Regionala utsikter oktober 2013

■ Innehåll

2 REGIONALA UTSIKTER │OKTOBER 2013 NORDEA MARKETS

Sydtoppen

ÖVERSIKT 04

SYDTOPPEN SVENSK EKONOMI OCH PROGNOSREVIDERINGAR

SYDSVERIGE 08

TAR TÄTEN I TILLVÄXTLIGAN

MÄLARDALEN 09

STARK JOBBTILLVÄXT

VÄSTSVERIGE 10

SKUGGAR RIKET

ÖVRIGA RIKET 11

STABILISERING INOM INDUSTRIN

REGIONALA UTSIKTER

O K T O B E R 2 0 1 3

■ Innehåll


Besök oss på: www.nordeamarkets.com

Redaktör och författare

Lena Sellgren

Senioranalytiker

[email protected] Tel +46 8 614 88 62

Gått till tryck

4 oktober 2013

SYDSVERIGE Sydsverige tar täten i tillväxtligan .................................................................. 8

MÄLARDALEN Stark jobbtillväxt i Mälardalen ....................................................................... 9

VÄSTSVERIGE Västsverige skuggar riket ............................................................................ 10

ÖVRIGA RIKET Stabilisering inom industrin ......................................................................... 11

Regioner

Macrobond och officiell nationell statistik om inget annat anges.

Källor:

ÖVERSIKT Sydtoppen .................................................................................................... 4 Svensk ekonomi och prognosrevideringar ..................................................... 7

Tabellsamling per region.............................................................................. 12

Definitioner ................................................................................................. 18

Appendix

■ Översikt


Sydtoppen

Sydsverige tar täten i tillväxtligan

Stark jobbtillväxt i Mälardalen

Västsverige skuggar riket

Ökad export stabiliserar tillväxten i Övriga riket

Ljusare utsikter i alla regioner

Svensk ekonomi utvecklas svagt i år men regionalt är ut-

vecklingen splittrad då storstäderna drar ifrån. Tillväxten

i samtliga fyra regioner1 som vi studerar i denna rapport

återhämtar sig under prognosperioden. Sysselsättningen

fortsätter att visa en positiv trend i storstadsregionerna

medan den stagnerar i Övriga riket. Arbetslösheten har

planat ut de senaste månaderna men är fortfarande betyd-

ligt högre än före finanskrisen i alla regioner.

Utvecklingen av BNP i de olika regionerna, den s.k. brut-

toregionalprodukten (BRP), skiljer sig åt. Sydsverige tar

täten i tillväxtligan i år och växer betydligt snabbare än

Västsverige och Övriga riket både i år och nästa år. Även

Mälardalen växer snabbt. Nästa år blir tillväxten cirka 3

procent i Sydsverige och Mälardalen, drygt 2 procent i

Västsverige och cirka 1,5 procent i Övriga riket.

Tjänsteintensiva Mälardalen har inte påverkats av låg-

konjunkturen i samma utsträckning som övriga regioner

och har därför haft en stabilare utveckling. Även den

sydsvenska ekonomin har haft ett antal år med relativt

stabil tillväxt men den dämpades tillfälligt förra året. En

bidragande orsak var sannolikt avmattningen i Danmark.

De danska hushållens efterfrågan är på väg tillbaka och

bidrar till att Sydsverige återhämtar sig i förhållandevis

1För avgränsningar av regionerna, se appendix på sidan 18.

rask takt. Sydsverige brottas dock alltjämt med en hög

strukturell arbetslöshet.

Mer industriintensiva regioner, framför allt Övriga riket

men även Västsverige, har drabbats hårt av den svaga ef-

terfrågan i omvärlden med vikande industriproduktion

och svag export. När återhämtningen i den globala eko-

nomin tar fart gynnas dock dessa båda regioner. Till

skillnad från tidigare lågkonjunkturer har dock inte

svensk exportindustri någon draghjälp av en svag krona.

Bruttoregionalprodukt (BRP)

Antal sysselsatta

Regional utveckling, bruttoregionprodukt och sysselsättning

Bruttoregionprodukt (BRP)

BRP, mdkr Real procentuell förändring per år

2010 1994-2008 2009 2010 2011P 2012P 2013P 2014P

Mälardalen 1245 3,6 -1,4 4,7 3,4 1,5 1,6 3,1

Stockholms län 999 3,9 0,6 3,6 3,2 1,6 --- ---

Sydsverige 384 2,9 -4,7 6,6 2,6 0,4 2,4 3,0

Västsverige 540 3,8 -7,3 8,4 3,5 1,4 0,1 2,2

Stor-Göteborg 365 4,2 -6,9 7,7 4,0 1,4 --- ---

Övriga riket 1168 2,4 -7,8 7,9 2,2 0,3 -0,3 1,6

Totalt (BNP) 3338 3,1 -5,0 6,6 2,9 1,0 0,8 2,5

Antal sysselsatta

Tusental Procentuell förändring per år

2010 1994-2008 2009 2010 2011 2012 2013P 2014P

Mälardalen 1500 1,1 -1,1 1,6 2,6 1,3 1,8 1,4

Stockholms län 1144 1,2 -0,7 1,8 2,7 1,3 --- ---

Sydsverige 562 1,0 -2,1 1,6 0,4 0,2 2,5 1,4

Västsverige 764 1,1 -3,0 0,8 3,1 1,1 0,3 0,5

Stor-Göteborg 498 1,6 -3,0 0,5 3,1 1,1 --- ---

Övriga riket 1683 0,2 -3,4 1,0 2,2 0,1 -0,2 0,0

Totalt 4509 0,7 -2,4 1,2 2,3 0,7 0,9 0,7

Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt Nordea

■ Översikt


Näringslivsstrukturerna styr

Den regionala utvecklingen styrs i huvudsak av närings-

livsstrukturen i regionerna. De senaste 30 åren har nä-

ringslivets tjänstesektor ökat i betydelse. Andelen syssel-

satta i tjänstesektorn i riket som helhet har ökat från 37

procent 1993 till drygt 45 procent 2011. Samtidigt har

andelen sysselsatta i både näringslivets varuproducerande

sektor och offentlig sektor minskat och uppgår nu till 24

respektive 31 procent.

Räknat i personer har antalet sysselsatta i näringslivets

tjänstesektor ökat med 650 000 personer sedan 1993

samtidigt som antalet sysselsatta i offentlig sektor har

minskat med 100 000 personer. I tillverkningsindustrin

har antalet sysselsatta minskat med 70 000 personer se-

dan 1993 och med hela 300 000 personer sedan 1980.

Den minskade sysselsättningen i industrin kan förklaras

av en tuff konkurrens med ökad outsourcing och ökad in-

ternationell specialisering. En successiv regional kon-

centration av produktionen sker även inom riket och i

stor utsträckning till storstädernas fördel. Sammantaget

sätter det press på industrin att effektivisera och rational-

isera bort lågproduktiv verksamhet.

Regioner där näringslivets tjänstesektor är relativt stor

har haft en förhållandevis stark utveckling både på kort

och längre sikt. För regioner med ett stort beroende av

tillverkningsindustrin är bilden däremot splittrad. Sett till

det senaste halvåret har sysselsättningsutvecklingen i så-

väl Västsverige som i flera av länen utanför storstadsreg-

ionerna varit svagare än i riket som helhet, se diagram på

sidan 6. I flera skogslän i norr har sysselsättningen mins-

kat det senaste halvåret, medan den har ökat med 3,5

procent i Västernorrland om än från en låg nivå.

Strukturförändring i näringslivet

Mälardalen mest tjänsteintensivt

I Mälardalen är nästan 60 procent sysselsatta inom nä-

ringslivets tjänstesektor medan motsvarande siffra för

Övriga riket uppgår till 35 procent. Tjänstesektorn har

gynnats av den stabila inhemska ekonomin och fortsätter

att gynnas av starka hushåll. Mälardalen och i synnerhet

Stockholms län har därför klarat sig förhållandevis väl

under lågkonjunkturen och utsikterna framöver är ljusa.

Hushållen är den främsta tillväxtmotorn och får nästa år

extra bränsle från en expansiv valbudget.

Både den sydsvenska och västsvenska ekonomins sam-

mansättning påminner om genomsnittet i riket, men med

viss förskjutning mot industrin i Västsverige. Beroendet

av industrin är klart störst i Övriga riket. Industriinten-

siva regioner som har en större andel export är mer bero-

ende av efterfrågan i omvärlden. Tillväxten har därför

varierat betydligt mer i dessa regioner än i tjänsteinten-

siva regioner. Både Västsverige och Övriga riket åter-

hämtade sig snabbt efter nedgången 2008-2009. Men ef-

ter den påföljande skuldkrisen i Europa har Övriga riket

ännu inte börjat återhämta sig. Sysselsättningen har stag-

nerat och ekonomin krymper i år. Regionen Övriga riket

är en stor region med en splittrad näringslivsstruktur.

Samtliga län i Övriga riket är mindre tjänsteintensiva än

riket som helhet.

Flyttströmmar

Nettoinflyttningen till storstadsregionerna har fortsatt

trots lågkonjunkturen. Inflyttningen utgörs till stor del av

invandring och samtliga län i riket har haft en positiv net-

toinvandring det senaste decenniet. Inflyttningen till stor-

städerna innebär alltså inte att landsbygden avfolkas i

motsvarande takt. Sett till enbart flyttströmmarna inom

riket har ändå många län upplevt en nettoutflyttning. Det

gäller exempelvis samtliga Norrlandslän men även stora

delar av Småland.

Tillsammans med Hallands län är Skåne det enda länet

som har haft nettoinvandring varje år under de senaste 15

åren. En bidragande faktor är sannolikt byggandet av

Öresundsbron år 2000 som gett positiva effekter av den

ökade integration över sundet. Nettoinflyttningen från

andra delar av landet dämpades däremot avsevärt 2011

och 2012, och utvecklingen det senaste halvåret pekar på

fortsatt dämpning.

Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent

Andelen sysselsatta i olika sektorer år 2010, procent

Västra

Riket "Mälardalen" Stockholm Skåne Götaland Övriga

Offentlig sektor 30.9 25.6 22.1 30.5 31.2 35.6

Näringslivet 69.1 74.4 77.9 69.5 68.8 64.4

varav varor 23.7 17.0 14.1 22.7 25.6 29.1

bygg 7.0 7.1 6.2 7.2 6.6 7.3

industri 13.4 9.7 6.7 11.5 15.8 16.5

varav tjänster 45.4 57.4 63.8 46.8 43.2 35.3

Totalt 100 100 100 100 100 100

Källor: SCB:s nationalräkenskaper och Nordea

■ Översikt


Tjänsteintensitet 2010 Sysselsättningstillväxt 2013

Genomsnittlig

sysselsättningstillväxt

1993-

2010

Stockholm 63,8 Stockholm 2,4 Stockholm 1,1

Uppsala 37,5 Uppsala -2,2 Uppsala 1,1

Södermanland 35,8 Södermanland -3,1 Södermanland 0,1

Östergötland 40,3 Östergötland 1,0 Östergötland 0,2

Jönköping 32,3 Jönköping -1,8 Jönköping 0,4

Kronoberg 36,1 Kronoberg 0,4 Kronoberg 0,4

Kalmar 30,6 Kalmar 0,9 Kalmar -0,3

Gotland 42,1 Gotland -2,1 Gotland 0,2

Blekinge 29,2 Blekinge -3,6 Blekinge 0,1

Skåne 46,8 Skåne 2,6 Skåne 0,8

Halland 40,8 Halland 1,0 Halland 1,1

Västra Götaland 43,2 Västra Götaland -0,1 Västra Götaland 0,7

Värmland 35,2 Värmland 0,1 Värmland -0,3

Örebro 36,4 Örebro -0,2 Örebro 0,4

Västmanland 38,7 Västmanland 3,2 Västmanland 0,1

Dalarna 32,8 Dalarna 0,2 Dalarna 0,1

Gävleborg 34,1 Gävleborg 0,0 Gävleborg -0,1

Västernorrland 37,4 Västernorrland 3,5 Västernorrland -0,4

Jämtland 37,5 Jämtland -1,4 Jämtland -0,4

Västerbotten 32,9 Västerbotten -0,8 Västerbotten 0,4

Norrbotten 32,3 Norrbotten -0,4 Norrbotten -0,3

Riket 45,4 Riket 0,8 Riket 1,9

Antal sysselsatta, utv.**

första halvåret 2013

Tjänsteintensitet*

* Med näringslivet tjänsteintensitet av-

ses antal sysselsatta per län som andel

av totalt antal sysselsatta i ekonomin år

2010.

** Antal sysselsatta första halvåret 2013 jämfört med första halvåret 2012

i procent.

*** Genomsnittlig sysselsättningsut-

veckling per år, 1993-2010.

Antal sysselsatta, utv.***

1993-2010

%

Källor: SCB:s nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökning samt och Nordea

Tjänsteintensitet,

län %* 2010

Stockholm 63,8

Skåne 46,8

Västra Götaland 43,2

Gotland 42,1

Halland 40,8

Östergötland 40,3

Västmanland 38,7

Uppsala 37,5

Jämtland 37,5

Västernorrland 37,4

Örebro 36,4

Kronoberg 36,1

Södermanland 35,8

Värmland 35,2

Gävleborg 34,1

Västerbotten 32,9

Dalarna 32,8

Norrbotten 32,3

Jönköping 32,3

Kalmar 30,6

Blekinge 29,2

Riket 45,4

Antal sysselsatta,

utv %** 2013

Västernorrland 3,5

Västmanland 3,2

Skåne 2,6

Stockholm 2,4

Östergötland 1,0

Halland 1,0

Kalmar 0,9

Kronoberg 0,4

Dalarna 0,2

Värmland 0,1

Gävleborg 0,0

Västra Götaland -0,1

Örebro -0,2

Norrbotten -0,4

Västerbotten -0,8

Jämtland -1,4

Jönköping -1,8

Gotland -2,1

Uppsala -2,2

Södermanland -3,1

Blekinge -3,6

Riket 0,8

Antal sysselsatta,

utv.***

1993-

2010

Stockholm 1,1

Halland 1,1

Uppsala 1,1

Skåne 0,8

Västra Götaland 0,7

Kronoberg 0,4

Västerbotten 0,4

Örebro 0,4

Jönköping 0,4

Gotland 0,2

Östergötland 0,2

Blekinge 0,1

Västmanland 0,1

Södermanland 0,1

Dalarna 0,1

Gävleborg -0,1

Kalmar -0,3

Norrbotten -0,3

Värmland -0,3

Västernorrland -0,4

Jämtland -0,4

Riket 0,6

■ Översikt


Svensk ekonomi och pro-

gnosrevideringar

Svensk ekonomi har passerat botten

Svensk ekonomi har utvecklats svagt sedan slutet av

2011. Avmattningen var påtaglig även under första halv-

året i år då BNP ökade med måttliga 0,7 procent jämfört

med ett år tidigare. Det tredje kvartalet förefaller inte hel-

ler visa på någon större återhämtning och det dröjer san-

nolikt till fjärde kvartalet innan tillväxten tar bättre fart. I

år väntas BNP därmed endast växa med 0,8 procent. Lik-

som 2008-2009 är det framför allt exportindustrin som

har drabbats av den dämpade internationella efterfrågan

men även den inhemska efterfrågan har tappat fart.

Minskad export tillsammans med lågt kapacitetsutnytt-

jande och osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen,

framför allt i Europa, har hämmat företagens investering-

ar.

Senare i höst väntas den svenska ekonomin vända upp

och nästa år växer BNP med 2,5 procent, vilket är något

snabbare än den potentiella tillväxttakten. Exporten och

investeringarna ökar samtidigt som hushållens ekonomi

stärks, inte minst i spåren av en expansiv ekonomisk po-

litik med låga räntor och sänkta skatter. Den nästan två år

långa nedgången i exporten av varor bryts när viktiga av-

sättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbritan-

nien återhämtar sig.

De senaste två åren har produktiviteten utvecklats lång-

samt. Det är sannolikt en följd av den dämpade konjunk-

turutvecklingen och ett lågt kapacitetsutnyttjande. Trots

den låga BNP-tillväxten har antalet arbetade timmar ändå

ökat det senaste året. Dämpade löneökningar under se-

nare år kan ha ökat efterfrågan på arbetskraft och bidragit

till en mer arbetskraftsintensiv produktion.

Antalet sysselsatta har fortsatt att öka i relativt snabb

takt, främst i näringslivets tjänstesektor och offentlig sek-

tor. Sysselsättningen har överraskat med att öka mer än

antalet arbetade timmar då frånvaron stigit och medelar-

betstiden minskat. Framåtblickande indikatorer för efter-

frågan på arbetskraft såsom anställningsplaner, varsel

och nyanmälda lediga platser talar för att sysselsättning-

en kommer fortsätta att öka framöver. Men tillväxttakten

i sysselsättningen dämpas något i takt med att produktivi-

teten återhämtar sig och frånvaron minskar. Arbetskraf-

ten fortsätter att öka men i något långsammare takt än

sysselsättningen, vilket medför att arbetslösheten inte

sjunker mer påtagligt. Arbetslösheten i riket kulminerar

på cirka 8 procent i år.

Fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden talar för

dämpade löneökningar och ett måttligt inhemskt kost-

nadstryck. Tillsammans med en ihållande nedgång i im-

portpriserna innebär det att KPIF-inflationen kommer att

vara fortsatt låg och ligga under Riksbankens mål på 2

procent under prognosperioden. Riksbanken håller styr-

räntan oförändrad en bit in på nästa år. Kronan har de

senaste månaderna stärkts mot flera valutor men inte mot

euron som har varit överraskande stark. Med en högre

tillväxt och förhållandevis goda offentliga finanser be-

döms den svenska ekonomin behålla sin relativa styrka

under prognosperioden. Kronan stärks mot euron men

försvagas något mot dollarn i takt med att den ameri-

kanska ekonomin återhämtar sig.

Prognosen för den svenska ekonomin baseras med vissa

justeringar på konjunkturrapporten ”Vändpunkt” som

publicerades den 4 september. Bland annat har BNP-

prognosen för 2013 reviderats ned från 1,3 till 0,8 pro-

cent till följd av att SCB har reviderat utfallet för BNP.

Se tabell och läs mer på Nordeamarkets.com.

Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring 2011 2012 2013P 2014P

BNP 2,9 1,0 0,8 2,5

BNP, kalenderkorrigerat 2,9 1,3 0,8 2,6

Antal sysselsatta 2,3 0,7 0,9 0,7

Arbetslöshet* 7,8 8,0 8,0 7,8

KPI, årsgenomsnitt 3,0 0,9 0,1 1,2

KPIF, årsgenomsnitt 1,4 1,0 1,0 1,1 * I procent av arbetskraften. Källor: SCB och Nordea Markets.

Prognosrevideringar – Regional utveckling

Jämfört med den regionala prognosen ”Regionala utsik-

ter” som publicerades i februari 2013 har prognosen för

BNP-tillväxten i riket stått sig väl, medan den regionala

utvecklingen ser något annorlunda ut. Den regionala till-

växten, BRP, har reviderats upp för storstäderna, framför

allt Sydsverige, och ner för Övriga riket. Nedrevidering-

en för Övriga riket förklaras främst av den svaga efter-

frågan i omvärlden.

Sysselsättningen har fortsatt att överraska positivt och

har för riket som helhet reviderats upp kraftigt från -0,1

procent till 0,9 procent i år och från 0,3 till 0,7 procent-

nästa år. Samtliga regioner har haft en betydligt starkare

sysselsättningsutveckling än väntat och då framför allt

storstäderna. Den överlägset största sysselsättningsök-

ningen har vi sett i Sydsverige som första halvåret 2013

hade en sysselsättningsökning på drygt 2,6 procent jäm-

fört med samma period i förra året.

http://research.nordeamarkets.com/en/2012/12/04/ekonomiska-utsikter-norden-vintern-ar-har/

■ Sydsverige



De ljusare ekonomiska utsikterna i omvärlden, inte minst

i grannlandet Danmark, bidrar till att tillväxten i Sydsve-

rige tar fart redan i år. Vi räknar med att BRP ökar med

nästan 2,5 procent i år och 3 procent nästa år. Även

sysselsättningen ökar snabbt. Sydsverige brottas dock

alltjämt med en strukturellt hög arbetslöshet.

Lågkonjunkturen har slagit hårt mot Sydsverige. De

drygt fyra åren av stagnation i Danmark har satt sina

spår. Men nu återhämtar sig bostadsmarknaden i Dan-

mark och hushållens efterfrågan är på väg tillbaka. Det

bidrar till att Sydsverige toppar tillväxtligan i år. Konfi-

densindikatorer tyder också på ökad optimism hos före-

tagen även om läget fortfarande är dystert inom bygg-

och tillverkningssektorn.

Sysselsättningen har varit överraskande stark från sista

kvartalet i fjol och väntas fortsätta att öka men i lång-

sammare takt. Arbetskraften har dock planat ut. Åter-

hämtningen i den danska ekonomin är en viktig förkla-

ring. Dessutom bidrar en stark befolkningstillväxt till den

ökade sysselsättningen. Flertalet av de personer, inom

bland annat telekom och läkemedelsindustrin, som drab-

bades av uppsägningar 2010-2012 förefaller också ha hit-

tat nya anställningar. Framåtblickande indikatorer för ar-

betsmarknaden har visserligen förbättrats det senaste

kvartalet, men visar på svag efterfrågan på arbetskraft,

relativt höga nivåer på varsel och låga anställningsplaner.

Arbetslösheten i Sydsverige har legat betydligt högre än i

riket de senaste två decennierna trots att konjunkturut-

vecklingen inte har varit svagare. Det talar för att den

höga arbetslösheten snarare är strukturell än konjunktu-

rell. Detta stöds av den s.k. beveridge-kurvan som visar

att arbetslösheten har stigit samtidigt som antalet lediga

jobb ligger kvar relativt högt. Försämrad matchning på

arbetsmarknaden är inte enbart ett sydsvenskt fenomen

utan gäller hela landet. Matchningen tycks vara sämre i

Sydsverige än i riket eftersom arbetslösheten legat högt

under så många år.

Den sydsvenska näringslivsstrukturen liknar i stort struk-

turen i riket och är inte i någon avgörande utsträckning

beroende av industrin. Däremot är utvecklingen av den

danska ekonomin viktig för regionen. Byggandet av

Öresundsbron har genom de positiva effekterna av integ-

ration över sundet bidragit till att Sydsverige har haft en

god ekonomisk utveckling. Arbetsmarknaderna på de

båda sidorna av sundet har växt samman och antalet ar-

betspendlare och fordonspassager över bron har ökat

kraftigt sedan bron byggdes år 2000. Idag passerar cirka

70 000 resenärer per dag över Öresundsbron.


Stark sysselsättning

Brottas med hög arbetslöshet

Hög strukturell arbetslöshet i Sydsverige

* Med vakanser avses antalet kvarstående lediga platser vid Arbetsför-

medlingen (endast en del av totala antalet vakanser i ekonomin). Arbets-

lösa som andel av arbetskraften i procent (15-74 år). Månadsstatistik, sä-

songsrensat.

■ Mälardalen


Stark jobbtillväxt i Mälardalen

Mälardalen har med sin starka tjänstesektor klarat sig

bättre igenom lågkonjunkturen än övriga regioner. Men

BRP-tillväxten väntas bli dämpad även i år och det drö-

jer till 2014 innan ekonomin tar fart med en BRP-tillväxt

på drygt 3 procent. Utsikterna för Mälardalen är mycket

goda med en stark sysselsättningsutveckling. Det låga

byggandet och de höga bostadspriserna kan dock bromsa

inflyttningen och därmed tillväxten i regionen.

Sysselsättningen har varit överraskande stark första halv-

året i år och väntas fortsätta att växa kraftigt resten av

året. Framåtblickande indikatorer som exempelvis före-

tagens anställningsplaner, varsel och nyanmälda lediga

platser till Arbetsförmedlingen talar för att arbetsmark-

naden i Mälardalen fortsätter att förbättras de kommande

kvartalen. Arbetslösheten har överraskat positivt de sen-

aste månaderna och arbetslösheten har fallit tillbaka till

7,3 procent i Mälardalen jämfört med cirka 8 procent i

riket.

Den dämpade efterfrågan i både Sverige och omvärlden

har slagit särskilt hårt mot bygg- och tillverkningsindu-

strin, liksom i riket som helhet. Konjunkturinstitutets

konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm är på

samma låga nivå som 2009. Däremot har konfidensindi-

katorn för tillverkningsindustrin vänt upp och är högst i

riket. Företagen inom tillverkningsindustrin i Mälardalen

är således mer optimistiska än i riket som helhet. Även

tjänstesektorn har påverkats av den svaga efterfrågan om

än i betydligt mindre utsträckning.

De svenska hushållen står starka och är motorn i svensk

ekonomi, vilket gynnar tjänsteintensiva Mälardalen.

Nästa år får hushållen dessutom en extra injektion i och

med den expansiva finanspolitiken där huvuddelen riktas

till hushållen i form av skattesänkningar. Även penning-

politiken är expansiv och boräntorna förblir låga under

prognosperioden. Tillsammans med minskad oro både

för den egna, rikets och globala ekonomiska utveckling

talar det för att efterfrågan från hushållen kan fortsätta att

öka i god takt framöver.

Mälardalen är troligen en av de regioner i Europa som

har klarat krisen bäst. Återhämtningen är dock trög även i

Mälardalen i år och ökar mer påtagligt först nästa år. Bo-

stadsmarknaden är ett strukturellt problem, i synnerhet i

Mälardalen. Det låga byggandet och de höga bostadspri-

serna kan bromsa inflyttningen och därmed tillväxten i

regionen.

Påtaglig återhämtning i Mälardalen nästa år

Fortsatt stark sysselsättning

Arbetslösheten lägst i riket

Mer optimistiskt i tillverkningsindustrin

■ Västsverige


Västsverige skuggar riket

Den relativt industriintensiva västsvenska ekonomin har

bromsat in ordentligt och växer i princip inte alls i år.

När den globala ekonomin återhämtar sig under hösten

gynnas svensk export och BRP-tillväxten tilltar. Nästa år

väntas tillväxten bli drygt 2 procent i Västsverige. Syssel-

sättningen växer något svagare än i riket och arbetslös-

heten kulminerar i år på ca 8 procent, liksom i riket.

Västsveriges ekonomi är relativt industriintensiv inte

minst genom fordonsindustrin och dess underleverantö-

rer. Det betyder i sin tur att regionen i större utsträckning

är beroende av utvecklingen i omvärlden. Finanskrisen

slog hårt mot regionen men den västsvenska ekonomin

återhämtade sig starkt och hade den högsta BRP-

tillväxten i riket både 2010 och 2011. Därefter har dock

ekonomin bromsat in ordentligt och står i princip stilla i

år. När efterfrågan från omvärlden återhämtar sig väntas

exporten bidra till att BRP växer med drygt 2 procent

nästa år.

Efter nedgången 2008-2009 ökade sysselsättningen i

Västsverige relativt starkt. Under 2012 mattades syssel-

sättningsökningen av och mot slutet av året försvagades

den påtagligt. Det första halvåret i år har sysselsättningen

ökat svagt och framåtblickande indikatorer talar för en

dämpad utveckling framöver. Arbetskraften minskade

också sista kvartalet i fjol.

När krisen var som värst steg arbetslösheten kraftigt, men

därefter föll den snabbare i Västsverige än i riket. Till

följd av den svaga utvecklingen av ekonomin har efter-

frågan på arbetskraft varit låg och arbetslösheten har ökat

och ligger nu på samma nivå som riket. Arbetsmarknads-

indikatorer pekar på att arbetslösheten är på väg ner om

än långsamt. Antal varsel minskar, men ligger kvar på en

relativt hög nivå, samtidigt som företagens anställnings-

planer är dystra. Arbetslösheten i Västsverige kulminerar

i år på cirka 8 procent, liksom i riket som helhet.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för totala nä-

ringslivet indikerar att allt fler företag i Västsverige ser

positivt på utvecklingen framöver. I byggsektorn ser det

alltjämt dystert ut såväl i Västsverige som i övriga delar

av riket. Läget är även fortsatt dystert i den västsvenska

tillverkningsindustrin men inte lika dystert som i övriga

delar av riket. Det beror på att fordonsindustrin och dess

underleverantörer har haft stark ordertillväxt både på

hemma- och exportmarknaden. Produktionsvolymen vän-

tas fortsätta att stiga de närmaste månaderna. Exportföre-

tagen tyngs dock av att kronan har stärkts de senaste

åren.

Nästa år lyfter exporten tillväxten i Västsverige

Dämpad sysselsättningsutveckling

Arbetslöseten långsamt på väg ner

Allt fler nöjda företagare i näringslivet

■ Övriga riket


Stabilisering inom industrin

Tillväxten i Övriga riket stagnerar i år, men allteftersom

den globala konjunkturen återhämtar sig och det ljusnar

inom industrin väntas konjunkturutvecklingen stabilise-

ras. Nästa år räknar vi med att BRP ökar med cirka 1,5

procent.

Lågkonjunkturen har satt djupa spår i Övriga riket, fram-

för allt i de delar av regionen som i större utsträckning är

beroende av industrin. När den efterfrågan från omvärl-

den återhämtar sig väntas exporten bidra till att BRP

växer med 1,5 procent 2014. Sysselsättningen stagnerade

redan 2011 och även om flertalet indikatorer har förbätt-

rats de senaste månaderna talar de för fortsatt svag ut-

veckling. Arbetslösheten i Övriga riket följer vanligtvis

riket som helhet men ökade mer i samband med finans-

krisen.

Industrin och exporten är generellt sett viktigare i Övriga

riket än i storstadsregionerna. Industriproduktionen har

fallit kraftigt sedan 2012 och även om indikatorer har

vänt upp är läget fortsatt bekymmersamt. Det är än så

länge snarare frågan om en stabilisering än om en åter-

hämtning. Efterfrågan från omvärlden är den huvudsak-

liga drivkraften för tillväxt i regionen framöver. Viktiga

avsättningsmarknader som Tyskland, USA och Storbri-

tannien har utvecklats positivt och mycket talar för att ef-

terfrågan stärks under hösten. Ekonomin i Övriga riket

krymper i år, men nästa år väntas BRP uppgå till cirka

1,5 procent.

Den relativt starka kronan slår hårdare på orter utanför

storstäderna eftersom det är framför allt där exportföreta-

gen finns. Företagens lönsamhet påverkas negativt sam-

tidigt som de tvingas effektivisera vilket dock är positivt

på längre sikt. Tuffast är det just nu inom skogsbruket

och träindustrin där ljusglimtarna är få.

Övriga riket, som står för 35 procent av BNP och 26 pro-

cent av sysselsättningen i riket, är en stor region med di-

versifierad näringslivsstruktur. Den omfattar allt ifrån

skogslänen i norr till entreprenörstunga Gnosjö i Små-

land och Blekinges IT-centra. Dessutom ingår flera uni-

versitetsstäder. Det är rimligt att tänka sig att de mer

tjänsteintensiva länen påverkas i mindre utsträckning av

lågkonjunkturen. Det finns dock inget tydligt samband

mellan tjänsteintensitet och sysselsättningsutveckling i

Övriga riket. Ett av de län som har haft en hög syssel-

sättningstillväxt det senaste halvåret är Västernorrlands

län, om än från en låg nivå. I grannlänet Jämtland som

har en lika stor andel sysselsatta inom tjänstesektorn har

däremot sysselsättningen minskat samma period.

Global återhämtning lyfter tillväxten nästa år

Stagnation i sysselsättningen

Arbetslöshet på samma nivå som riket

Vakanser minskar inte längre i Övriga riket

■ Tabellsamling


Sydsverige

Tusental Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Genomsnittlig, årlig Löpande pris,

personer procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring procentuell förändring

Befolkning Befolkning Antal Sysselsatta Nominell BRP-tillväxt Lönesumma

2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Båstad 14,3 0,1 1,0 9,8 3,2

Lund 113,0 0,9 2,0 6,9 4,0

Perstorp 7,1 -0,3 -1,4 6,3 8,1

Vellinge 33,6 0,8 1,8 5,6 3,2

Bromölla 12,3 -0,2 1,2 5,5 3,6

Svedala 20,0 0,6 0,1 5,3 6,3

Ängelholm 39,7 0,6 1,2 5,0 6,6

Åstorp 14,8 0,7 1,0 4,9 5,1

Höör 15,5 0,8 0,3 4,9 4,8

Lomma 22,3 1,2 1,8 4,9 7,3

Sölvesborg 16,8 0,1 1,2 4,8 7,3

Malmö 307,8 1,4 1,2 4,6 6,2

Höganäs 24,9 0,4 0,6 4,6 9,5

Helsingborg 132,0 0,9 1,0 4,6 5,8

Landskrona 42,6 0,8 0,0 4,5 5,5

Burlöv 17,0 0,9 1,5 4,5 4,7

Kristianstad 80,5 0,5 0,8 4,5 6,0

Staffanstorp 22,5 1,1 1,9 4,3 7,5

Hörby 15,0 0,5 0,1 4,3 7,0

Skurup 15,0 0,5 -0,3 4,3 6,8

Tomelilla 12,9 0,1 -0,8 4,3 6,5

Örkelljunga 9,7 -0,1 -0,1 4,2 5,1

Hässleholm 50,2 0,1 0,3 4,0 3,3

Trelleborg 42,6 0,8 -0,1 3,9 2,3

Sjöbo 18,3 0,5 0,3 3,8 -2,5

Ystad 28,6 0,6 0,1 3,8 5,9

Simrishamn 19,0 -0,3 0,0 3,4 5,9

Eslöv 31,7 0,7 -0,8 3,4 5,1

Svalöv 13,3 0,1 -1,4 3,3 5,7

Bjuv 14,9 0,2 -0,8 2,9 4,3

Kävlinge 29,4 1,1 -0,1 2,7 8,4

Klippan 16,7 0,1 -0,3 2,5 0,2

Östra Göinge 13,6 -0,6 -1,5 1,4 6,6

Sydsverige 1267,3 0,8 0,8 4,6 5,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Nordea

■ Tabellsamling


Mälardalen




2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Nykvarn** 9,4 1,6 5,0 7,7 8,6

Östhammar 21,3 -0,3 0,3 7,7 9,4

Strängnäs 33,1 0,8 0,2 7,6 6,0

Knivsta* 15,3 2,0 3,5 6,7 9,1

Nacka 92,9 1,7 2,6 6,4 6,7

Södertälje 89,5 0,4 1,0 6,3 4,3

Värmdö 39,4 2,5 3,2 6,2 5,6

Sundbyberg 40,8 1,3 1,2 6,1 -0,3

Solna 71,3 1,4 1,4 6,1 5,1

Ekerö 26,2 1,3 2,3 6,1 6,4

Oxelösund 11,2 -0,6 -0,8 6,0 11,7

Huddinge 101,0 1,5 1,8 6,0 6,0

Vallentuna 31,2 1,6 1,7 5,8 7,3

Uppsala 202,6 0,6 1,4 5,4 6,9

Sollentuna 66,9 1,2 1,4 5,4 6,0

Botkyrka 86,3 1,0 1,1 5,3 5,2

Upplands-Väsby 40,7 0,6 0,0 5,3 -1,3

Trosa 11,5 0,8 1,2 5,3 5,0

Stockholm 881,2 1,2 1,1 5,2 6,4

Danderyd 32,0 0,6 0,4 5,2 8,4

Köping 24,9 -0,3 -0,8 5,1 8,0

Katrineholm 32,5 -0,1 -0,3 4,7 6,3

Haninge 79,4 1,1 0,7 4,6 8,1

Upplands-Bro 24,4 1,0 1,2 4,6 18,9

Håbo 19,9 1,0 2,0 4,6 9,1

Eskilstuna 98,8 0,4 0,5 4,5 7,5

Tyresö 43,8 1,2 1,1 4,5 7,3

Salem 15,9 1,0 1,6 4,5 1,1

Täby 65,4 0,6 1,2 4,4 4,8

Västerås 140,5 0,7 0,7 4,3 6,6

Norrtälje 56,6 0,7 1,6 4,2 6,1

Österåker 40,3 1,3 0,6 4,2 6,5

Nyköping 52,3 0,4 0,2 4,1 6,4

Enköping 40,3 0,6 0,1 3,8 10,3

Järfälla 68,2 0,8 1,1 3,7 5,0

Gnesta 10,4 0,4 0,5 3,7 6,2

Sigtuna 42,3 1,2 -0,2 3,6 11,4

Lidingö 44,4 0,8 1,0 3,6 2,0

Nynäshamn 26,6 0,9 -0,4 3,5 5,5

Tierp 20,2 -0,1 -0,6 3,5 6,8

Kungsör 8,0 -0,3 0,3 3,4 -3,1

Hallstahammar 15,3 -0,5 -0,5 3,1 6,6

Vaxholm 11,1 2,4 -2,3 3,1 4,5

Sala 21,6 -0,2 -0,3 2,9 4,0

Flen 16,0 -0,5 -0,9 2,8 4,0

Vingåker 8,8 -0,7 0,4 2,7 -1,0

Heby 13,4 -0,2 -0,6 2,7 6,4

Arboga 13,4 -0,5 -1,5 2,2 5,2

Surahammar 9,9 -0,8 -0,1 1,6 5,7

Mälardalen 2968,2 1,0 1,0 5,0 6,2

*Avser 2004-2010 för sysselsättning och BRP

**Avser 2000-2010 för sysselsättning och BRP


■ Tabellsamling


Västsverige




2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Mölndal 61,7 0,8 1,7 7,5 9,7

Öckerö 12,5 0,5 0,7 6,4 8,2

Varberg 59,2 0,8 1,1 6,2 7,4

Vårgårda 11,0 0,2 2,7 6,1 6,6

Tjörn 15,0 0,1 2,4 6,1 1,9

Stenungsund 24,9 1,3 1,5 5,9 7,2

Skövde 52,2 0,3 0,4 5,9 10,7

Kungälv 41,8 0,9 1,1 5,3 9,3

Göteborg 526,1 1,0 1,2 5,2 6,3

Härryda 35,2 1,2 2,1 5,2 7,6

Kungsbacka 76,8 1,4 2,2 5,1 8,0

Partille 35,8 0,6 0,9 5,0 7,1

Borås 104,9 0,0 0,5 4,9 6,9

Orust 15,1 0,1 1,9 4,9 3,8

Vara 15,6 -0,4 0,1 4,8 7,4

Färgelanda 6,5 -0,7 -0,9 4,6 2,3

Ulricehamn 23,0 0,0 -0,4 4,6 7,6

Skara 18,3 -0,1 -0,5 4,4 1,9

Trollhättan 55,7 0,4 0,3 4,3 -2,4

Uddevalla 52,5 0,4 0,5 4,3 4,3

Lerum 39,1 0,7 1,2 4,2 9,8

Lidköping 38,3 0,3 0,5 4,1 3,9

Tranemo 11,6 -0,5 0,6 4,0 5,5

Herrljunga 9,3 -0,3 -0,6 4,0 4,4

Alingsås 38,4 0,6 0,6 3,9 5,9

Falköping 31,7 -0,1 -0,3 3,8 5,6

Essunga 5,5 -0,5 0,0 3,7 12,6

Mark 33,8 0,1 -0,1 3,4 5,8

Bollebygd* 8,5 0,3 1,6 3,3 10,6

Lilla Edet 12,6 -0,3 0,6 3,3 3,0

Hjo 8,8 -0,2 0,4 3,3 5,9

Grästorp 5,6 -0,4 -1,5 3,2 6,7

Ale 27,8 0,5 0,0 2,8 9,2

Svenljunga 10,2 -0,6 -0,1 2,8 4,6

Vänersborg 37,0 0,1 -0,5 2,6 6,2

Tidaholm 12,6 -0,3 -2,3 2,3 7,1

Mellerud 8,9 -0,8 -0,6 2,1 6,4

Munkedal 10,2 -0,5 -0,6 2,0 4,4

Västsverige 1593,6 0,6 0,9 4,8 6,4

*Avser 1996-2010 för sysselsättning och BRP


■ Tabellsamling


Övriga riket




2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Alvesta 19,0 -0,3 0,1 4,6 3,2

Aneby 6,4 -0,7 -0,7 4,6 3,2

Arjeplog 3,1 -1,0 0,8 3,0 5,2

Arvidsjaur 6,5 -1,1 -0,5 3,0 7,6

Arvika 25,8 -0,2 0,1 6,1 5,1

Askersund 11,0 -0,5 0,7 6,2 6,7

Avesta 21,5 -0,7 -0,3 3,4 2,8

Bengtsfors 9,6 -1,0 -2,0 1,8 4,3

Berg 7,2 -0,9 -0,2 4,1 4,8

Bjurholm 2,4 -0,9 -3,2 0,4 5,3

Boden 27,6 -0,6 -2,1 3,3 4,6

Bollebygd 8,5 0,3 1,6 3,3 10,6

Bollnäs 26,2 -0,4 -0,1 3,3 3,2

Borgholm 10,8 -0,7 -0,4 4,0 5,0

Borlänge 49,5 0,2 0,4 4,8 6,1

Boxholm 5,2 -0,5 -0,4 3,4 3,0

Bräcke 6,7 -1,3 -2,0 2,2 5,5

Dals-Ed 4,7 -0,8 1,3 4,0 4,0

Degerfors 9,5 -1,1 -1,1 2,8 2,3

Dorotea 2,8 -1,6 -0,5 4,2 3,4

Eda 8,5 -0,5 1,0 4,4 7,2

Eksjö 16,4 -0,6 0,0 4,0 4,2

Emmaboda 9,0 -0,8 -0,1 5,2 2,8

Fagersta 12,6 -0,6 -0,2 6,5 10,1

Falkenberg 41,4 0,4 0,6 5,1 5,9

Falun 56,4 0,1 0,3 3,4 3,8

Filipstad 10,5 -1,3 -1,8 2,4 5,5

Finspång 20,8 -0,6 0,2 5,5 4,8

Forshaga 11,3 -0,5 -0,5 3,0 4,3

Gagnef 10,0 -0,2 0,8 4,5 4,5

Gislaved 28,7 -0,1 -0,5 3,8 5,0

Gnosjö 9,4 -0,2 0,1 4,1 6,0

Gotland 57,2 0,0 0,2 3,7 4,2

Grums 8,9 -0,8 -1,6 6,6 5,2

Gullspång 5,2 -1,2 -2,2 1,7 2,9

Gällivare 18,3 -1,2 -0,9 12,0 7,0

Gävle 96,2 0,4 0,4 4,7 2,0

Götene 13,1 -0,3 0,1 4,3 1,6

Habo 10,9 0,7 2,1 4,7 4,4

Hagfors 12,2 -1,4 -1,3 2,6 5,3

Hallsberg 15,3 -0,5 -0,3 5,1 6,4

Halmstad 93,2 0,7 1,0 5,0 6,2

Hammarö 15,1 0,3 0,0 4,1 -0,1

Haparanda 9,9 -0,5 0,3 3,7 4,5

Hedemora 15,1 -0,7 0,0 5,3 6,4

Hofors 9,5 -1,1 -1,4 4,8 6,7

Hudiksvall 36,8 -0,3 0,0 4,5 6,4

Hultsfred 13,6 -1,2 -2,1 1,7 4,7

Hylte 10,0 -0,5 0,4 2,1 4,7

Hällefors 7,0 -1,3 -0,6 3,3 7,4

Härjedalen 10,2 -0,9 -0,6 2,6 3,5

Härnösand 24,4 -0,6 -1,5 2,4 1,9

Högsby 5,7 -1,2 -1,5 1,7 2,3

Jokkmokk 5,1 -1,4 -1,2 7,3 4,2

Jönköping 129,5 0,7 1,2 4,7 6,4

Kalix 16,5 -0,8 -0,6 4,1 4,6

Övriga riket 3 760,1 -0,3 0,0 4,0 5,1


■ Tabellsamling


Övriga riket, forts.




2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Kalmar 63,7 0,5 0,2 4,0 5,5

Karlsborg 6,7 -0,9 0,0 3,4 10,6

Karlshamn 31,1 -0,1 -0,4 3,4 3,0

Karlskoga 29,6 -0,7 -0,4 2,8 3,1

Karlskrona 63,7 0,4 0,7 4,5 4,2

Karlstad 86,9 0,6 0,4 4,7 5,7

Kil 11,8 -0,3 -0,3 3,5 10,4

Kinda 9,7 -0,5 -0,5 3,4 7,3

Kiruna 23,0 -0,8 -0,2 12,5 8,6

Knivsta 15,3 2,0 3,5 6,7 9,1

Kramfors 18,5 -1,4 -0,9 3,2 1,8

Kristinehamn 23,7 -0,5 -0,7 3,1 1,7

Krokom 14,6 -0,1 -0,4 3,5 4,4

Kumla 20,7 0,5 -0,1 9,4 4,3

Laholm 23,5 0,1 0,7 2,0 6,3

Laxå 5,6 -1,5 -1,4 3,5 3,1

Lekeberg 7,3 0,0 2,4 6,9 7,3

Leksand 15,1 0,0 0,7 4,7 5,8

Lessebo 8,0 -0,7 -1,8 1,6 3,1

Lindesberg 23,0 -0,5 -0,5 2,9 8,2

Linköping 148,5 0,8 0,7 4,8 5,7

Ljungby 27,4 -0,1 0,3 4,1 4,9

Ljusdal 18,9 -0,6 0,2 3,9 4,2

Ljusnarsberg 4,8 -1,5 -1,2 2,5 5,0

Ludvika 25,6 -0,6 0,4 3,2 4,7

Luleå 74,9 0,4 0,6 3,7 4,9

Lycksele 12,4 -0,8 0,1 6,0 3,3

Lysekil 14,4 -0,3 0,2 3,4 4,1

Malung-Sälen 10,2 -0,6 -0,1 4,4 0,3

Mjölby 26,2 -0,1 0,2 3,8 10,6

Mora 20,1 -0,2 0,1 3,9 2,5

Motala 41,9 -0,1 -0,9 2,1 -0,1

Mullsjö 7,1 -0,4 -0,1 3,5 8,9

Munkfors 3,6 -1,3 -1,7 1,7 8,0

Mönsterås 12,8 -0,2 -0,4 5,4 3,9

Mörbylånga 14,3 0,1 0,7 4,2 5,4

Nora 10,4 -0,2 0,1 3,0 4,6

Norberg 5,6 -0,9 -1,9 2,3 -0,2

Nordanstig 9,5 -0,9 -0,9 3,1 5,3

Nordmaling 7,0 -0,9 -0,3 3,7 1,5

Norrköping 132,1 0,4 0,2 3,7 5,2

Norsjö 4,2 -1,2 0,6 3,1 5,2

Nybro 19,5 -0,3 -1,4 2,6 5,4

Nykvarn 9,4 1,6 5,0 7,7 8,6

Nässjö 29,4 -0,3 -0,3 4,0 2,6

Ockelbo 5,9 -0,5 0,7 3,4 8,0

Olofström 12,9 -0,8 -1,6 1,9 9,1

Orsa 6,8 -0,4 -0,8 3,3 3,9

Osby 12,6 -0,4 -1,7 3,0 7,0

Oskarshamn 26,1 -0,2 0,4 6,0 4,6

Ovanåker 11,4 -0,9 -1,0 3,7 6,0

Pajala 6,3 -1,7 -0,7 2,8 8,3

Piteå 41,1 0,0 0,3 4,3 4,2

Ragunda 5,5 -1,2 -1,1 5,8 3,7

Övriga riket 3 760,1 -0,3 0,0 4,0 5,1


■ Tabellsamling


Övriga riket, forts.




2012 1994-2010 1994-2010 1994-2010 2011

Robertsfors 6,7 -0,8 -1,3 2,7 6,0

Ronneby 27,8 -0,2 -0,1 4,2 -2,4

Rättvik 10,8 -0,3 0,1 2,9 3,4

Sandviken 37,1 -0,4 -0,3 4,0 10,6

Skellefteå 71,8 -0,3 0,3 3,9 5,3

Skinnskatteberg 4,4 -1,1 -0,8 5,5 10,6

Smedjebacken 10,7 -1,2 -1,7 1,0 4,9

Sollefteå 19,7 -1,1 -1,8 4,7 2,9

Sorsele 2,7 -1,4 -0,2 1,7 9,2

Sotenäs 9,0 -0,5 0,4 4,1 4,6

Storfors 4,2 -1,2 0,6 0,9 8,2

Storuman 6,0 -1,3 -0,5 3,8 3,0

Strömstad 12,3 0,5 1,7 7,1 5,2

Strömsund 12,1 -1,5 -1,5 3,7 4,7

Sundsvall 96,7 0,1 0,2 3,8 4,4

Sunne 13,1 -0,3 0,1 4,3 6,1

Säffle 15,3 -0,8 -1,5 2,5 5,2

Säter 10,9 -0,6 -0,8 3,8 5,5

Sävsjö 10,8 -0,6 -0,8 3,3 6,7

Söderhamn 25,2 -0,9 -1,0 2,4 5,6

Söderköping 14,1 0,1 0,5 3,5 3,4

Tingsryd 12,1 -1,1 -0,5 4,1 4,9

Torsby 12,2 -1,1 -1,1 2,8 5,5

Torsås 6,9 -0,8 -0,2 3,4 1,3

Tranås 18,1 0,1 -0,4 4,8 6,5

Töreboda 9,0 -0,8 0,2 3,1 5,0

Umeå 117,3 1,0 0,9 4,8 6,3

Uppvidinge 9,3 -0,7 0,5 4,8 3,1

Vadstena 7,3 -0,2 0,1 4,0 5,3

Vaggeryd 13,1 0,3 0,5 4,6 9,5

Valdemarsvik 7,6 -0,9 -0,6 3,3 1,4

Vansbro 6,8 -0,8 0,0 3,9 4,9

Vetlanda 26,3 -0,3 -0,2 3,4 5,4

Vilhelmina 6,9 -1,0 1,0 2,4 3,1

Vimmerby 15,4 -0,2 0,8 4,5 6,3

Vindeln 5,4 -1,0 -0,1 4,0 8,5

Vännäs 8,5 -0,2 -0,6 5,3 4,3

Värnamo 33,0 0,2 0,2 3,9 5,7

Västervik 35,9 -0,5 -0,5 3,0 4,6

Växjö 84,8 0,9 0,7 4,4 6,5

Ydre 3,6 -0,9 0,8 3,3 1,7

Åmål 12,2 -0,5 -1,1 2,9 5,7

Ånge 9,6 -1,2 -1,0 2,0 -0,5

Åre 10,4 0,2 0,7 3,9 4,1

Årjäng 9,9 -0,2 0,1 4,1 7,6

Åsele 3,0 -1,8 -0,6 2,5 4,4

Åtvidaberg 11,4 -0,6 -2,1 2,5 4,1

Älmhult 15,7 -0,1 1,1 5,0 4,8

Älvdalen 7,1 -0,8 0,4 3,9 2,5

Älvkarleby 9,1 -0,2 -1,1 7,0 2,3

Älvsbyn 8,2 -0,7 -0,6 4,5 3,9

Ödeshög 5,2 -0,8 -0,4 2,9 4,6

Örebro 139,0 0,5 0,9 5,1 6,5

Örnsköldsvik 55,0 -0,4 -0,1 4,8 4,6

Östersund 59,5 0,0 -0,1 4,9 4,4

Överkalix 3,5 -1,6 -0,9 2,8 2,9

Övertorneå 4,8 -1,5 -0,2 2,4 6,2

Övriga riket 3 760,1 -0,3 0,0 4,0 5,1


■ Definitioner


Definitioner, regionindelning och förklaring

Den regionala indelning som vi huvudsakligen använder grupperar landets kommuner i fyra större områden; stor-

stadsregionerna Mälardalen, Sydsverige, Västsverige samt resten, benämnt Övriga riket. Storstadsregionerna har av-

gränsats till områden med stor pendling och är en aggregering av så kallade lokala arbetsmarknader. För Stockholm

och Göteborg har vi även tittat på de mer avgränsade områdena Stockholms län och Stor-Göteborg där Stor-Göteborg

definieras som Göteborgs lokala arbetsmarknad.

Mälardalen ska ses som ett utvidgat Storstockholm som omfattar Stockholms län, Uppsala län utom Älvkarleby,

Södermanlands län samt Västmanlands län utom Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg.

Sydsverige omfattar Skåne län utom Osby men inkluderar däremot Sölvesborg i Blekinge län.

Västsverige är ett utvidgat Stor-Göteborg och består av de västliga delarna av storlänet Västra Götalands län men

även Kungsbacka och Varberg. De kommuner som inte ingår vår i definition av Västsverige är Tibro, Töreboda,

Karlsborg, Gullspång, Maristad, Götene, Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Ström-stad.

Stor-Göteborg är Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCB:s definition. De kommuner som ingår är Göte-

borg, Mölndal, Kungsbacka, Partille, Härryda, Mark, Bollebygd, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Öckerö, Kungälv,

Ale, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn och Orust.

Övriga riket är således en heterogen ”region” med allt från universitetsorter som t ex Linköping, Örebro och

Umeå till Gnosjöbältet i Småland och skogslänen i Svealand och Norrland.

Den regionala statistik som presenteras är baserade på olika källor. För åren 1993–2010 har vi utgått från Statistiska

centralbyråns (SCB:s) uppgifter över bruttoregionprodukten (BRP) i löpande priser och sysselsättning i landets samt-

liga kommuner. BRP för regionerna har räknats om till fasta priser med deflatorer sammanvägda utifrån län. För år

2011 har vi gjort egna framskrivningar baserat på uppgifter om lönesummor per kommun. Länsvis sysselsättningsdata

enligt AKU och Konjunkturinstitutets regionala barometrar finns fram till och med andra kvartalet 2013.

De regionala bedömningarna för 2013 och 2014 baseras på en uppdaterad konjunkturprognos från den 4 september

2013. Metodiken är ”top-down” och den regionala fördelningen måste betraktas som ett scenario snarare än en pro-

gnos. De historiska mönstren för sysselsättningen, lönesumman och produktivitet har bildat underlag för bedömning-

arna av utvecklingen av BRP i de olika regionerna.

■ Nordea Economic Research Sverige


Annika Winsth, Chief Economist Sweden

[email protected], tel. +46 8 614 86 08

Torbjörn Isaksson, Chief Analyst


Andreas Wallström, Senior Analyst

[email protected], +46 8 534 910 88

Lena Sellgren, Senior Analyst


Bengt Roström, Senior Analyst


Markus Adolfsson, Assistant Analyst


Rickard Bredeby, Assistant Analyst


Nordea Economic Research Sverige

mailto:[email protected]







Nordea Markets is the name of the Markets departments of Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Danmark A/S. The information provided herein is intended for background information only and for the sole use of the intended recipient. The views and other information provided herein are the cur-rent views of Nordea Markets as of the date of this document and are subject to change without notice. This notice is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient. The information provided herein is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information contained herein has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of fu-ture results. Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction. This document may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Markets. Nordea, Markets Division Nordea Bank Norge ASA 17 Middelthuns gt. PO Box 1166 Sentrum N-0107 Oslo +47 2248 5000

Nordea AB (publ) 10 Hamngatan SE-105 71 Stockholm +46 8 614 7000

Nordea Bank Finland Plc Aleksis Kiven katu 9, Helsinki FIN-00020 Nordea +358 9 1651

Nordea Bank Danmark A/S 3 Strandgade PO Box 850 DK-0900 Copenhagen C +45 3333 3333

Documents

Regionala utsikter oktober 2013