Civilekonomer i norden

  • View
    620

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Pohjoismainen palkkatutkimus Civilekonomer i Norden sisältää palkkatilastojen ohella tietoa Ruotsin ja Norjan sosiaaliturvasta ja työsuhteen ehdoista.

Text of Civilekonomer i norden

  • 1. Civilekonomer i Norden Allmnna ekonomiska och sociala villkor, lner samt gstmedlemsskap r 2012 Nordiska Civilekonomfrbundet - NCF.
  • 2. Frord Nordiska Civilekonomfrbundet grundades 1947 och r en sammanslutning fr Nordiska Civilekonomorganisationer. Frbundets ndaml r bl a att frmja samarbetet i fr medlemsorganisationernas och deras medlemmars gemensamma intressen samt att verka fr samarbete mellan ekonomer i de Nordiska lnderna. Som en del i frbundets strvan att frverkliga ndamlen utvxlas information om allmnna ekonomiska sociala villkor samt lner i de Nordiska lnderna. Samarbetet mellan de Nordiska civilekonomorganisationerna har utvecklats under frsta hlften av 1990-talet. Arbetsmarknaden fr civilekonomer har internationaliserats och mnga civilekonomer frvrvsarbetar i sina nordiska grannlnder. Den som funderar p att ska arbete i ett Nordiskt grannland kan ha hjlp av detta material som ger en versiktlig bild av vilka allmnna ekonomiska och sociala villkor som gller i Norden. Fr Civilekonomernas lner i Norden ges en frsta orientering. Ytterligare information om lner och lnestrukturer kan fs vid direkt kontakt med respektive lands frbund. Hemsida, e-postadresser och telefonnummer anges sist i dokumentet. NCF:s statistikgrupp i juni 2012 Anja Uljas, SEFE, Finland Maria sterhus Lobo, Econa, Norge Jan Lidstrm, Civilekonomerna, Sverige Gstmedlemsskap Gstmedlemskap innebr att medlem i ngon nordisk civilekonomorganisation skall betraktas som en medlem i organisationen i det grannland dr han/hon arbetar. Gstmedlemskapet gller i 12 mnader, men kan frlngas till maximalt 36 mnader. Syftet r att utan extra kostnad ge respektive organisations medlemmar en frbttrad service utanfr det egna landet. Frgor rrande arbetslshetskassa ligger utanfr gstmedlemskapet. Det r viktigt att du sjlv ansker om medlemskap i det nya landets arbetslshetskassa. Inkomstfrskring som kompletterar arbetslshetskassa ingr EJ i gstmedlemsskapet. Medlemsfrbund och vrdfrbund kan upplysa om vad som gller i respektive land. Hur gr Du fr att kunna utnyttja gstmedlemskapet? Nr du har ftt arbete i annat nordiskt land anmler du detta till din organisations medlemsregister och ber att f en anskan om gstmedlemskap. Denna fyller du i och snder tillbaka tilldin egen organisation. Denna versnder din anskan. Du betalar, under tiden du arbetar i det andra nordiska landet, medlemsavgiften till din egen organisation. Vad fr Du ut av gstmedlemskapet? Alla de nordiska civilekonomorganisationer har en vl utbyggd servicefunktion anpassad till respektive lands speciella frhllanden och arbetsrttsliga lagstiftning och tradition. Likheterna r i de nordiska lnderna mycket stora.
  • 3. Du som r gstmedlem i ett nordiskt land, har samma rtt som organisationens egna medlemmar att f medlemsblad, service av annat slag ssom lnefrslag och rekommendationer rrande vidareutbildningsmjligheter. Dessutom har du mjligheter att p lika villkor delta i de yrkesprofessionella aktiviteter som organisationen erbjuder. Vilka organisationer har slutit avtal om gstmedlemsskap? De nationella civilekonomorganisationerna har god knnedom om varje lands srregler och speciella frhllanden. Det r drfr en frdel att anvnda gstmedlemskap vid arbete i Norden. Adresser till organisationerna finner du sist i detta material. Suomen Ekonomiliitto - Finlands Ekonomfrbund-SEFE ry Econa - Norge Foreningen af Islandske konomer FVH Civilekonomernas Riksfrbund, Sverige Innehll Sida Gstmedlemskap ........................................................................ 3 Arbetsvillkor - privat tjnst ........................................................ 5 Ekonomiska och sociala villkor ................................................. 10 10 Lnderversikter ........................................................................ Kostnads- och kpkraftsjmfrelser .................................... Vxelkurser ......................................................................... Statistiska definitioner ......................................................... 14 14 14 15 Lnestatistik - Civilekonomer .................................................... Sverige ............................................................................... Danmark ............................................................................. Finland ............................................................................... Norge ................................................................................. 16 17 19 20 Ordlista....................................................................................... 21 Organisationer fr civilekonomer i Norden ............................... 19
  • 4. 4 Arbetsvillkor/Arbeidsvilkr - privat tjnst Finland Sverige Norge Arbetstid, Avtalad/ Lagstadgad Arbeidstid/ Avtalefestet/ Lovmessig Max 40 tim/vecka. vanligen avtalsbundet: 37,5 tim/vecka. Max 40 tim/vecka. Ofta 37,5 tim/vecka. I ngra avtal kan lokalavdelningen vlja frkortad arbetstid i stllet fr ln. Hovedregel etter loven: Maks 9 timer per dgn, maks 40 timer per uke. vertidsbestmmelser Overtidsbestemmelser vertid/dygn - > 8 tim+ 50% - > 10 tim + 100% vertid/vecka - > 40 tim + 50% - endast d vertidsersttning per dygn inte erhlls. Semester Ferie Semesterersttning Feriepenger Sndagsarbete - arbete utfrt p helger + 100 % (frutom eventuell vertidsersttning). En betydande del av hgre tjnstemn fr ingen vertidsersttning. Lagstadgad - minimum 2 dagar/fr varje full kvalifikationsmnad (14 dagar eller minst 35 timmar/mnad) - 30 dgr/r om arbetsfrhllandet har fortgtt minst ett r den 31 mars. Semesterersttning motsvarar semesterlnen och betalas vanligen ut d arbetsfrhllandet upphr. Semesterpremie praxis grundar sig p kollektivavtal: i allmnhet utgr den 50% av den utbetalade semesterlnen. Man kan ocks frutstta att arbetstagaren tervnder till arbetet efter semestern, men avtalspraxisen varierar. T.ex inom industrin betalas semesterpremie ven i samband med semesterersttning om arbetsfrhllandet upphr av orsak som inte beror p arbetstagaren. Rtt till ersttning enligt kollektivavtal. Kan avtalas bort och ersttas med hgre ln och (vanligen) 5 dagars extra semester. - vanligen kan hgst 150 tim allmn vertid tas ut per kalenderr, avtal finns med branschfrbund inom om vertid utver 150 tim. Ersttning (vanligen) per timma - kl 06 -20 mn-fre mnadsln/94 - annars mnadsln/72. Arbeidstid etter avtale: Vanlig avtale 37,5 timer per uke Etter loven: Minst 40% tillegg av den vanlige lnnen. Overtidstillegget m utbetales, og kan ikke avspaseres. Etter avtale: Kan avtales hyere overtidstillegg enn det som flger av loven. Det er ikke adgang til avtale lavere overtidstillegg enn det som flger av loven. Maximalt 200 timmar/r enligt Arbetstidslagen 25 dagar minimum enligt lag. - 28/30 dagar enligt avtal om ej vertidsersttning. Se vertidsbestmmelser. I henhold til ferieloven: 25 virkedager, dvs. 4 uker og 1 dag. Lrdag regnes med som virkedag. Etter enkelte tariffavtaler: 5 uker. - vanligen fast ln + 0,8 % av mnadsln per dag fr varje betald semesterdag + 0,5 % av variabel ln. - efter att ha slutat i fretaget: 4,6 % av fast mnadsln + 0,8 % av mnadsln per betald innestende semesterdag. Eller - 12 % av intjnad ln vid 25 dagars semesterrtt, vid 30 dagars rssemester 14,4 % Arbeidstaker som fyller 60 r i lpet av ferieret: 6 ekstra feriedager, dvs. 1 uke. I henhold til Ferieloven Alminnelig prosentsats: 10,2 %. For arbeidstakere over 60 r med rett til en ukes ekstra ferie forhyes prosentsatsen med 2,3 %. Prosentsatsen er 12,5 %. Arbeidstakere som er omfattet av overenskomst med rett til 5 uker ferie: 12 %. For arbeidstakere over 60 r som er omfattet avoverenskomst med rett til 5 ukers ferie, forhyes prosentsatsen m 2,3 %, til 14,3 %. Feriepengene skal utbetales den siste vanlige lnningsdag fr ferien. Dersom ferie overfres til pflgende r, utbetales feriepenger for den overfrte del nr ferien avvikles. Dersom arbeidstaker ikke fr avviklet ferie pga. sykdomsfravr eller forelderpermisjon, skal feriepengene utbetales frste vanlige lnningsdag etter ferierets utlp. Dette gjelder bare hvis ferien ikke er overfrt til neste ferier. Nr en arbeidstaker slutter skal feriepenger for ikke avviklet ferie utbetales ved siste ordinre lnningsdag. Eventuelt utbetaling ved sluttoppgjret for den del som ikke lar seg beregne innen siste ordinre lnningsdag
  • 5. 5 Finland Provanstllning Prvetid Sverige Norge I ett arbetsavtal som ings tills vidare: max 4 mnader, eller 6 mnader om man har en utbildningsperiod som varar ver 4 mnader I arbetsavtal som ings fr viss tid och som r kortare n 8 mnader fr prvotiden hgst uppg till hlften av arbetsavtalets lngd. Ingen uppsgningstid anvnds nr anstllningsfrhllandet upphrs p grund av prvotiden. Max 6 mnader enligt lag. Uppsgningstid i kollektiva avtal vanligen 1 mnad msesidigt. Enbart lagen ger tv veckors uppsgningstid" (underrttelse) fr arbetsgivaren ingen tid angiven fr arbetstagaren = du kan bertta idag att du inte kommer i morgon. Prvetidsansettelse skal avtales skriftlig, og kan ikke vre lenger enn 6 mneder. Det er adgang til forlenge prvetiden hvis arbeidstaker er fravrende fra arbeidet i prvetiden, og dette arbeidet ikke skyldes forhold p arbeidsgivers side. Eks p slike fravr er sykdom, permisjon, militrtjeneste mv. Adgangen til forlenge prvetiden skal fremg av arbeidsavtalen.