Ekonomiska utsikter januari 2008 master

Ekonomiska utsikter Januari 2008

Innehåll

3 Januari 2008 Ekonomiska utsikter

Tabellsamling Nyckeltal .................................6

Räntor......................................7 Valutor.....................................7

Besök oss på www.nordea.se/analys

Redaktör Jörgen Appelgren, Chefsekonom [email protected] Tel +46 8 614 9521

Gått till tryck 16 januari 2008

Norden

ÖVERSIKT Balansakt ...................................................................................................4-5

SVERIGE Lugnare konjunktur håller tillbaka inflationstrycket .................................... 8-10

Översikt och Sverige

USA På väg mot recession?.............................................................................11-13

JAPAN Inhemskt uppsving dröjer ............................................................................14

EUROOMRÅDET Stabil ekonomi håller doktorn borta..........................................................15-17

STORBRITANNIEN Kreditkrisen har kopplat greppet om brittisk ekonomi ...................................18

SCHWEIZ Riskaptiten styr valutan ...............................................................................19

Större industriländer

DANMARK En stramare ekonomisk politik rycker allt närmare....................................20-22

FINLAND Inflationsökningen blir kortvarig...............................................................23-25

NORGE Räntehöjningarna börjar bita....................................................................26-28

ISLAND Toppen passerad – risk för hårdlandning .....................................................29

POLEN Väl rustade för att möta de globala utmaningarna .........................................30

UNGERN Ekonomin påverkas fortfarande av sparpaket ...............................................31

TJECKIEN Finanspolitisk åtstramning...........................................................................32

ESTLAND Investeringsledd dämpning av ekonomin .....................................................33

LETTLAND En korrigering stundar .................................................................................34

LITAUEN Stark återhämtning ......................................................................................35

RYSSLAND Tillfällig svacka............................................................................................36

TURKIET Ekonomin tar fart först i slutet av 2008 .........................................................37

KINA Inflationen på väg ner ..................................................................................38

INDIEN Stark rupie tynger ........................................................................................39

BRASILIEN Den kraftiga tillväxten dämpas, men bara marginellt .....................................40

Övriga länder

OLJA Fortsatt ljust för svarta guldet ......................................................................41

METALLER Metallpriser kvar på toppnivåer ....................................................................42

Råvaror

Översikt


Balansakt • Dämpning av den globala tillväxten

• USA flörtar med recession

• Markant inbromsning av den svenska tillväxten

• Riksbanken har höjt färdigt – men ingen sänkning

Finansiella oron inte över Den värsta likviditetskrisen tycks vara bakom oss. I vart fall minskade de korta räntorna rejält från mitten av de-cember till mitten på januari. Fortfarande är läget dock långt ifrån normalt. Kreditoron består och i början av januari fortsatte kreditspreadarna att stiga. Vår bedöm-ning är att läget inte kommer att normaliseras förrän un-der andra delen av 2008. De stora investmentsbankerna är fortsatt utsatta med sto-ra kreditförluster och en påtvingad utlåning som tär på kapitalbasen. De totala kreditförlusterna beräknas uppgå till minst 250 miljarder dollar men det finns bedömare som räknar med mångdubbla belopp. Samtidigt har ban-kerna tvingats låna ut till de företag som nu inte kan fi-nansiera sig på commercial paper marknaden i USA. Den har minskat med över 400 miljarder dollar sedan juli och till största delen har bankerna tvingats låna ut motsvaran-de belopp för att rädda verksamheterna. Till viss del har bankerna kunnat stärka sin kapitalbas genom tillskott från investerare i Mellanöstern och Asien vilket har minskat trycket på dem att strama åt sin utlåning. Vi räk-nar emellertid med att många banker kommer att vara väsentligt mer obenägna att ta risker och vara försiktiga vad gäller utlåning framöver, vilket hämmar tillväxten. USA flörtar med recession Fastighetsmarknaden fortsätter att tynga utvecklingen i USA. Ett stort utbud av osålda hus och lägre efterfrågan på bostäder i takt med att arbetslösheten ökar och bo-stadslånen stramas åt gör att utsikterna för bostadsbyg-gandet är mycket svaga. Kombinationen av fortsatt sjunkande huspriser, ökad arbetslöshet och hög inflation i spåren av stigande energi- och livsmedelpriser blir en svårsmält matsedel för hus-hållen. Det finns därtill en risk för att börsen faller vilket ytterligare skulle försämra hushållens förmögenhetssitua-tion. Sjunkande priser på bostäder gör också hushållen mindre benägna att belåna sina hus för att konsumera. Risken är att utvecklingen går åt motsatt håll, mot ökat sparande. I så fall står recessionen för dörren. Genom Feds redan genomförda och kommande ränte-sänkningar, vi räknar med ytterligare 125 punkter, så får ekonomin och fastighetsmarknaden stöd och en recession kan undvikas, om än med knapp marginal. Det är vidare möjligt att det även kommer finanspolitiska insatser om ekonomin försvagas ytterligare.

Euroområdet tappar fart Euroområdets tillväxt påverkas redan av en svagare glo-bal efterfrågan samt av den starka euron. Exporten däm-pas liksom företagens investeringar. I flera länder riske-rar bostadsbyggandet att sjunka tillbaka på grund av sti-gande räntor och svagare prisutveckling. Hushållen håller dock uppe konsumtionen på en hygglig nivå och tillväx-ten väntas bara tillfälligt sjunka under den potentiella nivån. Under loppet av 2009 väntas en viss återhämtning av exporten och tillväxten stiger åter över 2 procent. ECB står inför samma konflikt som möter många andra centralbanker i år; hur skall vikande efterfrågan vägas mot en inflationstakt som ligger klart över målet? I jäm-förelse med andra centralbanker synes inflationsoron väga tyngre hos ECB-ledamöterna. Som en konsekvens därav, samt på grund av en återhämtning under 2009, väntas ECB motstå de krav på räntesänkningar som redan börjar höras, åtminstone bland många aktörer på de fi-nansiella marknaderna. Skulle euro förstärkas bortom de 1,50 mot dollarn vi prognostiserar kan frågan om en rän-tesänkning komma att aktualiseras. Fortsatt styrka i tillväxtländerna Tillväxtländerna påverkas naturligtvis av nedgången i USA och i Euroområdet. Dämpningen av tillväxten blir emellertid relativt begränsad då den inhemska efterfrågan ger stöd. Inte minst investeringsverksamheten förblir stark i många länder. Här finns det en risk för att negativa impulser kan bli större om kapitalflödet från de mer ut-vecklade länderna sinar. Kinas expansion fortsätter. Kombinationen av myndighe-ternas strävan att begränsa tillväxten och effekten av en dämpning i omvärlden bidrar till en mindre nedgång i tillväxttakten. BNP väntas ändå växa med omkring 10 procent om året under prognosperioden. Dämpning av den globala tillväxten

2006 2007E 2008E 2009EVärlden 5,2 5,0 4,4 4,5USA 2,9 2,2 1,8 2,4Euroområdet 2,9 2,6 1,8 2,1Japan 2,4 1,8 1,6 2.2Kina 11,1 11,6 10,9 9,8 Dollarn närmar sig vändpunkten Dollarn har försvagats i olika omgångar sedan slutet av 2005. På kort sikt finns det skäl att förvänta sig ytterliga-re försvagning i takt med att ekonomin kommer att vara på randen till recession samtidigt som Fed genomför yt-terligare penningpolitiska lättnader. Under senare delen av året väntas emellertid en viss återhämtning och reces-sionshotet försvinner. När marknaden inser att Fed är avslutat sin räntesänkningscykel så väntas dollarn åter stärkas. I närtid räknar vi med att dollarn går till 1,50 mot euron och eftersom risken för den amerikanska ekonomin ligger på nedsidan gäller detsamma för dollarn.

Översikt


Dämpning i Norden Den norska tillväxten kommer att dämpas markant i år. Bristen på arbetskraft gör det svårt att expandera ekono-min i nuvarande takt även om arbetsutbudet vuxit mycket snabbt. Det höga resursutnyttjande gör att Norges Bank blir en av få centralbanker som höjer räntan i år. Den danska ekonomin växlade ned redan ifjol och beräknas växa i en relativt medioker takt även i år. Bostadsbyg-gandet bedöms minska i spåren av den svagare fastig-hetsmarknaden och prisfallen i främst Köpenhamn. Fin-land påverkas av den globala försvagningen som leder till en svag exportökning år 2008. Sett över hela prognospe-rioden har Finland den högsta tillväxten i Norden. Norden bromsar in

2006 2007E 2008E 2009ENorge 4,3 5,6 2,9 2,4Finland 5,0 4,0 2.6 3.2Danmark 3,9 1,7 1,4 1,5Sverige 4,1 2,7 2,1 2,0 Tydlig nedväxling i svensk tillväxt BNP beräknas ha växt med 2,7 procent förra året vilket är en bit lägre än de 3,4 procent vi förutsåg när året in-leddes. Exporten blev svagare än väntat bl a beroende på att de stora exportsektorerna läkemedel, telekom och bi-lar utvecklades sämre än beräknat. Sveriges exportmark-nadsandel minskade därför markant. Mycket talar för att marknadsandelarna fortsätter av minska i år om än inte lika snabbt som under förra året. Den svagare internatio-nella konjunkturen sammanfaller med en svag dollarkurs, kostnadsökningar i form av högre löner och en lägre pro-duktivitet som reser vissa frågetecken för den annars så konkurrenskraftiga svenska industrin. Under året bedöms investeringarna öka betydligt lång-sammare än under de senaste åren. Osäkrare globala ut-sikter, dämpad industrikonjunktur, högre räntor samt det faktum att flera större investeringar genomförts bidrar till att dämpa investeringsaktiviteten. Fortsatt höga invester-ingar inom energiområdet håller emot. Hushållens konsumtion utgör en stabiliserande faktor. Visserligen beräknas deras disponibla inkomster växa betydligt långsammare än fjolårets mycket höga öknings-takt men kombinationen av stark arbetsmarknad, högre löneökningstakt och hygglig framtidstro borgar för en relativt god uppgång i den privata konsumtionen även om tillväxttakten blir lägre än under förra året. Utvecklingen av fastighetspriserna utgör ett osäkerhets-moment. Speciellt i Stockholm har bostadsrättspriserna gått ned under hösten. Detta beror sannolikt på de osäkra-re konjunkturutsikterna, finansiell turbulens och fallande aktiekurser men också på de förändringar i fastighets-skatten som genomfördes vid årsskiftet. Skatteföränd-ringarna medförde ett stort utbud under hösten och san-nolikt normaliseras marknaden i början av detta år, vilket skulle medföra en stabilisering av fastighetsmarknaden. Skulle nedgången fortgå och spridas utanför storstäderna utgör det en tydlig nedåtrisk för hushållens konsumtion.

Arbetsmarknaden stark – några kvartal till Sysselsättningsutvecklingen överraskade positivt under förra året och det finns flera sektorer och regioner där arbetsgivarna har svårt att få tag på personal med önskad kompetens. Det finns dock tidiga tecken på att efterfrå-gan på arbetskraft kommer att stabiliseras längre fram. Vi räknar med att sysselsättningen planar ut mot slutet av året och under senare delen av 2009 finns det en risk att arbetslösheten ökar. De närmaste kvartalen beräknas dock sysselsättningen stiga i hygglig takt och arbetslös-heten minska. Hög inflation utmaning för Riksbanken Efter några år med hög tillväxt och låg inflation konfron-teras Riksbanken nu med den motsatta situationen. Till-växten viker men inflationen är den högsta på 15 år och kommer att ligga långt över målet under hela året. Inflationsuppgången härstammar främst ifrån stigande energi- och livsmedelspriser. Exklusive dessa poster låg inflationen ännu under målet i november trots att KPI då steg med 3,3 procent i årstakt. Vår bedömning är att livsmedelspriserna företrädesvis, men inte bara, stigit på grund av dåliga skördar och under antagandet om norma-la skördar ökar matpriserna bara en aning 2009 varför den underliggande inflationen, KPIX, faller tillbaka till de målsatta två procenten vid kommande årsskifte. I dagsläget tycks Riksbanken dela den synen. Ett oros- och osäkerhetsmoment är emellertid om den relativt höga inflationstakten ger spridningseffekter. Speciellt oroande för en centralbank är om inflations- och löneförväntning-arna skjuter i höjden. Än så länge synes den effekten vara begränsad men detta utgör en risk som Riksbanken måste bevaka och beakta. Även om avtalen kom in högre än väntat så kan man söka viss tröst i att stigande inflations-förväntningar knappast påverkar lönebildningen under prognosperioden. Vi räknar med att Riksbanken håller räntan oförändrad under överskådlig tid. På kort sikt finns det fortfarande en risk för att de höjer räntan i linje med deras räntebana men över tiden kommer en svagare konjunkturbild att ta bort sådana tankar. Kronan stärks något Kronan försvagades i höstas under den finansiella oron. Så länge den oron består väntas det tynga kronan. På längre sikt räknar vi med att stabiliteten i den svenska ekonomin gör den, på en relativ skala, motståndskraftig mot nedgångar. Detta medför att kronan apprecierar när oron bedarrar. Vi räknar med att kronan stärks till 9,20 mot euron på sex månaders sikt.

Jörgen Appelgren [email protected] +46 8 614 9521

Översikt


BNP-tillväxt % Inflation, %2005 2006 2007E 2008E 2009E 2005 2006 2007E 2008E 2009E

Världen1) 4.6 5.2 5.0 4.4 4.5 Världen1) 3.2 3.1 3.3 3.4 3.0

BIG-32) 2.4 2.8 2.3 1.8 2.3 BIG-32) 2.4 2.4 2.1 2.3 1.8USA 3.1 2.9 2.2 1.8 2.4 USA 3.4 3.2 2.8 2.6 2.1Japan 1.9 2.4 1.8 1.6 2.2 Japan -0.3 0.2 0.1 0.6 0.2Euroområdet 1.6 2.9 2.6 1.8 2.1 Euroområdet 2.2 2.2 2.1 2.6 2.0

Tyskland 1.0 3.1 2.6 1.8 2.0 Tyskland 1.9 1.8 2.3 2.4 1.7Frankrike 1.7 2.2 1.9 1.7 2.1 Frankrike 1.9 1.9 1.6 2.2 2.0Italien 0.2 1.9 1.8 1.2 1.4 Italien 2.2 2.2 2.0 2.5 2.1

Spanien 3.5 3.9 3.8 2.3 2.5 Spanien 3.4 3.6 2.8 3.5 3.2Holland 1.5 3.0 3.0 2.2 2.3 Holland 1.5 1.7 1.6 2.1 2.4Belgien 1.1 3.1 2.5 1.8 2.1 Belgien 2.5 2.3 1.8 2.5 2.0Österrike 2.0 3.1 3.0 2.0 2.2 Österrike 2.1 1.7 2.1 2.5 1.9Portugal 0.5 1.3 1.8 1.5 1.6 Portugal 2.1 3.0 2.5 2.7 2.4Grekland 3.7 4.3 4.0 3.5 3.5 Grekland 3.5 3.3 3.0 3.5 3.2Finland 2.9 5.0 4.0 2.6 3.2 Finland 0.9 1.6 2.5 2.7 2.2Irland 5.5 6.0 5.5 3.0 4.0 Irland 2.2 2.7 2.9 3.3 2.5

Danmark 2.5 3.9 1.7 1.4 1.5 Danmark 1.8 1.9 1.7 2.5 2.6Sverige 3.3 4.1 2.7 2.1 2.0 Sverige 0.5 1.4 2.2 3.2 2.2Norge 4.6 4.3 5.6 2.9 2.4 Norge 1.6 2.3 0.7 3.3 2.5Island 7.1 4.2 4.0 1.7 1.0 Island 4.0 6.7 4.9 3.9 3.0

Storbritannien 1.8 2.9 3.1 1.9 2.2 Storbritannien 2.1 2.3 2.4 2.1 1.8Schweiz 2.5 3.2 2.7 1.9 2.2 Schweiz 1.2 1.1 0.7 1.4 1.5

Ryssland 6.4 6.7 7.5 7.0 6.2 Ryssland 12.7 9.7 9.0 12.0 8.7Polen 3.6 6.2 6.5 5.3 5.4 Polen 2.2 1.2 2.6 3.1 3.0Tjeckien 6.4 6.4 6.1 4.4 4.7 Tjeckien 1.8 2.5 2.8 4.9 3.3Ungern 4.3 4.0 1.8 2.5 3.4 Ungern 3.6 3.9 7.9 4.4 3.3Estland 10.2 11.2 7.2 4.0 5.3 Estland 4.1 4.4 6.6 7.9 4.8Lettland 10.6 11.9 10.9 5.6 5.1 Lettland 6.8 6.5 10.1 12.0 6.7Litauen 7.9 7.7 9.1 7.4 6.7 Litauen 2.7 3.7 5.7 7.0 5.1Turkiet 7.4 6.1 3.8 5.3 8.0 Turkiet 8.1 9.6 8.8 5.7 5.1Kina 10.2 11.1 11.6 10.9 9.8 Kina 1.8 1.5 4.6 4.0 4.3Indien 9.0 9.4 9.0 8.3 8.5 Indien 4.4 5.3 4.8 4.5 4.4Asien-53) 4.8 5.3 5.6 5.3 5.5 Asien-53) 5.7 6.2 3.5 4.1 3.8Latinamerika-34) 4.0 4.9 5.0 4.2 3.8 Latinamerika-34) 5.5 4.7 4.5 4.9 4.61) Vägt genomsnitt av länderna i denna tabell. Omfattar 81,7 % av världens BNP. Vikten är beräknad utifrån köpkraftskorrigerade BNP-nivåer2) USA, Japan och euroområdet3) Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Sydkorea och Thailand4) Argentina, Brasilien och Mexico

Offentliga finanser, % av BNP Bytesbalans, % av BNP2005 2006 2007E 2008E 2009E 2005 2006 2007E 2008E 2009E

BIG-3 -3.1 -1.8 -1.2 -1.4 -1.4 BIG-3 - - - - -USA -2.6 -1.6 -1.0 -1.2 -1.4 USA -6.1 -6.2 -5.3 -4.5 -4.2Japan -6.4 -2.9 -2.9 -3.5 -3.1 Japan 3.7 3.9 2.9 4.0 3.2Euroområdet -2.5 -1.5 -0.7 -0.7 -0.6 Euroområdet 0.1 -0.2 0.4 0.3 0.2

Tyskland -3.4 -1.6 0.0 -0.1 0.0 Tyskland 4.6 4.9 6.5 6.3 6.4Frankrike -2.9 -2.5 -2.4 -2.6 -2.5 Frankrike 0.5 -1.0 -1.3 -1.0 -1.2Italien -4.2 -4.4 -2.3 -2.5 -2.4 Italien -1.6 -2.6 -2.0 -2.4 -2.5Finland 2.7 3.8 4.5 4.6 4.5 Finland 4.9 5.1 6.1 5.3 5.6

Danmark 4.6 4.6 4.3 3.4 2.7 Danmark 4.4 2.6 1.5 1.0 1.1Sverige 2.0 2.2 2.9 2.5 2.2 Sverige 6.8 7.0 6.1 6.2 7.0Norge 15.2 18.0 17.4 17.5 17.3 Norge 16.3 17.4 15.5 15.9 16.0Island 5.2 5.2 1.7 -0.3 -1.0 Island -16.1 -26.7 -25.5 -15.0 -10.0

Storbritannien -3.4 -2.7 -2.9 -2.9 -2.5 Storbritannien -3.4 -4.6 -5.8 -6.0 -5.0Schweiz 0.4 -0.6 -0.1 0.0 0.1 Schweiz 13.5 15.1 15.8 15.2 15.4

Ryssland 7.4 7.5 4.5 2.5 1.0 Ryssland 11.1 9.6 5.8 5.0 2.3Polen -4.3 -3.9 -2.8 -3.1 -3.0 Polen -1.4 -1.7 -4.0 -4.2 -4.3Tjeckien -3.5 -2.9 -3.4 -3.3 -3.0 Tjeckien -1.7 -3.2 -3.9 -4.7 -6.0Ungern -7.8 -9.2 -5.9 -4.5 -4.2 Ungern -6.8 -6.5 -4.5 -3.4 -3.5Estland 1.9 2.6 3.0 1.0 1.0 Estland -10.0 -15.5 -15.8 -10.0 -8.5Lettland -0.4 -0.3 0.5 1.0 1.2 Lettland -12.6 -22.3 -27.0 -20.0 -16.4Litauen -1.0 0.0 -0.5 -1.0 -0.5 Litauen -6.9 -10.8 -12.8 -15.9 -15.0Turkiet -0.2 -0.4 -2.5 -2.0 -0.5 Turkiet -6.5 -8.6 -7.9 -8.4 -8.9Kina -1.2 -0.8 -0.9 -0.7 -0.5 Kina 7.0 9.0 10.4 10.5 10.3Indien -7.3 -6.0 -5.5 -6.0 -5.7 Indien -1.1 -1.1 -1.3 -1.2 -0.9Asien-5 -0.2 -0.7 -0.8 -0.9 -0.8 Asien-5 1.5 3.2 3.5 2.6 2.6Latinamerika-3 0.7 0.6 1.1 1.6 1.9 Latinamerika-3 0.9 0.9 0.3 -0.3 -0.7

Översikt


Centralbanksräntor Centralbanksräntedifferens mot euroområdet15.1.08 3M 6M 12M 24M 15.1.08 3M 6M 12M 24M

USA 4.25 3.50 3.00 3.00 3.25 USA 0.25 -0.50 -1.00 -1.00 -1.00Japan 0.50 0.50 0.50 0.75 1.50 Japan1) -3.75 -3.00 -2.50 -2.25 -1.75Euroområdet 4.00 4.00 4.00 4.00 4.25 Euroområdet - - - - -

Danmark 4.25 4.25 4.25 4.25 4.50 Danmark 0.25 0.25 0.25 0.25 0.25Sverige 4.00 4.00 4.00 4.00 4.00 Sverige 0.00 0.00 0.00 0.00 -0.25Norge 5.25 5.50 5.50 5.75 5.75 Norge 1.25 1.50 1.50 1.75 1.50

Storbritannien 5.50 5.25 5.00 4.75 4.75 Storbritannien 1.50 1.25 1.00 0.75 0.50Schweiz 2.75 2.75 2.75 2.75 3.00 Schweiz -1.25 -1.25 -1.25 -1.25 -1.25

Polen 5.00 5.50 5.50 5.50 5.50 Polen 1.00 1.50 1.50 1.50 1.25Tjeckien 3.50 4.00 4.25 4.25 4.25 Tjeckien -0.50 0.00 0.25 0.25 0.00Ungern 7.50 7.50 7.50 7.00 6.00 Ungern 3.50 3.50 3.50 3.00 1.75

1) Differens mot USA-räntor

3-månadersräntor 3-månaders räntedifferens mot tyska euroräntor15.1.08 3M 6M 12M 24M 15.1.08 3M 6M 12M 24M

USA 4.06 3.65 3.15 3.15 3.50 USA -0.50 -0.85 -1.25 -1.10 -0.90Japan 0.91 0.85 0.90 1.10 1.70 Japan1) -3.15 -2.80 -2.25 -2.05 -1.80Euroområdet 4.56 4.50 4.40 4.25 4.40 Euroområdet - - - - -

Danmark 4.79 4.70 4.60 4.45 4.60 Danmark 0.23 0.20 0.20 0.20 0.20Sverige 4.55 4.50 4.35 4.25 4.25 Sverige -0.01 0.00 -0.05 0.00 -0.15Norge 5.89 5.90 5.90 6.00 6.00 Norge 1.33 1.40 1.50 1.75 1.60


Polen 5.65 6.00 5.80 5.70 5.70 Polen 1.09 1.50 1.40 1.45 1.30Tjeckien 3.97 4.20 4.40 4.40 4.40 Tjeckien -0.59 -0.30 0.00 0.15 0.00Ungern 7.50 7.50 7.40 6.50 6.20 Ungern 2.94 3.00 3.00 2.25 1.80Estland 7.10 6.50 5.60 5.15 4.90 Estland 2.54 2.00 1.20 0.90 0.50Lettland 9.20 8.70 7.40 6.25 5.40 Lettland 4.64 4.20 3.00 2.00 1.00Litauen 5.79 5.50 5.20 4.85 4.90 Litauen 1.23 1.00 0.80 0.60 0.50


10-åriga obligationsräntor 10-årig räntedifferens mot tyska euroräntor15.1.08 3M 6M 12M 24M 15.1.08 3M 6M 12M 24M

USA 3.76 3.85 4.00 4.50 4.75 USA -0.29 -0.25 -0.20 0.10 0.15Japan 1.43 1.70 1.90 2.25 2.65 Japan -2.34 -2.15 -2.10 -2.25 -2.10Euroområdet 4.05 4.10 4.20 4.40 4.60 Euroområdet - - - - -

Danmark 4.17 4.20 4.25 4.45 4.65 Danmark 0.12 0.10 0.05 0.05 0.05Sverige 4.11 4.20 4.30 4.50 4.60 Sverige 0.06 0.10 0.10 0.10 0.00Norge 4.58 4.90 5.10 5.30 5.50 Norge 0.53 0.80 0.90 0.90 0.90


Polen 5.87 5.95 6.05 6.20 6.30 Polen 1.82 1.85 1.85 1.80 1.70Tjeckien 4.56 4.65 4.90 5.00 5.10 Tjeckien 0.50 0.55 0.70 0.60 0.50Ungern 6.97 7.00 6.90 6.80 6.75 Ungern 2.92 2.90 2.70 2.40 2.15


Valutakurser mot SEK Valutakurser mot EUR och USD15.1.08 3M 6M 12M 24M 15.1.08 3M 6M 12M 24M

EUR/SEK 9.373 9.300 9.200 9.100 9.000 EUR/USD 1.486 1.500 1.500 1.400 1.350USD/SEK 6.309 6.200 6.133 6.500 6.667 EUR/JPY 159.6 160.5 159.0 156.8 152.6JPY/SEK1 5.871 5.794 5.786 5.804 5.900 EUR/GBP 0.759 0.760 0.750 0.730 0.720DKK/SEK 1.259 1.248 1.235 1.220 1.206 EUR/CHF 1.623 1.600 1.580 1.570 1.550NOK/SEK 1.197 1.216 1.211 1.182 1.154 EUR/SEK 9.373 9.300 9.200 9.100 9.000GBP/SEK 12.352 12.237 12.267 12.466 12.500 EUR/NOK 7.829 7.650 7.600 7.700 7.800CHF/SEK 5.776 5.813 5.823 5.796 5.806 EUR/PLN 3.573 3.500 3.500 3.500 3.250PLN/SEK 2.624 2.657 2.629 2.600 2.769CZK/SEK 0.361 0.361 0.354 0.343 0.333 USD/JPY 107.5 107.0 106.0 112.0 113.0HUF/SEK 0.0370 0.0365 0.0361 0.0350 0.0346 USD/GBP 1.958 1.974 2.000 1.918 1.875RUB/SEK 0.260 0.257 0.256 0.264 0.270 USD/CHF 1.092 1.067 1.053 1.121 1.148EEK/SEK 0.599 0.594 0.588 0.582 0.575 USD/SEK 6.309 6.200 6.133 6.500 6.667LVL/SEK 13.421 13.286 13.143 13.000 12.857 USD/NOK 5.270 5.100 5.067 5.500 5.778LTL/SEK 2.715 2.693 2.664 2.635 2.606 USD/PLN 2.405 2.333 2.333 2.500 2.407CNY/SEK 0.871 0.861 0.876 0.970 1.042 USD/CNY 7.246 7.200 7.000 6.700 6.4001) Per 100 enheter

Sverige


Lugnare konjunktur håller tillbaka inflationstrycket • Konjunkturen fortsätter att dämpas

• Tillfälligt hög inflation 2008

• Riksbanken har höjt klart

Avkylning Den svenska konjunkturen håller på att svalna. BNP-tillväxten för 2007 väntas hamna under 3 procent för för-sta gången på fyra år. Hittills har avmattningen i första hand varit exportledd. Minskad export till USA och en svag utveckling i vissa svenska nyckelbranscher är vikti-ga förklaringar. Blickar vi framåt så växlar även den in-hemska efterfrågan ned. Under 2008 är det främst inve-steringstillväxten som dämpas medan hushållen mer gradvis anpassar sig till långsammare inkomstutveckling och därmed minskar tillväxten i konsumtionen. Svensk exportindustri står inför en rad utmaningar fram-över. Inte minst kommer tillväxten i den globala efterfrå-gan att dämpas, om än från en hög nivå. Den svagare internationella konjunkturen sammanfaller med en svag dollarkurs, kostnadsökningar i form av högre löner och en låg produktivitet som reser vissa frågetecken för den annars konkurrenskraftiga svenska industrin. Det är såle-des mycket som talar för att exporten fortsätter att vara relativt dämpad även 2008. Kronans försvagning mot euron ger viss temporär lindring och den kräftgång som vissa exportbranscher genomled 2007 antas inte upprepas kommande år. Det innebär att exporttillväxten trots allt kan upprätthållas under prognosperioden. Den internationella avmattningen och turbulensen på de finansiella marknaderna, vilka båda har sitt ursprung i USA, påverkar den svenska ekonomin även i andra avse-enden än via exporten. Redan en allmänt ökad osäkerhet om konjunkturen bidrar till att företag tvekar i sina beslut om investeringar och nyanställningar, och i viss utsträck-

ning även till att hushållen håller lite hårdare i plånböck-erna. Börserna har utvecklats svagt och oron på de finan-siella marknaderna har också spillt över på Sverige i form av högre räntor för en del låntagare. Bland annat har hushållens rörliga boräntor stigit mer än vad Riks-bankens räntehöjningar motiverar. Kreditoron har alltså i praktiken inneburit en åtstramning av ekonomin med dämpande effekter på konjunkturen. Det finns dock en stabilitet i den svenska ekonomin som gör den motståndskraftig mot nedgångar. Den offentliga sektorn har stora finansiella överskott och näringslivet har goda vinster även om de kan sjunka framöver. Hus-hållen har förvisso minskat sitt egna finansiella sparande de senaste åren, med undantag för förra året, men ned-gången har varit mindre än vid liknande konjunkturfaser. Hushållens disponibla inkomster bedöms växa långsam-mare framöver men fallhöjden i den inhemska ekonomin är begränsad, och tillväxten kan upprätthållas på en lägre men ändå hygglig nivå kommande år. Ny metod bidrar till lägre tillväxt En ny ingrediens i konjunkturbedömningen är den nya metoden att beräkna offentlig konsumtion och produk-tion i nationalräkenskaperna. Den offentliga konsumtio-nen utgör 26 procent av BNP och tidigare användes arbe-tade timmar som grund för skattningen av volymutveck-lingen. Numera beräknas den istället utifrån prestation för de delar av offentlig konsumtion som är individuell, t ex utbildning, hälso- och sjukvård samt socialskydd. Som en konsekvens av metodförändringarna har offentlig konsumtion för 2006 justerats ned med närmare 1 pro-centenhet. De senaste sju kvartalen föll produktiviteten i offentliga myndigheter med i genomsnitt 1 procentenhet i årstakt. Troligen är produktiviteten i offentlig sektor till stor del kontracyklisk med den nya mätmetoden. Arbets-

* Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter

Sverige: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr. SEK) 2005 2006 2007E 2008E 2009E

Privat konsumtion 1,278 2.7 2.5 3.2 2.7 2.2Offentlig konsumtion 703 0.4 1.5 0.6 1.0 0.7Fasta bruttoinvesteringar 432 8.9 7.7 8.0 3.8 1.8 - industri 74 12.8 4.2 9.5 4.0 0.6 - bostadsinvesteringar 64 15.7 13.8 8.4 0.7 -1.6Lagerinvesteringar* -1 0.0 0.2 0.8 -0.3 0.0Export 1,216 6.6 8.9 5.1 4.9 5.3Import 1,002 7.0 8.2 8.7 5.4 5.0BNP 2,625 3.3 4.1 2.7 2.1 2.0Nominell BNP (mdr SEK) 2,625 2,735 2,899.7 3,055.8 3,212.3 3,360.1

Arbetslöshet (% av arbetskraften) 7.7 7.1 6.2 5.7 5.7Sysselsättning 0.5 1.8 2.6 1.3 0.3Konsumentpriser (årsgenomsnitt KPI) 0.5 1.4 2.2 3.2 2.2Underliggande inflation (årsgenomsnitt KPIX) 0.8 1.2 1.2 2.6 1.9Timlöner (nationalräkenskaper) 3.5 3.4 3.8 4.9 4.8Real disponibel inkomst 1.3 2.8 4.6 2.3 2.4Bytesbalans (mdr SEK) 185.9 203.2 188.4 199.8 232.9 - % av BNP 6.8 7.0 6.1 6.2 7.0Handelsbalans (% av BNP) 5.2 5.3 4.5 4.4 4.8

Offentligt finansiellt sparande (mdr SEK) 55 63 87 80 74 - % av BNP 2.0 2.2 2.9 2.5 2.2Offentlig bruttoskuld, % av BNP 50.9 45.9 40.2 35.4 31.1

Sverige


insatsen i form av arbetade timmar varierar helt enkelt mer än t ex antalet elever. Prognosen för den offentliga konsumtionen har justerats ned och osäkerheten ökat. Sammantaget bedöms en svag export och en lugnare ut-veckling av hushållens konsumtion bidra till att den svenska BNP-tillväxten mattas ytterligare framöver. Den främsta orsaken till dämpningen är dock en markerad nedgång investeringstillväxten där bl a industrin drar ned på takten och bostadsbyggandet planar ut. BNP-tillväxten beräknas uppgå till 2,7 procent 2007, och omkring 2 pro-cent 2008 och 2009. Stark arbetsmarknad, ännu ett tag Som ett resultat av de senaste årens goda tillväxt har lä-get på arbetsmarknaden förbättrats rekordsnabbt. Tidiga tecken syns dock på att den försvagade BNP-tillväxten börjar göra avtryck på arbetsmarknaden. Nyanmälda le-diga platser till arbetsförmedlingarna ökar inte lika snabbt som tidigare och arbetslösheten minskar inte lika snabbt längre. Kommande år bedöms sysselsättningen stabiliseras på en hög nivå samtidigt som en mindre gynnsam utveckling av åldersammansättningen bidrar till att hålla tillbaka arbetskraftsutbudet. Det innebär att ar-betslösheten kommer att vara relativt stabil framöver. Riskerna för en sämre utveckling av arbetsmarknaden mot slutet av prognosperioden överväger dock. Tillfälligt hög inflation under 2008 Produktiviteten var mycket svag under 2007 delvis som en följd av den starka sysselsättningen. En stor del av dämpningen är konjunkturellt betingad och när syssel-sättningen växer långsammare kommer produktivitets-tillväxten att stiga igen. I kombination med löneavtal på drygt 3 procent och en stigande löneglidning innebär den låga produktiviteten att kostnadstrycket i den svenska ekonomin har ökat betydligt. Enligt vår bedömning ökar enhetsarbetskostnaderna med i genomsnitt drygt 2,5 pro-cent per år under treårsperioden 2007-2009. En nyckel-fråga för Riksbanken är hur mycket av kostnadsökning-arna som kommer att spilla över i ökad inflation. Vår bedömning är att de ökade kostnaderna delvis har höjt och kommer att höja inflationen framöver. I utgångs-läget höga vinster och en tuff konkurrens håller emeller-tid emot, särskilt på varusidan. Tjänster, där lejonparten är inhemska, är dock känsligare för kostnadsökningar och priserna på dessa väntas stiga framöver. En gradvis upp-gång av den underliggande inflationen är därför att vänta. På kort sikt kommer inflationen fortsätta att stiga och ligga över Riksbankens mål, om än tillfälligt. Snabbt sti-gande energipriser och dyrare livsmedel är huvudförklar-ingarna till den uppgången. I föreliggande prognos antas dessa priser stabiliseras på en hög nivå. Det innebär att tolvmånaderstalen för dessa poster, och därmed även för den aggregerade inflationen, börjar falla tillbaka i slutet av 2008 och KPIX-inflationen väntas ligga omkring 2-procentsmålet under 2009.

Exportindustrin tappar marknadsandelar

Måttligare inkomstökning framöver

Kraftiga prishöjningar på livsmedel i år

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7 % y/y % y/y

KPI, livsmedel

Prisindex för inhemsk tillgång,livsmedel, framskjutet 3 mån.

Inflationen blir riktigt hög, men bara tillfälligt

Sverige


Riksbanken har höjt klart Sedan januari 2006 har Riksbanken höjt räntan tio gånger med sammanlagt 2,50 procentenheter. Mycket tyder dock på att Riksbanken nu har avslutat denna höjningscykel. I december antydde Riksbanken att det kan vara nödvän-digt med ytterligare någon höjning under första halvåret 2008. Riksbanken underströk dock samtidigt att konjunk-turen har mattats och att det så småningom kommer att innebära att resursutnyttjandet och kostnadstrycket i den svenska ekonomin minskar. Enligt vår mening kommer försvagningen av konjunkturen medföra att Riksbanken inte behöver göra några ytterligare åtstramningar. Desto längre fram i 2008 vi kommer, desto mindre troligt blir det att Riksbanken höjer räntan. Dessutom förefaller tur-bulensen på de finansiella marknaderna dröja sig kvar en bra bit in på året. Riksbanken betonar också att den kraf-tiga inflationsuppgången under 2008 i huvudsak är tillfäl-lig och därför inte motiverar ytterligare åtstramningar. Konjunkturförsvagningen kan medföra att räntesänk-ningar så småningom kommer på tapeten. De höga infla-tionstalen och det faktum att vi förutser en relativt stabil och låg arbetslöshet framöver gör dock att vi räknar med att Riksbanken kommer att hålla reporäntan oförändrad under överskådlig framtid. Tuff miljö för kronan Ränteskillnaderna har stor betydelse för valutakurserna och ränteläget kommer alltså inte att ge kronan stöd. Ti-der av finansiell oro är ingen miljö som kronan trivs i. Under andra halvåret 2007 har också kronan försvagats. När dimman så småningom lättar på de finansiella mark-naderna, vilket väntas ske omkring halvårsskiftet i år, bör kronan åter stärkas. Vi räknar med att kronan handlas till en kurs av 9,10 mot euron vid nästa årsskifte. Börsen och finanskris skapar osäkerhet I dagsläget råder det stor osäkerhet om hur utdragen den finansiella turbulensen blir och hur stora effekterna är på den reala ekonomin. Inte minst kan den förvärra det re-dan besvärliga läget på den amerikanska bostadsmarkna-den med en svagare amerikansk och global tillväxt som följd. Utvecklingen på såväl börserna som bostadsmark-naderna i Sverige är också svårbedömd. Båda har stor bäring på framför allt hushållens konsumtionsvilja men även på investeringarna. Vår utgångspunkt för prognosen är en stabilisering framöver, men skulle t ex börskurserna vika ytterligare kommer det att få negativa återverkning-ar på den svenska BNP-tillväxten. Riskerna för en sämre utveckling på arbetsmarknaden överväger också. En så-dan utveckling kommer Riksbanken i så fall troligen att möta med en lättare penningpolitik. Om däremot den finansiella oron bedarrar tidigare än beräknat kan Riks-banken känna sig manad att höja räntan ytterligare i när-tid. Torbjörn Isaksson [email protected] +46 8 614 8859

Korta räntor påverkas av den finansiella oron

Lediga platser ökar inte lika snabbt längre

Kronan har tagit stryk av marknadsturbulensen

Börsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment

USA


USA – på väg mot recession? • Ökad risk för recession

• Bostadsmarknaden har ännu inte bottnat

• Arbetslösheten accelererar

• För tidigt för Fed att luta sig tillbaka

Ökad risk för recession Det ser inte särskilt lovande ut för tillväxten i USA under kommande kvartal. Enligt vår prognos växer BNP under första halvåret i år med 1 procent, för att därefter accele-rera gradvis i takt med att bostadsmarknaden kommer på fötter igen. Först mot slutet av 2009 räknar vi med att tillväxttakten når upp till den potentiella på uppskatt-ningsvis 3 procent. Kreditkrisen med de åtföljande problemen på bostads-marknaden och de finansiella åtstramningarna har gjort ekonomin sårbarare än den varit sedan recessionen 2001. Just nu finns det inget som talar för att den privata kon-sumtionen är på väg att tvärdyka, och därför uppskattar vi risken för en recession till minst 40 procent. Den rela-tivt stora risken beror bland annat på att recessioner på bostadsmarknaden oftast har vuxit till att omfatta hela ekonomin. Sedan andra världskriget har vi endast sett två avvikelser från det mönstret. Vi ser det emellertid som något mer troligt att recessio-nen uteblir, och det beror främst på att Fed väntas stödja ekonomin med en rad räntesänkningar. Bankerna tycks hittills inte heller ha stramat åt kreditgivningen i samma skala som i början av 1990-talet, när vi senast såg en re-cession utlösas av en ”credit crunch”. Vidare fortsätter världsekonomin att växa i rask takt, och dollarn är svag, till gagn för den amerikanska exporten och företagens vinster och aktiekurser.

Fortsatt nedåt på bostadsmarknaden Det mesta tyder på att nedgången på bostadsmarknaden inte är över ännu. Den genomsnittliga försäljningstiden för en befintlig bostad uppgår just nu till 11 månader, den längsta på 22 år. Till detta kommer att bankernas åtstra-made kreditgivning till bolånekunder knappast gett full effekt ännu. Hittills har bostadspriserna sjunkit med 5 procent sedan toppnoteringen i mitten av 2006, och den stora obalansen mellan tillgång och efterfrågan talar för att trenden fort-sätter. En nedgång på ytterligare 10-15 procent under de närmaste åren tycks realistisk. Även byggsektorn väntas följa med nedåt. Vi uppskattar det rådande bostadsöverskottet till 800 000, vilket mot-svarar cirka 10 månaders byggande av småhus i nuvaran-de tempo. Antalet påbörjade bostadsbyggen har halverats sedan början av 2006, och vi förutspår en ytterligare ned-gång på 20-30 procent från dagens nivå. Sammantaget räknar vi med att bostadsinvesteringarna fortsätter nedåt fram till slutet av 2008, för att successivt stiga under 2009. Det stödpaket till krisdrabbade fastighetsägare som reger-ingen lanserade i december väntas få en viss positiv ef-fekt på bostadsmarknaden. Planen ger möjlighet till refi-nansiering eller frysning av räntan i fem år. Regeringen hoppas därigenom kunna hjälpa 1,2 miljoner av de 1,8 miljoner fastighetsägare som sitter med subprimelån till rörlig ränta, vilka annars skulle få kraftigt höjda ränteut-gifter under de närmaste två åren. Men eftersom långi-varnas medverkan i planen är frivillig är det högst osä-kert hur många som i praktiken får någon hjälp. Även om planen inte kan göra något åt det massiva överskottet på

2004 (mdr USD) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 8,195.9 3.2 3.1 2.9 1.6 2.4Offentlig konsumtion och investeringar 2,216.9 0.7 1.8 2.0 2.4 1.8Fasta investeringar 1,830.0 6.9 2.4 -3.0 -2.3 2.7 - bostadsinvesteringar 675.5 6.6 -4.6 -17.1 -19.1 1.4 - maskiner och mjukvara 856.3 9.6 5.9 1.4 3.5 3.9 - bygginvesteringar exkl. boende 298.2 0.5 8.4 12.5 5.0 0.1Lagerinvesteringar* 58.6 -0.2 0.1 -0.2 0.1 0.1Export 1,182.4 6.9 8.4 8.2 8.4 5.3Import 1,797.8 5.9 5.9 2.2 2.9 4.8BNP 0.0 3.1 2.9 2.2 1.8 2.4Nominell BNP (mdr USD) 11,685.9 12,433.9 13,194.7 13,838.2 14,361.3 14,978.7

Arbetslöshet % 5.1 4.6 4.6 5.2 5.3Industriproduktion 3.2 4.0 2.0 1.5 2.5Konsumentpriser, % 3.4 3.2 2.8 2.6 2.1Konsumentpriser exkl. energi och mat, % 2.2 2.5 2.3 2.1 1.8Timlöner, % 2.8 3.9 3.9 3.5 3.2Bytesbalans (mdr USD) -754.8 -811.5 -733.4 -646.3 -629.1 - % av BNP -6.1 -6.2 -5.3 -4.5 -4.2

Offentligt budgetsaldo (mdr USD) -321.8 -209.2 -138.4 -172.3 -209.7 - % av BNP -2.6 -1.6 -1.0 -1.2 -1.4Offentlig bruttoskuld, % av BNP 62.2 61.5 62.4 63.2 64.0


USA: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

USA


bostäder bör den kunna dämpa ökningen i antalet exeku-tiva auktioner och därmed få en viss positiv effekt på bostadspriserna. Den privata konsumtionen dras med De fallande bostadspriserna och nedgången i låneom-läggningar har lett till betydligt färre konsumtionslån med bostaden som säkerhet. Å andra sidan växer nu hus-hållens kreditkortsskulder snabbare än de gjort sedan recessionen 2001. Nedgången i bostadspriserna har inte gett något större utslag i den privata konsumtionen, sannolikt beroende på att arbetsmarknaden bara försvagades måttligt under stör-re delen av 2007. Men utfallet i december pekar på en mer uttalad nedgång. Samtidigt visar förtroendeindikato-rerna att konsumenterna inte har varit så här pessimistis-ka sedan orkanen Katrina härjade 2005. Vi räknar också med en mer markant ökning i arbetslösheten, vilket bäd-dar för en minskad ökningstakt i den privata konsumtio-nen i år. Att bankerna blivit mer försiktiga med att bevil-ja konsumtionslån pekar i samma riktning. Först längre fram, när räntesänkningarna börjar slå igenom på bo-stadsmarknaden, väntas tillväxten i den privata konsum-tionen repa sig. Företagens vinster under press Den avtagande inhemska efterfrågan har smittat av sig på industrin. I slutet av 2007 låg tillväxten i produktionen nära noll, och hade troligen hamnat på minussidan om det inte varit för den höga efterfrågan från utlandet. Den utländska efterfrågan väntas i vart fall på kort sikt delvis uppväga svagheten på hemmamarknaden. Företagen förmodas bli mer avvaktande med att investera på grund av minskad lönsamhet och svagare efterfrågan. En hög riskaversion kan verka i samma riktning. Kombi-nationen stigande kostnader, lägre produktivitetsökningar och vikande efterfrågan talar för ett mycket svagt år för inhemskt baserade, icke-finansiella företag. Den svaga dollarn hjälper i viss mån de amerikanska företag som har verksamhet utomlands. Cirka en tredjedel av det amerikanska näringslivets samlade vinster härrör från bolag i utlandet. Under 2007 kunde kommersiella byggprojekt delvis kompensera för nedgången i bostadsbyggandet, men så blir det knappast i år. Sedan andra halvåret 2007 har ban-kerna stramat åt sin kreditgivning till byggandet av kommersiella fastigheter. Därtill leder det minskade ka-pacitetsutnyttjandet i industrin till lägre investeringsvilja inom den sektorn.

Nedgången på bostadsmarknaden fortsätter

Sparkvoten har stabiliserats

Dystra utsikter för kommersiella fastigheter

Pressad lönsamhet i företagen

USA


Fortsatt motigt på arbetsmarknaden År 2007 ökade arbetslösheten från 4,4 procent till 4,7 procent, en ökning som lär accelerera i år. Sysselsätt-ningen förutspås gå ner ytterligare i konjunkturkänsliga sektorer som bostadsbyggande, industri och detaljhandel. När nu även företagen börjar dra ner på sin byggaktivitet väntas sysselsättningen i byggsektorn minska ytterligare. Vi räknar med att arbetslösheten stiger till en bra bit över 5 procent mot slutet av året, och att vändningen inte kommer förrän tidigast mot slutet av 2009. Måttlig underliggande inflation Utifrån den förväntade ökningen i arbetslösheten räknar vi med att den underliggande inflationen blir måttlig, cirka 2 procent under större delen av prognosperioden (enligt kärn-PCE). Ett minskat kapacitetsutnyttjande, inklusive arbetsmarknaden, samt en fortsatt nedåtpress på bostadshyror på grund av överskottet på bostäder mins-kar risken för en ökad underliggande inflation. Det sker trots en svag dollar och höga priser på energi och livsme-del. Stigande kostnader väntas i högre grad ge utslag i form av lägre vinstmarginaler för företagen, eftersom den låga efterfrågan gör det svårt att vältra över kostnadsökning-arna på konsumenterna. Gapet mellan ökningstakten i de samlade konsumentpri-serna och den underliggande inflationen består en bra bit in på 2008. Utifrån vår prognos på oljepriset väntar vi dock att den totala inflationen avtar markant från nuva-rande 4,3 procent. Mer för Fed att göra Vi förutspår att Fed genomför gradvis sänker styrräntan så att den i mitten av 2008 ligger på 3 procent. Det är främst arbetsmarknaden som avgör hur mycket räntan sänks totalt. Om USA går in i en faktisk recession, utlöst exempelvis av en kraftigt negativ korrigering på aktie-marknaden, är det inte uteslutet att räntan sänks med om-kring 200 punkter från dagens nivå. Först när Fed satt punkt för räntesänkningarna förutspår vi mer generellt stigande obligationsräntor. På basen av våra förväntningar om Feds och ECB:s agerande räknar vi med att dollarn förblir pressad gentemot euron på kort sikt. På längre sikt tror vi att dollarn stärks, när den ame-rikanska ekonomin börjar återfå styrfarten under senare delen av 2008. Johnny Bo Jakobsen [email protected] +45 3333 6178

Nettoexporten stödjer tillväxten

Under ytan tecken på en svagare arbetsmarknad

Stigande inflation ett orosmoment

USD under press

Jan05

Apr Jul Oct Jan06

Apr Jul Oct Jan07

Apr Jul Oct Jan08

1.10

1.15

1.20

1.25

1.30

1.35

1.40

1.45

1.50

1.55

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150USD

EUR/USD, (höger)

Spread mellan Jun 08 Eurodollaroch Euribor futures (EMU - USA)

Bp

Japan


Inhemskt uppsving dröjer Vi har sänkt våra tillväxtprognoser för Japan sedan förra utgåvan av Ekonomiska utsikter. Vi tror nu att tillväxten 2007 och 2008 landar på 1,8 respektive 1,6 procent, och att det dröjer till 2009 innan den börjar närma sig poten-tiell tillväxt. Nedjusteringen beror på att arbetsmarkna-den utvecklats svagare än väntat och på att nya byggreg-ler blivit en bromskloss för tillväxten. Arbetslösheten har upphört att gå ner, det officiella löne-indexet fortsätter att sjunka, och sysselsättningen och den samlade lönesumman har stagnerat. Detta dämpar köp-kraften, och konsumentförtroendet har mattats av mar-kant. De nya och strängare byggregler som trädde i kraft i somras har fått en oavsedd men kraftigt negativ effekt på byggsektorn. Reglerna syftar till att höja byggstandarden i det jordbävningsdrabbade Japan, men de har inneburit långa väntetider för beviljande av byggnadslov och gjort det dyrare att bygga. Antalet påbörjade projekt har nästan halverats sedan i somras, och följden har blivit att bygg-investeringarna drar ner BNP-tillväxten rejält under 2007 och början av 2008. Efterfrågan har sviktat på hemmaplan, samtidigt som exporten överträffat förväntningarna. Exporten till övriga Asien har med råge kompenserat för nedgången i expor-ten till USA. Den inhemska efterfrågan väntas få förnyad fart när väl lönerna till slut vänder uppåt, även om effek-ten knappast kommer att märkas förrän en bra bit in på 2008. Inflationen hamnade nyligen på plus för första gången på nästan ett år. Det främsta skälet var dock detsamma som under 2006, höga energipriser. Mer brett baserade pris-ökningar är inte att vänta förrän den inhemska efterfrågan tagit fart, och Bank of Japan förutspås höja räntan igen tidigast under andra halvåret 2008. Förmodligen höjs räntan stegvis under 2009, vilket stärker yenen. Bjarke Roed-Frederiksen [email protected] +45 3333 5607

Arbetsmarknaden backar…

… vilket tynger den privata konsumtionen

Nya byggregler har gett ovälkomna bieffekter

2004 (JPY trn) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 297.1 1.3 2.0 1.6 1.3 2.1Offentlig konsumtion 93.4 1.6 -0.4 0.6 1.0 0.8Fasta investeringar 120.6 3.4 1.4 -0.8 0.5 2.6Lagerinvesteringar* 0.3 -0.1 0.2 -0.1 -0.3 0.0Export 68.8 6.9 9.6 8.3 8.3 6.1Import 54.7 5.8 4.2 1.4 3.8 7.0BNP - 1.9 2.4 1.8 1.6 2.2BNP nominell (JPY trn) 498.5 501.9 509.0 516.2 525.7 538.1

Arbetslöshet % 4.4 4.1 3.9 3.7 3.5Konsumentpriser, % -0.3 0.2 0.1 0.6 0.2Bytesbalans, % av BNP 3.7 3.9 2.9 4.0 3.2Offentligt budgetsaldo % av BNP -6.4 -2.9 -2.9 -3.5 -3.1


Japan: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Euroområdet


Stabil ekonomi håller doktorn borta • BNP-tillväxten sjunker till strax under snittet

• Utsikterna förbättras under 2009

• Inflationstrycket består

• ECB kan behöva höja räntan igen

Tillfällig nedgång Den ekonomiska utvecklingen blev gynnsam för euroom-rådet förra året, trots en skakig ekonomi i USA och en stark euro. Efter några år av stabil tillväxt har även den inhemska efterfrågan fått upp farten, dock inte tillräckligt för att göra euroområdet immunt mot ekonomiska kriser i övriga delar av världen. Tillväxten i euroområdet försvagas under 2008, men nedgången väntas bli ganska beskedlig. Under 2009 för-utspås tillväxten återgå till en nivå som ligger strax över genomsnittet. Riskerna är förstås större än vanligt, men däremot bedömer vi inte alla risker i prognosen som ne-gativa. Exporttillväxten lägre än snittet Ökningstakten i exporten minskade endast marginellt under 2007 trots att euron steg med 4 procent jämfört med handelspartnernas valutor och trots att efterfrågan från USA, en av de största exportmarknaderna, avtog väsentligt. Medan exporten till USA stagnerat har till-växtländernas import från euroområdet varit större än någonsin. Mot slutet av året började dock turbulensen på finansmarknaderna och den osäkerhet denna skapade slå igenom även i exportstatistiken. Utsikterna har därmed försvagats.

Under 2008 blir exporttillväxten den lägsta sedan 2002-2003. Under de här åren ökade exporten bara drygt en procent per år, men då var tillväxten i världsekonomin mycket svagare och euroförstärkningen kraftigare än idag. Vi förväntar att exporten växer i en lugnare takt nästa år och hamnar under snittet. Under 2009 kommer den förväntade försvagningen av euron och återhämt-ningen på den amerikanska marknaden att dra upp ex-porttillväxten till snittnivån igen. Inhemsk efterfrågan utvecklas stabilt Exportföretagens goda resultatutveckling har satt fart på investeringarna. Om vi blickar framåt går investeringsut-vecklingen åt två skilda håll. Företagsinvesteringarna förblir ganska höga, men bostadsmarknaden sackar efter även i euroområdet. I många länder har huspriserna stigit snabbt och det har byggts friskt. De stigande räntorna och den redan avtagande tillväxten kommer sannolikt att dämpa bostadsbyggandet. Nybyggnationen i euroområdet har utvecklats stadigt de senaste åren och nedgången lär inte påverka tillväxten i stort särskilt mycket, även om den i exempelvis Spanien blir svagare än på länge. Den privata konsumtionen har inte riktigt levt upp till förväntningarna. Trots den positiva sysselsättnings-utvecklingen har konsumenternas förtroende varit relativt svagt. Dessutom har sparandet ökat i takt med stigande räntor. Bortsett från svackan under första kvartalet 2007 har den privata konsumtionen ökat med några procent. Vi tror att den här situationen består under de närmaste åren. Sysselsättningen ökar även under 2008. I kombination med vissa skattelättnader kan detta hålla uppe konsum-tionen även om de reala löneökningarna blir låga. Under

* Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter ** MUICP exkl. Energi och obearbetade livsmedel

2004 (mdr EUR) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 4,454.0 1.6 1.9 1.5 1.8 2.0Offentlig konsumtion 1,587.0 1.4 1.9 2.1 2.4 2.3Fasta investeringar 1,587.0 2.8 5.2 4.8 3.2 2.8Lagerinvesteringar* 5.0 0.1 -0.2 -0.2 0.0 0.0Export 2,853.0 4.7 8.0 6.3 4.2 6.1Import 2,691.0 5.5 7.6 5.6 5.2 6.7Nettoexport* 162.0 -0.2 0.3 0.2 -0.3 -0.1BNP 1.6 2.9 2.6 1.8 2.1Nominell BNP (mdr EUR) 7,787.0 8,057.0 8,436.0 8,784.0 9,076.0 9,401.0

Arbetslöshet, % 8.8 8.2 7.4 7.0 6.8Industriproduktion, % 1.4 4.0 3.5 1.8 2.2Konsumentpriser, % 2.2 2.2 2.1 2.6 2.0 - Kärninflation, % ** 1.5 1.5 2.0 2.4 2.2Timlöner, % 1.8 2.2 2.2 2.8 2.6Bytesbalans (mdr EUR) 7.0 -14.0 38.0 25.0 18.0 - % av BNP 0.1 -0.2 0.4 0.3 0.2Handelsbalans (mdr EUR) 15.0 -11.0 40.0 27.0 20.0 - % av BNP 0.2 -0.1 0.5 0.3 0.2

Offentligt budgetsaldo, % av BNP -2.5 -1.5 -0.7 -0.7 -0.6Offentlig bruttoskuld, % av BNP 70.3 68.6 66.5 65.0 63.5

Euroområdet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Euroområdet


2009 uppväger reallöneökningarna troligen en svagare arbetsmarknad. Konsumtionen gynnas även av den of-fentliga sektorn eftersom förbättrade statsfinanser ofta leder till ökade offentliga utgifter. Totalt sett bedöms den inhemska efterfrågan växa i stadig takt med drygt två procent under de kommande åren. Om exporten minskar mer än beräknat påverkar det även den inhemska efterfrågan, och euroområdet lär knappast åstadkomma en återhämtning utan draghjälp från resten av världen. Inflationen fortfarande en risk Inflationen i euroområdet steg kraftigt i slutet av 2007, i första hand på grund av höjda energi- och livsmedels-priser. Ökningen av konsumentpriserna exklusive energi och oförädlade livsmedel (kärninflation) har nu passerat tvåprocentstrecket. Kärninflationen har påverkats något av löneökningarna, men främst av att företagen utnyttjat möjligheten att kompensera sig för ökade råvaru-kostnader under högkonjunkturen. Den låga arbetslösheten och lönekraven på arbetsmark-naden stöder vår uppfattning att löneutvecklingen fortfa-rande accelererar. Eftersom produktivitetstillväxten avtar och priserna på många råvaror fortsätter att vara höga ökar trycket att vältra över kostnadsökningarna på kon-sumenterna. Dessutom har inflationsförväntningarna byggts upp till en ganska hög nivå igen, vilket brukar förstärka prispressen. Priserna drivs också upp av högre priser på energi och livsmedel. Prisökningar på dessa varugrupper leder med tiden ofta till prisökningar på andra varor. Sammanfattningsvis är det alltså flera faktorer som med-verkar till att höja inflationstrycket. Inflationen ligger kvar en bra bit över två procent under större delen av innevarande år, men sjunker förmodligen under vinter-månaderna när energi- och livsmedelspriserna inte längre skruvar upp priserna. Enligt vår bedömning förblir kärn-inflationen trots detta högre än centralbankens målsätt-ning och risken för stigande inflation är överhängande om marknadspriserna på råvaror fortsätter att stiga. Det skulle krävas en mycket kraftigare konjunkturnedgång än den som nu förutspås för att driva ner kärninflationen till önskad nivå.

BNP-tillväxten försvagas den närmaste tiden

Svagare exporttillväxt men stabil inhemsk efterfrågan

Inflationen dämpas men risken är på uppsidan

Tyskland är dragloket

99 00 01 02 03 04 05 06 0793

95

98

100

103

105

108

110

113

115

118

90

95

100

105

110

115

120 Index

Italien

Tyskland

Frankrike

Industri produktionIndex

Euroområdet


Hög beredskap hos ECB Den kraftiga inflationen är ett orosmoment för den euro-peiska centralbanken. ECB:s primära mål är att på me-dellång sikt hålla inflationsnivån strax under två procent. Bankens perspektiv är framåtriktat eftersom räntejuster-ingarna behöver genomföras med viss framförhållning. Däremot behöver man inte reagera på tillfälliga infla-tionspucklar, såvida inte dessa får återverkningar på löner och andra priser. I nuläget räknar centralbanken med att den samlade inflationen ska sjunka och närma sig målni-vån under innevarande år och väntar följaktligen inte någon prisspiral. Enligt vår bedömning är detta ganska osannolikt, men den här hållningen ger banken möjlighet att avvakta utvecklingen trots stigande inflationstal. Läget är likväl bekymmersamt för centralbanken på många sätt. Det allmänna ekonomiska läget är osäkert och oron på finansmarknaderna behöver hanteras samti-digt som inflationen ligger långt över målet. De korta interbankräntorna har inte följt styrräntan och det är omöjligt att förutsäga när situationen normaliseras. De sedvanliga penningpolitiska styrmedlen riskerar därmed att bli verkningslösa eftersom det är osäkert hur de korta räntorna utvecklas. Det är alltså inte bara inflationsbe-dömningarna som är osäkra utan de vanliga penningpoli-tiska kanalerna fungerar inte heller som de brukar. Men om centralbanken bedömer att inflationsmålet är hotat måste ledamöterna agera enligt sitt mandat. Vi räknar med att den här något ovanliga situationen på penningmarknaden består de närmaste sex månaderna, vilket leder till höga korta räntor ytterligare en tid. De höga kortfristiga interbanksräntorna och den starka euron kommer att verka i önskad riktning och gör att central-banken även i fortsättningen kan följa utvecklingen från läktarplats. Vi tror också att tillväxten sjunker något un-der genomsnittet nästa år, vilket sannolikt håller infla-tionsförväntningarna i schack och ger ECB möjlighet att avvakta även under andra halvåret 2008. Däremot räknar vi inte med att inflationstrycket ger med sig. När ekonomin börjar återhämta sig under 2009 kan det bli aktuellt med räntehöjningar igen. Vi ser risken för en räntehöjning redan detta år som mycket större än vad de flesta övriga bedömare gör. Naturligtvis innebär fråge-tecknen kring den globala ekonomin att det finns risker åt båda hållen i vår prognos. Den höga osäkerheten gör att vi kan vänta större svängningar på marknaden än vi är vana vid. Reijo Heiskanen [email protected] +358 9 165 59942

Överlag kraftig kredittillväxt

Kreditkraven har skärpts

ECB har försökt styra likviditeten i området

Turbulent penningmarknad

Anette Skovgaard [email protected] +45 3333 3171

Storbritannien


Kreditkrisen har kopplat greppet om brittisk ekonomi Höstens likviditets- och kreditkris blev rejält kännbar för finansmarknaderna i Storbritannien, vilket bland annat har märkts i form av mycket höga räntor på den brittiska penningmarknaden. Dessutom ledde krisen till likvidi-tetsproblem för hypoteksinstitutet Northern Rock, som i september tvingades söka hjälp hos finansministeriet se-dan spararna tömt banken på pengar i en skala som inte skådats i Storbritannien sedan 1800-talet. Kreditkrisen följer på en markant penningpolitisk åtstramning från Bank of England. Vi har tidigare varnat för en lägre till-växt i brittisk ekonomi under 2008, men kreditkrisen le-der troligen till en ännu hårdare inbromsning. Det ser ut som om bostadsmarknaden får ta den första smällen. Prisökningen på bostäder har i det närmaste upphört, och en del indikatorer tyder på att ett smärre prisfall har skett under de senaste månaderna. Erfarenhe-ten från 2004-05, när bostadsmarknaden genomgick en liknande inbromsning, tyder på ett tämligen snabbt ge-nomslag i den privata konsumtionen, som annars varit en viktig tillväxtmotor under de senaste åren. Kreditkrisen hotar tillväxten även i den brittiska finanssektorn. Sek-torn utgör 10 procent av landets ekonomi, men har på senare år stått för 30 procent av BNP-tillväxten. Att in-köpschefernas index för tjänstesektorn föll så tvärt i hös-tas beror alltså till stor del på att pessimismen sprider sig i finanssektorn. Vissa stabiliserande faktorer finns dock. Bland annat väntas den offentliga konsumtionen fortsätta att växa, och med en svag inhemsk efterfrågan väntas även nettoexporten dra upp tillväxten. Det mesta tyder alltså på en kraftig uppbromsning i till-växten, och därför räknar vi med att kapacitetsbristen i brittisk ekonomi avtar under 2008. Därmed finns också förutsättningar för att inflationen når ner under 2 procent. Dessa utsikter fick Bank of England att sänka räntan med 25 punkter redan i början av december, men vi förutspår ytterligare tre sänkningar under våren. På valutamarkna-den torde detta leda till en relativt svag utveckling för pundet. Anders Matzen [email protected] +45 3333 3318

Penningmarknaden hårt drabbad av subprime-krisen

Jan07

Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan08

5.00

5.25

5.50

5.75

6.00

6.25

6.50

6.75

7.00

5.00

5.25

5.50

5.75

6.00

6.25

6.50

6.75

7.00 %

Dag till dag ränta

%

Styrränta

3 mån LIBOR

Risk för mer uttalad inbromsning av huspriserna

Stramare finansiella villkor dämpar företagens humör


2004 (GBP mdr) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 761.4 1.5 2.1 3.2 1.9 2.2Offentlig konsumtion 250.7 2.7 1.9 1.7 2.2 2.4Fasta investeringar 202.3 1.5 7.9 6.2 2.0 2.2Lagerinvesteringar* 4.9 -0.1 -0.1 0.3 0.2 0.0Export 298.7 8.2 11.0 -4.5 4.7 5.5Import 333.7 7.1 10.0 -2.3 5.7 5.1BNP 1.8 2.9 3.1 1.9 2.2BNP nominell (GBP mdr) 1,184.3 1,234.0 1,303.6 1,387.1 1,443.3 1,505.3

Arbetslöshet % 2.8 3.0 2.7 2.9 3.1Konsumentpriser, % 2.1 2.3 2.4 2.1 1.8Bytesbalans, % av BNP -3.4 -4.6 -5.8 -6.0 -5.0Offentligt budgetsaldo % av BNP -3.4 -2.7 -2.9 -2.9 -2.5

Storbritannien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Schweiz


Riskaptiten styr valutan Under 2007 blev tillväxten i den schweiziska ekonomin långt starkare och bredare än förutspått. Den främsta drivmotorn var en god utveckling av privat konsumtion, vilken i sin tur kan tillskrivas den mycket starka arbets-marknaden. Arbetslösheten är den lägsta på fem år. Ex-porten går på högvarv tack vare kombinationen av en relativt svag schweizerfranc och en god efterfrågan från utlandet. Dock ser det inte lika ljust ut framöver. Tillväxten väntas avta på grund av finanskrisen. Den drabbar ekonomin direkt då finanssektorn inte förmår bidra till tillväxten i samma utsträckning som tidigare. Dessutom kommer finanssektorn troligen att skicka räkningen vidare till konsumenter och företag, genom att strama åt kreditgiv-ningen. Följden kan bli att hushåll och företag får svårare att ta lån, vilket dämpar tillväxten. En indirekt effekt av finanskrisen är att tillväxten avtar i Tyskland (som utgör 30 procent av den schweiziska exportmarknaden) liksom hos flera viktiga handelspartners, vilket leder till en minskad export. Den samlade ekonomiska tillväxten lig-ger dock kvar kring den potentiella nivån på 1,8 procent under 2008, med den privata konsumtionen som draglok. Risken är dock på nedsidan eftersom vi ännu inte vet omfattningen av de realekonomiska effekterna av kredit-krisen. Sedan december 2005 har den schweiziska centralbanken höjt räntan varje kvartalsmöte, för att därefter avvakta i december 2007. Centralbankens främsta mål är att hålla inflationen under 2 procent. Vi tror inte att inflationen på medellång sikt blir högre än så, vilket bör få centralban-ken att lämna räntan orörd under en längre period. Myck-et beror emellertid på vad som händer med schweizer-francen. Vi räknar med att den övergripande trenden är för en starkare valuta, även om utvecklingen kan bli lite skakig nästa halvår. Om finanskrisen ebbar ut snabbare än förutspått kan valutan förbli relativt svag. I så fall ökar risken för importerad inflation, vilket kan få centralban-ken att höja räntan tidigare än väntat. Anette Skovgaard [email protected] +45 3333 3171

KOF-indikator tyder på långsamt avtagande tillväxt ...

97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07-1

0

1

2

3

4

5

-7.5

-5.0

-2.5

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0 % y/y % y/y

KOF, (höger)

BNP, (höger)

Den finansiella sektorn

…och inflationen stannar under målnivån

Schweizerfrancen stärks på minskad riskaptit

Schweiz: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)


2004 (mdr CHF) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 268.9 1.8 1.6 2.0 1.9 1.8Offentlig konsumtion 52.2 0.5 -1.4 -0.6 0.1 0.8Fasta investeringar 94.0 3.8 4.2 5.2 2.2 2.4Lagerinvesteringar* -0.5 -0.2 -0.3 -1.9 0.1 0.0Export 203.9 7.3 9.9 8.2 4.1 5.2Import 171.3 6.7 6.9 3.6 4.3 4.8BNP 2.5 3.2 2.7 1.9 2.2BNP nominell (mrd CHF) 447.2 464.0 484.2 500.7 517.5 536.9

Arbetslöshet % 3.8 3.3 2.8 2.5 2.4Konsumentpriser, % 1.2 1.1 0.7 1.4 1.5Bytesbalans, % av BNP 13.5 15.1 15.8 15.2 15.4Offentligt budgetsaldo % av BNP 0.4 -0.6 -0.1 0.0 0.1

Danmark


2004 (mdr DKK) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 708.5 5.2 3.8 2.2 1.8 1.8Offentlig konsumtion 388.5 0.9 2.0 1.8 1.9 1.1Fasta investeringar 285.0 6.1 14.0 4.0 0.7 1.1 - offentliga investeringar 27.2 3.1 16.5 -12.5 5.0 4.0 - bostadsinvesteringar 76.9 18.7 12.2 6.5 -3.0 -1.0 - näringslivet 180.9 1.4 14.5 4.7 2.2 1.9Lagerinvesteringar* 13.5 -0.7 0.6 -0.1 0.0 0.0Export 665.0 8.3 9.0 4.1 4.5 4.7Import 593.6 11.3 14.1 5.9 4.8 4.7BNP 2.5 3.9 1.7 1.4 1.5Nominell BNP (mdr DKK) 1,466.2 1,548.2 1,641.5 1,697.3 1,763.5 1,835.8

Arbetslöshet % 5.5 4.3 3.4 3.0 3.2Arbetslöshet, tusentals personer 157.4 124.2 93.5 83.0 90.0Konsumentpriser, % 1.8 1.9 1.7 2.5 2.6Timlöner, % 2.8 3.3 4.0 4.6 4.4Huspriser, en familj, % y/y 16.4 24.3 2.0 0.0 0.0Bytesbalans (mdr DKK) 68.0 43.3 22.0 17.0 20.0 - % av BNP 4.4 2.6 1.5 1.0 1.1

Offentligt budgetsaldo (mdr DKK) 71.8 75.9 73.0 60.0 50.0 - % av BNP 4.6 4.6 4.3 3.4 2.7Offentlig bruttoskuld, % av BNP 36.3 30.1 24.9 20.6 17.1

En stramare ekonomisk politik rycker allt närmare • Många efterlyser en stramare finanspolitik

• Fortsatt goda utsikter för en mjuklandning

• Subprimekrisen har ännu inte fått fullt genomslag

• Överskottet i bytesbalansen fortsätter att krympa

Dansk ekonomi befinner sig i ett vägskäl. Å ena sidan har arbetslösheten fortsatt att minska kraftigt under hela det gångna året. Allt fler tecken på accelererande löneök-ningar och ett krympande överskott i bytesbalansen talar för att dansk ekonomi nu har slagit i kapacitetstaket. För att minska trycket i ekonomin har krav på en rejäl finans-politisk åtstramning kunnat höras från flera håll, bl a från Det Økonomiske Råd och centralbanken. Å andra sidan finns det tydliga tecken på lägre tillväxt av privat kon-sumtion, investeringar och export. Den här tendensen ser ut att fortgå både under 2008 och 2009 till följd av de senaste årens räntehöjningar, en fortsatt svag utveckling på bostadsmarknaden samt lägre tillväxt på Danmarks största exportmarknader. Utsikterna för en mjuklandning av den danska ekonomin under de närmaste åren är fortfarande goda, men risken för överhettning skulle minska betydligt om den ekono-miska politiken stramades åt. Samtidigt finns risken att det senaste halvårets likviditets- och kreditoro på de in-ternationella finansmarknaderna leder till en kraftigare inbromsning i Danmark. Mycket hänger på hur stor ef-fekt krisen får på den globala konjunkturen, eftersom det ännu inte märkts några direkta effekter på den danska ekonomin. Det är inte uteslutet att fortsatta problem på penningmarknaden i euroområdet leder till högre räntor för företag och hushåll, vilket skulle dämpa investerings- och konsumtionstillväxten.

Konsumtionen gynnas av skattelättnader Räntehöjningarna och avkylningen på bostadsmarknaden har dragit ner den privata konsumtionen kraftigt. Den senaste statistiken påverkas dock av förändringarna i bil-skatten som infördes i juni förra året. Skatteomläggning-en ledde till att många valde att skjuta upp sitt bilköp till tredje kvartalet, och därmed steg den privata konsumtio-nen kraftigt under detta kvartal. Effekten av denna peri-odförskjutning väntas avta och trenden med vikande bil-försäljningen fortsätter. Utvecklingen på bostadsmarknaden kommer förmodligen att dra ned konsumtionstillväxten de närmaste åren. Vi räknar med att den ökade osäkerheten kring frivärdena (den obelånade delen av bostadsvärdet) får hushållen att använda en del av reallönerna till ökat sparande. Vi har emellertid justerat upp våra prognoser för konsumtions-tillväxten något. Skälet är att arbetslösheten minskat mer än väntat och att regeringens skattepaket nu röstats ige-nom. Under 2008 finansieras skattepaketet genom att slopa sänkningen av den sk arbetsmarknadsavgiften som betalas av löntagaren, och bör därför inte orsaka högre tillväxt i den privata konsumtionen än beräknat. Under 2009 blir dock läget ett annat eftersom skattesänkningen är större än de extra intäkter som höjningen av energi-skatterna inbringar på kort sikt. Fortsatt svalare bostadsmarknad Avmattningen på bostadsmarknaden ser ut att bestå. Den senaste statistiken från Realkreditrådet visar att utbudet av bostäder är rekordhögt i hela landet. Dessutom ser inte antalet bostadsaffärer ut att öka särskilt kraftigt. Intrycket av en mycket dämpad utveckling på bostadsmarknaden döljer dock stora regionala skillnader, vilket tydligast framgår av prisutvecklingen på bostäder. Villapriserna ser ut att öka måttligt på nationell nivå, men då sjunker

Danmark: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)


Danmark


priserna i Köpenhamnsområdet samtidigt som priserna i Syd- och Västjylland fortsätter att stiga. De regionala skillnaderna är ännu större när det gäller bostadsrätts-lägenheter. Enligt Realkreditrådet rör det sig om prisfall på upp till 20 procent i vissa områden i Köpenhamn jäm-fört med toppnivån sommaren 2006. Bostadsrättspriserna i Århus har också sjunkit, men endast med 10 procent, medan de i Odense har varit i stort sett oförändrade. In-bromsningen på bostadsmarknaden verkar i första hand bero på att priserna i Köpenhamnsområdet och i Århus till slut nådde gränsen för vad bostadsköparna vill och kan betala. Det stora prisfallet på bostadsrätter i Köpen-hamn beror också på ett kraftigt ökat utbud i takt med att många lägenhetsprojekt färdigställts. Den här situationen väntas bestå under de kommande åren, med risk för ytter-ligare prisfall. När det gäller villor räknar vi med att pri-serna planar ut, men med varierande prisbild i olika landsdelar och mellan enskilda kvartal. Trots att bostadsmarknaden började tappa fart redan sommaren 2006 har antalet exekutiva auktioner hittills varit rätt lågt. Vi ser ingen större risk för att utvecklingen på bostadsmarknaden ska destabilisera ekonomin, efter-som de flesta bostadsägare fortfarande har ganska god ekonomi. Brist på arbetskraft leder till låg tillväxt Arbetslösheten fortsatte att sjunka kraftigt under andra halvåret 2007. Man måste gå tillbaka till början av 1970-talet för att hitta lika låga nivåer. Även personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid har fått jobb, vil-ket inger hopp om att arbetslöshetsnivån kan hållas nere på lång sikt. Det blir dock allt tydligare att den nuvarande arbetslöshetsnivån kommer att driva upp löneökningarna och det är denna trend som ligger bakom oron för över-hettning i ekonomin. Den fortsatta arbetslöshetsminskningen beror främst på att sysselsättningstillväxten under det senaste året har varit högre än BNP-tillväxten, med sänkt produktivitet som följd. Den här trenden kan avspegla behovet av ut-bildning och upplärning av många nya medarbetare, eller så anställer företagen fler personer i hopp om att den vän-tade konjunkturnedgången ska bli tillfällig. Under alla omständigheter bör den sjunkande produktiviteten leda till lägre vinster för företagen, vilket i sin tur kan leda till minskad sysselsättning om vårt antagande om en långva-rig period med låg tillväxt blir verklighet, och om företa-gen behöver sänka kostnaderna. Inledningsvis är det tro-ligast att sysselsättningen i byggbranschen minskar efter-som vi räknar med lägre bostadsinvesteringar under de kommande åren.

Den höga sysselsättningstillväxten väntas inte bestå

Källa: Danmarks Statistik och egna beräkningar.

Lägre sysselsättning på väg i byggbranschen

Färre Köpenhamnsbor har råd med bostadsrätt

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 0710000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

55000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

55000

Inkomst, övre kvartil

Låg konsumtion, ingen bil

Hög konsumtion och bil

Genomsnittlig konsumtion,ingen bil

DKKDKK Nödvändig månadslön

Bostadsägarna har det fortsatt gott ställt Utgången av 3:dje kv 2007 Frivärde BelåningsprocentKöpenhamn 1.497.054 42%Frederiksberg 1.122.920 56%Köpenhamns Amt 1.526.424 46%Frederiksborg Amt 1.624.146 37%Roskilde Amt 1.065.952 59%Vestsjälland Amt 603.509 58%Storströms Amt 819.614 44%Bornholm (ex. Christiansö) 55.662 95%Fyns Amt 747.846 49%Södrajyllands Amt 701.329 44%Ribe Amt 542.009 57%Vejle Amt 933.223 46%Ringköping Amt 618.762 44%Århus Amt 916.338 47%Viborg Amt 882.625 41%Nordjyllands Amt 391.108 65%

Anm.: Frivärde utgörs av den obelånade delen av bostadsvärdet.

Danmark


Även om vi räknar med minskad sysselsättning lär inte arbetslösheten stiga i motsvarande mån. Detta beror på att arbetskraften kommer att decimeras betydligt fram till 2015 på grund av att allt fler uppnår pensionsåldern. Bristen på arbetskraft fortsätter därför att påverka eko-nomin. Slutsatsen är att produktivitetstillväxten blir av-görande för tillväxttakten i dansk ekonomi. Tidigare erfa-renheter pekar på en genomsnittlig tillväxt på 1,5 procent per år. Bytesbalansöverskottet krymper Löneökningarna i Danmark har varit högre än hos landets viktigaste handelspartners. Eftersom Danmark dessutom har en relativt stark handelsvägd valutakurs och en svag produktivitetsutveckling räknar vi med att de senaste årens urholkning av konkurrenskraften fortsätter. Vidare väntas tillväxten på Danmarks exportmarknader avta, vilket också bidrar till att dämpa exporten. Samtidigt har efterfrågan på hemmaplan ökat förhållandevis kraftigt, vilket bidragit till att importen ökat mer än exporten. Den underliggande trenden har därför varit ett minskat över-skott i bytesbalansen och den trenden väntas hålla i sig under resten av prognosperioden. Under slutet av 2007 steg inflationen kraftigt på grund av stigande priser på energi och livsmedel. Om vi blickar framåt kommer energins bidrag till inflationen troligen att avta under 2008 eftersom oljepriset mätt i danska kro-nor väntas förbli rätt stabilt under det kommande året. Däremot kan stigande livsmedelspriser driva upp infla-tionen. Tillsammans med de höga löneökningarna gör det att vi sannolikt kan räkna med en inflation på över 2 procent de två närmaste åren. Det inhemska pristrycket blir allt kraftigare, även om det utgår från en låg nivå, och väntas successivt lyfta den totala inflationen. Centralbanken behåller räntegapet mot ECB Bristen på likviditet inom euroområdet under andra halv-året 2007 har medfört att de danska penningmarknads-räntorna tidvis har legat under nivån i euroområdet, vil-ket har pressat upp EUR/DKK-kursen över eurons cen-tralkurs i ERM2. Centralbanken har intervenerat för att stötta den danska kronan, men hittills har inte uppköpen varit tillräckligt stora för att utlösa en räntehöjning från centralbanken. Längre fram under prognosperioden kan det bli aktuellt med en folkomröstning om Danmarks deltagande i eurosamarbetet. Erfarenheterna från år 2000 säger att ett nejresultat inte påverkar stödet för politiken med en fast växelkurs och därför räknar vi inte med nå-gon större utvidgning av räntegapet mot euroområdet fram till en eventuell folkomröstning. Det behövs dessut-om minst ett år av förberedelser innan eurosamarbetet kan realiseras om det skulle bli ett ja. En anslutning till euron kan därför inte bli aktuell förrän den 1 januari 2010. Anders Matzen [email protected] +45 3333 3318

Kraftigare löneglidning väntas de närmaste två åren

Källa: Finansdepartementet och egna beräkningar. Höga livsmedelspriser ökar inflationstrycket

00 01 02 03 04 05 06 07 08-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8 % y/y % y/y

Danskalivsmedelpriser

Globalt livsmedelsprisindex (DKK), The economist, framskjutet 1 år,(höger)

Källa: The Economist, Danmarks Statistik och egna beräkningar. Dansk export kan tappa marknadsandelar

Tillfälligt ökat räntegap vid folkomröstning om euron

Finland


Inflationsökningen blir kortvarig • Ekonomin tar ett kort men hälsosamt andrum

• Inflationen kulminerar i vinter

• Bostadsmarknaden stabiliseras

• Eventuell recession i USA ger bara en svag nedgång

Lugnare tillväxttakt Finsk ekonomi växte snabbt även i fjol, men takten bör-jade mattas av märkbart under andra halvåret. Vi tror att BNP växer något långsammare 2008 än tidigare förut-spått, främst på grund av en minskad efterfrågan på ex-portmarknaderna. Troligen vänder den svagt uppåt igen under 2009, vilket gör att avmattningen blir måttlig och relativt kortvarig. Om det finns ett hot om en mer allvarlig nedgång härrör den i så fall från den globala ekonomin. Finsk ekonomi är dock bättre rustad att möta motgångar på exportmark-naden än den var i början av decenniet, i synnerhet vad gäller konsumtionen. Exporten mattas av Exporten gick under fjolåret in i en fas av långsammare tillväxt, även om ökningen för helåret blev hög. Det gick bra på alla viktiga exportmarknader, inklusive euroområ-det, men skillnaderna blev stora mellan branscherna. Till exempel gick maskin- och metallindustrin starkt framåt, medan papper och elektronik stampade på stället. Pappersindustrin har fått känna av den stagnerade efter-frågan i Europa och den starka valutan. Branschens pro-blem är strukturella snarare än konjunkturrelaterade. Varken det stigande virkespriset, som delvis beror på de ryska exporttullarna, den dämpade europeiska efterfrågan

eller överkapaciteten går att komma till rätta med i en handvändning, även om pappersindustrin drar ner på produktionen. Kontentan är att den finska exporten kommer att dämpas av pappersindustrins motgångar och neddragningar under kommande år. Kapaciteten har bantats även i elektronikindustrin, när Nokias underleverantörer flyttat tillverkningen till andra länder. Å andra sidan har Nokias tillväxt i Finland varit begränsad på grund av brist på arbetskraft. Tillgången av arbetskraft för Nokia kan dock förbättras om den ekono-miska tillväxten saktar av, men troligen blir det så att utbudsfaktorer ändå lägger en hämsko på elektronikex-porten även i framtiden. Generellt räknar vi med att exporten dämpas markant under 2008, men inte lika mycket som i början av decen-niet. Efterfrågan är större nu än då, och euron kommer inte att stärkas lika mycket. Inför 2009 ser det något lju-sare ut, men exporten utvecklas troligen rätt beskedligt, delvis på grund av utbudsfaktorer. Konsumtionen dämpas något Överskottet i den finska bytesbalansen växte ytterligare i fjol. Exportsektorns problem är ännu inte tillräckligt sto-ra för att hota stabiliteten i landets ekonomi. Trots det blir den inhemska efterfrågan viktigare som draglok för tillväxten under åren som kommer, vilket resulterar i en något svagare bytesbalans. Ekonomins starkaste motor blir den privata konsumtio-nen, som återigen steg exceptionellt under 2007. Ett högt förtroende fick hushållen att minska sitt sparande och spendera en del av 2008 års löneökningar på förhand. Konsumenterna har stor tilltro till den egna ekonomin

2004 (mdr EUR) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 78.1 3.8 4.3 3.7 3.3 2.7Offentlig konsumtion 33.3 1.7 1.0 1.7 1.5 1.5Fasta investeringar 27.8 3.7 4.1 5.2 3.6 2.5Lagerinvesteringar* 0.8 0.6 -0.2 0.0 -0.1 0.0Export 60.9 7.1 10.4 6.4 3.4 5.8Import 48.6 12.2 8.3 3.5 4.1 4.7BNP 0.0 2.9 5.0 4.0 2.6 3.2Nominell BNP (mdr EUR) 152.3 157.2 167.1 176.9 185.9 196.1

Arbetslöshet % 8.4 7.7 6.8 6.4 6.2Industriproduktion, % 3.9 10.6 5.3 3.0 3.5Konsumentpriser, % 0.9 1.6 2.5 2.7 2.2Timlöner, % 3.9 3.0 3.2 5.3 4.5Bytesbalans (mdr EUR) 7.7 8.6 10.8 9.8 11.1 - % av BNP 4.9 5.1 6.1 5.3 5.6Handelsbalans (mdr EUR) 7.7 8.9 10.0 9.0 9.9 - % av BNP 4.9 5.3 5.7 4.8 5.0

Offentligt budgetsaldo (mdr EUR) 4.3 6.4 8.0 8.6 8.8 - % av BNP 2.7 3.8 4.5 4.6 4.5Offentlig bruttoskuld (mdr EUR) 65.1 65.5 63.7 61.3 60.8 - % av BNP 41.4 39.2 36.0 33.0 31.0

Finland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)


Finland


även i år, och realinkomsten stiger trots att inflationen tar fart. Bland annat en sänkt fordonsskatt gynnar konsum-tionen, och sätter återigen fart på bilhandeln som mins-kade förra året. Detta gör dock ingen större skillnad för landets tillväxt i stort, och tillväxten i konsumtionen kommer att dämpas något 2008. Det ser hyggligt ljust ut för konsumtionen även under 2009. Realinkomsterna fortsätter att öka till följd av re-dan avtalade löneökningar. Dock kommer den snabba tillväxten i konsumtionen att sakta ner till en mer varak-tigt hållbar takt. Även om finsk ekonomi gick från klarhet till klarhet un-der 2007 var det inte alla sektorer som hängde med. De stigande räntorna drabbade främst bostadsmarknaden, som började krokna under året. Antalet bostadsbyggen minskade, ännu färre blir de under 2008 och återhämt-ningen 2009 blir knappast imponerande. Däremot går det starkt uppåt för byggsektorn i övrigt och detta fortsätter troligen under 2008. Byggandet av kom-mersiella fastigheter ligger dock på en nivå som inte går att upprätthålla under 2009 och 2010. Investeringar i ma-skiner och utrustning fortsätter att växa relativt snabbt. Ekonomin tål löneökningar Uppsvinget återspeglades under fjolåret i den allmänna kostnadsutvecklingen och i allt från stigande virkespriser till höjda löner. Löneavtalen slöts återigen på fackför-bundsnivå, vilket är brukligt vid högkonjunkturer. Avta-len löper i dryga två år och ger i de flesta fall löneök-ningar på cirka 4 procent per år. Tillsammans med löne-glidningen bör de ge en inkomstökning på över 5 procent 2008 och över 4 procent 2009. Men eftersom de senaste årens löneutveckling varit rätt blygsam och produktivite-ten överstiger den i euroområdet klarar ekonomin dessa löneökningar. Inflationen accelererade till nästan 3 procent mot slutet av året, på grund av stigande bränslepriser. Prisökningen blev nästan en procentenhet mindre om man mäter efter EU:s harmoniserade konsumentprisindex. I det finska konsumentprisindexet ingår också hushållens låneräntor. Uppgången i dessa räntor förklarar det mesta av skillna-den mellan de båda inflationsmåtten. När de korta mark-nadsräntorna går ner sjunker prisökningstakten mätt en-ligt det nationella indexet, även om bl a löneökningar driver upp inflationen. Priserna påverkas också av förändringar i indirekta skat-ter. Skattehöjningar på alkohol och energi driver upp inflationen med flera tiondels procentenheter, men

BNP-tillväxten bromsas ytterligare

Exporten saktar av mer än konsumtionen

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07-2.5

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0

12.5

15.0

17.5

20.0

-2.5

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0

12.5

15.0

17.5

20.0 % y/y

Privat konsumtion

Export% y/y

Arbetslösheten sjunker långsammare

Löneökningarna tar fart

Finland


sänkningen av bilskatten kompenserar för det mesta av detta. Dessutom har ökningarna på en rad råvaru- och producentpriser kulminerat, vilket reducerar inflations-trycket. Sammantaget räknar vi med att inflationen mätt efter det nationella indexet passerar toppen i början av 2008 för att sedan plana ut mot slutet av året. Under 2009 kan priser-na påverkas bl a av en eventuell momssänkning på livs-medel. Världsmarknadspriserna på råvaror utgör ett osä-kerhetsmoment och kan få överraskande effekter på kon-sumentpriserna. Bostadsmarknaden kan drabbas av hicka Bostadsprisökningen har mattats av, fast i mindre grad än vi förutspådde för ett år sedan på grund av den positiva ekonomiska utvecklingen. Oron på finansmarknaderna har dock smittat av sig även där, och aktiviteten på bo-stadsmarknaden dämpades något under hösten. Stigande räntor och ökad ekonomisk osäkerhet gör att tempot dras ner ytterligare på bostadsmarknaden under 2008. Priserna blir stabila eller stiger endast svagt. Å andra sidan talar stabila eller till och med svagt sjunkan-de bolåneräntor och en någorlunda solid ekonomisk ut-veckling för en gynnsammare utveckling på bostads-marknad under de närmaste åren. Goda år för de offentliga finanserna Överskottet i statsfinanserna var ännu större i slutet av året än i början, tack vare den positiva ekonomiska ut-vecklingen. Detta ser ut att bestå under de närmaste åren, även om den politiska pressen på att öka utgifterna tilltar i en högkonjunktur. Inkomstskattesänkningarna har dock skjutits upp något, bl a på grund av de stora löneökning-arna. Trots det betryggande överskottet och den låga skuldsätt-ningen har man debatterat livligt i finska medier om hu-ruvida de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Finansministeriet har anklagats för att komma med onö-digt dystra uttalanden. Ministeriet har gett bränsle åt de-batten genom sina statsfinansiella prognoser som sedan länge genomgående visat sig vara alltför pessimistiska, till och med när tillväxten varit svagare än förutspått. Vi bedömer dock att finansministeriet har goda skäl att hålla fast vid sin försiktiga inställning. En stram ekono-misk politik är också motiverad, även om en stram fi-nanspolitik inte bör förhindra åtgärder för att sänka in-komstskatten eller andra åtgärder som syftar till att effek-tivisera arbetsmarknaden. Reijo Heiskanen [email protected] +358 165 59942

Inflationen (KPI) kulminerar i vinter

Bostadsprisökningen mattas av ytterligare

Efterfrågan på krediter avtar

Statsfinanserna förblir starka

Norge


Räntehöjningarna börjar bita • Nu kommer effekterna av räntehöjningarna

• Endast måttliga höjningar att vänta ...

• … men tillräckliga för en fortsatt stark NOK

Norges Bank har höjt styrräntan sedan början av sommaren 2005 och fram till och med tredje kvartalet 2007 har bankernas genomsnittliga utlåningsränta ökat med 230 punkter. Bortsett från nedgången i bostads-priserna tycks inte ekonomin ha påverkats i nämnvärd utsträckning. Snarare har både fastlandsproduktionen och den privata konsumtionen accelererat under det gångna året. För 2007 beräknas tillväxten i fastlandsekonomin överstiga 5 procent, att jämföra med 4,6 procent 2006. Sådana siffror brukar normalt förknippas med tillväxt-ekonomier. Uppgången i fastlandsekonomin sker på ovanligt bred front. Nästan alla efterfrågekomponenter ser ut att ha vuxit mer 2007 än under året innan. Enda undantaget är den offentliga sektorn. Efterfrågeökningen har i hög grad tillgodosetts genom inhemsk produktion, tack vare en osedvanligt kraftig ökning av utbudet på arbetskraft. Men samtidigt har trycket på arbetsmarknaden tilltagit: det råder stor brist på arbetskraft och löneökningarna har tagit fart rejält. Tillväxten i efterfrågan måste avta Tillgången på arbetskraft och produktionskapacitet lär knappast öka lika mycket framöver. Om trycket i ekonomin ska lätta måste ökningen av efterfrågan minska. Om så inte sker i tillräcklig grad under 2008 är sannolikheten stor för att Norges Bank höjer räntan mer än vad man aviserade i sin senaste ränteprognos. Enligt den prognosen är räntan nu väldigt nära toppen.

Konsumenterna får anpassa sig Det hänger på hushållen om efterfrågetillväxten avtar under de närmaste åren. På bostadsmarknaden går det redan att urskilja de första svaghetstecknen. Bostadspri-serna vänder nu sakta nedåt och vi räknar med oföränd-rade eller svagt fallande priser framöver. Detta tillsam-mans med de kraftigt stigande byggkostnaderna bör bidra till att nybyggandet minskar. Men om tillväxten i efterfrågan ska gå att tygla i tillräcklig grad måste även ökningen av den privata konsumtionen bromsas. Förra året steg både reallönerna och sysselsättningen kraftigt, samtidigt som sparandet gick ner. Resultatet blev en galopperande tillväxt av konsumtionen. År 2008 räknar vi med en avmattning till följd av mer måttliga inkomstökningar. Vi tror också att sparandet stabiliseras för att sedan vända upp något. År 2007 var sparkvoten (löpande inkomster minus löpande konsumtion) negativ. Detta i kombination med mycket höga nettoinvesteringar i bostäder resulterade i en snabbt stigande skuldsättning. Nedgången i sparandet beror troligen på att bostadspriserna fortsatte att stiga under första halvåret i fjol och på den optimism som den höga efterfrågan på arbetskraft och de stigande lönerna medförde. Det mesta tyder på ett lika gynnsamt läge på arbetsmarknaden under de närmaste åren. Men under 2008 tror vi att stigande räntor får sparandet att stabiliseras för att sedan vända upp. Mellan tredje kvartalet 2006 och tredje kvartalet 2007 steg bankernas genomsnittliga utlåningsränta med 170 punkter. Vid årsskiftet 2008 har utlåningsräntorna troligen gått upp med ytterligare 50 punkter. Det bör få konsumenterna att bli försiktigare att skuldsätta sig ännu mer.


2004 (mdr NOK) 2005 2006E 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 786.0 4.0 4.2 6.8 3.0 2.3Offentlig konsumtion 373.3 0.7 3.0 3.2 3.3 3.5Fasta investeringar 314.2 13.3 6.5 7.1 5.3 3.4 - fastlandet 230.0 12.7 7.3 6.8 3.5 1.4 - oljesektorn 74.1 19.1 4.3 6.0 10.0 10.0Lagerinvesteringar* 33.7 0.4 0.6 -0.4 0.0 0.0Export 732.7 1.1 0.5 2.7 3.0 2.2 - olja och gas 337.2 -5.0 -6.6 -2.6 2.5 1.0 - övrigt 209.8 5.0 6.2 8.0 3.0 4.0Import 497.8 8.7 8.2 7.9 4.9 4.2BNP 1743.0 2.7 2.2 3.3 2.8 2.1BNP, fastlandsekonomin 1355.3 4.6 4.3 5.6 2.9 2.4

Arbetslöshet % 4.6 3.4 2.6 2.4 2.4Konsumentpriser, % 1.6 2.3 0.7 3.3 2.5Kärninflation, % 1.0 0.8 1.5 2.3 2.5Timlöner, % 3.3 4.3 5.8 5.8 5.5Bytesbalans (mdr NOK) 316.6 373.4 350.8 381.4 406.0 - % av BNP 16.3 17.4 15.5 15.9 16.0Handelsbalans, % av BNP 16.5 18.3 15.7 15.7 15.8

Offentligt budgetsaldo (mdr NOK) 295.6 386.5 395.0 420.0 440.0 - % av BNP 15.2 18.0 17.4 17.5 17.3

Norge: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Norge


Export och investeringar dämpar… Förutom en mer måttlig tillväxt i bostadsbyggande och konsumtion räknar vi med att en svagare internationell tillväxt och en stark NOK ska medföra lägre exporttillväxt. Vi räknar också med att företagsinvesteringarna i fastlandsekonomin mattas av något till följd av stigande räntor, avtagande tillväxt i utlandet och en måttlig ökning av konsumtionen. ..men inte oljenäringen eller offentlig sektor Däremot kan oljeinvesteringarna öka minst lika mycket under de kommande åren som under 2007. Den senaste undersökningen av oljesektorns investeringsplaner talar för en rejäl ökning 2008. Vid rådande höga oljepris kan man räkna med en hygglig investeringstillväxt även under 2009. Vad gäller den offentliga konsumtionen räknar vi med att tillväxten blir ungefär densamma under kommande år som under 2007. Lägre tillväxt, men stram arbetsmarknad Under de närmaste åren avtar tillväxten troligen i fastlandsekonomin jämfört med 2007. Det beror dels på en måttligare efterfrågan, dels på kapacitetsbrist. Lägre efterfrågan innebär på sikt minskad efterfrågan på arbetskraft. Därmed lär bristen på arbetskraft i varje fall inte tillta framöver. Men eftersom även utbudet av arbetskraft lär öka långsammare kommer trycket på arbetsmarknaden troligen att bestå och vi förutspår en mycket låg arbetslöshet även under kommande år. Lönerna fortsätter att stiga snabbt Bristen på arbetskraft har satt fart på löneökningarna. Det blev inte bara stora påslag vid avtalsrörelsen 2007, utan även de lokala påslagen ser ut att bli höga. Löneökningarna dras i viss mån upp av engångsutbetalningar i form av bonusar, en komponent som knappast ökar lika mycket framöver. Å andra sidan väntas fjolårets stora skillnader mellan löneutvecklingen för olika grupper utmynna i kompensationskrav vid årets centrala löneuppgörelse från de grupper som sackat efter. Kampen om arbetskraften går förmodligen vidare med oförminskad styrka, vilket bäddar för höga centrala tillägg såväl som lokala höjningar. Vi räknar därför med att lönerna fortsätter att stiga i samma takt under kommande år. Inflationen i otakt Norsk ekonomi kan sägas uppvisa många symptom på överhettning, men med ett undantag. Inflationen förblir låg. Den underliggande inflationen har stigit en aning men är fortsatt låg och en bra bit under Norges Banks mål. Vi har nu svårt att tänka oss annat än att inflationen stiger, förutsatt att ekonomin i övrigt utvecklar sig som vi förutspått. Internationellt finns det tecken på tilltagande inflation. Förutom energi är det framför allt livsmedlen som blir dyrare.

Nu har också utlåningsräntorna stigit rejält

Räntorna har satt p för bostadspristillväxten ….

… men ännu inte för tillväxten och konsumtionen

Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft går upp

Norge


Skyddet av jordbruket gör att Norge i viss mån är immun mot denna utveckling, men på sikt får man även i Norge ställa in sig på att maten gradvis blir dyrare. Till detta kommer att löneökningarna tagit fart och att produktivi-tetstillväxten väntas avta. Ökade enhetslönekostnader kommer så småningom att resultera i stigande priser. Fortsatt höga marginaler inom många sektorer, plus hård konkurrens, gör att vi ändå inte räknar med någon kraftig uppgång av inflationen. Det dröjer innan centralbankens inflationsmål nås. Men risken för överraskningar på upp-sidan har ökat. Räntorna har en bit kvar till toppen Norges Bank höjde styrräntan till 5,25 procent i december i fjol. Om bankens räntebana från november håller är vi nu nära toppen. Vi tror dock att det blir två höjningar till under 2008. Tillväxten förblir stark ännu ett tag, löneavtalen blir rätt höga och inflationen stiger gradvis. Den internationella tillväxten ser däremot ut att vara på väg nedåt. Det enda som skulle kunna hindra en räntehöjning 2008 skulle vara ett kraftigare ekonomiskt bakslag i utlandet, en överraskande stark valuta eller att den inhemska efterfrågan minskar snabbare än väntat. Huruvida Norges Bank höjer räntan eller ej beror på om den stora skillnaden mellan penningmarknadsräntorna och styrräntan som rådde vid årsskiftet minskar. Om penningmarknadsräntorna förblir på samma höga nivå som vid årsskiftet, ger det ett lyft av den allmänna räntenivån utan att Norges Bank behöver höja styrräntan. Norges Bank utgår i sin räntebana från att styrräntan sänks under 2009. Vi tror dock ändå på en ränteökning 2009. Vid det laget räknar vi med att den internationella tillväxten börjar ta fart igen, och att ECB höjer sin ränta. Det banar väg för en norsk räntehöjning, eftersom risken för en starkare norsk krona minskar. Starkare krona Norska kronan har sjunkit något från de exceptionellt höga nivåerna i oktober. Om det kommer stark norsk makrostatistik och marknaderna börjar prisa in ännu en räntehöjning från Norges Bank räknar vi med att kronan stärks igen. Vi förutspår också rätt stora rörelser mot euron under kommande år, men överlag står sig valutan rätt stark. Om kronan skulle försvagas under en längre period räknar vi med att Norges Bank börjar flagga för räntehöjningar, vilket driver upp valutan igen. Högre långräntor gentemot euroområdet På sista tiden har skillnaden mellan den norska och tyska 10-årsräntan krympt markant. Med utsikter till stigande korträntor i Norge tror vi inte att detta blir långvarigt utan förutspår att räntedifferensen mot de långa EUR-räntorna återigen vidgas. Eric Bruce [email protected] +47 22 48 4449

Inflationen är fortsatt låg, men på väg uppåt

Elpriset på väg upp

Svagare norsk krona, trots ränteförväntningarna

Nedåt för långräntorna gentemot euroräntorna

Island


Toppen passerad – risk för hårdlandningDen isländska ekonomin är fortsatt het. Utvecklingen har framför allt eldats på av stora investeringar i aluminium-smältverk, men också den privata konsumtionen har till-tagit i rask takt till följd av den snabbt ökande köpkraften och uppsvinget på bostadsmarknaden. Den ekonomiska tillväxten dämpas framöver när de stora investeringsprojekten slutförs. Detta kompenseras bara till viss del av ökad produktion på de nya aluminium-smältverken. Tillväxten i den privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna avtar också och blir kanske rentav negativ. Hushållen drabbas av både stigande räntor och fallande aktiekurser. Bara under de sista månaderna 2007 sjönk OMXI15-indexet med 25 procent, och konsumen-ternas förtroende har under samma period rasat rejält. Bostadsmarknaden är fortfarande på väg upp, men en avmattning väntas, bl a till följd av en högre räntenivå. Arbetsmarknaden har blivit ännu stramare, och arbets-lösheten ligger nu på 0,8 procent. Det innebär ett rejält lönetryck, och löneökningstakten var i november fortsatt hög, 8,3 procent. Inflationen har ökat till närmare 6 procent, vilket till största delen beror på stigande bo-stadspriser (ingår i konsumentprisindex i Island). Cen-tralbanken (Sedlabanki) höjde överraskande räntan i ok-tober för att signalera att man vill bekämpa den stigande inflationen, men lämnade i gengäld räntan oförändrad strax före årsskiftet. Centralbanken väntas sänka räntan successivt och i snabb takt senare i år när ekonomin visar tecken på nedkylning. Den isländska kronan väntas bli allt svagare i takt med att räntorna sjunker. Underskottet i bytesbalansen är fortsatt stort, och även om underskottet sjunker till följd av av-mattningen i ekonomin finns det fortfarande risk för en plötslig försvagning av valutan. Både de isländska hus-hållen och företagen, inte minst banker och investment-bolag, är efter bl a de många lånefinansierade uppköpen sårbara för konsekvenserna av den globala kreditoron. Försämrade kreditvillkor samt minskad riskaptit globalt, hotar att allvarligt skada ekonomin. Bjarke Roed-Frederiksen [email protected] +45 3333 5607

Hushållen drabbade av höga räntor och börsras

Inflationen över målet men Sedlabanki har agerat

Fortsatt underskott i bytesbalansen

2004 (mdr. ISK) 2005 2006 2007E 2008E 2009EHushållens konsumtion 530.5 13.0 4.4 4.3 1.9 0.3Offentlig konsumtion 233.1 3.5 3.9 3.1 3.8 2.9Investeringar 219.0 33.9 19.8 -11.4 0.6 -1.2Lagerinvesteringar* -0.9 0.0 1.1 -0.5 0.2 0.0Export 316.9 7.2 -5.1 10.4 6.2 6.9Import 369.2 29.4 10.1 -3.5 6.2 4.1BNP 7.1 4.2 4.0 1.7 1.0BNP nominell (mdr. ISK) 929.4 1,023.5 1,162.9 1,315.6 1,453.1 1,779.2

Arbetslöshet, % 1.5 1.3 1.1 2.9 3.2Konsumentpriser, % 4.0 6.7 4.9 3.9 3.0Bytesbalans, % av BNP -16.1 -26.7 -25.5 -15.0 -10.0Offentlig budgetsaldo, % av BNP 5.2 5.2 1.7 -0.3 -1.0

Island: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Polen


Väl rustad att tackla de globala utmaningarna Polsk ekonomi är i god form så här i början på det nya året. Tillväxten 2007 blev den högsta på tio år. Markant ökade investeringar jämte strukturella förbättringar på arbetsmarknaden talar för att uppgången fortsätter under kommande år. 2008 ser dock ut att bjuda på en del utma-ningar. Exportmarknaderna har tappat i styrka och cen-tralbanken tvingas troligen höja räntan ett par gånger till i början av året. Till detta kommer andra påtagliga riskfak-torer som den globala likviditetskrisen samt stigande pri-ser på energi och livsmedel. Konjunkturen har passerat toppen, vilket märks i bland annat utrikehandeln, detaljhandelsförsäljningen och före-tagens förtroende. Men bristen på arbetskraft banar dock väg för en hygglig ökning av hushållens disponibla in-komster under kommande kvartal. Lägg därtill en rad skattelättnader (lägre pensionsavgifter och höjda avdrag för barnfamiljer) samt införsel av kapital i form av över-föringar från polacker som arbetar i utlandet och från EU i form av direktinvesteringar. Sammantaget räknar vi därför endast med en måttlig dämpning av den ekono-miska aktiviteten i år och nästa år. Inflationen tog fart under hösten till följd av kraftigt sti-gande energi- och livsmedelspriser. I ett läge där det re-dan råder stor brist på arbetskraft ökar risken för att hus-hållens inflationsförväntningar stiger. Därför tvingas cen-tralbanken troligen till minst ett par räntehöjningar i bör-jan av året. Men om man bortser från energi- och livsme-delspriserna är inflationen fortsatt låg. Förväntningar om en ännu starkare valuta och en måttligare tillväxt gör att vi bara räknar med en gradvis ökning i underliggande inflationen. Höstens parlamentsval resulterade i en ny regering bestå-ende av det liberala Medborgarplattformen (PO) med stöd av polska bondepartiet (PSL). Detta bör bädda för en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturella reformer. Presidenten har dock vetorätt och kommer sannolikt att stoppa förslaget om platt skatt.

Anders Svendsen [email protected] +45 3333 3951

Ekonomin i fortsatt god form

Energi- och matpriser har drivit upp inflationen

Positiv utveckling i statsbudgeten

* Bidrag till BNP-förändring, procentenheter

2004 (mdr PLN) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 586.0 2.0 5.2 5.9 5.0 4.5Offentlig konsumtion 163.0 5.2 3.9 0.5 1.5 1.5Fasta bruttoinvesteringar 167.0 6.5 16.5 22.5 14.5 10.0Lagerinvesteringar* 18.0 -0.9 0.4 0.1 0.0 0.0Export 347.0 8.0 14.5 7.2 9.1 9.5Import 365.0 4.7 15.8 10.1 11.2 8.4BNP 3.6 6.2 6.5 5.3 5.4Nominell BNP, (mdr PLN) 925.0 983.0 1058.0 1144.0 1233.0 1325.0

Arbetslöshet, % 17.6 14.9 12.8 11.0 10.0Konsumentpriser, % 2.2 1.2 2.6 3.1 3.0Bytesbalans, % av BNP -1.4 -1.7 -4.0 -4.2 -4.3Offentligt budgetsaldo, % av BNP -4.3 -3.9 -2.8 -3.1 -3.0

Polen: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Ungern


Ekonomin påverkas fortfarande av sparpaketet Det sparpaket som regeringen införde sommaren 2006 fortsätter att prägla Ungerns ekonomi. Höjd moms och stigande priser på el och gas urholkade hushållens köp-kraft och ledde troligen till en märkbart lägre konsumtion för helåret 2007. Centralbanken reagerade på prisökning-arna genom att höja räntan. Slutresultatet blev en snabb avmattning och en tillväxt runt 2 procent 2007. Finanspolitiken fortsätter att begränsa den ekonomiska aktiviteten i år, om än inte i samma grad som förra året. Däremot finns en viss risk att landet går till val i förtid, på grund av den sittande regeringens låga popularitet. Detta kan i så fall resultera i en något lättare finanspoli-tik. Centralbanken har i skrivande stund sänkt räntan två gånger till 7,50 procent, eftersom inflationen nu ser ut att vara under kontroll och räntenivån troligen fortsätter att normaliseras i år. Stigande energi- och livsmedelspriser plus accelererande löneökningar har dock fått central-banken att gå försiktigare fram än vad som tidigare förut-spåtts. Sammantaget räknar vi med att den inhemska ef-terfrågan tar fart successivt under året, till följd av en mindre restriktiv ekonomisk politik, men att det egentliga uppsvinget dröjer till 2009. Exporten klarade sig hyfsat under 2007, tack vare stadig tillväxt på de viktigaste exportmarknaderna och en tidvis svag valuta, och bidrog på det sättet till att hålla ekono-min under armarna. Därför är det anmärkningsvärt att frågan om att avskaffa forintens målintervall på +/- 15 procent mot euron står kvar på dagordningen, trots att detta sannolikt skulle leda till en betydligt starkare valuta på kort sikt och därmed hämma exporten. Centralbanken börjar säkert också tröttna på den dubbla målsättningen med både valuta- och prisstabilitet, som ibland tvingar banken till motstridiga åtgärder. Forinten kan alltså med tiden lämnas att flyta, men det sker knappast så länge som den inhemska efterfrågan är svag. Vårt stalltips är början av hösten. Anders Svendsen [email protected] +45 3333 3951

Sparpaket sänker detaljhandeln

Inflationen har nått botten

Förbättrad handels- och bytesbalans

2004 (mdr HUF) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 10965.8 3.7 1.8 -0.4 1.4 3.0Offentlig konsumtion 4965.4 2.3 4.5 -4.9 -2.0 1.0Fasta bruttoinvesteringar 4650.7 5.4 -2.7 -0.3 4.0 7.5Lagerinvesteringar* 721.5 -2.3 -0.6 1.4 0.2 0.0Export 13147.9 11.5 18.9 15.5 12.5 13.5Import 13734.0 7.0 14.3 13.5 12.0 14.1BNP 4.3 4.0 1.8 2.5 3.4Nominell BNP, (mdr HUF) 20717.1 22055.1 23757.2 25596.0 27327.6 29369.9

Arbetslöshet, % 7.2 7.5 7.2 7.1 7.0Konsumentpriser, % 3.6 3.9 7.9 4.4 3.3Bytesbalans, % av BNP -6.8 -6.5 -4.5 -3.4 -3.5Offentligt budgetsaldo, % av BNP -7.8 -9.2 -5.9 -4.5 -4.2* Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter

Ungern: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Tjeckien


Finanspolitisk åtstramning Den tjeckiska regeringens skattereform trädde i kraft den 1 januari. Reformen innehåller bland annat en enhetlig inkomstskatt på 15 procent (brutto), som ska ersätta fyra skattesatser från 12 till 32 procent (netto), samt en sänk-ning av företagsskatten från 24 till 21 procent. Båda des-sa skatter sänks ytterligare 2009. Reformen finansieras genom att den låga momsskattesatsen på 5 procent höjs till 9 procent. Tanken är att på det här sättet få bukt med budgetunderskottet fram till 2010. Enligt premiärminis-tern går regeringen nu vidare med reformer av pensions- och hälsovårdssystemet, vilket ska trygga den finansiella stabiliteten när befolkningen åldras. Skattereformen god-kändes dock endast med rösterna 101 mot 99 och då med stöd av två parlamentsledamöter som inte ingår i reger-ingspartierna. Till detta kommer att regeringen har börjat förlora stöd bland väljarna, och den kan alltså få svårt att åstadkomma en majoritet för fler reformer. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, har varit på väg uppåt sedan mitten av 2005, vilket har förorsakat centralbanken en del bekymmer. Arbetslösheten väntas sjunka till 5 procent i år samtidigt som löneökningarna är relativt höga, vilket kan få inflationstrycket att tillta ytter-ligare. Centralbanken har därför höjt räntan betydligt sedan i våras, och väntas fortsätta med det åtminstone till dess att räntan ligger i nivå med ECB:s styrränta. Moms-höjningen tillsammans och högre priser på energi och livsmedel väntas dessutom driva upp inflationen till över 6 procent i början av detta år. Valutan, som stärkts med nästan 10 procent sedan juli 2006, väntas dock bidra till att dämpa det underliggande pristrycket även under de kommande månaderna. De ekonomiska framgångarna fortsätter i år, både när det gäller privat konsumtion och investeringar. Tillväxten väntas dock bli något lägre än förra året, på grund av de redan genomförda räntehöjningarna, en viss avmattning på exportmarknaderna och skattereformen. Enligt cen-tralbankens beräkningar drar skattereformen ner tillväx-ten i den privata konsumtionen med 0,7 procentenheter, och BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter. Båda väntas dock vända uppåt igen 2009. Anders Svendsen [email protected] +45 3333 3951

Lägre exporttillväxt i år

Tillfälligt ökad inflation

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-1

0

1

2

3

4

5

6

-1

0

1

2

3

4

5

6 %

Målintervall inflation

Inflation

%

CNB:s styrränta

CNB's inflations prognos (Okt 07)

Exkl förstagångseffekterfrån indirekta skatter

Den starkare valutan har inte påverkat utrikeshandeln


Tjeckien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr CZK) 2005 2006 2007E 2008E 2009E

Privat konsumtion 1416.9 2.3 5.4 5.9 4.4 4.8Offentlig konsumtion 621.6 2.2 0.0 0.3 -0.1 0.0Fasta bruttoinvesteringar 727.2 2.3 5.5 5.5 4.6 5.1Lagerinvesteringar* 43.9 -0.8 1.7 1.1 -0.7 0.0Export 1974.5 11.8 14.7 14.4 8.9 11.1Import 1972.6 5.0 13.9 13.6 7.9 10.3BNP 6.4 6.4 6.1 4.4 4.7Nominell BNP, (mdr CZK) 2814.8 2987.7 3231.6 3552.4 3872.1 4181.9

Arbetslöshet, % 8.9 8.1 6.5 5.6 4.9Konsumentpriser, % 1.8 2.5 2.8 4.9 3.3Bytesbalans, % av BNP -1.7 -3.2 -3.9 -4.7 -6.0Offentligt budgetsaldo, % av BNP -3.5 -2.9 -3.4 -3.3 -3.0

Estland


Investeringsledd dämpning av ekonomin Estlands BNP-tillväxt, som har varit mycket stark i över två år, har nu vänt nedåt och sjunkit under den långsiktigt hållbara nivån. Samtidigt har riskscenariot förskjutits, så att sannolikheten är större att tillväxten hamnar under prognoserna snarare än över. Som vi ser det är det en investeringsledd dämpning av ekonomin. De senaste årens investeringsboom hänger främst samman med bo-stadsbyggandet. Fastighetspriserna har börjat falla, vilket sannolikt leder till lägre bygginvesteringar i år. Konsum-tionen, den andra tillväxtmotorn i den estniska ekonomin, har hittills inte hållit jämna steg med investeringarna. Sedan bankerna har blivit försiktigare med utlåningen har också kredittillväxten avstannat. Det hänger alltså i hög grad på banksektorn om det ska bli en hård- eller mjuk-landning i ekonomin. Om kreditgivningen stryps för snabbt leder det till en kraftig nedgång. Bilden komplice-ras av sjunkande tillgångspriser, bland annat på fastighe-ter, vilket i kombination med högre räntor kan dämpa kreditefterfrågan men också leda till en utbudsstyrd kre-ditåtstramning. Om Estland hamnar i en recession till följd av detta ökar även risken för devalvering, vilket dock inte ingår i vårt huvudscenario. Det är svårt att be-döma hur djup recessionen måste bli för att utlösa en de-valvering. Under rubelkrisen 1998–99 föll Estlands BNP med cirka en procent medan den fasta växelkursen kunde bibehållas. Trots att tillväxten väntas avta räknar vi med att inflatio-nen hamnar över 10-procentstrecket i början av 2008 till följd av vissa skatte- och energiprishöjningar. Kärn-inflationen, som bättre avspeglar efterfrågetrycket i eko-nomin, kan däremot börja falla under första halvåret. Risken är dock stor att inflationsförväntningarna förblir höga även om tillväxten tappar fart. Faran är också stor att företagen tappar konkurrenskraft om löneökningarna fortsätter att stiga mer än produktiviteten. Mika Erkkilä [email protected] + 358 9 1655 9941

Vikande investeringstillväxt

Inflationen närmar sig 10 procent

Kraftigt höjda räntor

2004 (EEKmn) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 78581.0 10.6 15.1 9.4 6.0 5.0Offentlig konsumtion och investeringar 27097.0 1.6 2.6 3.7 2.0 2.0Fasta investeringar 46177.0 9.9 22.4 5.7 -3.0 2.0Lagerinvesteringar* 6791.0 -0.3 1.2 0.7 0.3 0.2Export 111172.0 20.5 8.3 3.1 4.0 7.0Import 123166.0 16.3 17.1 3.5 0.0 5.0BNP 10.2 11.2 7.2 4.0 5.3Nominell BNP (milj EEK) 146693.0 173062.0 204555.0 232877.7 260651.9 287017.6

Arbetslöshet % 7.9 5.9 4.5 5.2 6.0Konsumentpriser, % 4.1 4.4 6.6 7.9 4.8Bytesbalans, % av BNP -10.0 -15.5 -15.8 -10.0 -8.5Offentligt budgetsaldo, % av BNP 1.9 2.6 3.0 1.0 1.0* Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter

Estland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Lettland


En korrigering stundar Lettland är nu inne på nu femte året av snabb tillväxt och ännu är det inga tecken på en bredare avmattning. BNP-tillväxten väntas bli tvåsiffrig även under sista kvartalet 2007. Tilltagande obalanser och skuldsättning gör emel-lertid situationen ohållbar på sikt. Eftersom nedväxlingen till ett lugnare tempo har dröjt kan korrigeringen bli desto kraftigare när den väl kommer. Vi räknar därför med hal-verad tillväxt i år. Lettland har sannolikt några år med svagare tillväxt fram-för sig. Tillväxten blir under potentiell nivå och den skuldsatta privata sektorn går in för att stärka sina balans-räkningar. Vi räknar även med att inflationen mattas och att det stora underskottet i bytesbalansen krymper. Regeringen har tagit itu med överhettningen genom att försöka bromsa kredittillväxten, tygla bostadsmarknaden och strama åt finanspolitiken. Det budgeterade överskot-tet för innevarande år är 1 procent av BNP. Kredittillväx-ten har avtagit och fastighetspriserna är på väg ned. Kre-ditminskningen har varit så omfattande att den, om den fortsätter i samma takt, riskerar att leda till en hårdland-ning. Vi tror dock att Lettland gör sitt yttersta för att undvika en devalvering, och en sådan ingår därför inte i vårt huvudscenario. Inflationen väntas öka kraftigt, till över 15 procent på kort sikt, beroende på höjda indirekta skatter och högre energipriser. Vi förväntar oss att kärninflationen fortsät-ter att stiga. Eftersom det lär ta tid att kyla av den över-hettade ekonomin räknar vi med en fortsatt hög ränteni-vå. Obalanserna i den lettiska ekonomin gör att det kommer att finnas ett underliggande tryck på valutan att försvagas inom det tillåtna intervallet. Mika Erkkilä [email protected] + 358 9 1655 9941

Risk för överreaktion?

Inflationen väntas stiga på kort sikt

Fortsatt höga räntor förutspås

2004 (LVLmn) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 4675 11.5 19.8 16.2 7.0 4.0Offentlig konsumtion och investeringar 1451 2.7 4.0 4.5 2.0 1.0Fasta investeringar 2042 23.6 18.3 15.3 6.0 3.0Lagerinvesteringar* 338 -4.4 0.2 0.6 0.4 0.1Export 3268 20.3 5.3 11.9 7.0 10.0Import 4429 14.8 17.5 18.7 8.0 5.0BNP 10.6 11.9 10.9 5.6 5.1Nominell BNP (milj LVL) 7434 9059 11265 13631 16025 17920

Arbetslöshet % 8.0 7.0 5.8 6.2 6.9Konsumentpriser, % 6.8 6.5 10.1 12.0 6.7Bytesbalans, % av BNP -12.6 -22.3 -27.0 -20.0 -16.4Offentligt budgetsaldo, % av BNP -0.4 -0.3 0.5 1.0 1.2

* Bidrag till BNP-förändringen (procentenheter)

Lettland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Litauen


Stark återhämtning Den litauiska ekonomin är på stark frammarsch. Tillväx-ten tog ny fart under andra halvåret 2007, vilket delvis förklaras av låga jämförelsetal. Oljeindustrin har haft en del produktionsstörningar, men exporten har återhämtat sig sedan kapacitetsutnyttjandet ökat igen. Konsumtions-tillväxten har varit fortsatt stark. På kort sikt tycks Litau-en vara på väg i en annan riktning än de två övriga bal-tiska staterna och då särskilt Estland. Vi räknar med fort-satt stark tillväxt i början av 2008. Skuldkvoten har inte ökat lika mycket som i Estland och Lettland och under-skottet i bytesbalansen är lägre. På längre sikt är osäkerheten större. De negativa och po-sitiva riskerna uppväger emellertid varandra. Löneök-ningstakten har varit hög och ser inte ut att mattas. Kre-ditmarknaden har expanderat kraftigt. Vi räknar även med att konsumtionen ska gynnas av inkomstskattesänk-ningen från 27 till 24 procent. Det här är en fortsättning på den sänkning från 33 till 27 procent som genomfördes 2006 och som lyfte konsumtionen med över 10 procent. Arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå och det är inte uteslutet att bristen på arbetskraft blir en flaskhals. Est-land och Lettland är båda bra exempel på hur arbets-kraftstillgången anpassar sig till ökad efterfrågan. Syssel-sättningsgraden är fortfarande relativt låg i Litauen. Inflationen har stigit till cirka 8 procent och väntas stiga ytterligare. Orsaken är höjningen av indirekta skatter och stigande energipriser. Målet är en EMU-anslutning 2010, men vi tror att denna försenas med minst ett år. Vi för-väntar att efterfrågetrycket lättar under de närmaste åren, men ökade kostnader bäddar för en alltför hög inflation. Mika Erkkilä [email protected] + 358 9 1655 9941

Kraftig ekonomisk tillväxt

Ökad inflation i sikte

Räntegapet har vidgats kraftigt


Litauen: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (LTLmn) 2005 2006 2007E 2008E 2009E

Privat konsumtion 40649 12.1 11.8 12.3 14.0 8.0Offentlig konsumtion och investeringar 11207 3.6 5.5 5.1 5.0 2.0Fasta investeringar 13968 10.9 17.4 19.2 16.0 10.0Export 32636 17.7 12.2 8.5 9.0 12.0Import 37073 17.2 13.8 14.1 15.0 12.0BNP 7.9 7.7 9.1 7.4 6.7Nominell BNP (milj LTL) 62587 71200 81991 94165 107730 120403

Arbetslöshet % 8.3 5.6 4.3 4.0 4.5Konsumentpriser, % 2.7 3.7 5.7 7.0 5.1Bytesbalans, % av BNP -6.9 -10.8 -12.8 -15.9 -15.0Offentligt budgetsaldo, % av BNP -1.0 0.0 -0.5 -1.0 -0.5

Ryssland


Tillfällig svacka Även Ryssland har känt av turbulensen på världens fi-nansmarknader. De realekonomiska indikatorerna, som industriproduktion, investeringar och detaljhandel, för-svagades något under hösten. Centralbanken reagerade snabbt på den krympande likviditeten och de stigande räntorna. Banken utökade penningmängden för att trygga stabiliteten i det finansiella systemet. Fundamentalt är emellertid ekonomin i gott skick, och vi tror att det rör sig om en övergående försvagning snarare än början på en mer utdragen avmattning. Investeringarna är på fort-satt stark frammarsch och BNP-tillväxten 2007 blev den högsta sedan 2000. Vi förutspår en hög tillväxt även un-der 2008. Hotet utgörs av en accelererande inflation som tär på köpkraften och därmed konsumtionen. Inflationen har tagit fart på grund av snabbt stigande livsmedelspriser och en expansiv budgetpolitik. De offentliga utgifterna ökade snabbt inför valet. Inflation vände uppåt våren 2007 och kom sent i höstas att överstiga 10 procent. Vi räknar inte med någon snar vändning, utan snittinflatio-nen förblir troligen högre under 2008. För centralbanken har det normala varit att låta rubeln stärkas mot korgen för att dämpa inflationstrycket. Så har man dock inte gjort denna gång, utan banken har prioriterat stabiliteten i banksystemet framför inflationsbekämpningen. Om och när läget normaliseras räknar vi dock med att centralban-ken återigen ställer in siktet på prisstabilitet. Vi förutspår att rubeln stärks mot korgen i korta steg. Spekulationerna kring presidentvalet avtog när president Putin meddelade att hans tilltänkta efterträdare var förste vice premiärminister Dmitri Medvedev. Samtidigt ser det ut som om Putin blir nästa premiärminister. Även om personerna byts ut förblir stabiliteten ledstjärna för den ekonomiska politiken. Som framtida premiärminister garanterar Putin kontinuiteten. Mika Erkkilä [email protected] + 358 9 1655 9941

Tillfällig försvagning

Inflation vände uppåt våren 2007

Kraftigt uppgång av räntorna

2004 (mdr RUB) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 8406.0 12.8 11.2 11.8 10.0 7.0Offentlig konsumtion och investeringar 2847.0 2.2 4.2 4.5 5.0 4.0Fasta investeringar 3131.0 8.3 13.9 18.9 21.0 16.0Lagerinvesteringar* 428.0 0.4 0.4 0.6 0.4 0.2Export 5860.0 6.2 7.2 4.7 4.0 3.0Import 3774.0 16.9 21.7 25.6 16.0 12.0BNP 6.4 6.7 7.5 7.0 6.2Nominell BNP (mdr RUB) 17048.0 21620.0 26781.0 31204.3 37133.1 42665.9

Arbetslöshet % 7.6 7.2 6.2 5.5 5.2Konsumentpriser, % 12.7 9.7 9.0 12.0 8.7Bytesbalans, % av BNP 11.1 9.6 5.8 5.0 2.3Offentligt budgetsaldo, % av BNP 7.4 7.5 4.5 2.5 1.0* Bidrag till BNP-förändringen (procentenheter)

Ryssland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Turkiet


Ekonomin tar fart först i slutet av 2008 Tillväxten i Turkiets ekonomi förblev svag under andra halvåret 2007, och helåret blev därmed ett mindre framgångsrikt år än tidigare förutspått. Tredje kvartalet uppgick tillväxten endast till 1,5 procent i årstakt, och vi tror inte den blir mer än 4,5 procent för helåret. Kraftigt minskad jordbruksproduktion till följd av tor-ka, höjda energi- och livsmedelspriser, en förstärkning av den handelsvägda valutan med närmare 15 procent samt eftersläpningseffekter av fjolårets kraftiga ränte-höjningar har hämmat tillväxten. Tillväxten beräknas bli något högre 2008 än 2007, men det är först under andra halvåret och under 2009 som vi kan räkna med någon märkbar uppgång i den inhemska efterfrågan. Arbetslösheten har vänt ner igen, och upplåningen ökar liksom bilförsäljningen. Detta avspeglas i konsument-förtroendet, som tyder på att köpglädjen är på väg till-baka. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin är fortsatt högt och förväntningarna om ökad efterfrågan har stärkt företagens förtroende. Investeringstillväxten hämmas dock av höga räntor. Det ser inte lika ljust ut för utrikeshandeln. En stark valuta, lägre tillväxt på exportmarknaderna och en successiv ökning av den inhemska efterfrågan medför sannolikt ett ökat under-skott i handels- och bytesbalansen under året. Om re-geringen lyckas genomföra merparten av de planerade privatiseringarna kommer detta att täcka mer än hälften av bytesbalansunderskottet 2008. Inflationen steg under hösten och ligger nu betydligt över inflationsmålet på 4 procent +/- 2 procentenheter. Centralbanken verkar dock övertygad om att låg till-växt och en stark valuta ska driva ner inflationen under året. Centralbanken började därför i september att nor-malisera räntenivån och sänkte räntan med totalt 175 punkter till 15,75 procent på årets fyra sista möten. Man har dessutom aviserat ytterligare sänkningar. Av-görande är att hushållens inflationsförväntningar inte ökar ytterligare och att den turkiska liran förblir relativt stark. Trots räntesänkningarna är styrräntan relativt hög, men valutakursen är även beroende av den all-männa riskaptiten.

Anders Svendsen [email protected] +45 3333 3951

Svag tillväxt under hösten drog ned tillväxten 2007

Privatiseringar ska finansiera underskottet

Inflationen fortfarande högre än målet

Turkiet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (MDR TRY) 2005 2006 2007E 2008E 2009E

Privat konsumtion 285 8.8 5.2 2.3 5.3 6.1Offentlig konsumtion 57 2.4 9.6 6.2 5.3 2.5Fasta bruttoinvesteringar 77 24.0 14.0 6.6 9.5 19.1Lagerinvesteringar* 34 -2.5 -2.1 -0.1 0.0 0.0Export 124 8.5 8.5 10.1 7.0 9.5Import 149 11.5 7.1 9.4 9.0 12.4BNP 7.4 6.1 3.8 5.3 8.0Nominell BNP, (mdr TRY) 427 359 427 481 552 618

Arbetslöshet, % 10.2 9.9 9.7 9.5 9.1Konsumentpriser, % 8.1 9.6 8.8 5.7 5.1Bytesbalans, % av BNP -6.5 -8.6 -7.9 -8.4 -8.9*Bidrag till BNP-förändringen (procentenheter)

Kina


Inflationen på väg ner Kina står inför en ny utmaning eftersom inflationen snabbt har stigit till närmare 7 procent. Den främsta orsa-ken är höjda livsmedelspriser, men även inflationen ex-klusive livsmedel har ökat något. BNP-tillväxten har sannolikt passerat den långsiktigt hållbara nivån. Tidigare har BNP-tillväxten främst styrts av investeringar och export, men nu bidrar även den privata konsumtio-nen. Att förändra ekonomiska strukturer tar tid och sker successivt, men det finns flera nya faktorer som talar för fortsatt omstrukturering och till och med en ännu snabba-re omstrukturering. Målet är att bygga ut sjukvårdssy-stemet under de närmaste tre till fyra åren så att det om-fattar mer än 80 procent av befolkningen på landsbygden. Därutöver har olika typer av utbildningskostnader sänkts. Detta höjer inkomsterna för hushållen och minskar dess sparande vilket stimulerar konsumtionen. Vi räknar där-för med att den underliggande inflationen stiger. Å andra sidan förväntas lägre prisökningar på livsmedel medföra att den samlade inflationen sjunker. Industrins vinster är rekordhöga och vissa statsägda före-tag har börjat ge utdelning i år. Syftet är att minska risken för att investeringarna ska accelerera igen. Det har dock visat sig vara svårt att dämpa investeringstillväxten. När det gäller finansieringen av investeringarna har kassaflö-dets betydelse ökat på bekostnad av upplåningens bety-delse. Detta innebär att centralbankens upprepade höj-ningar av styrräntan och dess försök att dämpa invester-ingarna inte har haft förväntad effekt. Vi räknar därför med ytterligare några räntehöjningar. Vi tror också att valutakursen kommer tillåtas att appreciera ytterligare. Den handelsvägda kursen stärktes bara marginellt under året som gick. Den huvudsakliga risken med vår prognos är att USA:s ekonomi utvecklas svagare än förväntat, vilket också skulle leda till en minskad exporttillväxt i Kina. Mika Erkkilä [email protected] +358 9 1655 9941

Ökad privat konsumtion

Inflationsökningen beror på högre livsmedelspriser

Stramare penningpolitik i sikte


2004 (mdr CNY) 2005 2005 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 6383.0 9.1 9.5 9.5 10.0 12.0Offentlig konsumtion och investeringar 2320.0 10.1 9.0 6.0 4.0 2.0Fasta investeringar 6512.0 17.1 16.0 17.0 15.0 11.0Lagerinvesteringar* 405.0 -0.9 -1.0 -0.7 -0.5 -0.6Export 4060.0 19.1 18.8 25.0 20.0 18.0Import 3650.0 11.2 10.7 14.0 12.0 11.0BNP 10.2 11.1 11.6 10.9 9.8Nominell BNP, mdr CNY 16028.0 18670.0 21087.0 24510.5 28164.7 32145.8

Arbetslöshet, % 4.2 4.1 4.0 4.1 4.1Konsumentpriser, % 1.8 1.5 4.6 4.0 4.3Bytesbalans, % av BNP 7.0 9.0 10.4 10.5 10.3Offentligt budgetsaldo, % av BNP -1.2 -0.8 -0.9 -0.7 -0.5

Kina: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Indien


Stark rupie tynger Den ekonomiska tillväxten i Indien bromsade in mot slu-tet av 2007. Å andra sidan var tillväxten så stark under första halvåret att tillväxten för hela 2007 ändå slår vår prognos. Även om konsumtionen ligger kvar på en hög nivå blir det allt tydligare att det är investeringarna som stimulerar ekonomin. Vi räknar med en något långsam-mare tillväxt under 2008. Tillväxten har varit stark i de flesta sektorer. Det är bara tillverkningsindustrin som visat vissa tecken på avmatt-ning. Underskottet i bytesbalansen har fortsatt att öka till följd av den starka inhemska efterfrågan. Konsumtions-ökningen innebär att underskottet fortsätter att växa un-der de kommande månaderna, medan exporten väntas avta. Den vikande exporten beror dels på en svagare glo-bal ekonomisk utveckling, vilken påverkats av avamtt-ningen i den amerikanska ekonomin, dels på den starka rupien som tynger Indiens ekonomi. Valutan har förstärkts både på grund av den starka eko-nomiska tillväxten och på grund av penningpolitiken. Centralbanken för en allt stramare penningpolitik, bland annat genom att höja kassareservkraven och styrräntan i syfte att dämpa inflationstrycket. Åtgärderna har lyckats hålla partihandelns prishöjningar på runt 3–4 procent samtidigt som kredittillväxten har minskat. Den kraftiga oljeprisökningen leder sannolikt till höjningar av de sub-ventionerade bränslepriserna nästa år. Vår bedömning är att inflationen på grund av den avtagande tillväxten trots allt hamnar under målet på 5 procent. Därmed kan cen-tralbanken sannolikt lätta något på penningpolitiken. Myndigheterna har försökt begränsa kapitalinflödet till landet genom olika åtgärder, till exempel genom restrik-tioner för extern företagsupplåning. Vi räknar med att centralbanken också sänker styrräntan under första halv-året 2008. Det kommer att dämpa kapitalinflödet som annars skulle fortsätta att vara starkt. Enligt vår bedöm-ning ligger kursen kvar på cirka 39–40 rupier för en US-dollar under 2008. Leena Mörttinen [email protected] +358 9 1655 9940

Stramare penningpolitik dämpar inflationen …

01 02 03 04 05 06 071

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 % %

Priser partihandel

Kassareservkraven

Reporänta

… och kredittillväxten

Centralbanken bekymrad över stark rupie

2004 (INR mdr) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 18 656 6.7 6.2 6.0 6.1 5.8Offentlig konsumtion och investeringar 3 425 9.8 9.0 8.0 8.2 7.5Fasta investeringar 8 228 15.3 14.6 16.2 13.0 13.5Export 5 691 5.9 8.6 9.2 8.5 11.0Import 6 259 10.3 11.4 10.7 10.5 10.2BNP 9.0 9.4 9.0 8.3 8.5Nominell BNP (INR mdr) 31 266 35 672 40 708 46 349 52 262 58 982

Grossistpriser, % 6.5 4.4 5.3 4.8 4.5 4.4Bytesbalans, % av BNP -0.4 -1.1 -1.1 -1.3 -1.2 -0.9Offentligt budgetsaldo, % av BNP -7.6 -7.3 -6.0 -5.5 -6.0 -5.7* Bidrag till BNP-förändringen (procentenheter)

Indien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)

Brasilien


Den kraftiga tillväxten dämpas, men bara marginellt Brasiliens BNP beräknas ha vuxit med över 5 procent 2007 och framöver blir det bara fråga om en smärre in-bromsning. Tillväxten väntas bli över 4 procent både 2008 och 2009. Den snabba uppgången beror bland annat på att räntorna sjunkit gradvis under den senaste tvåårsperioden samt på en kraftigt ökad kreditgivning. Det har gett bränsle åt den privata konsumtionen, framför allt konsumtionen av säl-lanköpsvaror. Även investeringarna är en viktig tillväxt-motor, främst tack vare det kraftigt expansiva finanspoli-tiska paketet som presenterades i januari 2007. En del av paketets infrastrukturinvesteringar återstår ännu att genomföra, och paketet fortsätter att bidra till BNP-tillväxten under 2008 och 2009. Brasiliens export (främst råvaror, livsmedel, mm) gynnas av höga världsmarknadspriser, men nettoexportens bi-drag till BNP väntas minska framöver. Skälet är att im-porten växer allt snabbare, i takt med det fortsatta in-hemska uppsvinget och det ökade kapacitetsutnyttjandet. Inflationen är under kontroll. I november låg IPCA-inflationen (som centralbanken utgår från) på betryggan-de 4,2 procent, strax under mitten av målintervallet. Den höga ekonomiska aktiviteten medför dock en press uppåt på inflationen, samtidigt som höjda livsmedelspriser bi-drar till att inflationsförväntningarna stiger. Centralban-ken gjorde i höstas ett avbrott i sin långa serie av ränte-sänkningar och det mesta talar nu för att det inte blir någ-ra fler sänkningar. Tvärtom kan centralbanken bli tvung-en att strama åt penningpolitiken för att dämpa inflations-förväntningarna. Ekonomin riskerar att drabbas av en överhettning som får till följd att tillväxten dämpas. En annan risk har att göra med de globala råvarupriserna. Ett kraftigt prisfall skulle slå emot exporten och därmed på bytesbalansen. Bjarke Roed-Frederiksen [email protected] +45 3333 5607

Uppåt för både den privata konsumtionen…

… och investeringarna

Den långa serien av räntesänkningar är över

2004 (BRL mdr) 2005 2006 2007E 2008E 2009EPrivat konsumtion 1,160.6 4.5 4.7 6.0 6.2 6.1Offentlig konsumtion och investeringar 373.3 2.3 2.8 3.8 3.2 2.9Fasta investeringar 312.5 3.6 10.0 12.5 10.6 8.3Lagerinvesteringar* 19.8 -0.7 0.1 0.8 0.1 0.1Export 318.9 9.4 4.7 6.0 3.8 3.3Import 243.6 8.4 18.3 21.0 18.9 19.9BNP 3.1 3.7 5.2 4.6 3.9Nominell BNP (mdr BRL) 1,941.5 2,147.2 2,332.9 2,582.6 2,830.2 3,082.4

Arbetslöshet % 9.8 10.0 9.9 9.8 10.0Konsumentpriser, % 5.7 3.1 3.6 4.2 3.7Bytesbalans, % av BNP 1.6 1.3 0.7 0.2 -0.5Offentligt budgetsaldo, % av BNP -3.0 -3.0 -2.1 -1.3 -1.0

Brasilien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges)


Olja


Fortsatt ljust för svarta guldet Tillgången på olja begränsas alltjämt av snabbt stigande projektkostnader, låg reservkapacitet hos OPEC, geopolitiska risker och nationaliseringar av oljefält. De snabba framstegen i tillväxtekonomierna plus den förväntade återhämtningen i USA 2009 talar för att efterfrågan på olja fortsätter att öka, främst för transportbehov. Vi förutspår att oljepriset stabiliseras 2008, för att senare fortsätta uppåt.

I höstas var oljepriset på god väg mot den magiska gränsen 100 dollar per fat. Rekordet slogs den 26 november, när priset på Brentolja uppgick till 96,65 dollar per fat. Dollarns försvagning, krympande råoljelager och politisk oro bidrog till prisökningen, som fick spekulanterna att flockas kring oljemarknaden.

Mellanöstern, hemmaplan för så många nationella oljebolag, väntas stå för en allt större del av framtidens oljeproduktion. En växande nationell protektionism begränsar tillgången till 60 procent av världens oljereserver. Många av reserverna i Mellanöstern betraktas som ”easy oil”, som går att utvinna till låg kostnad. De internationella oljebolagen har dock begränsad åtkomst till dessa fält, och investeringarna håller inte jämna steg med efterfrågan. Många fält i politiskt stabila produktionsområden som Nordsjön och Mexikanska Golfen har kulminerat. Brist på arbetskraft, tekniska begränsningar och stigande kostnader för kapital och materiel har fördröjt projektstarter och lagt hinder i vägen för investeringar, inte minst vad gäller mindre oljefält på djupare vatten. Kapacitetsbristen består både inom utvinning, förädling och distribution, och vad som händer med tillgången på sikt är osäkert.

Efterfrågan på olja och oljeprodukter är känslig för den världsekonomiska utvecklingen. Hög tillväxt i bland annat Kina, Indien och Mellanöstern har uppvägt avmattningen i USA, med högst oljeförbrukning av alla länder. Den stigande levnadsstandarden i tillväxt-ekonomierna har drivit upp efterfrågan på olja och oljeprodukter, i synnerhet på bensin och diesel. Prisregleringar och subventionering av fordonsbränslen i många länder i Mellanöstern och Asien har gjort efterfrågan mindre känslig för prisförändringar. Trots den avtagande tillväxten i USA ser efterfrågan ut att bli stabil under prognosperioden.

Tillväxtavmattningen i industriländerna 2008 väntas dra ner oljepriset en aning jämfört med slutet av 2007. En stärkt dollar bidrar. När tillväxten tar fart under 2009 räknar vi med att priset återigen vänder upp.

Thina M. Saltvedt [email protected] +47 2248 7993

Oljeprisprognos (Brentolja, spot, i USD/fat) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 År

2003 31.5 26.1 28.4 29.5 28.92004 32.1 35.4 41.4 44.3 38.32005 47.7 51.1 61.6 56.6 54.32006 61.4 69.3 69.3 59.5 64.92007 57.8 69.0 75.8 88.7 72.82008E 84.0 84.0 86.0 82.0 84.02009E 80.0 86.0 88.0 86.0 85.0 Prisutvecklingen för Brentolja 2007

Dec06 Feb07 Apr07 Jun07 Aug07 Oct07 Dec07

45

55

65

75

85

95

45

55

65

75

85

95

Vinter

OPEC produktions-minskning

USD/fat

Sub-prime

Tropisk storm

Fallande lager

USD/fat

NigeriaVal i Nigeria

Minskande råoljelager i USA

Amerikanarna förbrukar mest

Metaller


Metallpriser kvar på toppnivåer Metallpriserna svängde ganska mycket under hösten, men låg kvar på historiskt mycket höga nivåer. Lagren av flera metaller har dock byggts upp något till följd av den avtagande tillväxten i världsekonomin och det ökade ut-budet. Prisfallet i slutet av 2007 berodde således inte bara på en osäker marknad utan även på fundamenta. På senare år har tillväxtländernas efterfrågan drivit upp priserna till nya toppnivåer, men de välkända förklar-ingsmodellerna gäller i viss mån ännu. Exempelvis råder det sedan länge ett starkt samband mellan amerikansk penningpolitik och metallprisutvecklingen. Metallpriser-na har gått ned när den amerikanska centralbanken har sänkt sin styrränta, och stigit när banken har börjat stra-ma åt politiken. Under den förra penningpolitiska cykeln började priserna sjunka när Fed sänkte räntan, men däref-ter bröt de mönstret genom att plana ut redan innan Fed satte punkt för de penningpolitiska lättnaderna. De börja-de också stiga något innan Fed började höja styrräntan. Vissa tecken tyder alltså på att de historiska sambanden har rubbats i och med tillväxtländernas frammarsch och investerarnas beteende. Det är dock för tidigt att skrota de gamla tumreglerna helt. I höstas sjönk priserna också i takt med förväntningarna om räntesänkningar, även om nedgången var marginell. Om vi ska ta Feds politik som indikator kommer metall-priserna att bottna under våren. Däremot lär nästa upp-gång dröja. Marknadens prissättning talar också för att de flesta metallpriser kommer att ligga kvar på en hög nivå. Marknadshumöret har dock varit dystert senaste tiden och frågetecknen kring USA:s ekonomi har stått i fokus. Vi tror inte att det blir en recession, och även om tillväx-ten i världsekonomin avtar förblir den ändå högre än det historiska genomsnittet. När läget klarnar kan priserna vända upp igen även om ingen tydlig uppgång är i sikte. Totalt sett kommer det höga prisläget att bestå även om prisutvecklingen för enskilda metaller kan skilja sig mycket. Tillgången på de flesta metaller är begränsad och efter-som inbromsningen i den globala ekonomin ser ut att bli mjuk, kommer sannolikt lagren av exempelvis koppar att krympa igen. Av de största basmetallerna var det alumi-niumpriserna som steg mest i början av året, men alumi-nium påverkas inte lika mycket av den ekonomiska ut-vecklingen som exempelvis koppar. Om en recession i den globala ekonomin kan undvikas kan priset på koppar och en del andra metaller komma att stiga snabbt igen. Reijo Heiskanen [email protected] +359 9 369 50248

Metallpriserna åker berg- och dalbana

03 04 05 06 07 081000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000 Index

Metallpriser (LME)

Index

Metallpriserna varierar med Feds styrränta

Global osäkerhet drar ned kopparpriset

Även massapriserna når sin topp snart


Ekonomisk Analys Nordea:

Danmark: Helge J. Pedersen, chef ekonomisk analys, chefsekonom [email protected], tlf. +45 3333 3126

Johnny Bo Jakobsen, chefsanalytiker (ansvarsområde: USA) [email protected], tlf. +45 3333 6178

Anders Matzen, senioranalytiker (ansvarsområden: euroområdet, Storbritannien) [email protected], tlf. +45 3333 3318

Anders Svendsen, analytiker (ansvarsområde: Emerging Markets) [email protected], tlf. +45 3333 3951

Anette Skovgaard, analytiker (ansvarsområden: euroområdet) [email protected], tlf. +45 3333 3171

Bjarke Roed-Frederiksen, analytiker (ansvarsområden: Japan) [email protected], tlf. +45 3333 5607

Troels Theill Eriksen, analytiker (ansvarsområden: fastighetsmarknaden) [email protected], tlf. +45 3333 2448

Finland: Lena Mörttinen, chefsekonom Finland [email protected], tlf. +358 9 369 50245

Reijo Heiskanen, senioranalytiker (ansvarsområden: euroområdet, råvaror exkl. olja) [email protected], tlf. +358 9 369 50248

Mika Erkkilä, senioranalytiker (ansvarsområde: Emerging Markets) [email protected], tlf. +358 9 369 50240

Norge: Steinar Juel, chefsekonom Norge [email protected], tlf. +47 2248 6130

Erik Bruce, senioranalytiker (ansvarsområde: Norge) [email protected], tlf. +47 2248 4449

Thina Margrethe Saltvedt, analytiker (ansvarsområden: Olja, Norge) [email protected], tlf. +47 2248 7993

Sverige: Jörgen Appelgren, chefsekonom Sverige [email protected], tlf. +46 8 614 9521

Annika Winsth, senioranalytiker (ansvarsområde: Sverige) [email protected], tlf. +46 8 614 8608

Torbjörn Isaksson, senioranalytiker (ansvarsområde: Sverige) [email protected], tlf. +46 8 614 8859

Bengt Roström, senioranalytiker (ansvarsområde: Sverige) [email protected], tlf. +46 8 614 8378

Denna rapport grundar sig på information som är tillgänglig för allmänheten, och som vi anser vara tillförlitlig. Innehållet tillhandahålls i denna form utan någon uttrycklig eller underförståddgaranti från Nordea Bank AB (publ), från företag inom Nordeakoncernen eller från anställda i banken eller koncernen. Banken, koncernen och deras anställdaavsäger sig härmed även allt ansvar för direkt eller indirekt förlust, skada eller kostnader som uppstår som ett resultat av användandet av informationen i denna rapport, oavsett omden som tillhandahåller tjänsten, eller dess representant, är medveten om någon felaktighet eller bristfällighet i tjänsten eller ej. Informationen i denna rapport utgör under inga omständigheternågot som helst köp- eller säljerbjudande, någon begäran eller rekommendation. Denna begränsning är tillämplig i alla jurisdiktioner, inklusive sådana där ett dylikterbjudande, eller dylik begäran eller rekommendation skulle vara olaglig, utan att tillämplig registrering skett eller att vissa villkor tillämpliga i sådan jurisdiktion, uppfylls. Nordea Bank AB (publ) äger upphovsrätten till denna rapport samt alla rättigheter i alla länder. Det är förbjudet att återge, publicera, överföra eller distribuera innehållet eller del av innehållet i denna rapport utan skiftligt medgivande från Nordea Bank AB (publ) Nordea, Markets Division Hamngatan 10 Fleminginkatu 27 A, Helsinki Middellthuns gt. 17, Norge Christiansbro, Strandgade 3 SE-105 71 Stockholm FIN-00020 Nordea PO Box 1166 Sentrum, Postboks 850 DK-0900 København C +46 8 614 70000 +358 9 1651 +47 2248 5000 +45 3333 3333

Documents

Ekonomiska utsikter januari 2008 master