”Dummy” Regionala Digitala Agendan · Den regionala digitala agendan är uppdelad i RUS:ens 5 huvudprioriteringar. Det är den för att Länsstyrelsen ser digitaliseringen av

1

”Dummy” Regionala Digitala Agendan Läsanvisningar:

Den regionala digitala agendan är uppdelad i RUS:ens 5 huvudprioriteringar. Det är den för att Länsstyrelsen ser digitaliseringen av samhället som det nya viktiga tvärsektoriella områden för hållbar regional utveckling, på samma nivå som miljö och jämställdhet.

I dagsläget har RDA:n 29 områden som är viktiga för samhällsutvecklingen i Norrbottens län fördelade på RUS:ens 5 huvudprioriteringar. Varje område har en motivering. Denna motivering är en strategisk beskrivning av området. Motiveringen är visionär i sin karaktär. Under hösten kommer det även komma fördjupande texter till varje område. Åtgärderna ska, när RDA beslutas, vara konkreta och realiserbara inom de datum ni beslutar slutdatum för RDA. Strategin ska vara både visionär och realiserbar.

Den 27 september ska det regionala partnerskapet ta beslut om vilka områden de anser viktiga för en hållbar samhällsutveckling av Norrbottens län. De 29 områdena ska minskas. Det är upp till partnerskapet att bestämma hur många områden, ca tre(3) områden per RUS:ens prioriterade områden rekommenderas. Ni kan prioritera bort, slå ihop för att ni tycker att det står samma redan idag, förändra innehåll så fler områden kan slås ihop, flytta RDA-områden till andra RUS-områden. Hur detta görs är något partnerskapet belslutar om.

Detta leder till att partnerskapet även kan ändra i motiveringen, men tanken är fortfarande att motiveringen ska vara strategisk och visionär i sin karaktär. Det är även möjligt att ändra orden i ett område eller lägga till ett område.

I detta skede är det inte möjligt att kommentera eller ta bort åtgärder. Det kommer partnerskapet få möjlighet att göra i slutskedet av processen. Åtgärder tas in via idégenereringsverktyget WIDE https://agendanorr.i2i.se som ligger på Länsstyrelsens hemsida. Det är ett helt öppet förfarande och under hösten kommer projektledaren för RDA informera om verktyget ute i länet genom workshops och andra informationskanaler. Under remisstiden för RDA kommer åtgärderna skickas ut separat till varje organisation som har ansvar för att genomföra åtgärden och de kommer svara om de har möjlighet att genomföra åtgärden eller ej. Partnerskapet kommer i slutändan ta beslut om hela RDA, dvs de kommer även ta beslut om åtgärderna i ett sista skede.

https://agendanorr.i2i.se/

2

Innehåll

Digitalisering för hållbar samhällsutveckling i Norrbottens län .............................................................. 4

Digital transformation – nationella Digitaliserings-kommisionen....................................................... 6

Samverkan i processen ........................................................................................................................ 7

Så här har vi jobbat fram den digitala agendan .................................................................................. 7

Genus- och mångfaldsinkluderande .................................................................................................... 8

RUS- Tillgänglighet ................................................................................................................................... 8

RDA – Tillgänglighet ................................................................................................................................. 8

IT infrastruktur lika viktigt som infrastruktur för väg, avlopp och el ............................................................................................. 8 Fungerande infrastruktur för laddstationer ................................................................................................................................................ 8 Mobiltäckning ............................................................................................................................................................................................................. 9 Implementera samförläggningslagen ........................................................................................................................................................... 10 Infrastruktur för digital kompetens .............................................................................................................................................................. 10 100% tillgänglig fiber till hushåll ................................................................................................................................................................... 10 Distribuerat Cloud behövs för samhällsutvecklingen .......................................................................................................................... 11

RUS - Livsmiljöer .................................................................................................................................... 12

RDA - Livsmiljöer.................................................................................................................................... 12

Digitaliseringens påverkan på mänskligt beteende .............................................................................................................................. 12 Virituell vård eller E-hälsa ................................................................................................................................................................................. 12 Digital serviceinfrastruktur och plattformar för e-service ................................................................................................................ 13 Informationssäkerhet .......................................................................................................................................................................................... 14 Ökat designperspektiv av digitaliseringen ................................................................................................................................................ 14 Samhällelig digitalisering ................................................................................................................................................................................... 14 Fjärrhälsa ................................................................................................................................................................................................................... 15 Klimatsmarta bostäder ........................................................................................................................................................................................ 15

RUS - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud .................................................................... 16

RDA - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud .................................................................... 16

Öka lärares digitala kompetens ....................................................................................................................................................................... 16 Fjärrundervisning .................................................................................................................................................................................................. 16 Hållbar IT-användning i offentlig sektor .................................................................................................................................................... 17

3

Digitaliseringen ger nya jobb............................................................................................................................................................................ 18 Digital utbildning .................................................................................................................................................................................................... 20 Demografi................................................................................................................................................................................................................... 21 Hållbart arbetsliv .................................................................................................................................................................................................... 21

RUS - Strategiskt gränsöverskridande samarbete ................................................................................. 21

RDA - Strategiskt gränsöverskridande samarbete ................................................................................. 21

Global digital nod ................................................................................................................................................................................................... 21

RUS - Innovation & förnyelse ................................................................................................................ 22

RDA - Innovation & förnyelse ................................................................................................................ 22

Smart industrialisering........................................................................................................................................................................................ 22 Öppna data ................................................................................................................................................................................................................ 22 Stötta nya näringar ................................................................................................................................................................................................ 23 Arktisk test region ................................................................................................................................................................................................. 23 Datacenteretableringar ....................................................................................................................................................................................... 24 Geodata........................................................................................................................................................................................................................ 24

4

Digitalisering för hållbar samhällsutveckling i Norrbottens län

Graden av framgång i digitalisering av Norrbotten kommer att bero på individers val och mänskligt beteende. För att samhällelig digitalisering skall lyckas behöver medborgarna finna digitaliseringen av tjänster och varor meningsfull och vara av personligt värde. Därför måste digitaliseringen av Norrbotten inkludera brukarna och medborgarna och hänsyn tas till att det är individen som kommer att avgöra vad som kommer att fungera, inte enbart tekniken.

Digitaliseringen innebär en samhällsförändring där flera olika samhällstrender understödjer varandra. Det handlar om en strukturomvandling där information, kommunikation och interaktion sker på nya sätt, där varor och tjänster produceras och distribueras på nya sätt och där analys av stora mängder data kommer att påverka vår kunskap och förståelse.

För att digitalisera samhället behöver vi IKT teknologier som gör det möjligt för människor och maskiner att göra saker som inte var möjliga tidigare. Det kan både handla om att göra saker snabbare, effektivare, med bättre precision eller roligare än tidigare och att genomföra aktiviteter och tjänster på ett helt nytt sätt. Teknikens utveckling gör det idag möjligt för oss att göra både vardagliga och yrkesmässiga aktiviteter på nya sätt.

Dagens teknologier innehåller ofta tekniska, sociala, ekonomiska, och ekologiska dimensioner vilket innebär att det är viktigt att fundera över vilka effekter och konsekvenser ett införande av ny teknologi får för miljön, samhället, organisationer eller för olika individer. IKT används idag ofta som en möjliggörare för dagens samhällsfunktioner.

Många har uppfattningen att självkörande bilar och robotar i hemmet som hjälper äldre ligger långt i framtiden. Men faktum är att tekniken för detta finns redan och går att installera i Norrbotens län. Det är sociala faktorer som beteendeförändringar hos individen, kultur i företag och organisationer, affärsmodeller och politiken som är den ”svåra nöten att knäcka”.

RDA ska också följa den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet.

5

Figur 1: Under en inledandande workshop med 29 deltagande experter1 från aktörer med regionalt perspektiv i Norrbottens län togs 29 områden för digitalisering för hållbar samhällsutveckling fram. De tog även fram digitaliseringens utvecklingskurva för Norrbottens län.

1 Anna Ståhlbröst, Ltu; Agneta Hedenström, Agneta Labs; Peter Parnes, Parnes Labs; Daniel Ahlqvist, e-samordnare; Roger Ylinenpää, Lst; Jaap van de beek, Ltu; Anders Lundkvist, Cdt; TorBjörn Minde, SICS; Jörgen Naalisvaara, Lst; Susanne Andersson, Nll; Catherine Melby, ITN; Tony Blomkvist, ITN; Per-Erik Andersson, Lst; Håkan Stenmark, Lrf; Conny Hökfors, Ltu Business; Gustav Söderlind, Nll; Mats Lindell, Lst; Paula Wennberg, Cdt; Linda Olofsson, Rättighetscentrum Norrbotten; Marja-Leena Kommunlainen, Kommunförbundet; Jan-Olov Johansson , Cdt; Johanna Lindberg, Lst; Katarina Sandling, Lst; Ola Lidström , e-samordnare; Anders Nordin, Nll. Diskussoinsvärdar: Josefin Lassinantti, Johan E Bengtsson, Rabail Junaid

6

Digital transformation – nationella Digitaliserings-kommisionen Digitaliserings-kommissionen har identifierat sex strategiska områden som bör prioriteras i den framtida digitaliseringspolitiken. 1. Säkerhet och integritet i en digital tid. På samhällsnivå behöver systemen vara säkra, både

för att samhället ska fungera och för att människor ska känna tillit och trygghet. 2. Datadriven innovation. I en digitaliserad värld är information en central del i att bygga nya

och förbättrade tjänster. 3. Infrastruktur för att främja digitalisering. För individen är det i dag grundläggande att ha

tillgång till en god IT-infrastruktur. 4. Kontinuerligt statligt engagemang för att främja digitaliseringen i samhället.

Statsförvaltningen har decentraliserats och målstyrning är i dag dominerande. Helt nya och mjukare former av styrning har också utvecklats för att hantera exempelvis tvärsektoriella eller horisontella områden, som digitalisering.

5. Regelverk som fungerar i och för den digitala omställningen. Regelverk som fungerar i och för den digitala omställningen är grundläggande för en god samhällsutveckling.

6. Kompetens för det digitala samhället. Samhällsutvecklingen kommer kontinuerligt att ställa krav på individers digitala kompetens i alla delar av livet. För att kunna dra nytta av hela kompetensen i samhället behöver könsbalansen inom IT-området bli jämnare.

Figur 2. Digitaliseringskommissionens 6 prioriteringar.

7

Samverkan i processen Att ta fram en regional strategi bygger på samverkan och samverkan bygger på samskapande. Kärnan i samverkan kan beskrivas som att ingen är övergripande eller mer ansvarig för helheten än de andra, utan alla är lika ansvariga för att få samverkan att lyckas. Alla tar ansvar för helheten. Samverkan kan vi inte enbart hålla oss inom ramen för vårt eget uppdrag utan behöver ta ett ansvar för helheten – vilket innebär ett ”överlappande ansvar” för varandra

I den här processen innebär det att det är forskare från Ltu och tjänstemän med utvecklingsuppdrag som har tagit fram den 29 utvecklingsområden som det regionala partnerskapet ska besluta om, trots att dessa inte har ett genomförandeuppdrag. I idégenereringsverktyget WIDE som används för inhämtning av åtgärder i handlingsplan har alla möjligheten att skriva i de åtgärder som de antingen vill genomföra eller som de vill ha genomfört. Det betyder alltså att det går att skriva in en åtgärd som personen i fråga inte själv har möjlighet att genomföra. Under remisstiden kommer alla åtgärder skickas ut på remiss till respektive ansvarig genomförandeaktör och de kommer då svara på om de har möjlighet att genomföra åtgärden. Partnerskapet kommer att besluta om åtgärderna i handlingsplan.

Så här har vi jobbat fram den digitala agendan

I processen har projektet för RDA valt att arbeta med olika metoder för delaktighet. Projektet har beredningsgruppen för det regionala partnerskapet som styrgrupp, men ingen fast arbetsgrupp. Arbetsgruppen förändras under tidens gång utefter behov av kunskap. I ett inledande skede har projektledaren nätverkat för att hitta de forskare som skrivit underlagsrapport, samt en större grupp experter som deltagit i workshop den 1 september (Expert WS). I ett inledande skede av strategiarbetet krävs visionär kunskap med blick ut i världen, därför har projektet valt att ta med forskare och tjänstemän med utvecklingsuppdrag i detta skede. Under projektets gång kommer partnerskapet ta ett inriktningsbeslut den 27 september, landstingspolitiker kommer att informeras om detta beslut den 3 oktober, allmänheten får möjlighet till input den 17 nov. RDA kommer gå ut på remiss i mitten av december och under januari, därefter beslut av det regionala partnerskapet. Under hela processen har projektet ett digitalt idégenereringsverktyg på webben tillgängligt för alla, https://agendanorr.i2i.se.

https://agendanorr.i2i.se/

8

Genus- och mångfaldsinkluderande IKT ska vara ett strategiskt verktyg för att höja människors livskvalitet och förenkla människors vardag. IKT är en utmaning för jämställdheten, men den ska också vara en del av lösningen.

I den här strategin har vi arbetat inkluderande genom att under hela arbetet med strategin ha experter med inom områdena jämställdhet, mångfald och folkhälsa. Det räcker dock inte att denna strategi är har ett genus- och ett mångfaldsperspektiv för att vi ska nå verklig jämställdhet och mångfald i det digitaliserade samhället. Alla åtgärder som genomförs i strategin måste ha ett mål att tekniken ska föras till människan och inte tvärt om och att alla människor har olika behov som vi måste ta hänsyn till när vi utvecklar och implementerar teknik. Länsstyrelsen vill att den digitala agendan i Norrbottens län ska leda till att samhället stöttar användningen och produktutvecklingen av modern teknik som är jämställd.

RUS- Tillgänglighet Utforma en regional digital agenda för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande IT-infrastruktur i länet och verka för en sammankoppling av bredbandsinfrastrukturen över nationsgränserna. Åtgärder för att bättre nyttja bredbandsnätet i länet och stimulera utvecklandet av ett brett tjänsteutbud av e- tjänster.

RDA – Tillgänglighet

IT infrastruktur lika viktigt som infrastruktur för väg, avlopp och el På samma sätt som det behövs vägnät och elnät som täcker hela länet, behövs det också fibernät som ger Norrbottens läns invånare tillgång till snabba och säkra elektroniska kommunikationer. Fibernäten lägger grunden för digital utveckling.

Fördjupande text xxx

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan

Fungerande infrastruktur för laddstationer Placeringen av laddstationer måste utgå från människors och företags behov i vardagen. Offentlig sektor har ett stort ansvar för att nå ut till alla olika personkategorier. Laddstationer måste utformas funktionellt och vara fysiskt, kognitivt och språkligt tillgänga.

9



Mobiltäckning Mobiltäckning krävs för att lösa följande tre utmaningar 1) utanförskap; även glesbygden ska ha 100 Mbit/s 2) säkerhet; bofasta och turister ska ha mobiltäckning överallt; 3) värdeökning; turism, jord- och skogsbruk, kraft, gruvor och andra näringar ska inte hämmas av brist på kommunikation.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan verka för ett nytt nationellt mobilt bredbandsmål (kanske för år 2025) med yttäckning som grund

Det finns inget nationellt eller europeiskt mål för yttäckning av mobilt bredband. Det slår särskilt hårt mot insatser och resurser för att bygga ut mobilnäten i glest befolkade regioner som Norrbotten, trots att dessa nät gagnar utveckling av säkerhet, turism, areella näringar, och regionens attraktionskraft i stort

Länsstyrelsen, Bredbandskoordinator

Glesbygdsmode i 5 G Regionen bör stödja utvecklingen av en glesbygdsvariant i 5G som gör på LTU. För bättre täckning och integration i vanliga mobilsystemet. Ger bättre skala, ekonomi och finns i mobiler, utrustning från början. Ger bredband åt medborgare och företag även mobilt och överallt för näringslivsutveckling, samhällstjänster och digitalisering utanför samhällskärnor.

IT-Norrbotten Länsstyrelsen, Bredbandskoordinator Kommuner

10

Implementera samförläggningslagen Utbyggnadslagen gäller sedan 1 juli 2016. Det innebär den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband får nyttja andras infrastruktur, för att bredbandsutbyggnad ska bli billigare. Den som äger infrastruktur är som huvudregel skyldig att ge tillträde till och information om sin infrastruktur och information mot ersättning.



Infrastruktur för digital kompetens Digitaliseringen driver samhällsutvecklingen och transformerar om de flesta områden och verksamheter. Ett aktivt medborgarskap, arbetsmarknaden och den sociala sammanhållningen i samhället ställer krav på digital kompetens. Det behövs en offentlig struktur som möjliggör att medborgarna i samtliga personkategorier, oavsett förutsättningar, kan ta del av de möjligheter och den omställning som digitaliseringen innebär, även bland de som vill ställa sig vid sidan om utvecklingen.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Norrbottenspoäng Skapa en 'digital virtuell

valuta', Norrbottenspoäng, som kan nyttjas för att skapa engagemang i länet. Norrbottenspoängen kan då delas ut vid förtjänstfulla insatser eller medborgarengagemang, samt kan ligga till grunden för spelifiering av samhällstjänster. Norrbottenspoängen kan även bindas till förmåner inom länet och kan delas upp inom vissa områden.

Att ta fram: Ltu Att använda: Myndigheter

100% tillgänglig fiber till hushåll Det är viktigt att 100% av alla invånare Norrbottens län har möjlighet att ansluta sig till fiberbredband till en rimlig kostnad. Istället för att mäta vilka som har bredband inkopplat bör vi

11

använda oss av begreppet "homes passed", då ser vi att det framtida behovet är tillgodosett. Offentlig sektor har ett ansvar för att alla typer av offentliga boenden har tillgång till fiber. Med sådana boenden avses äldre-, grupp-, och asylboenden samt olika typer av boenden för personer under tvångsåtgärd, exempelvis HVB-hem, psykiatrin, häkten och kriminalvårdsanstalter.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan verka för ett nytt nationellt bredbandsmål (kanske för år 2025) som inkluderar _100%_ av hushållen /företag.

EU har tagit ett nytt bredbandsmål som är 100% fiber till hushållen. Norrbotten ska verka för ett nationellt 100% mål eftersom 90%målet missgynnar glesbygd.

Länsstyrelsen, Bredbandskoordinator

Distribuerat Cloud behövs för samhällsutvecklingen Distribuerat Cloud teknologi möjliggör användningen av "internet of things", snabb och enkel kommunikation med och mellan produkter/tjänster och data/information. Distribuerat cloud ska finnas som små datacenter fördelade längs med vägar eller ute i landskapet ska bidra automatisering. Oavsett var man bor ska man ha till gång till ett distribuerat cloud med tjänster och service som den tekniken kan. erbjuda. Tex teknik med distributerat cloud kan erbjuda autonoma fordon för både industri och privatpersoner.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Självkörande elfordon Borde göras:

- “Bilhjärnan” - Volvo/Göteborg är på G - “Trafiksystemet” - hastighetsbegränsningar, personsäkerhet m.m. - möjlighet? - Hyra transport - identifiering, betalning m.m.? (Taxijakt?) - Kartering av vägar och vägmiljöer (t.ex. Metria)? - Aktiviteter under resan - t.ex. Augmented Reality

Metria CDT SICS

12

RUS - Livsmiljöer • Främja en god, jämlik folkhälsa och livskvalitet så att människor mår bra vilket bidrar till

långsiktig tillväxt och välfärd. Förbättra integrationen och se utrikes födda som en resurs som berikar samhället.

• Vidareutveckla våra livsmiljöer så att fler investeringar och etableringar kommer till länet. Stimulera byggandet av energisnåla bostäder som stärker en attraktiv livsmiljö så att kvinnor och män både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål

• Prioritera insatser för att införliva etableringar i den regionala och lokala samhällsservicen för kompetensförsörjning och ökad skattekraft i länet.

RDA - Livsmiljöer

Digitaliseringens påverkan på mänskligt beteende Digitaliseringen har förändrat våra kommunikationsmönster och hur vi konsumerar varor och tjänster. Vad vi gör, hur vi gör och vad som går att göra har förändrats med digitaliseringen. Köp- och spelberoende, nätmobbing, trafficking, köp av sexuella tjänster och pornografi är idag ett problem i Norrbotten. Åtgärder för att minska effekterna av digitala tjänster som bidrar till utanförskap och ojämställdhet är av vikt för att bygga ett samhälle som är inkluderande.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Verka för nolltolerans mot näthat och nätmobbning

Norrbottens Län ska verka för nolltolerans mot näthat och nätmobbning genom att skapa opinion och medvetenhet hos länets medborgare genom bl.a informationsverksamhet i bl.a. skolor (barn och föräldrar), arbetsplatser mm och genom att stärka stödet till dom som har blivit utsatta.

Länsstyrelsen och kommuner. Folkhälsa och föräldrastödsnätverk

Virituell vård eller E-hälsa Ökade möjligheter till virtuell vård med hjälp av IKT underlättar och möjliggör snabbt kontakt med vården. Det hänger också väl ihop med de geografiska utmaningar som invånare i länet upplever. Den trygghet som tillgänglig hälsa och vård ger anses som en av viktigaste förutsättningarna att kunna bo och verka samhället, d.v.s., i tätorter såväl som i glesbygd.


13

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Flippaprojektet Landstinget Sjukgymnastik på servicepunkt

Samarbete mellan Landstinget och Servicepunkter på glesbygden. 1a mötet med sjukgymnast och patient kommer alltid vara fysiskt, men under träningsperioden kan patienten med fördel träffa sjukgymnasten via länk på Servicepunkten. Det är viktigt att träningen sker så att patient och sjukgymnast ser varandra så att träningen blir rätt utförd och på så sätt mer effektiv för rehabilitering. Patienten kommer även spendera mindre tid i bil, eftersom denne bara behöver köra in till "sin" Servicepunkt

Servicepunkter Landstinget Kommuner

Digital serviceinfrastruktur och plattformar för e-service Norrbottens län behöver en digital serviceinfrastruktur som bidrar till att förbättra tillgängligheten till offentlig och kommersiell service och e-hälsa på glesbygden. Länet behöver också digitala serviceplattformar som samlar servicegivare, företag och föreningar under ett tak för att öka service på glesbygden till såväl invånare, företag, besökare, fritidshusägare som turister. Detta kräver även samordnade transporter.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Regionala processer för service

Länsstyrelsen avser arbeta med processer för servicefrågor för att flernivåsamverkan mellan den lokala, kommunala och regionala nivån förbättras vad gäller servicefrågor. Det kommer att innefatta betaltjänstfrågor, e-hälsa, e-handel samt övriga serviceslag på glesbygden

Länsstyrelsen 2016-2019

14

Informationssäkerhet Digital informationssäkerhet måste i framtiden möjliggöra för enskilda personer att få kännedom om den information som finns på olika digitala plattformar när sådan information rör den enskilda personen själv och dennes personliga integritet. Förutom den personliga integriteten ingår följande värden i begreppet informationssäkerhet; demokrati, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Datasäkerhet koppla våra lokala företag

till den forskning som görs på universitetet

Företagsfrämjande organisationer Kommuner Näringslivsavd

Ökat designperspektiv av digitaliseringen Integreringen av teknik i lokaler och människors närmiljö ska styras av ett nytto- och behovsperspektiv med användarna i fokus, det ska dessutom vara snyggt och ändamålsenligt.



Samhällelig digitalisering Digitaliseringen av våra samhällsfunktioner innebär genomgripande förändringar där demokratin har stora möjligheter att stärkas ytterligare genom medborgerlig dialog, insyn och inflytande. Frågor om digitalisering behöver integreras inom samtliga politikområden i syfte att förutse de behov som uppstår när helt nya mönster för interaktion uppstår och hur människor förstår sin omvärld.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Fånga samhällsnyttan med digitalisering

- Hitta en lokal success story (biblioteken?) - Få varje organisation att ha en person som är ansvarig för utveckling av verksamheten där

Kommuner e-nämnden

15

digitaliseringen är en viktig del - analysera/identifiera regionens unika egenskaper för digitalisering - lösa affärsmodellerna för e-hälsa - utbildning i beställarkompetens, digitalisering

Samarbete kring upphandling

- hitta upphandlingsmodeller som möjliggör samverkan - gör detta för idén om datacenter - undersöka förutsättningarna för ett gemensamt integrationsbolag, liknande Enaco, Coromatic eller BDX

Kommuner e-nämnden Landsting Myndigheter

Fjärrhälsa På längre sikt möjliggör den snabba tekniska utvecklingen en kontinuerlig insamling av personlig hälsoinformation för diagnos och uppföljning, och direkta larm vid livshotande tillstånd. Fjärrhälsa gör att patienter har möjlighet att kunna själv göra rutinkontroll via utvecklat teknik, exampelvis blodprov. Det behövs en beteendeförändring hos patienter och anhöriga och samtidigt möjliggör bosättning i glesbygd.



Klimatsmarta bostäder Byggandet av klimatsmarta bostäder kräver integration av sensorer och styrdon, för att t.ex. minska förbrukning av el och andra resurser vissa dagar och möjliggöra behov av tjänster med hjälp av distanstekniker, såsom fjärrhälsa och fjärrundervisning. En uppkopplad bostad ökar kunskapen om förbrukningen av el och andra resurser.


Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan

16

RUS - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud • Öka antalet elever som går ut gymnasiet med fullständiga betyg och stimulera till ett livslångt

lärande för morgondagens arbetsmarknad • Utveckla strategisk samordning mellan utbildningsanordnare, näringsliv, samhälle för att

säkerställa utbildningssystem med hög kvalitet och identifiera strategiska yrkesområden. På ett tidigt plan identifiera flaskhalsar och bristyrken på arbetsmarknaden

• Uppmuntra kvinnor och speciellt män att satsa på högre utbildning. Marknadsför framtidsyrken, karriärmöjligheter och företagande i Norrbotten för att få fler att verka och bo i Norrbotten

RDA - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Öka lärares digitala kompetens Lärare ska kunna tillägna sig digital kompetens, dvs de ska vara förtrogna med digitala verktyg och tjänster samt ska att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på utbildning och elever.



Fjärrundervisning I Norrbottens län finns stora möjligheter att arbeta med fjärrundervisning där lärare kan undervisa i flera orter tillsammans med lokala lärarassistenter, detta eftersom det är svårt att få en bra ekonomi med enbart lokala lärare. Fjärrundervisning kan också användas för att skapa lokala optimala lärmiljöer för elevers individuella behov i en skola. Skolverket ställer dock krav på hur undervisningen ska bedrivas, men dispenser börjar ges. På universitetsnivå bör Ltu utveckla fjärrundervisning i världsklass för att nå en global marknad.

Fördjupande text Xxx

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Stärkt skolforskning runt nyttjandet av digitala verktyg i skolan

Det är viktigt att detta sker i Norrbotten och då naturligt kopplat till LTU via institutionerna KKL

Ltu

17

och SRT där denna typ av forskning bedrivs idag. Norrbotten har speciella förutsättningar med stora avstånd och mycket fjärrundervisning.

Hållbar IT-användning i offentlig sektor Offentliga digitala tjänster bör utformas på ett sådant sätt att alla människor kan ta del av dem utifrån olika förutsättningar och behov. Den offentliga sektorns informationsutbyte bör bygga på gemensamma standarder för att kunna skapa hållbar samverkansförmåga (interoperabilitet) inom offentlig sektor. De uppgifter som rör individer måste hanteras på ett säkert sätt med bevarande av integriteten, så individen kan känna tillit för dessa tjänster. Tjänsterna ska också leda till minskad pappersanvändning.

Fördjupande text Samverkan inom offentlig sektor eftersträvas för att reducera kostnader och skapa effektivare processer. God interoperabilitet (eller med ett annat ord ungefär ”samverkansförmåga”) innebär förmågan hos ett system eller en komponent att fungera ihop med andra system eller komponenter utan särskilda åtgärder. I en bra flexibel samverkan kommunicerar myndigheternas datorsystem med varandra på ett standardiserat sätt utan att vara fast kopplade till varandra.

Med tjänsteorientering byggs offentlig sektors IT-stöd utifrån ett synsätt med löst kopplade tjänster för att medge integration av system med delad information (interoperabilitet) och samverkan i mötet med medborgare och företag samt utbytbarhet och återanvändning av komponenter i största möjliga utsträckning. IT-arkitekturprinciper som bör gälla är kund- och användarorienterade, verksamhetsnytta, öppenhet, enhetlighet, interoperabilitet och återanvändning.

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Centrum för ungas digitala lärande

studera införande av digitala verktyg i skolan för att matcha den nya föreslagna läroplanen som förväntas gälla från 2017. Centret ska vara motor och inkubator gällande tekniska utvecklingsprojekt kopplat till skolområden samt är en inspirationsmotor gällande nyttjandet av digitala verktyg i skolan

Ltu

Öppna datorer i skolan De datorer som används i skolan av elever och lärare

18

ska vara helt öppna där användarna kan installera egna program när de vill och behöver. I flera kommuner i Norrbotten idag pågår ett arbete att låsa ner datorer och plattor så användarna inte få installera något alls utan att allt kontrolleras först. Det är viktigt att lärare och elever istället får rätt undervisning i att hantera datorer och får lära sig av sina egna försök. Det ingår i den pågående digitaliseringsprocessen av samhället och skolan att kunna hantera datorenheter och Internet.

En dator enhet till varje elev från grundskolan

Varje elev i grund- och gymnasieskolan ska ha en egen datorenhet med bra skärm. Datorenhet betyder antingen platta eller dator men viktigt att de har en egen. Bör införas från förskoleklass (klass 0). Detta bör införas inom 2 år för hela Norrbotten. Motsvarande bör varje lärare inklusive fritidspersonal har en egen enhet för användning i undervisningen..

Digitaliseringen ger nya jobb Tekniken gör att fler av dagens jobb försvinner och ersätts med nya jobbtillfällen. Automatisering optimeras i industriella verksamheter, som gör att personal kan ersättas med teknik och maskiner. Flera rutinjobb i fabriker, kassor och restauranger m.fl. försvinner medan jobb inom elektronik, datateknik och automation, dataanalytisk bland annat skapas.


19

Figur 3. En studie om detta är Frey och Osbournes (2013) prediktion över vilka arbeten som kommer att försvinna eller ersättas till följd av digitaliseringen.

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Kompetenscenter kring stora datamängder

- få den till Luleå. LTU:s respons skickas in om en vecka. Vem gör? - våra bolag bör lära sig mer om möjligheterna med big data

Ltu (CDT)

Locka fler tjejer till IT-utbildningar

Det borde finnas ett strategiskt och konkret program för att få fler unga tjejer intresserade av IT för att långsiktigt jämna ut könsobalansen inom IT-sektorn. Detta arbete måste påbörjas redan under låg- och mellanstadiet för att väcka intresset och sedan organiserat arbeta med hur dessa tjejer kan behålla intresset för området. Detta kan ske genom att visa på möjligheterna med modern teknik och hur modern produktutveckling sker samt arbeta med

Kommuner Ltu

20

förebilder

Digital utbildning Medel och möjligheter för lärare och rektorer som vill gå före att använda de senaste apparna och verktygen för t.ex. 3D-utskrifter, programmering och annan "making". Digital utbildning även för nyanlända behöver blir bättre och därigenom avlasta skolpersonal. Angående detta finns det både nationella och europeiska initiativ.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Centrum för ungas digitala lärande

studera införande av digitala verktyg i skolan för att matcha den nya föreslagna läroplanen som förväntas gälla från 2017. Centret ska vara motor och inkubator gällande tekniska utvecklingsprojekt kopplat till skolområden samt är en inspirationsmotor gällande nyttjandet av digitala verktyg i skolan

Ltu

Stärkt skolforskning runt nyttjandet av digitala verktyg i skolan

Det är viktigt att detta sker i Norrbotten och då naturligt kopplat till LTU via institutionerna KKL och SRT där denna typ av forskning bedrivs idag. Norrbotten har speciella förutsättningar med stora avstånd och mycket fjärrundervisning.

Ltu

Öppna skaparverkstäder Alla i Norrbotten ska ha tillgång till en modern skaparverkstad där de kan få hjälp att förädla sin idé till en prototyp. Denna skaparverkstad tillhandahåller modern utrustning i form av datorer, 3D-skrivare, laserskärare och övriga verktyg för att arbeta med modern prototypframställning

21

Demografi IKT ska stödja och anpassas till alla generationer, jämlikt mellan kvinnor och män oberoende av etniskt ursprung, funktionsnedsättning eller HBT tillhörighet, på ett sådant sätt att hela Norrbotten kan leva trots de demografiska utmaningarna. Ett speciellt fokus är på att kvinnor att stanna i regionen.



Hållbart arbetsliv Digitaliseringen ska bidra till en bra balans mellan privatliv och arbetsliv i och med att gränserna mellan var, när och hur vi arbetar IKT-baserad suddas ut. I Norrbottens län ska vi sträva efter att ha en arbetsplatskultur som främjar distansarbete. Det behövs därför en beteendeförändring hos arbetsgivare och arbetstagare avseende strukturen på arbetet, frihetsgraden på arbetet och ansvar för att arbetet blir utfört.



RUS - Strategiskt gränsöverskridande samarbete Främja företagens marknadsutvidgning, globalisering, produkt- och tjänsteutveckling och/eller affärssamarbete

RDA - Strategiskt gränsöverskridande samarbete

Global digital nod Utgångspunkten är att göra Norrbotten till en global digital nod. Genom att bygga ut nät i samverkan med partners så kan transporthastigheten minskas mellan olika platser i världen. På så sätt minskas fördröjningar (Latency) i nätet.

22


Figur 4: Exempel på global digital nod i Norrbottens län. IT-Norrbotten har byggt ihop sitt nät via Haparanda/Torneå med Cinias nät i Finland som sedan går vidare till Frankfurt. Transporthastigheten Luleå genom Sverige till Frankfurt är längre än via Luleå – Haparanda- Sea Lion –Frankfurt. Detta är bra för att öka attraktiviteten för etablering av datahallar.

Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig

organisation Tidsplan

Arctic connect IT-Norrbottens internationella samarbete med att knyta samman infrastruktur över Arktis.

IT-Norrbotten

RUS - Innovation & förnyelse Fortsatt utveckling av innovativa miljöer och kommersialisering, entreprenörskap, en mer entreprenöriell miljö samt fler och växande företag, för att positionera Norrbotten som en innovativ region i Europa

RDA - Innovation & förnyelse

Smart industrialisering Norrbottens län ska vara ett nationellt profileringsområde för testning av digitala tjänster och digital teknik i arktiskt klimat. Biltestverksamheten i inlandet och Botnia Living Lab vid LTU finns redan, och IUC driver på för att göra testning till en tillväxtmotor för ett nätverk av underleverantörer. Självkörande och eldrivna fordon är ett viktigt och efterfrågat testområde.



Öppna data Öppna data är ett digitalt paradigmskifte. All data som omfattas av offentlighetsprincipen omfattas även av öppna data direktiven. För att få ett bra genomslag som kan driva innovation i

23

Norrbottens län måste vi skapa en långsiktig samverkan och kunskapsutbyte kring öppna data med andra regioner i norra Sverige.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Öppna data samverkan i region

Offentliga myndigheter och kommuner står idag inför utmaningen att göra sin offentliga information digital och att göra detta i enlighet med EU-direktivet för "Public Sector Information"

Offentliga myndigheter

Stötta nya näringar För att behålla ett konkurrenskraftigt näringsliv i Norrbotten så är det nödvändigt att bredda den industriella basindustrin till fler branscher och nya industrier. Datahantering är en starkt växande bransch med en kraftig förändringstakt. Företagsfrämjande företag och organisationer behöver vara flexibel och kunna hantera snabb förändring för att hantera affärsidéer inom nya näringar. Områden där nya näringar kan växa fram är tex inom datahallsetableringar (Facebook, Hydro66, Hortlax), speltillverkning och e-sport samt förädling av datahantering.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Skapa ögonöppnare för våra lokala företag och organisationer så att de förstår vad de ska göra så att de inte blir utkonkurrerade av andra

- via missionerande av de som gjort någonting specifikt (t.ex. seminarier, konkreta exempel) - slussa ut ungdomar som kan utgöra starten

Företagsfrämjande organisationer

Arktisk test region Att skapa ett nationellt profileringsområde för testning, där Norrbotten tar en självklar roll som platsen för teknisk och marknadsnära testning i kallt klimat. Biltestverksamheten i inlandet och Botnia Living Lab vid LTU finns redan, och IUC driver på för att göra testning till en tillväxtmotor för ett nätverk av underleverantörer. Självkörande och eldrivna fordon är ett viktigt och efterfrågat testområde.


24


Datacenteretableringar SICS bidrar till att skapa en världsledande teknikregion i Norrbottens län för klimatsmarta effektiva datacenter. Syftet är att genom strategisk samverkan nå en vision om att få minst 20 nya etableringar av stora datacenter till Norrbotten av totalt ca 200 i Europa fram till 2020.


Handlingsplan Åtgärd Beskrivning Ansvarig organisation Tidsplan Effektivisera data center i regionen

konsolidera alla offentliga datacenter från 150 till två stycken inom regionen

SICS

Geodata Norrbottens län är ledande i Sverige i hur vi använder geodata och digitala kartor för analyser och visualisering av miljöer och naturtyper. Inom miljöområdet visualiseras och analyseras geodata med GIS. T.ex. använder Samebyar avancerade GIS analyser för att ta fram renbruksplaner. Vi ska arbeta för att etablera vår plats som bäst i Sverige och gynna företag inom denna sektor.



Documents

”Dummy” Regionala Digitala Agendan · Den regionala digitala agendan är uppdelad i RUS:ens 5 huvudprioriteringar. Det är den för att Länsstyrelsen ser digitaliseringen av