Med mellanskog nr4 2014

Den största skogsbranden i modern tid

Hyggesfritt skogsbruk – en nischmetod på frammarsch?

Besök på MellanskogsElmia

Hantera viltköttet på rätt sätt

42014 MEDLEMSTIDNING

2

med mellanskog NR 1 – 2013

”När du tittar på dina båda tassar, behöver du bara bestämma dig för vilken som är den högra, sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra.”

Nalle Puh


innehåll

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99

E-post: [email protected]

Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 [email protected]

På omslaget: Branden i Västmanland, Foto: Rode Selin Andersson

Form, layout & projektledning: Matador kommunikation

Tryck: Forssaprint 2014

Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog

Upplaga: 29 000 ex

Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

3 Ledare

4 Skogsägarbesök

6 MellanskogsElmia

8 Branden i Västmanland

14 Knuttimmer

16 Hyggesfritt skogsbruk

20 Hantera viltkött

23 Ny i styrelsen

24 Dialogprojektet

26 Medlemsapp

27 Fastighetsspalt

27 Cityskogsägarna

29 Sågverket i Färila

30 Virkesmarknaden

31 VD-krönika

33 Från Skogen

med mellanskognr 4, 2014

441 428TRYCKSAK

PEFC/05-31-5

www.pefc.se

6

23

8

33

Aktuella räntesatserGäller fr.o.m. 21 juli 2014

Krediträntor Merkonto 1,15 %Likvidfördelning/Betalningsplan 1,40 %

Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,90 %A conto/förskott leveransvirke 5,90 %Dröjsmålsränta 9,00 %(referensräntan + 8 procentenheter)

med mellanskog NR 4 – 2014 3

i ett väl fungerande civilsamhälle. Vi behöver identifiera vad som i vår tid motiverar unga människor att lära sig ledarskap och ansvarstagande. Vi behöver främja att fler blir delaktiga.

Civilsamhället bestod provet när branden förödde skogsägarnas sekellånga planer. Mellanskogs arbete för och tillsammans med de nära 200 skogsägarna som är drabbade har bara börjat. Nu pågår överläggningar mellan förening, länsstyrelse, skogsstyrelse, försäkringsbolag och andra om allt som väntar – från brandövervakning via skadereglering och avverkning till plantering av ny skog.

Till ett av mötena kom en pappa med sin tre månaders dotter på armen. Han blev sinnebilden för det långsiktiga tänkande som alltid bär oss skogsägare. När flickan når pen-sionsålder kan gallringen bli ekonomiskt lönsam. Så länge livet spirar kan inte världen dö.

MellanskogsElmiaDen framtidstron tog vi med oss in i MellanskogsElmia i Saladamm, några mil från skogsbranden. Med allvar fördju-pade skogsägare sig i förebyggande för och följder av brand. Med nyfikenhet studerades ny teknik och nya tjänster till gagn för familjeskogsbruket. Inte utan hetta diskuterades de politiska spelreglerna för skogsbruket. Allt var välorganiserat och om två år lockar ny mässa.

I olika tonarter bekräftar branden och skogsmässan bety-delsen av vår skogsägarförening.

ledare

Tillsammans hjälper vi varandra

Inga människor och ingen räddningstjänst i världen kan stoppa en brand som blir så här stor. Det var naturen själv som hejdade eldens framfart – vind som minskade i styrka och sedan vände. Räddnings- ledaren Lars-Göran Uddholm tvekar inte i sin beskrivning. Hans slutsats är lika tydlig: Det får aldrig, aldrig hända igen.

När människorna i västmanländska bygder erfor eldens framfart, rådde heller ingen tvekan. Utan att fråga samhälle- liga instanser, utan att räkna med att ”någon annan” skulle gripa in, började de organisera evakuering av människor och djur. Grannar bistod grannar. Bygdebor, som knappast hade talats vid, arbetade lugnt och metodiskt tillsammans. Som ovärderlig grund fanns erfarenheterna från föreningar, folkbildning och kyrka av att leda, planera, genomföra och följa upp. Medmänniskor kom i trygghet.

Civilsamhället visade sig fungeraDe som trädde fram som ledare hyllas med rätta som hjältar. Här finns fina företrädare för LRF och Mellanskog. Värt tanke – och slutsats – är också hela civilsamhället med före-ningar, bygdegårdar och kyrka som varje vecka, varje år – årtionde in och årtionde ut – finns och fungerar i lokal-samhället. I det till synes lilla, sker något stort: Föreningar rustar människor med handlingskraft, metoder och sam-hällskunskap. Samlingsplatser skapar nätverk, stärker sam-hörighet och grundlägger demokrati. I föreningslivet, både ideellt och kooperativt, och i det offentliga Sverige med kommuner, landsting och stat behöver vi förstå storheten

Karin PerersMellanskogs ordförande

Hälsningar

Sture Karlsson och Karin Perers, Mellanskog i samtal med räddningsledaren

Lars-Göran Uddholm.


Kristina har hittat hem– från kunglig hovleverantör i Oslo till skogsägare i VärmlandKristina Samstorp är uppväxt på gården som bär hennes efternamn, eller är det tvärtom kanske? Hon flyttade tidigt, redan efter gymnasiet, och jobbade med både det ena och det andra innan hon utbildade sig till skogsmästare.

Efter ett antal år inom sågverksindustrin har hon nu kommit hem till Värmland igen och tillsammans med maken Mikael tagit över den drygt 300 hektar stora gården.

Samstorp ligger någon mil nordost om Karlstad. Här är Kristina uppväxt och här har hon hjälpt sin pappa Anders i skogen så länge hon kan minnas. Intresset för skogen är något de alltid haft gemensamt.

– Jag var väl en tvärhand hög när jag var med ute på hyggena och planterade.

Efter gymnasiet bar det av till ett jobb på en hästgård och senare hamnade hon i Oslo som underklädesförsäljare.

– Det var en exklusiv butik och vi var bland annat hov-leverantör av trosor till den norska drottningen, säger hon och skrattar.

SågverksindustrinMen det var skogen som lockade mest. Efter ett skogligt basår i Uppsala blev det skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg och direkt efter skolan jobb inom såg-verksindustrin på Rörvik Timber.

– Egentligen var jag inte särskilt intresserad av sågade trävaror men ville inte tacka nej till en sådan chans. Först

Efter åren i storstan behöver inte Kristina och Mikael Samstorp leta parkeringsplatser

längre.


skogsägarbesök

gick jag som trainee i ett år innan jag fick börja jobba med egna marknader. Under den här tiden gick mark-naden spikrakt uppåt och vi hade några fantastiska år. Men sedan gick marknaden ned och då fick jag uppleva det också.

Så stod hon ett tag utan jobb men tog det som en lärdom istället för att se det negativt. Hon seglade med ostindiefararen, tog konsultuppdrag åt skogsbolag och reste till Normandie.

I slutet av 2009 flyttade hon till Göteborg och fick jobb på AB Trätälja där hon blev kvar i tre år.

– Under den tiden var jag inköpare mot den svenska och norska marknaden, och så letade jag parkerings-plats. Ständigt! Jag spenderade timmar varje dag på att leta parkeringsplats.

Bodde i storstanVid den här tiden hade hon träffat sin blivande man Mikael och flyttat ihop med honom i en lägenhet.

– Vi bodde och jobbade i storstan men vi spen-derade all fritid till att åka bort. Antingen hit till Värmland eller till Mikaels hem-trakter i Skåne. Vi hade en stor och dyr lägenhet som vi aldrig använde an-nat än till att sova i.

Till slut var det Mikael som sa, jamen vi provar att flytta till Värmland.

– Vi sa upp oss från våra jobb, hyrde ut lägenheten och flyttade in i en av sommarstugorna vid sjön. Det gick fort när vi hade bestämt oss. Vi hade inget skydds- nät utan ägnade oss åt att skära i kostnader under en period.

Hem till gårdenKristina och hennes pappa Anders har alltid varit överens om att skogen skulle övergå i hennes ägo när det var tid för det. Det var överens om att de aldrig skulle samäga utan att det skulle vara en ”clean cut”.

– Men det var då det. Med tiden har vi båda insett att, även om jag äger skogen helt, är det bäst och roligast om vi båda jobbar med fastigheten. Tillsammans har vi ett brett perspektiv på hur man jobbar och lever med sin fastighet. Det går inte en dag utan att vi pratar om gårdens förutsättningar.

Idag är Mikael i uppstartsfasen med sitt eget företag där han sysslar med restaurering och nytillverkning av historiska föremål och Kristina har fått arbete på hus-hållningssällskapet som företagsrådgivare.

I juni förra året flyttade Kristina och Mikael in i stora huset och tog därmed över skötseln av gården helt.

– Just nu jobbar jag med att försöka förstå ekonomin i skogen och det är inte helt lätt, säger Kristina som blivit ägare till 307 hektar varav 204 är produktiv skogsmark.

Kaniner av köttrasFörutom skogen har de ett 20-tal kaniner av köttras och planen har varit att utöka den delen och bygga om ladan för att passa ändamålet.

– Men just nu finns inga nya rekommendationer på hur burars storlek ska vara. Det pågår diskussioner men än är inget klart. Vi avvaktar och ser när och hur det blir när Jordbruksverket bestämmer sig, berättar Mikael.

När det kommer till prat om kaninerna blir Kristina entusiastisk.

– Det ska bli en större produktion här är det tänkt men just nu har vi en paus i planerandet och känner in oss lite. De vi har nu är bara till självhushåll.

– Kaniner är ett oerhört klimatsmart djur, det finns inte många djur som omvandlar gräs till kött på ett så bra sätt. Dessutom har kaninerna få sjukdomar.

Planer med skogenDen här dagen har Kristina besök av Jerker Olsson,

Mellanskogs skogsinspektor på området, för en diskussion om skogens förvaltning.

Vad har du för planer med skogen?– Mja, säger Kristina och skrattar. Jag har ingen fast plan, det är inte min stil. Jag tycker att man ska vara öppen och nyfiken i det man gör och inte glömma bort att ha kul på vägen.

Hon säger att det egentligen är för tidigt att prata om planer.

– Jag vill känna in mig lite. Ekonomin är en utmaning och

ger ju en direkt belöning om man sätter sig in i den och håller sig au

jour med marknaden, de egna behoven och rådande regelverk. Men jag har också

skyldigheter, när det kommer till skogens naturvärden och dess ekonomiska värde vidare till

kommande generationer inte minst. Det är ett stort ansvar att vara skogsägare. Jag har ett stort nätverk omkring mig som jag bollar tankar och idéer med. Det är ett stort stöd i mitt skogsägande.

SjälvverksamKristinas pappa har alltid trivts i skogen och arbetar där ungefär en dag i veckan fortfarande. Han har alltid till viss del varit självverksam även om man alltid lejt in Mellanskog vid större insatser.

– Anders har skött skogen på ett föredömligt sätt, säger Jerker Olsson. Han har gjort det han hunnit med och tyckt varit roligt själv och resten har han låtit Mellanskog hjälpa till med.

Han tror att Kristina kommer att fatta kloka beslut i sitt skogsägande.

– Hon är skogligt utbildad och har alla förutsättningar att förvalta sin skog på ett bra sätt.

Text och foto: Mari Nälsén AB

Samstorp


LYCKAD MÄSSA med nöjda besökareSommarens stora skogsmässa MellanskogsElmia blev den lyckade branschfest arrangörerna hade hoppats på. Många besökare imponerades över det breda utbudet av utställare, seminarier och andra aktiviteter. Och utställarna tyckte att de fick träffa rätt målgrupp på mässan.

Den första upplagan av MellanskogsElmia blev en stor framgång. Samarbetet mellan Mellanskog och mäss- arrangören Elmia fungerade utmärkt och båda parter kän-ner sig nöjda och ser fram emot kommande mässa 2016.

– Mässområdet blev väldigt bra. Det tar sin tid att arbeta in en ny mässa, särskilt när den hålls på ny plats. MellanskogsElmia etablerade sig som den ledande skogs-mässan i Mellansverige och visade stor potential, säger Maria Lindsäth, affärsområdeschef på Elmia.

Seminarium om skogsbrandenFör Mellanskogs del blev det en rivstart efter sommarens semester. Tid som skulle ha ägnats åt mässförberedelser fick istället gå till att hjälpa och stötta skogsägare som drabbats av den värsta skogsbranden i Sverige i manna-minne. Skogsbranden i Västmanland påverkade också programmet på MellanskogsElmia som bland annat utökades med ett extrainsatt seminarium.

– Många ville lyssna på räddningsledare Lars-Göran

3

5 6

2

1


mellanskogselmia

Uddholm som kom till mässan och berättade om sin syn på branden och släckningsarbetet. Även politiker-debatten på lördagen handlade till stor del om branden, säger Fredrik Rosén, mässansvarig på Mellanskog.

Räddningstjänsten hade också en extrainsatt monter där besökare fick ställa frågor om branden. Även i Mellanskogs monter fanns den lokala brandorganisa-tionen från södra Dalarna på plats.

Hög stämning på mässanI övrigt flöt programmet på bra under mässans två sen-sommardagar 22-23 augusti. Stämningen var hög och förhöjdes ytterligare av de två dragplåstren tillika äkta makarna f.d. skidskytten Björn Ferry och armbryterskan från Ensamheten, Heidi Andersson. Björn Ferry berättade om sitt eget skogsägande varvat med roliga anekdoter från sin idrottskarriär.

– När jag precis köpt skog blev jag så besatt att mina landslagskompisar förbjöd mig att prata om skog i mer än två timmar per dag, berättade Björn Ferry på sitt seminarium som var fullsatt till sista plats.

Nöjda utställare Totalt kom 150 utställare och många av dem tycker att MellanskogsElmia lockade helt rätt målgrupp. Janne

Haikiö på Pentin Paja Oy kom ända från östra Finland för att delta som utställare. Företaget är återförsäljare av Naarva-maskiner och visade under mässdagarna upp en traktor med stegmatare.

– Vi har träffat helt rätt målgrupp här på Mellanskogs- Elmia. Både privata skogsägare och entreprenörer har visat stort intresse för våra produkter. Jag tror att maskiner för det småskaliga skogsbruket lockar många, säger Janne Haikiö.

Men även större maskiner fanns på plats längs med skogsslingan på mässområdet.

Fler besökare till nästa mässaTotalt besöktes MellanskogsElmia av cirka 5 500 besö-kare, en siffra som hade kunnat vara högre, tycker både Mellanskog och Elmia.

– Ja, vi hade hoppats på fler. Men egentligen är det viktigare att rätt besökare kommer vilket vi tycker att det gjorde under de här dagarna. Till nästa Mellanskogs- Elmia kommer vi att se över vad vi kan förbättra och hur vi kan locka ännu fler, säger Fredrik Rosén. Välkommen till nästa mässa här i Sala 19-20 augusti 2016.

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

1. Gunnebo Industrier var en av totalt 150 ut-

ställare. 2. Mellanskogs ordförande Karin Perers

inviger MellanskogsElmia 2014. 3. Per-Olof

Jacobsson från Peras Alltiallo visar upp skogs-

arbete med arbetshästen Timus. 4. Armbrytning

handlar om teknik och råstyrka. Armbryterskan

från Ensamheten, Heidi Andersson med elva

VM-guld i bagaget gav tips till nyfikna besökare.

5. Mässansvarig på Mellanskog Fredrik Rosen

tillsammans med Heidi Andersson och Björn

Ferry. 6. Ponsses skördare Scorpion lockade

många intresserade besökare. 7. Göran Bergquist

demonstrerar Bamsesågen. 8. Blå- och rödfärgad

flis ramade in Mellanskogs egen monter.

7

8

4


xxxxxxxxxxxxxxxxx

Den största skogsbranden i modern tid

Sommaren 2014 inträffade den största skogsbranden i svensk modern historia. I tolv

dygn brann det i fyra västmanländska kommuner; Sala, Surahammar, Fagersta och Norberg.


Okontrollerbara naturkrafter härjade våldsamt och elden spred sig snabbt i knastertorra marker. På plats kämpade räddningstjänst, försvar, hemvärn, helikop-trar, vattenbombplan, skogsarbetare, markägare och frivilliga i ett inferno av eld och rök. En kamp för liv, skog och egendom.

Ingen kunde någonsin föreställa sig att hela landskap skulle ödeläggas och att fler än tusen människor skulle fly från sina gårdar, djur och hus. Eller att branden skulle kräva dödsoffer, förstöra värden för mer än en miljard och bli en nationell angelägenhet.

Vi befinner oss i Bergslagen, i skogarna några mil norr om Ramnäs. Militärfordon och timmerbilar passerar och doften av rök känns fortfarande. Brandslangarna ligger överallt. Mer än 70 mil slang, sägs det.

Mellanskogs entreprenörer Håkan Lundekvist och Andreas Andersson har stängt av skogsmaskinerna för att berätta om dygnen de aldrig glömmer.

Hur nära kom elden?– Mycket nära. En dag i skördaren blev det bråttom och jag fick fly från platsen. Mycket obehagligt, säger Håkan med allvar i blicken.

Andreas inflikar. – En natt skulle vi göra en brandgata. Jag satt i skör-

daren och det blev väldigt bråttom med att avverka. Rapportörerna hade inte hunnit snitsla, de bara skrek: ”Kör”! Jag orienterade mig via GPS:en i telefonen och såg knappt något i röken då strålkastarna inte räckte mer än 20 meter. Det var som att åka mot en enorm vit vägg. Overkligt!

Hur var det under ”Den svarta måndagen” när elden spred sig som värst?

– Det blåste 10–15 sekundmeter och var 34 grader varmt. Vi fick helt enkelt avbryta arbetet då elden spred sig snabbare än folk kunde släcka. En hel mil stack branden norrut den dagen, säger Andreas. Håkan tittar på honom och ryser till.

– Ja, det var otäckt. Hade det varit västliga vindar hade elden sopat rent precis allt ända in till Sala!

Hur är det att jobba i skogen i en sådan extrem situation?– Vi körde arbetspass på minst 12 timmar. Man ifråga-satte vare sig uppdragsgivare eller ersättning. Det var bara att jobba på. För det var ännu värre att vara hemma än i skogen. När maskinerna stod stilla och man borde sova kändes det fel. Till slut blev man helt utmattad. Man var för orolig för att kunna äta och vila. När vi hörde att bönder och frivilliga lyckats hålla undan elden och såg de utländska vattenbombplanen över oss blev vi väldigt lättade. Vilken befrielse, säger Håkan.

Hur mår ni idag?– Tröttheten sitter i och halsen svider fortfarande av all rök som man andats in under de där dygnen. Trots att det är flera veckor sedan, säger Andreas och Håkan instämmer.

Vad har ni för tankar omkring branden?– Man tycker ju synd om den killen som sägs ha orsakat branden med sin maskin. Hur mår han idag egentligen? Andreas skakar bekymrat på huvudet.

Håkan fyller i.– Ja, skogsbranden är faktiskt en tankeställare om

när man egentligen ska jobba i skogen. Vintrarna är ju inga riktiga vintrar. Sedan är det oftast för blött på våren och hösten. Och på sommaren är det tydligen för torrt och farligt.

Kan ni se någonting positivt i tragedin?Håkan och Andreas funderar en lång stund. De tycker att det är svårt att hitta något bra. Men en sak är de ense om.

– Det är ju bra om man kan börja prata om bästa tid för skogsarbete. Vi ser ju nu hur det kan bli ... Men det som känns bra i allt kaos är väl annars uppslutningen i bygden, att alla hjälpte varandra. Frivilliga och byalag slet med att släcka, jobbade hårt för att skydda bygden och såg till att vi som var i skogen fick mat och dryck. Vi kämpade mot elden. Tillsammans.

Den största skogsbranden i modern tid Mellanskogs entreprenörer Andreas Andersson och Håkan

Lundekvist från Sala Skogstjänst arbetade under skogsbranden.

branden i västmanland


Henrik Öhman är skogsinspektor och Mikael Ambjörn är virkesområdeschef på Mellanskog i Västmanland. På kontoret strax utanför Västerås arbetar de båda sedan en tid intensivt med brandsamordning samt information till skogsägarna i brandområdet.

Hur agerade Mellanskog när skogsbranden tog fart?– Det första vi gjorde var att erbjuda räddningstjänsten våra maskiner till brandgator. Vi försökte också få en överblick över markägarna, hur vi skulle få tag i dem samt samarbetade med LRF. En intern krisgrupp in-ledde även i ett tidigt skede möten för att planera olika insatser, bl.a. ett antal informationsträffar i bygdegårdarna för skogsägarna. Under dessa träffar deltog represen-tanter från länsstyrelsen, räddningstjänsten, LRF Konsult, Länsförsäkringar, Skogsstyrelsen, kyrkan, kommuner samt olika krishanteringsgrupper. Media fick dock inte närvara, av respekt för de drabbade och den krissituation som rådde, berättar Henrik Öhman.

Kände alla skogsägare till mötena?– Vi stämde av alla markägarlistor och såg till att alla fick kallelsebrev. Postgången fungerade dock inte i vissa delar av länet då vissa vägar var avlysta. Så läget var osäkert. Vår lokala förtroendeorganisation med sina 24 representanter påtog sig uppgiften att ringa runt till de drabbade skogsägarna och bjuda in till mötena, säger Mikael Ambjörn.

Mikael fortsätter. – Mötena fick mycket stor uppslutning. Mer än 200

personer samt ca 25 representanter från organisationerna deltog. Det fanns rykten och spekulationer som flore-rade under branden, både i bygden och i massmedia. Vi ansåg därför att det var viktigt att informationen på mötena var tydlig, pålitlig och från högsta instans. Två statssekreterare, landshövdingen samt ordförande och vd från Mellanskog fanns på plats. Ett viktigt syfte med mötena var även att skogsägarna skulle få träffa varandra och prata om det som hänt.

Skogsägarna hade förstås många frågor?– Nej, de praktiska frågorna var få. Jag tror att många inte hade hunnit landa i det som hade hänt, gissar Henrik.

Vad händer framöver och vilka frågor kommer ni att arbeta med?– Många stora frågor måste lösas och för att göra det krävs både intern och extern samverkan. Jag är säker på att många nya frågor kommer att dyka upp framöver. Just nu är frågan om eftersläckning aktuell. Vanligtvis faller ansvaret på den enskilda markägaren men brandens

omfattning gör det orimligt i detta fall. Mellanskog vill att länsstyrelsen tar en samordnande roll i denna fråga. Sedan är det avsättningen av brandskadat timmer, för-klarar Mikael, kan man rädda det eller blir det brännved?

– En annan fråga är rågångarna i den nedbrunna skogen. Det handlar till stor del om smala skiften; ca 20 m breda och 3 km långa. Många gränsmarkeringar är borta eftersom det har brunnit så hårt, flikar Henrik in.

Fler problem som branden orsakat?– Frågan om avverkningsarbete i brandskadad skog gör att vi arbetar med en säkerhetsutbildning. Utbildningen arrangeras av Mellanskog, länsstyrelsen och andra aktörer. Allt avverkningsarbete ska ju ske klokt och säkert och som läget är idag bör man vänta med både besök och arbete i skogen. Det bästa vore att vi först fick en rejäl storm som tog ned de flesta brända träden, hoppas Henrik.

– Merparten av de stående döda träden måste troligt-vis bort. Undantaget är de träd som står i reservat. Rent allmänt tror jag också att branden kommer att få långt- gående konsekvenser och resultera i flera nya rutiner inom bl.a. skogsbruket, räddningstjänsten etc, fortsätter Mikael.

– En sak som också blir tydlig i arbetet är hur viktigt civilsamhället är. Vi har sett många fina exempel på hur människor ställt upp för varandra i denna extrema krissituation. Det känns positivt mitt i allt brandkaos, menar de båda.

Information och samordningFörst; brandkaos, panik, flykt och ovisshet. Sedan; ett svart spöklikt hygge på hisnande 15 000 hektar. Brandens olika skepnader väcker många frågor.

Henrik Öhman och Mikael Ambjörn på Mellanskog. De arbetar bl.a. med information till skogsägarna och samordning av brandrelaterade frågor.

Röken ligger tung över skogen.


Fler än tusen personer evakueras från sina hem 4 augusti. Samma dag brännskadas en man svårt och en annan avlider.

I Västmanland kallas denna dag för ”Den svarta mån-dagen”. Det var då Sture Karlsson, vd på Mellanskog, insåg vikten av ett snabbt agerande.

Läget i skogen krävde insatser – på riksnivå.

Vad gjorde Mellanskog i denna situation?– Diskussioner internt och med skogsägaregruppen mynnade snabbt ut i ett beslut att jag tillsammans med Mellanskogs ordförande Karin Perers skulle ta en direkt kontakt med regeringskansliet och landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Under mötet med regeringen fram-förde vi Mellanskogs synpunkter om det allvarliga läget, behoven av samordning, släckning och eftersläckning samt stöd för drabbade skogsägare. Några dagar senare påtalades behoven igen under ett möte mellan mark- ägare, statssekreterare och landshövdingen, förklarar Sture Karlsson.

Hur bemötte svenska staten skogsägarnas behov?– Det fanns en stor vilja att hitta smidiga lösningar. Vi fick en snabb direktkontakt och ett bra gensvar på våra synpunkter. Även lokalt fick vi en bra kontakt och sam-arbete med såväl räddningsledningen som länsstyrel-sen, menar Sture Karlsson.

Hur yttrade sig regeringens insatser?– Landsbygdsminister Eskil Erlandsson medverkade under MellanskogsElmia, skogsmässan i Sala 22–23 augusti. Där meddelade han att regeringen går in med 78 miljoner kronor i såväl direkt som indirekt stöd till de drabbade skogsägarna. Stödet handlar bl.a. om att täcka

markägarnas kostnader för evakueringen av djur. Samt slopad bränsleskatt för maskiner som ska användas i brandområdet. Stödet ska även gå till utbildning för skogsägare och entreprenörer som ska arbeta i området samt till vägreparationer, uppmärkning av fastighets-gränser och upparbetning och lagring av biobränsle.

Vad händer framöver?– Vi kommer att arbeta med eftersläcknings- och över-lämningsfrågor. Samt med att ta fram ett utbildnings-paket för skogsägare, entreprenörer och personal. Ut-bildningen beräknas vara färdig inom några veckor. På riksnivå tror jag också att det kan bli aktuellt med en lagöversyn då man idag insett att omfattande bränder kan kräva statlig samordning.

Dina tankar omkring brandarbetet?– Alla hjältar är värda att hyllas! Från de som var på plats på olika sätt och släckte, sågade och körde vatten dygnet runt – till de som kokade kaffe. Det som skedde var en modig och storartad mobilisering av civilsamhället. Men även av räddningsledning, LRF, länsstyrelsen och andra aktörer. Jag är även tacksam för att svenska staten valde att lägga krångliga regler åt sidan för att snabbt lösa denna extrema situation. Det känns väldigt bra, säger Sture Karlsson.

Avslutningsvis, vad vill du säga till de skogsägare som drabbats av branden?– För oss på Mellanskog handlar det om att jobba för skogsägarens bästa. Vi fortsätter nu att göra allt vi kan för att lösa de problem och frågor som branden fört med sig. Men alla frågor kan inte lösas direkt och därför anser jag att det är det viktigt att ha tålamod. Så skogs-ägare; ta det lugnt. Vi kommer att fortsätta hjälpa dig så att det blir så bra som möjligt!

Stor vilja att hitta lösningar

branden i västmanland


Lantbrukaren Per Anderssons släkt har bott på gården Ol-Jons i 15 generationer. Skogen har alltid funnits där. Men denna sommar förändrades allt. Stora delar av barrskogen som brukats sedan mitten på 1500-talet är idag borta.

Per Andersson utanför Västerfärnebo är en av skogs-ägarna som drabbats av branden.

Men gårdshusets veranda bjuder på idel pittoreska vyer över vidsträckta hagmarker och frodiga skogs-dungar. Har det verkligen brunnit här, undrar man.

– Låt dig inte luras av det du ser därborta, säger Per och häller upp kaffet i kopparna. Det där är bara en kuliss. Bakom dungen är det helt annorlunda.

Hustrun Rode ställer fram nybakade kolakakor på bor-det.

– Ja, man kan inte tro att vi gjorde oss redo för en evakuering! Hon pekar på väggarna.

– Som du ser har vi inga prydnadssaker eller tavlor uppe, allt plockades ner när branden var nära och vi har inte ännu fått tillbaka allt till gården.

Hur mycket skog förlorade ni i branden?

– Ungefär 75 % av gårdens skogsinnehav är borta. Tro-ligtvis mer. Det är svårt att veta när man ännu inte kan gå i skogen och undersöka skadorna. Det handlar om barrskogar som var 40 år gamla och äldre – skogar som jag har försökt förvalta på bästa sätt under alla år. Men nu finns det inte ens jord kvar i markerna! Det är bara aska och grus kvar. Precis allt har brunnit upp. Jag har svårt att förstå hur det ska gå till att plantera ny skog där, säger Per och visar bilder på förkolnade stammar med bara rötter som tycks sväva på askpudrade grusbäddar.

Ni behövde aldrig evakuera gården?

– Det var väldigt nära att vi fick göra det men som tur var fanns det många människor som samarbetade på ett fantastiskt sätt och som gjorde allt de kunde för att hålla markerna och träden ordentligt blöta. Bönder släckte med sina traktorer och vattenfyllda gödseltankar. Det hindrade elden från att nå oss. Tack vare ”fotfolket” står vår gård kvar idag, menar Per.

– Däremot fick vi stryka den planerade vigseln 9 au-gusti från Fläckebo kyrka samt efterföljande bröllops-fest i gårdens maskinhall för nästan hundra personer. Vi gifte oss inne i Sala istället. Bröllopet blev väldigt fint ändå – mitt i all dramatik. Vi ville inte blåsa av allt och låta branden förstöra både skogen och vår stora dag, säger Rode och Per nickar instämmande.

Vad händer med skogen under den närmaste tiden?

– Vi får avvakta med att gå dit tills vi får klartecken. Sedan blir det att ta tag i försäkringar och avverkning, säger Per. Om vi kan göra något alls i skogen innan vintern blir jag glad. Kanske ta hand om virket längs den en mil långa brandgatan över våra och andra skogs-ägares marker?

Hur tänker ni nu – några veckor efter branden?

– Vi försöker tänka att vi måste gå vidare på bästa sätt, att vi måste försöka göra det bästa av situationen inför framtiden. Det som har hänt är inget vi kan göra någon-ting åt. Visst är det tragiskt att skogen är borta, men vi måste se bortom det.

Per fortsätter.– Senare, när en utvärdering ska göras, måste alla pa-

rametrar fram. Man måste alltså prata med alla inom räddningstjänst, Mellanskog, LRF, frivilliga, som har deltagit i arbetet så att hela bilden framträder. Ingen får glömmas. Situationen var värre än media och rädd-ningstjänsten kände till. Hade det inte funnits frivilliga skulle allt vara annorlunda idag.

– Kanske det kunde utses en representant från varje område eller byalag som kan framföra de insatser som gjordes på olika platser, föreslår Rode.

Hur ska ni gå vidare nu?

– Det gör vi genom att hålla dialog med Mellanskog och få stöd av dem. Och genom att träffa andra drabbade skogsägare. Vi förstår ju varandras situation och kan diskutera omkring de möjligheter som finns framöver. Vi går vidare genom att blicka framåt, avslutar Per.

Text: Lotta Isaksson, Columba copywritingFoto: Lotta Isaksson, Rode Selin Andersson, Andreas Eriksson och Per Bengtsson

”Nu blickar vi framåt”Per Andersson och Rode Selin Andersson på gården Ol-Jons är

några av de drabbade skogsägarna.

010-199 88 00 | www.eolusvind.com

Investera i vindkraft!

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Stenkulla.

Vi säljer sextondelar i vindparken

som ligger mitt på den blåsiga

Varaslätten, känt för sina många

välproducerande verk.

För mer information kontakta oss!

Katarina Tideman010-199 88 [email protected]

Henric Karlsson010-199 88 [email protected]

SIKOM GSM AC IIIUtan att vara på plats kan du enkelt;

– Styra, t.ex. höja&sänka värmen.– läsa av temperatur.– få larm om hög/låg temp., inbrott,

driftstopp, strömavbrott m.m..

Du styr och övervakar direkt från din telefon.

Flera olika modeller.

Begär mer information!

Styr och övervakavia GSM

0941-10225 • www.intectra.se

vem ska ta över?

Att planera och genomföra ett generationsskifte ställer stora krav på kunnande inom skatte- och civilrättens områden samt i frågor som rör värdering och ekonomi. Låt någon av LRF Konsults generationsskiftare hjälpa dig och din familj. Läs mer vad vi kan göra för dig på lrfkonsult.se/generationsskifte

www.arbogaskogsservice.se


Bygger timmerhus i tusenårig tradition


knuttimmer

Känsla. Kunskap. Erfarenhet. Det blir Johnny Thuressons svar på frågan vad som krävs för att bygga ett timmerhus som ska hålla i generationer. Han har byggt timmerhus i snart 30 år och vet vad som krävs.

För att komma till Thuressons Timmerhus, får man köra mot Sälen i norra Dalarna. Strax söder om den kända skidorten, i Lima, håller han och hans medarbetare till. I dag är det soligt och varmt, så porten står på vid gavel. Det ligger högar med spån på golvet och där inne står ett nästan färdigt timmerhus på runt 130 kvadratmeter.

Att Johnny skulle bli timmerhusbyggare var lite av en slump

– Jag jobbade i skogen för Lima besparingsskog, berättar han över en kopp kaffe i fikarummet. Det var allt från röjning till huggning. Men när man 1987 ville att jag skulle börja köra maskin tackade jag nej, för jag ville inte sitta hela dagarna. I stället började jag, helt utan erfarenhet, på Lima Timmerhus.

Där var han kvar i ett tiotal år och där lärde han sig mycket om att timra.

– När man bygger timmerhus gör man allt för hand, berättar han. Man jobbar mycket med olika eggverktyg, som yxa, bandkniv, hyvel och stämjärn. Men vi använder förstås också motorsåg och borrmaskiner, till exempel för att göra uttag för eldosor.

Omkring år 2000 kände han sig mogen för att starta eget.– Vi timrar nytt och vi reparerar gammalt, fortsätter

han. Det är stora byggen, som Sixten Jernbergs museum på 350 kvadratmeter några kilometer härifrån. Och små, som en bastu eller ett mindre fritidshus.

Ett vanligt uppdrag är att byta ruttna stockar i gamla timmerhus.

– Det är ofta svårt och tungt, suckar Johnny. Dessutom blir det ofta mer jobb än man trott från början för ju mer man tar bort desto mer röta hittar man. Problemet ligger ofta i att man målat huset med någon plastfärg på 70-talet.

Då är det mycket roligare att bygga nytt, tycker han. Vanligtvis får han en arkitektritning, en skiss eller så får han komma med förslag till kunden.

– Ofta utgår man från ett visst behov och då finns det inte så många olika sätt att bygga på, förklarar Johnny.

Köper blocksågat timmer från tre sågverk i Dalarna och Värmland

– Det är inte alltid så lätt att hitta rätt dimensioner. Men till dessa sågverk kan jag ringa och säga vad jag behöver, så vet de vad jag talar om. Men ibland är det ett pusslande och man får köpa från flera sågverk.

Det går åt en hel del timmer till ett hus. Till det man bygger nu, på 130 kvadrat och ett och ett halvt plan, krävs cirka 1 500 meter timmer. De längsta stockarna är cirka tio meter och varje stock är minst 20 cm i topp.

Trots att Johnny byggt timmerhus i många år så be-tonar han att det krävs både eftertanke och känsla för att få det rätt och bra.

– Nej, det är inte bara att köra på, då blir det fel. Man måste ha känsla för gammal kultur, gamla hus. Jag får uppslag och blir inspirerad av gamla timmerhus. Fast man då bara hade eggverktyg, såg och handborr, så är många otroligt skickligt gjorda.

I fjol deltog han i ett seminarium om gamla timmerhus. Och fast han såg husen och ”lösningarna” framför sig så var det ibland svårt att analysera exakt hur det var byggt.

– Och så är det ju bra om man lär sig av sina fel, säger han och skrattar. En viktig läxa är att ha riktigt vassa verktyg, annars får man slita ont.

Förvaltar en stolt traditionFör Mikael Gånors som jobbat för Johnny sedan 2007, är det utmaningen som är det roliga. Han har alltid varit intresserad av timring och fick börja arbeta fast han inte hade någon erfarenhet.

– Det tog ett par år innan jag kände att ”jag kan det här”, berättar han.

För Mikael är varje projekt en ny utmaning.– Visst, vi har ritningar att gå efter, men det är ju

mycket som vi måste lösa själva efterhand.Att han i huvudsak bara jobbar med yxa, såg och ibland

något eldrivet handverktyg gillar han.– Ja, för trä är levande, formbart, och det tycker jag om,

säger han och ler.Johnny skjuter in att ett timmerhus normalt har tio-

tretton varv med stockar, beroende på timrets tjocklek. I en knut (ett hörn) ligger en rotände på en toppände, och det måste stämma huset runt och i väggarna inne i huset.

– Det är en del att tänka på, och det är bra om man ligger två-tre varv före i tänket så det inte blir fel i slut- änden, förklarar han.

När huset är byggt i lokalen i Lima märks stockarna noga och plockas ner. Ska man, som i det här fallet, dessutom bygga på ett halvt plan, gör man ytterligare mycket noggranna mätningar och märkningar så man får nästa plan att stämma exakt mot bottenplanet.

Det allra roligaste skedet i ett projekt tycker Mikael är när man monterar timmerhuset på kundens tomt.

– Då är man stolt, säger han. Jag känner att det här har vi byggt med våra händer. Vi är en länk i en urgammal tradition som vi förvaltar.

Johnny håller med.– Vi är inte sådana som skryter, säger han blygsamt.

Men visst känner vi en stolthet över att ha skapat något unikt, och något som – om det sköts rätt – kan finnas kvar om 500 år.

Text och foto: Carlo Laszlo, frilansjournalist

FAKTA | TIMMERHUS

• För att få kallas timmerhus ska huset vara byggt av knutade massiva stockar som är minst 10 cm tjocka.

• Timmerhus har förekommit i Norden sedan 800-talet.

• Det finns timmerhus i Sverige som är närmare 700 år gamla.

• Den vanligaste timmerknuten i Sverige är dalaknuten som i sig har 30–40 varianter.

• Priset på ett timmerhus hamnar generellt kring 17 000–18 000 kr/m2.

• Att bygga ett timmerhus tar, beroende på storlek, åtta till tio veckor. Montaget på plats tar cirka en vecka.

• För att måla timmerhus är lämpliga mate-rial järnvitriol, träoljor eller slamfärger.

• Timmer är en så kallad koldioxidsänka som binder koldioxid i hundratals år.

Källor: byggahus.se, timmerhus.se, ekobyggportalen.se.


Hyggesfritt skogsbruk – en nischmetod på frammarsch?Trakthyggesbruket med föryngringsavverkning, plantering, röjning och gallring är hårt inpräntat i de svenska skogshandböckerna. Nu hörs allt mer röster för ett kalhyggesfritt skogsbruk, ett ”naturnära” sätt att utnyttja skogen samtidigt som den finns kvar.

1. Folke Jakobsson, Nils Ahlström och Ulf Berglund diskuterar ekonomin i Naturkultur. 2. Den grova granen togs ut, den mindre får stå kvar på tillväxt hos Folke Jakobsson. 3. Folke Jakobsson demonstrerar principerna för Naturkultur.

Med Mellanskog fick hjälp av skogsinspektor Ulf Berglund i Ludvika att hitta några skogsägare som praktiserar hyggesfria metoder. En solig julidag besökte vi Folke Jakobsson i Sunnansjö, som är en ivrig anhängare till Mats Hagners Naturkultur. Vi träffade också Nils Ahlström i Snöån, stockholmsarkitekten som strävar efter en vacker skog och inte tittar strikt på de ekonomiska utfallet.

Det finns naturligtvis fler som provar olika typer av ”evig gallring”, både i södra Dalarna och i andra delar av Mellanskogs innehav. Men de är i minoritet, det är kanske någon procent av skogsmarken som sköts enligt hyggesfria metoder. Det verkar vara en nischmetod som ställer krav både på utgångsbeståndet, marken och skogsägarens engagemang.

Följ med ut i skogen och se hur det går för Folke och Nils!

1


hyggesfritt skogsbruk

träden piper skogsmesar och unga trastar. Trots de täta ingreppen är spåren av skogsbruk diskreta – en stubbe här och där, och ett körspår där ny föryngring kommer upp. Det är en skog som borde locka både svampplockare och flanörer.

Jämnt kassaflödeDet är svårt att få en bild av uttagen och ekonomin, dels eftersom skogen inte sköts som bestånd, dels eftersom Folke gör mycket jobb själv. Det senaste större uttaget gjordes 2006, då 220 m3sk togs ut på cirka 5 hektar. Sedan har Folke årligen tagit ut leveransvirke och hus-behovsved från andra delar av skogen.

I de grupper där det är dags att avverka tar han ut un-gefär halva kubikmassan, motsvarande en tredjedel av grundytan. Finns det många mogna träd kan han ta ut lite mer. Blir det en stor lucka hugger han mer försiktigt i den kringliggande skogen.

Trots avsaknaden av tydliga siffror är Folke Jakobsson övertygad om att naturkultur lönar sig. Skördaren plockar visserligen mindre volymer vid varje ingrepp, men träden är större och avverkningskostnaden per kubikmeter kan därför hållas nere. Det blir också ett bättre kassaflöde jämfört med att in- vänta en stor slutavverkning, tror Folke. Han har dock inte räknat på det.

– Naturkultur handlar om ekonomi, understryker han ändå.

”Det handlar om ekonomi”Folke Jakobsson i Sunnansjö är övertygad. Naturkultur är ett ekonomiskt lönsamt sätt att sköta skogen på, både på kort och lång sikt.

Folke har alltid gått sina egna vägar i skogsbruket. Han ville inte ha kalhyggen, det var han säker på, när han blev ensamägare till fastigheten 1991.

En artikel i Skogseko på 1990-talet ledde till kontakt med tidigare professorn Mats Hagner och hans idéer om naturkultur. Sedan dess har han läst på, testat själv och blivit alltmer övertygad.

Idag sköts alla 20 hektar med naturkulturmetoden, en skogsbruksmetod som aldrig lämnar marken helt kal. Den ska inte blandas ihop med blädning, där är Folke Jakobsson noga. Vid blädning ska det alltid finnas träd i alla höjdklasser, fördelade så att det finns många små och färre stora träd. I praktiken blir det svårt att både hitta och hålla liv i sådana bestånd, menar Folke.

Certifierade trädmärkareI naturkultur skördas enskilda träd när de är ”ekonomiskt mogna”. I stället för att tänka i bestånd maximerar man nuvärdet i varje enskild punkt. Mats Hagner har tagit fram ett dataprogram som beräknar den ekonomiska tillväxten i enskilda träd. Själva utsyningen görs av certi-fierade trädmärkare, en kostnad som Folke Jakobsson själv får stå för.

De ekonomiskt mogna träden är också oftast de grövsta, och beståndet blir därför naturligt skiktat. Klenare träd får mera utrymme och växer upp till de nya kandidaterna. I luckor kan beståndsföryngring få en chans att utvecklas efter att ha stått och stampat, kanske under decennier.

Planterat granFöryngringen, eller brist på föryngring, är en av far- hågorna som traditionella skogsskötare brukar lyfta fram. Folke är dock inte orolig.

– Man behöver bara ställa om blicken. När vi plockar ut enstaka träd behöver inväxningen inte vara så stor. De småträd som etablerar sig i luckor brukar räcka, och om det behövs kan man alltid kompletteringsplantera.

Folke Jakobsson har själv planterat flera granplantor i botten på skogen, och de har klarat sig riktigt hyggligt, 95 % har överlevt, hävdar han.

Igenväxt kulturmarkSkogen är en igenväxt slåtter- och betesmark som slutade brukas på 1940-talet. Sedan dess har den bara plock-huggits. Idag är den skiktad med gran som dominerande trädslag. Men det finns både tall och björk, som Folke också försöker gynna. Över gamla stubbar och lågor klänger mossa och linnea. Gärdsmygen drillar och i små-

2

3

Fortsättning nästa sida


om medlemmen vill, däremot propagerar han inte för metoderna. Trakthyggesbruket fungerar och skogsinspek-torerna kan de lokala förutsättningarna. Men naturligtvis gör man ibland avverkningar utanför standard, natur-vårdshuggningar till exempel.

Däremot avråder han starkt när markägare vill plock-hugga i äldre granskog. Vindfällning och insektsskador kommer ofta som ett brev på posten.

Ulf är tveksam till ekonomin i det kalhyggesfria skogs-bruket jämfört med den vid konventionell avverkning. Värdetillväxten är väldigt varierande. När alla uttag görs som gallringar blir avverkningskostnaden högre än vid föryngrings-avverkning. Uttaget per hektar är också lågt, vilket kräver stora ytor för att inte maskinflytten ska bli oproportionerligt dyr. Dessutom kostar utsyning av stammar pengar.

– Men för den som är kunnig och självverksam kan metoden vara ett bra alternativ, säger han.


Nils Ahlström i Snöån är en fritänkare som har anlagt dammar och lövträdsbestånd i stället för att luta sig mot standardsreceptet tall och gran. För honom var hyggesfritt självklart när det stora beståndet nära gården var avverkningsmoget.

Med Mellanskog besöker den skog som nu är genom-gallrad för att kunna skötas enligt principerna för Naturkultur. Utgångsläget var ett välslutet grandomi-nerat bestånd med begränsad skiktning. Trots att förut-sättningarna inte var perfekta ville Nils gärna bevara skogen – ”den sista han hade kvar” – samtidigt som han kunde göra ett uttag.

Skogen stämplades av en certifierad trädmärkare, och 2011 gjordes den hårda gallringen. På de dryga 10 hektaren avverkades i genomsnitt 139 m3sk/ha. Tanken är att ljuset på marken ska kunna sätta fart på de undertryckta smågranarna, samtidigt som Nils hoppas på en del nyföryngring av både tall och gran.

Ulf Berglund från Mellanskog ser lite tveksam ut till möjligheterna att få en ordentligt skiktad skog, en sådan som den bör vara om skogen ska kunna fortsätta plock-huggas.

– På sikt kommer det att ta lång tid att få ett fungerande naturkulturbestånd. Med en ännu större utglesning kom-mer en skärmföryngring, och då får man åtminstone ett tvåskiktat bestånd, säger han.

Nils Ahlström är däremot tillfreds. Han är medveten om att ekonomin hade varit bättre med en traditionell föryngringsavverkning. Men i stället har han en skog som fortfarande upplevs som skog.

– Markägaren är nöjd, då borde det väl alla vara nöjda, rundar han av.

Ulf Berglund får då och då frågor om hyggesfritt från medlemmarna. Många är nyfikna, men få tar steget fullt ut. Ytterligare andra provar hygges-fritt i ett bestånd men är inte beredda att skala upp metoden.

Han har också sett exempel där åtgärder har slutat i in-sektsskador, vindfällning och utebliven föryngring. Där har skogsägarens entusiasm svalnat snabbt.

Som skogsägare är Folke Jakobsson unik eftersom han praktiserar metoden fullt ut, och dessutom kalkylerar med en god ekonomi. Nils Ahlströms motiv är nog van-ligare, menar Ulf. En skogsägare som inte vill ha hyg-gen, men där ekonomin spelar mindre roll.

Mellanskogs inställning är att ställa upp och avverka

”Om markägaren är nöjd är det väl bra?”

”Passar inte för alla”

1

2

1. Nils Ahlström. 2. Självföryngringen kommer upp i fuktigare fläckar och i traktorspåren hos Folke Jakobsson.


hyggesfritt skogsbruk

I vilka skogar kan man bedriva hyggesfritt skogs-bruk? Vi frågar Lars Lundqvist vid SLU i Umeå.

– Om man är ute efter att skogen ska förbli en gammal skog är det bara blädningsbruk som gäller. Då måste det finnas tillräckligt med träd i alla höjdskikt – skogen måste vara fullskiktad, med fler små än stora träd – och det fung-erar bara för gran. De här skogarna är ganska ovanliga, det handlar om några procent av Sveriges skogsmark.

– Men vill man bara slippa hyggen finns ju skärmställ-ning, där den gamla skogen glesas ut och så småningom ersätts av en ungskog. Det fungerar med både tall och gran på alla marker där man får upp en naturlig föryngring.

Och hur vet man att skogen är fullskiktad?– En bra tumregel är att även de stora granarna har kro-nor som når ända ner till marken, så att man inte har fri sikt någonstans inne i skogen.

Om skogen inte är fullskiktad och man ändå för-söker sig på ”eviga höggallringar”, vad händer då?– Visst kan vi få upp en föryngring, men det som händer är att de stora träden tar slut långt innan den nya föryng-ringen har vuxit upp till stora träd. Så antingen blir det i alla fall en ungskog eller så tappar vi ordentligt i pro-duktion. På sikt kan vi säkert sköta fram en blädningsskog på granmark, men det tar minst 50–70 år om vi börjar med en yngre gallringsskog. Under den tiden förlorar vi ungefär hälften av produktionen jämfört med trakt-hyggesbruk. Börjar man i en äldre skog tar det ännu längre tid och produktionsförlusterna blir minst lika stora.

VAD SÄGER FORSKARNA OM HYGGESFRITT?

Är det därför du dömer ut metoden Naturkultur?– Ja. Den skapar glesa, lågproducerande skogar. Dess-utom lurar man skogsägare att lägga pengar på att plan-tera inne i skogen, helt i onödan.

Vad tror då andra forskare om ett uthålligt skogs-bruk i inte helt fullskiktade skogar? Lars Drössler vid SLU i Alnarp driver flera projekt kring hyggesfritt skogsbruk. En metod är måldiameterhuggning, där träden avverkas när de har nått en given diameter.

– Vi har flera bestånd där det går utmärkt med måldia-meterhuggning en, två och kanske tre gånger. Men sen är de stora träden slut. Då kan det dröja 40 år innan ung-skogen har vuxit upp till avverkningsmogna träd. I prak-tiken blir det ett skärmskogsbruk men med en lång skärmperiod, säger han.

Föryngringen kan vara en flaskhals?– Ja, särskilt här i Norden där klimatet spökar. Jag kommer ju från Tyskland där föryngringen sällan är ett problem. Vi har just nu ett samarbete med nordiska och baltiska länder där vi sammanställer allt som är dokumenterat om föryngring i skiktade skogar. Målet är en modell som visar var och hur vi kan få mest föryngring.

Återigen frågan vad den som vill skapa ett flerskiktat bestånd kan göra?– Vi har flera omföringsförsök i Götaland upp till Jämtland där vi börjar med en ung gallringsskog med gran. Om man gallrar ut de mellanstora träden och lämnar de små och stora kan man på lång sikt skapa en skiktning. Det är lättare i norra Sverige där även de små träden lever. I södra Sverige växer skogen snabbt och de små träden dör. Där måste vi nog skapa skiktningen tidigare, kanske redan vid röjningen.

Är hyggesfria metoder bättre för skogens växter och djur? Vi frågar Matts Lindbladh, professor i naturvårdsbio-logi vid SLU.

– Skogsbruk utan hyggen verkar gynna många svampar, mossor och hänglavar. Det är dock inget universalmedel för den biologiska mångfalden. Precis som i trakthygges-bruket måste man se till att lämna död ved och evighets-träd, men vad gäller veden kan risken vara större att veden körs sönder eftersom det är tätare avverkningsingrepp.

– En annan effekt är att hyggesfria metoder gynnar gran och andra skuggtåliga trädslag på bekostnad av ljusälskande arter, särskilt pionjärlövträden. Kort sagt, det finns inget enkelt svar på om hyggesfritt är bra eller dåligt. I ett landskapsperspektiv är nog en mix av metoder att föredra.

Text och foto: Mats Hannerz, Silvinforamtion

Generellt är Mellanskogs bedömning att hygges-fritt skogsbruk kan öka på marker där det mo-tiveras av:

• Miljömässiga skäl – marksvampar, skogsfåglar, mossor, lavar

• Rekreation – landskapsbild, tätortsnära• Kulturmiljö – fäbodar, skogsbete, tidigare

plockhugget• Intresserade och engagerade skogsägare • Skogsskötselmässiga skäl – ymnig vegetation,

snytbaggeangrepp, frostlänt och blött


Ulf

Ber

glun

d


Jakt är inte bara en fantastisk upplevelse av djur och natur. Det är också en verksamhet som ger oss tusentals ton med fantastiskt gott kött av bästa kvalitet. Men det gäller att hantera viltet och slaktkroppen rätt hela vägen, för att behålla den goda kvaliteten.

Ta hand om viltet PÅ RÄTT SÄTT

NedkylningÄr det kallt ute är det viktigt inte passa djuret så att buk-hålan öppnas för mycket. Gör man det kommer musk-lerna där, inklusive filén att kylas ner för snabbt och vi får kylsammandragning av köttet. Kylsammandraget kött drar ihop sig upp till 30 % och är segt och torrt när man tillagar det. Regeln för att undvika kylsamman-dragning säger – kyl inte ner köttet under 10 grader innan 10 timmar efter passningen.

HygienAtt man har god hygien är bland de viktigare faktorerna som påverkar köttkvaliteten. Detta gäller från det man passar djuret och sedan hela vägen i hanteringen av slaktkroppen. Man kan dels förorena kroppen och köttet med de bakterier som man själv har på händer eller i andningsvägar, eller med bakterier från den yttre miljön. Har man dålig hygien minskar man tiden djuret kan hänga när köttet mognar, men även kvaliteten på allt kött. Det har störst betydelse när det gäller köttfärs.

TransportNär viltet transporteras är det viktigt tänka på att inte föroreningar från miljön kommer in i kroppen. Jag tycker exempelvis det är helt förkastligt att öppna djuret i halsen och dra ut mat- och luftstrupe. Detta leder mycket ofta till att föroreningar kommer in där när djuret släpas.

För att undvika att kroppshålan förorenas kan man också vänta med passningen tills man dragit fram djuret till en väg där det ska transporteras vidare.

HängningDe flesta tror att man bara ska hänga slaktkroppen för att köttet ska bli mörare. Det är i och för sig riktigt att köttet möras, men hängningen har faktiskt mer betydelse för vilken smak köttet får. Kött är nämligen en lagrings-produkt, precis som exempelvis ost, vin eller whisky, där smakämnen bildas under lagringstiden efter döden. Vilket betyder att när vi hänger köttet så omvandlas proteinerna i köttet och det bildas goda smakämnen. Så vill vi ha ett välsmakande kött av god kvalitet ska det alltid hänga.

Vi i Norden är i mångt och mycket köttjägare, d.v.s. det viltkött vi får med oss från skogen är en av huvudanled-ningarna till att vi jagar. Under senare år har vi också blivit allt bättre på att tillvarata viltet på rätt sätt så att vi får ett välsmakande viltkött, och inte ett segt och torrt sådant. Men vilken kvalitet det blir på köttet påverkas av många faktorer – jakten, passningen, nedkylning, hygien, transport ut ur skogen, hur länge vi hänger kroppen och styckningen. Så det gäller att inte slarva med något i detta led, för då kan resultatet bli förödande.

JaktenHur jakten bedrivs har faktiskt en viss inverkan på kött-kvaliteten. Detta dels beroende på hur lång tid jakten är, dels på hur mycket djuren rör sig eller ansträngs. Rör djuren sig mycket kommer dels energin i musklerna för-brukas och det bildas mycket mjölksyra vilket ger ett kött av sämre kvalitet, dels gör muskelarbetet att mycket blod finns i musklerna.

Så den bästa jakten ur en köttkvalitetssynpunkt är när djuren går och betar, eller rör sig lite, d.v.s. vaktjakt.

PassningMånga jägare är snabba på att passa det skjutna viltet. Men det är inte alltid nödvändigt att vara snabb, utan kan man ta hem viltet till slaktboden och passa det där, är detta alltid bättre. Mer hygieniskt, mindre föreoreningar, mindre flugor, ingen transport med mera. Listan kan göras lång. Dessutom är det lättare ta tillvara inälvorna om passningen sker hemma. Något som vi jägare borde bli bättre på och inte dumpa fina inälvor i skogen. Är djuret skjutet med ett hjärt-/lungskott eller halsskott kan det utan olägenhet ligga runt två timmar innan det passas. Är det varmt ute rekommenderar jag definitivt att man ska passa djuret i en lokal hemma istället för att göra det i skogen.

Passar man djuret i skogen är det dock viktigt tänka på hygienen. Gärna plasthandskar. Ha en ren kniv som du bara använder till att passa vilt med. Är du förkyld eller har sår på händerna ska du inte passa djuret, då du kan föra över sjukdomsbakterier till slaktkroppen, vilket kan förstöra viltet och göra det till en smittkälla.


hantera viltkött

1 Hygienen och kvalitetstänkandet ska börja redan i skogen när man passar sitt djur. Skjuter man mindre vilt och ska passa dessa i skogen rekommenderar jag att man gör det med djuret hängande. Lättare att utföra och mycket mer hygieniskt. Även en stor älg kan man stycka hängande. Man börjar då med halsen, fortsätter med framkroppen, ryggen för att slutligen finstycka låret. Har man plastbackar på golvet under slaktkroppen kan man lägga de olika köttstyckena direkt i den låda där de olika styckningsdetaljerna ligger (stekar, grytbitar, färskött exempelvis). 2 Torsten Mörner, statsveterinär på Statens Veterinärmedicinska anstalt.

Vill du vinna boken ”Bra kött”, av Gert Klötzke och Niclas Wahlström, med kött- skola av Torsten Mörner? Skicka in ett vykort med namn, adress och medlemsnummer så deltar du i utlottningen. Skicka vykortet till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. Märk vykortet med ”Bra kött”. Eller skicka dina uppgifter i ett mail till [email protected].

Rekommendationen när det gäller hängning är fyrtio dygnsgrader, d.v.s. antalet dagar gånger medeltempera-turen. Jag tycker dock detta är för lite och låter alltid mitt kött hänga i minst 60 dygnsgrader. Ofta blir det faktiskt runt 100 dygnsgrader och det köttet tycker jag blir som bäst. Men hänger man kött så länge är hygienen mycket viktig. Har man inte hög hygien så går det inte hänga kött så länge och mogna, utan det ruttnar istället. Vilket är en helt annan sak än att köttet mognar.

StyckningVi kan dela in styckning i grovstyckning, d.v.s dela kroppen i större delar, och finstyckning som innebär att vi styckar upp kroppen och köttstyckena i mindre bitar för frysen eller tillagning.

Många jägare grovstyckar alltid älgen och delar då kroppen i ryggen, samt varje halva i bog, framdel och

2

1

bakdel. Personligen försöker jag hoppa över denna grov-styckning. Om skottet sitter i bogen lossar jag dessa, men låter resten av kroppen hänga ostyckad. När jag sedan ska ta hand om älgen eller hjorten så finstyckar jag kroppen direkt där den hänger i taljan i taket. På detta sätt så minskar jag ett antal moment i hanteringen och får mycket mindre föroreningar av köttet.

När det gäller mindre vilt som rådjur, mindre hjortar eller vildsvin så styckar jag alltid dessa hängande. Enkelt och smidigt, och det bästa sättet att hantera köttet hygie-niskt för att garantera en fin smakupplevelse vid matbordet.

Text & foto: Torsten Mörner, Leg Vet, Statsveterinär Viltsjukdomar

Docent i Sjukdomar hos vilda djurEnheten för Sjukdomskontroll och smittskydd

Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Vinn boken ”Bra kött”

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se

Vinterprissäkra elpriset du också.

Vinterprissäkring är ett komplement till rörligt elavtal. Du låser ditt elpris från december till och med mars och slipper oroa dig för elprisets utveckling under vintermånaderna. Elavtalet övergår därefter till rörligt pris.

Psst! Har du inte ett Mellanskogselavtal hos oss idag kan du självklart börja med att teckna vinterprissäkring i december. I april går sedan elavtalet över till Mellanskogs rabatterade rörliga elavtal. Tryggt, enkelt och bekvämt.

Hur gör jag för att teckna?Gå in på malarenergi.se/mellanskog och teckna direkt eller kontakta vårt kundcenter på 0771-39 50 50 så hjälper vi dig.

I samarbete sedan 2005.

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste vän i skogen.


ny i styrelsen

Det är en av de riktigt varma dagarna i juli när jag träffar Mellanskogs nyaste styrelseledamot, Mikael Lönn, och hans hustru Lena.

De bor vackert på sin gård i Roslagen där de bland annat. föder upp får av rasen Oxford Down.

– Jag var mycket i skogarna här runt om som barn, säger Mikael. Eftersom jag gärna ville bli skogsägare kändes det extra bra när det fanns möjlighet att köpa en fastighet just här.

Mikael är beteendevetare i grunden men läste sedan medicin och har arbetat som läkare i 25 år. När sjukvården privatiserades övergick Mikael så småningom till rollen som företagsledare på heltid.

Intresset för skog har vuxit och Mikael har köpt mer skog, främst i Härjedalen.

– Jag trivs där och tycker att prisnivån är mer rimlig. Hittills har det handlat om investeringar i form av om-fattande röjningar och ny skogsbilväg som gjorts. Själv är jag i Härjedalen circa 10 ggr/år och har ett bra samarbete med Mellanskogs skogsinspektor. Vi är båda aktiva an-gående vilka åtgärder som ska göras och det fungerar bra.

Anders Häggkvist som varit Mikaels skogsinspektor instämmer.

– Mikael är en offensiv skogsägare som tänker lång-siktigt, säger Anders. Han investerar i fastigheten så att skogen växer bra och att det finns förutsättningar för framtida brukare. Genom den nya skogsbilvägen, nästan 6 km, ökar tillgängligheten betydligt.

Nu är det Jan-Erik Svensson som tagit över tillsynen av skogen eftersom Anders satsar på ett politiskt engage-mang efter valet.

– Vi ska göra en ny skogsskötselplan och den inriktas på att tillvarata de goda tillväxtmöjligheter som finns,

Offensiv skogsägare som tänker långsiktigt

men det blir även en hög andel avsättning till naturvård, säger Jan-Erik.

Överraskad när valberedningen ringde– Jag har varit medlem i många år men mer inriktad på mitt eget skogsbruk och följt föreningen på distans, sä-ger han. Naturligtvis blev jag intresserad av att höra vil-ka frågor som är aktuella och eftersom jag tidigare satt i Mindabs styrelse har mitt intresse för branschen ökat.

Mikael är en erfaren styrelseledamot och sitter i flera olika styrelser inom främst sjukvårdssektorn.

När jag frågar Mikael om vad han tycker är viktigt för att Mellanskog ska utvecklas på ett bra sätt svarar han:

– Mina första intryck är att det pågående föränd-ringsarbetet är mycket bra, nu gäller det att fortsätta på den inslagna linjen. Det är viktigt att Mellanskogs tjänster har rätt kvalitet och innehåll som passar skogsägarna så att man kan tillgodose deras framtida önskemål. Det förtroende man får ställer stora krav på Mellanskogs personal. De måste våga se framåt och vara med i utvecklingen av verksamheten så att den inte blir stillastående.

– För alla företag är det viktigt med ägare som känner ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Entreprenörskap är nog typiskt för mig. Jag hoppas kunna tillföra erfaren-heter från andra verksamheter, kanske se nya affärsmöj-ligheter, ställa besvärliga frågor och kanske tänka lite annorlunda.

Text & foto: Per Bengtsson, Mellanskog

23


Allmänt om naturhänsyn vid skogliga åtgärderEfter betydande naturkatastrofer som drabbat Mellanskogs område i närtid kan det kanske kännas som en hädelse att använda brand och storm som en bild man för hur god naturhänsyn vid skogsbruksåtgärder kan se ut. Men för att klara den biologiska mångfalden måste vi sträva efter att bevara de naturliga miljöerna som många arter, som trängs undan av det moderna skogsbruket, är beroende av. Bilden efter en naturkatastrof visar ofta tydligt var de olika miljöerna med sina unika förutsättningar, kan hittas.

Arter som är starkt beroende av död ved i olika ned-brytningsstadier, missgynnas ju av att vi, efter de stora stormarna på sextiotalet, fått lära oss städa bort nästan alla döda träd. Medan arter som är beroende av skyddade miljöer trängs undan i takt med att vi blir effektivare att komma åt och bruka allt större del av tillgänglig skogsareal.

Naturhänsyn är ofta att efterlikna naturliga störningar

Den moderna skötta skogen finns ju huvudsakligen på torr och frisk mark, som är av den typ som ofta brann tidi-gare. Där lämnas döda, döende och levande träd, ungefär som det ser ut på ett brandfält eller i ett stormområde. I områden som är isolerade eller skyddade av våtmark lämnar man normalt sett det mesta eller avverkar endast enstaka träd. Att bevara beskuggning och skydd mot ut-torkning, med hjälp av kant och skyddszoner, är nöd-vändigt i många av dessa miljöer.

Målbilder för hänsyn vid några skogliga åtgärderHär följer några korta tumregler för naturhänsyn vid olika skogliga åtgärder. Olika typer av biotoper kräver så olika hänsyn att man även kan behöva ”läsa på” vad som är mera specifikt skrivet om just den typen. Information finns bland annat i de faktablad som Skogsstyrelsen pu-blicerat på sin webbtjänst www.skogsstyrelsen.se, under Äga och bruka/ Sköta skog/ God miljöhänsyn.

Föryngringsavverkning och underväxtröjning före föryngringsavverkning• Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt

anslutning till vatten.

• Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt utförs naturvårdande skötsel.

• Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas i barrdominerade bestånd.

• Träd, buskar och övrig vegetation som bedöms ge stabil beskuggning över tid, bidra med föda och död ved till vattnet samt fungera som filter mot slamtran-sport lämnas utifrån befintliga förutsättningar.

• Kantzonen underväxtröjs inte.

• Inga körskador i och i direkt anslutning till vatten-drag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten.

Dialogprojektets målbilder för god miljöhänsyn– målbilder för hänsynskrävande biotoper

Virkesbro av stockar och ris


dialogprojektet

• Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag.

• Inga körskador i utströmningsområden.

Gallring och underväxtröjning före gallring• Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den

ogallrad.

• Ingen gallring i utströmningsområden i direkt an-slutning till vatten

• Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt utförs naturvårdande skötsel.

• Kantzonen underväxtröjs inte.

• Inga körskador i och i direkt anslutning till vatten-drag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten.

• Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag.

• Inga körskador i utströmningsområden.

Beståndsanläggning• Där en funktionell kantzon med träd och buskar

finns utgör den gräns för var markberedning utförs.

• På sträckor där kantzon saknas helt eller är smal sker kontinuerlig markberedning (harvning) inte inom cirka 10 meter från sjö eller vattendrag.

• Fläckmarkberedning, högläggning och sådd/plante-ring sker inte närmare än cirka 5 meter från sjö eller vattendrag.

• Markberedning leder inte till slamtransport ut i sjö, vat-tendrag eller dike som ansluter till sjö eller vattendrag.

Röjning• Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den

oröjd. Den oröjda zonen blir en självmarkerande gräns för kommande åtgärder.

Överfart av vattendrag vid terrängkörningKörskador från terrängkörning med skogsmaskiner är kanske den företeelse där skogsbrukets negativa miljöpå-verkan blir som mest tydlig för skogsägare och allmänhet. Körskador i fastmark är kanske mindre allvarliga rent bio-logiskt medan det är försämrad möjlighet att ta sig fram i terrängen och de förlorade estetiska värdena som man reagerar så kraftigt på.

Körskador i fuktig eller blöt mark är däremot betydligt mera negativt ur biologisk synpunkt och särskilt om spåren leder till att slam förs ut i vattendrag. Tungmetaller som finns lagrade i jorden frigörs vid spårbildningen och kan följa med slampartiklar väldigt långa sträckor i vattnet. Rinnande vatten landar förr eller senare i havet och tungmetaller från många ställen ackumuleras där och förgiftar vattenlevande organismer som är en mycket viktig födokälla till människan.

Följande målbild gäller för överfart av vattendrag:• Ingen körning i vattendrag och diken.

• Vattendragens bottnar skadas inte.

• På- och avfarter orsakar inte slamtransport till vattnet.

• Överfarten finns tillgänglig för åtgärder som kan följa efter en avverkning, till exempel GROT-skotning och markberedning.

Text: Kalle BrammåsIllustrationer: Martin Holmer

Plockhuggning för förstärkt hänsyn vid vattendrag och våtmark. Den naturliga variationen i trädslag intill vattendrag och våtmarker kan vara satt ur spel genom tidigare brukare som helt i den i tidens anda, gallrat bort lövträd. I många fall går det att rätta till genom aktiv skötsel.

Om det är fast mark fram till vattendraget eller våt-marken och det finns uppslag av lövträd kan lövträdens utveckling gynnas vid avverkningen, genom att man frihugger dem. Men det måste ske så att tillräckligt skydd och beskuggning av miljön runt vattendraget eller våtmarken, säkerställs.

Vid gallringsåtgärder finns ofta goda möjligheter att klara av detta eftersom det vanligtvis är gott om träd kvar en bit ifrån vattendraget eller våtmarken, som säker-ställer beskuggningen trots att man öppnat upp en del närmare intill aktuell biotop.

Mellanskogs skogsinspektor kan ge råd om, eller se till att sådana åtgärder blir utförda och kan även ta hjälp av experter från Skogsstyrelsen.Dialogprojektets målbilder

för god miljöhänsyn– målbilder för hänsynskrävande biotoper

Skördaren arbetar för att minimera spårbildningen på obörig mark.


används och en fördel är att man bara behöver logga in en gång. När appen väl är installerad och man har loggat in finns alla uppgifter sparade. Det finns också en direktlänk till Medlemswebben från Medlemsappen.

– Vi hoppas verkligen att våra medlemmar ska använda den här appen som vi tror kan hjälpa till att få en bättre överblick över det egna skogsinnehavet, säger Fredrik Rosén,.

På mellanskog.se finns ytterligare information om Medlemsappen.

Så laddar du hem Medlemsappen

• Gå till App Store eller Google Play.

• Sök fram ”Medlemsappen”.

• Följ installationsanvisningarna.

• Logga in med samma uppgifter som för Medlemswebben.

• Klart att använda Medlemsappen!

Text: Maria Bergenheim, MellanskogFoto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Jörgen Wiklund, Bildarkivet

I samband med MellanskogsElmia lanserades Medlemsappen. Nu kan medlemmar i Mellanskog komma åt sin skogsfastighet via surfplatta eller smartphone direkt på plats ute i skogen. Medlemsappen laddas hem kostnadsfritt från App Store eller Google Play.

Mellanskogs nya applikation är framtagen för både iOS och Android. Via appen visas information och uppgifter om den egna skogsfastigheten och även nyheter från Mellanskog.

Kraftfullt med skogsskötselplanI Medlemsappen presenteras den egna skogsfastigheten med aktuella gränser utritade och med ortofoto som bakgrund. Med hjälp av gps-funktionen i surfplattan eller smartphonen går det enkelt att orientera sig ute i skogen på fastigheten. Med en skogsskötselplan kopplad till fastigheten blir appen ett ännu kraftfullare verktyg.

– Applikationen blir extra användbar med en skogssköt-selplan. Då kommer skogsägaren åt hela planen med all detaljerad avdelningsinformation. Du kan till exempel titta på vilka åtgärdsförslag som finns och jämföra direkt med hur det ser ut på plats i skogen, förklarar Fredrik Rosén, affärs- och verksamhetsutvecklare på Mellanskog.

När planen väl är nedladdad är Medlemsappen använd-bar även om mobiltäckning skulle saknas. Det går också att markera vindfällen eller insektsangrepp direkt i appen.

Hämta Medlemsappen och logga inApplikationen är framtagen till Mellanskogs medlemmar. Samma inloggningsuppgifter som till Medlemswebben

Nya Medlemsappen– din skog direkt i plattan eller mobilen

medlemsapp


cityskogsägarna, roland rekommenderar

SÅ SLIPPER DU LÄCKANDE TAK

Har du funderingar på att expandera eller rent av att lämna över? Behöver du tips på hur du ska lägga upp ditt ägande? För fjärde året i rad går minimässan Cityskog av stapeln i Stockholm. Årets tema är förvärva-äga-överlåta och är riktat både till dig och dina barn.

Mässan vänder sig främst till dig som är cityskogs-ägare, det vill säga bor i Stockholm men har din fastig-het någon annanstans inom Mellanskogs verksam-hetsområde.

Vi återupprepar succén från förra åretUpplägget för Cityskog 2014 är det samma som förra året, som var mycket uppskattat av de som deltog. Vi erbjuder en mängd seminarier så att du själv kan sätta ihop ett program utifrån vad som mest intresserar just dig. Varje seminarium går två gånger och det finns sex olika seminarier att välja mellan.

Förutom seminarierna kommer det finnas ett mäss-område där du får chansen att ställa mer direkta frågor till deltagande företag och träffa Mellanskogs repre-sentanter från just ditt virkesområde.

Årets seminarierTema förvärva – för dig som vill expandera eller ta över.

• Är skogen en lönsam råvara på sikt? • Skog som investering.

Tema äga – rätt insatser, bättre utfall.• Så mycket mer tjänar du på god skogsvård.• Skogens extraknäck.

Tema överlåta – ligg steget före!• Fastigheten inom familjen – underlätta för nästa generation.• Din skogsfastighet – vad påverkar värdet?

Den vanligaste orsaken till att ett hus börjar förfalla är läckande tak eller dåligt fungerande avvattning. Därför är det viktigt att se över tak och takavvattning innan vintern.

Efter lövfällning, men innan första snön, ska hängrännor rensas från löv och annat som samlats upp i rännorna. Har man höga träd intill byggnader är det viktigt att ofta inspektera och rensa hängrännor för att takavvattning ska fungera. Även sommarens fröfall kan orsaka stopp så att regnvattnet tar fel väg.

Tak bör hållas rena från mossbeläggning och annat som kan hålla fukten kvar. Var noga med att byta trasiga tegelpannor så fort som möjligt, men gå inte upp på taket själv om du är osäker. Anlita proffs som är vana med riskerna vid takarbete.

Att tänka på inför renoveringÄr det dags att byta tak eller hängrännor och stuprör bör man först bestämma sig för vilken nivå man vill sikta på. Modernisering eller behålla så mycket som möjligt av husets ursprungliga karaktär.

Bygghandeln lagerför idag inte stuprör med detaljer som t.ex. skarprörsvinklar (se bild) men det finns att beställa. Även den i början på 1900-talet så populära pannplåten, främst på ekonomibyggnader och enklare bostadshus, nytillverkas och kan måttbeställas.

Skickliga plåtslagare nytillverkar falsade plåttak. En dyr men mycket genuin och i mångas ögon vacker tak-beläggning.

En- och tvåkupigt lertegel lagerförs av de flesta bygg-handlare. Dyrare än betongtegel, men lättare. Betongtegel kräver en starkare takkonstruktion och har i många fall visat sig ha en betydligt kortare livslängd.

Text & foto: Roland Josefsson, Mellanskog

Cityskog– mässan för dig och dina barn

För mer information och anmälan Besök lrf.se/cityskog eller ring på 010- 482 82 51. Datum: onsdag 12 november 2014Tid: 11.30–13.30 respektive 18.00–20.00Plats: LRF Huset, Franzéngatan 6, T-bana Stadshagen.

Varmt välkomna! Jenny Parnesten, Mellanskog, Cityskogsägarna

ro

lan

d rek

om

men

der

ar


Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com

Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörningGallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning

Myreback MASKINMyreback MASKIN

OXENMINILUNNAREOXENMINILUNNARE

Lisa Ljadas090-711 [email protected]

Välkommen att kontakta oss för annonsering!

AGROMASTER OY Box 8, 738 21 Norberg tel. 070 660 48 50, 070 661 25 80, [email protected] www.pilkemaster.com

MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKIN!

u Separat klyvning

u Genialt V-format matarbord

u Transportunderrede - Lätt efter bil!

u EVO 30 Klyvkraft 3-5,6 tn u EVO 36/36HC Klyvkraft 2 - 8 tn

u Stockbord som tillbehör

Hydraulisk sågning och hydr. justering av klyvkniv

Nyhet!

EVO 36 HC Lite

Hydraulisk justering

av klyvkniven

Multistud är vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd.

Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skon-samhet mot underlaget tack vare plattans unika form.

Säkert och skonsamtKarl Wahlman kör

storskotare i krävande småländsk terräng

med Multistud 160TS och TL95

0490-285 90GBOchain.com


sågverket i färila

Det blåser positiva vindar hos Setra Färila. Sänkta produktionskostnader, ökat sågutbyte och ett nytt justerverk är några av sakerna som sett till att sågverket ligger i framkant.

Setra Färila har stärkt sin konkurrenskraft under de senaste åren och står väl rustade inför framtiden. Sedan 2012 har gransågverket bland annat sänkt produktions-kostnaderna rejält.

Det nya justerverket invigdes i början av juli. Ny-installerad scannerteknik från FinScan och mekanik och automatsortering från CGV (C. Gunnarsons Verkstads AB) kommer att vässa produktionen ytterligare.

Mattias Forslund, platschef vid Setra Färila, är optimis-tisk inför möjligheterna.

– Investeringen i justerverket stärker vår position ytterligare. Vi får lägre kostnader, jämnare kvalitet, en säkrare anläggning och ett bättre omhändertagande av vår fina råvara. Alla som varit delaktiga i projektet har gjort ett fantastiskt arbete. Vi har en otroligt motiverad och engagerad personal, berättar han.

Samarbete genom hela kedjanSetra Färila, med omkring 50 medarbetare och en årlig produktionsvolym av sågade trävaror på cirka 150 000 m3, har lagt stor tonvikt på ett nära samarbete genom hela värdekedjan från skog till produktion till marknad.

– Vi ser samarbetet med Mellanskog som en nyckel för gemensam framgång. Vi har tät kontakt med apte-ringstekniker, flödesledare och medlemmar för att ringa in vår förbättringspotential. De ska veta hur vi tänker och vi vill få reda på vilka åsikter och funderingar de bär på, förklarar Mattias.

Öppet hus-aktiviteter och visningar hjälper till att vårda samarbetet. Ett exempel är det nya justerverket som visades upp för råvaruleverantörer och Mellanskogs-medlemmar redan i maj i år. Även allmänna visningar har ägt rum för att ge skogsägare större inblick i sågverkets arbete och produktion.

Arbetar aktivt med miljömålMiljöarbetet är viktigt för Setra Färila. Arbetet för att gynna miljön pågår fortlöpande. Ett arbete som ger

Sågverket i Färila satsar för framtiden

resultat. Under perioden januari till april 2014 minskade till exempel dieselförbrukningen per sågad kubikmeter med hela 18 procent i jämförelse med samma period i fjol.

– Vi jobbar hela tiden för att klara av våra miljömål. Det handlar framför allt om att spara diesel och elström. Vi funderar mer på vart och hur vi kör, var vi placerar gods och så vidare. Och det är fantastiskt kul när vi märker att vårt arbete ger resultat, säger Mattias Forslund som redan blickar framåt mot kommande projekt för Setra Färila.

– Vi stannar aldrig upp. Genom förbättrade arbetssätt och genomtänkta investeringar kommer vi kontinuerligt att förbättra vår konkurrenskraft. Väljer vi rätt kommer vi hela tiden att ligga i framkant på alla fronter.

Text: Joakim GerhardssonFoto: Staffan Bergner och Setra

Mattias Forslund är platschef vid Setra Färila. Han är optimistisk inför gransågverkets framtid.

Sågverkets nyinvigda justerverk kommer bland annat att leda till jämnare kvalitet, sänkta produktions-kostnader och ett bättre omhänder- tagande av råvaran.


Efterfrågan för sågade varor började öka i fjol höst och har sedan dess hållit i sig. Sågverk i hela Europa svarade med ökad produktion och utbudet av sågade granvaror ökade fortare än efterfrågan.

I flera Euroländer som Tyskland, Österrike och Finland har försågningstakten kulminerat efter att priserna sänkts i lokala valutor. Hur går det då i Sverige? Jo, hit-tills riktigt bra, det har sågats mer än på flera år och de flesta sågverk visar positiva resultat. Försvagad svensk krona gör att sänkta granpriser på exportmarknaderna inte slagit igenom på intäkterna i kronor räknat.

Furuproducenterna i Skandinavien har inte påverkats lika mycket av den ökade produktionstakten, så just nu är läget mera gynnsamt än för de sågverk som är gran-inriktade.

Sågverken befarar att andra halvåret inte blir lika gynn-samt med hänvisning till att det tar emot på färdigvaru-sidan, höjda timmerpriser (jag vill här passa på att på-

Bra första halvår för sågverken

minna om Mellanskogs offensiva timmerprishöjningar under våren), sänkta priser på spån och bark.

Nu riktar hela sågverksbranschen stor uppmärksam-het mot lagerstatistiken för sågade varor och valuta-kursen. Utvecklingen på dessa område väger tungt för vilken riktning timmerpriset tar härnäst. Många menar att oförändrade listor är det troligaste och att risken för sänkning är större än sannolikheten för höjning

Kärva massavedsförhandlingarTillverkarna av kartong, papper och avsalumassa i Sverige gynnas naturligtvis också av nuvarande kron-kurs. Tyvärr är det inget som visat sig i de mellansven-ska massavedspriserna. De dominerande bolagen i vårt verksamhetsområde avfärdar Mellanskogs propåer om listprishöjningar med motivet ”goda råvarubalanser”. Stormar i norr och söder har bidragit till hög avverk-ningstakt, flödet av cellulosaflis från sågverken har varit starkt, produktionen har hackat vid ett par stora bruk och ökad import från Norge (se diagram) anges som bakomliggande faktorer. Det finns således inte mycket som talar för massavedsprisförändringar i närtid, men vi kan glädjas åt ökad optimism och bättre lönsamhet för massavedsförbrukarna, vilket i sin tur ger förhopp-ningar om stora vedbehov och möjligheter till bättre massavedspris.

Bränslemarknaden bättre på siktEnergisortimenten är sorgebarnet för närvarande med stora lager och sjunkande priser. Välfyllda lager beror till stora delar på att fjärrvärmesäsongen 13/14 blev kort (sen höst och tidig vår), lägre produktion av träd-bränslebaserad el samt ökad sopförbränning.

Men, det finns också glädjeämne. Fortums och Stockholms stads storsatsning på biobränsle i Värtan fortskrider enligt plan och redan nästa sommar kom-mer Mellanskog att börja producera GROT för senare järnvägstransport till Stockholm. Än närmre i tiden ligger uppstarten av Eons nya biobränslepanna i Åkersberga. Pannan förväntas gå igång före nyår och Mellanskog kommer att leverera hela bränslebehovet.

virkesmarknaden

Tor M

arnt

ell,

mar

knad

sche

f

Stigande import från Norge till Sverige


vd-krönika

Efter en rekordvarm sommar kom jag tillbaka från semestern den 4 augusti, den dag då branden i Västmanland gick överstyr och då bara naturen själv begränsade utbredningen av skogsbranden genom att det slutade blåsa samtidigt som vinden kantrade. Mycket är gjort på många olika plan sedan dess och det beskrivs på annan plats i tidningen. Jag vill dock passa på att tacka alla som bidragit med sin del i det arbete som gjorts så långt, anställda, förtroendevalda och andra, många tack!

Mellanskog har också gjort halvårsbokslut och redovisar en rörelsevinst på 24,8 milj. kr för det första halvåret. Glädjande nog så har Setra också utvecklas positivt och de redovisade en rörelsevinst på 165 milj. kr för samma period. Vi är nöjda med resultatet men arbetar vidare med att utveckla Mellanskog och Setra.

Som jag berättat tidigare så har vi ingått en strategisk allians med LRF Konsult för att utveckla och fördjupa vårt erbjudande till medlemmarna. Detta är en del av vår affärsplan som beslutades av styrelsen i juni må-nad. I affärsplanen ingår att utveckla alla de ben som Mellanskog står på. Våra utvecklingsområden är mark-nad, effektivitet, vårt erbjudande av tjänster, medlems-organisationen, vårt varumärke och slutligt Mellanskogs förhållande till genusfrågor såväl i vår operativa organi-sation som i vår förtroendeorganisation.

Tanken är att vi ska utveckla vårt erbjudande till så-väl kunder som skogägare/medlemmar samtidigt som vi sammantaget arbetar smartare och effektivare i vår operativa organisation. En del av detta är att ta vara på

Ett stort tack!

Sture KarlssonVD

Hälsningar

ny teknik som nu snabbt introduceras inom skogsbru-ket och använda den för att spara tid hos våra anställda. En annan del är att vi under sommaren introducerat läsplattor med kartor hos all fältpersonal så att de enkelt kan både registrera och lagra fältinformation som man tidigare var tvungen att göra på kontoret. Samtidigt har vi lanserat en Medlemmsapp där du som skogsägare kan se din skog och skogsbruksplan antingen i din telefon el-ler i din läsplatta. Det finns mycket spännande i denna utveckling som vi bara sett början på.

För att få ut maximalt ur vår utveckling driver vi också projekt där vi internt diskuterar våra arbetssätt och hur vi ska arbeta tillsammans, allt för att vara en så effektiv organisation som möjligt för er skogsägare. Vi har börjat en spännande resa som beskrivs i flera artik-lar i detta nummer.

Vi hälsar alla medlemmar välkommen på vår resa in i framtiden.

www.lantmannenmaskin.se

Stark allroundtraktor

VALTRA

FABRIKS

GARA

NTI

2ÅRS

A93 HiTech

Just nu!

359.000:-Standardutförande. Ord pris 439.000:-. Priser exkl moms. Gäller t o m 2014-10-31.Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Valtra A93 HiTech (101 hk) är den starkaste modellen i A-serien. Traktorn är designad för att passa ett kombinerat jordbruk, perfekt för både skog och vallodling. En robust konstruktion tillsammans med en bränslesnål motor ger dig ett naturligt val när du ska välja en kostnadseffektiv traktor. Med Valtra A får du dessutom marknadens bästa kopplingsfria fram/back och integrerad parkeringsbroms.

Ta gärna kontakt med din säljare för mer information!

BOLLNÄSHans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN / TIERPPer-Olof Sundin 010-556 25 82BORLÄNGE / HEDEMORAGustav Svensson 010-556 26 16Ruben Forslund 010-556 25 78UPPSALA/NORRTÄLJEBengt Eriksson 010-556 18 05Lars Eriksson 010-556 19 95Johan Mårtensson 010-556 20 11

SALAPer-Johan Karlsson 010-556 15 98VÄSTERÅSJohan Wiberg 010-556 13 17KÖPINGStefan Englund 010-556 15 87ENKÖPINGClas Johan Thunberg 010-556 19 03ÖREBROJan-Erik Jonsson 010-556 33 08Kent Karlsson 010-556 33 09Anders Hildingsson 010-556 33 05

KARLSTAD/ARVIKAHans Jansson 010-556 20 76Henrik Sörenger 010-556 00 21

LH14

09

Ni har väl inte missat Skogmas erbjudanden på mellanskog.se?

Snabbt - Enkelt - Förmånligt

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar.

Ett tjugotal björkar marscherade in på Stora Torget i Karlstad under onsdagen. Den lilla skogen på Stora Torget i Karlstad väckte stor uppmärksamhet i lunch-rusningen. Den lilla skogen diskuterade skogens betydelse för miljön både med politiker i valstugorna och intres-serade förbipasserade.

Levande skog bland valstugorna satte skogsfrågor i centrum

från skogen

– Vi vill öka kunskapen om skogen som naturresurs. Det är dags att våra politiker på allvar ser att gröna kol-atomer från skogen kan ersätta svarta från oljan, säger Anders Bengtsson, sbo Södra Värmland. Välskötta skogar är nyckeln till en biobaserade samhällsekonomi. Vi behöver diskutera mer hur vi använder skogen för att rädda miljön, inte hur vi ska få fler naturreservat.

Aktiviteten på torget följdes upp av en debatt mellan politiker och företrädare för pappersindustrin och skogs-näringen.

– Det finns ingen motsättning mellan miljö och ett lönsamt skogsbruk. Det skapar tvärtom förutsättningar för ett hållbart samhälle och en levande landsbygd, säger Henrik Lander (C), en av deltagarna i debatten.

– Det är inte lika lätt att komma åt kolatomerna i trädet som i oljan, därför är det viktigt att vi jobbar innovativt och letar nya tekniska lösningar, sa Johanna Svanberg, Paper Province.

I panelen fanns även Stina Bergström (MP) och Patrik Ohlsson regionordförande, LRF.

Text: MellanskogFoto: Wilhelm Forsgård

– Det känns viktigt att lyfta skogsfrågorna nu, tycker Gunnar Svahn, skogsägare som dessutom arbetar som entreprenör i skogen.

Mellanskogsveckan i VärmlandSbo Södra Värmland följer upp förra årets succé med olika aktiviteter runt om i hela skogsbruksområdet under en vecka och i år genomför även sbo Norra Värmland en Mellanskogsvecka.

På torsdagen var det aptering som stod på schemat. Jerker Olsson, skogsinspektor i Karlstad samordnade dagen tillsammans med Qberas Christer Tengelin. En uppslutning på 50 personer fick njuta av ännu en strå-lande sensommarkväll, doft av nysågat virke och en kaffe med en god vän. Text och foto: Johan Ördell

Lisbeth Bohlin, från Hille norr om Gävle. Medlem i Mellanskog.

– Jag tycker att hästarna som arbetar i skogen är särskilt mysiga att titta på. Det är intressant att se hur de används. Jag

är också imponerad av att det är så många olika utställare på plats.

Vidar Sjögren, skogsinspektor på Mellanskog.

– Jag har stått i vår monter båda dagarna och det har varit ett stort intresse för vår nya app, Medlemsappen. Det är en skön

stämning på mässan och jag har pratat skog med många intresserade besökare. Mitt intryck är att folk verkar vara väldigt nöjda med upplägget.

Esther Andersson, från Storvreta, besöker mässan med farfar Sune Nilsson.

Sa spontant om mässan: – Många pojkar i skogen.

Roland Petersson och Bo Nilsson från Eskilstuna. Medlemmar i Mellanskog.

– Mässan är lagom stor och lätt att ta sig till. Vi tycker att skogsslingan var bra. Framförallt har vi intresserat oss för motorsågar och röjning eftersom vi själva jobbar med manuell huggning. Annars är vi väl allmänt intresserade av att ta del av diverse nymodigheter inom skogsbruket.

Ida Bonnevier och Gustav Larsson, elever på Ösby Naturbruks-gymnasium.

– Mässan är jättebra reklam för vår skola. Det är kul att se att den lockar så mycket folk. Under mässan hjälper jag till och visar runt i vårt djurhus. Efter gymnasiet vill jag plugga vidare till zoolog, säger Ida.

– Det är ett fint upplägg på mässan. Jag gillar ju själv maskiner så det finns mycket att titta på. När jag gått ut vill jag arbeta som skotarförare och längre fram kanske driva eget som entreprenör. Finns det ett vackrare kontor än en förarhytt med naturen runt omkring, undrar Gustav.

Vad tyckte du om MellanskogsElmia?

Grabbarna som delar turmössan broderligt

Politikerdag i Enköping Mellanskog och LRF Mälardalen arrangerade en skogsdag för representanter från riks-dagspartierna för att visa på skogens betydelse för Sverige och de möjligheter som skogen erbjuder för framtiden. Skogsdagen genomfördes på Petter Ströms skogsfas-tighet utanför Enköping.

– Vi hade en öppen och tydlig dialog med riksdagspolitikerna, säger sbo Västman-lands ordförande Thomas Claesson. Det är viktigt att politikerna förstår familjeskogs- brukets sätt att äga och bruka den skog vi har att förvalta.

Diskussionerna var spänstiga och även om åsikterna gick isär ibland så blev familje- skogsbrukets syn tydliggjord. Helt klart var att politikerna uppskattade dagen och samtliga är intresserade av fortsatta möten.

Under älgjaktsveckan i oktober så delar bröderna Anders och Jonatan Daniels på en Mellanskogskeps som numera går under namnet turmössan. I början på veckan så använde Anders kepsen och fick skjuta två tjurar. Under onsdagen så blev han förkyld och kunde inte vara med i skogen, så då tog Jonatan kepsen och då var det hans tur att få skjuta en älg.

Det hela började för några år sedan när Anders vann kepsen på en skyttetävling. Kepsen lånade han ut till brorsan som med den på hjässan fick skjuta en älg uppe i Älvdalen.

Året efter så hade Anders åter kepsen på sin skalle när han följde sin far Ove på hans pass under älgjaktsveckan. Ove fick naturligtvis även han skjuta älg när den nämnda kepsen var med på passet, hela tre älgar blev Oves facit under veckan. Under förra årets jakt fick Jonatan skjuta två älgar, bland annat sitt livs älgoxe, en riktigt stor 18-taggare och naturligtvis var han iförd den orangea kepsen.

– Har man bara kepsen på sig så får man se älg, säger både Anders och Jonatan i kör.Kan man kalla det för något annat än att Anders keps måste vara en riktig turkeps?

Text & foto: Curt Kvicker, Enviken, Dalarna

Anders och Jonatan Daniels med turkepsen

Representanter för skogsägare, Mellanskog, LRF Mälardalen, riksdagspartier och industrier.

Text

och

foto

: P

er B

eng

tsso

n, M

ella

nsko

g


från skogen

BRAND PÅ Ö I DALARNA

Skogskväll för kvinnorEn av sommarens varmaste dagar samlades ett gäng kvin-nor för ännu en skogskväll, som fortsättning på träffen vi hade i våras. Vi diskuterade olika dikningsformer och tittade på ett dike som var rensat. Sedan var det dags att prata skogs-bilvägar och ekonomin i dem. Vi tittade närmare på en väg som byggdes för några år sedan.

Efter detta togs röjsnöret fram och vi mätte in ett om-råde och räknade hur många plantor som fanns. Vi fick först gissa hur många plant som området innehöll och

gissningarna hamnade på allt mellan 2000–10 000. Rätt antal var 10 000. Rekommenderat antal stammar efter slutröjning på en medelgod tallmark är 1900–2200 st/ha. Vi avslutade med fika och frågesport.

Vi planerar att träffas igen i februari. Då blir temat an-svarsfullt skogsbruk och certifiering. Är du intresserad av att få inbjudan? Meddela ditt mobilnummer till din inspektor så får du ett sms-meddelande när träffen är på gång.

Text: Birgitta Gunnarsson, Sbo Gästrikland

I Södra Dalarna har Mellanskog en organisation av medlemmar och personal som är beredda att hjäl-pa till vid skogsbrand och brandbevakning. Lokala brandgrupper tar snabbt kontakt enligt de telefonlis-tor som var och en har. Skogsägare från stora delar av Västerbergslagen bistod räddningstjänsten med en stor insats när det i somras brann på ön Sollen.

– Jag är tacksam för det arbete som alla lade ner på Sollen, säger ägaren Claes-Henrik Julander. Det har gjorts ett enastående jobb där och det är imponerande att Mellanskog kunnat skrapa ihop så mycket folk på kort tid. Även räddningstjänsten ska ha stort beröm. Viktigt är att räddningstjänsten ser till att de frivilliga har bra utrustning och att det finns ledningskompetens kvar när det i övrigt en-dast är de frivilliga som ska sköta bevakning och släcka nya eldhärdar.

Text: Per Bengtsson Foto: Peter Ohlsson/Dt

Text

och

foto

: P

er B

eng

tsso

n, M

ella

nsko

g

POSTTIDNING BMED MELLANSKOGBox 127751 04 Uppsala

Medlemsappen gör det roligare att vara skogsägare!Med vår nya app kan du se information om din skogsfastighet via surfplatta eller smartphone direkt på plats ute i skogen.

Medlemsappen är kostnadsfri och fram tagen för Mellanskogs medlemmar.

Kontakta någon av våra skogsinspektorer så berättar vi mer, tel 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.www.mellanskog.se

Documents

Med mellanskog nr4 2014