FÖR MEDARBETARE VID SLURESURS4.13

Expedition till havs » s.10

TEma InTERnATIonALISERIng

miljömål klara till nyår >> s. 6

Säker sallad i alnarp >> s. 5

miljoner skatter >> s. 430nya fakultets-

namn >> s. 52

InnEhåll

I dEtta nUmmER

ELLS-studenter vid myggfjärden

Universitetet redo för ISO 14001

Ett bättre Infra – nu vässas verksamheten

Temastart: Internationalisering

Letar svar om det hållbara fisket

Global forskningsresurs växer fram

Långsiktig satsning i Afrika

Litteraturstudie som startpunkt för dialog

Globala resurser på schemat

Delning av publikationer i fulltext

Heureka väcker nyfikenhet jorden runt

Svetsad lösning sluter tätt

Promotion 2013

Personaltidningen blir elektronisk 2014

3

6

8

9

10

12

14

15

16

18

20

22

4

7

23

24

26

27

28

FO

tO:JE

nn

y S

vE

nn

åS

-GIL

Ln

Er

FO

tO: A

nn

-KA

trIn

HA

LL

In

RESURS NR 4.13 decemberISSn: 1653-2058

KommunikationsavdelningenBox, 7077, 750 07 Uppsala

internt.slu.se/resurs

9

19foRSkaRvERktyg Flygplan ger nya forskningsvinklar.

TEma InTERnATIonALISERIngForskning över världens gränser växer inom alla områden. Följ med på trålexpedition i västerhavet.

20PomPa och Ståt 2013 Doktorer, jubeldoktorer och hedersdoktorer på årets promotion.

REdakTion

Ansvarig utgivareTina Zethraeus

AD/grafisk formgivareMaria Widén

Redaktör UppsalaAnnika Borg

Bildredaktör/fotograf Jenny Svennås-Gillner

Redaktör AlnarpAnette Neldestam

Redaktör SkaraVanja Sandgren

Redaktör UmeåOlof Bergvall

tipsa redaktionen resurs@slu.se

Papper: Munken Polar 130 g

tryck: Elanders AB, 2013

omslag: Eva Ilic är en av fiskexperterna på expeditionen på västerhavet.

Foto: Ann-Katrin Hallin

Illustrationer: Fredrik Saarkoppel, Kobolt Media AB

FO

tO: J

En

ny

Sv

En

nå

S-G

ILL

nE

r

alltId I RESURS

notiser

SLU i media: Svartmunnad smörbult och trångbodda katter

Webbspalten: Spegla innehåll i Episerver

Språkspalten: Fem steg till en bra sammanfattning

Biblioteksspalten: Spännande samarbete

Korsord: Julklurendrejeri

In brief

Rektor: SLU:s namnflyger över världen

Krönika: Behåll kontakten med universitetsvärlden

Redaktör UppsalaElin Bäckström

2 « rESUrS 4.13

ELLS-studenter vid myggfjärden

K ursen startade på distans i juni, med uppgiften att varje student skulle göra ett videoprojekt om

ett miljöproblem och en restaurering av ett vatten- och landområden i sitt närområde. Under två veckor i augusti fick de sedan dyka rakt in i olika praktiska exempel i det uppländska landskapet, bland annat Färne-bofjärden, med Erkenlaboratoriet i Norr-tälje som basläger.

– Vi vill ge studenterna ett brett per-spektiv på flera miljöproblem och deras lösningar. Det finns ett stort engagemang, många olika erfarenheter bland studen-terna, säger Jan Lagerlöf, kursledare och professor i ekologi.

Det var en varm och solstrålande sensommardag när ett drygt trettiotal studenter från hela världen besökte Gysinge och Färnebofjärdens nationalpark, för att lära sig mer om restaurering av landskap och vatten.

På de praktiska lektionerna ute i fält fick studenterna lära sig mer om vilka möjligheter och problem som kan följa på restaureringsaktiviteter i våtmarker, sko-gar och vattendrag. Allt med bakgrund av EU:s vatten- och habitatdirektiv.

– Det är en viktig del att matcha teorin med att komma ut på plats och se det som vi lär oss om, säger Tobias Vrede, forskare vid institutionen för vatten och miljö.

En som verkligen håller med om det är studenten Amanda Bresser från Nederlän-derna. Hon har just tagit sin kandidatexa-men och är intresserad av ekologi för att bygga på sin utbildning i mark och vatten.

– Det är verkligen en bra mix mellan

teori och praktik, och en väldigt intres-sant möjlighet att möta studenter från en mängd olika länder. Något som varit extra bra med den här kursen är det grupprojekt som vi har gjort kring olika konkreta pro-blem, säger hon. ■

FO

tO: J

En

ny

Sv

En

nå

S-G

ILL

nE

r

ELLS är ett samarbete inom undervisning och forskning mellan sju ledande europeiska lantbruks- och life science-universitet: Köpenhamn, Wageningen, Hohenheim, Prag, Warsawa, Boku i Wien och SLU. I år övertar SLU ordförandeskapet i ELLS från och med årsmötet i november.

fakta: EllS sommarkurs

Kursen gavs inom ramen för ett ELLS-program (Euroleague for Life Sciences). Sedan 2004 ges kursen varje sommar med ett av de sju ELLS-universiteten som arrangör. Varje år har den ett nytt fokus beroende på vilken del av Europa som exkursionerna hålls i.

tExt: AnnIKA BOrG

SLU-lag tog både första och andra plats i årets friskvårds-tävling Hittaut i Uppsala. totalt deltog 49 lag, varav SLU ställde upp med sju lag. vinnare blev SLU:s Mark och Miljö som efter en hård kamp mot vatten och Miljö segrade i två klasser: både totalt antal checkpoints och snittet på de fem bästa i laget.

nytt materialBeställ vår nya programkatalog och International Prospectus på www.slu.se.

SLU hittade ut och vann

rESUrS 4.13 » 3

noTiSERF

OtO

: JE

nn

y S

vE

nn

åS

-GIL

Ln

Er

Pedagoger lär sig om entreprenörskap

Christer Westlund ledde lärarkursen i entreprenöriellt lärande. – Alla människor är i grunden entusiastiska. Mitt jobb är att locka fram det hos var och en så att det kommer till användning, säger han.

På kursen Entreprenöriellt lärande har verk-samma pedagoger inspirerats till att sprida kunska-per om entreprenörskap vidare till studenterna. – vår idé är att gå via pedagogiken för att främja entreprenöriellt lärande för våra studenter. vi vill att studenterna själva ska kunna identifiera sina styrkor och få kraft att använda dem, säger niclas Östlund, SLU Holding, och den som arrangerar och leder del-projektet inriktat mot lärarna.

Entreprenörskap handlar inte nödvändigtvis om att starta företag. Snarare om förmågan att fatta beslut vid olika vägval i vardagen. Det handlar om självtillit för att kunna navigera i livet, om drivkraft och inte-gritet. Och om att kunna hantera förändringar och organisera resurser i samspel med andra.

– när lärarna sedan praktiserar de här kunska-perna i sin undervisning kan de i sin tur främja kreativiteten hos studenterna. vi vill med projektet skapa en generös pay it forward-kultur där vi delar med oss av våra lärdomar, säger niclas. Kursledaren Christer Westlund från Me University, poängterar också att de entreprenöriella egenskaperna har man nytta av överallt. – vi skapar förutsättningar för studenterna och deras lärare att väcka de här kunskaperna till liv. Som arbetslivet ser ut i dag behöver alla vara mer entreprenöriella, för att till exempel få bättre förut-sättningar på arbetsmarknaden. Min utgångspunkt är att alla människor föds med nyfikenhet och en-tusiasm, och det handlar om att ta bort det som hin-drar den från att komma fram, säger Christer.

Bok om energiskogsodlinglars christersson återvände en gång i början av 80-talet till en åker där han tre år tidigare varit inblan-dad i att plantera poppelsticklingar. Han trodde först att han kommit fel – runt omkring var ju bara sex me-ter hög skog. till slut insåg han att det var hans små sticklingar som vuxit så mycket på så kort tid.

– Det var då jag riktigt insåg vilken potential energiskog besitter.

nu har den pensionerade professorn i Skoglig intensivodling skrivit boken som sammanfat-tar forskningen om energiskogsodling vid SLU, Papperspopplar och energipilar.

Forskningen har handlat om att ta fram växtarter som är de mest effektiva solfångarna – de som är bäst på att omvandla solenergi till ved. De växter i Sverige som är allra bäst på att omvandla solenergi till kemisk energi är salix och poppel.

I dag utgör skador från insekter och svampangrepp de stora utmaningarna för forskningen om energiskog.

– Jag har alltid varit fascinerad av fotosyntesen - när solljuset omvandlas till kemisk energi i växterna. Det är den processen, som sker i alla gröna växter, som är den mest betydelsefulla i världen.

– vi har varit med om att ersätta oljan med andra typer av energikällor vad gäller uppvärmning. Den stora utmaningen i dag är att effektivt kunna göra fordonsbränsle av biomassa.

Jesper Broberg @brobergjesper sep 5 (Förbundsdirektör på hushållningssällskapet)I dag deltar jag i referensgruppsmöte med forskningsprogrammet Framtidens lantbruk för första gången. Intressant och viktigt. @_SLU

Om SLU på Twitter 40SLU rankas som 40:e universitet internationellt och som nionde i Europa i kategorin Agriculture and Forestry i QS World University ranking.

30 miljoner biologiska skatter kartlagdafossiler, monterade djur – från blåvalar till insekter – och pressade växter. I dag finns över 30 miljoner liknande föremål i olika svenska biologiska samlingar, till exempel på museer och i skolor. I den nya boken Skatter i vått och torrt försöker torleif Ingelög, biolog och tidigare chef för Artdatabanken, och även ledamot av Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ge en övergripande presentation av samlingarna och svara på varför vi egent-

ligen har alla dessa föremål och hur vi kan använda dem. torleif Ingelög förklarar hur samlingarnar har vuxit fram de senaste 250 åren och redogör bland annat för hur ju-ridiken ser ut: får man verkligen samla på vad som helst? vi lottar ut ett exemplar. vill du ha chans att vinna? Mejla redaktionen: resurs@slu.se

Beatrix Alsanius som leder projektet för säker salladsodling, visar upp det nya laboratoriet vid invigningen den 17 oktober.

FO

tO: r

AG

nH

ILD

MÖ

LL

Er

Tarmsmitta på sallad undersöks i nytt laboratoriumför att kunna studera EhEc–bakterier och andra sjukdomsframkallande mikroorganismer på frukt och grönt har SLU Alnarp öppnat ett nytt la-boratorium. Det nya laboratoriet, som invigdes den 17 oktober, är utrustat med separerad luftcirkula-tion och specialutrustning som säkerhetsbänkar, autoklaver och slussar som gör att ingen smitta ska kunna lämna labbet. – tidigare har vi utfört forskningen på icke-pato-gena stammar, det vill säga bakterier som inte pro-ducerar det gift vi blir sjuka av. Men i och med att vi nu har de nya faciliteterna kan vi dra mycket säkrare slutsatser om tarmsmittor på bladgrönsaker, säger professor Beatrix Alsanius som också leder det pro-

jekt för säker salladsodling som har tilldelats 15,9 miljoner kronor från Formas, där hon och forskare från flera vetenskapliga discipliner och lärosäten kommer att arbeta tillsammans.

I det nya laboratoriet ska hortonomer, mikrobiolo-ger, läkare och teknologer tillsammans ta reda på hur tarmsmittor koloniserar bladgrönsaker och vilka faktorer som påverkar tillväxten av dem på frukt och grönt. – Detta är mycket angeläget mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser EHEC-infektioner kan få och att det i hög grad är barn som drabbas, säger Beatrix.

I det nyinvigda Safe Salad Laboratory i Alnarp kommer forskare

att kunna studera tarmsmittor på färska bladgrönsaker.

SOL-avhandling prisascamilo calderon, avdelningen för landskapsarki-tektur på institutionen för stad och land, vann pris för sin avhandling om samhällsdeltagande i stads-planering och gestaltning. Det var ECLAS, Europe-an Counsil of Landscape Architecture Schools, som vid sin årliga konferens delade ut priset.

– Det är ett stort erkännande – ECLAS är en vik-tig organisation inom fältet, säger Camilo.

Avhandlingen är en teoretisk studie med starka kopplingar till praktiska fallstudier. I sin studie har Camilo Calderon utmanat och problematiserat hur samhällsdeltagande processer av planering och design av offentliga miljöer teoretiseras i land-skapsarkitektur. Med sin bakgrund som arkitekt och stadsplanerare har han i sin forskning verkat för att de olika vetenskapliga fälten som är relaterade till landskapsarkitektur ska kunna mötas och korsbe-fruktas. nu vill Camilo utveckla samarbeten med Afrika och Latinamerika.

– Forskningen behöver utmanas av samarbeten över gränserna för att man ska kunna få ett nytt perspektiv på diskussioner som man tar för givna, säger han.

Avhandlingens titel är Politicising Participation: towards a new theoretical approach to participation in the planning and design of public space.

Prisad professorLeif Andersson, gästprofessor på institutionen för husdjursgenetik, har tilldelats Olof rudbeck priset 2013. Priset delades ut på Olof rudbeckdagen den 18 oktober av Upsala Läkareförening, för framstående insatser inom forskning som fått stor klinisk betydelse. Leif är även professor i funktionsgenomik.

VHC tas i bruk i decemberByggentreprenören Skanska överlämnar i december veterinär- och husdjurscentrum (vHC) i Uppsala till Akademiska hus som i sin tur lämnar över till hyresgästen SLU. Det innebär att den sista fasen nu kan börja, och att möbler, inredning och utrustning kommer att monteras och installeras under våren. Alla sex institutioner på fakulteten för

veterinärmedicin och husdjursvetenskap (vH) samt Universitetsdjursjukhuset (UDS) flyttar in under nästa sommar med början i juni. Studenterna på SLU:s djurutbildningar börjar i vHC höstterminen 2014. Eftersom vH:s institutioner nu flyttar ihop och samarbetar runt flera funktioner kommer stora samordningsvinster att göras.

nya fakultetsnamnLtJ-fakulteten byter namn till fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Ltv. nL-fakulteten byter namn till fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, nJ. Styrelsen godkände namnförslagen vid sitt möte den 6 november.

FO

tO: A

nn

IKA

BO

rG

ltv

LTJNL

nJ

rESUrS 4.13 » 5

Universitetet redo för ISO 14001miljöarbetet är här för att stanna. Efter ett nytt rektorsbeslut fortsätter arbetet med att miljöcertifiera SLU och innan året är slut ska miljömål för hela universitetet vara uppsatta. För miljöchefen Johanna Sennmark är det bra att arbetet nu har blivit en permanent del av SLU. – Det märks att SLU satsar seriöst på miljöarbetet, säger hon.

D et var den 2 september i år som rektor beslutade om att miljö-arbetet, som hittills har varit ett

projekt, ska vara en permanent del av uni-versitetets verksamhet. Under året har två nya tjänster tillsatts. Den tidigare projekt-ledaren Camillas Källman har anställts som miljökoordinator och Johanna Sennmark är ny miljöchef.

Fram till nu är hälften av verksamheten certifierad enligt ISO 14001. Den första insti tutionen certifierades 2004 och 2016 ska hela universitetet leva upp till kraven.

De delar och institutioner som redan har certifierats har varit tillmötesgående trots att resurser ibland varit knappa och blivit en del extrajobb.

– Folk vill vara med. De tycker att det är kul och de sätter till resurser för att det ska bli bra. Jag tror att det hänger jätte-mycket ihop med varumärket SLU. Man vill leva som man lär, man vill försöka bli

bättre och visa att det går, säger Johanna Sennmark.

För att bli certifierade måste institu-tionen ha en tydlig plan för hur den ska arbeta för en hållbar utveckling. Fors-kare ska ta in hållbar utveckling som en parameter i sina arbeten. För studenternas del ska det ingå i kursplanen. De kan till exempel få frågor om hållbar utveckling och tvingas fundera på hur de kan ta det med sig i arbetslivet.

Parallellt med certifieringen pågår ett arbete med att ta fram miljömål för hela SLU, som ska vara klart före nyår. Enligt en förordning är statliga myndigheter skyl-diga att ha ett miljöledningssystem för att kartlägga sin miljöpåverkan. Naturvårds-verket sköter tillsynen och kräver redovis-ning inom tre områden: resor, energi och inköp. SLU har även lagt till kärnverk-samheterna forskning och utbildning.

– Vi har hittills inte haft några över-

gripande miljömål. Miljöpolicyn har fun-nits länge och är bra men det måste finnas konkreta mål som vi kan sikta mot och som vi kan mäta, säger Johanna Senn-mark. Alla institutioner som är certifie-rade har bra och mätbara mål som man kan inspireras av.

I den privata sektorn har miljöarbete pågått länge. ISO-standarden 14001 inför-des för 17 år sedan – 1996 – och nästan 4 400 företag och myndigheter är redan cer-tifierade. Borde inte SLU med vår inrikt-ning på de gröna näringarna gjort det här för länge sedan?

– Det är uppseendeväckande att uni-versitetsvärlden inte har bättre koll utan ligger långt efter den privata sektorn. Men bland statliga myndigheter och andra universitet ligger vi långt framme. Till exempel institutionen för skoglig resurs-hushållning firar snart tioårsjubileum som certifierad verksamhet. ■

tExt: ELIn BäCKStrÖM • FOtO: JEnny SvEnnåS-GILLnEr

– För att spara energi har Akademiska hus och Vattenfall byggt en anläggning som konverterar fjärrvärme till kyla, som i sin tur användas till att reglera inomhusklimatet i de nya husen i Ultuna, berättar Johanna Sennmark.

SLU i mEdia

FO

tO: J

En

ny

Sv

En

nå

S-G

ILL

nE

r

HaLLå däR…lena Sundin Rådström, ny chef för artdatabanken från januari 2014.

Vad har du för relation till Artdatabanken i dag? – Som chef för sektionen för förvaltning av värdefull natur på naturvårdsverket är jag i dag en beställare av uppdrag från Artdatabanken. Framför allt rör det sig om behov av Artdatabankens samlade kunskap om art- och naturtyper för att stödja vårt arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och förvaltningen av skyddade områden.

Vad ser du mest fram emot?– Att få lära känna alla nya medarbe-tare och Artdatabankens verksamhet. och naturligtvis att få bidra med mina erfarenheter i att skapa en kreativ och positiv arbetsplats där alla känner sig delaktiga och bidrar till att Ardataban-ken blir Den samlande kraften för ett rikt växt och djurliv.

Hur har du förberett dig?– Jag läser in mig, och har besökt både Artdatabanken och min blivande chef dekan Barbara Ekbom under hösten. Min strategi är att ta ledigt från mitt nu-varande arbete i början av december för att få en månads mental omställningstid till att axla naturvårdssveriges roligaste jobb.

Vilka erfarenheter tar du med dig till det nya jobbet?– Jag har en gedigen bakgrund inom biologi och forskning från göteborgs universitet, med en magisterexamen inom marinbiologi och jag är docent i zoo fysiologi. Från naturvårdsverket tar jag med mig erfarenheter att som ledare och chef ha arbetat med naturvårdsbio-logi, varumärken och organisationsför-ändringar.

A bsolut störst medialt genomslag fick Skaradoktoranden Frida Lundmarks rapport om att kat-

ter inte verkar bry sig så mycket om i fall de lever trångbott eller har ett lite större utrymme till sitt förfogande. Det som däremot verkar spela roll för välbefinnan-det är vilka katter som delar utrymmet. Och det kan ju vara bra för både kattägare och katter att veta.

En annan, inte fullt så kramgo var-else är den svartmunnade smörbulten, en invasiv fiskart som allt oftare verkar dyka upp i svenska vatten. Akvatiska resursers pressmeddelande om detta togs upp brett i medierna, och framför allt i Blekinge och

Svartmunnad smörbult och trångbodda katter

Östergötland där de senaste fynden gjorts. Den lär för övrigt vara en hygglig mat-fisk, dessutom ett bra byte för Östersjöns abborrar och torskar att äta upp sig på.

Seminariet om älgar i mitten av okto-ber ledde också till en gedigen rapporte-ring, kanske delvis tack vare att det då var älgjaktsäsong. Älgar och älgdöd engage-rade mycket.

Bland de få tråkiga nyheterna finns förstås den våldsamma branden i Rånna som, även om SLU inte äger byggna-derna, innebär vissa avbräck i forskningen och framför allt får tragiska konsekvenser för många människor inom och utanför SLU. ■

tExt: MIKAEL JAnSSOn, PrESSCHEF

Att medierna intresserar sig framför allt för nyheter som rör djur är ingen nyhet för oss på kommunikationsavdelningen. Den gångna perioden sedan förra resursnumret ger också syn för denna sägen.

tExt: AnnIKA BOrG

En svartmunnad smörbult.

FOtO: PEtEr vAn DEr SLUIJS (CC By), WIKIMEDIA COMMOnS

rESUrS 4.13 » 7

En avdelning under universitetsadministrationen som alla vid SLU förr eller senare kommer i kontakt med är avdelningen för infrastruktur, eller ”Infra” i dagligt tal. Sedan några månader tillbaka pågår en kraftsamling som ska vässa avdelningen ytterligare.

Ett bättre infra– nu vässas verksamheten

E tt bättre Infra. Så kallas det projekt som startades i maj och som kom-mer att pågå i två år, och som indi-

rekt kommer att påverka hela SLU. Det handlar om avdelningen för infrastruktur, som på uppdrag av universitetsdirektören kraftsamlar för att förbättra kvaliteten i sina tjänster – men också förståelsen för deras arbete i organisationen.

När man ska beskriva avdelning-ens verksamhet läm-par det sig kanske bäst att använda den där bilden av ele-fanten, som några blinda personer i varsin ände ska beskriva utifrån vad de känner. Man har kanske koll på det

som ligger en närmast, men helheten är svårare att få en bild av.

tJänStEkatalogEn På wEBBEnEn som däremot har järnkoll på hela Infra är projektledaren Jon Kennedy.

– En viktig del i vårt arbete med pro-jektet är att få ihop bilden av vår verksam-

het i alla dess olika delar och göra den tydligare. Därmed fokuserar vi både på ett enat och ett bättre Infra, säger han.

Bland det första som gjordes i pro-jektet var tjänstekatalogen, som nu finns

på medarbetarwebben. Där beskrivs alla tjänster som utförs av Infra i organisatio-nen. Och det kan vara allt från produktion av grovfoder till SLU:s stallar, alla typer av verkstadsjobb, lokalplanering och när-service, till krishantering och strålsäker-het. Det är också under Infras paraply som miljöarbetet vid SLU planeras och drivs.

– Vi vill förenkla för alla att kontakta oss, samtidigt som vi kvalitetssäkrar hanteringen av alla ärenden vi får in. I stället för att använda ett antal telefon-nummer och mejladresser ska det bara vara en väg in, och sedan ska man slussas

vidare till rätt instans, säger Jon Kennedy.Att förbättra dialogen med övriga SLU

är också något som man ska arbeta med i projektet. Därför kommer det att anordnas regelbundna möten med fakultetsledningar, institutioner och avdelningar för att infor-mera och fånga upp förändringar i behov och krav som finns ute i verksamheten.

BRa SERvIcE– Genom att förbättra dialogen med verk-samheten kan vi öka nyttan för verk-samhetens medarbetare. Vi måste få veta hur vi bäst arbetar för att vara en bra serviceorganisation.

Ett annat delprojekt handlar om att se över finansieringsmodellen och säkerställa att den är transparent, tydlig och harmo-niserad. Det ska vara ett enhetligt system för hela SLU, med mindre avvikelser mel-lan olika orter än det är i dag.

Det är i princip alla på avdelningen som involveras i projektet. Det finns ett stort engagemang, berättar Jon.

– Det har aldrig varit något problem med att få folk både från Infra och från verksamheten i övrigt att delta, utan man vill vara med i de olika aktiviteterna som projektet innehåller. ■

”Genom att förbättra dialogen med verksam heten kan vi öka nyttan för verk-samhetens medarbetare.”

tExt: AnnIKA BOrG

Projektledaren Jon Kennedy.

FO

tO: P

-O S

KA

tt

Infras tjänsterLokalförsörjning

till exempellokalplanering, hyresadministration och grovfoder.

Service

till exempellokalvård, publikationsservice och verkstad.

Säkerhet

till exempelkrishantering, bevakning och väktartjänster samt kemikaliehantering.

miljö

till exempelstöd i miljöfrågor.

administration

till exempelbeställningar, husansvaroch evenemang.

8 « rESUrS 4.13

>>

Forskning över gränserna”Stora förändringar i vår omvärld gör att den globala dimensionen i SLU:s verksamhet blir allt viktigare.”

Så står det i SLU:s strategidokument Vetenskap för global utveckling. Det gäller inte minst forskningen om livsmedels-försörjning i en tid när livsmedelskedjan blir alltmer global, och förutsättningarna för att bedriva lantbruk förändras över hela

världen. Här har vårt universitet stor potential, kunskaper och erfarenheter att förbättra levnadsvillkoren för världens fattiga. Men vårt internationella arbete begränsas inte av jord- och skogsbruk. Läs också om utbildning gällande genetiska resur ser, ett internationellt delningsverktyg för både forskningsresultat och forskningsprocessen, och om en trålfiskeexpedition i Västerhavet inom ramen för det internationella fiskeridatasamarbetet.

TEma InTERnATIonALISERIng

FOtO: Ann-KAtrIn HALLIn

rESUrS 4.13 » 9

TEma InTERnATIonALISERIng

Hur mycket av en fiskart är det hållbart att fiska upp i ett havsområde? För att kunna ge råd om fiskbestånd och fiskekvoter samlar fiskexperter vid institutionen för akvatiska resurser in biologiska data. Följ med på en trålexpedition i västerhavet.

M ed ombord på det 78 meter långa forskningsfartyget U/F Dana finns tio fiskexperter

från SLU och en femton man stark besätt-ning från Danmarks Tekniske Universitet. Expeditionsledare är Barbara Bland med 25 års erfarenhet i ryggen.

– Som expeditionschef är jag ansvarig för personal och provtagning, men det är också min särskilda uppgift att se till att tråldragen blir gjorda på ett godkänt sätt, berättar Barbara.

Klockan 07.00 är det dags för dagens första tråldrag. Barbara instruerar kapten Klaus Persson från DTU om vilken posi-

tion och hur mycket vajer som ska köras ut. Hon följer noga att trålens öppning sprids på ett bra sätt. Sedan trålar vi i 3,7 knops hastighet under 30 minuter längs samma tråldrag som tidigare expeditioner.

PRovtagnIngEnS hJäRtaInne i fiskelabbet portionerar Fredrik Nilsson ut fångsten på sorteringsbandet med en långskaftad metallskrapa medan Olof Löfgren sprider den. Bandet rullar på snabbt och de nio fiskexperterna har alla sin egen uppgift för att arbetslaget snabbt ska hinna plocka ut ett representativt urval av fiskar av olika slag och storlek.

Ansiktsuttrycken talar om djup koncen-tration men över maskinbrölet hörs också en stadig ström av rop, tilltal, kommandon och skratt. Sist vid bandet står Jan-Erik Johansson, ansvarig för fiskelabb. Han avgör vad som släpps förbi och vad som hamnar i provlådorna beroende på hur fångsten ser ut.

– De arter som vi fångar ofta men i ett fåtal plockar vi oftast ut alla exemplar av. Om vi däremot får en hel fångst med till exempel jämngammal sill, plockar vi tro-ligtvis ett urval av dem, berättar Jan-Erik Johansson.

BRåttom Innan näSta tRåldRagEfter grovsorteringen mäts och vägs fång-sten. För torskfiskar, rödspätta och tunga görs några ytterligare analyser direkt. Carina Jernberg placerar spetsen på en morakniv bakom torskens ögon och bry-

Letar svar om det hållbara fisket

1

2 3

tExt OCH FOtO: Ann-KAtrIn HALLIn

Letar svar om det hållbara fisketter upp så att det går att plocka ut hörselste-nen, otoliten. Den avslöjar torskens ålder på ett liknande sätt som årsringarna på ett träd. Sedan snittar Carina upp buken för att avgöra kön och vilken mognad torsken har, det vill säga om den har lekt eller inte i år. Hon ropar ut resultaten till Eva Ilic som antecknar.

vEm ätER vEm?När Carina och Eva är klara med torsken går den vidare till Fredrik Nilsson och Francesca Vitale. De gör extraanalyser för ett europeiskt forskningsprojekt med fokus på maganalyser.

– Vi bidrar till att forskarna kan få mer data på vem som äter vem. Det kan ge bättre beståndsuppskattningar i framtiden, berättar Francesca Vitale, som är expedi-tionens vetenskapliga ledare.

Vid kortänden av labbuppställningen

väger Christina Pettersson och Ann-Christine Rudolphi den övriga fångsten som samlats i tråg och korgar. Ann-Chris-tine alternerar mellan att vara expedi-tionsledare och vara en i laget under olika expeditionsveckor.

– Fördelen med att arbeta som en i laget är just att man får vara helt ledig när fiske-labbjobbet väl är klart, säger Ann-Christine och torkar en svettdroppe ur pannan.

Medan arbetet i fiskelabbet pågått har fartyget hunnit förflytta sig 12 sjömil och klockan 09.43 sätter Barbara dagens andra tråldrag. Varje dag hinner arbetslaget med fyra-fem tråldrag. I dag slutar arbetet inte förrän vid halvtiotiden och då har de bara hunnit med en halvtimmes uppehåll för middag och en kortare paus. Ändå råder arbetsglädje, laganda och trivsel ombord. ■

Internationell fiskedatainsamling

SLU:s fiskexperter är ute på provtag-ningsexpeditioner ungefär 60 dagar om året inom ramen för det interna-tionella fiskeridatasamarbetet, knutet till havsforskningsrådet (ICES) och finansierat av EU samt Havs- och vattenmyndigheten. Sverige ansvarar för undersökningarna i Skagerrak och Kattegatt. Ett exempel är The Interna-tional Bottom Trawl Survey (IBTS) som genomförs vid två tillfällen varje år. För att kunna genomföra provtagningarna hyr Sverige forskningsfartyget U/F Dana av Danmarks Tekniske Universitet. Forskarna använder insamlade data för att beräkna vid vilken nivå fiskfångsterna bör ligga på för ett långsiktigt hållbart fiske. Dessa fångstnivåer kommuniceras sedan till beslutsfattare genom råd, så kallade ICES Advice.

Läs mer och lyssna på webben www.slu.se/kunskapsbank eller i tidningen Miljötrender www.slu.se/miljotrender.

Bottentrålprovtagning till havs1. Under de internationella bottentrålprovtag-

ningarna (IBtS) samlar SLU in biologiska fiskedata om de flesta kommersiellt intres-santa fiskarterna. Det är en grundpelare för forskarnas rådgivning om fiskbestånd och fiskekvoter i västerhavet. På båtens tråldäck står Francesca vitale som är expeditionens vetenskapliga ledare sedan 5 år.

2. varje tråldrag, eller ”hal”, måste göras på ett korrekt sätt för att kunna bli till ett bra under-lag för uppskattningen av fiskbestånden. Här syns en kummel.

3. vid sorteringsbandet krävs yrkesskicklighet, koncentrationsförmåga och ett fungerande lagarbete. Den samlade erfarenheten i arbets-laget är hela 144 expeditionsår.

4. vid ett av tråldragen analyserar Olof Löfgren och Mikael Pettersson 200 sillar.

5. när ett trettiotal pigghajar hamnar i trålen skyndar sig besättningen att mäta och väga dem. De flesta kan räddas till livet om de får komma tillbaks till havet så snart som möjligt.

6. Expeditionsledare Barbara Bland övervakar att trålningen fungerar väl. vid ett av tråldra-gen blir fångsten något större än förväntat vilket leder till huvudbry.

7. vissa prover tas med tillbaka till labbet för ytterligare analyser och lagring.4

5 6

7

rESUrS 4.13 » 11

TEma InTERnATIonALISERIng

U ngefär så gick tankarna hos Johan Schnürer, SLU:s vicerektor för samverkan, när han påbörjade ett

projekt som nu är på väg att bli ett världs-omspännande kunskapsnätverk; The Global Challenges University Alliance.

Målet är att knyta till sig 4–5 ledande universitet från varje kontinent. De ska ha framstående forskning inom minst tre vik-tiga utmaningsområden. Nätverket ska ta sig an de stora frågorna som rör och berör hela världen: till exempel livsmedels-försörjning, uthålligt skogsbruk, hållbar stadsutveckling och klimatförändringar. Arbetet ska bidra till att hitta lösningar för en hållbar utveckling som rimmar med världens befolkningsökning.

– Det ska vara globalt. Det ska inte

handla om utvecklingsbistånd, inte vara ett Sverige-USA-projekt eller EU-projekt utan omfatta hela världen med kunskap och kompetenser från alla kontinenter. Det ska vara en global forskningsresurs, säger Johan Schnürer.

I internationella rankningar över lant-bruksuniversitet hamnar SLU bland de 20 främsta i världen vilket är viktigt när man vill skapa ett globalt initiativ som det här.

17 universitet är redan aktiva i pro-jektet, bland andra University of Tokyo i Japan och Cornell i USA. Den närmaste tiden ska Johan Schnürer besöka flera tänkbara samarbetspartner i olika delar av världen. Det finns två syften: dels att försäkra sig om att universitetens ledningar stödjer Global Challenges University Alliance

Global forskningsresurs växer framvärldens befolkning ökar med flera miljarder de närmaste trettio åren. redan i dag går nästan en miljard människor hungriga. Samtidigt påverkar klimatförändringar och annan miljöförstöring kraftigt allt liv på jorden. vilka möjligheter har ett universitet som SLU att bidra till att möta dessa globala utmaningar?

tExt: ELIn BäCKStrÖM

FO

tO: J

En

ny

Sv

En

nå

S-G

ILL

nE

r

Johan Schnürer, SLU:s vicerektor för samverkan.

Globalisering – ett omtalat ord

men vad betyder det egentligen och hur påverkas högre utbildning och forskning av globaliseringstrenden? hur påverkar det SlU?

U niversiteten världen över har sedan många år tillbaka arbetat med internationalisering, till exempel student- och personalmobili-

tet, gemensamma utbildningar och samarbeten över nationsgränserna. Medan internationaliseringen är en aktiv, politiskt inspirerad process kan vi inte påverka globaliseringstrenden på samma sätt. Detta betyder att universiteten och SLU behöver förhålla sig till globali-seringen och de medföljande utmaningarna. Strategiskt ledarskap är således en nyckel för universitetens fram-gång framöver.

På ESMU (European Center for Strategic Mana-gement of Universities) anser man att globaliseringen är en extern socio-ekonomisk process som har pågått sedan början av 1900-talet. Denna process var också huvudtema för en ”Winter School” i ESMU:s regi i Valencia i början på mars som jag fick möjlighet att delta i.

En viktig fråga för SLU är hur vi vill definiera vår roll som forsknings- och utbildningsleverantör i den globaliserade världen. Företrädare för ESMU ritar upp ett framtidsscenario med 50 rika och prestigefyllda uni-versitet i världen (några framför allt virtuella globala kunskapsleverantörer), 100–200 internationella konsortier av universitet (som delar resurser och genomför gemen-samma program) plus många specialiserade nisch- och regionala institutioner. För att själva kunna se och mark-nadsföra SLU:s roll i detta scenario bör vi diskutera vad vi gör på universitetet och hur bra vi gör det. En tydlig profilering tillsammans med en tydlig kommunika-tionsstrategi för universitetet är alltså tillsammans med en strategisk personal- och ekonomisk planering en förutsättning för att kunna locka och behålla de bästa forskarna, lärarna och studenterna vid SLU.

Globaliseringen är en möjlighet för SLU att ta del av all den kunskap och ut veckling som finns utanför Sveriges gränser. Samtidigt kan universitetet visa hur vår forskning och utbild-ning bidrar till den globala utvecklingen och varför just SLU är intressant som partner. Det är något som gynnar oss alla. ■

Margit NothnaglFakultetsdirektör LTJ-fakulteten

FO

tO: JU

LIO

GO

nz

AL

Ez

och är beredda att göra det till en permanent del av sin verksamhet. Det andra är att säkerställa projektets långsiktiga finansiering.

Deltagandet i Global Challenges University Alliance ska vara aktivt. Deltagarna träffas i temastyrda work-shops, inte bara för att utbyta redan gjord forskning utan också för att diskutera viktiga framtidsfrågor inom sina områden. Tanken är att varje workshop ska formulera ett opinionpaper som visar på de viktigaste kunskaps-luckorna och forskningsbehoven. Varje workshop skall också planera en uppföljande global doktorandkurs inom ramen för Global Challenges Summer Schools.

Under 2012 och 2013 har tre konferenser hållits: Biodrivmedel och bioraffinanderier, Framtiden för maten och Invasiva arter. Det närmaste året blir det en uppföljning på matenkonferensen och dessutom tre nya workshops: Gröna hållbara städer, Framtidens skogs-bruk och Akvakultur.Varför gör ni det här?

– För att världen behöver det! Miljö och produktion är stora och viktiga frågor. Vi ska ta fram ny kunskap och måste möta kollegor från andra länder och världs-delar. Ytterst handlar det om att utbilda morgonda-gens ledare inom den global bioekonomin, säger Johan Schnürer. ■

Hela 17 universitet är redan nu aktiva i projektet, bland andra University of Tokyo i Japan, Makerere i Uganda,

University of Sao Paolo i Brasilen, China Agricultural University i Peking och Cornell i USA.

rESUrS 4.13 » 13

SlU global

En miljard människor i världen har i dag inte full tillgång till föda. Det handlar inte bara om ren svält – det finns också många människor i världen som är under- eller felnärda. SLU global har de senaste åren sökt och fått stöd från regeringen för satsningar på tryggad livsmedelsförsörjning (food security), med fokus på Afrika. Det handlar om totalt 75 miljoner kronor som beviljats i tre omgångar till särskilda satsningar på forskning och kapacitetsutbyggnad genom forskningssamarbeten, forskar-utbildningsinsatser och lärarutbyten. Det är delvis detta som möjliggör SLU:s långsiktiga satsning på Team-Africa.

TEma InTERnATIonALISERIng

Långsiktig satsning i afrika

D et var en väl u t ve ck l a d fingertopps-

känsla från SLU:s Sida-kontakt Phi-lip Chiverton, som ledde till samarbetet mellan SLU Global och Team-Africa (Tertiary Educa-tion for Agricul-ture Mechanism in

Africa). Detta är ett internationellt part-nerskap som fokuserar på högre utbildning och som i sin tur är del av CAADP: ett afrikadrivet program som arbetar för eko-nomisk tillväxt i Afrika genom ökad pro-duktivitet inom lantbruksområdet.

– Jag förstod att detta var ett initiativ utöver det vanliga och att vi bara måste haka på. När vi fick chansen att vara med

på ett tidigt möte med Team-Africa fick jag samma känsla som Philip – detta är ett sammanhang som kan betyda mycket för SLU, säger Carolyn Glynn, biträdande föreståndare vid SLU Global.

Från SLU Globals sida går arbetet ut på att bana vägen för SLU:s forskare och lärare att utveckla utbytet med afrikanska kolleger med fokus på forskning och utbildning. Initiativet handlar främst om att reformera den högre utbildningen i afrikanska länder genom att arbeta för att utbildningarna ska utveckla studenterna till självständiga, kreativa problemlösare som till exempel kan skapa nya företag och bidra till en uthållig ekonomisk till-växt i sina länder. Det som är ovanligt är att arbetet förankras genom hela kedjan från enskilda lärare, deras institutioner och universitet, till landets ministrar och den Afrikanska unionen. ■

Genom SLU Globals partnerskap med team-Africa får universitetet möjlighet att delta i ett långsiktigt arbete för högre utbildning inom lantbruksvetenskaperna i Afrika.

I våras började arbetet för docent Sebastian Hess och postdoktor Assem Abu Hatab, båda verksamma vid institutionen för ekonomi. Första delen av deras projekt är en litteraturstudie där man sammanställer forskningsläget dels inom lantbruket i Afrika, dels inom högre utbildning på kontinenten. Studien ger en vetenskaplig grund för vidare diskussioner.

– Genom att lägga ihop dessa två olika forsk-ningsområden kan vi ringa in läget för högre ut-bildningarna, berättar Sebastian Hess.

Det handlar om en systematisk undersökning och metaanalys där SLU-forskarna gått igenom cirka 800 vetenskapliga artiklar, böcker och rap-porter från ett tjugotal databaser. En viktig del av processen är den internationella rådgivande panel som expertgranskar analysen.

– vår studie kan öka medvetenheten om de skillnader som finns mellan olika länder och re-gioner så att man kan förstå varandras positioner i det viktiga arbetet med att bygga ut den högre utbildningen, säger Sebastian.

Assem poängterar att det inte går att tala om Afrika som en enhet, eftersom lantbrukssektorn och den högre utbildningen är väldigt skiftande. nu är de inne i projektets andra fas, som är en empirisk studie. Ett antal frågor, baserade på re-sultat från litteraturstudien, ställs till cirka 150 olika intressenter i tjugo afrikanska länder – prefekter och professorer på universitet, och företrädare för lantbrukssektorns företag och organisationer. Överblicken över framtidens utmaningar blir en viktig gemensam plattform att utgå ifrån.

Litteraturstudie som startpunkt för dialog

Assem Abu Hatab och Sebastian Hess genomför en studie som kan utgöra en plattform för dialog om högre utbild-ning inom lantbruk i Afrika. Att bygga upp relationer och tillit är en avgörande komponent för att ett partnerskap ska kunna utvecklas på ett bra sätt.

FO

tO: JE

nn

y S

vE

nn

åS

-GIL

Ln

Er

Carolyn Glynn, biträ-dande föreståndare vid SLU Global.

G rip är en utbildning som vill för-bättra kunskapsläget och bidra till förändringsprocesser i låg- och

medelinkomstländer. En av deltagarna, Salama Abdelghani, finansministerns råd-givare i Palestina, menar att utbildningen är viktig för utvecklingen i länder som är rika på genetiska resurser och intellektu-ella egendomar, men som inte har samma möjlighet att skydda dem som västlän-derna. Men nyttan av utveckling på detta område tillfaller hela världen. Vi behöver tillsammans utveckla överenskommelser och fördrag för att reglera hur vi ska utbyta resurser globalt.

– I Palestina har processen mot att har-monisera våra lagar med de internationella överenskommelserna på området just star-tat. För oss ligger fokus på traditionell

globala resurser på schemat

– Det finns en häpnadsväckande förmåga att ena alla olikheter i gruppen. Det är härligt att se hur bra samarbete och vänskap växer fram, ofta genom små detaljer. Jag har fått fantastiska minnen som jag aldrig kommer glömma, säger Salama Abdelghani.

fakta: grip

grip – genetic Resources and Intellectual Property Rightsforskningsledare: Carl-gustaf Thornström, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU. finansiering: 55 miljoner kronor under elva år från Sida.antal deltagare: Drygt 320 domare, patentgranskare, växtförädlare, politiker och rådgivare, från Sydamerika, södra och östra Afrika, sydöst- och Central-asien och Balkan, har gått utbildningen under perioden 2003–2014.

Under september anordnades för femtonde gången den avancerade internationella utbildningen Grip. 25 deltagare från låginkomstländer i hela världen kom till SLU och Uppsala för att lära sig mer om utvecklingen på området för immateriella rättigheter och genetiska resurser.

FO

tO: J

En

ny

Sv

En

nå

S-G

ILL

nE

r

– Det nya är att i Voa3r kan man dela både sin publikation och sin forsknings-process med andra - helt gratis. Det är fulltextpubliceringen i Epsilon som möj-liggör detta. Andra forskningsdatabaser rymmer ofta endast sammanfattningar, abstracts, och kanske kontaktuppgifter till forskaren. Här får vi i samma portal möjligheten att läsa hela avhandlingar och att nätverka med forskare inom SLU:s ämnesområden, säger Urban Ericsson, bibliotekarie i Ultuna och SLU-ansvarig för Voa3r-projektet.

Han säger ”Voaaar”, med långt a. För-kortningen står för Virtual Open Access Agriculture & Aquaculture Repository och är ett EU-projekt som avslutades nu i juni. 14 europeiska universitet med inriktning på gröna vetenskaper har varit med och nästa mål är att hitta en långsik-tig lösning för att plattformen ska kunna utvecklas och bli permanent.

Portalen har två grundfunktioner. Den ena är att sprida forskningsresultat fritt

tillgängligt för alla. Den andra är att skapa kontakter mellan forskare, studenter och praktiker utifrån intresseområden.

Informationen om alla publikationer som publiceras vid SLU och deponeras i fulltext i databasen Epsilon, överförs till Voa3r-portalen. På samma sätt kopplar andra universitet sina fulltextdatabaser till portalen.

– Som ett resultat av projek-tet kan man nu i Epsilon skapa relationer mellan sin egen publikation och andra publika-tioner, till exempel tidigare versioner, tidskriftspublicerade varianter och till alla sina referenser berät-tar Urban Ericsson.

Voa3r-portalen är öppen för alla, både för universitetsvärlden och allmänheten. Använda-

Gratis delning av publikationer i fulltextEn plats där man kan dela forskning i fulltext, hitta forskning och skapa kontakt med andra forskare – helt gratis. Det är vad Voa3r är. I korthet förstås.

ren behöver inte logga in och inte heller betala någon prenumerationsavgift. Men om man vill ha snabb kontakt med andra forskare måste man skaffa ett användar-konto. Det är också gratis och är ett slags Facebook för universitetsvärlden inom SLU:s områden. ■

FO

tO: JE

nn

y S

vE

nn

åS

-GIL

Ln

Er

kunskap som behöver skyddas, säger han.Den palestinska staten håller nu på att

etablera nya institutioner som fokuserar på rättighetsfrågor kring genetiska resurser och traditionell kunskap.

Kursen samlade denna gång deltagare från bland annat Nordkorea, Rwanda, Irak och Colombia. ■

Urban Ericsson är SLU-ansvarig för Voa3r-projektet.

rESUrS 4.13 » 15

TEma InTERnATIonALISERIng

Heureka väcker nyfikenhet jorden runtSLU-forskare har utvecklat ett analysverktyg som används för att visa hur olika skötselåtgärder påverkar små och stora skogsområden på kort och lång sikt. I ett och samma system kopplas ekonomi, ekologi och sociala värden ihop – ett världsunikt koncept som forskare världen över fått upp ögonen för.

L ite alldagligt sagt är programmet med det fantasieggande namnet Heureka ett beslutsstödjande sys-

tem för skoglig analys och planering – och ett väldigt kraftfullt sådant. Utvecklat av forskare vid SLU och Skogforsk består det konkret av fem programvaror för olika användningsområden.

Systemet kan hantera många olika företeelser samtidigt – virkesproduktion, skogsbränsle, inlagring av kol i skogen, skattning av hur skogen lämpar sig för rekreation och skogens lämplighet som habitat för olika arter.

– Det är unikt att kunna göra analyser på så pass detaljerad nivå och för så många variabler, säger Tomas Lämås som leder programmet Skogliga hållbarhetsanalyser, och som ledde det forskningsprogram inom vilket systemet utvecklades.

Genom Heurekas tjugoåriga utveck-

lingshistoria har såväl forskare som praktiker varit med på banan.

– Det är fantastiskt att vi lyckades få både skogssidan och miljösidan att hjälpas åt att

bygga upp Heureka – båda sidor såg beho-vet av ett sådant system, poängterar Tomas.

hEUREka ExPoRtERaS väStERUtInternationellt sett ligger Heureka långt framme med sina flermålsanalyser och möjligheter till analys av olika skogliga värden i olika geografiska skalor. Nu tar Norge hjälp av Heureka för att kunna utöka användningen av skogsresursen, som är ett viktigt komplement till den ändliga naturresursen olja. I ett fyraårigt forskningsprogram ska systemet anpas-sas till de speciella norska förhållandena. Där finns exempelvis mycket brant ter-räng i skogsområdena, men också stora värden i skogen vad gäller rekreation och turism. Till att börja med kommer man att utvärdera tillväxtmodellerna som Heur-eka baseras på, och om de kan fungera för norska växtförhållanden och klimat.

fakta: heureka

För Heurekasystemets förvaltning och vidareutveckling ansvarar programmet Skogliga hållbarhetsanalyser vid insti-tutionen för skoglig resurshushållning i Umeå. Medarbetare i programmet är, förutom Tomas Lämås (programledare), Mona Bonta Bergman (kommunikatör), Karin Öhman (biträdande programleda-re), Anders Lundström (analytiker) och Hampus Holmström (analytiker).

www.slu.se/sha www.slu.se/heureka

Skogen är en förnyelsebar resurs och de många möjligheter skogen ger kan utredas med Heurekasystemet. Här visas analys i den minsta geografiska skalan, ett enskilt bestånd, med verktyget StandWise.Tomas Lämås leder programmet Skogliga hållbarhetsanalyser.

FOtO: MOnA BOntA BErGMAn

tExt: AnnIKA BOrG

Forskningens biprodukter inventeras

D et är inte bara de konkreta resultaten som är tillgångar i ett forskningsprojekt. De ger

ofta upphov till många olika typer av ny kunskap som kan ses som intellektuella tillgångar. Det kan handla om rådata, metoder, modeller, designer, mjukvara eller uppfinningar - biprodukter av forskningen som uppmärksammas mer sällan än själva forskningsresultaten, inte minst av forskarna själva.

– Forskare är ofta fokuserade på sin frågeställning och målet med forsk-ningen – publikationerna och resultaten. Men på vägen dit kan man skapa många tillgångar som skulle kunna nyttiggöras också, säger Richard Andersson.

Han jobbar för SLU Holding i Skara, och leder sedan i maj ett projekt som erbjuder alla Skaras forskare hjälp att inventera sina intellektuella tillgångar. Verktyget som används, Intellectual Assets Inventory, är framtaget av Inno-vationskontor Väst vid Chalmers, som också är de som finansierar projektet. Förhoppningen är att detta senare ska kunna erbjudas alla forskare vid SLU.

Richard poängterar att nyttiggörande av tillgångar bara till viss del handlar om kommersialisering. Kunskapstillgångar kan användas på många olika sätt och för en rad ändamål. Det behöver inte vara en ekonomisk drivkraft bakom.

Men vilka är de intellektuella till-gångarna? Hur kan man som forskare göra dem tillgängliga, och samtidigt skydda dem? Vem äger de intellektuella tillgångarna som är biprodukten av ett forskningsprojekt?

Under sommaren har de forskare i Skara som ville delta i projektet fått lista ”biprodukter” av sin forskning som skulle kunna vara en tillgång eller inno-vation. Sedan har de tillsammans med Richard diskuterat de tillgångar som de listat, för att vaska fram vilka som skulle kunna vara intressanta att gå vidare med. Han har mött mycket nyfikenhet och entusiasm bland de forskare som anslutit sig till projektet, hittills hälften av alla som forskar vid SLU i Skara.

– Det har varit väldigt många som nappat på erbjudandet. Särskilt stort intresse har det varit bland forskningsle-

darna, vilket är väldigt roligt för de kan hjälpa till att inspirera forskare som de har nära sig, säger Richard. ■

Själva forskningsprocesserna genererar många tillgångar som kan vara till stor nytta på många sätt. I ett pilotprojekt ska forskarna i Skara få hjälp med att inventera dessa tillgångar.

I augusti besökte Tomas Lämås Kina för att presentera Heureka, på inbjudan av Shandong University of Agriculture. Där finns en medvetenhet om de utmaningar som landet står inför inom energi- och miljöfrågorna, och ett starkt intresse av att utveckla forskning om förnyelsebara resurser som exempelvis skogen. Men att exportera systemet dit kan vara en stor utmaning.

– Kärnan i systemet är de modeller som visar hur träd och bestånd växer och svarar på olika åtgärder, och de är framtagna för svenska förhållanden. Det skulle krävas mycket arbete – och internationellt sam-arbete – för att byta ut modellerna som utgör systemets ryggrad. Det handlar om trädarter, klimat, jordmån och många andra parametrar som måste ändras. Men det är absolut inte omöjligt, säger Tomas Lämås. ■

Verktyget består av en matris med sex olika frågor eller perspektiv, som ger forskaren underlag för att

förstå och beskriva de intellektuella tillgångarna och ge en uppfattning om hur de kan nyttiggöras.

1. namn. ge tillgången ett namn,

eller en etikett.

2. typ. Beskriv vad för typ av tillgång

det är. Är det exempelvis en metod,

data, en modell, mjukvara, design

eller uppfinning?

3. ägare. Vem är tillgångens ägare?

Hur kan detta påverkas av avtal

t.ex. avtal med industrin?

4. Beskrivning. Försök att beskriva

på ett sätt så att det inte röjer några

hemligheter.

5. nyttiggörande. Beskriv vad du

tänker om nyttiggörandet. Vem är

det intressant för och hur ska jag

göra det tillgängligt för dessa?

6. Relationer. Definiera relationer som

denna tillgång har med andra till -

gångar. Beror den av något annat?

Hedersdoktor imponerasEn av de som tagit en närmare titt på Heur-eka är den nyblivne hedersdoktorn vid SLU, professor Andrés Weintraub Pohorille från University of Chile. Han arbetar inom fältet operation research, som handlar om att hitta bra lösningar på komplexa problem och fråge-ställningar inom till exempel skogsnäringen.

Han menar att Heureka är unikt just i bemär-kelsen att systemet har en så stor spännvidd. De system han sett tidigare arbetar med ett avgränsat problem. Heureka integrerar alla dessa i ett system. – Jag blev väldigt imponerad över kvali-teten, och det faktum att det har så många användare. Forskarna i Umeå har gjort ett arbete som förtjänar att bli uppmärksammat internationellt, säger Andrés Weintraub.

FO

tO: P

rIv

At

när använder man sig av verktyget?

• när man planerar en artikel• Vid ansökan om forskningsmedel• I diskussioner med kollegor om äganderätt till tillgångar• Vid presentation för potentiella partners• när man skriver kontrakt med företag, myndigheter eller organisationer• I kontakt med media• om man vill distribuera kunskap på internet

Läs mer: http://innovationskontorvast.se/ikv/nyttiggorande/hantering-av-intel-lektuella-tillgangar

FO

tO: tH

OM

AS

HA

rr

yS

SO

n

tExt: AnnIKA BOrG

rESUrS 4.13 » 17

D et började med ett ventilationsrör och slutade med en bakplåt utan botten. Ungefär.

När Monika Strömgren skulle mäta lust-gasutsläppet i skogsmark behövdes en ny variant av utrustning. Efter många funde-ringar fick hon den specialtillverkad av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hon, precis som många andra mark-forskare, använder sig av ramar eller rör som avgränsar marken och som gör att det går att skapa en sluten miljö nära marken.

– Ofta har jag använt avsågade avlopps-rör. Den här gången behövde jag något större och funderade på ventilationsrör, men var inte övertygad om att det var en bra idé, berättar hon.

skogstillväxt och växthusgaserMonika Strömgren är jägmästare på insti-tutionen för mark och miljö. Hennes område är bland annat skogstillväxt och växthusgaser. Just nu arbetar hon med forskningsledaren Johan Bergs forskning där de, förenklat sagt, tittar på om man med hjälp av gödsling kan minska tiden då skogen avger koldioxid. Men med göds-ling ökar risken för avgång av lustgas, som är en betydligt starkare växthusgas.

Samtidigt som Monika Strömgren för-sökte lösa metodproblemet var det öppet hus på JTI i Uppsala. Hon tog kontakt med dem för att hitta en lösning och hade redan en idé om vad hon behövde: en tät miljö som fungerar i alla väder. Kanske ett ventilationsrör.

– Jag frågade om de kunde svetsa rör åt mig, men de kom upp med en annan idé.

På JTI fanns det redan en stålram som använt till gödslingsstudier. Eftersom Monika Strömgrens undersökning också handlade om gödsling, om än i skogen, kunde den passa bra.

– Vi utgick ifrån den, men jag ville ha den annorlunda; lite lägre och kammaren skulle ha en fläkt inuti så att luften blev bra blandad.

På plats i en ungskog i Småland place-rades metallramarna ut i juli i somras. Under en mätning fylls en ränna med vat-ten och när kammaren, som ser ut som en upp- och nervänd plastbalja, placeras på bildas ett alldeles tätt rum där koncen-trationen av gaser som avges från marken genast börjar att öka.

luft samlas i glasflaskorI studierna mäter hon hur snabbt lustgas-koncentrationen i luften ökar. Var tredje vecka samlas tre luftprover från varje kammare in i glasflaskor. Fläkten hjäl-per till att blanda luften väl och en pump ser till att luften drivs ner i glasflaskorna. Om hon inte hade hittat JTI hade hon vänt sig till en vanlig svetsarverkstad.

– Det hade säkert gått bra det med, men det smidiga på JTI är att det förstår forsk-ning och kunde resonera kring hur den skulle fungera och vad det finns för krav. Det känns också bra att andra forskare redan har publicerat studier där de använt samma modell av stålramar och kammare. Då kan jag hänvisa till dem när det gäller metodbeskrivningen. Det är en fördel för mig att det är en beprövad teknik, säger Monika Strömgren. ■

Svetsad lösning sluter tätt

Det finns många sätt att få hjälp med att tillverka särskilda redskap till sin forskning. Närmast till hands är att kontakta SLU:s verkstäder som finns på alla orter. Tommy Wennberg håller i verkstaden i Uppsala.

Vad kan du hjälpa till med?– Det mesta. Jag gör allt med metall själv utom att fräsa. Men jag har ett stort kon-taktnät med andra verkstäder så det går fort att få det gjort ändå. Jag åtar jag mig alla jobb som finns. Det är bara att ringa så fixar jag det. Jag har en ambulerande verksamhet och är inte i verkstaden så ofta men svarar alltid i mobilen.

Hur lång framförhållning behöver du?– Det beror på hur stort det är och hur bråttom det är. Riktigt akuta grejer som en skördetröska som går sönder går alltid före. Då åker jag ut på en gång. Annars löser jag det tillsammans med forskaren; vad det är som ska göras och hur snabbt. Det mesta fixar jag ganska omgående.

Kan du berätta om någon särskilt rolig eller speciell beställning?– Nej, egentligen inte. Men ett par gånger har jag varit med om att forskaren och jag har velat lösa problemet på olika vis. Forskaren har kört på sin egen modell men sedan kommit tillbaka: ”Jag får nog göra som du sa.” Det är inte ofta som folk erkänner att de har haft fel, men det är väl-digt skönt när de gör det.

Att forska innebär att tänka i nya banor. I vissa fall blir behovet av kreativa, praktiska lösningar väldigt påtagligt. Då kan en verkstad vara till hjälp.

Fo

to: J

en

ny

Sv

en

nå

S-g

ill

ne

r

Tre snabba till Tommy

text: elin BäckStröm

text: elin BäckStröm

Fo

to: c

Ar

inA

JoH

An

SS

on

, Jti

Praktiska lösningar i forskningen

JTI:s verkstadstekniker, Tomas Reiland, ser över stålramarna en sista gång innan

Monika Strömgren får dem.

18 « reSUrS 4.13

250 000 kronors metodik har fått vingarmed hjälp av ett miniplan kartläggs den döda veden på bäverdammar. Hundratals fotografier tas från 150 meters höjd och bildar en stor översiktsbild med fantastisk skärpa.

F rauke Ecke får en klar blick över landskapet, trots att hon själv står på marken. Hon har väldigt roligt.

– I början gick pulsen upp rejält när jag skulle starta planet. Det är ju ganska dyrt så det kändes hårt att kasta upp det i luften och hoppas att det håller.

Nu har rutinen tagit över och hjärt-klappningen sjunkit. Hon håller planet i ena handen och fjärrkontrollen i den andra. Efter ett spjutkast i motvind styrs planet upp på marschhöjden på mellan 150 och 300 meter. Efter någon minuts kali-brering för att hitta rätt balans kopplas autopiloten på. Sedan sköter undersök-ningen sig själv ända fram till landningen.

skärpan blir bättre Hittills har mycket av hennes forskning varit fältstudier. Det här är något annat.

– Jag har fått nya infallsvinklar. Det här har öppnat ögonen på mig för vad som är möjligt forskningsmässigt. Med satellitbil-der och traditionella flygfoton kan man bara se vilken typ av vegetation som finns på platsen, men inte exakt vilka växter. Med fältstudier är det lätt att titta på till exempel täckningsgraden hos olika arter, men inte hur mycket arterna breder ut sig. Där fyller flygstudierna ett hål.

fakta: flygplanet

Vingspann: 120 centimeterVikt: 1,2 kiloBildupplösning: 4,6 centimeterNoggrannhet: 6 –9 centimeter

Som docent i landskapsekologi fors-kar hon bland annat i om bävern är bra eller dålig för landskap. Som en del i detta undersöker hon tillsammans med kollegor den ekologiska rollen av all död ved som bävrarna producerar genom fällningar och dammbyggen. När bävrarna överger en uppdämd damm och vattnet har run-nit ifrån markerna blir både sediment och stående och liggande död ved kvar. Grov död ved är en bristvara i det svenska skogs-landskapet. Här kan bävern fylla en viktig ekologisk roll, säger Frauke Ecke.

planet en prototypPlanet har utvecklats av företaget Smart Planes i Skellefteå. 2007 kom den första prototypen och Frauke Ecke köpte sitt plan förra året. Flygplanet, mark-sän-dare, fjärrkontroll och datorprogram – allt måste fungera för att flygningen ska bli bra.

Att fotografera en bäverdamm på 400 x 400 meter, tar cirka en timme. Hur rutten ska se ut och hur många bilder som ska tas bestäms innan. I det här fallet ska bilderna lappa över varandra med 80 procent, för att få ett så bra skärpedjup som möjligt.

Väl hemma vid datorn börjar pillgörat. Fotografierna sätts samman till stora sjok med hög upplösning. Frauke Ecke zoomar

in och märker ut veden i ett geografiskt informationssystem. Stående död ved blir orange prickar. Liggande död ved blir små röda streck.

Flera forskare på SLU, som bland annat tittat på gödslingseffekter på åkermark och vildsvinsskador i skogar, använder sig också av flygplan. Men metoden kan ha sina begränsningar berättar Frauke Ecke. Som en första metodstudie har hon varit med för att se om planet skulle kunna användas till att kartlägga kungsörnsbon. Det fungerade inte.

– Kungsörnarnas bon i träd har ofta skyddande grenar ovanför sig. I och med att planet fotograferar rakt ovanifrån såg vi inga bon. Precis utvecklad snedbildsfo-tografering kan dock lösa problemet.

För den döda veden på bäverängarna fungerar den befintliga tekniken däre-mot mycket bra. Men en sak saknas tycker Frauke Ecke:

– Det skulle vara skönt om datorpro-grammet automatiskt kunde identifiera den döda veden, så som jag nu gör för hand. Vi är på väg att utveckla en sådan metod och det kommer att spara mycket tid. ■

– Med ett långt spjutkast och några minuters kalibrering når planet sin marschhöjd och autopiloten kopplas in, berättar Frauke Ecke, docent i landskapsekologi.

text: elin BäckStröm • Foto: Jenny SvennåS-gillner

reSUrS 4.13 » 19

Akamiska högtider

PROMOTION 2013

Till vänster: Liying Wang är en av fyra doktorer från skogsvetenskapliga fakulteten som promoverades i år. I bakgrunden promotor Ola Sallnäs. Överst t h: Sluss-ordförande Karin Bothén höll ett uppskattat tal till de nypromoverade. Nederst t h: SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse och Uppsala universitets rektor Eva Åkesson.

Foto: JeNNy SVeNNåS-GillNer

Indonesiska ambassadören Dewa Made Juniarta Sastrawan och lantbruksminister Eskil Erlandsson flankerar rektor Lisa Sennerby Forsse vid slottsbanketten.

Nyblivne hedersdoktorn Pekka Olsson med fru Lena Malmgren.

Fem lyckliga bekransade och nypromoverade doktorer. Från höger: Victor Johansson, Dennis Jonason, Johanna Lundström, Barbara Locke Grandér och Ola Lundin.

lördagen den 5 oktober hölls SlU:s årliga promotionshögtid. i år promoverades drygt 50 nya doktorer, tre jubeldoktorer och fem hedersdoktorer. Vid promotionen i aulan uppmärksammades också de som fått motta SlU:s förtjänstmedaljer och pedagogiska pris. Dagen avslutades, som traditionen bjuder, med en bal på Uppsala slott med middag och dans.

Fler bilder från promotionen hittar du på: www.slu.se/promotion2013

Nillas känsla för festSLU:s egen festfixare Gunilla Angemo, ceremonimästare och ansvarig för bland annat de akademiska högtiderna går nu i pension efter 26 år på SLU.

N illa, som hon kallas, kom 1987 från Lantbruksnämnden till SLU som rektors sekreterare, först för

Mårten Carlsson, därefter Thomas Ross-wall. År 2000 fick hon ta över ansvaret för bland annat de akademiska högtiderna, vilka hon som rektors sekreterare redan tidigare hade kommit i kontakt med.

– Det har varit både omväxlande och stimulerande, säger Nilla. Som rektors sekreterare var det som att byta jobb när man bytte rektor, eftersom de var så olika som personer.

Att arrangera de akademiska högtiderna – professorsinstallationer och promotions-högtider – och därtill också Nit och red-lighet, rektorsinstallation, mottagningar och avtackningar med mera kräver en högt utvecklad simultankapacitet och även en diplomatisk förmåga parad med rak order-givning. Små problem ska lösas med samma flinkhet som de stora, och dessutom gärna på stubinen. Nilla är stolt över att SLU:s aka-demiska högtider fått omdömet värdigt, vackert, varmt.

– Det roligaste är ju att man träffar så många olika människor. Den som har gjort störst intryck är nog Temple Grandin, som blev hedersdoktor 2009. En väldigt speciell kvinna; djurforskare som har autism. Hon var fantastisk!

– Och studenterna är helt underbara, jag brukar säga ”mina studenter”. Alla de som under åren ställt upp som marskalkar, fanbärare med mera har varit jätteduktiga, trevliga och alltid glada och positiva!

– Jag har ju alltid haft ett utåtriktat jobb, så jag har träffat så många trevliga arbetskamrater genom åren, vilket också har gett ett stort kontaktnät som jag har haft nytta av. Det är många som har passerat revy och som det är kul att möta även efteråt.

Nu väntar ett nytt liv kantat av resor, golfspel, fritidshusskötsel och umgänge med barnbarnen.

– När jag nu får tillfälle vill jag tacka alla – ingen nämnd, ingen glömd – som jag har haft glädjen att få samarbeta med under mina 26 år på SLU. ■

De kammade hem SLU:s guld- och silvermedaljer för förtjänstfulla gärningar. Från vänster Stefan Alenius (liten guldmedalj), Matilda Olstorpe (silvermedalj) och Sara von Arnold (stor guldmedalj)

Maria Andersson belönades med det individuella pedagogiska priset, och talade dessutom vid middagen. Gunilla Angemo har alltid uppskattat samarbetet med SLU-studenterna.

Maria Kylin fick som lagrepresentant ta emot SLU:s pedagogiska lagpris.

text: mikAel JAnSSon

reSUrS 4.13 » 21

Personaltidningen blir elektronisk 2014

V år personaltidning Resurs ska bli nätburen från och med 2014, vilket innebär att detta är den

sista papperstidning som nu kommer hem i brevlådan. Det finns flera orsaker till förändringen. Ett viktigt skäl är att vi i enlighet med vår verksamhetsidé vill vara varsamma med (natur)resurser, som till exempel papper.

Flera undersökningar visar att de flesta tycker att Resurs är trevlig och stärker vi-känslan. Men det är inte i den tryckta tidningen man hittar nyheterna. I dag är det medarbetarwebb och elektroniska nyhetsbrev som berättar vad som händer på arbetsplatsen. Ledningsnytt och webb-platser som ”Framtidens SLU” är nya fungerande kommunikationskanaler för det som sker inom universitetet. Bloggar förmedlar snabbt tankar från ledningen, snabbare än rektorskrönikan i pappers-Resurs.

Resurs’ styrka har varit de gedigna artiklarna, arbetsplatsreportagen och person porträtten. Läsaren får veta lite mer om någon kollega och verksamheten. Det vill vi ha kvar och vidareutveckla, men nu i elektronisk form. Nu tar arbetet vid att finslipa formen på en ny e-tidning, som till att börja med ska ha ett namn. Reflex

igen? Synaps? Vi tar gärna emot förslag!Håll ögonen öppna så där i februari på

medarbetarwebben. ■

Det har gjorts en gång tidigare. men då var SlU alldeles för långt i framkant. nu är nog både tiden och universitetet moget att ta steget in i den elektroniska eran.

slu:s personaltidningar genom åren

Under SlU:s första år, 1978–1991, fanns en enklare personaltidning med det litet putslustiga namnet SlU-ringen.

Under 1990-talet tillkom en mer påkostad personaltidning, SlU Just nu, med fotoillustrationer och färgtryck. Den levde fram till år 2002, då den – av kostnadsskäl – lades ned och ersattes av en elektronisk personaltid-ning, reflex.

reflex gjordes i ett elektroniskt format så att den ändå skulle kunna skrivas ut och t ex läggas ut på fika bordet på avdel-ningar där inte alla hade tillgång dator.

Personaltidningen på papper återkom 2005, då under det nuvarande namnet resurs. Men nu får alltså papperet som in-formationsbärare ersättas av dataskärmar.

text: mikael Jansson, presschef, tidigare redaktör eller ansvarig utgivare för div. SlU-personaltidningar.

text: tinA ZetHrAeUS, kommUnikAtionScHeF • Foto: Jenny SvennåS-gillner

22 « reSUrS 4.13

BiBlioteKet ispråKspaltenwweBBspaltenR

Spegla innehåll i episerver en av fördelarna med att använda ett webbpubli-ceringssystem (i vårt fall episerver) är att det ofta finns funktioner som kan underlätta förvaltningen av innehållet. en sådan är möjligheten att publicera samma innehåll på flera sidor.

till att börja med finns möjligheten att visa innehållet från en hel sida på ett annat ställe i strukturen. i redigeraläget väljer du fliken ”genväg”, och i rullisten ”typ av länk” väljer du ”Hämta data från sida i episerver cmS”. och så pekar du ut sidan som innehållet ska hämtas från. Din nya sida får då en egen adress men du behöver bara hålla innehållet uppdaterat på ursprungssidan. Denna funktion ska dock användas med måttlighet då sökmotorerna inte uppskattar så kallat duplicerat innehåll – alltså exakt likadant innehåll publicerat på flera ställen på webbplatsen.

ett annat exempel kan vara om du vill ha samma kontaktinformation i högerspalten på flera eller alla era webbsidor. Då är det ju onödigt arbete att behöva ändra på varje enskild sida när ett namn, telefonnummer eller e-postadress byts ut.

För att åstadkomma detta använder du ”Dynamiskt innehåll” (den lilla gula symbolen med två krullpa-renteser ovanför textrutan i redigeringsläget). Ställ markören där du vill infoga dynamiskt innehåll, klicka på symbolen, välj plug-in ”Sidegenskap”, markera vilken sida du vill hämta informationen från och vilken sidegenskap du vill hämta, dvs. vilken del av sidan som du vill återanvända. Spara och publicera. läs mer på www.slu.se/dynamisktinnehall

vi vill också passa på att tipsa om knappar, en annan funktion i ”Dynamiskt innehåll”. Samma typ av knappar som används på webbarnas startsidor är tillgängliga för alla redaktörer. knapparna finns för närvarande i två bredder; 220 och 300 pixlar men fler storlekar kommer att utvecklas. läs mer om hur du använder knapparna på www.slu.se/knappar. Kontakt: webbredaktionen@slu.se

Fem steg till en bra sammanFattning skriver du en längre text bör du också skriva en sammanfattning. Se det som en service till läsarna – de slipper skumma igenom hela texten för att avgöra om de vill eller behöver läsa allt.

Se till att textens huvudbudskap tydligt framgår av sammanfattningen. Det är en bra idé att samman-fatta avsnitt för avsnitt, eller rentav stycke för stycke. På så sätt ser du om allt innehåll är relevant, och om du upprepat något eller missat ett steg i tankeked-jan. Dessa sammanfattningar kan du sedan använda som grund för en sammanfattning av hela texten.

Fem saker att tänka på när du skriver sammanfattningar:

1. Placera om möjligt sammanfattningen först. Då kan sammanfattningen också fungera som introduktion till innehållet.

2. Börja med det viktigaste, det intressantaste, resultatet. Då ser läsaren snabbt om hen ska läsa vidare.

3. Se till att sammanfattningen svarar på frågorna vad, hur, när, vem, varför och var. Sammanfatt-ningen ska kunna läsas fristående.

4. glöm inte att längre sammanfattningar också behöver styckeindelning och mellanrubriker. Det gör det enklare att navigera i texten.

5. överväg att ha en sammanfattning på fler språk än det texten är skriven på. Skriver du på svenska, gör en sammanfattning på engelska och tvärtom. Då är det mesta jobbet gjort om du senare behöver presentera innehållet på det andra språket!

tänk också på att det inte bara är långa rapporter som behöver sammanfattningar. även sådant som protokoll, webbtexter och broschyrer kan med fördel inledas med en sammanfattning.

läs mer: https://internt.slu.se/sprak

sPännande samarbeten

Biblioteket är allt annat än en sluten värld. En av våra viktigaste uppgifter är att både erbjuda och hämta in kunskap från olika delar av världen, i olika nätverk och projekt. Biblioteket arbetar också tillsammans med studenter, forskare och anställda inom SLU på olika sätt.

samarbete med makerere university librarySlU-biblioteket deltar i UD-projektet Innovative doctoral education for global food security. inom detta projekt samarbetar biblioteket med makerere University library i Uganda. Biblioteken utformar tillsammans en doktorandkurs om informations-sökning och vetenskaplig kommunikation och en workshop om open Access, som under 2014 kommer att genomföras på plats i Uganda vid minst två tillfällen.

Projektets övergripande målsättning är att stärka forskarutbildningen och dess internationalisering. Det är också ett mål att projektet ska leda till ett långsiktigt partnerskap med makerere University. För bibliotekets del inleddes samarbetet i september då professor maria musoke, bibliotekschef på make-rere University, besökte Ultuna och projektgruppen träffades för ett inledande möte. 17-18 oktober an-ordnades också en pedagogisk workshop i Ultuna för hela projektet. SlU-biblioteket ser fram emot att fördjupa samarbetet med makerere University library och utveckla ett ömsesidigt givande partner-skap. SlU-bibliotekets projektgrupp består av Britt marie Bergquist, camilla Söderquist, linda åström Wennbom, Urban ericsson och charlotte Håkans-son (koordinator).

samarbeten inom slu Här är några exempel på aktuella samarbetsprojekt: • omvärldsanalysuppdrag, till exempel översyn av

publikationsområden, benchmarking av inno-vationsmodeller och kartläggning av potentiella kommersiella marknader.

• parallellpubliceringsprojekt i samarbete med institutionen för skoglig resurshushållning.

• ny medelfördelningsmodell, biblioteket är med och tar fram den nya anslagsfördelningsmodellen för universitetet.

• slUcris, ett projekt för att ta fram ett gemensamt current reseach information System, det vill säga en standard för interoperabilitet mellan SlU:s många olika system.

• Doktorandkurser på 2 hp ges varje termin.• Undervisning för studenter. informationssökning,

referenshantering, fusk- och plagiat med mera.… och mycket mer. Kontakt: biblioteket@slu.se

reSUrS 4.13 » 23

Analys av rättningen av skriven svenska i tredje klass

Eleverna får verkligen passa sig när de uppsatsskriver i trean, d.v.s. tredje

meningens klass. En egal uppsats om gruvlägren Adak och Aitik – två systemfel,

ett land, Björkkvisten – bastuvalutan eller En orgel i kyrkan lär inte ge bästa

betyg. Styggelser som ofta hörs dialektalt och i ledigt språk som ”Vi gick å la oss,

sa Moa” rättas till det mer korrekta ”Vi gick till sängs, sade Moa” medan använ-

dande av ”tira Nisse, Malin niger”, ”

boven var en arg en, Tina, som han golade”

och ”de va la’gôtt den brune” i överflöd inte ens lär ge godkänt.

Missar man i anföranden att ställa subjekt och predikat i rak ordföljd blir

man värd lika mycket som alger i ett akvarium i lärarens ögon (som redan mar-

kerat det med sitt illröda bläck). Om detta blir man påmind i en lektionsmiljö

där satsdelar och kasus alltid tas ut likt ben i nors med inkubationstid! Vissa

killar jämför detta med att fastna med armen i en så kallad ”omanlig ställning”,

medan tjejerna lättare kan adaptera sig ”by switching to good tv and/or radio

Swedish.”

i tjänsten alltmedan hungern sätter in,

Majken Yates-Perugia

Uppsala, 1 april 2013

3. LANDSFLYKTIGHETHur många länder i världen finns det? enligt Mastercards hemsida är de över 200, fastän FN bara har 193 medlemsstater! För att besvara frågan skickade vi ut en spejare, Majken, till en icke namngiven skola i Uppsala. Det visade sig dock att hon miss-uppfattade uppgiften och istället bedömde treornas skrivbegåvning. eller tänkte hon trots allt på original uppgiften? Anteckna det totala antalet länder som gömmer sig i texten som innehåller fler konsonanter än vokaler.

19 augusti – 14 december 2013

- -

- -

- -

04.53M 05.00M

- -

- -

- -

05.23M 05.30M

- -

- -

- -

05.48M 05.55M

- -

- 05.50 05.54 06.01 06.10M 06.17M

- -

- 06.15 06.19 06.26 06.35 06.42

- -

- 07.00 07.04 07.11 07.21 07.28

07.05 07.10 07.17 07.24 07.28 07.35 07.45 07.52

07.35 07.41 07.48 07.56 08.01 08.09 08.19 08.27

08.05 08.11 08.18 08.26 08.31 08.39 08.49 08.57

08.35 08.41 08.49 08.57 09.02 09.09 09.19 09.27

09.05 09.11 09.19 09.27 09.32 09.39 09.49 09.57

09.35 09.41 09.49 09.57 10.02 10.09 10.19 10.27

o s v var 30:e minut t o m

13.35 13.41 13.49 13.57 14.02 14.09 14.19 14.27

14.05 14.12 14.21 14.30 14.35 14.43 14.53 15.03

14.35 14.42 14.51 15.00 15.05 15.13 15.23 15.33

15.05 15.12 15.21 15.30 15.35 15.43 15.53 16.03

o s v var 30:e minut t o m

17.05 17.12 17.21 17.30 17.35 17.43 17.53 18.03

17.35 17.41 17.49 17.57 18.02 18.10 18.20 18.28

18.05 18.11 18.19 18.27 18.32 18.40 18.50 18.58

18.35 18.41 18.49 18.57 19.02 19.10 19.20 19.28

18.55 19.01 19.08 19.15 19.20 19.28 19.37M 19.44M

- -

- 19.45 19.50 19.58 20.07M 20.14M

- -

- 20.15 20.20 20.28 20.37M 20.44M

- -

- 20.45 20.50 20.58 21.07M 21.14M

o s v var 30:e minut t o m

- -

- 00.15 00.20 00.28 00.37M 00.44M

- -

- 01.30N 01.35N 01.43N 01.52NM01.59NM

- -

- 02.30N 02.35N 02.43N 02.52NM02.59NM

115 Måndag - fredag

Arrheniusplan

Kronparks-

gården

Akademiska

södraCentralsta

tionen

(A2)Svartbäcke

ns

vårdcentral

Gamla Uppsala

Stubbåkers-

vägenLingon-

vägen

Arrheniusplan Campus Ultuna Veterinärvägen SVA Ekudden Kronparksgården Gustaf Kjellbergs väg

Emmy Rappes väg Uppsala Folkhögskola Lundellska skolan Polacksbacken Grindstugan Uppsala Science Park

Akademiska södra Akademiska sjukhuset

Svandammen Bäverns gränd Centralstationen (A2) Klostergatan (C) Skolgatan Polishuset Svartbäckens vårdc.

Auroragatan Moskén Löten Sandels gata Nyby gård Bågspännarvägen Iduns väg Regins väg Gamla Uppsala Vittulsbergsvägen Bredåkers gård Ensta

Enstalund Segersberg Hamra Fullerö

Trekanten Ekeby Lyckebo gärde Stubbåkersvägen Vintergatsvägen Himmelsvägen Månskensvägen Solstrålevägen Tistelvägen Skogsvallen Ekorrvägen Lingonvägen

M Bussen fortsätter från hållplats Lingonvägen som linje 110 mot City.

N Nattrafik: körs endast natt mot lördag, sön- och helgdag.

Ultuna - Akademiska sjukhuset - City -

Gamla Uppsala - Storvreta

Tävlingen är därför en utmaning av rang, där det gäller att verkligen gnugga geni-knölarna och tänka såväl utanför lådan som burken! Kort sagt: tolv svårknäckta nötter kan såväl rädda som sabba resten av året.

Sju av tolv utmaningar finner du här och samtliga frågor, tävlingsregler och poäng-räkning hittar du på: https://internt.slu.se/resurs

Den som besvarar flest frågor mest rätt på bäst sätt vinner förstapriset. Besvara minst en korrekt och du har möjlighet att vinna ett av bonuspriserna, tio volymer av Natio-nalnyckeln står på spel.

KlUrendreJeriet® 2013trött på alla som ”kan allt”? eller är du en sådan person som skulle vilja kunna? Som tur är kommer man inte långt med allmänbildning när man botaniserar bland frågorna i klurendrejeriet®.

Julspecial

1. KLämKäcK LINToTTVi kan bara anta att alla har hört talas den fräkniga lintotten vi söker här. Han har med sin gyllenblonda kalufs (se frisyren) och namn i genitiv definitivt blivit en vital del av den svenska kulturen. Under åren har l intotten dykt upp i många olika former, men har hela tiden behållit sin namnsdag sent i januari. Vad heter lintotten? Skriv ner den första bokstaven av namnet som står i genitiv.

2. SEDELäRANDE KUNSKAPSedan kronan infördes 1873 har Sveriges sedlar och mynt växlat både färg och form ett antal gånger. inom kort kommer vi åter att få stifta närmare bekantskap med tvåkronan, även om den faktiskt aldrig gick ur tiden, och dessutom får vi för första gången en tvåhundrakronorssedel. På tal om tidigare utgivna sedlar, uppe i vänstra hörnet åter-finns en del av en svensk sedel av klassiskt snitt. Vilket år var det sista den var giltig? Skriv ned den sista siffran i årtalet.

Ingen kan allt, men alla kan något!

24 « reSUrS 4.13

Analys av rättningen av skriven svenska i tredje klass

Eleverna får verkligen passa sig när de uppsatsskriver i trean, d.v.s. tredje

meningens klass. En egal uppsats om gruvlägren Adak och Aitik – två systemfel,

ett land, Björkkvisten – bastuvalutan eller En orgel i kyrkan lär inte ge bästa

betyg. Styggelser som ofta hörs dialektalt och i ledigt språk som ”Vi gick å la oss,

sa Moa” rättas till det mer korrekta ”Vi gick till sängs, sade Moa” medan använ-

dande av ”tira Nisse, Malin niger”, ”

boven var en arg en, Tina, som han golade”

och ”de va la’gôtt den brune” i överflöd inte ens lär ge godkänt.

Missar man i anföranden att ställa subjekt och predikat i rak ordföljd blir

man värd lika mycket som alger i ett akvarium i lärarens ögon (som redan mar-

kerat det med sitt illröda bläck). Om detta blir man påmind i en lektionsmiljö

där satsdelar och kasus alltid tas ut likt ben i nors med inkubationstid! Vissa

killar jämför detta med att fastna med armen i en så kallad ”omanlig ställning”,

medan tjejerna lättare kan adaptera sig ”by switching to good tv and/or radio

Swedish.”

i tjänsten alltmedan hungern sätter in,

Majken Yates-Perugia

10. FASANSFULLT SIFFERKRYSS

vågrättnr 1 2 3 91013161730379091

lodrättnr 1 2 3 91013151770779091

ledtrådar och tips kommer att publiceras kontinuerligt under december i bloggen: http://klurendrejeriet.blogspot.com

8. mäRKT AV TIDENS TANDVilken siffra (tre bokstäver) förknippas med ”händelseförloppet” vars start beskrivs kryptiskt här under?

rätt svar på förra numrets korsord: JOrden. Vinnare: Ulla ekström, Alnarpsbiblioteket.lösningen finns på: https: //internt.slu.se/resurs

marlene Arleskog, Biomedicin och veterinärme-dicinsk folkhälsovetenskap, vann utlottningen av boken Quantitative Pharmacology.

VälJ ditt FÖrstaPris!

glasskål CentriDen blå glasskålen är ca 10 cm i diameter och är gjord av returkristall. Design: Jonas torstensson.

bronshäst – allsvinnSmyckets förlaga är från 700–talet och hittades i Ultuna 2008.

– Jag tror vi får ihop det så vi klarar oss.

vinnanDe bubblorinsänt av emma capandegui, avdelningen för student-och utbildningsservice, Uppsala.

Foto

: ár

Pá

D B

Óc

Zé

n

vi behöver ditt svar senast den 14 januari 2014.Skicka in det till resurs@slu.se, eller till resurs, Box 7077, 750 07 Uppsala.

– ta så att det räcker till 3 matlådor

i Syltan.

– Ser du rikskuponger också?

Forskare på konferens i Uppsala djupdyker i Linnéträdgårdens mysterier.

5. BUSSFÖRBINDELSEStrax ovanför körschemat för Ultunas bussystem (linje 115) återfinns fyra geometriska figurer. De är korrekt positionerade i förhållande till varandra, om än här lite färggladare än normalt. De skall vara sammankopplade på ett visst sätt, men har här ”släppts fria”. Vilken är beteckningen (tre bokstäver) för de fullständigt sammanbundna symbolerna? Skriv ned beteckningen.

7 4 000

g.W.b. -e i = Y

reSUrS 4.13 » 25

sustainable Fish

PH

oto

: lo

ttA

Be

rg

Francesca Vitale is the scientific leader of the expedition.

in brieF

PH

oto

: Je

nn

y S

ve

nn

åS

-gil

ln

er

PH

oto

: Jen

ny

Sv

en

nå

S-g

ill

ne

r

trAnSlAtion: ricHArD HoPkinS

The Vice-Chancellor writes as we near the end of an intensive autumn term, our northern campus in Umeå has already had snow. meanwhile, at our southern campus in Alnarp the SlU board has been meeting. Amongst the decisions has been to change the name of two faculties, as part of the restructuring that is the Future SlU process. this is part of the redefining process which has also encompassed education, which will now be focused under a central com-mittee. on the research front, the annual cycle of granting decisions is reaching us, and SlU appears to have done well. on which note i wish you all a merry christmas and a Happy new year!

Safe salad laboratoryfrom the 10 october, researchers in Alnarp are able to carry out research on eHec contamination of fresh salad and other vegetables. the laboratory is equipped to the highest level with a separate air system and other equipment to allow safe handling and containment of microorganisms which are the cause of a range of serious illness. the laboratory is led by Professor Beatrix Alsanius, who also leads a 15.9 mSek Formas project on the safe production of salads.

Environmental certification

by 2016 the whole of slu will be environ-mentally certified according to iSo 14001. According to legislation, all government authorities should have environmental policies. the Swedish environmental Protection Agency oversees this process, and requires that travel, energy and purchasing are governed by an environmental policy. in addition, SlU has added research and education, because they are part of our core activities.

Team-Africathrough a link between slu global and team-africa, SlU has the opportunity to have a long term influence on tertiary agricultural educa-tion in Africa. team-Africa is a central part of the SlU global initiative, and Sebastian Hess and As-sem Abouhatab from the Department of economy are just concluding a literature review of over 800 documents, to produce an overview of the state of agricultural education in Africa.

SLU Global

slu global supports, informs and coordinates our work in low & middle income countries. the unit was formed to implement the SlU strategy for global Development. A billion people in the world do not receive adequate food, and SlU global is coordinating the final 2 years of a 75 mSek effort in Food Security, funded by the Swedish govern-ment. SlU global is the focal point for SlU efforts in this key area.

Heureka!slu researchers have developed an analysis tool which can indicate how different management regimes can influence forestry in terms of economy, ecology and social worth. the system is unique and the forestry sector has shown interest in adopting Heureka in several parts of the world, not least china which has a huge potential to develop in forestry. the programme has five components and can work at a very fine scale, providing a unique decision making tool for forestry management.

World arena

there is an explosive growth in the world population and not enough food. “What do you do?” asks Johan Schnürer, SlU Pro-vice chancellor. the answer from SlU has been global challenges University Alliance, an organisation that links 4 or 5 of the leading universities from each continent. Since 2012 conferences have addres-sed Future Foods, invasive Species and Biofuels. With 17 leading universities involved progress is being made, but much work remains to be done to fill the key knowledge gaps.

how much of a fish species is it sustainable to pull out of the sea? in order to answer this and set sustainable fishing quotas, the researchers of the Department of Aquatic resources are con-stantly gathering data. Aboard the 78 meter long research vessel U/F Dana are 10 SlU researchers and 15 crew members from Danmarks tekniske Universitet. trawled fish are sent to a sorting table

below deck, the catch sorted and categorized, and the experienced staff work quickly to select fish before the next catch comes aboard. in addition to measuring and weighing a representative sample, fish can be used for more detailed studies, such as cod which have their stomachs sampled for an eU project.

Johanna Sennmark, Enivronmental Manager.

26 « reSUrS 4.13

E n intensiv hösttermin närmar sig slutet. Det är fortfa-rande några veckor kvar till jul och kung Bore har inlett sin Eriksgata söderut i vårt avlånga land. Vårt nordli-

gaste campus Umeå har redan haft sitt första snöfall medan vi andra får stå ut med mörkret ett tag till. Styrelsen strävar efter att rotera platsen för sina styrelsemöten och den 6 november var det Alnarps tur att stå värd. Besöket inleddes med att styrelsen traditionsenligt avnjöt en delikat Mårtengåsmiddag kvällen före mötet, tillsammans med fakultetsledning och personal på campus. Bland beslut som styrelsen tog vid det efterföljande mötet var namnbytet. Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ) blir fakulteten för landskaps-arkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV), och fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL) blir fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ). Namnbytet har föregåtts av många och långa diskussioner och är – om inte perfekt – så en god kompromiss.

Namnbytet är ett resultat av arbetet med Framtidens SLU. Det ska tydliggöra vilka verksamhetsområden respektive fakultet har huvudansvar för. Varje fakultet får samtidigt ett generellt upp-drag. Fakultetsnämnderna ska besluta om vilka ämnesområden som ska finnas inom fakulteten, medan rektor utfärdar särskilda riktlinjer för fakultetsgemensamma ämnesområden där flera fakulteter tillsammans ansvarar för de tre områdena odlings-system, växtskydd och växtförädling. Vad gäller utbildningsor-ganisationen ska en Central utbildningsnämnd (UN) och fyra programnämnder (PN) inrättas.

Så här i slutet av terminen kan jag konstatera att SLU:s namn och goda rykte flyger över världen och lockar till många internationella besök och önskemål om samverkan. Jag vill ock-så gratulera de av våra forskare som varit lyckosamma i rådens ansökningsomgångar. Hösten utfall från Formas, VR med flera uppgår i skrivande stund till över 200 miljoner – inte så illa! Därtill kommer tilldelningen från Beijerstiftelsen på 10 miljo-ner till VH-fakulteten. UKÄ:s utvärdering av våra utbildningar har gett betyget ”hög kvalitet” för såväl agronomutbildning-

arna som nu senast landskapsarkitektutbildningen. Flera av våra forskare har fått fina priser och utmärkelser, vilket är ytterligare bevis för att SLU håller hög kvalitet i allt vad vi gör.

Detta blir det sista numret av Resurs som ges ut som pappers tidning. Det är inte detsamma som att säga att Resurs går i graven – vi ser det som en time-out – och prövar modellen med en e-tidning under 2014. Därefter får vi utvärdera vad som fungerar bäst för SLU.

Avslutningsvis vill jag tacka för goda insatser och önskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Lisa Sennerby ForsseRektor

slU:s namn flyger över världen reKtOr: i sKriVande stUnd

reSUrS 4.13 » 27

PoSttiDNiNG B

Kommunikationsavdelningen Box 7077, 750 07 Uppsala

KrÖniKa

slu är en fantastisk plats när det gäller att plugga och forska runt hållbar miljö och naturvårdsrelaterade verksamheter. Ämnena som behandlas har en svindlande bredd, från minsta biokemiska processteg till ekosystemforskning. Mängder av högkvalitativ naturvårdsforskning, hållbarhetskriterier och resultat produceras på löpande band.

Men hur sprids egentligen alla framsteg, lösningar och nya rön från SLU ut i världen? Vilka tar del av denna enorma kunskapsbank? Redan som student men även senare som forskare och doktorand på SLU upplevde jag att överföringen av ny kunskap och idéer från universitetet och ut i samhälle och näringsliv ofta gick väldigt långsamt. Utanför står se-dan världen och tampas med problem såsom stigande globala temperaturer, för stora kalhyg-gen, minskande biotoper för mängder av arter, allt från hackspettar till orangutanger. Världen skriker efter lösningar. Samtidigt sitter duktiga forskare med lösningar. Många gånger publi-ceras dessa i form av artiklar och avhandlingar som alltför ofta har svårt att nå ut i samhället. Emellertid fortsätter avskogningen av tropi-kerna, Sverige fortsätter att tillämpa gigantiska hyggen, vi konsumerar på tok för mycket trots att det som sagt finns forskningsresultat som inte bara identifierar orsaker utan även pekar på lösningar. För det är väl det som är SLU:s kall: att bidra till lösningen?

Det går ju självklart att rada upp tusen förklaringar till varför det går långsamt; allt ifrån politiska intressen till tekniska komplika-tioner och ekonomiska avkastningskrav. Som student, men även som forskare, är det ibland

Behåll kontakten med universitetsvärldensvårt att se sitt eget bidrag i det stora hela och att se helheten. Nu, efter några år utanför SLU, har jag själv insett att det är minst lika svårt att hålla sig à jour med forskningens senaste rön och aktivt implementera och utveckla möjlig-heterna som dessa olika perspektiv erbjuder. Hur gick det till?

Forskningsmiljön och livet utanför kan ibland kännas som helt olika världar utan kon-takt med varandra. Detta är självklart märkligt och jag har med åren insett mer och mer hur viktigt det är att vi som lämnar SLU eller andra lärosäten, oavsett om man är forskare eller stu-dent, aktivt strävar efter att behålla någon form av kontakt in i och med universitetsvärlden. Vi har allt att vinna på det. Vi (som lämnar) behö-ver fortsätta att diskutera de senaste rönen och fånga upp nya idéer genom att träffa nya gene-rationer av studenter. Samtidigt behöver fors-kare som väljer en akademisk bana komma ihåg att gamla kollegor och utexaminerade studenter faktiskt erbjuder en fantastisk kontaktväg ut i samhället för forskning och implementering.

Jag vill därför uppmuntra till ett mer aktivt samarbete och inspirera studenter, forskare och alumner att behålla kontaktnätet och nyfi-kenheten under hela yrkeslivet i en gemensam strävan efter en mer smidig och effektiv imple-mentering av forskningsresultat. Tillsammans har vi bättre chanser att förändra världen och uppnå gemensamma mål som till exempel att rädda regnskogen eller vad vi nu hade för vision när vi började på SLU en gång i tiden!

Olle ForshedJägmästare, forskare och regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF

Fo

to: y

AP

Di t

AJA

B, W

WF

Olle Forshed är jägmästare och dispu-terade 2006 vid SLU

med en avhandling om skonsamt regnskogsbruk. Sedan 2010 arbetar han vid Världsnaturfonden

WWF, där han är talesperson i frågor om regnskog och tropiskt

skogsbruk.

detta var sista numret av resurs i pappersform. Håll utkik på medarbetarwebben efter vår nya webbtidning. God jul och gott nytt år önskar resursredaktionen!