Språk i Norden

  • View
    64

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Språk i Norden. Svenska 2. Känner du till följande flaggor?. Svaret?. Danmark Färöarna Island Finland Norge Sverige Sameförbundets Åland Grönland. Föredragets upplägg. Förmågor som ska tränas Centralt innehåll Betygsmål Språken i Norden – vad är lika och vad skiljer dem?. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Språk i Norden

PowerPoint-presentation

Sprk i NordenSvenska 2Knner du till fljande flaggor?

Svaret? Danmark Frarna Island Finland Norge Sverige Samefrbundets land Grnland

Fredragets upplggFrmgor som ska trnasCentralt innehllBetygsmlSprken i Norden vad r lika och vad skiljer dem?

FrmgorKunskaper om sprkfrhllanden i Sverige och vriga Norden samt det svenska sprkets ursprung.

Frmga att reflektera ver olika former av sprklig variation.

Centralt innehllSprkfrhllanden i Sverige och vriga Norden, till exempel sprk-lagstiftning, minoritetssprk och dialekter.

Betyg EDu kan versiktligt redogra fr ngon aspekt av sprksituationen i Sverige och vriga NordenBetyg CDu kan utfrligt redogra fr ngra aspekter av sprksituationen i Sverige och vriga Norden.Betyg ADu kan utfrligt och nyanserat redogra fr ngra aspekter av sprk-situationen i Sverige och vriga NordenSprk i NordenI Norden finns tta sprk

vning 1Du har ftt 7 texter som r skrivna p dessa sprk. Para ihop sprk och text!

Sprk i NordenFacit:Text 1 samiskaText 2 grnlndskaText 3 finskaText 4 danskaText 5 friskaText 6 norskaText 7 islndska

FrarnaFrstr du norska och danska?Norrmn och danskar r bttre p svenska n svenskar r p norska och danska!

Srskilt det danska uttalet stller till besvr fr oss. Friskan och islndskan skiljer sig mycket frn svenskan

Frstr du norska och danska? fortsFinska, samiska och grnlndska r inte alls slkt med svenskan.

Finska och samiska tillhr den finsk-ugriska sprkgruppen.

1-5 p sprken i Nordenvning 2

Titta p nsta uppgift. Ser du slktskapen mellan sprken?

Svenska minoritetssprk1999 erknns samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer, judar som kulturella minoriteter i Sverige.

Dessa sprk har varit illa behandlade av myndigheter.

Svenska minoritetssprk1999 fr de rtten att anvnda finska, samiska och menkieli: i kontakter med domstolar och myndigheter f frskoleverksamhet och ldreomsorg p dessa sprk

Svenska minoritetssprk forts.Samiskan r egentligen flera sprk.

Nordsamiska r det strsta samiska sprket och omfattas av lagen.

Varken sydsamiskan (i Jmtland) eller lulesamiskan (runt Lule lv fr ett ordentligt lagskydd.

DanskaSkriven danska r ltt att frst

Ordfrrdet skiljer sig inte srskilt mycket

Ca 90% av orden i dansk normaltext r igenknnbara

Danska forts.Grammatiken skapar heller inga strre problem

Det stora problemet r uttalet.

Exempel p danska lnord i svenskan r sregen, slank, spydig och moms.

Danska forts.vning 3Ls uttalstipsen p texten Cykelparadiset Fyn hgt med hjlp av uttalstipsen.

Danska forts.vning 4

Gr vningen Fallgropar fr svenskar p s. 23

Rkna p danska0 Nul1 En2 To 3 Tre 4 Fire 5 Fem 6 Seks 7 Syv 8 Otte 9 Ni 10 Ti

Rkna p danska forts20 Tyve 30 Tredive 40 Fyrre 50 Halvtreds51 Enoghalvtreds

60 Tres 65 Fem og tres 70 Halvfjerds 75 Fem og halvfjerds 80 Firs 90 Halvfems

Rkna p danska100 Hundrede 150 Ethundrede halvtreds195 Ethundrede fem og halvfems 200 Tohundrede1000 Ettusen1251 Ettusen tohundrede en og halvtreds

NorskaI Norge finns tv officiella sprkformer bokml och nynorsk.

Bokml gr tillbaka p det danska skriftsprket.

Bokml r den i srklass vanligaste sprkformen.

Norska och nynorskNynorskan skapades i mitten av 1800-talet och bygger p vstnorska dialekter.

Varje kommun frn fritt vlja administrationssprk och varje skoldistriktsstyrelse fr vlja undervisningssprk, ven om alla elever mste lra sig bgge formerna.

Bokml och nynorskBokml

NorgeJegIkkeseNynorsk

NoregEgIkkjesj

Norska fortsvning 5

Ls om typiska drag i norskan p s. 237 i ditt hfte och ls sedan texten p s. 238, Tysfjord spekkehoggernes rike

Norska fortsvning 6

Gr vningen Fallgropar fr svenskar p s. 240.

inte en Gulebj29Islndska Islndskan talas av knappt 300 000 personer.

Skriftsprket ser idag nstan likadant som fr 1000 r sedan. Ett litteratursprk redan p 1200-talet - de bermda islndska sagorna

Islndska fortsHar frndrats minst

Lttare fr en islnning att frst tusen r gamla runskrifter.Ursprungligen en norsk dialekt som talades av de norska nybyggarna p Island.

Islndska forts.Vill hlla islndskan fri frn lneord .

Gamla ord ges ny simi (trd) =telefon.

2 islndska lneord: idrott och dyrgrip.

FriskaFrarna bestr av 18 ar i Nordatlanten r en sjlvstyrande del av Danmark.Antalet invnare r omkring 45000.

Friskan blev skriftsprk frst 1846. Stavning som d be-stmdes gller n idag.Danskan r andrasprk

Friska fortsUttalet pminner om norska dialekter (utvecklats ur fornnordiskan)

Frrana fick sjlvstyre 1848 och d erkndes friskan som arnas huvudsprk

Skriftsprket liknar islndskan.FinskaHr till den finsk-ugriska sprkgruppen.

Slkt med est-niska, ungerska och samiska.

Drygt 5 miljoner personer i Norden har finska som modersml. Ung 250 000 finsk- talande bor i Sverige.

Finskan och tornedalsfinskan (menkieli) r lagskyddade som minoritetssprk i Sverige.

Finska forts.Skiljer sig frn de nordiska sprken.

Substantiv kan bjas i 15 kasusformer(svenskan har tv kasus, grundform och genitiv)

Hus, talo, kan bjas till talossa (i ett hus) och talosta (ut ur ett hus)

Finska lneord i svenskan r pojke, pjxa och rappakalja.

Svenskan i FinlandFinland har tv officiella sprk finska och svenska.

I Finland finns omkring 300 000 personer som har svenska som modersml.

Frklaringen r historisk: Finland var en del av det svenska riket och mnga svenskar bosatte sig i Finland

Svenskan i FinlandSvensktalande finns p land, i kust-trakterna och i Helsingfors.

Skiljer sig i bde i uttalet och ordfrrdet.

Svenskans stllning r stark i Finland

Svensksprkig utbildning frn frskola till universitet.

SamiskaTillhr samma sprkfamilj som finskan, den finsk-ugriska.

Omkr 30 000 personer i Norden ( ca 9000 i Sverige) talar samiska.Skillnaden mellan de samiska dialekterna s stora att vissa fredrar att se dialekterna som skilda sprk.

Samiska forts.Sex olika samiska skriftsprk: syd, lule-, nord-, enare- skolt- och kildinsamiska.

Nordsamiskan r officiellt minoritetssprk i Sverige.Ordfrrd prglat av den traditionella kulturen - mnga ord kopplade till rensktsel.

GrnlndskaEtt eskimsprk, talas av ca 45000 grnlnningar (inuiter)

Ett lngt sammansatt ord kan uttrycka det vi anvnder en hel mening fr att sga:Sikursuarsiurpugut = Vi seglar genom storisen

Kingmersianiarumarpunga = Jag vill frska kpa hundar

Grnlndska fortsUtver standard-grnlndskan finns: stgrnlndska (3000 talare) polareskimiska (700 talare)

Grnlndska officiellt sprk

Danskan spelar fort-farande stor roll inom bl.a. administration, handel och under-visning