Embed Size (px)
DESCRIPTION
Presentation av German Bender, utredare på TCO om bristen på lärarledd tid i den högre utbildningen. Presentation gavs 15 december 2010. Rapporten finns att läsa i sin helhet på http://tco.se/Templates/Page1____238.aspx?DataID=10096
Citation preview
Ont om tid för kvalitetLärarledd tid på svenska högskolor och universitet
[email protected]/germanbender
Fortfarande
TCOs undersökning Den största undersökningen om undervisningstid Den andra på nationell nivå Webbenkät, självskattning, mars 2010 Drygt 6 000 svarande, varav 4 400 heltidsstudenter Studenter från hela Sverige och från alla utbildningsområden
Varför 9 tim/vecka?1) Grundbulten slog 1992 fast att nio timmar var ”basnivå”:
”Den resursnivå som är den minsta nödvändiga för att akademisk undervisning alls ska kunna bedrivas.”
2) TCOs mål: 15/5/15
Resultat i korthet Sex av tio heltidsstudenter får mindre än nio timmar/vecka Var tredje (35 %) heltidsstudent får mindre än sex timmar Färre än två av tio (17 %) får femton timmar eller mer Skillnaderna mellan utbildningsområden är stora Resultaten för 2010 är genomgående sämre än för 2009 Många får undervisning i mellanstora grupper Nio av tio tycker att den lärarledda undervisningen är viktig
Undervisningstid
På den kurs du läser just nu – hur många timmars schemalagd undervisning har du per vecka?
Tänk på att räkna i genomsnitt per vecka på hela kursen, från kursens första till sista dag. Med en timme räknas ett undervisningstillfälle på 45-60 minuter.
Undervisningstid 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Undervisningstid 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
~ 5 %> 15 h
Undervisningstid 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
~ 5 %> 15 h
~ 70-80%< 9 h
Undervisningstid 2010 – nedbrytning på utbildningsområden~ 20-35 %> 15 h
~ 40-50%< 9 h
Undervisningstid 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Undervisningstid 2009 och 2010 – samtliga heltidsstudenter
Undervisningstid 2009 och 2010 – samtliga heltidsstudenter
Undervisningstid 2009 och 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Undervisningstid 2009 och 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Undervisningstid 2009 och 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Undervisningstid 2009 och 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
UndervisningsformVilken undervisningsform är
vanligast i din utbildning?
Undervisningsgruppernas storlek
Undervisningsgruppernas storlek 2010 Mellangrupper: 40-60 %
Undervisningsgruppernas storlek 2010 Små grupper: 20-40 %
Undervisningsgruppernas storlek 2010 Stora grupper: < 10 %
Undervisningsgruppernas storlek 2010
Undervisningsgruppernas storlek 2010
Undervisningsgruppernas storlek 2010
Utbildningsområde < 6 tim < 9 tim Undervisning i liten/stor grupp
Humaniora 51 82 40/2
Samhällsvetenskap 43 75 26/7
Juridik 36 71 33/28
Lärarutb./pedagogik 37 63 43/4
Ekonomi 34 72 9/33
Naturvetenskap 26 40 36/4
Vård/hälsa 31 50 26/3
Teknik 31 52 20/13
Medicin 16 26 28/6
Undervisningstid och gruppstorlek 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Utbildningsområde < 6 tim < 9 tim Undervisning i liten/stor grupp
Humaniora 51 82 40/2
Samhällsvetenskap 43 75 26/7
Juridik 36 71 33/28
Lärarutb./pedagogik 37 63 43/4
Ekonomi 34 72 9/33
Naturvetenskap 26 40 36/4
Vård/hälsa 31 50 26/3
Teknik 31 52 20/13
Medicin 16 26 28/6
Undervisningstid och gruppstorlek 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Utbildningsområde < 6 tim < 9 tim Undervisning i liten/stor grupp
Humaniora 51 82 40/2
Samhällsvetenskap 43 75 26/7
Juridik 36 71 33/28
Lärarutb./pedagogik 37 63 43/4
Ekonomi 34 72 9/33
Naturvetenskap 26 40 36/4
Vård/hälsa 31 50 26/3
Teknik 31 52 20/13
Medicin 16 26 28/6
Undervisningstid och gruppstorlek 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Utbildningsområde < 6 tim < 9 tim Undervisning i liten/stor grupp
Humaniora 51 82 40/2
Samhällsvetenskap 43 75 26/7
Juridik 36 71 33/28
Lärarutb./pedagogik 37 63 43/4
Ekonomi 34 72 9/33
Naturvetenskap 26 40 36/4
Vård/hälsa 31 50 26/3
Teknik 31 52 20/13
Medicin 16 26 28/6
Undervisningstid och gruppstorlek 2010 – nedbrytning på utbildningsområden
Hur hamnade vi här? Resurstilldelningssystemet 1993 Lägst ersättningsnivå till HSJT Kraftig urholkning
Statsfinansiella besparingar
Pris- och löneomräkning (HSV, SULF, TCO, SUHF)
Ökade uppgifter till lärosätena
Otillräckligt finansierad utbyggnad
Kostnads- resp. intäktsutveckling under perioden 1994/95 – 2006
Källa: Ann Fritzell, SULF (2006)
Förändring av kvoten studenter per lärare i grundutbildningen
Källa: Bo Sundqvist, SUHF (2006)
De kommande åren1. Positiva omständigheter Regeringens resurstillskott Kvalitetsutvärderingssystemet Avgifter för tredjelandsstudenter Fler studenter med tillfälliga studieplatser Färre studenter pga mindre ungdomskullar
De kommande åren1. Negativa omständigheter Fortsatt urholkning Kvalitetsutvärderingssystemet Avgifter för tredjelandsstudenter Avskaffat kårobligatorium Brist på intresse hos lärosäten och HSV Ökad autonomi Färre studenter pga färre platser & mindre ungdomskullar
TCOs förslag1. Till regering och riksdag – skapar förutsättningar Ge alla studenter rätt till 15/5/15 Höj per capitaersättningen till minst 53 000 kronor Stoppa urholkningen – PLO måste motsvara kostnaderna Synliggör den lärarledda tiden – följ upp, redovisa (LS, HSV)
TCOs förslag2. Till lärosäten – har stort ansvar, kan vidta åtgärder Ha mål och riktlinjer för lärarledd tid i styrdokument Överväg lokal omfördelning av resurser Investera ackumulerat myndighetskapital i kvalitet Se över och koncentrera kursutbudet Satsa på pedagogisk innovation och utveckling
TCOs förslag1. Till regering och riksdag
Ge alla studenter rätt till 15/5/15
Höj per capitaersättningen till minst 53 000 kronor
Stoppa urholkningen – PLO måste motsvara kostnaderna
Synliggör den lärarledda tiden – följ upp, redovisa (LS, HSV)
2. Till lärosäten
Ha mål och riktlinjer för lärarledd tid i styrdokument
Överväg lokal omfördelning av resurser
Investera ackumulerat myndighetskapital i kvalitet
Se över och koncentrera kursutbudet
Satsa på pedagogisk innovation och utveckling
