Amatörkultur i Norden

  • View
    224

  • Download
    1

Embed Size (px)

Text of Amatörkultur i Norden

  • 1 Amatrkultur i Norden

    Inledning

    1

  • Amatrkultur i Norden 1/2002

    Unesco, FNs organisation fr mellanstatligt samarbete inom utbildning, forskning, kultur och kommunikation/medier har alltid nra samarbetat med ett stort antal frivilligorganisationer (Non Governmental Organizations) icke-statliga organisationer vilka organiserar t ex yrkesutvare inom alla Unescos verksamhets-omrden. Varje medlemsland i Unesco ska ha en nationell struktur som ansvarar fr kontakterna mellan Unesco och medlemslandet, frmst med de professionella kretsarna inom Unescos verksamhets-omrden. I Sverige r det Svenska Unescordet som har som har som uppgift att informera om Unescos arbete och frbereda svenska synpunkter p Unescos verksamhet. De tv rapportdelarna r resultatet av att Svenska Unescordet ville prova att arbeta nrmare tillsammans med frivilligorganisationer i ett tidsbegrnsat projekt fr att se om ett sdant arbete kunde leda till erfarenheter som skulle kunna fdas in i Unescos reguljra samarbete med organisationerna och tjna som modell fr sam-arbete. Idn om en nordisk kartlggning och ett seminarium kring amatr-kultur formulerades i samarbete med ax, Amatrkulturens samrds-grupp. Sverige skte, och fick, medel fr detta frn Unesco och i november 2001 hlls ett seminarium p Krcentrum i Uppsala kring amatrkultur. Seminariet stddes finansiellt av Svenska Unescordet. Fre seminariet gjordes en kartlggning av forskning kring amatrkultur i de nordiska lnderna av fil dr Eyolf strm vid Uppsala Universitet.. Vr frhoppning r att inventeringen skall vara inledningen p en kontinuerlig presentation av forskning om amatrkultur p www.amatrkultur.nu. Vrt ml r att ka utbytet mellan praktiker och forskare, och att stimulera och underltta fortsatt forskning p omrdet.

    2

  • 1/2002 Amatrkultur i Norden

    Projektets andra del innehller inlggen p Amatrkultur Vetenskap och Verklighet, nordiskt seminarium fr forskare, pedagoger, utvare och organisatrer som hlls i Uppsala 23-25 november 2001. Bakgrund

    Amatr och kultur r begrepp som vcker mnga olika reaktioner och associationer. Hur definieras de, vad betyder de? Bakgrunden till denna rapport r frgestllningar som: Hur beskrivs och vrderas amatrkulturen inom dagens forskning? Hur analyseras omrdet av de som r aktiva inom den? Vilken r amatrkulturens situation i Norden inom forsk-ning, kulturpolitik och praktik? Amatrkultur i svensk kulturpolitik

    Amatrkulturen har det besvrligt i svensk kulturpolitik. ax har allt sedan det bildandes begrt ett kulturpolitiskt ansvarstagande fr omrdet. Idag faller amatrkulturfrgorna mellan stolarna p kultur- (amatrkulturens riksorganisationer), utbildnings- (folkbildning) och justitiedepartementet (ung-domsfrgor). Ingenstans kan eller vill man presentera en fullstndig bild av amatrkulturens situation eller att ta ett vergripande ansvar. Kulturrdet har presenterat en omfattande analys av svenska folkets kulturvanor. Statistiken visar entydigt ett minskat deltagande i skapande aktiviteter, samtidigt med ett kat intresse fr kultur i form av fler evenemangsbesk. (Den kulturella vlfrden. Elitens privilegium eller mjlighet fr alla? Statens kulturrd 2002.) Regeringens rapport till Riksdagen ger inga frklaringar och formulerar inga visioner och frslag som kan vnda den negativa utvecklingen. (Regerings-skrivelse xxx)

    3

  • Amatrkultur i Norden 1/2002

    En bidragande orsak till minskat kulturutvande r de ekonomiska nedskrningar drabbat studiefrbunden svl lokalt som centralt. Studiefrbunden har dessutom ett stort antal uppdrag eller funk-tioner, drfr blir interna prioriteringar lika viktiga som yttre krav och resurstilldelning. Under en lng fljd av r har ax diskuterat behovet av en versyn av ansvarsfrdelningen fr amatrkultur i Sverige och en konstruk-tiv dialog med studiefrbunden har inletts. Huvudsyftet med forskningsgenomgngen och seminarierna var inte att diskutera ansvarsfrdelning och resurser ven om sdana frgor ofta togs upp. Kartlggning och seminarier gav en bred expos ver kunskapsutvecklingen kring amatrkultur i Norden.

    Introduktion

    Nr Stephen Soderberg mottog sin Academy Award fr bsta film under Oscargalan 2001 hll han inget vanligt tacktal. Han sade i stllet s hr:

    Jag tnker tacka privat alla de som jobbat med filmen. I stllet vill jag tillgna utmrkelsen alla dem som gnar ngon del av dagen t skapande. Det spelar ingen roll om det handlar om bcker, film, mlning, dans, teater eller musik. Jag tror att vrlden vore outhrdlig utan konst.

    Alla som gnar ngon del av dagen t skapande drfr att

    vrlden vore outhrdlig utan det r ganska nra ett kulturpolitiskt handlingsprogram, med bde ett ideologiskt fundament, en defi-nition av arbetsomrden och arbetsplan, och en belning. Djupast sett r talet ett plderande fr amatrkultur. Och om vi inte direkt fr en Oscar, alla vi som sysslar med strre eller mindre uppgifter inom kulturfltet, r det i alla fall en frskring om att vi r med att

    4

  • 1/2002 Amatrkultur i Norden

    bidra till det hgre syftet: att gra vrlden uthrdlig. Inte s illa det heller.

    Begrepp

    Fremlet fr denna inventering r amatrkultur i Norden. Vad r d amatrkultur? Det r givetvis en teoretisk frga, men i detta sammanhang ven en rent konkret frga om vilka titlar som skall inkluderas i kartlggningen.

    Den definition av amatrkultur som ligger till grund fr biblio-grafien r:

    alla former fr icke-yrkesmssiga aktiviteter som kan relateras till ngon av de etablerade konstarterna.

    Definitionen r allts vid och ppen, bde genom att inte i

    utgngspunkten begrnsa aktiviteter, genom att bygga p konstbegreppet vilket inte heller enkelt lter sig definieras genom att inte heller grunda sig p ngon rigors definition av amatr eller av kultur, och slutligen genom att inte speci-ficera vilken relation aktiviteterna skall ha till dessa konstarter.

    Fr den praktiska anvndningen av definitionen fr en biblio-grafi, r en vid definition inget strre problem. Det praktiska syftet med underskningen r skapa en utgngspunkt fr vidare forskning. D tycks det mera frnuftigt med en inklusiv n en exklusiv biblio-grafi. Ngra ord skall nd sgas av mera principiell karaktr.

    Amatrkultur r ingen klart avgrnsad freteelse, och en kart-

    lggning av amatrkultur har drfr inte heller ngra fasta grnser och undergrupper. Kategorierna i den fljande underskningen utgr frn ett beaktande av fltet lngs tre olika axlar, vilka i sin tur delvis baserar sig p inriktningen av de framstllningar som har studerats.

    5

  • Amatrkultur i Norden 1/2002

    1. Den frsta axeln bestr av en begreppsmssig diskussion av

    vergripande karaktr. Vad r en amatr? Vad r kultur? och vad r konst? Vilka motsatspar r aktuella nr man talar om amatrkultur vad definieras det i frhllande till? Vilka motiv kan man tnka sig fr den enskilde att syssla med amatrkultur? Och vilka intressen har samhllet av att den enskilde gr det?

    2. Den andra axeln bestr av en genomgng av de olika aktivi-tetsomrden som omfattas av underskningen. De dominerande r musik srskilt krsng och teater, men hr finns ven dans, bildkonst, foto/film, hantverk/textil och skrivande.

    3. Den tredje axeln innebr ett betraktande av de olika mnes-

    omrden, med sina specifika perspektiv, inom vilka man kan tnkas studera amatrkultur. Centrala mnen r estetik och estetiska m-nen, historia, sociologi, psykologi, pedagogik och antropologi/-etnologi. Betrffande de politiska frgorna knutna till amatrkultur kan ven statsvetenskapliga och ekonomiska framstllningar vara aktuella.

    Kultur

    Inget begrepp inom samhllsvetenskaperna r vl vidare och mera svrdefinierat n kultur. I vrt sammanhang gr det inte s myc-ket; med amatrkultur menas, i linje med definitionen ovan, snarast amatrkonst, med det tillggsperspektivet att denna betraktas i frhllande till hur det ingr i samhllet i stort. Det inbegriper med andra ord ett perspektiv p konstskapande som gr utver det konst-nrliga innehllet. Drmed blir en hel rad frgestllningar i amatr-konstens grnsland relevanta, ibland ven dominerande, i framstll-ningarna: folkupplysning, individutveckling, social kompetens, kulturvrd och kulturbevarande, politik och administration fr att nmna ngra.

    6

  • 1/2002 Amatrkultur i Norden

    Amatrbegreppets kulturhistoria

    Amatrbegreppet inom konstfltet i Sverige gr tillbaka till slutet av 1700-talet, men viktiga frndringar skedde kring mitten av 1800-talet. Till en brjan angav det ett ideal: den som sysslade med ngot, t.ex. musik, av krlek till musiken (amatr = den som l-skar). Det anvndes synonymt med dilettant, vilket r hrlett frn det motsvarande italienska ordet diletto. Amatrer och dilett-anter var de som uppehll det borgerliga salongsmusiklivet och hemma-musicerandet fr sitt eget hga njes skull.

    Med en mera institutionaliserad musikerutbildning under brjan p 1800-talet, lades s smningom nya vrderingar p dessa fre-teelser, vilket fick termerna att gradvis ndra innebrd. I Sverige vdrades denna nya instllning frst av hemvndande musiker och tonsttare som hade ftt sin utbildning vid kontinentala centra. De ondgjorde sig ver bristerna i det svenska musiklivet, som de sg saken. Frmst var det frga om kvalitet: de yttringar som kunde presteras i salongen stod sig dligt i jmfrelse med deras hgre ideal av professionell, skolad musikkultur. Oavsett hur mycket de icke-professionella var drivna av krlek till musiken, s lt det fr dligt nr de spelade: amatr fick en negativ klang, ngon som bara bristflligt behrskade sin konst. Detta r en innebrd som fortfarande vidhftar ordet. nnu vrre gick det fr dilettanten, som idag nrmast betecknar en tafflig klpare, direkt oskicklig.

    Men frndringen gr djupare n s den hnger samman med frndringar i konstbegreppet i stort. Till en brjan dvs. sedan de gamla grekerna och nda fram