MKB för renskötselvid gruvetableringar

Bättre integrerad markanvändning

MKB för renskötselvid gruvetableringar

Bättre integrerad markanvändning

Att göra en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”) för rennäringen i ett ärende om ändring avmarkanvändningen har ansetts som en svår uppgift. Syftet med den här rapporten är att görauppgiften lättare. En gedigen MKB är av allra största vikt när mera betydande förändringar avmarkanvändningen inom renskötselområdet ska tillståndsprövas. Ett exempel på detta är etableringav en ny gruva. Men flera andra situationer kan också tänkas när det är viktigt att en ordentligMKB görs. Rennäringen är ju en ytstor verksamhet, som därför ofta berörs av ändringar i markensanvändning, ändringar som kräver en djupare analys av konsekvenserna.

Renmarkgruppen, som arbetar under ledning av Jordbruksverket, har diskuterat hur kvalitetenpå MKB för rennäringen bör kunna utvecklas. För att ta lärdom av de ärenden om nya gruvorsom under de senaste åren prövats har Länsstyrelsen i Västerbottens län, Bergsstaten ochStatens jordbruksverk, inom ramen för arbetet i gruppen, överenskommit att gemensamtombesörja en fallstudie. Uppdrag härom lämnades till Ulf Alexandersson Arkitektkontor AB iFrösön. I uppdraget ingick att kartlägga förtjänster och brister i de MKB:ar som upprättats isamband med förberedelserna för gruvorna Maurliden i Norsjö kommun och Storliden i Malåkommun. I uppdraget ingick också att ge förslag på metodförbättringar. Rapporten ”MKB förrenskötsel vid gruvetableringar – bättre integrerad markanvändning” är resultatet av studien.

Vår förhoppning är att rapporten ska komma till en bred användning oavsett vilka planeradeverksamheter som föranleder att en MKB upprättas.

Luleå, Umeå och Jönköping i augusti 2005.

Jan-Olof Hedström Lars Göran BrandtBergsstaten Länsstyrelsen i Västerbotten

Svante NilssonStatens jordbruksverk

Förord

Text och foto: Ulf Alexandersson.

Produktion: Kraft&Kultur i samarbete med Winterstrand & Friends.

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Lagstiftning och föreskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Markanvändningsredovisning, riksintressen och renbruksplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Underlagsmaterial, intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Upprättade MKB:ar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Maurliden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Storliden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Behov av metodförbättringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Arbetsprocess, samråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Redovisningsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Problemlösning och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Underlag för beräkning av intrångsersättning och kompensationsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Rennäring i MKB för gruvor – förslag till innehåll och arbetsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Kunskaps-/kompetenskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Innehåll och avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Arbetsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Nulägesredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Beskrivning av konsekvenserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Skadelindrande åtgärder och problemlösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Tillståndsvillkor med mera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Underlag för ersättningsberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Metodexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Bilaga 1 – checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Bilaga 2 – metodexempel Norrliden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Innehållsförteckning

Gruvnäringen är under expansion i framförallt Västerbottens och Norrbottens län.Gruvbrytning kräver tillstånd enligt bådemiljöbalken (”MB”) och minerallagen. Gruv-verksamhet omfattas av reglerna i miljöbal-ken. Detta innebär bland annat att en miljö-konsekvensbeskrivning (”MKB”) alltid skaupprättas vid ansökan om tillstånd. Det ärverksamhetsutövaren som har det fullaansvaret för genomförande och kostnader föratt ta fram MKB:en enligt miljöbalken. Ut-övaren ska också genomföra de samråd lagenföreskriver. Före 1999, då miljöbalken träddei kraft, upprättades MKB:ar med stöd av reg-lerna i naturresurslagen (”NRL”).

Vid flera gruvetableringar har berördamyndigheter konstaterat att de upprättadeMKB:arna hade påtagliga brister vad gällerpåverkan på renskötseln. Som exempel näm-ner man Maurlidengruvan, där malmbrytningpåbörjades år 2000, och Storlidengruvan, därverksamheten påbörjades 2001. Dessa gruv-etableringar föregicks av beskrivningar avpåverkan på bland annat renskötseln i de tillärendet hörande MKB:arna. Utredningarnakritiserades från den berörda samebyn (Malåsameby) redan innan de hade slutförts, menäven senare. Samebyns invändningar gälldeatt MKB:en enbart betraktat vissa aspekter. Iefterhand har samebyn framfört att utredning-arna också visat sig överensstämma dåligtmed det verkliga utfallet.

Renskötsel är en sammansatt verksamhet.Det är en mängd faktorer som sammantagetger förutsättningar för en framgångsrik drift.Renskötselns mångfasetterade och samman-satta karaktär innebär följaktligen också svå-righeter när konsekvenser av intrång irenskötselns markanvändning ska beskrivasoch bedömas. Renskötselns behov av samman-hängande betesmarker med olika kvaliteter ochfunktionalitet understryker att ett helhets-perspektiv på intrångseffekterna är nödvändigt.

Såväl rennäringen som konkurrerandemarkanvändning är betjänta av att underlagetför exploateringsbeslut inom renskötselom-rådet förbättras. Av en rad skäl är det överhu-vudtaget viktigt att de analysverktyg somanvänds i samhällsplaneringen är så verknings-fulla som möjligt. På både kort och lång siktunderlättar det angelägna samhällsförändringar.

Länsstyrelsen i Västerbottens län, Bergs-staten och Statens Jordbruksverk konstaterademot denna bakgrund att det fanns behov aven utvärdering av genomförda MKB:ar förrenskötsel vid gruvetableringar, som ocksåkunde ligga till grund för förslag till förbätt-ringar.

Ulf Alexandersson vid Ulf AlexanderssonArkitektkontor AB, Frösön, som arbetat medrennäringen i markanvändningsfrågor i fleratidigare projekt, fick i uppdrag att genomförautvärderingen.

4

Bakgrund

Projektet genomförs som en jämförande stu-die mellan de utförda MKB:ar som föregickpågående brytning i gruvorna Maurliden ochStorliden, samt det faktiska utfallet så långtmineralutvinningen hittills fortskridit. Särskildvikt har lagts vid att försöka identifierakumulativa (adderade) effekter av gruvornaoch annat markutnyttjande (till exempel skogs-bruk och vägar) på rennäringen.

Projektet behandlar enbart hur rennäring-en behandlas i MKB:en. Rennäringen utgörendast en av de många verksamheter som skakonsekvensbeskrivas enligt miljöbalkenskrav på innehållet i en MKB. Projektetbehandlar heller inte den omfattande hand-läggningsprocess som miljöbalken i detaljföreskriver för aktuella tillståndsärenden.

Tillstånden för de aktuella gruvprojektensöktes innan miljöbalken trädde i kraft, vilketinnebär att de aktuella MKB:arna är upprät-tade enligt kraven i naturresurslagen (”NRL”)med tillhörande förordningar. I och med miljö-balkens ikraftträdande 1999 skärptes kravenpå innehållet i MKB:en, liksom handlägg-ningen av tillståndsärenden.

Projektet har till syfte (1) att kartlägga för-tjänster och brister i de MKB:ar som i dagupprättas rörande intrång i rennäringen, samt(2) ge förslag på metodförbättringar.

5

Syfte

Metod

Enligt reglerna i miljöbalken är syftet med enMKB att identifiera, beskriva och ge under-lag för en samlad bedömning av en planeradverksamhets direkta och indirekta effekter påmänniskor, djur, växter, mark, vatten, luft,klimat, landskap och kulturmiljö samt hus-hållningen med mark och vatten och annanresurshushållning.

En MKB ska enligt 6 kap. 7 § miljöbalkeninnehålla:

• en beskrivning av verksamheten med upp-gifter om lokalisering, utformning och om-fattning,

• de åtgärder som planeras för att skadligaverkningar ska undvikas, minskas eller av-hjälpas,

• nödvändiga uppgifter för att visa och bedö-ma verksamhetens eller åtgärdens inverkanpå människors hälsa, miljön och hushåll-ningen med mark och vatten samt andraresurser (bland annat nuvarande förhållan-den jämfört med kommande),

• en redovisning av alternativa platser (omsådana är möjliga),

• en redovisning av alternativa utformningarav verksamheten eller åtgärden,

• motivering varför ett visst alternativ har valts,• en beskrivning av konsekvenser av att verk-

samheten eller åtgärden inte kommer tillstånd (”nollalternativet”) samt

• en icke teknisk sammanfattning av ovanstå-ende uppgifter.

I Naturvårdsverkets allmänna råd om miljö-konsekvensbeskrivningar (NFS 2001:9) angesråd om förfarandet samt vad de olika skedenai utarbetandet av en MKB bör innehålla.Nedan redovisas några viktiga utdrag:

Definition på MKBEn MKB är ett dokument särskilt avsett attutgöra beslutsunderlag och vars innehåll ärgrundat på en process där verksamhetsutöva-ren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillva-ratar kunskap om hur verksamheten elleråtgärden inverkar på människors hälsa ochmiljön i den mening begreppet används i1 kap. 1 § miljöbalken.

Följande angesangående det tidiga samrådetFör att kunna identifiera enskilda som kanantas bli särskilt berörda, och för att kunnalämna nödvändig information, bör planeringenför den tänkta verksamheten eller åtgärdenvara så långt gången att det finns en eller fleratänkbara platser eller områden för lokalisering.Verksamhetsutövaren bör inför och undersamrådet aktivt söka alternativ i fråga omlokalisering, utformning och omfattning avden planerade verksamheten eller åtgärdenoch inhämta kunskap om den miljöpåverkansom den kan antas medföra.

Följande angesangående det utökade samrådetDet utökade samrådet bör ses som ett aktivtutbyte av kunskap, synpunkter och informationmellan verksamhetsutövaren och berördamyndigheter, kommuner, allmänhet och orga-nisationer. Den kunskap som tillförs och desynpunkter som framkommer under samrådetbör påverka verksamhetsutövarens planeringoch utveckling av den aktuella verksamheteneller åtgärden, och ge underlag för den slutligautformningen av MKB:en. I utbytet ingårsärskilt att inhämta underlag för bedömningav och att bedöma den planerade verksam-hetens eller åtgärdens miljökonsekvenser.

Utöver vad som specifikt anges i miljö-balken bör en MKB enligt de allmänna rådenockså innehålla de förslag till alternativalägen och utformningar som framkommitunder samråden, eller som på annat sätt varitaktualiserade men som avförts inför upprät-tandet av MKB:en, samt verksamhetsutöva-rens bevekelsegrunder till varför alternativenavförts.

Både i lagtexten och i de allmänna rådenbetonas således betydelsen av själva processensom leder fram till den slutgiltiga MKB:ensamt att, där det är möjligt, alternativa platserredovisas och varför andra alternativ avförts.

Frågan om alternativa platser är av mindreintresse vid en gruvetablering; malmen liggerdär den ligger. Däremot kan vägar, tunnelpå-slag, byggnader med mera ges alternativaplaceringar.

6

Lagstiftning och föreskrifter

Det i dag tillgängliga underlaget består mark-användningsredovisning, riksintressen samtrenbruksplaner (endast för vissa samebyar).

Markanvändningsredovisningarna harupprättas av länsstyrelserna utifrån sameby-arnas beskrivningar av sin markanvändning.De redovisar bland annat årstidsland, stängsel,anläggningar, vadställen, svåra passager,flyttleder, rastbeten, kalvningsland och natur-liga samlingsställen. Markanvändningsredo-visningarna är översiktliga och upprättademed en grov karta som underlag. De är ocksågjorda för flera år sedan.

Riksintressen är särskilt viktiga områdenför rennäringen som fastställs av Jordbruks-verket. De fastställs bland annat utifrån mark-användningsredovisningen (men inte enbartutifrån den). Riksintressen har en särskiltställning vid vägning mot andra intressenenligt reglerna i miljöbalken.

Rennäringens markanvändningsredovis-ning för hela renskötselområdet finns till-gänglig i ett för länsstyrelserna gemensamtwebbtittskåp ”Ren 2000”, www.ren2000.se.Respektive länsstyrelse kan också tillhanda-hålla digitalt material. Rennäringens riks-intressen finns på länsstyrelsernas gemen-samma ”giswebb” www.gis.lst.se/lanskartor.

Renbruksplanerna är samebyarnas egnaredovisningar. De innehåller tre delar: betes-landsindelning, renbetestaxering och om-världsfaktorer. Så här långt är det viktigastetillskottet beteslandsindelningen som (jäm-fört med markanvändningsredovisningarna)är betydligt mera noggrann.

Renbruksplaner finns än så länge endastför enstaka samebyar och kan erhållas direktav respektive sameby.

På nästkommande sidor återfinns utdragur denna redovisning från de utvärderadeområdena.

7

Markanvändningsredovisning,riksintressen och renbruksplaner

8

9

10

MaurlidenBrytningen av Maurlidenfyndigheten sker idagbrott. Berget tas ut med cirka 10 meterhöga vertikala pallar. Den årliga produktio-nen uppgår upp till 700 000 ton berg, varavmaximalt 400 000 ton malm. Verksamhetenpågår med nuvarande kännedom om fyndig-het i upp till 10 år. Bruten malm mellanlagrasvid gruvan och transporteras kampanjvismed lastbil till anrikningsverket i Boliden föranrikning. Gruvområdet omfattar cirka 100 ha.

I den ursprungliga MKB:en för Maurlidenbehandlades rennäringen mycket knapphän-digt. Inverkan på rennäringen beskrevs mednågra få rader enligt nedan:

Inverkan på rennäringenVad gäller rennäringens verksamhet iområdet har kontakt tagits med Malåskogssameby. Från samebyn har framförtssynpunkter på val av väg för transport tilloch från gruvområdet. Vägen med anslutningtill väg 365 förordas. I övrigt har nämnts attgruvverksamheten minskar tillgängligtområde för renarnas bete.

Länsstyrelsen konstaterade i sitt yttrande tillBergsstaten att ansökan borde kompletteras iavsnittet rörande rennäringen och att brister-na i den föreliggande MKB:en utgör ett hin-der för Bergsstaten att bifalla ansökan ombearbetningskoncessionen.

Kompletteringen genomfördes i flera steginnan myndigheterna var beredda att godtaMKB:en. Som vägledning för kompletteringen

erhöll sökanden en redovisning från länsstyr-elsen som beskrev varför en konsekvensbeskriv-ning för rennäringen bör upprättas, hur ren-näringen ska beaktas samt en checklista om vaden MKB bör innehålla avseende rennäringen.

Inga kartor eller grafiska illustrationer in-fogades i MKB:en.

MKB:en fick slutligen följande innehållavseende rennäringen:

Inverkan på rennäringAllmäntDet ansökta koncessionsområdet är belägetinom Malå skogssamebys vinterbetesmark,utanför åretruntmark. Samebyn omfattar tolvfamiljer fördelade på tre grupper, med en

11

Underlaget för utvärderingen utgjordes avhandlingar tillhörande Boliden Mineral AB:sansökan om tillstånd för brytning i Maurlidenoch North Atlantic Natural Resources AB:s(”NAN”) ansökan för Storliden. Dessa hand-lingar kompletterades under två dagar medintervjuer med berörda gruvföretag, Malåsameby, Malå och Norsjö kommuner, Bergs-staten och Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Vid intervjuerna redovisade berörda parter deavvikelser i markanvändning, intrång med merasom man upplever inträffat i förhållande tillvad som beskrevs i de upprättade MKB:arna,samt vilka konsekvenser gruvetableringarna iverkligheten inneburit för rennäringen.Förklaringar till uppkomna avvikelserbelystes också. Intervjuerna kompletteradesmed fältbesök i och kring respektive gruva.

Upprättade MKB:ar

Underlagsmaterial, intervjuer

sammanlagd vårhjord om cirka 4 500 renar.De tolv familjerna som är aktiva renskötareomfattar 40–50 personer. Förutom aktiva ren-ägare finns inom samebyn cirka 25 så kalladeskötesrenägare, som bland annat utgörs avrenägare som slutat med aktiv renskötsel,föräldrar till aktiva renägare med flera. I an-slutning till samebyn finns en sameföreningmed cirka 300 medlemmar, som arbetarmed frågor rörande slöjd, kultur med mera.

Området ingår i ett större område, mellanSkellefteälven i norr, och Malån samt väg370 i söder, som utnyttjas för renbeteunder förvintern. Området, som är cirka tvåmil långt och en mil brett, utnyttjas underdenna period av samtliga tre grupper avrenskötare inom samebyn. Renarna sam-las för skiljning i Örträsk cirka en mil söderom Maurliden, varefter Sleppejaurgruppenflyttar sina renar söderut och de övriga tvågruppernas renar flyttar vidare mot Lång-träsk. Den huvudsakliga vinterslakten skervid skiljningen i Örträsk. Inga anläggningarför renslakt finns i området.

Direkta konsekvenserIndustriområdet omfattar en areal om cirka50 ha, vilken under exploateringen och underden tid revegetering sker, undantas somrenbetesmark. Det område som undantasbestår till största delen av tallhed, som utgörgoda renbetesmarker. Avverkning och efter-följande markberedning har tillfälligt ned-satt områdets värde som renbetesmark.

Inom ett närområde till industriområdetkommer möjligheterna till renbete attbegränsas genom att buller och fordonstra-fik medför en störd betesro.

En exploatering av fyndigheten har san-nolikt störst betydelse för rennäringengenom att betesgången påverkas och förområdets strategiska betydelse i årscykeln.Under förvintern är det av stor vikt att detstörre område som utnyttjas för renbete,före skiljning i Örträsk, kan utnyttjas sålänge som möjligt. Skulle detta område intekunna utnyttjas i normal omfattning riskerardet att få följdverkningar längre fram undervintern i form av minskad tillgång till bete,speciellt vid svåra väderleksförhållanden.De betesmarker som normalt ska nyttjasunder senvintern måste tas i anspråk tidi-gare under vintern. Även om det finns godabetesmarker för senvinterbete, så förstörsdessa när en renhjord vistas i områdetunder en längre period. Betet trampas nedoch snön fryser ihop och bildar en isbark.

Enligt Malå sameby utgör området ettnaturligt samlingsställe där renarna natur-ligt samlas och flytt lätt kan genomföras.En konsekvens av den planerade gruvanblir därmed att samlingsarbetet försvårasoch att ett merarbete uppstår.

Gruvområdets begränsade storlek medföratt det inte kan anses blockera flyttleder,förhindra utnyttjandet av anläggningar ellerskapa onåbara betesland.

Från samebyn framfördes farhågor omhuruvida stenkast och damm som orsakasav verksamheten kan vara farligt för renarna.Risken för skador efter stenkast frånsprängning bedöms som mycket liten och ien utredning om renars exposition för tung-metaller i området runt Aitik har man intefunnit belägg för att renarna utsätts för hälso-vådlig metallexposition.

När gruvbrytningen har startat kan metall-halterna i till exempel renlav kontrolleras ianslutning till industriområdet och i en refe-renspunkt.

Transporterna av malm kommer att med-föra en ökad trafik med en ökad risk förrenpåkörningar. Risken för renpåkörningarbedöms som liten på den första vägsträckanut till väg 365, eftersom vägens standardinte kommer att medge höga hastigheter.

Samebyn framförde också att den ökadetransporttätheten på vägarna skulle medföraatt det blir svårare att utnyttja betesmarkerlängs vägarna.

Från samebyn framfördes farhågor omatt en gruva inom samebyns betesmarkerkan påverka konsumtionen av renkött.

Indirekta och funktionella konsekvenserEn exploatering av fyndigheten i kombina-tion med en framtida utbyggnad av fler gru-vor i området, utbyggnad av skogsbilvägaroch hög intensitet i skogsbruket ger effektergenom en ökad störning av betesgångeninom det strategiskt viktiga vinterbetesom-rådet. En aktiv prospektering, sker inomområdet, men för närvarande finns ingaplaner på en fortsatt utbyggnad av gruvor iområdet.

Vid störningar i betesgången inomområdet medför detta ett ökat tryck på derenbetesmarker som nyttjas senare undervintern, vilket medför ett minskat handlings-utrymme.

Malå skogssameby är den sameby somberörs direkt av gruvbrytningen, eftersomandra byar enbart har flyttningsrätt mednattbete i ett område längs Skellefteälvencirka fem km från Maurliden. SamebyarnaMaskaur och Mausjaur berörs av en ökadtrafik längs väg 370 och eventuellt av enökad sammanblandning av renar medMalå samebys renar, som en följd av att desprids över ett större område.

Från samebyn framfördes att arbetsmiljönoch det psykiska välbefinnandet för ren-skötarna påverkas negativt av en exploa-tering. För att mildra sådana effekter är detav stor vikt att renskötare och gruvarbetareges möjlighet att till exempel vid samråds-möten bekanta sig med varandra.

Anpassningar av exploateringenBoliden Mineral AB har efter ett inledandesamråd med samebyn anpassat exploater-ingsplanerna genom en omläggning avmalmtransportvägen. Den först planeradesträckningen norrut upp mot Skellefteälven

12

och därefter ned till Örträsk har ändrats tillatt följa den befintliga skogsbilvägen västerut mot väg 365. Skogsbilvägen kommer attförbättras och rätas ut.

För att minska problemen med renpå-körningar föreslås ett utökat samarbetemellan Boliden Mineral AB:s transportan-svarige och samebyn för ett utbyte av infor-mation om när transporter ska ske och varrenarna befinner sig.

Från samebyn framfördes synpunkterom vikten av att man får gehör för sina syn-punkter och att transporterna bör minimerasunder den period renarna betar i området.

På grund av svårigheterna med att förut-säga vilka konsekvenser verksamheten fårför rennäringen i området föreslås sam-rådsmöten mellan Boliden Mineral AB ochMalå sameby. Samrådsmötet hålls förslags-vis en gång per år för att utvärdera genom-förda anpassningar och diskussion omytterligare anpassningar.

Boliden Mineral AB kommer i enlighet medsamebyns önskemål inte att sätta stängselrunt industriområdet eller utfraktsvägen, föratt inte förhindra förflyttningar av renar.Stängsel kommer endast att anläggas därdet finns skaderisk vid ras.

Anpassningar av renskötselnNågon långtgående anpassning av ren-skötseln orsakad av en brytning av fyndig-heten går inte att genomföra. I den mån detär möjligt kan en anpassning ske genomatt andra områden än närområdet tillindustriområdet utnyttjas för renbete underden period som brytning sker (8–10 år).Från samebyn framfördes att inga alterna-tiva betesmarker finns eftersom all markredan i dag utnyttjas.

För att minska problemet med renpåkör-ningar kan en större andel av vajorna för-ses med reflexband. En förhållandevis storandel (cirka 80 %) har dock redan reflex-band. Tjurar och kalvar kan inte förses intemed reflexband eftersom halsmåttet ökarkraftigt vid tillväxt.

En utveckling bör ske av bättre reflex-band som håller längre med bibehålleneffekt. Boliden Mineral AB kontaktar Trafik-försäkringsföreningen för att om möjligt drivapå en sådan utveckling.

Kvarstående olägenheterPå kort sikt medför en brytning av fyndig-heten de konsekvenser för rennäringensom redovisats ovan. När brytningen upp-hört och området efterbehandlats upphörde direkta störningarna av renskötseln.Betesväxter för renar, såsom lavar, tordedock inte återkolonisera det efterbehandla-de området förrän skogen slutit sig.

Från samebyn framfördes att områdetsfunktion som en naturlig samlingsplats intekan återskapas genom efterbehandlingsar-beten.

ErsättningFrån samebyn framfördes frågan om vilkenersättning som kommer att utgå. Ersätt-ningsfrågor hanteras i detta fall vid en mark-anvisningsförrättning enligt minerallagen.

MKB:en för Maurlidengruvan upprättades avegen personal inom Boliden Mineral AB.Under upprättandet genomfördes förutom deredovisade samråden med Malå sameby ävenett flertal underhandskontakter. Vid intervju-erna redovisade Boliden Mineral AB att maninledningsvis tog relativt lätt på rennärings-frågorna, men att man därefter genom de om-fattande samråden successivt lärt sig betyd-ligt mer om rennäringen och därmed kundebeskriva konsekvenserna för rennäringenbättre. De i tillståndet föreskrivna samrådenunder brytningstiden har genomförts. BolidenMineral AB betonar betydelsen av ökad kun-skap om rennäringen för att kunna upprättabra MKB:ar. Man nämner ”mötesplats Malå”som ett bra forum för kunskapsuppbyggnad.Detta forum ska ses som en lång studiecirkeldär alla berörda intressen och myndigheterdeltar i ett sorts lokalt nätverk.

I efterhand konstaterade Boliden MineralAB att efter genomförda samråd trodde före-taget att man var överens med samebyn, menså visade sig inte vara fallet då samebyngranskade det skrivna materialet.

Boliden Mineral AB upplevde också att desamlade kraven inom länsstyrelsen ”spretar”trots att en handläggare ska hålla ihop läns-styrelsens synpunkter. Det sektoriserade hand-läggningssättet innebär ofta att kraven staplas påvarandra, utan att länsstyrelsen gör en samladvägning där också näringslivsintresset ingår.

Boliden Mineral AB betonar betydelsen avrenbruksplaner. De ger ett bra och neutraltunderlag för bedömning av konsekvenser förrennäringen vid gruvdrift. Renbruksplanernaredovisar värdet av de olika markområdenaoch där graderingarna av marken (hur denanvänds) är viktig kunskap. Man påpekardock vikten av att renbruksplanen måste varaobjektiv i sitt innehåll. Det är samebyarnasjälva som upprättar renbruksplanerna ochi dag finns de inte att tillgå på Internet ellerhos de offentliga myndigheterna, vilket voreen fördel enligt Boliden Mineral AB.

Markanvändnings- och riksintresseredo-visningen som länsstyrelserna upprättar är

13

naturligtvis också bra underlag enligtBoliden Mineral AB, men dessa är ofta intetillräckligt detaljerade för att kunna utgöragrund för en detaljerad konsekvensredovis-ning i MKB:en. De utgör dock en bra grundför att inledningsvis orientera sig om vilkarennäringsintressen som finns i området

Parallellt med koncessionsärendet och upp-rättandet av MKB:en hanterades markanvis-ningsprocessen enligt minerallagen. DåBoliden Mineral AB och samebyn träffade enså kallad ”sidouppgörelse” som reglerar denårliga ersättningen till samebyn, ingår ingaytterligare ersättningsbeslut i markanvis-ningsbeslutet. Uppgörelsen har skapat en brarelation till samebyn och uppkomna problemdiskuteras och åtgärdas vid de återkommandeårliga samråden.

Boliden Mineral AB menar dock attersättningssystemet inte är i balans i dag. Detförekommer ersättningar som enligt derasuppfattning är tio gånger högre än den faktis-ka skadan. Man accepterar dock ibland dehöga ersättningsbeloppen för att snabbt fåkomma igång med verksamheten.

StorlidenStorlidenfyndigheten innehåller cirka 1,8miljoner ton malm som är ekonomiskt bryt-värd och omfattar främst koppar och zink,men även små mängder silver och guld.Malmen är belägen 100–150 meter underjord och bryts genom underjordsbrytning.Malmen transporteras ut genom en sluttandetunnel på cirka 1 000 meter. Bruten malmmellanlagras vid gruvan och transporteraskampanjvis med lastbil till anrikningsverket iBoliden för anrikning. Beräknad bryttid är 6år. Gruvan sysselsätter 40–45 personer.Gruvområdet omfattar drygt 100 ha.

Även i den ursprungliga MKB:en för Stor-liden behandlades rennäringen mycket knapp-händigt. Inverkan på rennäringen beskrevsmed några få rader enligt nedan:

Delar av området mellan sjöarna Lainejauroch Stora Skäppträsket har av länsstyrel-sen föreslagits vara av riksintresse för ren-näringen. En renflyttningsled (av riksintresse)löper mellan sjöarna och en annan (vinter-led) på Stora Skäppträskets is i nordväst-lig-sydostlig riktning. Båda lederna följerSkäppträskån ner till trakten av Rackejaur,där en arbetshage är belägen.

Efterföljande komplettering genomfördes iflera steg innan myndigheterna var bereddaatt godta MKB:en. Som vägledning för kom-pletteringen erhöll sökanden även i dettaärende en redovisning från länsstyrelsen, sombeskrev varför en konsekvensbeskrivning förrennäringen bör upprättas, hur rennäringenska beaktas samt en checklista om vad enMKB bör innehålla avseende rennäringen.

Inga kartor utöver ”Markanvändnings-karta för Malå sameby” eller grafiska illust-rationer infogades i MKB:en.

MKB:en fick slutligen följande innehållavseende rennäringen:

Komplettering av miljökonsekvens-beskrivning för rennäringenInnehållet i denna komplettering baseraspå information som erhållits vid kontaktermed representanter för Malå sameby samtinformation från länsstyrelsens rennär-ingsenhet. Kompletteringen innehåller enbeskrivning över vilka konsekvenser bryt-ning av malm i Storliden kan få för rennär-ingen. I denna text refereras till ”Mark-användningskarta för Malå sameby”, vilkenbifogas. Kartan upprättades i samarbetemed länsstyrelsens rennäringsenhet 1991och omarbetas för närvarande, men dettaär den mest aktuella karta som finns till-gänglig. För att få en så heltäckande bildsom möjligt bifogas som appendix en textsom ska komplettera kartan över same-byns markanvändning: ”Malå sameby, enbeskrivning av samebyns förutsättningar,markanvändning och renskötsel”. Denna textarbetades fram under 1995 och är till vissdel uppdaterad. Arbete med att kontrolleramaterialet och uppdatera texten pågår förnärvarande. Översiktskartor över Storliden-malmens läge samt karta över de planeradeanläggningarna återfinns som figur 1–3 iseparat bilaga A ”Storlidens mineralföre-komst – Infrastrukturen för planerad gruv-brytning och dess miljökonsekvenser”.

Storlidenmalmen ligger i berget Storliden,beläget mellan sjöarna Stora Skäppträsketoch Lainejaur, cirka 8 km nordost om Malå.Malmen kommer att brytas under jord.Rampen till malmen, samt de planeradeanläggningarna, avsågs i den ursprungligaansökan placeras på södra sidan om Stor-lidenberget. Bland annat på grund av attden södra sidan av Storlidenberget är ettkänsligare område för renflyttning och attområde av riksintresse för rennäringen lig-ger söder om Storlidenberget, har nu an-läggningarna flyttats till den norra sidan avberget. Renskötsel bedrivs i området av Malåskogssameby. Samebyn består av tre grup-per: Keppejaurgruppen, Granselegruppenoch Släppejaurgruppen.

14

Storlidenområdet ingår i det som benämnsvår-, försommar- och sommarland samtkalvningsland.

På våren rör sig renarna i tre skildagrupper mot nordväst från vinterbetesom-rådena, för att sedan blandas. Kalvning skeri maj–juni under 2–3 veckor. Renarna ärspridda över samebyns hela område, menMellanlidenområdet och området öster omLainejaurvägen är viktiga områden vid kalv-ningen. De senaste 6–7 åren har det varitmer kalvning i Storlidenområdet, troligen pågrund av att renarna inte längre går mot dennordligaste delen av samebyns område(Slagnäs). I Slagnäsområdet har det underdenna tidsperiod blivit torrare, eventuellt pågrund av att myrarna dikats ur. Ungefär vidmidsommar börjar renarna samlas ihop mer.Under barmarksperioden rör sig renarna iomgångar mot nordväst. De kan inte ta sigförbi vid samhället Malå, utan ett stort antalrenar går mellan sjöarna Stora Skäppträsketoch Lainejaur för att ta sig vidare i nord-västlig riktning. Renarna rör sig i huvudsak(cirka 80 % av renhjorden som vistas norr omMalån) via den på kartan markerade ren-flyttningsled som i Storlidenområdet gårlängs Stora Skäppträskets nordöstra strand,innan de samlas ihop för att märkas. Enmindre del av renarna rör sig norr omLainejaur (cirka 20 % av renhjorden somvistas norr om Malån). Då man säger attrenarna rör sig längs renflyttningsledenbetyder detta i praktiken att renarna rör sig iområden kring renflyttningsleden, och intelängs smala stråk. Kalvmärkning sker blandannat i arbetshage i Mellanliden, cirka 7 kmnordväst om de planerade byggnaderna iStorliden. I Mellanliden finns även en ren-vaktarstuga. Kalvmärkning av samebynsrenar sker även på andra platser i närheten,till exempel i Jokkmokkliden och i Storseletsamt i vissa fall även i Rackejaur. Om kalv-märkningen störs, så får detta, enligt same-byn, stor ekonomisk konsekvens.

Under varma somrar befinner sig en stordel av renarna i Rackejaurområdet (upp till3/4 i extrema fall), vilket medför problem.För många renar på samma ställe leder tillatt sjukdomar kan spridas och att betet interäcker till. För att undvika detta förs en delav renarna till andra områden. På somma-ren förs renar till Storliden (uppsamling-sområde) där de samlas för att sedan fort-sätta till Blausjaurliden och sedan flyttavidare mot nordväst. Renarna skingras imitten av juli. Skogsrenen söker sig gärnatill täta granskogar under varma sommar-dagar, eftersom den har stort behov avsvalka. Under sommaren och tidigt på hös-ten är det mest ren norr om Storlidenbergetmedan det under senare delen av höstenär mest ren söder om Storliden. Vid upp-samling av renarna förekommer mycket reni hela området.

I augusti–september sker sarvslakten. Omden påverkas negativt, så får även detta,

enligt samebyn, stor ekonomisk konsekvens.På hösten förs renar i grupper med mångarenar åt gången upp till Mellanlidens ren-gärde, från till exempel Storliden som är ennaturlig samlingsplats. Man vill slakta så tidigtsom möjligt på hösten, men renarna gårinte att samla förrän under senare delen avaugusti. Slakt ska helst ske innan ungefärmitten av september, det vill säga innanbrunsten inträffar och renarna blir magrare.Det är mycket aktivitet i detta kärnområde iseptember. Renar samlas även i Storselet förslakt (i vissa fall även i Rackejaur). De flestaav slaktrenarna körs till slakteriet i Grundnäs.

I slutet av oktober och i novemberpåbörjas samling för renskiljning och för-flyttning åt sydost till vinterbetesmarkerna.Skiljning sker bland annat i Örträsk,Långträsk och Ajaur.

Storlidenområdet är viktigt för Malå same-by under kalvning, kalvmärkning, uppsam-ling och slakt, men är även av stor betydelsesom betesområde under hela året.

Enligt samebyn finns inte några alternativamarker, på grund av det intrång som tillexempel skogsindustrin och gruvnäringen harinneburit. I Storlidenområdet har AssiDomänavverkat och samebyn har även påverkatsnegativt av de nu nedlagda gruvornaLainejaur och Rackejaur.

Årstiden för anläggningen av Storliden-gruvan är inte fastställd, utan North AtlanticNatural Resources AB (”NAN”) avser startasnarast möjligt efter att tillstånd för gruv-brytning enligt miljöskyddslagen har erhållits.

Industriområdet omfattar en areal av cirka25 ha, som under den tid då gruvan anläggsoch är i drift samt under den tid då områdetåterställs inte kan användas som betes-mark. Av dessa 25 ha är cirka 15 ha inomstängsel. I omgivningarna nära industriom-rådet kommer renbetet att begränsas pågrund av att buller och fordonstrafik medförstörd betesro. Enligt uppgifter från Malåsameby består betet uppe på Storliden-berget av både lav och gräs, medan södraoch östra delarna till stor del består av lav-marker av hedtyp. På norra sidan omStorlidenberget där anläggningarna är pla-nerade är det mer myrmarker och lövbete.Avverkning och markberedning har dockredan sänkt områdets värde som betesmark.

Man planerar att bygga stängsel runtarbetsområdet, vattenreningsanläggningensamt runt silon för igensättningsmaterialoch eventuellt runt ventilationsschaktet. Iövrigt kommer det att vara möjligt att pas-sera mellan de olika anläggningarna.Området ovanför malmen kommer inte attstängslas in.

Vallar kommer att byggas för att skyddamot buller och insyn. Dessa vallar kommeratt vara gräsbevuxna och jämna, det villsäga det kommer inte att vara något hinderför renarna att vandra över vallarna. Dethar från Malå samebys sida framhållits attvallar kan behövas inte bara mot bebyg-

15

gelsen i Lainejaur utan även mot Storliden-berget, så att ljudnivåerna dämpas söderutmot berget. Malå sameby har också fram-fört att verksamheten eventuellt kan ledatill att renarnas betesgång och områdetsuppsamlande förmåga påverkas så attrenarna söker sig till annat område. Dettakan medföra att den öst-västliga vandring-en störs, vilket i sin tur bland annat kanmedföra att renarna blir svårare att samla.Passagen söder om Stora Skäppträsket ärstängd på grund av att samhället Malå lig-ger där. Alternativet med anläggningar norrom Storlidenberget innebär större avståndtill den viktiga renflyttningsleden längsStora Skäppträskets strand, än om malmenskulle tas ut via en ramp på södra sidan omStorlidenberget.

Transporterna av malm från Storliden tillanrikningsverket innebär stor påverkan pårennäringens verksamhet. Trafikintensitetenökar och med den risken för renpåkörning-ar. Vid diskussioner om alternativa trans-portvägar beskrev Malå sameby att vägenåt sydost längs Stora Skäppträsket frånStorliden är mycket känslig. I det fall malmtransporteras från Storliden åt nordvästlängs Stora Skäppträsket lade samebynfram förslag om att hastighetsbegränsning(30 km/tim) ska införas på denna väg, samtatt hastighetsbegränsningen på vägenmellan Lainejaur och Malå inte ska höjas,även om vägstandarden förbättras (för när-varande 70 km/tim). I dag är det relativt fårenpåkörningar i detta område. Ytterligareen alternativ transportväg har diskuterats:österut från östra Lainejaur mot Abborr-träsk. Om denna väg används, så innebärdet att den mest använda renflyttningsleden(som bland annat går längs Stora Skäpp-träskets östra strand) inte korsas menvägen österut från Lainejaur passerar andraområden där det är stora mängder ren.

Malå sameby har även tagit upp att älg-jakten kan störas. Älgjakt är en viktig binäringtill renskötseln, som ger ett betydande eko-nomiskt tillskott till renägarna. Enligt upp-gift som NAN erhållit från det jaktlag somjagar i Storlidenområdet har det dock varit fåälgar i området under de senaste tio åren.

Gruvområdets begränsade storlek ochplacering på norra sidan om Storliden-berget gör att det inte direkt kan ansesblockera flyttleder, förhindra utnyttjandet avnågra anläggningar eller skapa onåbarabetesland.

Man föreslår att föra diskussioner medMalå sameby för att försöka anpassa verk-samheten så att påverkan på rennäringenminimeras. Man föreslår också att hållamöten med representanter för samebyninnan anläggningen av gruvan startar.Dessutom föreslår man att hålla fortlöpan-de årliga samrådsmöten mellan NAN ochMalå sameby för att se hur gruvbrytningenpåverkar rennäringen och ta fram förslagpå eventuella förbättrande åtgärder.

North Atlantic Natural Resources AB(”NAN”) framför vid intervjun att det intefanns särskilt mycket information i markan-vändnings- och riksintresseredovisningenfrån länsstyrelsen. Någon renbruksplan fannsinte då MKB:en för Storlidengruvan utarbe-tades. NAN fann det svårt att beskriva verk-samheter och problem för renskötseln, trotsflera samråd med Malå Sameby.

I MKB:en beskrivs att störningar på flytt-leden och vandringen mellan olika betesom-råden sker, men det finns ingen redovisningav hur problemen ska lösas. Den i dag kon-staterade ökade renströvningen inne i till gru-van angränsande byar var inget som samebynredovisade som en risk under arbetet medMKB:en. NAN menar också att ett ökatskogsbruk i området kan ha ökat renströv-ningen in i byarna.

NAN upplever att man beskrivit den verk-lighet som samebyn redovisat.

Malå sameby hävdade under intervjun attflytt- och betesproblematiken inte är tillräck-ligt bra beskriven i MKB:en för Storliden-gruvan. Samebyn menar att man beskrivitdessa problem tydligt i de samråd som före-gick upprättandet av MKB:en, men att dettainte har dokumenterats och därefter intebeskrivits på ett korrekt sätt.

Malå sameby menar att ett av problemen äratt samebyn inte upplevs som trovärdig; manbetraktar samebyn som enbart en part i ärendetoch att detta resulterar i en ”filtrering och till-rättaläggande” av lämnad information innanden redovisas i MKB:en. Samebyn menar attMKB:en vad beträffar rennäringen borde upp-rättas av en neutral och renskötselkunnig personsom ingående kan redovisa hur renskötselnbedrivs i området. Det är också viktigt attredovisningen omfattar ett tillräckligt stortområde så att olika funktionella samband,styrda rörelser och fri strövning fångas in.

Malå sameby hävdar i dag att Storliden-gruvan skapat problem för renskötseln sominte beskrivits i MKB:en. Bortfallet av självamarkområdet som gruvdriften upptar innebärinte någon avgörande förlust av betesmarkför samebyn. Det är renarnas spontana ströv-ningar i området och över vägen som kraftigthar påverkats genom gruvetableringen medtillhörande trafik. Gruvan har inneburit att ettstörre område inte kan brukas på samma sätt

16

som tidigare, vilket resulterat i högre belast-ning på andra områden, ökad renströvning ini angränsande byar samt ett ökat tryck motstängslet mot lappmarksgränsen (vinterbe-tet). Man menar också att störningarna egent-ligen skulle kräva en ökad stödutfodring föratt bibehålla kvaliteten på slaktdjuren.

För att kompensera störningarna hävdarMalå sameby att ett stängsel skulle erfordraskring jordbruksbyarna, ökade helikopterin-satser behövas i samband med flyttningarsamt ökad stödutfodring på våren. Samman-taget menar man att de störningar gruveta-bleringen medför skulle behöva kompenserasmed storleksordningen 0,8–1,2 miljoner kro-nor/år. Detta ska jämföras med den i konces-sionsbeslutet beräknade skadan som i huvud-sak utgår från det markbortfall som självagruvområdet medför. I beslutet tilldömdessamebyn totalt 43 000 kronor i skade-ersättning.

Samebyn framför också att renbrukspla-nen ensam inte kan ligga till grund för attredovisa de störningar och problem somStorlidengruvan orsakat.

Problemen med Storlidengruvan ärhuvudsakligen av indirekt och dynamisk artoch kan endast fångas upp genom en nog-grann beskrivning och analys i nära samarbe-te med samebyn. Här erkänner samebyn attde själva måste bli tydligare i den informa-tion som redovisas som underlag förMKB:en. Den måste också i större omfatt-ning än i dag omfatta viktiga detaljer, beskrivaolika samband, direkta och indirekta konse-kvenser samt också innehålla förslag till pro-blemlösning.

NAN betonar vikten av att det går attmäta/kvantifiera de påvisbara konsekvenser-na, särskilt om MKB:en skulle få en störrebetydelse för reglering av ersättning. NANmenar också att det behövs bättre metoder föratt beräkna intrångsersättning och kompensa-tionsåtgärder för rennäringen, så att bättrefaktaunderlag finns för att kostnadsberäknadetta och därmed reglera ersättningen. NANmenar att ersättningskraven hittills har vilat påalltför lösa (och som man bedömer det snabbtutkastade) ersättningskrav. NAN pekar ocksåpå betydelsen av att ansvariga myndigheterbevakar statusen på MKB:en och objektivite-ten i innehållet.

SlutsatserGenomgångarna visar att de upprättadeMKB:arna successivt förbättrats efter påpe-kanden från berörda myndigheter. Redovis-ningen av konsekvenser har blivit mer detaljeradefter upprepade samråd med berörd sameby,men MKB:arna har ändå inte fullt ut lyckatsbeskriva hur rennäringen direkt och indirektblir påverkad av de tilltänkta gruvetablering-arna. Framför allt saknas en redovisning avhur dessa nya verksamheter adderas till andrabefintliga verksamheter, och hur detta sam-mantaget påverkar förutsättningarna för ren-skötseln i berörda områden. Man har ocksåen tendens att genomföra konsekvensbeskriv-ningen inom ett allt för begränsat område.

Den för rennäringen allvarligaste bristenär dock avsaknaden av förslag till hur upp-komna problem för rennäringen ska lösas.

Det har också uppenbart funnits kommu-nikationsproblem mellan de som upprättatMKB:arna och samebyn. Samebyn har intelyckats förklara tillräckligt tydligt, samtidigtsom författaren till MKB:en inte fullt ut för-stått vad samebyn berättar. Troligtvis berordetta på att genomgångarna med samebynkräver kunskap om rennäringen, samt förmå-gan att fånga upp det samebyn beskriver på etttillfredsställande sätt. Problemen kan delvisockså bestå i att samebyn inte på ett tillräckligttydligt sätt kan förklara hur man användermarken, de olika markområdenas betydelse,sambanden mellan olika områden, varför detblir störningar och så vidare. Det är inteovanligt att den som i detalj ska beskriva sinegen verksamhet utelämnar delar som haneller hon betraktar som självklara, men sominte är det för en utomstående. Detta skaparförbistring och en ofullständig redovisning.Man kan jämföra med reportrarnas återkom-mande frågor till Ingemar Stenmark underhans glansperiod på 1970-talet om hur hanegentligen ”bar sig åt” och där IngemarStenmark gång efter annan säger: ”Dé e intlätt å förklar för den som int begrip”.

Det sektoriserade handläggningssättetinom länsstyrelsen innebär ofta att kravenstaplas på varandra utan att länsstyrelsen gören samlad vägning, där också näringslivs-intresset ingår. Berörda gruvbolag uppleveratt länsstyrelsens samlade krav och synpunkterdärför ”spretar”.

17

UnderlagFör att kunna upprätta bra konsekvensbe-skrivningar fordras ett bra underlag. Dettainhämtas inledningsvis från länsstyrelsen, däruppgifter finns om vilka samebyar som ärberörda, vilka områden som är viktiga förrennäringen samt hur olika områdenanvänds. Förutom markanvändningsredovis-ningen finns också angivet vilka områden somär så viktiga att de klassificerats som riks-intressen för rennäringen. Denna informationutgörs av text och kartor och finns som regeldigitalt tillgänglig via länsstyrelsernasgemensamma webbplatser eller respektive läns-styrelses webbplats. (Tittskåp ”Ren 2000”,www.ren2000.se och länsstyrelsernas gemen-samma ”giswebb” www.gis.lst.se/lanskartor).

Länsstyrelserna kan också upplysa om godaexempel, användbar litteratur, checklistor ochmallar som kan vara till nytta för den somupprättar MKB:en. Då renskötseln är en sam-mansatt och komplex verksamhet, behöver denpå länsstyrelsen tillgängliga skriftliga infor-mationen som regel kompletteras med munt-liga redovisningar av ansvarig handläggare.

Berörda myndigheter bör tidigt redovisavilka krav man ställer på miljökonsekvensbe-skrivningens innehåll och utarbetande. Manbör ange hur arbetsprocessen bör bedrivas såatt man uppfyller de krav på samråd i olikaskeden som miljöbalken kräver. Man börvidare ange att MKB:en ska innehålla struk-turerade analyser av olika typer av konse-kvenser. Vidare bör också anges att MKB:enska innehålla förslag på skadelindrandeåtgärder och problemlösningar.

Det är också nödvändigt att kompletteralänsstyrelsens redovisningar med noggrannagenomgångar med berörda samebyar.Markanvändningsredovisningen är relativtgrov och översiktlig och kan ensam inteutgöra underlag för en konsekvensbeskriv-ning. Den är också gjord för flera år sedanoch kan inte ses som någon exakt vetenskap.Den behöver därför förtydligas och försesmed en sorts ”bruksanvisning”. Det är endastvia genomgångar med samebyn som dedynamiska och funktionella sambanden kanbeskrivas och en tillräckligt detaljerad redo-

visning kan göras som sammantaget redovi-sar hur renskötseln verkligen använder ettvisst markområde, hur det hänger ihop medandra omgivande områden och hur rörelsernamellan områdena sker.

För vissa samebyar i landet har särskildarenbruksplaner upprättats. Dessa är relativtdetaljerade och utgör därför ett värdefulltunderlag för arbetet med MKB:en. Det ärsamebyarna själva som upprättat renbruk-splanerna och de ingår därför normalt inte idet underlag som finns tillgängligt hoslänsstyrelsen. Renbruksplaner har hittills upp-rättats endast för ett fåtal samebyar i landet.Därför är det angeläget att detta arbetegenomförs, framför allt inom områden medomfattande exploateringsanspråk som kaninnebära konflikter med rennäringen.

En förbättring av konsekvensbeskrivning-arna förutsätter också att berörd sameby ärtydlig och har ett pedagogiskt tålamod i sinredovisning av hur området används. Det ärockså viktigt att det finns en samstämmighetmellan det offentliga myndighetsunderlaget,renbruksplanerna och kompletterande munt-lig information, annars blir den samladeredovisningen inte trovärdig och dess bety-delse för konsekvensbeskrivning och förslagtill problemlösningar undergrävs.

Inom potentiella områden för gruvbryt-ning vore det önskvärt att rennäringen i sinmarkanvändningsredovisning tydligare änhittills redovisar extra känsliga eller stressadeområden för rennäringen och att dessa typerav områden ges ett eget skikt i markanvänd-ningsredovisningen.

KompetensDet är verksamhetsutövaren/exploatören somhar ansvaret för att utarbeta det beslutsunder-lag som behövs för tillståndsprövningen avett projekt enligt miljöbalken. Där utgörMKB:en ett centralt dokument. Det finnsinga särskilda krav på auktorisering ellerkunskap om MKB:ar för att få arbeta medmiljökonsekvensbeskrivningar. Sakkunskap,förmåga att kunna förmedla sin expertkun-skap samt delta i/leda diskussionen med all-mänheten är dock viktiga egenskaper för den

18

Behov av metodförbättringar

som upprättar MKB:ar. Då experters trovär-dighet kan ifrågasättas av allmänhet ochmyndigheter samt berörda intressegrupper,behövs också erfarenhet och specialkunskapför att kunna hävda betydelsen av korrekt ochopartiskt beslutsunderlag. Gruvetableringarberör ofta riksintresseområden som omfattasav kap. 3 och 4 miljöbalken. Deltagande utre-dare/experter måste därför ha god kännedomom dessa regler samt förmåga att kunna tolkabestämmelsernas innehåll och syfte. För attkunna leda arbetet med att analysera motstå-ende intressen, bedöma om påtaglig påverkanpå riksintressen föreligger samt väga olikaalternativ mot varandra, fordras också godkännedom om de motstående intressena.

Myndigheterna kan inte ställa några for-mella krav på den som upprättar en MKB, mendäremot indirekt genom de krav på innehåll ien MKB som finns redovisade i kap 6. miljö-balken. Då en exploatering bedöms påverkaväxter, djur, fågelliv eller vattenmiljönerfordras som regel en särskild inventeringsom utförs av någon med kompetens inomdessa områden. På motsvarande sätt bör densom utför konsekvensbeskrivningar för ren-näringen besitta grundläggande kunskap omhur renskötsel bedrivs.

Arbetsprocess, samrådEn bra MKB bör ses som en lärande processsom successivt ökar kunskapen om varandrasverksamheter. Detta leder till att MKB:enkan användas som arena/plattform för dialogoch en konstruktiv problemlösning, vilketlagstiftningen egentligen ställer krav på mensom inte hittills alltid beaktats. En högreambitionsnivå där man nyttjar samebynsexpertkunskap, och inte enbart ser dem somen motstående part, bäddar också för att mani slutänden finner förslag till lösningar ochuppgörelser som kan påskynda ett beslut.Uppnås inte en förtroendeskapande dialogkan det lätt bli så att samebyn av principiellaskäl säger nej och inte är intresserad av någotkonstruktivt samarbete kring problemlös-ningar, och i slutänden därför alltid överklagarett tillståndsbeslut. Därför är det viktigt att densom leder arbetet med MKB:en har en neutralroll samt förmåga att beskriva förhållanden ochkonsekvenser så objektivt som möjligt. Detär också av betydelse att samrådsprocessen

påbörjas så tidigt som möjligt och inte enbartblir ett sätt att uppfylla miljöbalkens mini-mikrav på samråd enligt fastställda handlägg-ningsregler. Samråd och dialog med berördsameby där kompletterande markanvänd-ningsredovisningar görs både i text och påkartor i kombination med fältbesök, leder tillen betydligt fylligare redovisning av både hurmarken används samt vilka problem som engruvetablering medför för rennäringen. Ensådan beskrivning är i princip omöjlig attgöra enbart utifrån länsstyrelsens markan-vändningsredovisning.

RedovisningsteknikDå rennäringen i mycket hög grad är koppladtill geografiska förhållanden och hur terrängenser ut, bör kartredovisningar i kombinationmed förklarande text användas i betydligtstörre omfattning än i dag. HittillsvarandeMKB:ar innehåller ofta endast beskrivandetext, vilket gör det svårare att förstå dynami-ken i rennäringens markanvändning och defunktionella sambanden mellan olika områden.Modern GIS-teknik (”GIS” – geografiska in-formationssystem) gör det i dag också rela-tivt enkelt att komplettera textbeskrivningarmed kartredovisningar.

Problemlösning och åtgärderI hittillsvarande MKB:ar redovisas i huvud-sak vilka konsekvenser en gruvetablering fårför rennäringen, men ytterst sällan förslag tillhur uppkomna problem på grund av exploa-teringen ska lösas. En miljökonsekvensbe-skrivning ska enligt MB 6:7, andra stycketinnehålla en beskrivning av de åtgärder somplaneras för att skadliga verkningar ska und-vikas, minskas eller avhjälpas. En MKB skadärför alltid innehålla förslag på åtgärdersom kan mildra konsekvenserna för rennär-ingen, peka ut kvarstående olösbara olägenhe-ter samt behandla frågan om kompensation.

Underlag för beräkningav intrångsersättning ochkompensationsåtgärderGruvbrytning kräver både tillstånd enligtmiljöbalken och bearbetningskoncessionenligt minerallagen. Minerallagsärendet prövassom regel alltid först. Dessutom påbörjas ocksådiskussionerna om ersättning, vilket innebär

19

att alla tre processerna pågår samtidigt, och iviss mån är beroende av varandra vad gällerutfallet. En väl genomarbetad och struktureradMKB, som förutom noggranna konsekvens-beskrivningar också innehåller förslag tillproblemlösning, kan underlätta och ge en bra

stadga åt diskussionerna om intrångsersättningoch kompensationsåtgärder. Dessa beslutasformellt i markanvisningsförrättningen somgenomförs efter det att tillstånd enligt miljö-balken och bearbetningskoncession enligtminerallagen beviljats.

20

Kunskaps-/kompetenskravI miljöbalken 6:7 redovisas vad en miljökon-sekvensbeskrivning ska innehålla. I Natur-vårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:9)återfinns ytterligare anvisningar om inne-hållet. För att kunna redovisa vilken inverkanden aktuella verksamheten har på människorshälsa, miljön och hushållningen med markoch vatten samt andra resurser som verksam-heten eller åtgärden kan antas medföra,behövs olika typer av kompetens. Påverkanpå djur- och växtliv fordrar en kompetens,påverkan på renskötseln fordrar en annan.Den som upprättar MKB:en för rennäringenvid gruvetableringar bör därför besitta en vissgrundkunskap om renskötsel för att kunnauppnå kraven på innehåll enligt miljöbalken.

Innehåll och avgränsningRennäringsavsnittet i MKB:en bör innehållatre delar:

1 Nulägesredovisning som beskriver hur ren-näringen använder marken i dag.

2 Beskrivning av vilka olika typer av konse-kvenser den föreslagna etableringen får pårennäringen.

3 Redovisning av förslag på skadelindrandeåtgärder och problemlösning.

Kraven på redovisning av skadelindrande åt-gärder har stöd i miljöbalken 6:7, andra stycket.

Avgränsa det geografiska område somMKB:en ska behandla i samråd med länssty-relsen och berörd sameby, så att ett tillräckligtomland fångas in i beskrivningsarbetet.Gruvan med tillhörande kringaktiviteter, trafik-rörelser med mera kan orsaka störningar ochpåverkan på rennäringen inom ett omlandsom är betydligt större än själva gruvområdet.

ArbetsmetodEtablera en tidig kontakt med berörda same-byar. Nyttja den kunskap samebyn besitter omsin egen verksamhet som underlag för arbetet.

Både nulägesredovisningen, konsekvens-beskrivningarna samt förslag på skadelind-

rande åtgärder bör utarbetas i nära samrådmed samebyn. Samebyn bör även ges möjlig-heter att granska det skrivna materialet för attpå så sätt bedöma om alla synpunkter deredovisat tagits med, innan MKB:en färdig-ställs för formell handläggning enligt regler-na i miljöbalken.

NulägesredovisningEn MKB ska enligt miljöbalken alltid inne-hålla ett så kallat nollalternativ, så att den pla-nerade verksamheten kan jämföras mednuvarande förhållanden. Nulägesredovis-ningen för rennäringen är detta nollalternativ.Den bör beskriva hur rennäringen i områdetbedrivs i dag och omfatta både en rumsligoch tidsmässig redovisning samt innehållatextbeskrivningar som kompletteras medkartredovisningar. Nulägesredovisningengrundar sig på länsstyrelsernas markanvänd-nings- och riksintresseredovisningar samtannat tillgängligt underlag som finns hoslänsstyrelsen. Där samebyn utarbetat ren-bruksplaner utgör dessa ett viktigt underlagför nulägesbeskrivningen och för efterföljan-de analys av konsekvenserna. Ovanståendeunderlag måste dock alltid kompletteras mednoggranna genomgångar med berörd samebyför att erhålla en fullständig redovisning av:

• Hur och när området används.• Hur och när befintliga flyttleder används

och vilka alternativa leder som finns till-gängliga.

• Hur betesförhållandena är i de olika delom-rådena inom berört område.

• Vilka delar som utgör kärnområden, rast-beten, samlingsplatser, kalvningsland samtvilka fasta anläggningar som finns i området.

• Rörelsemönster och fri strövning mellanolika betesområden.

• Hur sambanden ser ut mellan de olikabetesområdena och andra funktionellasamband.

• Svåra passager, vadställen eller hinder.• Omgivningspåverkan ifrån andra störande

verksamheter i området.

21

Rennäring i MKB för gruvor – för-slag till innehåll och arbetsmetodik

Beskrivningav konsekvensernaKonsekvenserna för rennäringen av en plane-rad verksamhet kan vara både direkta, indi-rekta och kumulativa (adderade). I bifogadchecklista från länsstyrelsen i Västerbottenslän (bilaga 1) redovisas varför det är viktigtatt beskriva konsekvenser för rennäringenoch vilka olika typer av konsekvenser somkan förekomma.

Konsekvenserna delas in i direkta, indi-rekta, funktionella och kumulativa konse-kvenser. Direkta konsekvenser är sådana somär direkt orsakade av den föreslagna nyaverksamheten, som till exempel förlust avbetesland eller blockerad flyttled. Indirektakonsekvenser är till exempel att den nya verk-samheten innebär att andra betesområdenmåste användas i större utsträckning än tidi-gare. Till funktionella konsekvenser höreffekter på renskötselns årscykel eller ökatbehov av arbetskraft. Kumulativa (adderade)konsekvenser består av att den nya verksam-heten adderas till andra pågående verksamhe-ter som innebär ett intrång eller en störning irenskötseln. Detta har betydelse då varjeenskilt intrång inte kan ses isolerat, utan dessaingår i ett sammanhang där alla tillsammanspåverkar förutsättningarna för renskötseln.

Beskrivningen av de olika typerna av kon-sekvenser måste genomföras i nära samrådmed berörd sameby. Samtliga konsekvensbe-skrivningar bör innehålla både text och kar-tor. Då renskötseln är en verksamhet som ärstarkt kopplad till markanvändning och rörel-ser mellan olika typer av markområden är detnödvändigt att beskrivningarna av de olikakonsekvenserna illustreras med tydliga ochläsbara kartor.

Direkta konsekvenser som bör beskrivas är:

• Påverkan på kalvningsland, samlingsplatser,anläggningar eller annat funktionellt vik-tigt område.

• Förlust av betesmark som går förlorad pågrund av den föreslagna verksamhetensamt vilken typ av bete det handlar om.Förlorad betesmark kan dels bestå av betes-mark som direkt tas i anspråk för byggna-tion, men det kan också utgöra betesmarksom på grund av exploateringen inte längreblir tillgänglig. Beskriv också om tillgäng-

ligheten kan uppnås genom ökade arbetsin-satser eller teknikhjälp. Dessa extra insat-ser bör kvantifieras.

• Påverkad eller blockerad flyttled samt omden kan ersättas av alternativa flyttleder.

• Exploateringens påverkan på viktiga sam-band mellan olika funktionella områden.

• Påverkan på renarnas betesro och möjlig-heterna till fri strövning mellan olikaintilliggande betesområden.

• Störningar från den nya verksamheten iform av buller, ökad trafik eller annanpåverkan av mänskliga aktiviteter. Redo-visa också risken för ökade påkörningarorsakade av ökade transporter från den nyaverksamheten.

Indirekta konsekvenser som bör beskrivas är:

• Ökat tryck på andra betesområden samt omdet föreligger risk för överbetning inomdessa områden.

• Risk för att exploateringen trycker ut renar-na mot omgivande bebyggelse, åkermarkmed mera.

• Risk för ökat tryck mot angränsade same-byars marker eller mot stängsel som skiljersamebyarna åt. Ett sådant ökat tryck motstängslet kan riskera i markförslitning ochöverbetning i anslutning till stängslet.

• Totalt sett minskade betesområden vilketinnebär att samebyn måste begränsa det totalaantalet renar för att inte riskera överbetning.En sådan minskning kan också få negativasysselsättningseffekter för samebyn.

• Behov av ökade arbetsinsatser för att flyttarenar mellan alternativa betesområden pågrund av störd betesro eller direktförlust avbefintliga betesområden. Det kan ocksåhandla om ökad kantbevakning för attaktivt hålla renen inom ett visst område.

• Ökat krav på teknikstöd i form av helikop-terdrivning, lastbilstransporter med mera.

• Ökad sårbarhet på grund av till exempelbesvärliga väderförhållanden i kombina-tion med brist på alternativa handlingsmöj-ligheter på grund av exploateringen.

Redovisningen av kumulativa konsekvenserär oftast den svåraste delen i konsekvensbe-skrivningsarbetet. Här kan renbruksplanenutgöra ett viktigt underlag, men den finns

22

endast utarbetad för ett fåtal samebyar i lan-det. Man får också i varje enskilt fall, i sam-råd med berörda myndigheter, diskuteraomfattningen av beskrivningen av de kumu-lativa konsekvenserna. Man kan inte krävaatt en enskild exploatör ska redovisa all sam-lad påverkan från alla typer av samhällsex-ploateringar inom hela samebyns verksamhets-område.

De kumulativa konsekvenserna kan illustre-ras med följande bild ur ”Konsekvensbeskriv-ningar i samhällsplaneringen, R22:1994”:

Följande kumulativa konsekvenser bör ommöjligt redovisas:

• En översiktlig redovisning av den samladeintrångsbilden för samebyn.

• En sammanställning av pågående eller andraplanerade exploateringar inom samebyn.

• En analys av hur den aktuella gruvetabler-ingen adderas till hittillsvarande påverkanoch den samlade konsekvensen för samebyn.

Skadelindrande åtgärderoch problemlösningEn MKB ska enligt miljöbalken 6:7, andrastycket, innehålla en beskrivning av de åtgär-der som planeras för att skadliga verkningar

ska undvikas, minskas eller avhjälpas. Enligtmiljöbalken 3:5 ska mark- och vattenområdesom har betydelse för rennäringen så långtmöjligt skyddas mot åtgärder som påtagligtkan försvåra näringarnas bedrivande.Områden som är av riksintresse för rennär-ingen ska skyddas mot åtgärder som avses iförsta stycket.

För att begränsa det påtagliga försvårandeför rennäringen som en gruvetablering kaninnebära, kan det därför vara nödvändigt attålägga den nya verksamheten skadelindrandeåtgärder och så långt möjligt lösa de problemsom kan uppstå för rennäringen. Vilka åtgär-der som kan bli aktuella är helt beroende avresultatet av konsekvensbeskrivningarna ovan.De samlade åtgärderna bör dock uppnå ennivå som innebär att rennäringen kompenserasför gruvetableringen så att den nya verksam-heten inte påtagligt försvårar rennäringensbedrivande.

Nedan redovisas några exempel på skade-lindrande åtgärder och problemlösning:

• En anpassning av gruvverksamheten i tid,så att påverkan minskas för särskilt känsligaperioder i renskötseln. Det kan handla omprinciper för transporter, tidpunkter försprängningar et cetera. Genom att bryta itidsbegränsade kampanjer under vissadelar av året kan i vissa fall en bättreanpassning till rennäringen göras. Detta ärdock i första hand tillämpbart i små dag-brott. Till koncessionen kan i dessa fall vill-kor kopplas om tidsanpassning.

• Ekonomiskt stöd som möjliggör ökadearbetsinsatser inom samebyn för till exem-pel kantbevakning, samlad flyttning mellanbetesområden med mera.

• Ökat teknikstöd för till exempel flyttninglängs alternativa flyttleder. Det kan innebä-ra ökat behov av helikopter, biltransportereller utökade stängsel.

• Stödutfodring på grund av bortfall av beteunder vissa tider av året.

Arbetet med MKB:en bör avslutas med ensummering, där eventuella kvarstående pro-blem som inte kan åtgärdas, blir redovisade.

23

De förslag på skadelindrande åtgärder somredovisats i MKB:en måste följas upp somvillkor i efterföljande tillstånd, annars kan delätt ”ramla bort” då gruvbrytningen väl ärpåbörjad.

Då rennäringen är en dynamisk verksam-het med levande djur, är det inte alltid lätt attförutse alla tänkbara konsekvenser dåMKB:en upprättas. Därför bör en uppfölj-ning efter det att verksamheten påbörjats all-tid skrivas som tillståndsvillkor.

24

Tillståndsvillkor med mera

Underlag för ersättningsberäkningar

I en MKB upprättad i enlighet med ovanbeskrivna arbetsmetoder, och med ovanbeskrivet innehåll, erhålls ett bra underlag förefterföljande beräkning av skadeersättningarsom utförs av bergmästaren i samband medförrättning och markanvisning enligt mineral-lagen, om inte parterna dessförinnan kommitöverens. Även vid en frivillig överenskom-melse mellan exploatören/verksamhetsutöva-

ren och berörd sameby kan konsekvensbe-skrivningen med tillhörande förslag på ska-delindrande åtgärder ligga till grund för upp-görelsen. Arbetsmetoden möjliggör bättrehänsynstagande till intrångets strategiskabetydelse, exploateringens påverkan på ren-skötseln utanför direkt påverkat område samtanvändningen av tekniska hjälpmedel för attlindra uppkomna skador.

En MKB för rennäringen vid gruvetablering-ar, som genomförs med ovan redovisat inne-håll och som utarbetats i nära samråd medberörd sameby, skapar förutsättningar för

bedrivande av båda verksamheterna och enbättre integrerad markanvändning inom detaktuella området.

Som underlag för en planerad gruvbrytning iNorrliden har länsstyrelsen i Västerbottenslän utarbetat ett metodexempel som visarkonsekvenserna för rennäringen, inklusiveförslag på åtgärder för att lindra konsekven-

serna. Metodexemplet, som redovisas i bilaga2, innehåller huvudsakligen kartredovisningarsom illustrerar möjligheterna att med modernGIS-teknik tydligt åskådliggöra både nulägetoch konsekvenserna av gruvetableringen.

Slutsats

Metodexempel

Bilaga 1 – checklistaChecklista utarbetad av Länsstyrelsen iVästerbottens län

MKB inom renskötselområdetVarför måste konsekvensen förrennäringen beskrivas i en MKB?Hela Västerbottens län ingår i renskötselom-rådet. Renskötsel bedrivs på marker som avmånga inte alls förknippas med renskötsel,till exempel området öster om E4 och söderom Umeå tätort. Renskötselområdet är upp-delat i året runt-marker och vinterbetesmarker.Vissa områden används i huvudsak för genom-flyttning, andra för renbete.

Det är viktigt att verksamhetsutövare, isamband med en miljökonsekvensutredning,bedömer den förväntade påverkan på rennär-ingen. Alla parter gynnas av att rennäringenkommer in i planeringsprocessen i ett så tidigtskede som möjligt. Det underlättar möjlighet-erna till anpassning och påskyndar planer-ingsarbetet. De behov av ökade kontaktermellan samebyarna och övriga markanvändaresom detta leder till, bidrar till allmänt ökadsamverkan och kunskapsutbyte.

Miljökonsekvensbeskrivningen bör därföralltid innehålla en redovisning av konsekven-serna för rennäringen, utom i fall där det äruppenbart att renskötsel inte bedrivs i området.

Hur ska rennäringen beaktas imiljökonsekvensbeskrivningen?Omfattningen av beskrivningen av rennäring-en i en MKB bör ställas i proportion till hurmycket rennäringen påverkas av planeradverksamhet. Vissa standardfrågor måste all-tid besvaras. I slutet av detta dokument finnsen checklista som kan användas under fram-tagandet av en MKB. En viktig inledandekontakt är samråd med berörd sameby.

Är effekten av verksamheten försumbar ifråga om storlek och påverkan, och samebyninte har några invändningar, räcker en kort-fattad redogörelse. De fem första punkterna ibifogad checklista ska beaktas.

Är det tydligt att påverkan på rennäringenkan bli stor, och/eller att samebyn har invänd-ningar, krävs ofta en mer omfattande MKB.Även checklistans sjätte punkt ska då beaktas.

Om en verksamhet berör ett riksintresse-område för rennäringen, så krävs det alltid enutredning om konsekvenserna för riksintresse-området. Därför måste alltid checklistansfjärde punkt beaktas.

Checklista – vad bör en MKBinnehålla avseende rennäringen?Observera att punkterna i denna checklistakan besvaras mycket kortfattat i de fall detbedöms räcka och varje punkt kan också lig-

25

Litteratur

SFS 1998:808. Miljöbalken.

NFS 2001:9. Naturvårdsverkets allmänna rådom miljökonsekvensbeskrivningar.

SFS 1971:437. Rennäringslagen.

Boverket 1999. Boken om MKB, del 1 och 2.Karlskrona.

Alexandersson, U. med flera 1994. Konsekv-ensbeskrivningar i samhällsplaneringen.Östersund.

Mörner, E. 2004. Rennäringen i miljökonse-kvensbeskrivningar, examensarbete i biologi,SLU 2004. Ulltuna.

Ansökan om tillstånd enligt miljöskyddsla-gen till brytning av fyndigheten Maurliden,inklusive MKB med tillhörande kompletter-ingar, Boliden Mineral AB. 1998.

Storlidenprojektet, beskrivning av projektetoch dess miljöaspekter, inklusive MKB medtillhörande kompletteringar, North AtlanticNatural Resorts AB. 1998.

Bilagor

ga till underlag för mer omfattande utred-ningar. Utredningsbehovet för varje punktmåste därför anpassas efter verksamhetensomfattning.

Verksamhetsutövaren ska sätta sig in inedanstående frågor och ur ett helhetsper-spektiv redovisa resultatet i miljökonsekvens-beskrivningen, MKB. Med hjälp av följandesex punkter ska nuläget (nollalternativet),konsekvenser av verksamheten samt möjligaförebyggande och skadelindrande åtgärderbeskrivas:

1 Hur, när och var bedrivs renskötsel i detaktuella området, inklusive dess omland?

2 Vilka är effekterna (negativa och positivaför renskötseln) av planerad verksamhet?

3 Vilka är effekterna (negativa och positiva)för planerad verksamhet av att renskötselbedrivs i området, och kan detta innebäraframtida konflikter?

4 Berörs något område av riksintresse förrennäringen och vilka konsekvenser kandet i så fall leda till?

5 Vilka förebyggande och skadelindrandeåtgärder är möjliga att sätta in, och hur storbedöms den återstående skadan bli?

6 Hur ser den aktuella samt förutsägbaratotala intrångsbilden ut för berörd sameby(tidigare markintrång från konkurrerandeintressen som inte hunnit läka ut, aktuellamarkkonflikter på andra håll et cetera)?

Kartmaterial och information över samebynsmarkanvändning och riksintressen samtadresser till samebyarnas kontaktpersonerfinns lättast tillgängligt via Rennäringens titt-skåp ”Ren 2000”. Kartmaterialet utgör inteen komplett beskrivning av rennäringensmarkanvändning. För en närmare beskriv-ning ska kontakt tas med berörd sameby.

Rennäringens tittskåp ”Ren 2000” finns på:www.ren2000.se.

26

27

Förtydligande avnulägesbeskrivning, karta 1 och 2Området kring Maurliden/Örträsk användsunder perioden oktober fram till mitten avdecember. När snödjupet uppgår till 20–30cm brukar renarna försöka lämna området.Antalet renar som nyttjar området är cirka5 000. Det är cirka en tredjedel av Malå same-bys renar, inklusive en del renar från Maskaureoch Mausjaur samebyar. I dag förekommerfärre renar än vanligt i området. Många flerrenar än tidigare dras söderut och korsarMalån. Orsakerna till det är många, blandannat är skogsbruket inom Malå sameby enviktig orsak.

Renarna använder området för bete ochströvning. Det är ett uppsamlingsområde förskiljningsanläggningen i närheten av bynÖrträsk.

Samebyn är angelägen om att få sina renarin i området och vill därför inte att de passe-rar Malån innan de kunnat samlas för skilj-ning i Örträsk.

Renarna flyttar i huvudsak längs tre flytt-leder. Det är oftast fri strövning och mindregrupper, men även forcerad flytt förekommer.

Renarna dras ner mot näset, (uppsamlings-område 2 i kartan) och vänder därefter oftatillbaka norrut uppefter lederna igen motuppsamlingsområde 1 i kartan. Maurliden ären naturlig hed som renarna vandrar ochbetar längs efter. Detta ger en pulseranderörelse, så kallad växelbetning, där renarnautnyttjar betet i området under en tid.

Redan i dag är denna rörelse till viss delstörd genom tillkomsten av Maurliden-gruvan. Detta märks bland annat genom attdet i dag är färre renar än förut som befinnersig i området. Det märks också genom att flerrenar än tidigare nyttjar de södra flyttledernaoch området av riksintresse vid Skägg-träskberget (uppsamlingsområde 3 i kartan)Detta område är egentligen ett traditionelltvårbete men nyttjas i dag också under hösten.

Renarna samlas in till skiljning vid hageni Örträsk. Detta sker ofta med hjälp av heli-kopter. Nästa anläggning som kan nyttjas äranläggningen i Norsjö-Långträsk.

28

29

30

31

32

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: jordbruksverket@sjv.seWebbplats: www.sjv.se

ISBN 91 88 264-31-9OVR 123