Smittskyddsenheten LS Smitta i förskolan¶leområdet/Bifogat... · 2018-06-04 · Virus och bakterier ger infektioner med likartade besvär. De flesta infektioner som drabbar förskolebarn

Smittskyddsenheten LS

Smitta i förskolan


Vem ska förebygga smitta på förskolan? Förskolan bestämmer sina hygienrutiner och ska ha egenkontroll om

hygien, smittspridning och övrig inomhusmiljö.

Kommunens miljönämnd har tillsynsansvar bl a över egenkontrollen.

Länsstyrelsen har en vägledande roll och Socialstyrelsen är

tillsynsvägledande myndighet.

Landstingets smittskyddsenhet verkar för minskad smittspridning,

enligt smittskyddslagen. Rådgivande om t ex hur ”vardagssmittor”

smittar.

Landstingets Barnhälsovård (BVC) – expertrådgivare vid barnsjukdom

och förebyggande hälsovård


Infektioner hos förskolebarn • Förskolebarn får fler infektioner än hemmabarn

• Ingen förskola ger fler infektioner vid skolstart

• Förskolebarn upptill 5 år har i genomsnitt 6 – 8

luftvägsinfektioner per år:

– Varje infektion läker i genomsnitt ut på en vecka =

sjuk 1,5 - 2 månader

– Hosta kan kvarstå i 3 veckor = hosta 4,5 - 6 månader


Nolltolerans?

Vi kan aldrig få en helt infektionsfri miljö på förskolan

• När människor möts uppstår alltid en smittrisk.

Speciellt luftvägsinfektioner bland förskolebarn, som

umgås mer fysiskt nära. Ofta många sjuka i februari.

• De flesta infektionerna är ”vardagssmittor”, dvs de är

inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Oftast

kan de skötas med egenvård och råd från BVC/1177.

• Immunförsvaret hos barn ”tränas” under förskoleåren


”Vintern är smittornas tid”

Återkommer varje vinterhalvår:

Förkylningar (ÖLI)

RS-virus

Influensa

Vinterkräksjuka



Hemma eller inte? Barnets allmäntillstånd avgör! Måste orka med en

”arbetsdag” på förskolan. Dessutom gäller följande:

– Feberfri minst 24 timmar

– Diarré/kräkfri minst 48 timmar

– Antibiotikabehandling minst två dagar

– Får inte ha smittsam infektion, t ex vätskande sår

med svinkoppor

Ibland kan barnet inte orka med pga annan anledning,

t ex hosta under natten.

Personalen som dagligen ser barnet i olika situationer på förskolan, märker om barnet inte är som vanligt. Personalens bedömning av barnet bör därför vara avgörande.


Allmänt om infektioner barn Feber

• Temp. över 38 grader, individuell variation

• Är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar fungerar

• Feber i sig är inte farligt, men hög feber påverkar ofta barnet

• Små barn får ofta högre feber än vuxna

• Feberfri - menas att barnet inte fått febernedsättande medicin

Egenvård

• Ge rikligt med dryck, håll barnet svalt, ge febernedsättande om

barnet är allmänpåverkat

• Bör vara hemma feberfritt (utan febernedsättande läkemedel)

ett dygn innan barnet återvänder till förskolan

• Vila


Antibiotika eller inte? Virus och bakterier ger infektioner med likartade besvär. De flesta infektioner som drabbar förskolebarn orsakas av virus och då har antibiotika ingen effekt. Även en lindrig bakteriell infektion kan kroppen läka ut själv.

Det är inte bra att ta antibiotika onödan, då kan kroppens nyttiga bakterier slås ut. Kan också ge diarré, utslag och andra biverkningar.

Ökad användning av antibiotika bidrar till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta). Ökad resistens gör att antibiotika inte fungerar vid riktigt allvarliga infektioner.


Riskfaktorer

– Ju yngre barnen är desto fler infektioner

– Stora barngrupper – ökad tät kontakt med andra

– Vinterhalvåret

Smittskyddsenheten LS Friskfaktorer

– Bra inomhusmiljö t ex inte för hög ljudnivå

och bra ventilation

– Mer utevistelse (6-9 tim/vecka)

– Fysisk aktivitet, stärker immunförsvaret

– Ät och sov regelbundet


Smittspridning Smittämnen:

– Virus

– Bakterier

– Parasiter

– Gifter från bakterier

Kontaktsmitta

Person – person

T ex tarmsmitta

Person → objekt → person

T ex tarmsmitta

Droppar i luften

T ex förkylningsvirus,

influensa

Giardia trofozoiter

Foto: Anders Magnusson, Smittskyddsinstitutet

Salmonella

Foto: Smittskyddsinstitutets pressarkiv


Minska smittspridning Viktigt att känna till hur infektioner smittar och hur man

förebygger smittspridning

• Nedskrivna hygienrutiner för förskolan, speciellt

handhygien samt följsamhet till dessa, introducera ny

personal om rutinerna

• Allmän information till föräldrar, muntlig + skriftlig

• Skärpta rutiner vid utbrott samt info till föräldrar

• Lokalt samarbete med BVC, gärna kontaktperson


www.vll.se/smittskydd

under rubriken PM/anvisningar –

Infektioner hos barn:

• Hygienråd på förskolan (förslag)– personal och barn

• Blöjbyte- anslag till blöjbytesplats

• Föräldrainformation – När barnet är sjukt

– Även översättningar

• Föräldrainformation vid specifika infektionsproblem, t ex

hårlöss, diarré och kräkning

www.1177.se

www.sos.se Smitta i förskolan

http://www.1177.se/

http://www.sos.se/


Handtvätt barn

• Före måltid, matlagning, bakning, dukning och

servering

• Efter toalettbesök och vb efter blöjbyte

utevistelse

• När händerna är smutsiga

Flytande tvål och engångshandduk

Teknik - hela händerna, 10:10-metoden, torka torrt

Lär barnen att hosta/nysa i armvecket


Förskolepersonal

• Följa förskolans hygienrutiner.

• Vissa arbetsmoment är ”vårdande”, t ex

blöjbyte, därför rekommenderas kortärmad klädsel,

händer utan ringar, armbandsur och handledsmycken

underlättar handhygienen.

• Vid rengöring efter t ex kräkning använd handskar och

plastfökläde. Byt kläder efteråt.



Handskar personal

• Vid blöjbyte avföring

• Vid risk för direktkontakt med kroppsvätskor, t ex urin,

avföring eller blod

• Vid alla blöjbyten vid magsjukeproblem på förskolan

Handsprit efter att man använt handskar


Handtvätt personal

• Före - måltid, matlagning, bakning, dukning och

servering

• Efter - blöjbyte/hjälp efter toalettbesök vid nedsmutsning

- kontakt med kroppsvätskor

- utevistelse

- efter hantering av smutstvätt


Handsprit personal

Vid vissa situationer. När händerna inte är kännbart

eller synligt smutsiga

T ex:

• Före mathantering (beroende vad man gjort innan)

• Efter blöjbyte/hjälp efter toalettbesök då händerna

inte smutsats ned

• Efter att ha snutit barn

• Efter att man använt handskar


Magtarminfektion

Smittar via avföring och kräkning

- via händer

- direkt efter toabesök/blöjbyte

- indirekt genom att ta på ytor som

förorenats

- via inandning av aerosol vid kräkning

Kan även smitta via livsmedel


Förebygga spridning av magtarminfektion Alltid noggrann handhygien, efter toabesök/blöjbyte och

före måltid.

• Blöjbyte

– Avtorkningsbar dyna som sprittorkas efter varje byte

– Pappersunderlägg byts mellan varje byte

– Engångstvättlappar

– Handskar vid blöjbyte avföring.

– Vid behov tvätta av barnets händer

– Kasta använd blöja i sophink med lock. Vid misstänkt magsjuka knyt ihop påsen och kasta direkt

– Plastförkläde vid risk för stänk

• Aldrig bad i bassäng eller badbalja – vattenspridare i stället


Information till föräldrar vid magsjuka

• Informationsblad på www.vll.se/smittskydd

• Barnet hemma tills det kan äta normalt och inte har

kräkts eller haft vattentunn diarré på 48 timmar

• Vid problem vädja till föräldrar att låta även besvärsfria

syskon till magsjuka barn att stanna hemma

• Om barnet insjuknar flera gånger på kort tid eller inte

har klassiska symtom hänvisa till BVC

http://www.vll.se/smittskydd


Förslag på skärpta hygienrutiner vid magsjuka

• Inget bak eller annan livsmedelshantering för barnen

• Städa toalettutrymmen oftare samt ytor som barnen

tar mycket på

• Handskar vid alla blöjbyten

• Knyta igen och kasta soppåse efter varje blöjbyte

• Rengör leksaker, ev. kasta småsaker om kritor

• Begränsa kontakt mellan olika avdelningar

• Mer utevistelse


Salmonella hos barn www.vll.se/smittskydd Förskolebarn kan återvända till skola/förskola när barnet kan äta

normalt och inte har kräkts eller haft diarré på 48 timmar, dvs att

avföringen har normaliserats, och när personalen informerats.

Följande rekommenderas under en månad:

• Barnets handhygien ska övervakas, speciellt före måltid och efter

toalettbesök/blöjbyte. Undvik helst att barnet hanterar livsmedel som

andra ska äta. Flytande tvål och pappershandduk.

• Personal ska använda handskar vid hjälp med toalettbesök/blöjbyte.

Använd handsprit efter att handskarna tagits av. Byt pappersunderlag

och rengör blöjbytesplatsen efter blöjbytet. Kasta använd blöja i

soppåse som knyts igen och kastas direkt.



Springmask Barnet behöver inte vara hemma, men bör behandlas

snarast. Informera gärna andra föräldrar.

Vid springmask

Endast den som har synlig mask ska behandlas. Under

ca 14 dagar noggrann handhygien, korta naglar, byta

underkläder och pyjamas varje dag samt byta

sängkläder och handdukar ofta.

www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till

föräldrar



Hepatit A - tarmvirus Mycket smittsamt bland barn. Kan ge feber, illamående, kräkning, gul i huden, mörk urin och ljus avföring.

Rekommenderas vaccination vid resa t ex öster och söder om Medelhavet

Vid konstaterat fall ges vaccin till alla närkontakter, dvs familjemedlemmar, förskolekompisar och personal

Föräldrar som kommer från dessa länder, känner ofta inte till risken att resa med ovaccinerade barn, som fötts i Sverige. Själva har de oftast haft hepatit A, som barn.


Fall magsjuka Benjamin 1,5 år har kräkts en gång under

natten, men mår bra morgonen. Föräldrarna

tolkar besvären som att han ätit något olämpligt.

Ibland har han ätit av kattens mat.

De tar honom till förskolan som vanligt.

Är det rätt eller fel?


Fall magsjuka, fakta Magsjuka är vanligt bland förskolebarn och kan orsakas

av virus, bakterier och parasiter. Oftast är det calici-

virus (vinterkräkssjuka), som är mycket smittsamt.

Barn som kräkts eller haft diarré kan återgå till förskolan

när de kan äta normalt och det gått minst 48 timmar

sedan senaste symtom. Infoblad till föräldrar.

Rutiner för utbrott på förskolan t ex:

Skärper hygienrutiner, personal som rengjort kräkning

byter kläder. Be friska syskon till magsjuka barn att

stanna hemma.


Luftvägsinfektioner • Ont i halsen

• Luftrörskatarr (bronkit): hosta, feber, snuva

• Influensa

Smittar via

- droppsmitta i luften från person till person

- indirekt via smittade föremål, t ex leksaker

som någon sugit på, handtag

Svårt att undvika spridning


Behandling luftvägsinfektioner Oftast virus, ibland bakterier.

Även en lindrig bakteriell infektion ( t ex streptokocker) kan kroppen läka ut av sig själv.

Ha tålamod!

Vila, dryck och ev. näsdroppar och febernedsättande

Hostan kan ofta kvarstå 2-3 veckor

Sök vård om inte bättre inom 3-4 dagar, svårt att svälja, på annat sätt ständig försämring och kraftig allmän-påverkan (t ex slö, inte äter, leker eller dricker).


• Noggrann handhygien, flytande tvål och pappers-

handduk

• Hosta/nys i armvecket eller i pappersnäsduk

• Hemma vid feber (åter efter minst en feberfri dag,

dvs när barnet orkar)

• Städning av ytor dit barnen når och rengöring av

leksaker som barnet sugit på, byt nappar

• Tvätta ev. örngott och andra textilier ofta

Förebygga spridning av luftvägs-

infektion


Fall förkylning Leah, 3 år, har feber och låter täppt i näsan på morgonen. Leahs mamma suckar och tänker ”Inte nu igen….”. Leah har redan varit febrig och hostig i flera omgångar under hösten.

Mamman ringer förskolan och säger – Nu är der dags igen Leah är sjuk! Hon måste ha blivit smittad på förskolan. Varför tillåter ni barn med gulgrön snuva att vara där?

Vad svarar ni?


Fall förkylning, fakta Det är barnens allmäntillstånd och ev. feber som styr om barnen orkar vara på förskolan eller inte.

Färgen på snuvan avgör inte hur allvarlig infektionen är, utan det är hur påverkat barnet är som är avgörande när man bör vara hemma eller söka vård.

Förkylningar sprids mycket lätt mellan förskolebarn.

Lär barnen att hosta och nys i armvecket eller i pappersnäsduk. Utevistelse minskar risken för spridning.

Handhygien viktig, t ex efter att man snutit barn


Vattkoppor, fakta

Exempel: 96 % av 12-åriga barn i Sthlm har haft

vattkoppor

• Smittsamheten är mycket stor. Ofta hög feber. Smittar både via luftväggsekret och sekret från vattkoppsblåsor. Kan smitta från 1-2 dagar före till en vecka efter att blåsorna visat sig. Smittfri vid torra sår.

• Inkubationstiden vanligen 14-16 dagar.

• Finns vaccin. I Finland kommit förslag att ge vaccin till

alla barn (tidigast 2014)


Vattkoppor • När sjukdomen upptäcks så har smittspridningen redan

skett till alla mottagliga individer.

• Smittar tills blåsorna torkat in. När kopporna/såren är

torra är det allmäntillstånd och feberfrihet som avgör när

barnet kan återvända till förskolan. Tar ca en vecka.

• Föräldrarna bör informera förskolans personal att barnet

har vattkoppor, för att föra informationen vidare. Barn

med nedsatt immunförsvar som inte vaccinerats kan ev.

behandlas med antivirala läkemedel, om de utsatts för

smitta. www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till

föräldrar



Huvudlöss

Vid huvudlöss

Endast den som har löss ska behandlas.

Luskamma i ca 2 veckor, upprepa behandlingen

efter 8 dagar.

www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till

föräldrar och ett för personal

Följs råden behöver barnet inte vara hemma.

Informera att huvudlöss förekommer.




Fall huvudlöss Vid lunchen kliar sig Josef, 4 år, mycket i håret. På en

annan avdelning på förskolan känner man till att det

finns barn med hårlöss. Efter maten kammar Janne, en

förskollärare, hans hår och hittar hårlöss.

Vad ska Janne göra?


Fall huvudlöss, fakta Huvudlöss är obehagligt att få, men inte farligt. Det finns ingen anledning att föräldrarna akut måste hämta sitt barn. Men det är bra att ringa föräldrarna och berätta, så att de kan stanna på hemvägen och köpa ”lusmedel”. Då kan barnet behandlas under kvällen och återvända till förskolan påföljande dag.

Lössen trivs i värme och lämnar ogärna den varma hår-bottnen. Spridning kan ske via närkontakt huvud till huvud, medan risken att smittas via mössor och dylikt är liten.

Andra föräldrar bör informeras om att det förekommer

löss på förskolan (infoblad), men inte vilket barn.


Ögoninflammation • Orsak kan vara virus, bakterier eller allergi

• Inte ovanligt i samband med förkylning

• Sprids via händer, hosta och nysningar

• Läker oftast ut av sig själv inom en vecka

• Handhygienen viktig, speciellt när man torkat ögonen

• Byt örngott och handduk varje dag

• Kan vara på förskolan, men om allmänpåverkade eller

att ögonen är så kladdiga att de måste torkas ur

regelbundet bör barnet vara hemma.


Blodsmitta

För att blodsmitta ska överföras krävs att smittat blod ska

komma in i blodbanan på en annan person. Överföring kan

t ex ske genom att smittat blod kommer i kontakt med ett sår

eller att blodstänk kommer i kontakt med slemhinna.

Hel hud fungerar som en skyddsbarriär.

Överföring av blodsmitta inom förskolan är extremt ovanlig i

Sverige.

Alltid samma rutiner vid blodvite oavsett vilket barn som

blöder.


När ett barn blöder Använda handskar, plastpåse eller dylikt

• Tvätta bort blodet, spola gärna under vattenkran

• Plåstra om eller lägg på annat förband på såret

• Torka upp ev. blodspill ordentligt, ev. med Virkon,

70 % alkohol (ytdesinfektion) eller Klorin (spädes1:10)

• Förpacka blodigt avfall noga (gärna dubbla soppåsar),

som knyts igen direkt och kastas som vanliga sopor

• Maskintvätta blodiga textilier (kläder)/lägg i plastpåse

• Tvätta händerna efteråt


Vaccination mot hepatit B

• From 2013-01-01 erbjuds alla spädbarn i Västerbotten

utan kostnad vaccination mot hepatit B, inget extra stick

• Vaccin mot hepatit B kan också ges förebyggande

efter misstänkt smittotillfälle (helst inom 24 tim)

• Många är idag vaccinerade med ett kombinations-

vaccin mot hepatit A (tarmsmitta) och B (blodsmitta) i

samband med utlandsresa


Fall barn från andra länder Oscars pappa ringer och undrar om personalen

vaccinerat sig nu när det kommit flera asylsökande barn

från andra länder? Föräldrarna som lämnar kan ju

också smitta.

Behöver Oscar också vaccineras mot till exempel

tuberkulos?

Vad svarar ni (förskole-

och BVC-personal)?


Fall barn från andra länder, fakta 1

Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning.

Erfarenheten visar att nästan alla i Västerbotten

kommer till dessa undersökningar. När det gäller barn

ska dessa prioriteras, då rekommendationen säger att

barnen bör vara undersökta innan de börjar förskolan.

Våra hygienrutinerna följs vid närkontakt med barnen

som t ex vid toalettbesök, blöjbyte och blodvite. Därmed

är smittrisken från symtomfria barn mycket liten. Har

dessa barn magbesvär, feber eller andra symtom ska

liksom andra barn stanna hemma.


Fall barn från andra länder, fakta 2

För att smittas av tuberkulos krävs nära långvarig

kontakt med en smittsam person. I Västerbotten

diagnostiseras oftast endast 1-2 smittsamma personer

varje år av totalt ca 15 fall.

Barn utvecklar i princip aldrig smittsam form av

tuberkulos.

Däremot är förskolebarn mer mottagliga än äldre. Det är

därför tbc-undersökning av förskolepersonal

rekommenderas vid anställning, så att de inte ska

smitta barnen.

Oscar behöver inte vaccineras med något extra vaccin.


Multiresistenta bakterier (MRB) Finns friska, besvärsfria bärare av resistenta bakterier

t ex efter utlandssemestrar, men kan även orsaka

infektioner. Bakterierna kan finns t ex på huden, i

svalget, i tarmen och i sår.

För att förebygga spridning av resistenta bakterier ( t ex

MRSA och ESBL) är handhygienen viktig när man varit i

hudkontakt med annan person.

Handsprit kan ersätta handtvätt då man inte synligt eller

kännbart nedsmutsad


MRSA Barnet som bär t ex MRSA i halsen får vara på

förskola som vanligt. Följs hygienrutinerrna på

förskolan så utgör inte detta någon större

smittrisk än att vistas ute i samhället i övrigt.

Om barnet har MRSA i sår, eksem eller annan

hudskada får de inte vara på förskola.


Fall svinkoppor När mamma till Alice 2 år, kommer och hämtar henne

säger Anna, förskolelärare, att det ser ut som Alice fått

svinkoppor vid munnen. Flickan har kliat sig där under

dagen och nu har hon ett sår med en gulaktig skorpa.

Anna säger att Alice måste stanna hem tills det har läkt.

Mamman säger att det kan väl inte vara så farligt.

Pappan är bortrest och mamman har viktiga möten på

jobbet imorgon. Eftersom Alice inte verkar påverkad, så

kommer hon om hon inte har feber.

Vad ska Anna säga?


Fall svinkoppor, fakta

Svinkoppor är en bakteriell infektion som är mycket

smittsam och sprider sig lätt till andra personer i ens

närhet.

God handhygien är mycket viktigt, men det är svårt för

en två-åring att förstå. Så länge såren vätskar ska

barnet var hemma för att minska risken för smitta.

Skicka med föräldrainformation om svinkoppor.

Documents

Smittskyddsenheten LS Smitta i förskolan¶leområdet/Bifogat... · 2018-06-04 · Virus och bakterier ger infektioner med likartade besvär. De flesta infektioner som drabbar förskolebarn