Click here to load reader

Matematik i förskolan. - hig.diva- 326717/FULLTEXT01.pdf · PDF fileDet språk som används av lärare i förskolan när det pratas om matematik är av intresse, då matematiska

  • View
    218

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Matematik i förskolan. - hig.diva- 326717/FULLTEXT01.pdf · PDF fileDet språk...

  • Akademin fr utbildning och ekonomi

    Matematik i frskolan. Fyra lrares uppfattningar av sitt matematikarbete.

    Heln Nilsson Maj 2010

    Examensarbete, 15hp

    Lrarprogrammet Handledare: Kerstin Bckman Examinator: Gran Fransson

  • Nilsson, Helen (2010) Matematik i frskolan. Examensarbete i didaktik.

    Lrarprogrammet. Akademin fr utbildning och ekonomi. Hgskolan i Gvle.

    Sammanfattning

    I samhllet finns det matematik nstan verallt, det finns fr var mnniska ett behov av att

    hlla rkning p ting. S har det varit sen urminnes tider. Lrares olika synstt och

    uppfattningar om matematik r varierande, dock finns lroplanen vars ml skall uppfyllas. I

    regeringens frslag till frtydligande fr matematik en strre framtoning, dr tidig

    introduktion belyses. Frskolan har gtt en lng vandring och frst nu brjar skolans och

    frskolans lroplaner nrma sig varandra och lrandet kan ses som en helhet i det livslnga

    lrandet.

    Denna studie har till syfte att synliggra lrares uppfattningar och medvetenhet om matematik

    i frskolan. Studiens avsikt r ven att belysa vilket matematiskt sprk dessa lrare tillmpar

    sitt arbete.

    Genom observation av lrare i deras arbete och med efterfljande intervjuer har denna studie

    genomfrts. Observationerna och ven intervjuerna har skett utifrn ett lrarperspektiv.

    Resultatet visade p att samtliga lrare hade ett intresse av matematik i frskolan men att det

    fanns olika uppfattningar om hur arbetet kring matematik skulle bedrivas. Det frhllningsstt

    mot matematiken som lrarna hade synliggjordes i observationerna men frmst under

    intervjuerna. Lrarna anser sig ha den kunskap som behvs i arbetet men ngra av dem

    efterlyser ytterligare kunskap i matematik.

    Det som framgick i studien var att flertalet lrare ansg att ett mer avancerat och nyanserat

    sprk i samband med matematik, ven kunde vara till frdel senare under barnens skolgng.

    Men lrarna var dock medvetna om att de inte alltid tillmpade ett svrare sprk i vardagliga

    situationer.

    Nyckelord: Frskolan, lrande, lrares uppfattningar, matematik.

  • Innehllsfrteckning

    1 Inledning ......................................................................................................................................1

    2 Bakgrund......................................................................................................................................3

    2.1 Styrdokumenten ....................................................................................................................5

    3 Vad r matematik? .......................................................................................................................5

    4 Perspektiv ....................................................................................................................................7

    5 Syfte och frgestllning ................................................................................................................9

    6 Metod ........................................................................................................................................ 10

    6.1 Etiska aspekter .................................................................................................................... 11

    7 Resultat ...................................................................................................................................... 11

    7.1.1 Observation 1 ................................................................................................................... 12

    7.1.2 Min analys ........................................................................................................................ 14

    7.2.1 Observation 2 ................................................................................................................... 14

    7.2.2 Min analys ........................................................................................................................ 16

    7.3.1 Intervjuer .......................................................................................................................... 17

    7.3.2 Min analys ........................................................................................................................ 21

    7.4 Sammanfattande resultat .................................................................................................... 22

    8 Diskussion .................................................................................................................................. 23

    8.1 Metoddiskussion.................................................................................................................. 23

    8.2 Resultatdiskussion ............................................................................................................... 24

    8.3Fortsatt forskning ................................................................................................................. 26

    9 Litteraturlista ............................................................................................................................. 27

    Bilaga 1 ......................................................................................................................................... 29

    Bilaga 2 ......................................................................................................................................... 30

  • 1

    1 Inledning

    Nr vi ser omkring i vrt samhlle kan vi upptcka matematik verallt. Anvndning av

    matematik och matematiska begrepp sker utan att vi tnker p det. I urminnes tider har vi

    anvnt oss av rkning, vi rknar, sorterar, mter m.m. Matematiken r vr ldsta vetenskap

    och ven vrldens strsta utbildningsmne samt en viktig del av vr kulturhistoria

    (Emanuelsson 2007). Idag kan matematik urskiljas i nstan allt, om vi bara tnker djupare.

    Nr vatten hlls i ett glas fr vi ett begrepp om volym. Vi rknar och lr oss p s vis om

    antal. Nr vi gr, springer och hoppar, r ven det matematik i form av hastighet, hjd och

    lngd. Vill vi s blir nstan allt till matematik, om vi har en matematisk instllning och ser det

    ur ett matematiskt perspektiv.

    Ahlberg (2000) menar att de stt och den instllning som lraren har till matematiken frgar

    och influerar deras undervisning. Genom att ha en positiv instllning och att d kunna vara

    inspirerande till barnen, ger en positiv start p resan i matematiken. Ahlberg skriver ven att

    lrare kan ha olika synstt p sin egen delaktighet i undervisningen. En del lrare

    problematiserar inte sin egen undervisning, utan tar fr givet hur och vad barnen lr. Medan

    andra stndigt sker kunskaper i litteratur och tar del av forskningsrn. Sjlvklart blir det d

    en skillnad i dessa lrares uppfattningar och synstt p matematiken, vilket ven pverkar de

    elever som undervisas enligt de olika synstten. Ett vanligt begrepp i undervisnings

    sammanhang r den reflekterande lraren. Ett stt att tolka det p r att lraren kommer till

    insikt om sitt eget tankestt. Lrare som frsker se p sin undervisning utifrn barnens

    perspektiv, anpassar och styr lrandet efter det behov som finns. De lrarna ser sin

    undervisning som ngot frnderligt, ngonting som hela tiden ska ses ver och utvecklas, s

    att behov och intressen uppmrksammas s att lrandet blir lustfyllt fr alla.

    Genom att lrare 1 tar tillvara p barns tankar kring matematiska aspekter, kan de ka barnens

    frstelse fr omvrlden. Barnen kommer till insikt och fr en uppfattning om hur och var

    matematiken finns omkring dem i deras vardag.

    Att lra sig innebr fr bde barn och vuxna att skapa mening och

    innebrder av sina erfarenheter(Doverborg 2007 s. 9).

    Matematiken finns verallt omkring oss, det gller bara att gra den synlig och stta in

    matematiken i fr barnen meningsfulla sammanhang s att den blir begriplig dem.

    Matematik r ngonting som det arbetas med i frskolans vardagliga situationer och i rutiner.

    Doverborg (2007) menar att matematiken behver lyftas fram och bli mer synlig fr bde

    lrare, barn, frldrar och andra i frskolan. Genom dokumentation s som fotografering,

    filmning och skapande i material, synliggrs det en frstelse om hur det konkret arbetas med

    1 I texten kommer ordet lrare att anvndas men det inbegriper ven frskollrare samt barnsktare i

    frskolan.

  • 2

    matematiken p frskolan. Barn och vuxna fr p s stt ett begrepp om matematikens olika

    innebrder.

    Ibland talas det om matematik som ett sprk, alla de som kan det matematiska sprket kan tala

    med varandra och bli frstdd utan att man fr den sakens skull talar samma modersml

    (Emanuelsson 2007). Detta bildar en frstelse och en gemenskap ver nationsgrnserna.

    Det sprk som anvnds av lrare i frskolan nr det pratas om matematik r av intresse, d

    matematiska ord och begrepp s som t.ex. kvadrat och addition inte r svrare fr barn att lra

    n ord som mikrovgsugn och mobiltelefon (Emanuelsson 2007). Barn lr sig efter hand om

    vi anvnder oss av det sprk som de senare kommer att mta under sin skolgng. Det blir

    lttare att f in dessa ord frn brjan och inte mta det senare, fr att d kanske anse att

    matematiken knns svr med krngliga ord och begrepp. Hur sm barn mter matematiken

    kan vara avgrande fr hur de kommer att frhlla sig till mnet i fortsttningen (Johnsen

    Hines 2000). Emanuelsson belyser ven han vikten av att hur smbarn fr matematiken

    present

Search related