of 2 /2
bl. a. pumpen för klippslagsdämparna . Pilotventilerna är utformade med magnetdelen i oljebad. Tillsammans med korta tryckrörsledningar och ett i övrigt väl dimensi onerat styrsystem ger detta en »rn ju k)) reglering flY pre ss- operationen. Man har särskilt undv ikit en språng - artad läckning eller strypning vid om- styrnings- resp. bromsventilerna. Uppmätta ljudnivåer fran de installerade pressarna 1 000 t pressen Bild 5 visar hur den ekvivalenta ljud- nivån varierar i olika mätpunkter kring pressen (1 m från maskinytanl vid olika presskrafter. Ljudnivåerna avser kon- tinuerlig pressning utan detal j och an - ger således pressens egenl jud (fr ämst från pumparna), Mätningar vid full belastning 11000 l) redovisas inle eftersom onormalt höga ljudnivåer - I. ex. ca 115 dBI A) i mikrofonposition D en!. bild 5 - er- hölls, troligen grund aven fe laktig i hydrauliksystemet. Ljud n iva n vid tomgång, dvs. press i drift obelastad; uppmättes till max. ca 65 dBIA) vid manöverplatserna . Vid en no rma l pressoperation, där pressmomenlel endast utgör ca 10 (X, av den totala arbetscykeln, kan man av mätresultatet bedöma att den ekv iva- lenta ljudn ivån 85 dBI A) vid manöver- platserna normalt r kunna inneh ål- las med marginal. Bild 6 visar ett exempel dar den ekv iv alenta ljudnivån (oktavana lys ) har reg istrerats vid operaförsplats vid pressning och kl i ppning aven plåtde- ta lj där 200 t presskraft utnyttjas, 85 dBIA) erhö lls vid ca 1 200 detaljer per arbe tsdag . I källarplanet under pressen regi- strerades ca 80 dBIA ) ekvivalent ljud- n ivå . Pumpen för klippslagsdärnparna var härvid inte i drift. Onormalt höga ljudn ivåe r - ca 100 dBIA) - erhölls med denna i drift. 250 t pressarna Mätningar , motsvarande de som ge - nomförts [ör 1 000 t har även utförb med 250 t pressarna i drift var för sig. I detta fall kunde man kons ta tera att den ekvivalenta ljudnivån 1 m från pressens yto r varierade från ca 77- 84 dBIAI beroende belastningen 125 - 100 (Yo belastn ingl. I kä llarplane t under pressarna upp - mättes motsvarande l judn i våer t ill maximalt ca 75 dBIA). pressarna kördes obelastade uppmättes maximalt ca 70 d8 1A) vid manöve rp lalse rna . Ekvivalent l)ud1l1\1å dBIA) Vid Vilrina fHJp 2SU t Al 81 A2 80 A3 76 Bl 78 B2 79 83 78 el 79 C2 83 C3 83 D 86 ljudtrycksnivå dB rel.2 ' 10- 5 Pa 120 I 100 80 60 <O 31 , 125 500 I 81 83 81 81 81 86 81 84 85 88 ... ....... soo 2000 75 0 I 83 84 82 83 83 83 84 86 85 91 8000 63 250 1000 4000 Hz Frekvens Bild 6. Uppmätt ekvivalent I;udtrycks- niva vid pressning och klippning aven platdetalj i 1 aoo t pressen med 200 ( presskraft och 1200 detaller per ar- betsdag. --- Motsv. 85 dBIA) Rotogravyr 1976 5m Bild 5. Uppmätta ekvivalenta I;udni- vaer kring 1 000 t pressen. Siffra inom parentes anger mikrofonposition pa motsatta sidan pressen. Sammanfattning Med den här beskr ivna upphandlings- metoden av Mullerpressarna har det visat sig vara möjligt att erhålla en fö rhand nära nog optimerad ljudn ivå. Man är emellertid införstådd med att t. ex. pressverktygens utformning (främst klippverktyg) avsevärt kan - verka den totala l judn i vån vid press- ning. De ono r malt höga ljudniv åer, som uppmätts vid vissa dr iftsfall 1 000 t pressen, har påpekats fö r presstillver- ka r en. Anledningen kommer att utre - das och åtgärdas av denne. Ljudgaranti vid maskinköp Erfarenheter från upphandling av pressar Ingenjörerna Peter Bengtson, Roger Ekström och civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjärsbyrå AB, Göteborg 331.043 621.96 621.97 628. 51 7.2 699.844 D Upphandling av ny maskinutrust- ning med ljudgarant i är en av de vik- tigaste insatserna för att minska bu ll - re t arbetsplatserna i en maskinhall. I meddelande nr 2 och 3, 1973 har be- skrivits hur kraven bör utformas, vilka svårigheter som kan finnas och de data som bör behandlas (blankette r ). Svåri gheterna att definiera kravvär- den är främst bundna till bulleraIst- ringen vid arbetsprocessen , som be- tydligt kan överskrida bu llret från ma- skinen. Maskinleverantören har ofta ing en möjlighet att kontrollera bear- betningsljudet varför ljudgarantin kan komma att endast innefatta )}tom - gångsbullret)} från maskinen. I sådana fa ll är det lämpligt att med leverantören diskutera kompletteran - de dämpningsinsatse r för att åstad- komma ett gott totalresultat. Här be- skr ivs ett pra ktikfall där har skett. Bild 1 visar de tre pressarna des - sa installerats vid Saab -Scania. Praktikfall Buller vid hydraulpressar I meddelande nr 12 , 1974 samt nr 1, 1975 behandlas orsaker till bullerut- strålning vid pressningsarbeten i tunn- plåt med hydrauliska dragpressar , lik- som hur hydraulsystemets komponen- ter, uppbyggnad och utformn ing - verkar ljudalstr inge n. Vidare redovisas resultatet av försök med ljuddämpare i hydraulsystemet. Den tota la ljudutstrålningen vid pressningsoperationerna härrör dels från pressen med dess tillsatsutru st- ning Ihydraulpump, oljetank, e lmoto - rer, presstativ etc.) och dels från ar- I detta meddelande redovisas erfa- renheterna från ljudsynpunkt vid in- köp av tre hydrauliska dragpressar till Saab-Scania, Oskarshamnsfabri- ken. Som grund för inköpet har legat specifikationer, vilka utformats efter överläggningar med tillverkaren, om de tillsatsåtgärder och konstruk- tionsändringar som var möj liga tör att minska ljudutstrålningen från pressarna. Fabrikanten accepterade därvid at! garantera ljudnivån från pressar- na vid olika driftsfall men ej från själva arbetsoperationen. Här beskrivs genomförda åtgär- der - bl. a. montering av inbyggda klippslagsdämpare - vilka medfört at! man erhållit en ekvivalent ljud- nivå som ligger vid ca 85 dB(A), dvs. nära hörselskaderiskfri nivå. betsstycket även om stomljudsut- strå lningen från detta i de flesta fall är ringa. Arbetsstyckets indirekta påverkan av presstativets och hydrau lsystemet s stomljudsutstrålning är däremot av be- tydelse. Klippningsoperationer med tjock plåt och stora presskrafter ger en be- tydande stomljudsutstrålning från presstativet, vilken momentant är kraf- tigare än utstrålningen från t. ex. hy- drau Ipumpar. (Jämför även meddelan- dena nr 6 och 7, 1976.) Vid dragpressning, där plåtdetaljen är omsluten av verktyget och där pres- sen belastas jämnare, är det däremot vanligt att utstrålningen från kompo- nenterna bestämmer den totala ljud- nivån från pressen. Härvid påverkar även belastningsgraden ljudn ivån. Leverantören garanterar endast maskin ljud Som nämn ts kan man vid de flesta ma- skinköp endast vänta sig eller kräva att leverantören garanterar ljudnivån från enbart maskinenheten men inte från tillsa tsu trustningen. Eftersom det slutliga resultatet är en funktion av båda dessa faktorer måste man ändå inf ör upphandlingen söka bilda sig en uppfattning om ljudnivån från den totala enheten. I det beskrivna fallet har detta skett bl. a. genom att man före inköpet för- hört sig om presstillverkarens kon- struktionstekniska möjligheter och er- farenheter i l jud hänseende . Redan ett tidigt sta dium av upp- handlingen har det således varit möj- ligt att awäga kostnader och omfatt- ningen av möjliga kompletterande åt- gärder eller kon s truktion sän dringar med hänsyn bl. a. till d en rådande mil- jön i presshallen . Inköpsrutin I korthet har ljande inköpsrutin till- lämpat s. Anbudsförfrågan har omfattat de krav eller önskemål som sammanställts av produktionstekniska avdeln ingen Ipresskraft, slaghastighet, kapa cite t Särtryck ur Verkstäderna nr 12/ 76

Ljudgaranti vid maskinköpsoundandvibration.se.customer.i8t.com/assets/Uploads/Ljudgaranti-Maskinkp-Erfarenheter...sa installerats vid Saab-Scania. Praktikfall Buller vid hydraulpressar

  • Author
    others

  • View
    6

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Ljudgaranti vid...

  • bl. a. pumpen för klippslagsdämparna . • Pilotventilerna är utformade med magnetdelen i oljebad. Tillsammans med korta tryckrörsledningar och ett i övrigt väl dimensionerat styrsystem ger detta en »rn ju k)) reglering flY press-operationen.

    Man har särskilt undvikit en språng-artad läckning eller strypn ing vid om-styrnings- resp. bromsventilerna.

    Uppmätta ljudnivåer fran de installerade pressarna 1 000 t pressen Bild 5 visar hur den ekvivalenta ljud -nivån varierar i olika mätpunkter kring pressen (1 m från maskinytanl vid olika presskrafter. Ljudnivåerna avser kon-tinuerlig pressning utan detal j och an -ger således pressens egenl jud (främst från pumparna),

    Mätningar vid full belastning 11000 l) redovisas inle eftersom onormalt höga ljudnivåer - I. ex. ca 115 dBIA) i mikrofonposition D en!. bild 5 - er-hölls , troligen på grund aven fe lak tig injus te r i n~ i hydrauliksystemet.

    Ljud nivan vid tomgång, dvs. press i drift obelastad; uppmättes till max. ca 65 dBIA) vid manöverplatserna .

    Vid en no rma l pressoperation, där pressmomenlel endast utgör ca 10 (X, av den totala arbetscykeln, kan man av mätresultatet bedöma att den ekviva-lenta ljudn ivån 85 dBIA) vid manöver-platserna normalt bör kunna innehål-las med marginal.

    Bild 6 visar ett exempel dar den ekvivalenta ljudnivån (oktavana lys ) har reg istrerats vid operaförsplats vid pressning och kl ippning aven plåtde-ta lj där 200 t presskraft utnyttj as , 85 dBIA) erhölls vid ca 1 200 detaljer per arbe tsdag.

    I källarplanet under pressen regi-strerades ca 80 dBIA) ekvivalent ljud-nivå . Pumpen för klippslagsdärnparna var härvid inte i drift. Onormalt höga ljudn ivåe r - ca 100 dBIA) - erhölls med denna i drift.

    250 t pressarna Mätningar, motsvarande de som ge-nomförts [ör 1 000 t pres~en, har även utförb med 250 t pressarna i drift var för sig.

    I detta fall kunde man kons ta tera att den ekvivalenta ljudnivån 1 m från pressens yto r varierade från ca 77- 84 dBIAI beroende på belastningen 125-100 (Yo belastn ingl.

    I kä llarplanet under pressarna upp-mättes motsvarande ljudn ivåer till maximalt ca 75 dBIA).

    Då pressarna kördes obelastade uppmättes maximalt ca 70 d81A) vid manöverplalse rna .

    ~ Ekvivalent l)ud1l1\1å dBIA) Vid VilrinafHJp prl'~~krall

    2SU t

    Al 81 A2 80 A3 76 Bl 78 B2 79 83 78 el 79 C2 83 C3 83 D 86

    ljudtrycksnivå dB rel.2 ' 10-5 Pa 120

    I 100

    80

    60

  • Bild 1. De lre hydrauliska dragpressarna da dessa installerats vid Saab-Scania. 1 OOlJ t pressen (nedersia bilden) är till sin uppbyggnad likartad de bada 250 l

    pressarna med flertalet pumpar placerade på ovansidan av stativet.

    etc) och verkstadsingenjören (uppgif-ter från riggare, underhål lsavdelning, skyddsingenjör, konstruktionsavde l-ning, pressoperatör etc). I detta fall skildes på a llmänna synpunkter, skyddsåtgärder, e lektrisk utrustn ing samt krav på instruktioner för pressens skötsel.

    Anbuden från ett antal pressleveran-törer granskades aven arbetsgrupp och då pressfabrikatet IFritz Muller Pressenfabrik) valls, avstämde man önskemål och e rbjudanden i anbudet och justerade el ler komp letterade det-ta. Ylterligare informationer inhämta-des - sedan man mottagi t ordererkän-nandet - genorn fabr iksbesök , varvid även underlag för ett preliminärt typ-godkännande av pressen anskaffades. De senare frågorna behandlas av IVF såsom ombud för Arbeta rskyddsstyrel-sen .

    [ della skede - ca 'J år före leverans - påbörjades förberedande arbeten !fundament, durkar , lyftanordn ingar, kylinstal lation elc).

    Ljudfrågor i upphandlingen I inköpsrut inen har u trymme för Ijud-frågo r främst lämnats i en av de bila-gor som bifogats inköpsordern - )}An-visn ingar om skyddsåtgärder vid hy-drauliska pressar)}.

    • KAS anvisningar Vid utformningen av kravtexten har man först och främst tag it med de all -männa anvisningar som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen Inr 98, 1973 -\)Hydrauliska och Pneumatiska pres-sar))).

    Eftersom anvisn ingarna i ljudhänse-ende är allmänt hållna och refererar till SEN 590111 ISvensk Slandard) har man främst rordra i att kravet på den ekvivalenta ljudnivån 85 dBIA) loch motsvarande kr iteriekurvan NR 80) skall uppfyllas på opera lörsplalserna.

    • Impulsbuller SEN-normen saknar en noggrann vär-dering av impulsbuller - ca 10 dBIA) skärpning av de i normen angivna hör-selskaderiskgränserna rekommende-ras. De vid klippningsoperationer alst-rade impulsljuden kunde därför endas l behandlas på detta säll i kravspecifika-lionen.

    • Förfragan Som komplement ti ll dessa grundlä~ gande krav bifogades dels en dörfra-gan om ljuddata) i enlighet med vad som redovisats i ett tidigare meddelan-de nr 2, '1 973 saml en lista med Ijud -tekniska frågor.

    ljudtrycksniv: dB rel. 2 ' 10-5 Pa

    '" I

    mo

    80 1/ .'/' ..

    60 i?

    4 °

    r-.... ,

    " , 125 500

    r--"--- -~

    .- -

    i i

    2000 6000

    63 250 1000 4000 Hz Frekvens

    Bild 2. Uppmätt ekvivalent Ijudtrycks-/liva 1 m fran de bada cirkufationspum-pama.

    Fabr. hydro-MECO, motsv. 88 dB(A)

    - - -- - Fabr. Vickers, molsv. 78 dB (A)

    Bild 3. De inbyggda klippslagsdämpar-na i 1 000 t pressen. Motsvarande däm-pare är monterade pa motsatta sidan av pressen.

    En noggrann injustering av dämpar-nas ingreppsfägen ~lr möjlig med den rörliga spindeln.

    1. Axiellt rörlig spindel, 2. klippslags -dämpare.

    Med dessa avsåg man dels att på-verka el ler komp lettera tillverkarens mäl- och redovisningsmetoder och dels att undersöka mÖjligheterna till eventuella maskinändringar e tc.

    • Press tillverka ren s svar och synpunkter

    Av erfarenhet ve t man att en s törre till-verkare endast sällan kan besvara en

    Bild 4. Rör- o ch pumpinstallation i källarplan under 1 000 t presse n. "/. Hydraulpump för klippslagsdämpare, 2. elastisk infästning.

    komp lice rad fö rfrågan om ljuddata. Ändringar utanför den norma la ruti-nen är ofta~ t även svåra e lle r ko~f~all1 -ma an erhålla.

    I detta fall visade det s ig emellertid att Mullers no rma la mät- och redovis-ningsmetoder grundade sig på de tys-ka mätnormerna DIN 45635 och 45633. l dessa anges bl. a. a tt ljudnivån skall mätas i olika punk ter 1 m från maskin-yian vid olika driftsfall.

    Ett jämförande mä lunderlag från pressar med va rierande ~torlekar kun -de även d irekt ligga lill g rund för be-dömn ingen av ljudnivån från de ak-tuella pres~arna.

    Det framkom också alt man vid kon-stru ktionen av Mullerpressar generell t sökte välja komponenter och tekniska lösn ingar så alt en maximal ljudn ivå motsva rande 90 dBIA) le kv iva lent ljud-nivå ) skulle erhå llas - grundar sig på bestämmelserna i Västtysk ia nd och som anges i VOl riktlinjer nr 2058.

    Enligt Muller var del även tekn iskt möj ligt att flytta ner de pumpar som är ins tallerade på pressarnas ovansidor till ett separat utrymme - t. ex. i källa r-planet under pressarna. på detta sätt uppskattade man att ca 10 d BIA) lägre ljudnivå skulle kunna erhållas.

    Emel lertid utfördes inte åtgärden dels av kostnadsskä l och dels eftersom man med den allmänna ljudn ivån i presshallen inte he lt skulle kunna ut -nyttja ålgärden. Möjligheter att mon -tera separata ljudfällo r i rörsyslemet finns emel lertid.

    Utförda åtgärder De åtgärder som Muller utfört på de levererade pressarna för att den garan-terade ljudnivån - 85 dBIAj, ekvivalent ljudnivå - skall innehållas är följande: • Hydraulpumparna är optimerade från ljudsynpunkt, primärt genom val avaxialkolvpumpar.

    Som exempel på betydelsen av pumpvalet kan nämnas atl man vid utbyte aven kugghjulspump Ifabr. hydro-MECO, I'LB 30-85 ersattes med pump av fabr. Vickers , GPA-3-63 - K2) på en press vid Saab-Scania erhöll 10 dB(A) lägre buller.

    Bild 2 visar de uppmätta ljudnivåer-na, 88 dBIA) före resp. 78 dBIA) efter utbyte t, i oktavan alys. Pumpkapacite-ten var ca 125 resp. 95 l/min för de båda pumparna vid ett tryck motsva-rande ca 6 bar. • Pumparna har monterats med stom-ljudsminskande mellanlägg Ipolyure-tanelast) mol presstativ och oljetank. • En elastisk koppling finns mellan el-moto rer och pumpar. • Klippslagsdämpa re har byggts in mellan pressbord och löpare, b il d 3. En noggrann injustering är möjlig med den gängade axel som är synlig på bil -den. • Rörinfästningar har utförts med stomljudsiso lerande fästpunkter mot pressytorna, där man inte har kunnat montera mol betongpelare etc.

    Bild 4 visar en del av rörmontaget i källarplanet under pressarna där även ett anta l hydraulpumpar placerats,