18 Vision | 3 | 2014 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

TEMA | FORSKNINGSNYTTA

– Att det skulle finnas sågverk utan bekym-mer med kapsprickor, det köper jag inte,säger Åke Eriksson med eftertryck. Han ärråvaruansvarig på Setras såg i Malå, som efterklagomål från norska kunder drog igång ettkvalitetsprojekt för att minska andelenkapsprickor.

– De skandinaviska trävaruindustrierna ärmycket kräsna, fortsätter kollegan MarleneBergström, försäljningschef på Setras skandi-naviska marknad. I det här fallet var det enangelägen slutkund i Norge som tillverkarhyllplan och möbler av lamell och limfogsom hörde av sig och ville ha en förbättring.

Stora pengar att tjäna– Jag är ganska ny i branschen, men jag harförstått att fokus på kapsprickor går i vågor,berättar Marlene Bergström. Man verkar avolika anledningar inte ha haft intresse av attsjälva påtala problemet. Det gjorde mig kan-ske extra nyfiken på att hitta en lösning.Stora volymer som kapas bort, faller ut somen annan produkt eller – ännu värre – kasse-ras som färdigprodukt hos kunden, det blirstora pengar att tjäna om man gör rätt. Ochmed vassare öga på både timret och den sågade varan så blir det bättre, det har vi visat.

– Vi har också varit öppna med det härkvalitetsprojektet i vår kommunikation medalla våra kunder. Och även om inte alla kun-der är så angelägna som vår norska limfogs-kund, så har jag fått väldigt bra respons.Kunderna uppskattar att vi jobbar med kvalitetsfrågor.

Bygger bro mellan såg och skogAndelen brädor med kapsprickor låg frånbörjan på cirka 15 procent. Sprickbildningenföljdes genom hela processen från skördaretill justerverk. Utbildning genomfördes bådei skogen och på sågen. Och i skogen jobbadeMalås största leverantör Sveaskog med upp-följning av alla maskinlag.

– Vi har fått ökad förståelse för varandrasprocesser och nu pratar vi produkter redanute i skogen, konstaterar Åke Eriksson.

Det är viktigt att vara tålmodig och attjobba systematiskt för att få fram sanning-arna, menar han:

– Och det har faktiskt skapat en del in-terna diskussioner inom Setra också. Allasågverk inom koncernen upplevde – ochupplever – väl inte samma problem som vi

gör. Men för oss är det väldigt påtagligt attdet lönar sig att göra rätt.

Tappar fem miljoner per år– Vår produkt Japanstock som går till panel ijapanska trähus är till exempel väldigt käns-lig. Om kapsprickorna gör att vi missarlängdkraven så får vi bara ut en tredjedel avpriset. På det viset blir det snabbt 4-5 miljonerper år om vi inte är fokuserade.

Lösning på spåren?Men Åke Eriksson är fokuserad. Och nu trorhan sig vara lösningen på spåren. Nya kapen-heter – sågmotorn JPS R5500 monterade påLogMax-aggregat – som Sveaskogs entrepre-nörer testar på två skördare utanför Malå ar-betar jämnare och snabbare. Och det verkarge resultat.

– I våras följde vi några hundra stockar itvå olika sågklasser genom hela sågverket, be-rättar han. I justerverket brukar andelen brä-dor med sprickor ligga på cirka 12 procent.Nu landade vi på 2-3 procent och sprickornavar mycket kortare än vanligt. Det är ettmycket bra resultat, kan vi ligga på de här nivåerna är jag nöjd.

Och det är inte förarna som nu jobbar på ettannat sätt?

– Nja, alltså det är nog en kombination. Menatt förarna plötsligt skulle få ned andelen medöver 10 procent verkar osannolikt. Vi trorverkligen på den här sågmotorn, att denjämna och snabba kapningen ger resultat.

Är en lösning verkligen implementerad om branschen glömmer bort lösningen? På nittiotalet gick larmet: sågverken tappade en miljard om året på kapsprickorna. Ny teknik för kransänkning utvecklades. Förarna lärde sig kapa virket med stöd och göra självkontroll. Men är kapsprickorna verkligen borta – eller kapas de bara bort?

Text & foto: SVERKER JOHANSSON | sverker@bitzer.se

EN LYCKAD IMPLEMENTERING DÅ

KAPSPRICKOR

FOTO

: SET

RA

MILJARDPROBLEMET SOM G(L)ÖMDES?NU

Man verkar av olika anledningar

inte ha haft intresse av att själva

påtala problemet. Det gjorde mig

extra nyfiken på att hitta en lösning.MARLENE BERGSTRÖM

’’R NA

Kapsprickor uppstår när träden upparbetas av skördaren.Den stock som kapas hängerfritt i luften och utövar tyngd påfibrerna vid kapsnittet. Detleder till sprickor i virket, bådeosynliga och synliga.

En studie från Skogforsk visaratt prestationen sjunker någotnär föraren stödjer stocken .Men även vid så låg andelsprickor som 20 procent är detlönsamt att stödja de längstaoch mest värdefulla stockarna.En tumregel kan vara att stödjastockar som är grövre än 20 cmi topp och längre än 4,5 m.

RE

S

ULTAT FRÅ

N

S

KO G F O R S

K

H-2 200915 %

H-1 201015 %

H-2 20109 %

V-2 20119 %

H-1 20119 % H-2

20118 %

V-1 20125 %

V-1 20115 %

V 201010 %

Kapsprickor2009-2014Bergslagen,

alla lag

Sveaskogs uppföljningari Bergslagen visar attuppföljning ger resultat.

TEMA | FORSKNINGSNYTTA

20 Vision | 3 | 2014

STRATEGISK SATSNING

SKA GE LÄGRE KOSTNADER

KORTARESPRICKORSkogforsk gör en särskild satsning på effektivare kapenheter för att minska kaptiderna. Nu byggs ett kaplabb i Sävar.

&

V-2 20128 % H-1

20126 %

V-2 20137 %

V-1 20147 %

V-2 20147 %

H-1 20136 %

H-2 20126 %

V-1 20135 %

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 3 | 2014 21

TEMA | FORSKNINGSNYTTA

Om kapsprickorna gör att vi missar längdkravenså får vi bara ut en tredjedel av priset. Det blirsnabbt 4-5 miljoner kronor. ÅKE ERIKSSON, Setra Malå

Björn Hannrup är ansvarig för projektet ochhan bekräftar att det nu finns sågmotorersom minskar problemen med kapsprickor.Skogforsk har testat två nya sågmotorer: Parkers F11-iP samt JPS R5500.

– Parkermotorn jämfördes med en kon-ventionell sågmotor och vi konstaterade attfrekvensen kapsprickor visserligen verkar varaungefär densamma, men att sprickorna blirkortare. Vår bedömning är att det kan bidratill att minska sprickorna i slutprodukten.

Stor tillverkare = snabbare implementering– Parkermotorn är dessutom standard på denya Komatsuskördarna, och det är en oerhörtviktig faktor vid implementeringen att en stortillverkare är inblandad. Det innebär att denhär lösningen får stor spridning i skogsbruket.

– Sedan finns också sågmotortillverkarenJPS, som anser sig lyckas väldigt bra med in-trimmade kombinationer av sin sågmotor,Ecolog och LogMax. Vi gjorde en test avderas motor på ett John Deere-aggregat ochuppmätte då likartade kaptider för den nyamotorn som för SuperCut 100, vilket är densågenhet som dominerar på marknaden idag.Men jag är ödmjuk inför att kombinationen

maskin, aggregat och sågmotor spelar storroll, säger Björn Hannrup.

”Med högre verkningsgrad och vridmomentpå motorn så är kapsprickorna ett minneblott.” På er hemsida låter det som att om mankan köpa er produkt och sedan luta sig till-baka?– Nja, säger JPS Tekniks VD Peter Sörell iFärila och drar lite på det. Det förutsätter välmer jobb än så. Vi jobbar integrerat med ma-skintyp och aggregat, inklusive drev ochsvärd. Vi har främst trimmat in vår sågmotor,som har väldigt lågt varvtal, mot LogMax-och Kesla-aggregaten och Eco-logmaskiner, där man kan ställahydraulflödet direkt i maski-nen, utan att hålla på och gasaoch bromsa flödet. Med denhögre verkningsgraden hettasinte hydrauloljan upp likamycket heller.

Det ger en betydligt lägredieselförbrukning, enligt PeterSörell:

– Vi har till exempel en kundsom säger att de minskat diesel-

åtgången med två liter i timmen. Dessutomger våra större drev större svärd. De blir sta-bilare och då slipper man också en del sned-sågande, som går tungt och sakta. Men dethär finns det bara praktiska erfarenheter av,vi skulle förstås gärna se fler kontrolleradetester på detta.

Och Peter Sörell är bönhörd, för det villäven skogsbranschen. Effektivare kapenheterhar identifierats som en strategisk fråga avSkogforsk. En snabbare kapning ger intebara kvalitetsförbättringar, det sänker ocksåproduktionskostnaderna.

– Kan man sänka kaptiden för densvenska skördarflottan med 10procent så kapar vi också skogs-brukets kostnader med cirka 30-40 miljoner kronor per år,konstaterar Björn Hannrup.

Skogforsk bygger i första stegen testrigg i Sävar. Ett litet labbdär tester kan göras i kontrolleradmiljö av sågenheter, svärd, kedjormed mera. Här kan forskarnaoch tillverkarna även analyserasprickbildning.

’’

Björn Hannrup, Skogforsk.

Skogforsk bygger kaplabb i Sävar.

22 Vision | 3 | 2014 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

TEMA | FORSKNINGSNYTTA

Det finns ingen enkel metod för attupptäcka dolda sprickor. Sveaskoghar använt sig av en stickprovstek-nik där ett 30-tal stora stockar väljsut vid fyra provtillfällen per år ochundersöks med hjälp av trissmeto-den. Kapsprickor är också en stå-ende punkt på maskinförarnasdriftsmöten.

Andreas Jansson jobbar åtskogsentreprenören Team Jord& Skog. Han är en av de föraresom levererar mycket goda re-sultat – han brukar ligga mellan0-3 procent i uppföljningarna.När VISION åker med lägger hanalltid ned de två första stockarna.På övriga stockar sänker han ag-gregatet i kapögonblicket, oftaäven på de klenare. Det verkarsitta i ryggmärgen.

”På de grövre dimensionerna –från 20 cm och uppåt – lägger jagalltid ned virket och tar stöd. Detär ju olika på skogen också: fro-diga åkerplanteringar kör vimycket nu och då spricker virketlättare. Jag gör en manuell sänk-ning av aggregatet också, när detpassar, men frånsett den rörelsenså gäller det att hålla aggregatetstilla i kapögonblicket.

Det gäller förstås också att ha

fräsch sågmotor, den byts vidcirka 3000 timmar. Och kedjornaska vara välslipade, vi har en ka-nonkille i Kristinehamn som skö-ter det åt oss. Det gäller förståsockså att byta kedja så fort manstensågar eller när den börjar gåträslö och varm i kapet. Sedan ärdet förstås viktigt att höra att alltjobb är värt något. De säger attHasselforssågen har mindre pro-blem med kapsprickor än tidi-gare, det känns ju bra att veta!”

Hans arbetsgivare i Kristine-hamn, entreprenören MikaelLarsson, är också glad att de fåråterkoppling från sågen i Hassel-fors.

– Men det sänker ju produk-tionen när man jobbar sprickfritt,säger han. Men eftersom detingår i kvalitetsnormen kan mansäga att det är inbakat i avtalet.Och det är ju smart av Sveaskogatt jobba med uppföljningar utehos förarna, för det blir ju lite aven tävling.

Men eftersom jag sitter i Svea-skogs entreprenörsråd så hör jagju också att många sågar inte bryrsig. Vi kör åt andra bolagockså, där är det ingen som nå-gonsin nämnt kapsprickorna."

”Vi jobbar inte systematisk medkapsprickor, mera vid behov. Ig-gesundssågen hade synpunkterefter den senaste stormen, så vigjorde en drive med maskinlagen.

Vi höll utbildning, kapade trissoroch så vidare.

Däremot håller vi koll på SDC:srapporter om vilka iakttagelsermätaren på sågarnas intag rappor-

”Uppmärksamheten går i cykler.När ett sågverk larmar så vaknarman med ett ryck ute i skogen.Men det jobbas inte systematisktmed detta.

Jag kan tycka att det är märkligt –det är ju verkligen ett vinna-vinna-läge att bli bättre på det här. Mångaav skogsbrukets företag är ju storanettosäljare av timmer och sågver-ken borde väl vilja undvika onödigt

RÖSTEROM KAPSPRICKOR

6Andreas Jansson, förare:

”Jag lägger alltid ned och tar stöd”

”När larmet går vaknar sk

”Vi jobbar inte systematisktmed kapsprickor”

Marko Alm, Stora Enso Skog:

Fredrik Hansson, VMF Qbera: