Click here to load reader

Social kompetens i förskolan - diva-portal.org157992/FULLTEXT01.pdf · barnen en struktur och som stimulerar goda relationer och samspel. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Social kompetens i förskolan - diva-portal.org157992/FULLTEXT01.pdf · barnen en struktur och som...

  • Akademin fr utbildning, kultur ochkommunikation

    Social kompetens i frskolan

    Kristina Larsson

    Examensarbete i lrarutbildningen Handledare: Carin Benjaminson

    Ht 2008 Examinator: Niclas Mnsson

  • 2

    Akademin fr utbildning, kultur ochkommunikation

    Examensarbete

    15 hgskolepong

    SAMMANFATTNING

    Kristina Larsson

    Social kompetens i frskolan

    Syftet med arbetat var att ta reda p hur man i frskolan arbetar med barnens socialakompetens. Arbetet har genomfrts bde genom intervjuer med personal frn minpartnerskola och genom studier av relevant litteratur. Jag har valt att i arbetet ta upp vad socialkompetens innebr och hur det utvecklas. Samt hur konflikthantering, problemlsning ocholika metoder kan anvndas i arbetet med barnens sociala kompetens. Arbetet visar venvilken roll frebilder och grnssttning har nr det gller den sociala kompetensen. Resultatetav intervjuerna visar att barn trnar sin sociala kompetens hela dagarna nr de r p frskolan.Detta sker automatiskt i barnens lek men ocks genom lrarledda lekar.

    2008Antal sidor: 24

    Nyckelord: Social kompetens, frskola, socialisation

  • Innehllsfrteckning

    1. Inledning ...................................................................................................................................................................... 11.1. Syfte....................................................................................................................................................................... 11.2 Frgestllning........................................................................................................................................................ 11.3 Begreppsdefinitioner ............................................................................................................................................ 1

    2. Litteratur......................................................................................................................................................................22.1 Social kompetens ..................................................................................................................................................22.2 Frutsttningar fr social kompetens..................................................................................................................2

    2.2.1 Program och metoder ...................................................................................................................................22.2.2 Olika frutsttningar....................................................................................................................................32.2.3 Frldrarollen/frldrar ..............................................................................................................................32.2.4 Samarbete frldrar - frskola.....................................................................................................................42.2.5 Uppfostran ....................................................................................................................................................42.2.6 Frebilder .....................................................................................................................................................5

    2.3 Frskolan ..............................................................................................................................................................52.3.1 Frskolans uppgift ........................................................................................................................................52.3.2 Frskolans roll att fostra ..............................................................................................................................6

    2.4 Leken.....................................................................................................................................................................62.4.1 Lek eller pedagogiskt verktyg .......................................................................................................................62.4.2 Lekens betydelse fr utveckling av sprk och social kompetens................................................................7

    2.5 Miljn ....................................................................................................................................................................72.6 Metoder fr arbetet med barns sociala kompetens.............................................................................................8

    2.6.1 Regler ............................................................................................................................................................82.6.2 Belningssystem...........................................................................................................................................92.6.3 Berm............................................................................................................................................................92.6.4 Uppmuntran ...............................................................................................................................................102.6.5 Hur frndrar man barns beteende...........................................................................................................102.6.6 Tecken..........................................................................................................................................................112.6.7 Barnens uppmrksamhet ............................................................................................................................112.6.8 Samspel........................................................................................................................................................112.6.9 Knslor........................................................................................................................................................ 122.6.10 Smgrupper .............................................................................................................................................. 12

    2.7 Nr och hur ska den vuxne agera....................................................................................................................... 132.8 Timeout............................................................................................................................................................... 142.9 Konflikthantering och problemlsning ............................................................................................................. 15

    3. Metod ......................................................................................................................................................................... 163.1 Forskningsstrategier ........................................................................................................................................... 163.2 Datainsamlingsmetoder ..................................................................................................................................... 163.3 Urval.................................................................................................................................................................... 163.4 Databearbetning och analysmetoder ................................................................................................................. 173.5 Reliabilitet och validitet ..................................................................................................................................... 173.6 Etiska stllningstaganden .................................................................................................................................. 17

    4. Resultat ...................................................................................................................................................................... 184.2 Sammanfattning ..................................................................................................................................................... 205. Resultatanalys........................................................................................................................................................... 206. Diskussion..................................................................................................................................................................22

    6.1 Metoddiskussion .................................................................................................................................................226.2 Resultatdiskussion..............................................................................................................................................236.3 Pedagogisk relevans ...........................................................................................................................................246.4 Slutsatser ............................................................................................................................................................246.5 Nya forskningsfrgor ..........................................................................................................................................25

    7. Referenser ..................................................................................................................................................................26Bilagor ............................................................................................................................................................................27

  • 1

    1. InledningFrskolan spelar en stor roll i barnets liv. I samarbete med vrdnadshavarna ska vi,pedagoger, uppfostra och vgleda barnet till en fungerande samhllsmedborgare.Bde Pape (2003) och Nilsson (2001) anser att samhllet har blivit hrdare. Det rngot som jag har lagt mrke till bde genom mitt arbete inom barnomsorgen menven i samhllet. Pape (2003) menar att kningen av vld och kriminalitet isamhllet beror p att mnga barn saknar vuxna, som r nrvarande i deras liv.Medan Nilsson (2001) skriver om skolans problem i form av mobbning, vld ochrelationsproblem. P grund av detta anser Pape (2003) och Nilsson (2001) att detstlls hga krav p skola och frskola fr att erbjuda en uppmuntrande milj, som gerbarnen en struktur och som stimulerar goda relationer och samspel.

    Enligt Lroplan fr frskolan (Lpf 98) r en viktig uppgift fr frskolan attgrundlgga och frankra de vrden som vrt samhlle vilar p. De vrden somfrskolan skall hlla levande i arbetet med barnen r bland annat individens frihetoch integritet, alla mnniskors lika vrde, jmstlldhet mellan knen samt solidaritetmed svaga och utsatta. Vrdegrunden uttrycker det etiska frhllningsstt som skallprgla verksamheten. Omsorg om och hnsyn till andra mnniskor, liksom rttvisaoch jmstlldhet samt egna och andras rttigheter skall lyftas fram och synliggras iverksamheten. Vuxnas frhllningsstt pverkar barns frstelse och respekt fr derttigheter och skyldigheter som gller i ett demokratiskt samhlle och drfr rvuxna viktiga som frebilder. Att hvda grundlggande vrden krver att vrderingartydliggrs i den dagliga verksamheten.

    Jag tycker att mnet social kompetens var intressant utifrn den utbildning jag hargtt och samhllets frvntningar p mig i min yrkesroll.

    1.1. SyfteSyftet med studien var att ta reda p hur man i frskolan arbetar med barnens socialakompetens.

    1.2 FrgestllningHur beskriver pedagogerna begreppet social kompetens och hur den utvecklas?Hur arbetar frskolan med barnens sociala kompetens?

    1.3 BegreppsdefinitionerPape (2003) hvdar att det i dagslget inte finns ngon accepteradbegreppsfrklaring av social kompetens. Hon anser att social kompetens handlar omde kunskaper, frdigheter, vrderingar och motivation som behvs nr man umgsmed andra mnniskor. Ogden (2003) pstr att det handlar om hur barnet uppfr sigi frhllande till de frvntningar som omgivningen har, samt hur barnet tillgodosersina sociala behov. Jag anser att social kompetens handlar om de kunskaper,frdigheter och vrderingar som man behver fr att kunna upptrda som en godsamhllsmedborgare.

  • 2

    2. LitteraturSom underlag fr detta examensarbete inleder jag med en teoridel som i frsta handutgr frn Pape, Nilsson m.fl. I denna del tar jag upp och klargr ett antal definitioneroch freteelser som ligger till grund fr mina tankar och frgestllningar. Dessutomredovisar jag ngra exempel p metoder som kan anvndas i arbetet med barnenssociala kompetens.

    2.1 Social kompetensNilsson (2001) delar upp social kompetens i fem omrden: samarbete, empati,sjlvkontroll, sjlvhvdelse och ansvar. Hon anser att barn som har social kompetensr bra ledare, mer aktiva socialt sett och har drigenom fler vnner. Pape (2003)anser att sjlvhvdelse innebr att vga ta plats, ta initiativ och uttrycka sina siktertillsammans med andra samt att st emot grupptryck. Hon anser ven att en brasjlvknsla, tron p sin egen frmga och att respektera sig sjlv krvs fr att kunnahvda sig i gruppen. Barn som saknar dessa frmgor blir tillbakadraget, ensamt ochisolerat i barngruppen. Det r viktigt att pedagogerna hjlper barnen att utveckla sinsociala kompetens.

    Det finns ven barn som tar fr mycket plats dvs. hvdar sig fr mycket framhllerPape (2003). Det r viktigt att alla barn ges plats i frskolan. De barn som hvdar sigfr mycket saknar sjlvkontroll. Om barnet saknar sjlvkontroll mste han/hon lrasig att hlla sig tillbaka och lta andra komma till tals. Vidare pongteras att lra barnsocial kompetens innebr bde att strka de som saknar, men samtidigt lra de somhar social kompetens att visa hnsyn, respekt och ansvarsknsla. Dessutom framhllsatt det kan ta tid fr barn att lra sig social kompetens. hman (2003) anser att barnssociala kompetens utvecklas i samspel med omgivningen.

    Barnet lr sig sociala frdigheter i samspel med andra oavsett om de r vuxna ellerbarn anser Folkman & Svedin (2003). Dremot kan vuxna aldrig erstta lyckan att havnner, vara jmlika och dela upplevelser. Som pedagog kan man inte vara kompismed barnet, men man kan hjlpa barnet att skaffa vnner. Hartup skriver i artikelnHaving friends, making friends & keeping friends: Relationships as educationelcontexts att relationer med jmnriga bidrar till den sociala kompetensen och hur vifungerar som vuxna. Vnskapen ger barnet trygghet att prova nya saker och hanteranya problem. Ulla Lfstedt skriver i Ingrid Carlgrens bok (1999) Miljer frlrande att barn utvecklar och lr sig hela tiden, inte bara under arrangeradetillfllen.

    2.2 Frutsttningar fr social kompetens

    2.2.1 Program och metoder

    Pape (2003) menar att det har utarbetats olika program fr frskolan som trnarbarns sociala kompetens, men pongterar att arbetet med en metod inte garanteraratt barn blir mer socialt kompetenta. Hennes sikt r att programmen anvnds underden strukturerade delen av frskolans verksamhet. D anvnds dockspel, rollspel,sagolsning och berttande.

  • 3

    Kan man lra ut koderna fr vnskap, solidaritet och sammanhllning r en frgasom Nilsson (2001) har stllt till Kimber som anser att det r mjligt. Kimber harutvecklat ett arbetsmaterial som heter SET (social emotionellt trning) och somanvnds i skolan.

    2.2.2 Olika frutsttningar

    Nr barn kommer till frskolan har de olika frutsttningar ppekar Pape (2003). Endel barn har varit hemma med frldrarna hela tiden och har enbart sinerfarenhetsvrld frn hemmiljn, medan andra har varit utanfr hemmet och bortafrn frldrarna. Hon ppekar att den sociala kompetensen och kunskap om hurvnskap skapas r beroende av varandra. Barnen behver social kompetens fr attutveckla vnskap samtidigt som vnskap r en frutsttning fr utvecklandet av densociala kompetensen. Webster-Stratton (2004) anser att den sociala kompetensenven kan upplevas olika beroende p i vilken milj barnet vistas i. Detta visar Pape(2003) genom ett exempel som handlar om nr barn byter frskola. P den frstafrskolan ansgs den msesidiga respekten viktig och barnen fick sga emot devuxna, nr de inte var verens. Drefter frhandlades lsningar fram. P den nyafrskolan bestmde de vuxna och barnen skulle inte ifrgastta deras beslut. Det nyabarnet uppfattades av de vuxna som ofrskmt och jobbigt, eftersom det hade svrtatt finna sig tillrtta p den nya frskolan.

    De barn som beter sig minst krleksfullt r de barn som behver krlek mest anserWebster-Stratton (2004). Det gller ven de barn som har strst behov av berm,uppmrksamhet och uppmuntran. Barn som fr en konsekvent och meningsfulluppfostran fr bra sjlvknsla. Positiv uppmuntran strker barnet i deras utvecklingoch sociala kompetens. Barn som har en god relation med sina frldrar, som stdjerbarnet i dess utveckling och som fr uppmuntran har bttre frutsttningar attutveckla social kompetens n de som inte har bra familjefrhllanden. De som undersin uppvxt har ftt mycket berm r populra bland sina kamrater. Medan de somverkligen behver positiv uppmrksamhet sllan fr det och oftare fr negativuppmrksamhet och kritik.

    2.2.3 Frldrarollen/frldrar

    Grandelius (1999) skriver att: Frldrarollen r komplicerad. Barn fyller mngabehov fr oss vuxna. De utgr den naturliga frlngningen av oss sjlva motframtiden. Barnen r vr stolthet, vr viktigaste godel, vrt ansvar, vr oro, vr skuldoch i vrsta fall vr skam (s. 27). hman (2003) anser att frldrarna r deviktigaste personerna i ett barns liv, men att alla vuxna som kommer i kontakt medbarnet har ansvar fr dess utveckling. Frldrar borde inte knna rdsla att anvndasin makt som frldrar, men enligt Grandelius (1999) saknar dagens frldrar reglerfr barnuppfostran. Som frlder mste man kunna lyssna, lta barnet ta plats, geberm och visa respekt. Frldrar mste ven stdja barnet nr barnet inser att detinte r centrum i universum utan att barnet kan se andra, kunna ta hnsyn ochrespektera andra, kunna ta plats och ge plats fr andra. Grandelius (1999) hnvisartill Juul: Vi kan idag finna frldrar som r s inriktade p att inte krnka sina barnsrtt till sjlvutlevelse att barnen kommer att vxa upp i ett frldralst tomrum(s.42).

  • 4

    Pape (2003) hvdar att det r otroligt viktigt att f frldrarna engagerade i sinabarns uppfostran. Hon anser att det r frldrarnas oskerhet i rollen som frldrarsom gr att de agerar som kompisar till sina barn. Det r viktigt att lrarna grfrldrarna medvetna om att en bra frlder inte enbart gr roliga saker med barnet.Man r lika bra frlder genom att bara vara tillsammans med barnet. Lindell &Hartikainen (2001) och Grandelius (1999) pongterar att vara frlder hindrar deminte frn att leka och ha kul med sina barn.

    2.2.4 Samarbete frldrar - frskola

    Bde Lpf 98 och hman (2003) tar upp att frskolan i samarbete med hemmen skastdja barnens i deras utveckling till ansvarsknnande mnniskor ochsamhllsmedborgare. Tillsammans mste vi skapa en milj som ger barn ochungdomar de bsta mjligheterna att utveckla sin sociala kompetens ppekar Pape(2003). Frldrarna har rtt att uppfostra barnet utifrn de traditioner ochvrderingar, som de lever efter, oavsett om de har svensk eller utlndsk bakgrund.Men samarbetet krver en msesidig respekt fr varandras kompetens och ansvar.Frldrarna ska respektera pedagogernas kompetens. Frfattaren hvdar att det rpedagogens ansvar att skapa en bra relation med frldrarna fr att skapa ettfungerande samarbete.

    Webster-Stratton (2004) anser att bde lrare och frldrar har en viktig uppgift i attfrbereda dagens barn fr att bli ansvarsfulla medborgare som r kapabla tillgenomtnkt beslutsfattande och som kan handskas med konflikter, speciellt understress. D frldrar sllan har mjlighet att se sina barn i stora barngrupper r detviktigt fr lraren att tillsammans med frldrarna diskutera barnens sociala behov.Fr barn som har vissa sociala svrigheter r det viktigt att lrare och frldrarnasamarbetar fr att identifiera positiva sociala frdigheter att brja arbeta med. Detfrsta steget att skapa en relation med barnen r att lra knna dem. Fr att gra detbehver man lra knna frldrarna och frst hur deras familjesituation ser utexempelvis skilsmssa, ddsfall i familjen och uppfostringsmetoder. Hembesk r eneffektiv metod att lra knna barnet.

    2.2.5 Uppfostran

    Pape (2003) anser att mlet med uppfostran r att lra barn och ungdomar ett rligtoch respektfullt upptrdande i mtet med andra mnniskor. Grandelius (1999) kallardenna grnssttning fr livets spelregler. Frfattaren framhller att, fr att barnenska kunna flja reglerna som gller i samvaro med andra, krvs att de har kunskapom vilka reglerna r. Lindell & Hartikainen (2001) anser vidare att barn behvergrnser fr att vxa. Genom att uppleva grnser, frustrationer och trkigheter fr dedelta i livet. De liksom Grandelius (1999) anser att barn, som alltid har ftt alltserverat, inte har de rtta verktygen fr att klara av att bli en brasamhllsmedborgare.

    I dagens samhlle har vi olika familjestrukturer och drfr r det viktigt att allaparter r delaktiga i uppfostran ppekar Grandelius (1999). Frldrarna r deviktigaste personerna i ett barns liv, men alla vuxna som kommer i kontakt medbarnet har ett ansvar fr dess utveckling. Pape (2003) anser att en del saker mste

  • 5

    man som vuxen bestmma fr barnen utan frklaring. Men ibland nr det sttsgrnser faller det sig naturligt att frklara fr barnen varfr grnser stts.

    Barn r kompetenta anser Pape (2003), men hon undrar samtidigt om de kan styrasina liv. Fr att barn ska kunna ta ansvar fr sina handlingar anser hon att det mstefinnas personer i barnets nrhet som lr barnet detta. Frfattaren upplever att barnvill hjlpa till och vara till nytta. D r det viktigt att uppmuntra istllet fr att dmpabarnets initiativ, bara fr att den vuxne upplever det besvrligt nr barn hjlper till.

    2.2.6 Frebilder

    Vi vuxna r frebilder pongterar Ogden (2003). Det rcker inte att visa barnen hurde ska bete sig mot varandra om vi inte agerar p samma stt mot varandra. hman(2003) hller med om att vuxna r frebilder men pongterar att kontakten med flervuxna frutom frldrarna innebr fler frebilder. Barn lr sig bst genom att se hurvuxna frhller sig till varandra och barn i vardagliga situationer. Vidare anserhman (2003) att vuxnas frhllningsstt och attityder pverkar hur barn utvecklarlek, sprk och empati. Medan Grandelius (1999) ppekar att alla som umgs medbarnet r frebilder fr honom/henne. Webster-Stratton (2004) ppekar att de vuxnagenom att anvnda knslosprk visar barnet bde hur knslor uttrycks och hur dehanteras.

    Pape (2003) nmner att i frskolan ser man de yngre barnen observera de ldrebarnen och ta efter deras beteende. De ldre barnen har drfr en viktig roll somfrebild fr de yngre. Hartup tar i sin artikel Having friend, making friends &keeping friends: Relationships as educational context upp att barn lr sig p fyraolika stt. Dels genom handledning av ett jmngammalt barn, kooperativt lrande,samarbete och imitation. Pape (2003) anser att det r viktigt att ldre barntillrttavisar de yngre eftersom detta sker i leken. Hon ger exempel hur barn kan lrasig att bygga lego utifrn en bruksanvisning. Barnet klarar emellertid inte av det pegen hand. Intill barnet sitter ett ldre barn som stdjer barnet under dess lrprocess.Efter ett par repetitioner klarar det yngre barnet av att flja en bruksanvisning och pdetta stt bygga med lego.

    2.3 Frskolan

    2.3.1 Frskolans uppgift

    Pedagogerna ska skapa en verksamhet som stdjer varje barns behov under derasutveckling hvdar hman (2003). Vidare ppekar hon att arbetet med barn r ettansvarsfullt jobb eftersom man genom sitt frhllningsstt pverkar en annanmnniska. hman (2003) hnvisar till frskolans lroplan Lpf 98; Frskolan skastrva efter att varje barn utvecklar ppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,frmga att ta hnsyn till andra och leva sig in i andra mnniskors situation samtvilja att hjlpa andra, sin frmga att ta hnsyn till andra och upptcka, reflektera ochta stllning till olika etiska dilemman och livsfrgor i vardagen. Frstelse fr attandra mnniskor har lika vrde oberoende av kn, social eller etnisk bakgrund ochrespekt fr allt levande och omsorg om sin nrmilj (s.21). Frskolans uppdrag renligt Lpf 98 att lgga grunden fr ett livslngt lrande. Barnen ska erbjudas en godpedagogisk verksamhet dr omsorg, fostran och lrande ingr.

  • 6

    Pape (2003) anser att utveckla barns positiva sociala resurser r en betydelsefulluppgift i frskolan. Hon pongterar att barn ska f mjlighet att lra sig olika socialafrdigheter, men hur kan vi veta att de lr sig detta om vi inte vistas i samma rummed barnen. Hon tar ven upp ett begrepp som enligt henne ofta anvnds i frskola:att lra barn sjlvstndighet. Vad begreppet str fr och vad pedagogernaegentligen menar r tv olika saker. Det pedagogerna menar r att barnen ska lra sigsitta p pottan, kl p sig och ta sig upp nr det ramlar utan hjlp. Inte att de skaifrgastta vuxna vid exempelvis uppmaningar och tillsgelser. Ulla Lfstedt i IngridCarlgrens bok Miljer fr lrande (1999) anser att frskolans viktigaste uppgifter ratt tillhandahlla lekmaterial, inspirera och ge dem tid och utrymme fr lek.

    2.3.2 Frskolans roll att fostra

    Webster-Stratton (2004) ppekar att frskolans dagliga rutiner kan gras tydligagenom ett schema, dr barnen kan se vad de ska gra under dagen. Fr yngre barnkan schemat best av bilder. Frfattaren pongterar att rutiner hjlper barnet genomatt bertta vad som frvntas av dem. Schemalagda samlingar r ett stt att stimulerarelationer, men tiden p samlingen br anpassas efter barnets lder. Samlingen gerpedagogen tid att lyssna p barnen, samtidigt som barnen i gruppen lr knnavarandra. Ett tips, som kan vara till hjlp fr de yngre, r att den som talar hller i ettfreml exempelvis en nalle. P detta stt ser alla vem som har ordet. Nr barnet hartalat frdigt fr ett annat barn ordet genom att ta emot fremlet.

    2.4 Leken

    2.4.1 Lek eller pedagogiskt verktyg

    Pape (2003) tar upp dilemmat som uppstr nr vuxna deltar i barns lek. r detfortfarande barnens lek eller r det en vuxenstyrd lek? Frfattaren anser att en vuxenkan leka med barn, men att leken blir p den vuxnes villkor och inte barnens. Pape(2003) hnvisar till Gadamer och Lamar, som har olika uppfattningar. Gadameranser att lek inte r lek, nr den anvnds som pedagogiskt verktyg. Detta r ngotsom Lamar motstter sig eftersom denne anser det ndvndigt fr den vuxne attdelta i barns lek, om barnets sociala kompetens ska stimuleras. Pape (2003) pstratt vuxna vill ha kontroll oavsett om det sker medvetet eller omedvetet. Drfr anserhon, att barns lek inte r lek s snart en vuxen kliver in och anvnder leken, som ettpedagogiskt verktyg eftersom leken inte sker p barnens villkor. Hon pongterarvidare, att nr barn hamnar utanfr leken r det den vuxnes uppgift att hjlpa inbarnet i leken genom att sjlv delta i leken. I detta fall hnvisas till Bae som anser attvuxnas deltagande i barns lek frutstter att den vuxne kan visa respekt, slppakontrollen, vara spontan och hnge sig till leken genom att kliva ur sin roll somvuxen.

    Ett av de bsta stten att skapa positiva relationer r genom att leka tillsammans medbarnen anser Webster-Stratton (2004). I leken r vra relationer mer jmstllda ochden vuxne kan flja barnets instruktioner. Detta skapar en tillit och nrhet mellanden vuxne och barnet. Men att som vuxen vara lekfull innebr inte att tilltarespektlshet i samspelet. Frsta steget i den fria leken r att, istllet fr att geinstruktioner, lta barnen komma p ider och uppmuntra dessa.

  • 7

    2.4.2 Lekens betydelse fr utveckling av sprk och social kompetens

    Gemensamt hvdar Folkman & Svedin (2003), Lillemyr (2002), Pape (2003) ochhman (2003) att leken r viktig fr utvecklandet av barns sociala kompetens. Nrbarn leker tillsammans anser Folkman & Svedin (2003) att de behver kunna lekensregler ssom samfrstnd, msesidighet, turtagning och stta sig in i hur andraknner. Pape (2003) anser att barn utvecklar sitt tnkande i leken. I leken grundlggskonsten att umgs, flja regler, kunna visa hnsyn och att tla motgngar. Nr manleker tillsammans mste man kunna kompromissa. Granberg (2003) anser att genombrklek lr sig barnen skillnaden mellan lek och allvar. Drfr br brklek tilltas ifrskolan under ordnade former dvs. under en vuxens vakande ga.

    Pape (2003) anser att ven sprket r viktigt fr utvecklandet av social kompetens.Det r med hjlp av sprket som barnen kommunicerar med varandra. Fr att lra sigprata krvs en tilltande milj pongterar hon. Den uppmrksammar frfattarengenom frgan: Varfr barn mste vara tysta nr de ter? Frfattaren anser, att viistllet borde prata med barnen och p s stt lra dem kommunicera med varandraLillemyr (2002) ppekar att i leken var barnen p att kommunicera med varandra.

    Pape (2003) tar upp metoden medlsning som strker barnens sprkutveckling. Deninnebr att man lser tillsammans med barnen och stller frgor till barnen, om detsom har hnt och kommer att hnda i boken, fr att gra barnen delaktiga ilsningen.

    Webster-Stratton (2004) anser att lraren kan stdja barnets sprkutveckling genomatt stta ord p vad barnen gr i leken och ge uppmuntrande kommentarer. Omlraren gr detta kommer deras emotionella ordfrrd att utkas samt derasuppmrksamhet. Man kan para ihop ett barn med svag social kompetens med ett somhar bra social kompetens under leken, fr att p s stt lra barnet social kompetens.Det r viktigt att man som lrare r nrvarande och ger berm.

    2.5 MiljnPape (2003) funderar kring hur man kan skapa en milj som gr leken till en arenafr positivt socialt lrande. Hon betonar den fysiska miljns pverkan pverksamheten. Lillemyr (2002) ger exempel p miljn betydelse fr barnens socialautveckling vid 2 rs lder. I den ldern r barn mer intresserade av att lekatillsammans om barnen knner att de har vuxenstd i form av gonkontakt.

    Miljns betydelse utifrn barnets behov av nrhet kommenterar Webster-Stratton(2004). En del barn har behov av att sitta nra en vuxen och drfr r placeringen avbarnen viktig. Genom att tillgodose barnets behov kan lraren ge signaler ochvgledning utan att stra hela gruppen. Att ge barnen stabilitet och en trygg miljbestende av konsekvent grnssttning, tydliga regler och frutsgbara rutiner gr attbarnet knner sig tryggt. Detta medfr i sin tur att barnet utvecklar den socialamognad, som krvs fr att klara sig i samhllet. Hon ppekar ven att det fr yngrebarn kan vara svrt att verg frn en aktivitet till en annan. Drfr underlttasvergngarna om barnen frbereds infr dessa. Vid vergngar kan lraren upprepa

  • 8

    vad barnet frvntas gra fr att underltta fr barnet. Det r viktigt att sja hej ochhejd.

    Pramling Samuelsson & Johansson (2003) beskriver hur viktig den pedagogiskamiljn r. Hur lrare i frskolan tnker samt presenterar och organiserar rum ochmaterial r en viktig del miljn signalerar till barnet vilken tilltro lraren har till desskompetens. Exempelvis genom att frger och penslar frvaras hgt upp p hyllan somgr barnet beroende av den vuxne. Om den pedagogiska miljn ska vara en arenasom stdjer och utvecklar barnens kompetenser, mste miljn anpassas till defrndringar, som sker i barngruppen.

    Miljn delar Granberg (2003) upp i fysisk och psykisk milj. Den fysiska miljnbestr av de ramar som begrnsar lekomrdet ssom vggar och staket. Det sompverkar hur, vad och var barnen leker r hur grden och rummen r utformade ochvilket material som finns att tillg, men ven hur de visas fr barnen. Miljn mste geutrymme bde fr lugna lekar och vilda lekar. Den psykiska miljn innefattas av tidoch utrymme, vilka r frutsttningar fr att leken ska utvecklas. I den mn det grbr man undvika att avbryta leken oavsett det gller samling, mellanml ellerhmtning av barnet. Det ska finnas material som lockar till rollekar. Fr att barnetska kunna ta del av materialet p egen hand, br det placeras synligt ochlttillgngligt. En lekstimulerande milj br utstrla harmoni, drfr r det viktigt atttnka p vilka frger som ska finnas i frskolan, samt placeringen av mbler. Hyllorkan ses som skyltfnster, som vill bjuda upp till lek. Som avslutning p dagen kanexempelvis dockorna lggas i sina sngar, fr att infr nsta dag inbjuda till lek.Barnen vljer lekmaterial efter vad de kan se, drfr ska det placeras i barnenssynflt. Saker ska ha en bestmd plats och mrkas fr att barnen ltt ska hitta det desker.

    En id som Granberg (2003) fr fram r att genom avgrnsning av rummet med ensoffa eller en bokhylla kan flera lekar frekomma i samma rum. Fr att avskiljarummet, men nd ha verblick kan genomskinliga tyger och vikvggar anvndassom avgrnsning. ven i utemiljn kan olika rum utformas med hjlp av flyttbarablomldor, lnga brdor, tlt, bord och bnkar. Hur pedagogerna skapar enlekstimulerande milj avgrs av frskolans planlsning, utrymme och ekonomi.

    2.6 Metoder fr arbetet med barns sociala kompetens

    2.6.1 Regler

    Det r viktigt att lta barnen vara med nr regler ska bestmmas anser Webster-Stratton (2004). Detta gr att barnen knner trygghet och skyddar sina rttigheter.Fr att reglerna ska fljas kan belningssystem, timeout, konflikthantering ochproblemlsning anvndas. Under inlrningen av regler mste lraren ge mycketberm och uppmuntran till de barn som fljer reglerna. Det r viktigt att de smbarnen bde fr hra och se genom konkreta demonstrationer vad det nskvrdabeteendet r, samt ven f mjlighet att trna. Nr yngre barn hindras att gra det devill kan de brja brka, skrika eller f raseriutbrott. Barn uttrycker sitt behov avsjlvstndighet p detta stt. Det r viktigt att komma ihg att barnet ifrgastterreglerna och inte dig som person. Srskilt om man som lrare r inkonsekvent vidgrnssttning. Nr man ger barnet en tillsgelse r det viktigt att tala om vilketbeteende man vill att barnet ska ha. Exempel p tydliga uttalanden r Hll glaset

  • 9

    med bda hnderna! istllet fr Du spiller mjlk!. Ett annat exempel p otydligtbudskap r Nu ska vi stda om man som lrare inte deltar i stdningen. Eftersombarnet ser att lraren inte stdar, anser barnet att det inte heller behver stda. Barnblir mer samarbetsvilliga, om de fr berm nr de samarbetar. Om de inte fljerlrarens uppmaning mste lraren ptala vad konsekvensen blir. Om de dsamarbetar mste de f berm fr det.

    2.6.2 Belningssystem

    Enligt Webster-Stratton (2004) upplever mnga lrare en oro ver anvndandet avbelningssystem och att barnen krver belning fr att upprtthlla ett gottupptrdande. Frfattaren anser, att det r viktigt att uppdatera vilket beteende, somger belning. Nr beteendet r uppntt p en daglig bas kan intervallerna utkas tillsdess belningar inte lngre behvs. Det r viktigt att fokusera p barnets beteende,vilket dessa meningar r ett bra exempel p. Jag r stolt ver dig fr att du kommerin som en stor flicka. Du har kmpat hrt och du mste vara jttenjd. Du brjarverkligen bli stor (s.128).

    Det r viktigt att belningssystemet r enkelt och anvnds konsekvent anser Webster-Stratton (2004). Som exempel ges att varje barn har ett kort dr belningar i form aven stmpel anvnds fr att barnet i samband med hmtning kan dela sin framgngmed frldrarna. Man kan ha en frglggningsbild med tankebubblor somrepresenterar olika aktiviteter som barnet gr under dagen. Fr barn i ldern 3-5 rbr belningarna vara enkla, lekfulla och omedelbara. Genom att bestmmabelningen p ett lekfullt stt kan man enligt frfattaren anvnda lyckohjulsspelet(s.138).

    Barns syn p vad som r belning kan variera, enligt Webster-Stratton (2004).Genom att frga barnen vad de tycker om fr belningar, blir de mer delaktiga ochmotiverade. Barn i alla ldrar lskar verraskningar. Man kan beskriva belningen pen lapp och stoppa i ett dekorerat kuvert, som frvaras p en fr barnen synligt stlle.Detta ppnas nr de har ntt ett visst antal pong. Frfattaren r av den sikten, attfr barn i ldern 4-6 r r klistermrken p ett papper belnande i sig och drfr randra former av belningar ondiga. Det r viktigt att begrnsa hur mngabelningar barnet kan f per dag. Enligt frfattaren r det viktigt att se belningarsom ett yttre std att hjlpa barn tills de klarar sig p egen hand (s.111).

    Belningar kan vara konkreta, exempelvis klistermrken och pennor eller i form avspeciella privilegier, som att leka med en speciell docka eller sitta i mysftljen. Detfrsta man br gra, nr ett belningssystem ska arbetas fram, r att omformuleradet negativa beteendet till positiva frvntningar p barnet. Om barnet har storasvrigheter att flja de sociala reglerna s br de delas upp i sm delml som barnetkan klara av, enligt Webster-Stratton (2004).

    2.6.3 Berm

    Webster-Stratton (2004) ppekar, att det r viktigt att bermma varje barns arbeteoch att allas arbete r lika mycket vrt. Det r viktigt att vara konkret nr det glleratt ge berm till barn. Bra jobbat, ger barnet en vldig luddig bild av vad som rbra. Var specifik med exakt vad barnet har gjort bra. Det ger barnen en klarare bild av

  • 10

    vad det har gjort bra. Berm har strre inverkan om det lmnas av en person, somutstrlar entusiasm och uppriktighet. En metod som kan anvndas p barn r d dubygger vidare p ngot som barnet har sagt. Exempelvis om barnet sger: Jag ritaren raket som kan flyga i luften och lraren svarar: Ja, du ritar en raket och du harritat starka motorer s att den kan flyga vldigt lngt, det var hftigt. Denna teknikfungerar som uppmuntran eftersom lraren visar att hon bde frstr och vrdestterbarnets ider och ven kommenterar detaljer i teckningen (s.97).

    Barn behver enligt Webster-Stratton (2004) ven kunna ge berm eftersom dennafrdighet hjlper dem skapa relationer med andra barn. Fr att barnen ska lra sig attge berm kan man enligt henne ha komplimangsamlingar d barnen fr trna patt ge varandra berm. Det kan glla ngot som barnet har gjort under dagen ellerveckan, som de uppskattade. Lraren kan under samlingen vara en bra frebildgenom att delta aktivt. Frskolebarnen kan i samlingen ha en nalle, som de ger tillbarnet som fr berm. P s stt kan de barn som har svrt att uttryckakomplimanger ge en icke-verbal komplimang. Berm frn kamrater betyder mer frbarnet n om det kommer frn en vuxen. Fr att stimulera barnens sjlvberm kanman stlla en frga till gruppen och be ett barn svara. Sedan kan man vnda sig tillvriga barngruppen och sga: alla som tnkte svara likadant ge er en klapp p axeln.Uppmrksamheten riktas d p att de tnkte svara samma sak, istllet fr att de intefick svara p frgan.

    2.6.4 Uppmuntran

    Webster-Stratton (2004) anser att uppmuntran inte alltid behver vara verbaltuttalad. Det kan ven ges genom anvndandet av tecken exempelvis tummen upp.Det kan ven kombineras med en klapp p axeln eller en kram. Uppmuntran behverinte bara ges nr beteendet r fullndat. Nr barnet lr sig ngot nytt behver de stdunder hela processen fr att inte sluta trna. Ett annat stt att ge uppmuntran kanvara att ha utmrkelser. Barn som har gjort stor frndring eller utfrt en speciellinsats kan f utmrkelsen toppenhunden. Det barnet kan f st frst i kn eller gfrst till maten. Utmrkelsen fjder i hatten anvnds nr samarbete ska belnas.Nr barnet p egen hand har gett ngon berm, gjort ngot trevligt eller varit snllmot ngon annan stter man en fjder p vggen i en lodrt rad. Nr raden av fjdrarnr taket firar hela gruppen.

    2.6.5 Hur frndrar man barns beteende

    Genom identifiering av de negativa beteenden och nr de sker kan man vara merspecifik anser Webster-Stratton (2004). Barnet bermmes d det uppvisar nskvrdabeteenden. Positiva frvntningar skapar motivation och lust att frska hos barnet.Istllet fr att dra uppmrksamheten till det barnet som beter sig illa br manuppmrksamma de barn som har ett bra beteende. P detta stt pminner manbarnet om det frvntade beteendet. Eftersom grupptryck fungerar som motivationkan man ge berm till gruppen. De som har svrigheter, behver flerinlrningstillfllen och fler delml. De behver mer berm nr de klarar delmlen fratt ndra ett beteende. ven det blyga samarbetsvilliga barnet mste f berm. Dessabarn behver uppmrksammas fr sin vnlighet, generositet eller hjlpsamhet, menven nr de svarar i samlingen eller deltar i diskussioner. Det r viktigt att barn lr

  • 11

    sig att det r tilltet att misslyckas. Drigenom skapar inte barnet en rdsla ver attprova nya saker.

    Fr att komma till rtta med barn som ropar svaret, istllet fr att rcka upp handenoch vnta p sin tur, br man enligt Webster-Stratton ignorera den som bara roparrtt ut. Fokusera p de som rcker upp handen och vntar p sin tur. Detta gllerbde vid frgor, som lraren stller och nr barnet vill bertta ngot. Berm dem somrcker upp handen och be en av dem att svara. Webster-Stratton (2004) anser, att detr orealistiskt att frvnta sig att barn i frskolan ska klara av att rcka upp handenoch vnta p sin tur. Barn i den ldern r impulsiva och har svrt att vnta. Mlet frbarn i den ldern r att uppmuntra deras deltagande. Barn brukar s smningomuppmrksamma det faktum, att de som rcker upp handen oftare fr svara. Det rviktigt att inte ignorera de barn som r tillbakadragna. Om man ignorerar demsnder man budskapet att man inte bryr sig om den, men ven att deras beteende raccepterat.

    2.6.6 Tecken

    Lraren kan enligt Webster-Stratton (2004) anvnda olika signaler, tecken och bilderfr att korrigera beteenden. Exempel p tecken fr tyst i klassen kan vara tvfingrar som hlls ihop, klappa hnder, sl till p ett freml. Tummen upp kan varatecken fr att barnen har uppmrksammat lrarens signal om tystnad. Fr yngre barnkan man anvnda bilder fr att pminna dem om det beteende, som vi frvntar ossav dem. Ett alternativ till tecken r s.k. korrektionskort dr en bild visar barnet vadsom frvntas av dem. Anvnder man korrektionskort br ven s.k.komplimangskort anvndas, fr att frstrka det positiva beteendet.

    2.6.7 Barnens uppmrksamhet

    Enligt Webster-Stratton (2004) har sm barn, som hller p med en aktivitet, svrtatt lyssna p lraren. D kan man ge berm till de som r fokuserade och p s sttterf barnens koncentration. Lrare kan engagera barn p olika stt, exempelvisgenom att viska eller gra ngot ofrutsgbart som att ta p sig en hatt, fr att gebarnen en uppgift. Fr att f barnets uppmrksamhet r det bra att sga namnet,innan du delger uppmaningen. Barnet ger bttre respons om uppmaningen ges inrheten av barnet, istllet fr p flera meters avstnd. Samarbetet fungerar allrabst om lraren har gonkontakt med barnet.

    2.6.8 Samspel.

    Samlingen r enligt Pape (2003) en aktivitet som skapar samspel mellan barn ochvuxna. Webster-Stratton (2004) anser att schemalagda samlingar r ett stt attstimulera relationer. Lngden p samlingen br anpassas efter barnets lder. Barnenbr vara uppdelade i mindre grupper. Genom detta fr lraren tid att lyssna pbarnen samtidigt som barnen i gruppen lr knna varandra. Fr de yngre barnen kandet vara till hjlp om den som talar hller i ngot freml till exempel en nalle, s allakan se vem som har ordet. Nr barnet har talat frdigt fr ett annat barn ordet genomatt ta emot fremlet. Barnen kan leka olika samlingslekar fr att lra knnavarandra, bland annat genom namnlekar fr att lra sig varandras namn. Att dela

  • 12

    med sig r ett stt att kommunicera. Nr barnen mlar fr de varsin frg. Genom attfrga varandra om de fr lna kamratens frg trnar de kommunikation.

    2.6.9 Knslor.

    Genom att erbjuda barnen en stabil och konsekvent milj stdjer, enligt Webster-Stratton (2004), lraren barnets knslomssliga utveckling. Som exempel nmnerhon konsekvent grnssttning, tydliga regler och rutiner som talar om fr barnet vadsom frvntas. Hon anser, att barn lr sig vikten av att be om urskt, frklara, gekomplimanger, vara vnlig, vara sportslig, erbjuda sig att ordna upp situationen ochmotst grupptryck och frestelser.

    Vidare menar Webster-Stratton (2004) att nr barnet upplever att miljn r trygg ochknner att lraren bryr sig om det, brjar barnet utveckla de frdigheterna som krvsfr att klara sig i samhllet. Genom att lraren uttrycker sina knslor och visar hurolika knslor hanteras lr sig barnet bde uttrycka och kontrollera sina knslor.Lraren hjlper eleven att se sig sjlv, som en person som kan hantera sina knslormed hjlp av berm. Genom att bertta fr frldrarna om arbetet med barnetsknslor r det lttare att hjlpa barnet. Dessutom kan frldrarna anvnda frskolansmetoder hemma. Fr att trna barnens empatiska frmga kan Detektivlekenanvndas.

    2.6.10 Smgrupper

    Smgruppslekar kan anvndas fr att fokusera p nskat beteende bde individuelltoch i grupp, men ven inlrning och beteende. I Webster-Strattons (2004) exempelbestod varje grupp av fem barn och varje grupp fick sitta vid var sitt bord. Hon anseratt storleken p gruppen beror p barnens lder, antal lrare och barnens humr. Allagrupper fick olika djurnamn. Lraren frklarade att gruppen skulle f belningar omde uppfyllde mlen fr aktiviteten. Nr grupperna tillsammans har samlat ihop ettvisst antal pong fr de en belning. Genom att samarbeta i smgrupper frhindraskamrater att bli uteslutna. Rollekar kan anvndas fr att vgleda barnen hur de kanhantera relationsproblem. Genom rollspel kan eleverna trna olika frdigheter sombehvs fr samtal, ssom att presentera sig, lyssna och vnta p att tala, frga efterandras knslor, komma med ider, visa intresse, ge berm, sga tack, be om ursktoch inbjuda ngon till lek. Lraren kan vlja ut, va, bermma och belna nr deanvnder sig av dessa beteenden. Tjugo frgor, Detektivleken,Komplimangsamlingen och Vgledd klossbyggnadslek r exempel p anvndbaralekar. Barnen kan ven diskutera olika relationsproblem som tas upp i sagor somlraren har valt.

    Webster- Stratton (2004) anser att Detektivleken och Tnk-om-leken kananvndas fr att lra barn problemlsning. Detektivleken gr ut p att barnen frett hypotetiskt problem att lsa. I Tnk-om-leken fr barnen en problemsituationoch frgan hur skulle du gra? I bda lekarna anvnds en hatt. Lraren skriver lapparmed de frgor som ska diskuteras och lgger i hatten. Barnen sitter i en cirkel. Musikspelas och hatten skickas runt i cirkeln. Nr musiken slutar fr barnet som har hattenvlja en lapp. Tnk-om-leken kan ven utfras som rollspel.

  • 13

    Samlingen eller smgruppsarbetet kan anvndas fr att tillsammans med barnendiskutera hur en bra kompis ska vara. Sedan kan lraren med hjlp av tv barn ellerdockor visa dem konkret hur man beter sig fr att vara med i deras lek.

    2.7 Nr och hur ska den vuxne ageraDet r viktigt att barnen vet vilka regler, som gller och vilka konsekvenserna blir omde bryts. Webster-Stratton (2004) ger exempel p regelverk med olika former avsanktioner. Nr regeln bryts frsta gngen fr barnet en varning, andra gngen drasett privilegium tillbaka, tredje gngen fr barnet en timeout (se avsnitt 2.8) och fjrdegngen fr eleven ha ett samtal med lraren. Sm felsteg, som varken r farliga ellersom skadar andra barn, frsvinner om de ignoreras eftersom de inte fr bekrftelsep det felaktiga beteendet.

    Det gller, enligt Webster-Stratton (2004), att alla i arbetslaget r konsekventa. Omman r konsekvent nr det gller att ignorera felaktiga beteende, kommer barnen attsluta med det. Om barn fr berm och uppmuntran nr de pratar trevligt, delar medsig och samarbetar lr de sig att detta beteende lnar sig. Precis som den kraftigasteformen av positiv uppmrksamhet inkluderar ett leende, gonkontakt, verbalt bermoch fysisk berring, r den kraftfullaste formen av ignorering ett neutralt uttryck,ingen gonkontakt, ingen kommunikation och att kroppsligt vnda sig bort (s.148).

    Vidare menar Webster-Stratton (2004) att det r viktigt som lrare att vara frbereddp att barnens beteende frvrras, nr man infr nya frhllningsstt infr barnen.Barnet frsker att f den ignorerande lraren att ge efter, exempelvis genom attskrika. I och med att lraren ger efter har barnet inte bara vunnit fr stunden. Nstagng kommer barnet att veta hur han/hon ska bete sig fr att f igenom sin vilja.Lrare mste man ha tlamod och vnta ut den testperiod, som uppstr nr manndrar sitt frhllningsstt och beteende i olika situationer. Barnens protester r ettpositivt bevis p att det fungerar.

    Webster-Stratton (2004) pongterar att det r viktigt att ge berm eller avleda genomatt ge ett alternativ nr barnet, som blir ignorerat, slutar att skrika. Annars r det riskatt barnet brjar skrika fr att f uppmrksamhet eftersom han/hon knner sigbortglmd. Det r viktigt att inte lmna rummet, nr barnets negativa beteende skaignoreras. Om man avlgsnar sig fr mycket mrker man inte nr beteendet ndras,vilket medfr att det viktiga bermmet uteblir nr det positiva beteendet upptrder.Men det kan vara effektivt om barnet r vldigt klngigt och fysisk i sina frsk att fuppmrksamhet.

    Forskning visar enligt Webster-Stratton (2004) att ignorering r en metod som gerresultat. Om man behller sitt inre lugn istllet fr att brja skrika t barnet visar denvuxne att denne har kontroll ver sig, sjlv vilket signalerar att det inte r ngon idfr barnet att fortstta med sitt beteende. Vissa beteenden ska inte ignorerasdribland: verbala krnkningar, beteenden som skadar barnet sjlv, andra barn elleregendom. Det gller ven lgner, stlder och olydnad. Det r viktigt att bermma, nrbarnen har positivt beteenden annars kommer detta att frsvinna. Frfattarenpongterar, att det aldrig r acceptabelt att hota att lmna barnet eller verge detoavsett hur stor frestelsen r. Om en taktik inte fungerar r det viktigt att prova andrametoder exempelvis genom att frnta privilegier eller ge en extrauppgift. Det r

  • 14

    viktigt att barnen knner trygghet i relationen till de vuxna ven d konflikteruppstr.

    2.8 TimeoutJag ger denna metod stort utrymme och beskriver den relativt ingende, d jag tyckeratt den r intressant. Jag har kommit i kontakt med metoden, d ngra av defrskolorna som jag har vikarierat p anvnde metoden och jag har till viss del anvntden vid ngra tillfllen. Metoden fungerade bra, d jag anvnde den fr att bryta ettsyskonpars aggressiva beteende gentemot varandra.

    Timeout r en metod som anvnds fr att hantera barns aggressivitet. Webster-Stratton (2004) pongterar att timeout inte r en snabbverkande metod som geromedelbara resultat. Fr att anvnda metoden p frskolan mste frldrarna ge sittsamtycke. Nr det gller timeout r det viktigt att ha en gemensam policy inomarbetslaget eftersom det r en knslig metod fr barnen. Det r avgrande frresultatet av arbetet att ha frldrarnas std. De br f bde muntlig och skriftliginformation om detta arbets- och frhllningsstt, som lraren har nr det gllerarbetet med barnens sociala utveckling.

    Frfattaren ppekar att det r viktigt att informera barnen om nr timeout kommeratt anvndas. Det krvs vning fr att barnet ska lra sig metoden. Barnets beteendekan frvrras frsta gngen metoden anvnds och som lrare mste man vara bereddp att barnet testar grnserna. Barnet kan enligt frfattaren kasta och ha sndersaker. Metoden inriktar sig p barnets aggressivitet. Frfattaren anser att vid vld,destruktivt beteende eller verbala krnkningar mot lrare och barn br metodenanvndas direkt, annars finns det risk att ngon kommer till skada.

    Nr det gller trots och annan typ av olydnad br timeout anvndas efter att barnethar ftt en varning. Det r viktigt att utse en plats fr timeout dr det inte finns sakersom barnet kan leka med. En stol br stllas p den utsedda platsen. Fr att hllareda p tiden kan en ggklocka eller timglas anvndas. Detta fungerar ven lugnandep barnet eftersom det ser hur mycket tid som r kvar p timeouten.

    Tiden br anpassas efter barnets lder, fr exempelvis en 3-ring br tiden vara treminuter. Enligt Webster-Stratton (2004) visar forskning att om tiden r lngre nfem minuter blir den inte mer effektiv. En effektiv timeout behver bara vara i femminuter, frutsatt att det har varit tv minuter tystnad i slutet. Frfattarenpongterar att fr vissa barn tar lngre tid p sig att komma till ro n andra. Att lggatill tid fr allvarligare strningar, eller att lta barnet lmna timeouten innan tiden rslut frtar verkan av timeouten. Detta kan gra att barnets beteende frvrras.

    Den primra idn med metoden anser Webster-Startton (2004) r att gra tiden skort som mjligt fr att sedan ge barnet en chans att frska igen. Efter att ha stllttiden br barnet lmnas och inte talas till. Nr tiden r slut ska uppmaningenrepeteras. Barnet, som har kastat eller haft snder saker, ska efter avslutad timeoututfra den uppgift som ledde till timeouten. Drefter ska det stda upp efter sig ellerlaga det som gick snder. Om det inte gr att laga ska barnet bli av med ettprivilegium under den dagen. Om barnet vgrar br proceduren anvndas igen.

    Webster-Stratton (2004) ppekar att barn under 6 r som vgrar ta timeout kan ledasdit. Barn i ldern 4-6 r kan ges valmjlighet att antingen g dit sjlv eller ledas dit av

  • 15

    en vuxen. Barn, som lmnar timeouten innan tiden r slut, ska ledas tillbaka med envarning om att indragning av privilegium kommer att gras om barnet inte sittertiden ut. Genom att inte tvinga barnet fysiskt att tervnda till timeouten bevarasrelationen lrare - elev. Nr tiden r slut br barnet vlkomnas tillbaka till gruppen.Om timeouten berodde p en vldshandling ska barnets frsta positiva beteendebermmas. Om barnet vgrar tervnda efter avslutad timeout br lraren lgga tilltv minuter och ta bort ett privilegium fr barnet. Det som gr timeout till en effektivmetod r skillnaden mellan den belnande miljn, med lrarens positivauppmrksamhet och den mindre belnande miljn som timeoutsituationen ger.Webster-Stratton (2004) hnvisar till forskning som visar att de lrare som lyckasbst vid hantering av fientliga och aggressiva elever r de, som anvnder sig avdisciplinmetoder ssom timeout, varningar, frluster av privilegier och kombinerardem med flera positiva tillvgagngsstt.

    2.9 Konflikthantering och problemlsningDet r viktigt anser Webster-Stratton (2004) att koncentrera sig p vad barnet gjordeom man har sett hndelsen istllet fr varfr. Eftersom barn ofta inte vet varfr degjorde det. Utfrgning kan medfra att barnet drar sig undan eller frnekar sittagerande. Vuxna tycker i allmnhet att barn ska ta ansvar fr sitt agerande. Barnetsnegativa beteende kan eskalera om lraren skriker och r knslosam vidtillrttavisningen. Istllet ska lraren bekrfta vad barnet har gjort och vilkenkonsekvens det medfr, samt ppeka att man inte tror att barnet kommer att upprepadet intrffade. Om barnet frnekar sitt beteende r det viktigt att inte lta sigpverkas utan vara bestmd och pminna om reglerna och konsekvenserna.Frfattaren tar upp ett exempel: Fyrariga Katarina som anvnder kritor brjar mlap sin bnk. Den vuxne sger att om hon inte kan rita p pappret, d mste kritornatas bort. Fortstter hon rita p bordet tas kritorna bort. Hon br senare f tillbakakritorna och en ny chans att lyckas.

    Webster-Stratton (2004) baserar problemlsningsmetoden p DZurilla ochGoldfried (1971). Metoden delas in i sex delar:

    Vad r mitt problem? Diskutera lsningar. Vilka blir konsekvenserna av lsningen? Vilken lsning fungerar bst? Anvnder jag min plan? Hur klarade jag mig? Utvrdera resultatet.

    En metod som Pape (2003) tar upp kallas ICPS. Det r en frkortning som str frInterpersonal Communication Problem Solving. Metoden bestr av fem steg:

    Skapa en frstelse av problemet genom att tyda relevanta sociala knneteckenhos personen (personerna) och situationen.

    Hitta alternativa lsningar p problemet. Frutsg konsekvenserna och utvrdera drefter lsningarna mot bakgrund av

    en bedmning av skerhet, inverkan p de inblandade, rttviseaspekten ochom lsningen kan fungera.

    Vlj och anvnd en lsning. Utvrdera om lsningen fungerar och vlj om ndvndigt en alternativ

    lsning.

  • 16

    ICPS-metoden ska enligt Pape (2003) lra barnen att det finns olika stt att lsakonflikter, samt att frst att deras val ger olika konsekvenser. Nr det gller att lsakonflikter, mste barnen f mjlighet att bertta med egna ord, vad som har hnt.Drefter ska de ha en mjlighet att upptcka att situationen kan uppfattas olika. Detr viktigt att inte frska utse en syndabock, utan istllet uppmuntra barnen till attkomma p en lsning p problemet. Om ett eller flera barn tar till vld mste dettaavbrytas, samtidigt som deras rtt till att bli arg ska bekrftas. Frfattaren uppger atthon brukar anvnda timeout, nr de inblandade behver lugna ner sig, innankonflikten lses med hjlp av ICPS-metoden.

    3. Metod

    3.1 ForskningsstrategierJag valde att gra en kvalitativ studie eftersom syftet var att ta reda p hur manarbetar i frskolan och inte mta resultatet av deras arbete. Enligt Denscombe (2000)r den kvalitativa forskningsmetoden mest lmpad fr en beskrivande studie somdenna d syftet inte r att mta och analysera resultat.

    3.2 DatainsamlingsmetoderStukat (2005) tar upp de tre datainsamlingsmetoderna observation, enkt ochintervju. Utifrn min frgestllning valde jag att genomfra intervjuer eftersom denmetoden borde ge mer uttmmande svar n enkter. D den sociala kompetensentrnas lpande i den dagliga verksamheten skulle observationer som metod blivldigt tidskrvande. Drfr valde jag bort denna metod. Nr det gller val avintervjumodell anvnde jag den semistrukturerade med tanke p att jag ville ha vissafasta frgor som alla informanter svarade p, men ven ha mjlighet att spinna vidarep det informanterna berttade. Den semistrukturerade intervjun bygger enligtStukat (2005) p frgeomrden dr intervjuaren r flexibel vid utfrgningen vilketger informanten mjlighet till friare, mer berttande, svar. Detta ger i sin turintervjuaren mjlighet till fljdfrgor.Intervjuerna planerades fr att kunna genomfras i en lugn milj ochtidsbegrnsades. Tidpunkt fr intervjuerna bestmdes utifrn informanternasschema och hnsyn togs till verksamheten. Eftersom jag genomfrde intervjuernaensam och inte ville missa viktig information bandades intervjuerna.

    3.3 UrvalJag valde informanter p min partnerskola eftersom jag under min verksamhets-frlagda utbildning har etablerat kontakt med samtliga i arbetslaget. Detta ansg jagskulle underltta att f informanter att stlla upp p min underskning. Minpartnerskola r en frskola som bestr av flera avdelningar. Att informanterna varsamlade p ett begrnsat omrde skulle underltta genomfrandet av intervjuernatidsmssigt. Eftersom informanterna hade olika yrkesbefattningar och olika lngarbetslivserfarenhet ansg jag att de skulle ge mig bra information i mnet.Informanterna har arbetat mellan 2 och 37 r inom barnomsorgen.Medelanstllningstiden p hur lnge de hade arbetat inom barnomsorgen var 16 r.

  • 17

    P frskolan arbetar bde barnsktare, frskollrare och dramapedagog. Eninformation med inbjudan skickades till frskolan. Av denna framgick att jag nskademinst sex deltagare och att dessa skulle vara barnsktare och frskollrare. nskvrtvar att dessa skulle arbeta med olika ldersgrupper. Vidare framgick att deltagandetvar frivilligt. Urval skedde vid personlig kontakt med respektive arbetslag varvid ttainformanter visade intresse av att delta. Av informanterna var en barnsktare, sexfrskollrare och en dramapedagog. Den urvalsmetod jag tillmpat stmmer med densom Denscombe (2000) benmner subjektiv urvalsmetod. Knnetecknande frdenna r bland annat att forskaren har viss knnedom om de som medverkar istudien.

    3.4 Databearbetning och analysmetoderJag lyssnade igenom intervjuerna en i taget och transkriberade dem. Drefter lstesde transkriberade intervjuerna flera gnger fr att ska efter eventuella mnster. Fratt lttare kunna f verblick sammanstllde jag informanternas svar frga fr frga.Drefter jmfrde jag resultaten frn intervjuerna med det som hade framkommit ilitteraturstudien. Detta sammanstlldes sedan i resultatanalysen.

    3.5 Reliabilitet och validitetStukat (2005) anser att hur reliabiliteten r beror p om resultatet blir densamma vidupprepning av underskningen. Jag r medveten om att reliabiliteten kan anses lg imin underskning enligt Stukats mtsystem, men anser nd att resultatet r riktigtmed tanke p syftet med underskningen. Jag inser att antalet informanter var f,men de gav en god uppfattning av hur frskolan arbetar med social kompetens, vilketvar min avsikt. Ett strre antal informanter hade varit nskvrt, men det skulle havarit alltfr tidskrvande. Det skulle ocks ha varit en frdel att ha med intervjuerfrn en annan skolenhet, som kanske arbetar p annat stt.

    Validiteten beror enligt Stukat (2005) p om man vid underskningen mter vadman avser att mta. Jag avsg att ta reda p hur frskolan arbetar med socialkompetens. Alla frgor var relevanta i underskningen, men jag skulle ha fokuseratoch stllt fler fljdfrgor om hur de arbetar med barnens sociala kompetens. Dettahade ocks underlttats om jag inte hade genomfrt intervjuerna ensam.

    3.6 Etiska stllningstagandenI missivbrevet informerade jag informanterna om de etiska principerna, som Stukattar upp, ssom att deltagandet var frivilligt och vad jag skulle anvnda materialet till.Eftersom det var s f informanter i min underskning har jag valt att inte redovisaintervjusvaren per yrkesgrupp. Detta skulle innebra att enskildas synpunkter skullekunna utlsas i rapporten.

    Enligt vetenskapsrdets forskningsetiska principer i humanistisk-samhllsvetenskaplig forskning (www.vr.se) finns det fyra huvudkrav nr det glleratt skydda informanten. Dessa kallas informationskravet, samtyckeskravet,konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

    http://www.vr.se/

  • 18

    Jag uppfyllde informationskravet genom att i missivbrevet informera om vadunderskningen skulle anvndas till samt att deltagandet var frivilligt och att dekunde avbryta intervjun om de s nskade.

    Samtyckeskravet uppfyllde jag eftersom informanterna sjlva fick bestmma om deville delta i underskningen, samt att jag tog hnsyn till nr informanten hademjlighet att genomfra underskningen. Jag hade ven begrnsat underskningentidsmssigt. De hade mjlighet att avbryta intervjun om de ville. Eftersom jag hade sfr informanter redovisade jag resultatet genom att sammanstlla dessa i gruppistllet fr vad varje informant svarade fr att det inte skulle kunna vara mjligt attidentifiera informanterna.

    Konfidentialitetskravet uppfyllde jag genom att frvara det insamlade materialet pett sdant stt att obehriga inte kan ta del av dem.

    Nyttjandekravet uppfylldes eftersom jag enbart anvnder det insamlade material iforskningsndaml.

    4. Resultat

    1 Beskrivning av social kompetensInformanterna ger en entydig bild av hur de ser p begreppet social kompetens. Denbild som ges utgr frn det sociala samspelet i att arbeta i grupp. Dr ingr att kunnaumgs med barn och vuxna, att kunna leka och samarbeta. Dessutom nmns att detven gller att veta hur man upptrder mot varandra. Ngon nmner ocks att klaraav att fungera i en grupp utan problem och om problem uppstr ven kunna hanteradetta. En informant sammanfattar frgan genom att framhlla att social kompetensomfattar hela sttet fr vuxna och barn att vara i vardagen p frskolan.

    2 Utvecklandet av barns sociala kompetensFlera av informanterna utgr frn de vuxnas betydelse som frebilder. Genom attvara goda frebilder visar de vuxna hur man upptrder mot varandra. Andrainformanter betonar vikten av att leka och umgs med andra, bde vuxna och barn.De kommer hr in p frskolans betydelse dr barnen umgs i bda strre ochmindre grupper och dr leken ocks kan ha pedagogiska inslag som rollekar. Ngrainformanter nmner betydelsen av att klargra nr man gr ngot rtt och nr mangr ngot som r fel. En informant tar ven upp det genetiska arvet och menar attmnga barn redan har social kompetens nr de kommer till frskolan. Informantenutvecklar detta genom att sga att det r som om vissa barn fds med socialkompetens medan andra mste arbeta med den sociala kompetensen.

    3 Barns behov av social kompetensSamtliga informanter betonar den empatiska frmgan, som att och vara snll ochhjlpsam mot sina kompisar. De nmner behovet av att kunna umgs med andrabarn, lyssna p andra och vnta p sin tur. Ngra nmner ocks att till den empatiskafrmgan hr ven att ta ansvar fr sina handlingar, att vara rlig och att vara rddom saker och ting. Tv informanter utvecklar tankar kring barnets behov av att varatrygga i sig sjlva, att ha sjlvknsla och att knna sjlvtillit. De menar att det rviktigt att barnet knner att det r med i ett sammanhang, att man r en i gruppen.

  • 19

    En informant anser att det viktigaste fr barnet att f med sig frn frskolan r densociala kompetensen. Informanten uttrycker att kunskap, som att skriva namn ochliknande frdigheter, lr de sig i skolan.

    4 Frskolans arbete med barns sociala kompetensHuvuddelen av informanterna kommer inledningsvis in p lekens betydelse frbarnets utveckling. De menar att nr barnen r med i leken lr de sig turtagning ochrespekt fr varandra, men om de inte har hittar leksignalerna mste de vuxna hjlpabarnen med detta. Informanterna tar ven upp att leken kan ske i form av drama drbarnen trnar sig i att samarbeta genom olika former av samarbetsvningar. Denmner att under dramat kan ven sagor anvnds fr att gra barnenuppmrksammade p sina egna och andras knslor. Flera informanter sger att dedagligen arbetar mycket med att vara snlla mot varandra och hjlpa varandra.Genom att umgs dagligen lr barnen sig, enligt informanterna, till exempel att vntap sin tur och lgga p lagom mycket mat. Ytterligare ett exempel som flerainformanter tar upp r turtagning, som barnen fr va p nr de kommer in efterutevistelse och ska tvtta sig eftersom de bara har ett handfat. En informant berttaratt de trnar turtagning med hjlp av lekar. Ngon tar upp att barnen ska lra sig talatrevligt och inte slss och slita saker ifrn varandra. Detta ger en annan informantexempel p och nmner att man vid lunchen sitter tillsammans, ger varandra maten,njuter av maten och vardagspratar med varandra. Som vuxen ska man, enligt dennainformant vara en bra frebild och freg med gott exempel. En av informanternapongterar samlingens betydelse fr barnets utveckling. Samlingen i sig krver, enligtinformanten, att barnen r tysta och uppmrksamma samtidigt som man kan prataoch diskutera kring olika frgor. En informant menar att allt som sker p frskolan rsamarbete oavsett om det gller att g ut p grden och leka eller att g tillgymnastiken. Allt r, enligt denne, ett samarbete fr att det ska flyta p och vara strevligt som mjligt p frskolan.

    5 Vikten av grnssttning fr barnet i bde hem och p frskolaInformanterna svarar entydigt att grnssttning r viktigt fr barn bde i hemmetoch p frskolan. De kommentarer som lmnas r att det bland annat r viktigt attbarn vet vilka vrderingar som gller. En annan kommentar r att det r viktigt attbrja tidigt med att stta grnser. D behver man inte vara lika tydlig nr barnet blirldre. Ngon informant anser att barn mr bra av att veta vad det fr och inte frgra.

    6 Miljns betydelse fr barns sociala kompetensInformanterna beskriver miljns betydelse utifrn olika aspekter. Ngra utgr frnden yttre miljn som genom att ha strre utrymme leder till frre konflikter och p sstt r mindre stressig fr barnen. En informant upplever att det r fler konflikterinomhus eftersom de inte kan rra sig p samma stt som ute. Ngon betonar viktenav en stimulerande fysisk milj, som skapar nyfikenhet och aktivitet hos barnen. Eninformant lyfter upp behovet av stimulerande milj, men betonar ocks behovet av enlugn milj. Enligt denna mste det finnas utrymme dr samlingar kan genomfras ilugn och ro utan strande moment. Flertalet av informanterna kommer ven in p devuxnas roll i barnens milj. De ppekar att vuxna har en viktig roll som fostrare ochsom frebilder. Hr spelar frskolan enligt informanterna en viktig roll d barn ochvuxna mts. En informant kommenterar detta och sger att det r bra att barn kan gp frskolan eftersom de har umgnge med mnga olika mnniskor, vilket ger demmer motstnd n om de skulle vara hemma med mamma.

  • 20

    7 Bemtande vid konfliktFlertalet av informanterna menar att det viktigaste sttet att hantera konflikter rgenom samtal. Enligt tv informanter utgr samtalet frn ett kompistnk dr manfrsker f barnet att tnka att s hr vill jag bli bemtt. D kan man enligt dessainformanter, f barnet att tnka, s hr ska jag bemta min kompis. Ngrainformanter menar att ven om man arbetar med samtal s r det viktigt att ta tag ikonflikten, nr den intrffar. De ppekar att alla konflikter kanske inte ska lsas medde vuxnas hjlp. Enligt informanterna mste ven barnen f lsa vissa konflikter pegen hand, men det r viktigt att vara observant p det som hnder fr att motverkahierarki i barngruppen. Ett par informanter menar att det r viktigt att tillrttavisabarnet. Ngon menar att detta kan ske genom att tala om fr barnet att det sombarnet har gjort inte r okej. Ett annat stt r att tydligt visa sitt ogillande.

    4.1 SammanfattningSammanfattning av informanternas uppfattning kring social kompetens.

    Social kompetens handlar om frmgan att fungera i grupp, att veta hur man skaupptrda mot varandra. Vikten av goda frebilder betonas. Bde vuxna och andrabarn fungerar som frebilder i lek och umgnge. I frskolan behver barn utveckladen empatiska frmgan liksom skapa sjlvknsla. Det r viktigt att barn knnersjlvtillit och att knna att de r med i gruppen. Leken r viktig fr barns utveckling.ven drama kan anvndas fr att trna barnens sociala frdigheter. Alla aktiviteteroch moment, som frekommer i frskolan, trnar barnens sociala kompetens.Grnssttning r viktig i bde hemmet och i frskolan. Barn mr bra av att veta vadde fr och inte fr gra. Den fysiska miljn har stor betydelse d den stimulerar barnsnyfikenhet. Det r viktigt att miljn utformas s att den passar verksamheten. Det rangelget att ta tag i konflikter oavsett om man lter barnen lsa dem p egen handmed versyn eller om man som pedagog lser konflikten.

    5. ResultatanalysI detta avsnitt jmfr jag resultaten frn intervjuerna med resultaten av litteraturen.

    Social kompetensInformanternas beskrivning av begreppet social kompetens innefattar de frdighetersom behvs fr att umgs med andra mnniskor. I detta ingr ven att fungera igrupp och att kunna lsa de problem som kan uppst.

    Pape (2003) hvdar att det idag inte finns ngon begreppsbeskrivning av socialkompetens, men beskriver att den sociala kompetensen bland annat utgr frn dekunskaper och frdigheter som behvs i umgnget med andra mnniskor. Dennabeskrivning stmmer med den vergripande bild som framkommit vid intervjuerna.ven Ogden (2003) menar att hur man upptrder mot andra r en del av den socialakompetensen.

    FrebilderFlera av informanterna anser att genom att vara goda frebilder visar de vuxna hurman upptrder mot varandra. Detta stller krav p att de som r frebilder besittersocial kompetens, detta anser jag vara underfrsttt i intervjuerna. Den beskrivningav social kompetens, som framkommit i intervjuerna och i litteraturstudien ligger i

  • 21

    linje med Lpf 98 ml och riktlinjer fr frskolan. Av lroplanen framhlls att vuxnasfrhllningsstt pverkar barns frstelse och respekt fr rttigheter ochskyldigheter. Drfr r vuxna viktiga som frebilder.

    Informanterna tar upp de vuxnas betydelse, nr det gller barnens sociala kompetensgenom att vara bra frebilder. Genom att vara goda frebilder visar de vuxna hurman upptrder mot varandra i olika situationer. Grandelius (1999) och flera av depedagoger, som jag har studerat i detta arbete, r verens om att alla mnniskor rfrebilder oavsett lder. Vid intervjuerna framkommer flera exempel p hur de vuxnar frebilder i den dagliga verksamheten. Matsituationen r ett exempel p etttillflle, som informanterna tar upp, dr vuxna visar barnen hur man uppfr sig vidmatbordet och hur man samtalar med varandra. Informanterna tar ven upp attfrskolan ger barn mjlighet att umgs och leka i strre och mindre grupper. Dettatolkar jag som att de anser att ven de ldre barnen r frebilder fr de yngre. Barnbehver kunna lyssna p andra och vnta p sin tur. Detta lr de sig genom att umgsp frskolan vilket har lyfts fram i intervjuerna.

    Leken och miljnInformanterna tar upp hur viktigt det r fr barnen att kunna umgs och leka medvarandra. Ngot som de anser r viktiga frdigheter som barn behver utveckla nrde r i frskolan. Om barnen inte hittar leksignalerna mste de f hjlp med detta.Pape (2003), hman (2003) m.fl. anser att leken har stor betydelse fr utvecklandetav den sociala kompetensen. En informant, som ven hll med om lekens betydelsefr utvecklingen av social kompetens, tar upp det genetiska arvet. En del barn har densociala kompetensen redan nr de fds medan andra mste jobba p den. Jag tolkaratt informanterna menar att vissa barn mste f mer std n andra i frskolan fr attlra sig social kompetens. Informanternas uppfattning att man kan lra sig socialkompetens stds av Kimber som Nilsson (2001) refererar till.

    ven yttre faktorer ssom miljn pverkar barnens frutsttningar fr att umgs.Ngra informanter anser att miljn utomhus ger barnen strre rrelsefrihet vilket isin tur anses ge mindre konflikter mellan barnen. Den fysiska miljn, som diskuterasi intervjuerna, innefattar olika typer av lekmaterial som barnen vill ta del av ochanvnda bde nr det gller den fria leken och egna skapandeaktiviteter.Det r viktigt att erbjuda barnen en stimulerande fysisk milj som inbjuder till lek.Granberg (2003) anser att miljn r viktig i det avseende nr det gller placeringenav lekmaterialet. Eftersom barnen ska utvecklas till sjlvstndiga individer r detviktigt att i mjligaste mn visa frtroende och placera material p sdant stt attbarnen sjlva kan komma t det. Om materialet stlls utanfr deras rckvidd hindrasde i sin sjlvstndighet. Flera av pedagogerna bland annat Pape (2003) och Granberg(2003) kommenterar miljns stora betydelse fr att skapa frutsttningar frbarnens utveckling.

    Regler och konflikthanteringRegler br introduceras redan vid tidig lder. Barn mr bra av att veta vilka reglersom gller. Detta r tv pstende som informanterna uttalar vid intervjuerna. Densammanfattande bilden som ges r att grnssttning r bra fr barnens utvecklingoch drfr br barn ta del av regler redan nr de r sm. Grandelius (1999) anserliksom informanterna att det r viktigt att barnen vet vilka regler som gller.Informanterna ppekar vikten av att tala om nr barnen gr ngot fel och bryter moten regel.

  • 22

    Vid intervjuerna diskuteras konfliktlsning utifrn olika typer av konflikter. Konfliktkan uppst vid osmja mellan barn. D barn medvetet eller omedvetet bryter mot deregler som gller. Fr konflikthantering redovisar informanterna flera metoder. Ettstt r att lta barnen bertta vad som hnt och drefter kan man tala lugnt tillbarnen. Om det finns behov ge frslag p lsning. Det r viktigt att inte ta ver nr enkonflikt ska lsas utan observera och vgleda, s att de lr sig lsa konflikter p egenhand. Kompistnk r en annan metod som anvndes vid konflikthantering. Jag tolkaratt den metoden vnder sig till barnets empatiska frmga genom att den vuxnetillsammans med barnet pratar om hur det andra barnet knner och lter barnet sttasig in dennes situation.

    6. DiskussionInledningsvis kommer jag att diskutera metoden och drefter resultatet.

    6.1 MetoddiskussionJag valde ostrukturerad intervju fr det ger enligt Denscombe (2000) informanternamjlighet att utveckla och fullflja sina tankar i mnet. Genom att gra personligaintervjuer var det frhllandevis enkelt att bestmma tidpunkt fr intervjutillfllena.Jag vet, av egen erfarenhet, att en enkt ltt kan glmmas bort och inte besvaras.

    Jag hade som utgngspunkt att ta en informant frn varje avdelning, men jag fick interespons p mitt missivbrev frn alla avdelningarna och frn ngra avdelningar fickjag fr mnga informanter. Drfr fick jag inte den bredd p underskningen, somjag hade nskat.

    Metoden krver ingen avancerad utrustning. Jag anvnde bara en bandspelare.Intervju r enligt Denscombe (2000) den metod som ger hg svarsfrekvens. Tre avinformanterna var negativa till inspelning av intervjuerna, men de gick med p attdelta i intervjuerna. De ptalade eftert att de under intervjun hade glmt bort attbandspelare anvndes.

    Jag anser i efterhand att en ppen enkt hade gett mig mjlighet att kat antaletinformanter, men frgan r hur mnga som skulle ta sig tid att svara. Min tanke varatt f en generell uppfattning om hur informanterna ser p frskolans arbete medsocial kompetens inte att mta exakt hur mycket de arbetar. Jag skulle ha delat utfrgorna i frvg. D hade informanterna kunnat frbereda sig och drigenom svaratmer utfrligt p frgorna. Detta var ngot som en informant ptalade. Formulerandetav frgorna var bra frutom frga 5: Anser du att det r viktigt med grnser fr barnetbde i hemmet och i frskolan? Sttet som frgan var formulerad resulterade i attinformanterna inte gav srskilt utvecklade svar.

    En frdel hade varit att vara tv vid intervjuerna dr en kan fokusera p huvudfrgoroch en p fljdfrgor. Att i underskningen haft med ytterligare en skolenhet, somkanske arbetar med annan pedagogisk inriktning skulle ha kat underskningensvrde.

  • 23

    6.2 ResultatdiskussionDet som frvnade mig r att det enligt Pape (2003) inte finns ngon accepteraddefinition p begreppet social kompetens. Jag anser liksom informanterna att socialkompetens innefattar de frdigheter och vrderingar som behvs fr att umgs medandra. Jag hller med Nilsson (2001) att barn som har social kompetens har flerkompisar n de som saknar social kompetens.

    Informanterna tar upp hur viktigt det r att kunna umgs och leka med varandra. Detar ven upp att frskolan ger barn mjlighet att umgs och leka i strre och mindregrupper. Barnen lr sig att lyssna p andra och vnta p sin tur genom att umgsdagligen p frskolan. Informanterna ppekar att om barnen inte har hittatleksignalerna mste de hjlpa barnen med det. Detta r ngot som Pape (2003) hllermed om. Jag anser att det r vldigt viktigt att hjlpa barn med deras socialakompetens fr att de ska ha frdigheterna, som behvs fr att bli godasamhllsmedborgare. I och med att informanterna sa att de mste hjlpa barnet attlra sig leksignalerna ser jag som ett tecken p att Kimbers pstende om att man kanlra sig social kompetens stmmer. Jag har ocks den uppfattningen att man kan lrasocial kompetens. Men jag hller ven med den informant som ptalade det genetiskaarvets betydelse. Jag har sjlv, i min roll som barnsktare, kunnat konstatera att vissabarn har den sociala kompetensen redan nr de kommer till frskolan medan andrabehver trna p detta.

    Jag anser, i likhet med Webster-Stratton (2004), att barn behver regler. Om barnska flja regler frutstter det, enligt min uppfattning, att de vet vilka reglerna r ochatt de frstr dom. Tydliga regler skapar frutsttning fr att barnen ska knna sigtrygga. Det rcker dock inte med bara regler det gller ocks fr lraren att vara tydligi uttalandet av budskap. Webster-Stratton (2004) ger, tycker jag, ett bra exempel. Omlraren sjer Nu ska vi stda och sedan inte deltar i stdningen kan barnet tolkadetta som att det inte heller behver stda.

    Enligt Grandelius (1999) och flera av de pedagoger, vars litteratur jag tagit del av idetta arbete, r alla mnniskor frebilder oavsett om de r barn eller vuxna. Drfranser jag att det r viktigt att vi tnker p hur vi beter oss infr och mot andramnniskor. Jag hller dremot inte med Ulla Lftsted som i Ingrid Carlgrens bok(1999) Miljer fr lrande anser att frskolans viktigaste uppgifter r atttillhandahlla lekmaterial, inspirera och ge barnen tid att leka. Jag menar att detgivetvis r viktigt att barnen har material att anvnda under sin vistelse p frskolanoch att vi ger barnen tid att leka. Men jag anser att lrarnas viktigaste roll r att varagoda frebilder och vgleda barnen till att utveckla social kompetens. Om det intefinns goda frebilder, s frbttras inte den sociala kompetensen av tillgngen pleksaker och tid fr lek.

    Frskolan ger barnen en stor mjlighet att trffa mnga olika mnniskor vilket r enfrutsttning fr att utveckla social kompetens. Jag hller med Pape (2003) ochhman (2003) om att leken har stor betydelse fr utvecklandet av den socialakompetensen. Ngra av pedagogerna, jag tidigare refererat till, har olikauppfattningar om hur den vuxnes deltagande i leken pverkar leken om den anvndssom pedagogiskt verktyg. Jag r av den uppfattning att om syftet r att hjlpa barnenatt utveckla social kompetens frutstter det att de vuxna deltar i leken. Sedan kan

  • 24

    man som vuxen styra hur mycket man pverkar leken genom sitt frhllningsstt ochbemtande av barnen i leken.

    Flera av pedagogerna bland annat Pape (2003) och Granberg (2003) kommenterarmiljns stora betydelse fr att skapa frutsttningar fr barnens utveckling. Debehandlar bde den inre och yttre miljn samt den psykiska miljn. Ngrainformanter ansg att miljn pverkar hur barnen umgs. De anser att utemiljn gerbarnen strre rrelsefrihet, vilket i sin tur ge mindre konflikter mellan barnen.

    Det r viktigt att erbjuda barnen en stimulerande fysisk milj som inbjuder till lek.Placeringen av lekmaterialet hller jag med Granberg (2003) om att den r viktig.Eftersom vi vill att barnen ska utvecklas till sjlvstndiga individer r det viktigt att imjligaste mn visa frtroende och placera material p sdant stt att barnen sjlvakan komma t det. Jag anser att vi hindrar dem i deras sjlvstndighet om materialetstlls utanfr deras rckvidd. Jag har ett eget exempel frn en frskola dr de hadeallt material som barn behver nr de ska mla med vattenfrg i tvttrummet.Rummet var avgrnsat, men hade fnster utan glas, vilket innebar att personalenkunde ha insyn och mjlighet att vgleda barnen nr de ville mla. Detta gjorde attven de yngre barnen sjlva kunde plocka fram materialet.

    Granbergs (2003) frslag att dela in rummet i flera delar med hjlp av bokhyllor ellertyger tycker jag var en bra id d rummet kan anvndas fr olika lekar. Det r ocksviktigt att kunna skapa en lugn milj fr samling samtidigt som miljn ska inspireratill aktivitet. Jag anser att innemiljn mycket beror p hur mbleringen r inne pfrskolan och hur lokalerna anvnds. Utformandet av miljn har sina begrnsningarvilket beror hur frskolans inomhusmilj formades frn brjan och inte minst pekonomiska resurser.

    Jag anser att mitt mne r relevant med tanke p hur samhllet har utvecklats. Det rde vuxnas plikt att frbttra den sociala kompetensen hos barnen. Det rcker inte attarbeta med det i skolan. Den sociala kompetensen brjar lngt innan barnen nrskolldern och d har mnga rs mjligheter till trning gtt frlorad.

    6.3 Pedagogisk relevansJag hoppas att mina resultat kan bidra till att ka personalens medvetande om derasstora betydelse som frebilder och ge dem ytterligare inspiration i deras roll somfrebilder fr barnen under vistelsen p frskolan.

    6.4 SlutsatserI frskolan arbetas mycket med att utveckla barnens sociala kompetens. Detta sker,enligt den bild som jag har ftt frn intervjuerna, inte alltid medvetet och struktureratutan som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Mycket av de tankar ochmetoder som Pape och vriga pedagoger redovisar anvnds, ven om det inte skerplanerat. Detta, tycker jag, tydliggrs d informanterna har svrt att konkret beskrivahur de arbetar med den sociala kompetensen d det sker stndigt och automatiskt idet dagliga arbetet.

  • 25

    6.5 Nya forskningsfrgorUnder arbetets gng har jag funderat p hur social emotionell trning kan anvndas ifrskolan. Kimber har arbetat fram ett material fr skolan, vilket jag tog upp i brjanav arbetet. Eftersom det kom till min knnedom att hon hade skrivit en bok i mnet,som riktade sig till frskolan, blev jag intresserad av att f tag i boken fr att belysahur man kan arbeta med barnens sociala kompetens genom en metod. Detta var intemjligt d utgivningen blev frsenad. Drfr vore det intressant att forska vidare omhur metoden fungerar och ven jmfra arbetssttet p en vanlig frskola och en somhar SET-profil.

    Hur arbetar man med metoden SET i frskolan?Vilka likheter och skillnader r det mellan arbetsstten vid jmfrelse av en vanligfrskola och en som har SET-profil?

  • 26

    7. ReferenserCarlgren, I. (1999). Miljer fr lrande. Lund: Studentlitteratur.

    Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken fr smskaliga forskningsprojektinom samhllsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

    Folkman, M-L & Svedin E. (2003). Barn som inte leker Frn ensamhet till sociallek. Stockholm: Runa.

    Granberg, A. (2003). Smbarnslek en ndvndighet. Stockholm: Liber.

    Grandelius, B. (1999). Att stta grnser ett villkor fr vxande. Stockholm: Natur &Kultur.

    Lillemyr, O F. (2002). Lek upplevelse lrande i frskola och skola. Stockholm:Liber.

    Lindell, B & Hartikainen. (2001). Handbok Var gr grnsen? Vrdegrunden ipraktiken. Uppsala: Uppsala fortbildning.

    Nilsson, A. (2001). Livskunskap Det goda samspelet gr det att lra ut?

    Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan kompetensutvecklande och problemlsande arbete. Stockholm: Liber.

    Pape, K. (2003). Social kompetens i frskolan att bygga broar mellan teori ochpraktik. Lund: Liber.

    Pramling Samuelsson, I & Johansson, E. (2007). Frskolan barns frsta skola!Lund: Studentlitteratur.

    Webster-Stratton, C. (2004). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens.Stockholm: Gothia.

    Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:Studentlitteratur.

    hman, M. (2003). Empati genom lek och sprk. Stockholm: Liber.

    Hartup, W (Jan/Feb1994). Having friends, making friends & keeping friends:Relationships as educational contexts. Emergency Librarian. Volym 21:3, 30.

    www.vr.se (Vetenskapsrdets hemsida Forskningsetiska principer utskriven 081124)

    http://www.vr.se/

  • 27

    Bilagor

    Hej!Jag r en student som gr min sista termin p lrarprogrammet vid Mlardalenshgskola i Eskilstuna och ska nu skriva min C-uppsats i pedagogik. Jag har valt attskriva om social kompetens i frskolan. Mitt syfte r att underska hur man sompedagog kan arbeta fr att strka barnens sociala kompetens. Fr att underska dettahar jag valt intervjuer som underskningsmetod och min ambition r att genomfraintervjuer p Eran frskola.

    Jag vore drfr tacksam om jag fick genomfra tminstone sex stycken enskildaintervjuer med frskollrare/barnsktare. Det r nskvrt att dessa pedagogerarbetar med olika ldersgrupper. Intervjuerna berknas att ta ca 45 minuter perperson. Jag nskar genomfra intervjuerna mellan den 30/9 och den 10/10.

    Er anonymitet garanteras. Intervjusvaren kommer att behandlas konfidentiellt ochdeltagandet i underskningen r frivilligt och kan avbrytas nr som helst.

    Jag vore tacksam fr Er medverkan och hoppas att f svar s snart som mjligt.

    Svar lmnas till Kristina [email protected] 0589-14514 eller 076-2327463

    Med vnlig hlsning Kristina Larsson

    Handledare:Carin BenjaminssonUniversitetslektor i pedagogikMlardalens hgskolaAkademin fr Utbildning, Kultur och Kommunikation

    mailto:[email protected]

  • 28

    Intervjufrgor

    Kan du uppge namn och yrke?

    Hur lnge har du arbetat inom barnomsorgen?

    1 Hur skulle du beskriva begreppet social kompetens?

    2 Hur utvecklar barn social kompetens?

    3 Vilka sociala kompetenser behver barn ha i frskolan?

    4 Hur arbetar ni i frskolan med barnens sociala kompetens?

    5 Anser du att det r viktigt med grnser fr barn bde i hemmet och p frskolan?

    6 Vad har miljn fr betydelse fr barnens sociala kompetens?