of 36/36
Kunskap och Lärande i förskolan Marie Gustafsson År 2013 Examensarbete Grundnivå 15hp Pedagogik Examensarbete Förskollärarprogram Handledare: Elisabet Hedlund Examinator: Peter Gill

Kunskap och Lärande i förskolan

  • View
    220

  • Download
    4

Embed Size (px)

Text of Kunskap och Lärande i förskolan

  • Kunskap och Lrande i frskolan

    Marie Gustafsson

    r 2013

    2+

    Examensarbete Grundniv 15hp Pedagogik

    Examensarbete Frskollrarprogram

    Handledare: Elisabet Hedlund Examinator: Peter Gill

  • Gustafsson, M (2013) Kunskap och lrande i frskolan. Examensarbete i pedagogik.

    Lrarprogrammet inriktning mot frskola. Akademin fr utbildning och ekonomi.

    Hgskolan i Gvle

  • Sammanfattning

    I enlighet med frskolans lroplan (Skolverket, 2010) ska frskolan lgga grunden fr

    det livslnga lrandet. Ett lrande som ska frmja barns utveckling samt ge barnen

    mjlighet att utvecklas efter sina egna frutsttningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera

    begreppen kunskap och lrande.

    Syftet med denna underskning var att se hur ngra utvalda frskollrare och

    frskolechefer som r verksamma inom frskolan ser p begreppen kunskap och

    lrande, med lroplanen som utgngspunkt. Vilken innebrd de intervjuade lgger i

    begreppen, hur de synliggr barnens lroprocesser och vilken roll de sjlva har fr att

    hjlpa barnen i deras utveckling.

    Genom intervjuer har de intervjuade fr dela med sig av sina erfarenheter, tankar och

    konkreta exempel. Grunden fr att det ska ske ett lrande r att barnen r trygga, vilket

    samtliga intervjuade var ense om. Att barnen ska f knna sig betydelsefulla samt

    utveckla en knsla fr samhrighet. Barn lr ver hela dagen, i mten med andra och

    utifrn deras egna behov. Begreppen kunskap och lrande gr mycket i varandra och de

    flesta av de intervjuade ser kunskap som ett resultat av lrandet. Det lustfyllda lrandet

    betonas och att det gller att hitta arbetsstt som tilltalar barnen. Genom att anvnda sig

    av leken som en medveten process skapas naturliga lrandesituationer.

    Nyckelord: Kunskap, lrande, frskollrare, lroplan

  • Innehllsfrteckning

    1 Inledning6

    2. Bakgrund..7

    2.1 Lroplan..................................................................................................................................................7

    2.2 Helhetssyn..8

    2.3 Kunskap..9

    2.4 Lrande.10

    4. Syfte och frgestllning.16

    5. Metod..17

    5.1 Metodval...............................................................................................................................................17

    5.2 Urval..18

    5.3 Etiska principer....18

    5.4 Genomfrande.18

    5.5 Bearbetning av insamlat material.19

    6. Resultat...20

    6.1 Sammanstllning av intervjusvaren..20

    7. Resultatanalys28

    7.1 Metoddiskussion..30

    7.2 Vidare forskning...31

    Referenslista

    Bilagor

  • 6

    1. Inledning

    Frskolan fick ett tydligare uppdrag i och med att lroplan fr frskolan kom 1998.

    Lroplanens fregngare, pedagogiskt program fr frskola, innehll allmnna rd frn

    socialstyrelsen och ven principer fr arbetsstt och innehll. Nr nu frskolan ingr

    som en del i utbildningssystemet stller det andra krav p frskollrare som arbetar

    inom frskolan dr kunskap och lrandet r ett av de viktiga uppdragen som lroplanen

    lyfter fram (Skolverket, 2010). Under rubriken frskolans uppdrag str att frskolan ska

    frmja lrandet, och att det ska finnas en aktiv diskussion i arbetslagen om tolkningen

    av dessa begrepp (ibid.).

    Bjrklund (2008) skriver att det r den syn vi har p kunskap som avgr hur vi tolkar ett

    lrande. Frfattaren menar att kunskap bygger p konkreta erfarenheter och att barnen

    br utmanas drefter. Lrande r socialt och sker oftast i samspel med andra och i dessa

    mten finns stora mjligheter fr lrande (ibid.). Att arbeta med barn i de yngre ldrarna

    krver nrhet, inte distans (Johansson, 2003). Lroprocessen r viktig i arbetet med

    barnen. Det gller att bygga p barnens intresse, kompetens och frmga att frst

    (Ibid.). Barn sker och ervrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och

    skapande, men ocks genom att iaktta, samtala och reflektera (Utbildnings-

    departementet, 2010).

    I den hr studien har jag intervjuat tta frskollrare och frskolechefer fr att f svar p

    mina frgestllningar. Hur de ser p lroplanens uppdrag kring kunskap och lrande och

    vilken innebrd de lgger i begreppen. Hur de synliggr barnens lroprocesser samt

    vilken roll de sjlva har fr att hjlpa barnen i deras utveckling.

  • 7

    2. Bakgrund

    Kunskap och lrande leder till mnga tankar d det r mycket som ingr i dessa

    begrepp. Dessa begrepp r ofta sammanlnkade och man kan fundera kring hur ett

    lrande synliggr kunskap. I detta kapitel presenteras vad frskolans lroplan sger om

    ansvar samt vad forskning visar om synen p lrandet och pedagogisk kvalitet.

    2.1 Lroplan

    Lroplan fr frskolan (Skolverket, 2010) ligger som grund fr den pedagogiska

    verksamheten i frskolan och formulerar frskollrarnas uppdrag, ml och vrdegrund.

    Frskolans uppgift, enligt skolverket, r bland annat att erbjuda omsorg, att frmja

    barnens utveckling och lrande samt att i samarbete med frldrarna verka fr att varje

    barn fr mjlighet att utvecklas efter sina egna frutsttningar. Frskolan ska ven lgga

    grunden fr det livslnga lrandet (ibid.). I frskolan arbetar bde frskollrare och

    barnsktare i arbetslag dr frskollrare har det yttersta ansvaret fr att arbetet sker i

    enlighet med mlen i lroplanen. Personalen inom frskolan tar ansvar fr barnen hela

    dagen och frenar omsorg och pedagogik. Ett stort utrymme ges t lek, skapande och

    barnens egna utforskningar (Skolverket, 2010).

    Frskolan har haft sin lroplan sedan 1998. ret efter skrev Pramling Samuelsson och

    Sheridan (1999) att lroplanen hade fokus p ml och innehll men att metoden, hur

    pedagoger ska frhlla sig till barns lrande, i stort stt lyste med sin frnvaro. 2010

    kom den reviderade lroplanen p uppdrag av regeringen d det pedagogiska uppdraget

    under det senaste rtiondet ftt en allt strre betydelse. D det avsgs att utvecklingen

    skulle fortstta freslogs frtydliganden i lroplanen med avsikt att p ett bttre stt ta

    tillvara barns lust att lra. (Utbildningsdepartementet, 2010)

    Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning av frskolans arbete med det

    frstrkta uppdraget (Sammanfattning Rapport 2012:7, 2012). De menar att det behvs

    ett kat fokus p lrandeuppdraget och att det ibland saknas ett helhetstnk kring hur

    verksamheten ska utvecklas i enlighet med lroplansmlen. Frskolorna behver,

    utifrn ett tydligt barnperspektiv, mer systematiskt och kontinuerligt flja och

    dokumentera vad verksamhetens innehll ftt fr fste hos varje barn enligt

  • 8

    Skolinspektionen. Dokumentationen ska ocks visa vilket lrande det har inneburit hos

    det enskilda barnet. Syftet med kvalitetsgranskningsrapporten r att bttre kunna

    utveckla arbetsprocesser s att frutsttningarna fr barn att utvecklas och lra blir de

    bsta mjliga (ibid.).

    2.2 Helhetssyn

    Johansson (2003) skriver i sin forskningsrapport att mten mellan barn och vuxna r

    viktiga d vgen till lrandet gr via uppmuntran och att den vuxne r aktiv och

    reflekterande. Trots det s skiljer sig pedagogers syn p lrande och kunskap mellan

    arbetslag, enskilda pedagoger och ven mellan olika situationer menar Johansson

    (2003). Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) skriver att det barn lr r beroende

    av dels deras frutsttningar men ocks vilka erfarenheter de har mjlighet att f gra.

    En helhetssyn p barn r ngot av frskolans pedagogiska tradition och lrandet r en

    pgende process som involverar bland annat erfarenheter och kulturellt arv (ibid.).

    Yngre barn r stndigt involverade i att lra och det gller att bygga p barnens intresse

    och frmga att frst det som sker. Barns lrande r socialt och sker i sociala

    sammanhang dr kunskap gr vrlden begriplig och meningsfull (Pramling Samuelsson

    och Sheridan, 1999). God pedagogisk kvalitet handlar om vilket innehll verksamheten

    har och vilket frhllningsstt pedagogerna har till barns upplevelser och lrande (ibid.).

    Doverborg och Emanuelsson (2006) anser att som vuxen kan man anvnda lek som

    metod och lgga in ett lrande innehll. Krrby (1997) skriver att pedagogisk kvalitet

    bygger p en helhetssyn dr mnga komponenter ska smlta samman till en enhet. Hon

    menar att inom frskoleverksamheten ses pedagogisk kvalitet i samspelet mellan barn

    och personal men ocks i barngruppen. Nr barn samspelar med andra barn och vuxna

    under lek sker inlrning och utveckling (ibid.). Barn kan ha olika syften med lek men de

    anvnder ofta lek fr att lra sig. Stort utrymme br ges t lek och utforskande dr

    barnens egen nyfikenhet tas tillvara fr att skapa miljer fr lrande. Frskolan r en

    kollektiv milj med ett speciellt fokus p barns lrande och utveckling dr barn och

    vuxna tillsammans prglas bde socialt och kulturellt (Sheridan och Pramling

    Samuelsson, 1999, 2009).

  • 9

    2.3 Kunskap

    I lroplanen (Skolverket, 2010) str det att frskolan ska lgga grunden till att barnen p

    sikt kan ta till sig kunskaper som alla i samhllet behver, men ocks att kunskap inte r

    ngot entydigt begrepp. Kunskap kan komma till uttryck i mnga olika former som till

    exempel fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet (Skolverket, 2010) Begreppet

    kunskap har mnga betydelser. Enligt Gustavsson (2000) s anvnds ordet p mnga

    stt och vi menar olika saker nr vi talar om kunskap. Det kan beskrivas som dels olika

    skilda fakta men ocks som en djup mnsklig angelgenhet som vi gr till ngot

    personligt. Sjlva ordet har dubbla betydelser d det inkluderar betydelsen frn att

    kunna och att skapa dr frfattaren menar att vetandet r den kunskap vi har om hur

    vrlden och samhllen r uppbyggda och fungerar medan att kunna ngot r sjlva

    frdigheten och frmgan att praktiskt utfra ngot (Gustavsson, 2000). Han jmfr

    ordets svenska betydelse med engelskans knowledge dr betydelsen ligger nra

    varandra, men att den dremot skiljer sig frn franskans savoir och tyskans erkenntis

    som inbegriper en dimension av aktivitet (ibid.). Liedman (2001) menar att kunskap

    frmst syftar till skdning eller betraktelse. Han menar vidare att all kunskap r

    praktisk och r resultatet av en lrandeprocess. Enligt Johansson (2003) r kunskap ett

    stt att gra vrlden begriplig och meningsfull fr barnen medan Bjrklund (2008) sger

    att det r den relation som uppstr mellan en mnniska och det fenomen han eller hon

    mter. Hon skriver att kunskap dels grundar sig p logiska resonemang men ocks p

    observationer av omvrlden (Bjrklund, 2008). Kunskap frndrar vr uppfattning och

    kar vr frstelse av omvrlden och r ngot vi inhmtar i en stndigt pgende

    process som inte kan ses som enkel (Gustavsson, 2000). Den har sitt ursprung i sociala

    sammanhang och pverkar vrt stt att tnka och knna (Liedman, 2001). Enligt

    lroplan fr frskolan (Skolverket, 2010) sker och ervrar barn kunskap i sociala

    sammanhang bland annat genom lek, utforskande, samtal och reflektion och att

    verksamheten ska utg frn deras erfarenhetsvrld (ibid.).

    2.3.1 Kunskapsprocessen

    Lroplan fr frskolan (Skolverket, 2010) tydliggr ett perspektiv p kunskap och

    lrande dr barnet har en aktiv del i att mot bakgrund av erfarenheter i och utanfr

    frskolans vrld, utveckla kunskap. Vidare str att frmgan att kunna kommunicera,

  • 10

    ska ny kunskap och kunna samarbeta r ndvndigt i ett samhlle prglat av ett stort

    informationsflde och en snabb frndringstakt (ibid.).

    Kunskap och lrande har sin grund i erfarenheter och i den sociala vrld som barnen

    ingr. Doherty (2012) beskriver hur barn i ldersblandade grupper lr av varandra och

    hur de ldre barnen anvnder sin kunskap annorlunda n de yngre. De anvnder den

    dels fr att hjlpa de yngre men ocks fr att reflektera ver sitt eget lrande genom att

    gra den konkret. Detta resulterade i ett lrande p en hgre niv n i en homogen

    grupp. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) menar att frskolans uppdrag kan

    medfra ett nytt stt att se p kunskap dr lek och lrande utgr en helhet. Vad barn kan

    och inte kan gra beror p den situation som de befinner sig i och de medel som finns

    tillgngliga fr deras uttryck och kunskap (Wallerstedt och Pramling, 2012).

    Pedagogisk kvalitet r en frga om innehllet i verksamheten dr kunskap och attityder

    till barn och inte minst till barns upplevelser r lika viktiga som barnens lrande

    (Johansson, 2003). Forskning har visat hur msesidiga relationer i samspelet mellan

    frskollrare och barn kan leda till att vuxna och barn kan utvecklas tillsammans

    (Emilsson och Pramling Samuelsson, 2012). Barn ska f stimulans och vgledning av

    vuxna fr att genom egen aktivitet ka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och

    insikter (Skolverket, 2010).

    2.4 Lrande

    Att lra r att utvecklas och beroende av de sociala sammanhang barn samspelar i med

    andra mnniskor (Lindahl, 1998). Vad lrande innefattar finns inte definerat i

    lroplanen men Slj (2000) menar att lrande handlar om de erfarenheter barn och

    vuxna gr i olika situationer och vilka tolkningar och erfarenheter vi tar med oss frn

    dessa erfarenheter. Enligt Lillemyr (2002) kan lrandet som begrepp tolkas som inre

    processer dr det p grund av nya erfarenheter uppstr en varaktig beteendefrndring.

    Han menar vidare att lrandet inte bara handlar om kunskapsfrdigheter utan att barnen

    fr en annan grund fr att uppleva, knna och tycka (Lillemyr, 2002).

    Johansson och Sandberg (2010) skriver att lrandet bygger p mten och att barn lr av

    varandra. De hnvisar till Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) som menar att

    barns lrande sker i samspel och dr r andra barn viktiga. Det handlar mycket om att

    lyssna och visa respekt fr deras tankar men ocks frmgan att involvera alla barn i

    lroprocesserna (Bjrklund, 2008). Att som frskollrare vara delaktig i den

  • 11

    pedagogiska lroprocessen betyder att man har frmgan att fnga barnens perspektiv

    och kunna anvnda sig av deras erfarenheter och frstelse (Pramling Samuelsson och

    Sheridan, 2009). Enligt Bjrklund (2008) s r att upptcka och reflektera ver vad som

    r gemensamt hos specifika freml och freteelser i omvrlden grundlggande fr allt

    lrande. Emilsson och Pramling Samuelsson (2012) skriver att barn mste f kunskap i

    meningsfulla sammanhang fr att ett lrande ska komma till stnd.

    Lrandet ska ses som ett resultat av handlingar och interaktion med omvrlden

    (Bjrklund, 2008). Frfattaren menar vidare att lrande innebr kunskap som bygger p

    konkreta erfarenheter och att det r frskollrarens uppgift att frse barnet med lmpliga

    och rimliga utmaningar (ibid.). Lrande r en frga om att urskilja men det som barnen

    ska urskilja mste variera enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009). Det som

    barnen frvntas skapa en frstelse fr mste, enligt frfattarna, gras synligt fr dem

    (Ibid.). Slj (2000) menar att man kan likstlla lrande med utveckling.

    2.4.1 Lrande genom lek

    Lrandet r en del av livet. Barns erfarenheter speglar det lrande som uppstr. Att inta

    ett barnperspektiv medfr att frskollrare tar tillvara och frska frst vad barn sger

    och gr utifrn deras synstt. Frskolan har en nyckelroll, utifrn ett barnperspektiv p

    det livslnga lrandet, att ta de frsta och kanske ven de viktigaste stegen i

    utbildningssystemet. Lrandet ska baseras p svl samspel mellan vuxna och barn som

    p att barnen lr av varandra (Sheridan och Pramling Samuelsson, 2009). Johansson och

    Sandberg (2010) skriver om tv nyckelbegrepp, lrande och delaktighet inom

    frskolan. De menar att ett lrande uppstr nr mnniskor r i msesidig relation (ibid.).

    Enligt Slj (2000) ska lrande uppfattas som en process dr vi lgger till nya stt att

    tnka och handla till dem vi redan har.

    Verksamheten i frskolan ska frmja leken, kreativiteten och det lustfyllda lrandet

    (Skolverket, 2010). Den ska ta till vara och strka barnets intresse fr att lra och ervra

    nya erfarenheter, kunskaper och frdigheter. Frskollrarens uppgift, i den pedagogiska

    verksamheten, r att stimulera och utmana barns utveckling och lrande (ibid.). Barn lr

    bst nr de leker, i leken tnker de inte p att de lr sig ngot. De r mer fokuserade p

    vad de gr och att det r roligt, det lustfyllda lrandet (Johansson och Sandberg, 2010).

    Kroksmark (2003) menar att lrandet ska vara s ltt och lustfyllt att de yngsta barnen

    inte tnker p att de lr. Lek har ofta setts som ett naturligt frhllningsstt hos barn och

  • 12

    som ett uttryck fr deras egen verksamhet medan lrandet dremot ofta har varit knutet

    till lrares mlmedvetna pverkan och dr har skolan ofta ansetts ha frstahandsrtt

    (Johansson och Pramling Samuelsson, 2006)

    Lroplanen fr frskolan (Skolverket, 2010) lyfter fram yngre barns rttighet och

    mjlighet att f utveckla de kunskaper de behver dels nu men ocks fr framtiden.

    Barns lrande r aktivt och de lr med hela kroppen. Ett lrande som r svl socialt

    som kulturellt och sker p ondligt mnga stt bde i och utanfr frskolan och barn r

    stndigt involverade i att lra (Johansson, 2003). Lroprocessen r viktig i arbetet med

    barnen och det gller att bygga p deras intresse, kompetens och frmga att frst. Att

    de knner gldje och lust i sitt lrande r viktigt nr de tillsammans med andra

    undersker, prvar och utforskar sin omvrld (ibid). Detta pongteras ocks i frskolans

    lroplan (Skolverket, 2010). Om vi tar fasta p att lrandet sker i sociala sammanhang

    och mellan mnniskor blir helheter och samspel viktiga skriver Johansson (2003). Det

    r drfr viktigt att vuxna r fljsamma och frsker frst hela barnet och deras

    livsvrld fr att stdja de yngre barnens lrande och genom att bekrfta barnen positivt

    frvntar sig frskollrare att barnen lr (Johansson, 2003). Doherty (2012) beskriver

    barns lrande genom lek och samspel i ett ldersblandat klassrum under

    naturvetenskapliga aktiviteter. Hr sker lrandet hos alla barnen samtidigt menar

    Doherty. Hon hnvisar i artikeln till Lev Vygotskij som identifierade det reflekterade

    lrandet som ett annat lrande och som r mer fokuserar p att det r barnet sjlv som

    str fr lrandet i ett delat lrande. Den som lr reflekterar ocks ver sitt eget lrande

    (ibid.).

    Barns nyfikenhet, fretagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust

    att lra ska stimuleras. Leken r drfr viktig fr barns utveckling och lrande

    (Skolverket, 2010). Lrande i frskolan handlar bde om medvetande och handling

    enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2009). De menar att dessa tv aspekter av

    lrande sammanfltas hos barnen och blir till en helhet. Lrandet blir d det samma som

    meningsskapande (ibid.). Pramling Samuelsson och Sheridan (2009) menar att det r en

    speciell utmaning att frst de yngsta barnens lrande och vad det r som gr att ett litet

    barn lr sig, eller inte lr sig, en viss frdighet eller frmga. Att f upptcka och

    reflektera ver det specifika och gemensamma hos freml r grundlggande fr allt

    lrande (ibid.). Barn r lekande lrande individer som r riktade mot sin omvrld fr att

    frska ervra en frstelse och ett kunnande i den. D det finns olika stt att lra kan

    ett inkluderade av lek bli en del i lrandet (Johansson och Pramling Samuelsson, 2006).

  • 13

    Wallerstedt och Pramling (2012) tar i sin artikel upp vilka frestllningar som finns

    angende hur lek och inlrning hnger ihop och om vi kan stdja lekens

    utvecklingsvrde i undervisningen utan att frstra dess natur. I leken kan man hitta

    lrandesituationer som initieras av barnen sjlva och en viktig uppgift d som

    frskollrare r att integrera olika omrden s som exempelvis musik, skapande, rytmik

    och dess lrande i barnets vardag (Johansson & Pramling Samuelsson, 2006).

    Ett samlrande mste f ske i lustfyllda sammanhang och med positiv respons frn de

    vuxna i barnets nrhet skriver Emilsson och Pramling Samuelsson (2012). Barnen mste

    f mjlighet att reflektera ver sina kunskaper och f prva sina erfarenheter om och om

    igen (Ibid.). Mnniskor kan inte undg att lra menar Kroksmark (2003). Att delta i

    olika former av verksamhetet ger mnniskor erfarenheter som de tar med sig i livet. Han

    menar ocks att lrande och utveckling sker genom att delta i sociala praktiker. Innan

    den formella utbildningen kom var detta den vg som samhllen anvnde sig av fr att

    skapa tillflle till lrande. Individen gick frn att vara skdare till att bli deltagare och

    slutligen behrska den aktuella aktiviteten (ibid.).

    I forskningsrapporten Mten fr lrande (Johansson, 2003) har man bland annat tittat p

    frgor som vilka mten som kan tnkas stdja barns upptckter och lrande. Vad som r

    vrdefullt och meningsskapande i ett barnperspektiv. Rapporten utfrdes p uppdrag av

    Skolverket och genom att studera frskollrares frhllningsstt ville man f en bttre

    kunskap om den pedagogiska verksamheten fr de yngsta barnen i frskolan (ibid.).

    Johansson (2003) menar att det r viktigt som frskollrare att ha ett frhllningsstt

    som bygger p stor respekt fr barnen som personer och som deltagare i sin egen

    kunskapsprocess. Det finns mnga strategier fr lrande men det r viktigt att komma

    ihg att strategier ven p olika stt ger makt. Vuxnas strategier fr hur barn skall lra

    sig har att gra med innehllet, vad barn skall lra sig, men ocks sammanhanget och de

    medverkande barnen (ibid.). Rapporten visade att frskollrare frhller sig p olika stt

    beroende p vilket kunskapsinnehll som behandlas och inom vilka sammanhang

    lrandet sker (Johansson, 2003).

    Frskolans lroplan (Skolverket, 2010) tydliggr ett perspektiv p kunskap och lrande,

    dr barnet har en aktiv del i att mot bakgrund av erfarenheter i olika sammanhang i och

    utanfr frskolans vrld utveckla kunskap. Frskolans verksamhet bygger p det

    kollektiva och verksamheten gr ut p att barn och vuxna skapar, leker, upptcker och

    lr tillsammans. Pedagogisk kvalitet r en frga om innehllet i verksamheten, kunskap

    och attityder till barn och inte minst till barns upplevelser och lrande (Johansson,

  • 14

    2003). Samtidigt kommer vi inte ifrn att lrandet r individuellt i bemrkelsen att det r

    det enskilda barnet som har att gra kunskapen till sin egen (Johansson och Pramling

    Samuelsson, 2006).

    2.4.2 Synliggrande av processen

    Fr att utvrdera frskolans kvalitet och skapa goda villkor fr lrande behver barns

    utveckling och lrande fljas, dokumenteras och analyseras (Skolverket, 2010). Nyland

    och Acker (2012) menar att barn lr i ett socialt och fysiskt kontext dr fokus p

    lrandet kan lttare synliggras och analyseras genom att anvnda videokameran som

    hjlp. Om man kan fnga dem i deras vardag, se deras erfarenheter s finns potentialen

    att se mycket av barnens vrld. Det gller att hitta ett stt att lyssna och upptcka

    mening i deras erfarenhet (ibid.).

    Videokameran r ett hjlpmedel fr frskollrare men barn kan agera annorlunda om de

    vet att de blir filmade. Emilsson, och Pramling Samuelsson (2012) menar att barn r

    smarta och vet ofta vad frskollrarna r ute efter och svarar ofta det som de tror

    frvntas av dem. I sin artikel skriver de att barn ofta frsker leva upp till vuxnas

    frvntningar fr det r d de blir uppmrksammade och fotograferade (Ibid.).

    Fr att riktigt f tag i vad barnen lr sig behver vi nrma oss barnen frn deras

    perspektiv och fr att f ett samlrande mste vuxna kommunicera med dem och visa

    msesidig respekt enligt Emilsson och Pramling Samuelsson (2012). Med pedagogisk

    dokumentation synliggrs dels barnen och verksamheten men ocks miljns betydelse

    fr barnens lrande (Skolverket, 2008). Frskollrare kan genom pedagogisk

    dokumentation lra sig ett nytt stt att se p barn och deras lrande men det finns dock

    en risk att man ltt fastnar p de prestationer som barnen visar menar Emilsson och

    Pramling Samuelsson (2012). Genom att dokumentera barns prestationer och handlingar

    riskerar man ven att skapa en prestationskultur dr barnen knner sig vrdesatta utifrn

    det de gr istllet fr vem de r (ibid.) Det br allts finnas en anledning till eller ett

    syfte med att dokumentera skriver Emilsson och Pramling Samuelsson (2012).

    Granberg (2003) menar att dokumentation gr det mjligt att lyfta fram och synliggra

    olika processer. Pedagogisk dokumentation bygger p ett gemensamt reflektionsarbete i

    arbetslagen men det r frst nr dokumentation anvnds som utgngspunkt fr

    reflektion som det blir en pedagogisk dokumentation (Skolverket, 2004).

    Dokumentationer hjlper frskollrare att upptcka barns lrande och att synliggra

  • 15

    arbetet i frskolan (Johansson, 2003). Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar

    att ven barnens egna ider r viktigt att synliggra. En viktig roll har d frskollraren

    genom att lyssna p barnens egna ider, finnas till hands och stdja dem i sin utveckling

    mot kunskap och lrande (ibid).

    Lroplanen fr frskolan (Skolverket, 2010) r det styrdokument som alla frskollrare

    skall flja och som tydliggr ett perspektiv p kunskap och lrande. Pramling

    Samuelsson och Sheridan (2006) menar att frskollrarens roll i frskolan r just att

    skapa frutsttningar och ge barnen upplevelser och erfarenheter som stdjer dem i sitt

    eget lrande.

  • 16

    4. Syfte och frgestllning Sedan frskolan fick sin lroplan har det blivit ett tydligare fokus p kunskap och

    lrande dr frmgan att kommunicera, ska ny kunskap och kunna samarbeta r

    ndvndigt i vrt frndliga samhlle. D frskolan nu ingr som en del i

    utbildningssystemet stller det andra krav p frskollrare som arbetar inom frskolan.

    Enligt Skolinspektionen s behver lrandeuppdraget komma mer i fokus och frskolor

    behver mer systematiskt flja upp vilket lrande det inneburit hos det enskilda barnet.

    Syftet med denna underskning r att se hur ngra utvalda frskollrare och

    frskolechefer som r verksamma inom frskolan ser p begreppen kunskap och

    lrande, med lroplanen som utgngspunkt. Vilken innebrd de intervjuade lgger i

    begreppen, hur de synliggr barnens lroprocesser och vilken roll de sjlva har fr att

    hjlpa barnen i deras utveckling.

    Forskningsfrgor

    Vilket innehll lgger de intervjuade i begrepp som kunskap och lrande?

    Hur synliggr de lrandet?

    Hur uppfattar de sin egen roll fr att hjlpa barnen i deras utveckling mot

    kunskap och lrande?

  • 17

    5. Metod

    I detta kapitel kommer metoden att beskrivas. Hr redogrs vilket metodval jag gjort,

    vilket urval som gjorts, de etiska principer jag anvnt samt en redogrelse fr

    genomfrandet och bearbetning av studiens material.

    5.1 Metodval

    I denna studie har jag valt att underska tta frskollrares och frskolechefers syn p

    kunskap och lrande i den pedagogiska verksamheten i frskolan. Hur de tnker kring

    innebrden av begreppen kunskap och lrande och hur de kan synliggra dem.

    Fr att f ett utfrligt och beskrivande svar valde jag personliga intervjuer som metod. I

    personliga intervjuer riktas fokus p individen och svaren blir d mer utfrligare och

    berttande. Risken fr missuppfattningar minskas och mjligheten att stlla fljdfrgor

    kar. D begreppen kunskap och lrande inte r definierade i lroplanen kan

    definitionen skilja sig mellan frskollrare. I en flexibel process kan man ndra frgorna

    efterhand vilket bidrar till hgre validitet (Larsen, 2009).

    Jag har anvnt mig av Bryman (2002) och Larsen (2009) kvalitativa metoder fr att

    frbereda mig infr intervjuerna. Larsen (2009) menar att om man vill f en

    helhetsfrstelse av enskilda fenomen r kvalitativa metoder de bsta. Dr mter

    intervjuaren informanten ansikte mot ansikte (ibid). I personliga intervjuer kan man lta

    intervjun rra sig i olika riktningar, eftersom det ger en kunskap om vad den intervjuade

    upplever vara relevant och viktigt. Att de fr dela med sig av konkreta exempel som

    visar hur, nr och vilket lrande som uppstr. Detta ger en avslappnad atmosfr

    (Bryman, 2002) och min frhoppning var att intervjun skulle upplevas givande ven fr

    de intervjuade d mina frgor krvde en del eftertanke. En frdel r att om det hade

    uppkommit en situation dr de intervjuade missuppfattat en frga eller svarade p ngot

    annat som jag inte var ute efter, s hade jag lttare kunnat styra om intervjun med

    fljdfrgor eller avbryta den helt (Larsen, 2009).

  • 18

    5.2 Urval

    I den reviderade lroplanen har frskollrare ftt ett tydligare pedagogiskt uppdrag.

    Drfr ville jag intervjua just frskollrare men ocks frskolechefer fr att se om deras

    syn p uppdraget skilde sig t. Av de 49 mejlen jag skickade ut fick jag tta positiva

    svar och jag valde att intervjuat samtliga. De intervjuade r alla frskollrare i grunden

    ven om tre idag arbetar som frskolechefer. De har dessutom olika lng erfarenhet i

    yrket.

    5.3 Etiska principer

    Jag har tagit hnsyn till Vetenskapsrdets etiska krav (2002). I enlighet med

    informationskravet, som innebr att de intervjuade ska informeras om vilket syfte min

    studie har, informerade jag redan i mitt mejl, som jag skickade ut om frfrgan till

    intervju, att deltagandet var helt frivilligt och att intervjun skulle komma att spelas in.

    Innan vi startade, vid intervju tillfllet, informerade jag muntligt, enligt samtyckes-

    kravet, om deras rtt att avst frn att svara p vissa frgor. Att de nr som helst kunde

    avbryta intervjun och att jag spelade in intervjun fr att inte behva anteckna samtidigt.

    Detta fr att f ett bttre flyt i intervjun (Bryman, 2002). I enlighet med

    konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har jag informerat deltagarna om att det r

    endast jag som ska lyssna p all inspelat material och att de endast ska anvndas till min

    studie. I kvalitativa metoder r det viktigt eftersom man mts personligt att ingen ska

    knna att ngon annan person ska kunna identifiera vem som sagt vad (Bryman, 2002).

    5.4 Genomfrande

    Till att brjade med funderade jag vilka frgor som skulle visa p de intervjuades stt att

    tnka kring kunskap och lrande, deras syn p sin egen roll och hur de synliggr detta.

    Jag funderade ven p hur jag skulle formulera mig fr att f liknande frgor till

    frskolechefer som till frskollrare. Jag skicka sedan mejl till alla frskoleavdelningar

    och frskolechefer i en mindre mellansvensk kommun. Att ta kontakt via mejl gr

  • 19

    snabbt och gr att man enkelt nr mnga frskolor med samma information. I mejlet

    beskrev jag vad mitt examensarbete skulle handla om, lite hur intervjun skulle g till

    och ungefrlig tidstgng.

    Genomfrandet av intervjuerna har skett enskilt med var och en av frskollrarna och

    frskolecheferna p en plats de sjlva valt med tanke p att de ska knna sig s trygga

    och avslappnade som mjligt infr intervjun. De flesta valde att gra intervjun p sin

    arbetsplats vilket just medgav en trygg och avslappnad atmosfr. D jag ville att de

    intervjuade skulle ge uttmmande svar, och inte ja och nej, anvnde jag mig av

    frgeorden hur, vilken, var och p vilket stt (Larsen, 2009). Jag var noga med att inte

    stlla ledande frgor utan att de intervjuade fick tolka frgan som de ville.

    Att bekanta sig med miljn som den intervjuade arbetar i rekommenderas av Bryman

    (2002) och ven att ha bra tekniska inspelnings hjlpmedel. Jag har spelat in

    intervjuerna p en surfplatta dr det endast r jag sjlv som syns i bild. Jag har varit

    tydlig med att informera om det och att det kunde vara bra fr mig att se mitt

    kroppssprk under intervjun. Detta medfrde att dialogen kndes avslappnad. Jag hade

    dessutom innan intervjun informerat deltagarna innan att intervjun skulle maximalt ta

    30 minuter.

    5.5 Bearbetning av insamlat material

    Alla svaren i intervjuerna var av betydelse och drfr har jag noggrant lyssnat igenom

    samtliga intervjuer och skrivit ner dialogerna. Eftersom kvalitativ data, enligt Bryman

    (2002), utgr ett omfattande och ostrukturerat textmaterial delade jag upp

    sammanstllningen i tv delar. Frst gjordes en sammanstllning utifrn vad de

    intervjuade svart p respektive frga och drefter ytterligare en sammanstllning dr

    fokus lg p de intervjuades svar p just innebrden av begreppen kunskap och lrande.

    D jag spelade in mig sjlv p surfplattan kunde jag observera mitt kroppssprk och ta

    till mig eventuella brister i exempelvis kroppssprk, tonfall och uppmrksamhet och

    tnka p till nsta intervju.

  • 20

    6. Resultat

    I det hr kapitlet presenteras svaren frn intervjuerna som hrrr till syftet om kunskap

    och lrande.

    Samtliga frgor bifogas i bilaga 1 och 2.

    6.1 Sammanstllning av intervjusvaren

    Att kunskap och lrande r stora begrepp som innefattar mnga olika saker var de flesta

    intervjuade ense om. Begreppen har olika tyngd beroende p i vilka sammanhang de

    diskuteras men de har ftt ett tydligare fokus i och med lroplanens infrande.

    Ngot som alla var verens om var att tryggheten r grunden fr att det ska ske ett

    lrande. r man inte trygg kan man inte heller ta till sig de kunskaper som frmedlas i

    en lrandesituation. Mnga tyckte att det handlade om vilket bemtande man har

    gentemot barnen fr att de ska kunna ta till sig kunskap och lrande. Mr barnen bra d

    kan de ocks ta till sig kunskap och lrande d dessa begrepp mycket gr i varandra.

    Alla har svarat att de kontinuerligt diskuterar lroplanen p arbetsplatstrffar och ven

    om de inte anvnder just orden kunskap och lrande s diskuteras frgor som hrrr till

    de begreppen. Om det som sker nr ett lrande sker hos enskilda barn.

    6.1.1 Vilket innehll lgger de intervjuade i begrepp som kunskap och lrande?

    En av de intervjuade sa:

    Kunskap r det som man har i huvudet och som ingen kan ta ifrn en. Det r allt

    som man kan och det man fr av lrandet och att det finns ett samband med hur

    man tnker.

    Att definiera ord som kunskap och lrande upplevde de intervjuade som svrt.

    Begreppen r stora och med mycket innehll. De flesta satte orden i kontext till egna

    upplevda hndelser. Om vi brjar med kunskap s menade tv de intervjuade att

    kunskap kan vara att lra sig lsa eller rkna men att det ocks r att ta sig upp fr en

  • 21

    kulle. En frskollrare svarade att barn fds med otroligt mycket kunskaper och att vi

    vuxna kanske tar ifrn dem saker som de redan kan vid olika situationer p grund av att

    personal i frskolan r stressade eller pressad. Tre av de tta intervjuade nmnde att

    kunskap kunde vara att upptcka och att vcka ngot intresse hos barnen men ocks

    naturligtvis deras direkta frdigheter.

    .....nr man vcker ngot intresse hos barnen som de spnar vidare om att det i sin

    tur vcker frgor och funderingar hos barnen.

    ...om man tnker p sm barn s r det ju mycket frdigheter som de lr och

    utvecklar.

    Nr kunskap blir en frdighet gr det att barn lttare frstr sin omgivning och man kan

    se att de ftt en frstelse fr det de gr sa en av frskollrarna. En annan menade att

    kunskap knns mer som en frdig produkt i jmfrande med lrande. En viktig kunskap

    att frmedla r social kompetens och knslan fr samhrighet, hur man agerar i

    samhllet och i olika sammanhang. Detta var samtliga intervjuade verens om.

    Vrdegrundsfrgor var ngot som tre frskollrare tyckte var viktigt, dr barnen fr

    knna att de r viktiga och att de betyder ngot. En frskollrare utryckte det som:

    En god vrdegrund tycker jag r jtteviktigt fr kunskapen den kommer ju s

    smningom oftast men de dr grundlggande vrderingarna de tror jag att ju

    tidigare de kommer desto lttare r det att de fljer med och att man inte pverkas

    lika mycket. Man kan lttare st dr stadigt sen och tycka att det hr tycker jag och

    att man vgar tro p det man tycker och vga sga det. Fr har man det s tror jag

    att kunskapen kommer automatiskt, faktiskt.

    Att frmedla kunskap ligger mycket i hur man bemter barnen svarade en frskollrare.

    En frskolechef tyckte att man ska se och mta barnen i den situation dr de befinner

    sig men att det r ven viktigt hur man bemter barnet och familjen.

    Det r ju olika kulturer i varje familj och den ska bemtas med respekt.

    Hlften av de intervjuade ptalade ocks att det r viktigt hur man bemter varandra,

    bde barn och personal, och vad man sger till varandra.

    Allt barnen vill lra blir p ngot vis kunskap uttryckte en frskollrare. Det r d

    viktigt att man fljer upp vad barnet frgar om och fr samtalet vidare och utvecklar det.

    En av de intervjuade menade att man inte fr glmma att de sm vardagssakerna, som vi

    kanske uppfattar som sm, att det r kunskap och faktiskt inte r sm fr barnen. En av

  • 22

    frskolecheferna tyckte att man ibland mste ha tillrckligt med kunskap fr att frst

    varfr man ska lra sig vissa saker och att det ocks r beroende p vilket sammanhang

    man befinner sig i.

    Det hrde jag ngon som sa fr hur lnge sen som helst om ngot nomadfolk som

    bor i Sahara att de har ju inte behov av o kunna massa om ... ja, nyaste it-tekniken

    eller s, jo det kanske de kan ha nytta av ocks men fr dem r det ju mycket

    viktigare att veta hur de hittar vatten. Allts det beror ju p var man r och vad som

    r..... Det r olika allts.

    Kunskap r allt som du kan och det som du redan skaffat dig. Det r dit lrandet leder.

    Om lrande sa en frskollrare:

    Lrande r vl det man behver fr att klara sig framt p ngot vis, att klara sig

    tillsammans med kompisarna. Det sociala lrandet helt enkelt.

    Lrande kan vara att man lr sig nya saker och det har mycket med de sm detaljerna att

    gra tyckte en av de intervjuade. Alla var verens om att det som r centrat fr lrandet

    r att det r lustfyllt och lekfullt.

    Det finns nog ingen som lr sig ngot om man inte tycker det r kul, det gller ju

    att hitta ett stt som tilltalar barnen att lra sig det p.

    Ett lrande, menade en frskollrare, kan ocks vara att lra sig en sng, en ramsa,

    bokstver, att cykla eller vad som helst men att det ska gras p ett stt s att det knns

    lustfyllt och lekfullt fr barnen. En annan frskollrare sa att lrande kan ocks vara nr

    ett barn hjlper ngot annat barn och de saker vi vuxna gr speglar av sig p barnen.

    Alla var verens och medvetna om att man lr sig otroligt mycket redan frn brjan och

    de tyckte att lrande r ngot som man fr nytt av hela tiden.

    Lrande r sjlva vgen till kunskap.

    En av de intervjuade sa att det sociala lrandet var det viktiga. Hon menade att frst

    mste man lra sig hur man r tillsammans med sina kompisar, sen fr man bygga p

    med andra kunskaper.

    Den viktigaste lran i en frskola r social kompetens nst efter tryggheten. Ofta

    terkom samtliga intervjuade till att barnen mste vara trygga fr att ett lrande ska ske.

  • 23

    Viktigt fr barns lrande r att de ska knna sig trygga och m bra, att bli sedda

    och behandlas med respekt.

    Ngot annat som flera frskollrare tyckte var viktigt fr barns lrande var att barnen

    skulle f mjlighet att prova sig fram, s att de fr en koppling till varfr de br lra sig

    saker. Det gller fr oss vuxna att tnka att det faktiskt r ett lrande som pgr hela

    tiden.

    Det r ven viktigt, tyckte tv av de intervjuade, med engagerade och intresserade

    frskollrare som ser barnen och r med barnen. Frskollrare som verkligen frstr hur

    mycket barnen lr av allt det som rr sig runt omkring dem. Att det r ngon som ser

    deras intressen och att man fljer barnet i det och ger dem nya utmaningar.

    Det r viktigt att lta barnen f knna att ingenting utav det de gr eller hller p

    att lra r fel. De har ju ett ml ngonstans och det mste vi vuxna respektera.

    En frskollrare tyckte att det var viktigt fr barns lrande att de skulle frst att de lr

    sig saker och kunna stta ord p vad de lrt sig. Att barnen skulle f knna sig delaktiga

    och att vuxna gav dem de mjligheter de behvde fr att utvecklas vidare. Samma

    frskollrare uttryckte ocks att det var en frutsttning att dela barnen i mindre

    grupper, p grund av de stora grupper vi nu har, fr att kunna mta barnen p deras

    niv. En annan frskollrare ppekade att det r viktigt som vuxen att vara ett fredme.

    ... genom att visa dem hur man gr, hur man lr, vad man lr och vad som r

    viktigt och inte.

    I arbetet med yngre barn r det svrare att planera lrandesituationer, tyckte en

    frskollrare, utan att man d istllet fick haffa barnen hr och nu nr det hnde ngot.

    Hon tyckte dock att det var viktigt att lrandet skulle ske utifrn barnens behov och att

    det helst skulle anpassas till varje individ. Samma frskollrare ville ocks se att det

    sker en personlig utveckling hos barnen som leder till ett lrande.

    P frskolan planterar vi frskollrare kunskaps frn hos barnen men de behver

    inte bli frdiga plantor innan de lmnar frskolan.

    Barn har ett ml med sina aktiviteter och som frskollrare ska vi respektera och sttta

    barnen i sitt lrande tyckte en av de intervjuade.

    Barn mste f vara delaktig i sitt eget lrande, det var samtliga intervjuade verens om

    och jag fick mnga frslag p hur man kan gra barnen delaktiga. Tv frskollrare

  • 24

    nmnde att genom diskussion med barnen och att lta dem prata och bertta om sina

    tankar och ider s kan man ta tillvara och stdja deras intressen. D kan man fnga det

    som barnen vill lra och utg frn det. En frskollrare sa att man mste vara lyhrd och

    lta barnen vara med att tycka kring sitt lrande och lta dem ha egna lsningar.

    Nr barn inte finner sig i att bara konstatera att s hr r det utan vill veta varfr

    mrker man att barnen vill lra sig. Att d flja upp deras intressen och ska fakta i

    en bok, p Ipaden eller lta de f plocka isr ngot s skapas ett konkret lrande

    utifrn deras eget intresse.

    Det handlar om att respektera barnen fr deras sikter och tankegngar svarade flertalet

    av de intervjuade. En frskollrare uttryckte att de stdjer barns delaktighet i sitt eget

    lrande genom att vara nrvarande i barngruppen.

    Det var delade meningar hos de intervjuade huruvida barn r medvetna om att de lr sig

    och det var bara en av de intervjuade som var spiksker p att barn r absolut medvetna

    om att de lr sig.

    Om man anvnder sig av lrande i lek, allts nr man medvetet plockar in

    exempelvis matematik i leken s tror jag definitivt att barnen frstr att de lr sig.

    Fyra av de intervjuade trodde inte att barn var medvetna om att de lr sig medan vriga

    tvekade. Ngot de dock var verens om var att barn r jttenyfikna och vill lra sig.

    6.1.2 Hur synliggr de lrandet?

    D jag lmnade fritt att tolka frgorna gav de flesta hr olika frslag om hur de

    dokumenterar men ngra beskrev ven de olika lroprocesser de dokumenterat. Ngra

    anvnde pedagogisk dokumentation och tittade p lrandet ur olika perspektiv. De

    menade att en medveten och engagerad frskollrare ser att lrandeprocesser sker ver

    hela dagen. En frskolechef uttryckte det som s att:

    Det finns ingen tidpunkt d barn inte lra sig ngonting, men med medvetna och

    engagerade pedagoger s lr de sig mer.

  • 25

    Tre av de intervjuade nmnde att lrande sker i mten med andra och att barnens mten

    med varandra r ett otroligt lrande. En menade att i den gemensamma leken, barn

    emellan, s skapas det naturliga lrandesituationer men att det r inte r alltid man vet

    vilken vg lrandet tar.

    Det r ju inte skert att barnen lr sig det som frskollraren trodde att de skulle

    lra sig.

    Olika diskussioner frekom kring varje barns lrande. Vi har diskussioner i arbetslagen

    kring var, hur och nr ett lrande sker svarade en frskollrare. Tv av frskollrarna,

    som arbetade i samma arbetslag berttade om hur de i individuella utvecklingsplaner

    skapat dokument dr de infr utvecklingssamtalen spaltade upp vad de gjorde med

    baren, vilket lrande som skett och var det kommer in i lroplanen. En frskollrare

    beskrev att:

    Nr vi stter upp bilder och dokumenterar ngot fr frldrarna s relaterar vi till

    lroplanens olika ml. Vi lter ocks barnen f vara med och reflektera om det som

    har skett vid de olika tillfllena.

    Genom att observera barnen synliggrs deras lrande fr frskollraren. Fem av de tta

    intervjuade svarade att det r genom lek man lr sig och att fr barnen har all lek ett

    syfte. En av dessa menade att alla tillfllen i frskolan kan innebra ett lrande och att

    det r vi frskollrare som mste skapa mjligheter och utrymme fr barnen att lra sig.

    De intervjuade menade att barn tycker att det r kul att leka och de har en drivkraft att

    vilja vidare och veta mer. En frskollrare sa att genom att anvnda leken i lrandet s

    skapas naturliga lrandesituationer som barnen sen kan anvnda sig av i sin egen lek.

    Att leka styrda lekar som inkluderar turtagande, demokrati och olika lekregler tyckte tv

    av de intervjuade var viktiga inslag.

    I leken ser man ofta vad barnen lrt sig och hur mycket de kan. Det ger en bra bild

    om barnens utveckling.

    Sex av de tta intervjuade beskrev att de alltid hade lroplanen med som ett levande

    dokument att reflektera kring i arbetslaget vid utvrderingar och planeringar. D knt de

    an till de ml frskollrarna hade med aktiviteten till de strvansml som lroplanen

    har.

  • 26

    Det gr att f in de flesta lroprocesser i lek med medvetna frskollrare svarade en

    frskolechef. Att anvnda leken som metod i lrandet var ngot som alla frskollrare

    och frskolechefer var verens om.

    I leken finns egentligen det mesta av lrandet och det r genom leken barnen lr

    sig.

    6.1.3 Hur uppfattar de sin egen roll fr att hjlpa barn i deras utveckling mot kunskap och lrande?

    Frskollrare spelar en stor roll i barns kunskapsinhmtande och lrande. En

    frskollrare uttryckte det som:

    Det r ett viktigt yrke vi har. Egentligen r ju frskollrare det viktigaste

    yrket fr barns lrande

    Det som frskollrare frmedlar spelar en stor och viktig roll fr barns lrande ansg tv

    av frskollrarna i intervjuerna. De ptalade ven vikten av att frmedla tryggheten fr

    utan den s blir det inget lrande. De tv frskollrarna menade att trygghet och

    skerhet har blivit viktigare i och med att barngrupperna har blivit strre. Allt man som

    frskollrare gr har betydelse fr barns lrande, ansg en av de intervjuade, men om

    inte barnen r trygga kommer man ingen vart och drfr r det en viktig uppgift att ge

    bde barn och frldrar trygghet.

    Tre av de intervjuade menade att den absolut viktigaste uppgiften som frskollrare har

    r att lra barnen social kompetens, att barnen lr sig umgs med andra mnniskor. En

    frskollrare tyckte att vara engagerad och att vara nrvarande med barnen var en viktig

    pedagogisk uppgift oavsett om det r ett eller tio barn. Om man r nrvarande i det som

    pgr s sker utveckling och lrande hos barnen. En av de intervjuade nmnde att det r

    viktigt att vara lyhrd och att frska vara nrvarande dr det hnder saker fr att kunna

    lyfta frgor och frska frst deras synvinkel.

    Genom att d lyssna, samtala, sttta, vcka nyfikenhet, finnas tillhands och ta

    tillvara barnens behov och nskeml stimulerar jag som frskollrare barnens

    kunskaps utvecklande.

  • 27

    En annan frskollrare tyckte att frskollrarrollen hade frndrats genom ren frn

    omsorg till lrande. Hon ansg att den strsta frndringen skedde i och med att

    lroplanen kom och att frskollrare hade en viktig roll fr barns utveckling.

    Eftersom jag intervjuat bde frskollrare och frskolechefer s skiljer sig svaren t.

    Frskolecheferna r frskollrarnas pedagogiska ledare och drfr riktar sig dessa svar

    mer t hur de kan sttta frskollrarna i deras roll.

    Det som de tre frskolecheferna uttryckte gemensamt var att man som frskolechef ska

    man vara stttande och lyssna p personalen. Att diskutera frgor kring deras tankar och

    lyfta fram de positiva hos personalen. Eller som en frskolechef uttryckte det:

    ...allt lyfta fram det hr som jag d tycker r viktigt, engagemanget och vara dr

    barnen r, vara nrvarande med barnen oavsett om det r en eller tio och det kan

    vl vara svrt nr det r tio men jag menar att nd vara nrvarande.

    Att man verkligen ser att hr sker ett lrande kan vara svrt fr mnga och det r d

    viktigt att bekrfta fr sig sjlv och bli medveten om dessa lrandeprocesser menade en

    frskolechef. En annan svarade att hon ville f frskollrarna att se resultatet i ett

    tydligare perspektiv.

    ..ja, att frska ge mjligheter och frska f frskollrarna att se det de faktiskt

    gr. Ofta s tycker jag att man gr ju jttemycket mera n vad man sjlv ser att

    man gr.

    Den tredje frskolechefen tyckte att det var viktigt att driva den pedagogiska

    diskussionen och kanske dr utmana frskollrarna lite i deras diskussioner. Hon

    menade att efter den reviderade lroplanen kom r det strre skillnad i hur medvetet

    man jobbar med lrandet.

    Man har vl alltid jobbat med lrande i frskolan men kanske inte s hr medvetet

    och inte fljt upp om det verkligen sker ett lrande.

    Alla tre cheferna tyckte att lrandet har kommit i fokus p ett helt annat stt n tidigare.

    Vi mste kunna, kanske framfr allt till frldrar, frklara varfr vi gjort som vi

    gjort. Mnga frldrar ppekar ocks att barnen lrt sig mycket sen de brjade p

    frskolan.

  • 28

    Tv av frskolecheferna menar att frskollrarna r mer medvetna nu n tidigare om

    vilken betydelse de sjlva har fr barns lrande.

    7. Resultatanalys Nr jag brjade den hr studien trodde jag att det skulle skilja sig i svaren mellan

    frskolechef och frskollrare men s blev inte fallet. Det visade sig att de bda

    yrkeskategorierna hade liknade uppfattning om barns kunskap och lrande. Det kan bero

    p att samtliga frskolechefer jag intervjuat tidigare har arbetat inom

    frskoleverksamheten. Den frga som naturligvis skilde sig t var vilken deras

    viktigaste pedagogiska uppgift var. Varfr jag nd ville redovisa frskolechefernas

    svar var att jag ansg att det handlade om synliggrande av processerna. I utvrderingar

    som frskollrarna gr och i frskolechefernas besk p frskolorna ser de hur

    lroprocessen synliggrs av frskollrarna men ocks hur synen p kunskap och lrande

    har frndrats och hur medvetna frskollrarna blivit om att det faktiskt sker ett lrande.

    Lrandet har kommit i fokus mycket tack vare den reviderade lroplanen.

    Lrandet sker i sociala sammanhang och barn lr ofta tillsammans eller av varandra

    svarade mnga frskollrare och det menar ocks Pramling Samuelsson och Sheridan

    (1999). Det r den kunskapen som gr vrlden begriplig och meningsfull. ven Lindahl

    (1998) skriver om att lra r att utvecklas och beroende av samspel i sociala

    sammanhang. Att som medveten frskollrare se barns intressen, uppmuntra och ge

    dem utmaningar drefter var ett av de svar som verensstmmer med Johansson (2003).

    Frfattaren skriver att vgen till lrandet gr via uppmuntran och att den vuxne r aktiv

    och reflekterande (ibid).

    Gustavsson (2000) beskriver kunskap dels som fakta men ocks som en djup mnsklig

    angelgenhet som vi gr till ngot personligt. Detta menade ven flera av de intervjuade

    d de beskrev kunskap som att lra sig lsa eller rkna men att det ocks kunde vara att

    ta sig upp fr en kulle. Om kunskap blir en frdighet gr det att barn lttare frstr sin

    omgivning och man kan se att de ftt en frstelse fr det de gr sa en frskollrare.

    Detta stmmer helt verens med Johansson (2003) som menar att kunskap r ett stt att

    gra vrlden begriplig och meningsfull fr barnen.

  • 29

    En av frskollrarna uttryckte sig som s att lrandet r vgen till kunskap. Om detta

    skriver Liedman (2001) och menar att kunskap r praktisk och r resultatet av en

    lrandeprocess. Men ett lrande, menade en frskollrare, kan ocks vara att lra sig en

    sng eller en ramsa. Ngra vill lra sig bokstver eller ngot annat men viktigt r att det

    grs p ett lustfyllt och lekfullt stt fr barnen. Barn lr bst nr de tillts leka, d tnker

    de inte p att de lr sig och som frskollrare kan du d se med barnens gon vad de

    behver (Johansson och Sandberg, 2010).

    Resultaten visar att mnga av frskollrarna har blivit mer medvetna om begrepp som

    kunskap och lrande dels i och med att frskolan fick sin lroplan men ocks senare nr

    den reviderade upplagan kom och frskollrarna fick ett tydligare pedagogiskt uppdrag.

    Begreppen har kommit mer i fokus och ven om vi inte anvnder orden i vardagslag s

    diskuteras situationer som innefattar begreppen i stort stt varje dag p frskolan. Mer

    och mer anvnds lroplanen vid bde planering, utvrdering men ocks i samband med

    upprttande av individuella utvecklingsplaner fr barnen. Genom dokumentation och

    individuella utvecklingsplaner fr barnen s stts det ett strre fokus p kunskap och

    lrande. Mnga upplever att dessa begrepp gr i varandra och att det r svrt att sga

    exakt vad som r kunskap och vad som r lrande ven om de flesta var verens om att

    lrande leder fram till kunskap.

    Genom att utfra tta kvalitativa intervjuer och drefter sammanstlla dessa har det

    synliggjorts hur de intervjuade frskollrarna och frskolecheferna ser p sitt uppdrag.

    Syftet med denna studie var att se hur begrepp som kunskap och lrande definieras, hur

    de synliggr lrandet samt vilken betydelse deras egen roll har fr barns kunskap och

    lrande. De intervjuade definierar begreppen p lite olika stt men undermeningen r

    oftast den samma.

    I lroplanen (Skolverket, 2010) finns ingen direkt definition p dessa begrepp vilket

    lmnar ett stort utrymme fr olika tolkningar. Johansson (2003) menar att frskolan ska

    ha en strategi fr barns lrande och medverka till att barn blir nyfikna och undersker

    vrlden fr kunskap r ett stt att gra vrlden begriplig och meningsfull. Sex av de

    intervjuade anser sig ha en viktig roll i barns utveckling och lrande men i frskolan

    pratar man mest om lrande och inte s mycket om kunskap. Detta hade jag kunnat

    utveckla mer i mina intervjuer. Ngon nmnde att de kopplade kunskap till skolans

    vrld och det skriver ocks Johansson och Pramling Samuelsson (2006) om. De menar

    att lrandet ofta har varit knutet till lrares mlmedvetna pverkan och dr har skolan

  • 30

    ofta ansetts ha frstahandsrtt, men varfr egentligen? De flesta var ju medvetna om att

    barn i frskolan besitter mycket kunskap men varfr pvisar vi inte det mer?

    Det finns ondligt mycket olika fakta som man kan hrrra till begrepp som kunskap

    och lrande och lrandet r en ju en del av livet. Svensk frskola har sedan lnge strvat

    efter att frena omsorg och lrande (Pramling Samuelsson, 1999). I inledning av denna

    studie redogjordes fr vad som str i frskolans lroplan (Skolverket, 2010) angende

    kunskap och lrande. Jag hade ven kunnat jmfra med andra styrdokument. Vad som

    till exempel str i skollagen eller FN:s Barnkonvention.

    7.1 Metoddiskussion

    Jag ville f en inblick i hur frskollrare och frskolechefer som r verksamma inom

    frskolan sg p begreppen kunskap och lrande. Min utgngspunkt var frskolans

    lroplan, som sedan den reviderades, ger frskollrarna ett tydligare pedagogiskt ansvar.

    Med metoden personliga intervjuer har jag, p ett avslappnat stt, trffat de intervjuade

    ansikte mot ansikte.

    Innan intervjuerna genomfrdes s ska man vara vl frberedd och ha frgorna klara fr

    sig att inte skapa en knsla av oskerhet (Bryman, 2002) Jag formulerade drav en rad

    intervjufrgor med utgngspunkt frn mitt syfte. Avsikten med mina personliga

    intervjuer var att framkalla spontana och uttmmande beskrivningar men ocks att f ett

    naturligt samspel under intervjun. Vid intervjutillfllena har deltagarna haft mjlighet

    att tala fritt om sina upplevelser och erfarenheter. Att spela in intervjuerna kndes bra

    fr d kunde mitt fokus vara p personen som intervjuades istllet fr att skriva ner

    svaren. Om detta skriver ocks Bryman (2002). Vid personliga intervjuer kunde jag

    lttare, vid behov, stlla fljdfrgor n om jag valt en enktunderskning. I

    enktunderskningar fr man en strre mngd data att tolka och dra slutsatser frn men

    det blir ocks ett digert material att analysera. Det ansg jag skulle ta alltfr lng tid och

    jag r inte sker p att det skulle ge mig mer variation i svaren. En svrighet med

    enkter ligger i att formulera frgorna p ett sdant stt att man blir frstdd likadant av

    alla intervjuade (ibid.)

    Jag hade ocks kunnat valt telefonintervju men risken r d att man missar olika

    reaktioner hos den intervjuade. Kroppssprket sger nstan lika mycket som de svar den

  • 31

    intervjuade ger samt att det inger ett mer opersonligt perspektiv n vid personliga

    intervjuer (Bryman, 2002).

    Mitt syfte var att se hur ngra utvalda frskollrare sg p begreppen kunskap och

    lrande. D begreppen r svra att definiera och jag ville ha utfrliga och beskrivande

    svar ansg jag att personliga intervjuer var den mest lmpliga metoden.

    Jag har blivit positivt mottagen och flera av de intervjuade har kommenterat efter

    intervjun att mina frgor varit intressanta och att de ftt tnka till fr att stta ord p

    dessa begrepp. Detta hoppas jag har lett till ytterligare diskussioner i de intervjuades

    arbetslag. En av de intervjuade frskolecheferna uttryckte ocks att:

    Det hr borde vi diskutera oftare

    Jag tycker mig ftt svar p mina frgor om hur frskollrare och frskolechefer

    uppfattar sin egen roll, synliggr och tolkar begreppen kunskap och lrande. De visade

    stor kunskap i lroplanens ml och jag ser fram emot en fortsatt diskussion kring

    begrepp som kunskap och lrande.

    7.2 Vidare forskning

    Min studie har visat att synen p kunskap och lrande ftt ett strre fokus i frskolan.

    Fler frskollrare har sedan den reviderade lroplanen kom 2010 mer medvetet brjat se

    p begrepp som kunskap och lrande.

    I en vidare forskning skulle det vara intressant att se om frskolans arbete ven ger

    ngra effekter i frskoleklass och skolan. Fr barnen med sig mer kunskaper till

    frskoleklass och skolan idag och hur ser lrarna i dessa enheter p det lustfyllda

    lrandet? r lrarna medvetna om att de lr sig ngot genom leken eller om det bara r

    ngot de gr fr att ha roligt.

    Man skulle ven kunna ska upp barn d de gr i grundskolan och underska hur det

    gtt fr dem. Att se om det r ngon skillnad i deras fortsatta kunskapsinhmtande.

  • 32

  • Referenslista

    Bjrklund, Camilla. (2008) Bland bollar och klossar Matematik fr de yngsta i frskolan

    Jakobstad: Studentlitteratur.

    Bryman, Alan. (2002) Samhllsvetenskapliga metoder Malm: Liber.

    Doherty, Andrea (2012) Teacher, I showed her to do that: Teaching early years children of

    mixed age- play Primary science, n 122 p 24-26 Mar 12

    Doverborg, Elisabeth och Emanuelsson, Gran. (2006) Sm barns matematik Gteborg:

    Nationellt centrum fr matematikutbildning (NCM)

    Emilsson, Anette och Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Jakten p det kompetenta barnet

    nordisk barnehageforskning 2012. Nordic Early Childhood Education Research Nordisk Frskoleforskning

    Granberg, Ann. (2003) Smbarnslek en livsndvndighet Stockholm: Liber.

    Gustavsson, Bernt. (2000) Kunskaps filosofi Tre kunskapsformer Stockholm: Wahlstrm

    och Widstrand.

    Johansson, Eva (2003) Mten fr lrande Pedagogisk verksamhet fr de yngsta barnen i

    frskolan Forskning i fokus nr 6. Skolverket Stockholm: Fritzes.

    Johansson, Eva och Pramling Samuelsson, Ingrid (2006) Lek och lroplan Mten mellan

    barn och lrare i frskola och skola Gteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

    Johansson, Inge och Sandberg, Anette (2010) Learning and participation: two interrelated

    key-concepts in the preschool Early Childhood Education Research Journal 18:2, 229-242

    Kroksmark, Tomas. (2003), (red.) Den tidlsa pedagogiken Lund: Studentlitteratur.

    Krrby, Gunni. (1997) Bedmning av pedagogisk kvalitet - Frskolan i fokus Pedagogisk

    Forskning i Sverige rg 2 nr 1 s 2542 issn 1401-6788

    Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt en introduktion till samhllsvetenskaplig

    metod Malm: Gleerups

    Liedman, Sven-Eric (2001) Ett ondligt ventyr om mnniskors kunskaper Falun: Albert

    Bonniers frlag.

    Lillemyr, Ole Fredrik. (2002) Lek upplevelse lrande i frskola och skola Stockholm:

    Liber

    Lindahl, Marita (1998) Lrande smbarn Lund: Studentlitteratur

  • Nyland, Berenice och Acker, Alexandra (2012) Young children's musical explorations: The

    potential of using Learning Stories for recording, planning and assessing musical experiences

    in a preschool setting International Journal of Music Education 2012 30: 328

    Pramling Samuelsson, Ingrid. & Sheridan, Sonja. (1999) Lrandets grogrund Lund:

    Studentlitteratur.

    Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som vrdering och

    pedagogik (participation as valuation and pedagogy) Pedagogisk Forskning i Sverige 8 no

    1/2: 70-84

    Sheridan, Sonja. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009) Barns lrande fokus i

    kvalitetsarbetet Stockholm: Liber.

    Skolinspektionen (2012) Sammanfattning Rapport 2012:7 Frskola, fre skola lrande och

    brande. Kvalitetsgranskningsrapport om frskolans arbete med det frstrkta pedagogiska

    uppdraget

    Skolverket (2004) Frskola i brytningstid Nationell utvrdering av frskolan rapport nr 239

    Stockholm: Skolverket

    Skolverket (2008) Rapport 318 Tio r efter frskolereformen - Nationell utvrdering av

    frskolan

    Slj, Roger. (2000) Lrande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv Stockholm:

    Nordstedts Akademiska Frlag.

    Utbildningsdepartementet (2010) Frskola i utveckling artikel nr. U10.027 Solna: tta45

    Vetenskapsrdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhllsvetenskaplig

    forskning http://www.ibl.liu.se/ ( 2013- 03-13)

    Wallerstedt, Cecilia och Pramling, Niklas (2012) Learning to play in a goal-directed practice

    An International Research Journal, 32:1, 5 15 Gteborg

    http://www.ibl.liu.se/

  • Bilaga 1

    Frgor till frskollrare inom frskolan.

    Mitt examensarbete handlar dels om vad som menas med kunskap i frskolan och hur ser vi

    att det leder till lrande, men ocks hur frskollrare ser p lroplanens uppdrag om kunskap

    och lrande.

    I Lpf-98 under frskolans uppdrag str det: Frskolan ska frmja lrandet, vilket frutstter

    en aktiv diskussion i arbetslaget om innebrden i begreppen kunskap och lrande (sid.6)

    1. Hur anvnder ni er av lroplanen Lpf-98 p er arbetsplats?

    2. Har ni en aktiv diskussion om innebrden av begreppen kunskap och lrande?

    3. Vilken r din viktigaste uppgift som frskollrare?

    4. Nr och hur fr du reda p vad barn tnker och hur de tnker?

    5. Vad r lrande fr dig?

    6. Vid vilka tillfllen i frskolan lr sig barnen?

    7. Vad r viktigt (anser du) fr barns lrande?

    8. Hur kan vuxna skapa mten fr lrande?

    9. P vilket stt kan man mrka att barnen vill lra sig ngot nytt/mer?

    10. Hur tar vi tillvara och stdjer barnens delaktighet i sitt lrande?

    11. Vad r kunskap fr dig?

    12. r det skillnad (anser du) p kunskap och lrande? Vilka?

    14 Vilka kunskaper vill du frmedla?

    15. Hur tnker du kring lek och lrande?

    16. Ser du den fria leken som pedagogiskt verktyg? Varfr/varfr inte?

    17. Vilka lrandeprocesser tycker du ska finnas i lek?

    18. Vad innebr lrande i lek och lek i lrande?

    19. Hur uppfattar barn lek och lrande?

    20. Hur synliggr du barns lrande?

  • Bilaga 2

    Frgor till chef inom frskolan.

    Mitt examensarbete handlar dels om vad som menas med kunskap i frskolan och hur ser vi

    att det leder till lrande, men ocks hur frskollrare ser p lroplanens uppdrag om kunskap

    och lrande.

    I Lpf-98 under frskolans uppdrag str det: Frskolan ska frmja lrandet, vilket frutstter

    en aktiv diskussion i arbetslaget om innebrden i begreppen kunskap och lrande (sid.6)

    1. Hur tycker du som chef att dina pedagoger efterfljer det?

    2. Hur anvnder ni er av lroplanen Lpf- 98?

    3. Hur ser du vilken kunskap som frskollrarna frmedlar till barnen?

    4. Vilken r din viktigaste pedagogiska uppgift som chef?

    5. Hur kommer frskollrarnas synstt till uttryck i arbetet?

    6. Vad r lrande fr dig?

    7. Vid vilka tillfllen i frskolan lr sig barnen?

    8. Vad r viktigast (anser du) fr barns lrande?

    9. Vad r kunskap fr dig?

    10. Hur tar ni tillvara och stdjer barns delaktighet i sitt eget lrande?

    11. Hur kan vuxna skapa mten fr lrande?

    12. Ser du den fria leken som pedagogiskt verktyg? Varfr/varfr inte?

    13. Vilka lrandeprocesser tycker du ska finnas i lek?

    14. Vilket frhllningsstt har frskollrarna till lrandets objekt?

    15. Hur synliggr frskollrare barns lrande?