Click here to load reader

Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg

  • View
    83

  • Download
    2

Embed Size (px)

Text of Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg

1. Frskolan, barnen och framtiden Sven Bremberg 2. 2 3. 3 Frskolan, barnen och framtiden Sven Bremberg Tankeverksamheten inom Arbetarrrelsen i Gteborg 4. 4 Omfrfattaren SvenBrembergrbarnlkareochdocentisocialmedicinvidKarolinskaInstitutet samtexpertihlsofrgorsomrrbarn,ungaochpsykiskhlsavid Folkhlsomyndigheten. FrfattarnasvararsjlvafrframlagdauppfattningariTankeverksamhetens skrifter. Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermansson www.tankeverksamheten.se [email protected] ISBN978-91-87077-44-9 Gteborg2015 5. 5 Frskolan, barnen och framtiden Huvudfynd Ettantaldebattrerharifrgasattfrskolansvrdefrbarnen. Systematiskaversikteravexperiment,drbarnslumpvisfrde- latstillfrskolaochkontrollgrupper,visarentydigtppositivaef- fekteravfrskola.Ingenversiktvisarpnegativaeffekter. Trettonnordiskastudiermedhgvetenskapligkvalitharpubli- ceratsiren20102015.Deflestastudieranalyseradeeffekterav frskolais.k.naturligaexperiment. Sexavdenordiskastudiernaanalyseradeeffekteravfrskolap kognitivfrmgaochskolprestationerochtvpinkomstivuxen lder.Samtligastudiervisarppositivaeffekter.Detydligasteef- fekternapvisadespflickorochpbarntillfrldrarmedkort utbildningellerlginkomst. Fyraavdenordiskastudiernaanalyseradeeffekteravfrskolap frekomstavpsykiskaproblem.Ingenstudievisarpngras- kerstlldaeffekter,varesigpositivaellernegativa.Enstudievisar att frskola reducerar frekomsten av beteendeproblem bland pojkartilllgutbildadefrldrar. Inledning Sedandecennierharfrskolavaritendelavvardagenfrbarnfamiljeri Sverige.Praktiskafrgor,sompussletmedatthmtaochlmnabarnen tillfrskolan,dominerar.Deflestafrldrartarfrskolansomngotgi- vetochbetvivlarintedessvrde.Dockfrekommerdetavochtillatt frskolan stt ifrga. Barnpsykiatern Magnus Kihlbom har skrivit att kvalitninomfrskolaniblandrslgattvistelseifrskolanutgren 6. 6 riskfaktorerfrtskilligabarnspsykiskahlsa(1)ochpsykologenUlla Waldenstrmharienbokomfrskolan,ochiGP,framhllitattvivetfr liteomhurfrskolanpverkarbarn(2).DebattrernaNyman-Furugrd ochSrlie-EkstrmangeriGPattsvenskfamiljepolitikintetillrfrbar- nen(3)ochenorganisationsomHemmafrldrarsntverk(4)hararbe- tadehrtfrattvrdnadsbidragetskulleinfrassomalternativtillfr- skola.Vrdnadsbidrag,somalternativtillfrskolan,harocksvariten hrnsteniKristdemokraternasfamiljepolitik(5). Mot bakgrund av denna debatt finns det anledning att klargra kun- skapslgetkringvrdetfrbarnenavsvenskfrskola. Systematiskaversikterkrvsfrattklargrafrskolanseffekter Detgrattfrateoretiskaresonemangkringfrskolansvrde.Sledes, underefterkrigstidenddaghem/frskolablevalltvanligare,hadeden brittiskalkarenJohnBowlbysteorieromanknytningmellanbarnoch derasmammorbrjatfbredspridning(6).Utifrndessateorierfre- stlldesigflerapsykologerattsmbarnsutvecklingskullekunnastras omdetillbringatidifrskolaistlletfrattvarahemmatillsammans medsinamammor.Detrckerdockintemedteorierfrattavgraom enverksamhetrbraellerdlig.Istlletkrvsstudier.Redanp1960- taletbrjadeunderskningaravfrgangenomfras.Devisadeattan- knytningen mellan barn och frldrar inte pverkades av frsko- lan/daghem(7).Senarestudierbekrftadedettahuvudfynd(8)medan ngrafrfattareframhllattdetintegrattuteslutaattanknytningen kanstrasfrvissagrupperavbarn(9). Situationenmeddelvismotstridigaresultatrvanliginommngaveten- skapligaomrden.Nrolikaforskareanalyserarsammafrgakanfyn- denvarieraberoendeavvilkametodersomanvndsochavskillnader mellandeolikagrupperavbarnsomundersks.Attenbartciteraensta- kastudierrdrfrheltotillfredsstllandeeftersomenfrfattarekan vljaattlyftaframstudiersomstmmermedfrfattarensfrutfattade mening och frtiger resultat frn vriga studier. Riskerna r srskilt storaomdetfinnsenomfattandevetenskapliglitteraturinomomrdet. Srfalletfrstudieravfrskolanseffekter.GoogleScholarrendata- bas som indexerar vetenskapliga publikationer. En skning med sk- strngen(effectAND"childdaycare")gav2,6miljonertrffar.Endebat- 7. 7 trkandrfrltthittaenstakastudiersomgerstdfrenpfrhand givenuppfattning. Frattkommatillrttameddettaproblemhardetinomfolkhlsoforsk- ningsedanlngtidvaritettkravpattredovisasystematiskasamman- stllningaravdenvetenskapligasamladelitteratursomfinnsinomett omrde.Dettarpraktisktmjligteftersomallvetenskapliglitteratur numerafinnsfrtecknadidatabasersomrtillgngligaviainternet.Ien sdan systematisk sammanstllning redovisar frfattarna vilka data- baserochsktermersomharanvntsliksomvilkavetenskapligakrav som stllts p de studier som inkluderats. I boken Mr barnen bra i frskolan,drpsykologenUllaWaldenstrmifrgastterfrskolansvr- de, har frfattaren inte tillmpat denna (numera ganska elementra) metodik(2). Dettardockintetillrckligtattenbartsystematisksammanstllaolika publikationer eftersom studier kan ha hgst varierande vetenskaplig kvalit.Ettandrakravrdrfrattstudiernarutformadesattdetgr attdraslutsatseromorsakochverkan.Kontrolleradeexperimentrden vetenskapligametodsomgerdemestplitligasvarenpensdanfrga. Omendelbarnfrdelavfrskola,ochandrajmfrbarabarnendastr hemmamedenfrldrar,ochdetvisarsigattdetvgruppernabarn skiljersigtnrdeblirldre,drdettroligtattskillnadernaorsakas avvistelsenifrskolan.Omfrdelningenigrupperskermedhjlpav slump(s.k.RCT,randomisedcontrolledtrials)elleromfrsks-ochkont- rollgruppernaredanfrefrsketvarjmfrbaravenutanslumpvis frdelning (s.k quasiexperiment) d blir slutsatserna srskilt skra. SdanafrskmedfrskolahargenomfrtsiUSAsedanbrjanav1960- talet.Intressetharlegatvidattunderskahurbarnenutvecklatsiett flertalavseenden.Barnenifleraavdessastudierfljtsunderuppvxten ochsenareivuxenlder.Ienavdessastudierharbarnennuhunnitn 50rslder(10).Underskningenvisarattdebarnsomftttadelav frskolafickbttrepsykiskhlsa,klaradeskolanbttreochsomvuxna mindreoftavararbetslsaellerhadelgainkomster. Utlndskaexperimentellastudier Idag r det vanligt att det finns flera olika systematiska kunskaps- versikterpubliceradeinomettomrde.Frattgeenrttvisandebild 8. 8 avdetkunskapslgetkrvsdrfrsystematiskskningar(!)eftersyste- matiskakunskapsversikter.Ensdanskninghargenomfrts2015- 04-10idatabasenGoogleScholarmedskstrngen((systematicreview) AND(childcareORpreschool)AND(cognitiveachievementORbehaviour problemORdepression)).Fljandekravstlldespversikterna:debe- handlarendastRCTellerquasiexperimentihginkomstlndermedspe- cifiktfokuspfrskolanseffekterpbarnensvlfrd,inklusivehlsaoch skolframgng,medpublikation2005ellersenare.Treversikteridenti- fierades,setabell1.Frntabellenframgrvenantaletvetenskapligaci- teringarsomavspeglarandraforskareuppfattningomvrdetavstu- dien. Tabell 1. Systematiska versikter som behandlar experimentella studier av frskolans effekt Referens Antal ingende studier Statistiskt skerstllda effekter av frskolan p barnen under uppvxten eller senare i vuxen lder Antal vetenskapliga citeringar Camilli, 2010 (11) 123 Bttre p kognitiv utveckling, skolprestationer och sociala frdigheter. 254 D'Onise, 2010 (12) 37 Bttre social frmga under uppvxten. Mindre beteendeproblem och mindre kriminalitet. 27 D'Onise, 2010 (13) 12 Bttre social frmga i vuxen lder. kad fysisk aktivitet. Bttre skerhetsbeteende. Mindre beteendeproblem. Mindre bruk av droger och tobak i tonren. Oklara effekter p ngest och depression i vuxen lder. 5 Detfinnssledesenomfattandelitteratursomentydigtvisarpositiva effekteravfrskola.Negativaeffekterpvisasinteingonavdetrever- sikterna.Detrdockndoklartomresultatenocksgllerfrbarni svenskfrskola.Detfrmstaskletattdeflestaavdestudiersomingr iversikternagenomfrtsblandsocialtutsattafamiljeriUSAvilketinne- brattfamiljernaoftavaritbelastademedbetydligtmerproblemnsom rfalletfrfamiljeriSverigeidag.Dessutomfickfrldrarnaifleraav studiernaventadelavandrainsatservilketgrdetsvrtattavgradet varfrskolanisig,ellerkombinationenfrskolaochfrldrainsatser, somgiviteffekt. 9. 9 Naturligaexperimentsomklargrfrskolanseffekteridenordiska lnderna Attgenomfraexperiment,liknandedestudiersomigritabell1,ridag bdepraktisktelleretisktsvraattgenomfra.Psykologeriolikalnder haristlletgenomfrtettstortantals.k.kohortstudiedrbarnfljsver tid,ngrasomgrifrskolanochandra,enkontrollgrupp,somintetar delavdennainsats.DettillstordelsdanastudiersomUllaWalden- strmrefererartill.Isdanastudierblirdockallaslutsatseromfrsko- lanseffekt,bdepositivaochnegativa,problematiska.Skletrattdet aldrigskertgrattavgraomenskillnadmellandegruppersomobser- verasspecifiktorsakasavvistelsenifrskolan.Skletrattdebarnsom grifrskolaredanfrestudienkanskiljasigfrndebarnsomingri enkontrollgrupp.Exempelvishardetvaritvanligtattbarntillvlutbil- dadefrldraroftaregrifrskolajmfrtmedbarntillfrldrarnasom endast har kort utbildning. Barn till vlutbildade frldrar har ofta bttrepsykiskhlsaochklararskolanbttre.Drfrkanskillnadermel- langruppernafrklarasavfrldrarnasutbildningistlletfravfrkla- rasavderastillgngtillfrskola.Medstatistikteknikgrdetatttahn- syntillsdanaskillnadermenenfrutsttningrattforskarnamiss- tnktfaktornredanvidstudienstartochdrfrgjortmtningar.Detkan dockalltidfinnsfaktorersomforskarnainterknatmed,faktorersom bdepverkarfrldrarnasbengenhetattsndabarntillfrskolaoch sompverkarbarnenssenareutvecklingochhlsa.Allaslutsatserom effektblirdrfroskra. Detfinnsytterligarekomplikationermedattdraslutsatserfrnkohort- studie.Deflestastudierhargenomfrtsilnderdrfrldrarnasjlvbe- talarhelakostnadenfrfrskolan.Dettamedfrvanligenkravplgre kostnadfrenplatsifrskolavilketisinturmedfrmindre,ochsmre utbildad, personal. Kohortstudie, som redovisar negativa effekter av frskolarvanligengenomfrdailndermedlgrepersonaltthet,jm- frt med den som r aktuell i Sverige (14). Fr att kunna dra skra slutsatseromfrskolanseffekterkrvsdrfrattstudiernargenom- frdailndermedliknandesystemsomiSverige,dvsingonavdenor- diskalnderna. Ekonomer har utvecklat metoder fr att underska effekter av olika freteelsermedhjlpavanalyseravs.k.naturligaexperiment.Sdana studierminskaravsevrtriskernafrfelaktigaslutsatser.Enstudiefrn 10. 10 Oslofrexemplifierametoden(15).Underperioden2005-2007fickfr- ldrarimarsanskanomplatstillfrskolaiettsystemmedcentraltill- delningavfrskoleplatseriaugusti.Igenomsnittvardetttaskande frvarjefrskoleplats.Kommunenlottadeutdebarnsomfickbrjai frskola direkt i augusti medan terstoden fick plats fr frst nr en vakansuppstodpngonfrskola.Dettainnebarattdebarnsomlottats tillplaceringiaugustiigenomsnittfickfyramnaderlngretidifrskola jmfrtmedterstodensomskttillplatsvidsammatillflle.Genomatt jmfrautvecklingenblanddebarnsomlottatstillentidigplatsmed vriga barn r det mjligt att med god skerhet klargra effekten av frskola.Iettannatnorsktnaturligtexperimentanvndesigforskarna enreformsomfrnr1976kadeavstatensbidragtillkommunernas frskolor(16).Kommunernaanvndesigavdekadebidragenivarie- randeomfattningvilketinnebarattbarnenivissakommuneroftarefick gifrskolajmfrtmedbarniandrakommuner.Dennavariationr inteknutentillbarnensellerfamiljernasegenskaperochkandrfran- vndasfrattklargraeffekteravfrskola. MedhjlpavGoogleScholarochskstrngen((DenmarkORFinlandOR NorwayORSweden)AND(childcareORpreschool)AND(cognitiveachie- vementORbehaviourproblemORdepression))identifierades2015-04- 11 relevanta studier. En kompletterade skning genomfrdes ocks i den medicinska databasen PubMed. Fljande krav stlldes: studierna hadegenomfrtsiettnordiskland,redovisadeorginaldata,utgjordesav naturliga experiment eller kohortstudier med specifikt fokus p fr- skolans effekt p barnens vlfrd och utveckling, studierna kontrol- leradefrbakgrundsfaktorersomkanpverkaresultaten,exempelvis frldrarsutbildningochinkomstochpublikationhadeskett2005eller senare.Resultatetframgrfrntabell2. 11. 11 Tabell 2. Nordiska studier av frskolans effekter publicerade 2005-2015. Referens Typ av studie Land och antal barn (N) Statistiskt skerstllda effekter av frskolan p barnen under uppvxten eller senare i vuxen lder Bauchmller, 2014 (17) Naturligt experiment Danmark, N=30444 Kommunen frdelar barn till olika frskolor utan medverkan frn frldrarna. Provresultat i Danska vid 16 rs lder blev bttre om frskolan haft fler mn i personalen och fler utbildade frskollrare. Ngra analyser visar ocks p bttre resultat vid hg personaltthet men effekterna r ptagligt sm. Pojkar pverkades mer n flickor. Bingley, 2012 (18) Naturligt experiment Danmark, N=351733 Kommuner hade under 1970- och 80-talen olika utbyggd frskolan. Barn som gtt i frskolan hade lngre skolgng och hgre inkomster i vuxen lder. Tydligast effekt fr flickor med lgutbildade mdrar. Drange, 2010 (19) Naturligt experiment Norge, N=3836 Utkad frskola vid 5 rs lder fr invandrarbarn i vissa stadsdelar av Oslo leder till betydligt frbttrade skolprestationer vid 16 r fr flickor men ej fr pojkar. Drange, 2015 (15) Naturligt experiment Norge, N=2010 Nr ldern fr start av frskola tidigarelggs 4 mnader pga. lottning (frn 19 till 15 mnader) frbttras kognitiv frmga. Esping-Andersen, 2012 (20) Naturligt experiment Danmark, N=3327 Barn lottade till frskola istllet fr familjedaghem har vid 11 rs lder bttre kognitiv frmga. Effekterna r strre fr lg presterade barn till frldrar med lg inkomst. 12. 12 Gupta, 2010 (21) Naturligt experiment Danmark, N=4343 Kommuner hade under 1990-talen olika utbyggd frskola. Barn som vid 3 rs lder gtt i frskola, i familjedaghem och enbart vrdats av frldrar hade liknande frekomst av psykiska problem vid 7 rs lder, mtt med SDQ. Dock var frekomsten av psykiska problem mindre fr pojkar med lgutbildade frldrar i frskolan jmfrt med familjedaghem. Gupta, 2012 (22) Naturligt experiment Danmark, N=2038 Kommuner hade under 1990-talen olika utbyggd frskola. Barn som vid 3 rs lder gtt i frskola, i familjedaghem och enbart vrdats av frldrar hade liknande frekomst av psykiska problem vid 11 rs lder, mtt med SDQ. Gupta, 2014 (23) Naturligt experiment Danmark, N=50907 Kommuner hade under 1990-talen olika utbyggd frskola. Barn som vid 2 rs lder gtt i frskola hade, jmfrt med barn i familjedaghem, vid 16 rs lder bttre skolprestationer i danska. Havnes, 2012 (24) Naturligt experiment Norge, N=236167 Kommuner hade under 1970-talet olika utbyggd frskola. Barn som gtt i frskola vid 3-6 rs lder hade lngre utbildning och i vuxen lder hgre inkomster. Srskilt gynnades flickor och barn till lgutbildade mdrar. Havnes, 2014 (16) Naturligt experiment Norge, N= 498956 Kommuner hade under 1970-talet olika utbyggd frskola. Barn som gtt i frskola vid 3-6 rs lder hade i vuxen lder hgre inkomster. Frmst kade inkomsterna fr individer med inkomst under genomsnittet. 13. 13 Schjlberg, 2011 (25) Kohortstudie Norge, N=12875 Inga eller obetydliga samband pvisades mellan frskola pbrjad fre 18 mnaders och sprkproblem, beteendeproblem och emotionella problem vid 5 r lder. Solheim, 2013 (26) Kohortstudie Norge, N=935 Det fanns inga skerstllda samband mellan sammanlagd tid i frskola i ldern 0-5 r och social kompetens resp. utagerande problem vid 4.5 rs lder. Det fanns svaga, komplexa, samband mellan gruppstorlek och konflikter mellan barn och frldrar. Zachrisson, 2013 (27) Kohortstudie Norge, N= 75271 Det fanns inga skerstllda samband mellan sammanlagd tid i frskola och utagerande problem vid 1,5 och 3 rs lder. Tretton studier identifierades, varav elva avsg analyser av naturliga experimentochtvvarkohortstudier.Detranmrkningsvrtattdebat- trer,somexempelvisUllaWaldenstrm,frefallerhavaritheltomed- vetnaomdennaomfattandelitteratur.Samtligastudiervargenomfrda iDanmarkellerNorge.Avsaknadenavsvenskastudierhngertroligen sammanmedattdetiSverigesaknasettnationelltregisterdrbarnens vistelseifrskolafinnsfrtecknad.Deflestastudierhadegenomfrtsav ekonomer.Ettsklkanvaraattdestatistiskametodersomanvntsfr attanalyseraeffekteravnaturligaexperimentfrstutveckladesaveko- nomer. Sexstudieranalyseradefrskolanseffektpkognitivfrmga,skolpres- tationerochlngdenavskolgng.Samtligastudiervisarppositivaef- fekter.Ingrastudiersrredovisaseffekterpolikagrupper.Trestudier visarptydligareeffektfrflickorjmfrtmedpojkar(18,19,24)och 14. 14 trestudiervisarpmeruttaladeeffekterpbarntillfrldrarmedkort utbildningellerlginkomstjmfrtmedvrigabarn(18,20,21). Tvstudieranalyserareffekterpinkomstivuxenlder.Bdavisarp positivaeffekter.Enstudieanalyserareffekteniolikainkomstgrupper (16).Forskarnavisaratteffekternaendastglldeindividersomhadein- komstundergenomsnittet.Defickbttreinkomstomdegttifrskola. Fyra studier analyserade frskolans effekt p frekomst av psykiska problemsombeteendeproblemochemotionellaproblem.Ingenstudie visarpngraskerstlldaeffekteravfrskola,varesigpositivaeller negativa.Ienstudiesrredovisaseffekterpolikagrupper.Studienvisar atttillgngtillfrskolareducerarfrekomstavbeteendeproblembland pojkartilllgutbildadefrldrar(21). Enstudieanalyseradesambandmellanfrskolansutformningochbar- nensskolprestationervid16rslder(17).Studienvisarattflermni personalenochflerutbildadefrskollraregynnarbarnensskolpresta- tioner.Analysenvisarockspbttreresultatvidhgpersonaltthet meneffekternarptagligtsm. Analysernaidenordiskastudiernavisarsledesgenomgendepposi- tivaeffekteravfrskola,srskildafrflickorochsrskiltfrbarntilllg- utbildadefrldrar.Ngraogynnsammaeffekter,exempelvisiformav kadfrekomstavbeteendeproblem,pvisadesej.Resultatenideaktu- ellanordiskastudiernabekrftarsledesfyndenfrndetidigarerefere- radesystematiskaversikternaavexperimentliksomtidigarepublice- rade nordiska sammanstllningar av den internationella litteraturen (14,28,29). Fokusidag:attutvecklafrskolanskvalit Frganomfrskolansvrdefrefallervaraavgjord.Effekternarge- nomgendepositivaochbarntillfrldrarmedkortutbildningfrefaller srskiltattgynnas.Ansvarigafrfrskolankantahjlpavforskning,inte fravgraomfrskolagynnarbarnenutanistlletfrattutvecklaverk- samhetensattbarnenkandramernyttaavfrskolan. Attklaraskolanvlharavgrandebetydelsefrframtidahlsa,bdefy- sisktochpsykiskt.Sledeshardenfjrdedelavungdomarmeddehgsta 15. 15 betygenirskurs9sexgngermindreriskfrattgraettsjlvmords- mordsfrsk jmfrt med den fjrdedel som hade de lgsta betygen. Ddlighetenivuxenlderrockslgreblanddeindividersomklarat skolanvl(30).Framgngiskolankandrfranvndassomindikator pframtidahlsaochvlfrd.Enfrskolasomfrmjargodaskolpresta- tionerfrmjarocksbarnensframtidavlfrd. Inomutbildningsomrdetfinnsomfattandelitteratursomredovisaref- fekterocholikainsatseriskolansomfrmjargodaskolprestationer.En nyazeelndsk pedagog, John Hattie, har sammanstllt resultat frn 50000kontrolleradestudierdrforskarnafrskttaredapvilkafak- torerdetrsomledertillgodaskolresultat(31).Eftersombarnivissa lnderbrjariskolanredanvid5rslderrresultatenfrnHatties genomgngocksrelevantafrsvenskfrskola.Hattieanalyserareffek- tenav138olikafaktorer.Ngragrinteattpverka,exempelvisbarnens familjebakgrund,medanandrarrpverkbarafaktorersomutformning avskolaochundervisning. Enfaktorsomlrartthetfrekommeroftaidebatten,bdedensom gllerfrskolaochskola.Flerlraregerocksbttreresultat.Pfallande rdockatteffekternarptagligtsm.Dettagllerfrskolanliksomfr frskolan.Ienavdedanskastudiersomrefererasitabell2analyseras effektenavhglrartthetifrskolanpbetygidanskairskurs9(17). BetygsskalaniDanmarkhar13steg.Igenomsnitthadebarnen6,60ibe- tygdanskamedanbarnsomgttpfrskolormedhglrartthethade 6,63.Merpersonalifrskolanfrbttrarsledesbetygenmeneffekten rslitenattdeninteharngonpraktiskbetydelse. Den metodik som enligt Hatties genomgng verlgset visar sig vara bstrattgestdtilllrareattreflekteraverdeegnarutinerna.Detta kanskepolikastt.Videofilmningaravdenvanligverksamhetenhar visatsigvarasrskiltanvndbar.Engrupplraresertillsammansp avsnittsomrinspeladefrndenegnaverksamhetenfrattklargra vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre vl. Med dessa diskussionersomgrundfrndrardenenskildalraren,ellergruppen avlrare,rutinerna.Effekternaavdefrndraderutinernaanalyseras sedan. Ettfrsksombyggerpliknandeprinciperharnyligengenomfrtsp 59danskafrskolorsomslumpvisfrdeladestillenfrsksgruppochen kontrollgrupp(32).Personalenifrsksgruppenfickfrsttadelavre- 16. 16 sultatet frn den internationella forskningen kring effekter av olika insatserfrskolan.Deviktigasteledetvarsedanatterbjudahandledda tillfllenfrreflektionverarbeteinomdenenskildafrskolan.Enviktig utgngspunkt fr diskussionerna var observationer av tillfllen d arbetetvidfrskolanintefrlptesomfrvntat.Dessasituationerana- lyserades,frslagtillfrndringarnaladesfram,frndringarnagenom- frdesochgruppenkontrolleradesedanomfrndringarnagivitavsedd effekt.Frsketpgickiknappttvr.Barnenspsykiskahlsaskattades fre,underochefterfrsket.Detvisadesigattdebarnsomgttide frskolorsomingickifrsksgruppenfickmindreknslomssigaprob- lem,mindrebeteendeproblem,blevmindrehyperaktivaochblevmer uppmrksamma. Sdantsystematisktkvalitetsarbetersannoliktdenviktigastemetoden frattutvecklafrskolanskvalit.SkolverketochSkolinspektionerhar redanpekatpvrdetavsdanainsatser(33). Konklusion Frskola,meddenutformningsomfinnsidenordiskalnderna,fre- fallerentydigthapositivaeffekterpbarnen.Enfrutsttningrden internationellt sett hga personalttheten och en hg andel frskol- lrare.Dettafrutstterisinturatthuvuddelenavkostnadenfrfrsko- lantcksmedskattemedel. Debarnsomnugrifrskolakommertroligenattmtaenarbetsmark- nad med kade krav p frmga till samspel med andra mnniskor, kreativitetochfrmgatillreflektion(34).Denpedagogiksomanvnds inomsvenskfrskolafrefallervlkunnamtadessabehov(35). oOo 17. 17 Referenser 1. Kihlbom M. Sm barn i frskolan - en frga om psykisk folkhlsa. Psykisk Hlsa. 2004 (2):109-23. 2. Waldenstrm U. Vi vet fr lite om hur frskolan pverkar barn. Gteborgsposten. 2014 (2014-12-27). 3. Nyman Furugrd S, Srlie Ekstrm C. Svensk familjepolitik r inte till fr barnen. Gteborgsposten. 2014 (2014-12-28). 4. Hemmafrldrars ntverk. Hemmafrldrars ntverk. 2015. Access Date:[2015-03- 12]. Available from: http://www.hemmaforaldrar.se. 5. Kristdemokraterna. Vrdnadsbidrag. 2014. Access Date:[2015-03-12]. 6. Bowlby J. The nature of the child's tie to his mother. International Journal of Psycho-Analysis. 1958;39:350-73. 7. Caldwell BM, Wright CM, Honig AS, Tannenbaum J. Infant day care and attachment. American Journal of Orthopsychiatry. 1970;40(3):397. 8. Lamb ME, Sternberg KJ, Prodromidis M. Nonmaternal care and the security of infant-mother attachment: A reanalysis of the data. Infant Behavior and Development. 1992;15(1):71-83. 9. Belsky J. Infant day care: A cause for concern? Zero to three. 1986. 10. Schweinhart L. Long-term follow-up of a preschool experiment. Journal of Experimental Criminology. 2013;9(4):389-409. 11. Camilli G, Vargas S, Ryan S, Barnett WS. Meta-analysis of the effects of early education interventions on cognitive and social development. The Teachers College Record. 2010;112(3):579620. 12. D'Onise K, Lynch JW, Sawyer MG, McDermott RA. Can preschool improve child health outcomes? A systematic review. Social science & medicine. 2010;70(9):142340. 13. D'Onise K, McDermott RA, Lynch JW. Does attendance at preschool affect adult health? A systematic review. Public health. 2010;124(9):500-11. 14. Bremberg S. Hur kan frskolan frbttra barns psykiska hlsa? Stockholm: Statens Folkhlsoinstitut, 2001. 15. Drange N, Havnes T. Child Care Before Age Two and the Development of Language and Numeracy: Evidence from a Lottery. Discussion Paper No. 8904. Bonn: Institute for the Study of Labor (IZA), 2015. 16. Havnes T, Mogstad M. Is Universal Child Care Leveling the Playing Field? Evidence from Non-Linear Difference-in-Differences. Journal of Public Economics. 2014;in press. 17. Bauchmller R, Grtz M, Rasmussen AW. Long-run benefits from universal high- quality preschooling. Early Childhood Research Quarterly. 2014;29(4):457-70. 18. Bingley P, Westergrd-Nielsen N. Intergenerational Transmission and Day Care in Denmark. In: Ermisch J, Jntti M, Smeeding T, editors. From Parents to Children: The Intergenerational Transmission of Advantage. New York: Russell Sage Foundation,; 2012. p. 190-203. 18. 18 19. Drange N, Telle K. The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families: results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo. Discussion Papers No. 631. Oslo: Statistics Norway, 2010. 20. Esping-Andersen G, Garfinkel I, Han WJ, Magnuson K, Wagner S, Waldfogel J. Child Care and School Performance in Denmark and the United States. Children and youth services review. 2012;34(3):576-89. 21. Gupta ND, Simonsen M. Non-cognitive child outcomes and universal high quality child care. Journal of Public Economics. 2010;94(1):30-43. 22. Gupta ND, Simonsen M. The effects of type of non-parental child care on pre-teen skills and risky behavior. Economics Letters. 2012;116(3):622-5. 23. Gupta ND, Simonsen M. Academic performance and type of early childhood care. Aarhus: Department of Economics and Business, Aarhus University, 2014. 24. Havnes T, Mogstad M. No child left behind: Subsidized child care and children's long-run outcomes. American Economic Journal: Economic Policy. 2012;3(2):97- 129. 25. Schjlberg S, Lekhal R, Vartun M, Saugestad Helland S, Schjelderup Mathiesen K. Barnepass fram til 18 mneder. Sammenhenger mellom barnepass fram til 18 mneder og sprklige ferdigheter og psykisk fungering ved fem r. Oslo: Folkehelseinsitutet, 2011. 26. Solheim E, Wichstrom L, Belsky J, Berg-Nielsen TS. Do Time in Child Care and Peer Group Exposure Predict Poor Socioemotional Adjustment in Norway? Child Developmen. 2013;84(5):170115. 27. Zachrisson HD, Dearing E, Lekhal R, Toppelberg CO. Little evidence that time in child care causes externalizing problems during early childhood in Norway. Child development. 2013;84(4):1152-70. 28. Bremberg S. Frskolans kvalit och barns hlsa - internationella erfarenheter. Psykisk hlsa. 2011 (3). 29. Nygaard Christoffersen M, Hjen-Srensen A-K, Laugesen L. Daginstitutionens betydning for brns udvikling. En forskningsoversigt Kpenhamn: SFI Det Nationale Forskningscenter for Velfrd, 2014. 30. Folkhlsomyndigheten. Folkhlsan i Sverige rsrapport 2014. 2014. 31. Hattie J. Synligt lrande fr lrare. Stockholm: Natur & kultur; 2012. 32. Jensen B, Holm A, Bremberg S. Effectiveness of a Danish early year preschool progam: A randomized trial International Journal of Educational Research. 2013;62:115-28. 33. Skolinspektionen. Arbetar skolor systematiskt fr att frbttra elevernas kunskapsutveckling? Rapport 2010:10. Stockholm: Skolinspektionen, 2010. 34. Brynjolfsson E, McAfee A. The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies. WW Norton & Company; 2014. 35. Vygotsky L, Hanfmann E, Vakar G. Thought and language. Cambridge, Massachusetts: MIT press; 2012. 19. 19 Samtliga rapporter frn Tankeverksamheten inom Arbetarrrelsen inom Arbetarrrelsen i Gteborg kan laddas ner kostnadsfritt frn www.tankeverksamheten.se 20. 20 r frskolan bra eller dlig fr barnen? Med utgngspunkt i en debatt i Gteborgs Posten i vintras gr Sven Bremberg, forskare vid Karolinska Institutet och Folkhlsomyndigheten, igenom forskningslget. Frskolan frefaller ha entydigt positiva effekter fr barnen. Drmed kan debatten g frn tyckande till vetande. Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermansson www.tankeverksamheten.se [email protected] ISBN978-91-87077-44-9