42
Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Synen på matematik i förskolan En studie om vilka uppfattningar det finns bland pedagogerna om matematik i förskolan The View on Mathematics in Pre-school A study of the perceptions among educators on mathematics in pre-school Mahintaj Esmaeili Ziba Rafiakhah Masouleh Lärarexamen 210hp Matematik och lärande hösttermin2008-12-31 Examinator: Per Jönsson Handledare: Annette Johnsson

Synen på matematik i förskolan The View on Mathematics in Pre

  • Upload
    donhu

  • View
    217

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Malmö högskola Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Synen på matematik i förskolan En studie om vilka uppfattningar det finns bland pedagogerna om matematik i

förskolan

The View on Mathematics in Pre-school

A study of the perceptions among educators on mathematics in pre-school

Mahintaj Esmaeili Ziba Rafiakhah Masouleh

Lärarexamen 210hp Matematik och lärande hösttermin2008-12-31

Examinator: Per Jönsson Handledare: Annette Johnsson

2

3

Sammanfattning

Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om

matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn.

För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25

förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av

matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse,

storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att

pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också

en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn.

Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av

utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande

om arbetet med matematik i förskolan. Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för en

stor del av pedagogerna och de ansåg att genom dokumentation synliggörs både pedagogernas

och barnens arbete.

Nyckelord: förskollärare, förskolepedagogik, lärande, matematik, uppfattning

4

5

Förord Vi vill här passa på och tacka alla förskolepedagoger som har ställt upp och svarat på våra

enkätfrågor. Ni har alla bidragit till undersökningen. Vi vill även rikta ett stor tack till våra

underbara familjer som stöttade och hjälpte oss på olika sätt under arbetets gång. Till sist vill

vi tacka vår handledare Annette Johnsson för hennes goda och värdefulla råd.

Malmö 2008-12-31 Ziba Rafiakhah Masouleh & Mahintaj Esmaeili

6

7

Innehållsförteckning Sammanfattning…………………………………………………………..………………………………………3

Förord…………………………………………………………………………………………….…………………….5

1. Inledning…………………………………………………………………………………………………….….. 9

2. Syfte och frågeställning……………………………………………………………………...………….10

3. Litteraturgenomgång…………………………………………………………………………….………..10

3.1 Vad säger läroplanen?………………………………………………………………………..…………10

3.2 Historisk bakgrund………………………………………………………………………..…………..….11

3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan……………………….……..…12

3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik……………………..………………………………..14

3.3.2 Barns lärande i matematik……………….………………………………………………………..16

3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande…………………………………………………………….17

3.4 Fortbildningens betydelse……………………………………………………………………...………18

3.5 Dokumentation…………………………………………………………………..………………………..19

4. Metod……………………………………………………………………………………………………………...20

4.1 Metodval………………………………………………………………………………………….……..……20

4.2 Urval……………………………………………………………………………………………………...……20

4.3 Genomförande…………………………………………………………………………………..………….21

5. Resultat………………………………………………………………………………………………………..….21

5.1 Resultat av frågorna………………………………………………………………………………………21

6. Sammanfattning av resultat…………………………………………………………………………...30

7. Diskussion………………………………………………………………………………………………………31

7.1 Metoddiskussion………………………………………………………………………………………..…31

7.2 Resultatdiskussion………………………………………………………………………………….…….31

8. Slutsatser………………………………………………………………………………………….…………..…34

9. Tillförlighet…………………………………………………………………………………………………….34

10. Vidare forskning……………………………………………………………………………….…………...35

11. Referenser……………………………………………………………………………………………………..36

Bilaga 1………………………………………………………………………………………………………………...39

Bilaga 2………………………………………………………………………………………………….….…….……40

8

9

1. Inledning

Många forskare, bland annat Kärrby (1985) och Doverborg (1987), har tidigare undersökt

förskollärarens uppfattningar om matematik i förskolan. De kom bland annat fram till att det

finns minst tre olika skilda uppfattningar bland förskollärarna om matematik i förskolan som

kan sammanfattas i nedanstående punkter:

• matematik är inget för förskolebarn utan ett skolämne

• matematik utgör en naturlig del i alla situationer i förskolan

• matematik är en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande

Utifrån våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden inom utbildningen (VFT) och

mentorsträffar efter praktiken, fick vi också en upplevelse av att alla förskolepedagoger inte

visar lika mycket intresse för arbete med matematik i förskolan, vilket väckte vårt intresse för

en undersökning inom området. I och med att lärares och pedagogers egna uppfattningar om

och inställningar till matematik har stor betydelse för hur de planerar och genomför

undervisningen och aktiviteter (Ahlberg, 2000), tyckte vi att det skulle vara intressant att ta

reda på några förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan. Med

tanke på att barns första möte med matematik är avgörande för deras framtida uppfattningar

och attityder om matematik (Ahlberg, 2000) är det viktigt hur förskolepedagoger presenterar

och synliggör de olika matematiska begreppen. Även Kronqvist (2003) har betonat lärarens

positiva bild av och inställning till matematik som en avgörande faktor som oftast påverkar

barnen. Han menar att en positiv attityd från pedagoger gör det mer troligt att barn håller kvar

sin nyfikenhet och sitt intresse för matematik.

10

2. Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på förskolepedagogers uppfattning om och syn

på matematik på de två valda förskolorna. Det vill säga hur dessa pedagoger ser på matematik

och vad de anser att vara matematik för förskolebarn. Vi vill också se om fortbildning har

påverkat förskolepedagogernas syn på arbetet med matematik samt hur barns matematiska

aktiviteter dokumenteras i dessa förskolor. Våra frågeställningar speglar vårt syfte nämligen:

• Hur ser förskolepedagoger, från två förskolor, på matematik i förskolan?

• Vad anser dessa förskolepedagoger vara matematik för förskolebarn?

• På vilket sätt påverkar fortbildning förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i

förskolan?

• På vilket sätt dokumenteras barns matematikarbete?

3. Litteraturgenomgång

I det här avsnittet vill vi gå igenom den litteratur och de forskningsarbeten som rör vårt

område. Vi nämner först läroplanen och styrdokumenten för förskolan samt den teoretiska

bakgrunden till matematik i förskolan. Därefter går vi igenom tidigare forskning kring

matematik i förskolan och pedagogiska teorier om arbetet med matematik. Här kommer vi

även att beskriva pedagogers roll i arbetet med matematik i förskolan och barns lärande samt

fortbildningens och dokumentationens betydelse.

3.1 Vad säger läroplanen om matematik i förskolan?

Matematik blev obligatoriskt i förskolan först hösten 1998 när verksamheten fick sin egen

läroplan som förskolans styrdokument. I läroplanen, Lpfö 98, framgår att barnen skall

utmanas att utveckla sin matematiska tankeförmåga utifrån sina erfarenheter av omvärlden.

Doverborg (2006) skriver om att det även tidigare har funnits övergripande mål och

rekommendationer för förskolan men att det inte var någon läroplan som syftade till barns

lärande. Hon menar att läroplanen lägger tonvikten på att den pedagogiska verksamheten ska

utgå från barns intresse, behov, erfarenheter och tankar för att skapa mångfald i lärandet.

11

I läroplanen framgår tydligt vilka mål och riktlinjer man önskar att verksamheten skall sträva

mot. Det livslånga lärandet skall vara grunden för förskolan. Verksamheten skall skapa en

rolig, trygg och lärorik miljö för alla barn som befinner sig där. Målen berättar om vad

förskolan skall inrikta sitt arbete på för att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt lärande

utifrån sina förutsättningar (Skolverket, 2008). Under rubriken ”utveckling och lärande” finns

de mål som kan kopplas till matematik.

Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall lärare sträva efter att varje barn:

• Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang

• Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form

samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum

• Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

• Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många

uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

• Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att

förstå sin omvärld (Lpfö 1998, s.12-13)

3.2 Historisk bakgrund

I början av 1800- talet utvecklade Friedrich Fröbel (1782-1852) en pedagogik för

förskolebarn, därför kallas han för förskolans skapare och anfader. Begreppen lek, arbete och

lärande fick en central roll i hans förskolepedagogik. Ett av Fröbels mål med förskoleprogram

var att utveckla barns matematiska och logiska tänkande. Han tyckte att matematik och

gudomlighet på något sätt är sammanfogade med varandra. Han skapade ett antal lekmaterial

som var strukturerade efter de geometriska formerna. De används fortfarande och kallas för

fröbels lekgåvor (Samuelson & Mårdsjö, 1997).

En annan filosof och pedagog som framhävde matematikens betydelse i förskolan och skolan

var Maria Montessori (1870-1952). Montessoris material och metoder har influerat innehåll

och organisationen av arbetet i förskolan (Ahlberg 2000). Hon hade som mål att barn med

hjälp av vuxna skulle skapa en miljö där frihet, självständig verksamhet och individualisering

var i fokus. Hon lade vikten på en planerad verksamhet med en strukturerad miljö där barn får

laborera och använda olika ”sinnestränande” material efter sitt eget val. Däremot betonar

12

Montessori inte den fria leken i lika hög utsträckning som Fröbel. Kommunikativa aspekter av

matematiken i grupparbete har inte uppmärksammats i Montessoris pedagogik, vilket har

medfört att det riktats en viss kritik mot hennes pedagogik (Ahlberg, 2000).

Andersson (2001) skriver om John Dewey (1859-1952) en amerikansk filosof, psykolog och

pedagog som betonade att undervisningen skall anknytas till verkligheten och de erfarenheter

barn själv har. Han menar att begreppet och slagordet ”learning by doing” det vill säga ”att

lära genom att göra” kommer från Deweys ide och är kärnpunkten i hans pedagogik.

Människan är verksam och aktiv i förhållande till sin omvärld och utbildningen är en av

hennes arbetsuppgifter, vilket innebär att hon måste få möjligheter under sin utbildning att

kunna pröva och undersöka olika saker. Vidare skriver Andersson att i Deweys

aktivitetspedagogik hänger teori, praktik, reflektion och handling ihop. Författaren framhåller

att liksom Montessori ansåg Dewey att undervisningen borde kopplas till verkligheten

eftersom det är där som barnet genom sina erfarenheter utvecklar sitt lärande. Med andra ord

är det genom det praktiska handlandet som barnet skapar sina föreställningar och begrepp om

verkligheten. Liksom Dewey betraktade den schweiziska utvecklingspsykologen Piaget

(1896-1980) också barnet som en verksam och reflekterande individ som konstruerar sin bild

av omvärlden utifrån sina egna erfarenheter (Hwang & Nilsson, 2003).

3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan

Kärrby (1985) har utfört en studie om hur pedagoger tänker och deras uppfattningar kring

begreppet matematik i förskolan. Studien visar att pedagoger tycks ha svårt att uttrycka vad

matematik innebär för förskolebarn. I stället var det lättare för pedagogerna att berätta om hur

de arbetar med matematiken i förskolan. Den vanligaste uppfattningen bland pedagoger i

undersökningen var att vardagen är full av matematik som till exempel vid dukning eller när

barnen spelar spel mm. därför har pedagogerna inga medvetna aktiviteter inom ämnet menar

Kärrby. Enligt Kärrby (1985) kan förskollärares uppfattning om matematik beskrivas på tre

olika sätt. En del lärare tycker att matematik inte är något för förskolebarn utan ett skolämne

medan en del tycker att matematik utgör en naturlig del i alla situationer och därför behöver

man inte göra något speciellt för att undervisa barn. Enligt den tredje synen är matematik en

avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande.

13

Doverborg (1987) har gjort en liknande undersökning om hur förskollärare uppfattar att

matematiken kommer in i förskolans verksamhet. Även Doverborgs studie visade att de

moment som pedagogerna beskrev som viktiga matematiska begrepp och kunskaper var att

barnen ska kunna ramsräkna, skriva siffror, sortera och klassificera. Ytterliggare matematiska

begrepp som beskrevs av pedagogerna i Doverborgs studie var att barn ska utveckla en

antalsuppfattning och känna till de geometriska grundformerna samt utveckla logiskt

tänkande. Doverborg kommer i sin studie också fram till att förskollärare har tre ”kvalitativt

skilda synsätt” på arbetet med matematik i förskolan:

• Matematik är inte någonting för förskolan

• Matematik ses som en aktivitet i sig

• Matematiken kommer in som en naturlig del i alla situationer

Ahlberg (1994) har dragit några slutsatser av Doverborgs studie och skriver att

undersökningen har visat att matematikundervisningen inte är speciellt vanligt förekommande

i förskolan, med undantag av att när matematiken ingår i ett tema kallat ”Matematiska

begrepp” eller inlemmas i en särskild form av skolförberedande träning. Vidare tycker hon att

de flesta förskollärare i Doverborgs studie anses ha en tanke och föreställning om

matematiken som ett skolämne. Hon menar att förskollärare tycker att barn borde ha

traditionella läromedel och arbeta med matematik på ett formellt sätt för att utveckla sina

matematiska kunskaper.

Doverborg & Pramling (1999) lägger tonvikten på att förskolans mål med matematiken är att

det ska vara lustfyllt och utvecklas till positiva erfarenheter samt inställningar. På detta sätt

utvecklas grundläggande kunskaper inom problemlösning, antalsbegrepp, mätning och form

samt tid och rum menar de. Vidare nämner författarna att förskolepedagoger ofta påstår att

barn lär sig matematik när de dukar, men barns antalsuppfattning utvecklas inte automatik när

de räknar och dukar. Ett barn kan säkert ställa en tallrik till Sune, en till Stina och en till Sara,

etc. utan att vara medvetet om det totala antalet menar de. En stor del av pedagogerna i

förskolan anser att barn lär sig matematiska begrepp automatiskt eftersom det finns i

vardagen. Doverborg & Pramling (1999) förklarar vidare att det är klart att det finns

situationer där barn kan få förståelse samt utveckla olika matematiska begrepp, men

pedagoger måste synliggöra detta för barnen.

14

3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik

Liksom en vuxens vardag är ett barns vardag också fullt av matematik. Det är alla forskare

och pedagoger, så långt vi har studerat, överens om. Det är bara, att som lärare, kunna visa

och åskådliggöra detta för barn (Ahlberg, 2000). Ahlberg menar att barn möter matematik i

sin vardag och använder sig av den utan att tänka på att det är matematik. Av den orsaken är

det viktigt som pedagog att visa barnen att matematik finns runt omkring oss. Vi människor

använder oss spontant av matematik i vår vardag menar hon. Även Doverborg & Pramling

(1999) skriver att om förskolepedagoger har ”Matteglasögonen” på, upptäcker de att vardagen

i förskolan är full av situationer och händelser som innehåller matematik. Matematiken finns i

leken, i planerade aktiviteter av vuxna och i rutinsituationer, oavsett om man ser den eller

inte. De menar att om pedagogerna ser och uppfattar matematiken ur barns synsätt och delar

deras erfarenheter och upplevelser och därmed sätter ord på dessa i matematiska termer, blir

barnet också involverat i matematikens värld. Vidare förklarar författarna att barnen kan

utveckla sina matematiska kunskaper när pedagoger synliggör de olika matematiska

begreppen i vardagen. På liknande sätt betonar Doverborg (2000) att pedagogerna bör

synliggöra matematiken för förskolebarn. Hon menar att det inte räcker bara med att

pedagogen är medveten om att matematiken finns i barnens vardag, utan de måste ge barnen

möjlighet att uppleva betydelsen av det matematiska området. Pedagoger på förskolan måste

ta reda på vilka föreställningar och grundläggande erfarenheter barnen har om matematik

(Doverborg & Pramling, 1985). För att matematiken ska bli synligt för hela barngruppen,

måste man som pedagog veta vad och hur alla barn tänker om matematik menar Doverborg

(2000). Även Pramling & Sheridan (2006) poängterar att lärare först måste börja med att ta

reda på hur barns lärande ser ut för att därefter kunna förstå det.

Boaler (1993) lägger vikten på en undervisning baserad på barns vardag och anser att det är

viktigt att pedagoger använder sig av verkligheten i undervisningen, det vill säga att hitta en

vardagsmatematik som i verkligheten finns för alla barn. Hon menar att barnen i annat fall

kan få svårt att finna matematiken i de situationer som pedagogen presenterar. Hon tar upp

kontextens betydelse i sin artikel men påpekar samtidig att det finns både för och nackdelar

med detta. En kontext kan uppfattas olika för olika grupper och därför betonar hon att man

bör hitta en så gemensam vardagsmatematik som möjligt så att barnen kunna känna igen

situationen. Boaler anser att för att nå detta måste pedagoger skapa sig en förförståelse av

15

barnens kunskaper. Förförståelsen fås genom att pedagoger lär känna sina elever och på så

sätt kan de också hitta rätt sammanhang.

Som tidigare har nämnts är Dewey (1859-1952) mest känd för sin pedagogik vilken har

sammanfattats i begreppet ”learning by doing”. Ett begrepp som talar om en undervisning

baserad på barns egna erfarenheter, en undervisning som anknyts till verkligheten och

praktiken. Han menade att barnen ska få möjligheter att kunna undersöka aktiv och laborera

och experimentera. Men däremot ska lärare sätta aktivt fart på och vidga deras intresse och

fördjupa utvecklingen (Andersson, 2001).

Samuelsson & Mårdsjö (1997) anser att det är viktigt att pedagoger får barnen att samtala och

reflektera över det de gör. Vidare betonar de att ett meningsfullt och intresseväckande

innehåll i en aktivitet ger barnen mer möjlighet att våga prata och reflektera över sitt

tänkande. Pedagoger kan uppmana barnen att berätta vad de gör, hur de tänker, hur de menar

och vilka förslag de har när de ska lösa ett problem. Samuelsson & Mårdsjö menar att om

barnen får sätta ord på det de upplever och erfar kommer det att finnas kvar i deras

medvetande. De har hänvisat till Doverborg & Pramling (1985) om pedagogernas sätt att

bemöta barns tankar och idéer. Doverborg & Pramling menar att när pedagoger ställer

utmanande frågor till barnen och stimulerar dem att uttrycka sina tankar och idéer gör det att

barnen känner sig bemötta av en attityd att deras tankar, idéer och förslag är viktiga och

intressanta. Då lär barnen även att det inte bara finns ett svar som alla ska komma fram till

(Samuelsson & Mårdsjö 1997).

Bergius & Emanuelsson (2000) lägger stor vikt på barns tid före skolstarten. De menar att det

är i förskolan som grunden för barns kunskap och förmåga men också fördomar, attityder och

inställningar till vad matematik är läggs. Författarna hänvisar till Emanuelsson (1999) som

menar att just av den anledningen är det speciellt betydelsefullt för lärare att observera båda

egna och barns föreställningar om och erfarenheter av matematik. Vidare skriver författarna

om att läraren får mycket kunskap om barns tankar, föreställningar och uttrycksformer genom

att vara lyhörd och en aktiv lyssnare.

Ahlberg (1994) beskriver ett övergripande mål för all undervisning. Hon menar att all

undervisning måste utgå från barns intresse och erfarenhet, vilket gör att barnen då får tilltro

till sin egen förmåga. Gällande matematik kan barnen få detta när de inser att matematiken är

16

meningsfull, logisk och rolig. Hon menar att för att göra detta möjlig och för att uppnå målet

spelar förskollärares agerande en avgörande och väsentlig roll. Hon vill i sin rapport belysa

hur man på ett naturligt sätt kan föra in matematiken i det dagliga arbetet i förskolan. Däremot

poängterar hon att förskollärare inte ska undervisa barnen i matematik på liknande sätt som

man gör i skolan.

3.3.2 Barns lärande i matematik

Människan är en tänkande, ändamålsenlig och medveten person som bildar sin kunskap

genom sina erfarenheter menar Hwang & Nilsson (2003). Jean Piaget (1896-1980) som är en

av de mest betydande teoretikerna inom pedagogik och kunskapsteori menar att för att barn

ska kunna bygga ny kunskap måste de kunna koppla den nya kunskapen till den gamla. Piaget

upptäckte att barns utveckling skedde i fyra stadier som är åldersrelaterade nämligen sensori-

montoriska (ca 0-2 år), preoperationella (ca 2-7 år), konkreta operationerna (ca 7-11 år) och

det formella operationella stadiet (från ca.11 år). Han menade att de här fyra stadierna skulle

betraktas som en stege eller trappa där man når nästa trappa först när man har uppfyllt

”kraven” på det steg och den nivå där man befinner sig. Den ryska pedagogiska teoretikern

Lev S. Vygotskij (1896-1934) menar att barns utveckling sker i högre grad i samspel med sin

omgivning fast de bygger själva sin kunskap. Med andra ord markerar han det sociala och

integrerande samspelet som barn har med sin omgivning. (Hwang och Nilsson, 2003)

Genom samspel och interaktion med föremål, fenomen och människor i omgivningen erfar

och upplever barn alltid något som har betydelse för hur en framtida situation begrips och

tolkas (Björklund 2007). Hon menar att den miljön som ett barn växer upp i har en värdefull

betydelse för vilka möjligheter till lärande som erbjuds. Det vill säga att möten med

matematik i förskolan kan påverka och forma barns framtida inställning och förhållningssätt

till matematik. Även Ahlberg (1994) menar att barns inträde i matematikens värld är en

process som startas vid mycket tidig ålder. Barn bygger ständig upp sina matematiska

kompetenser i samspel och interaktion med föremål och människor i sin omgivning i

vardagsliv. Hon menar att många upplevelser i vardagsliv och förskola omfattar outsagd ett

matematiskt innehåll. Hon ger exempel på småbarns vardagliga möte med matematik där de

kan uppfatta och jämföra olika mängder och kvantiteter. Barnen kan uppfatta ökning,

minskning och delning genom att lägga till eller ta bort något ur en mängd eller genom att

dela innehållet i en läskflaska i två delar, menar hon.

17

Doverborg, Pramling & Ovarsell (1987) ger exempel på två helt olika uppfattningar om

inlärning hos filosofer i pedagogik. Författarna nämner Herman Ebbinghaus (1850-1909) och

Jean Piagets (1896-1980) teorier som exempel på två helt olika syner på inlärning.

Ebbinghaus teori medför en direkt koppling mellan övning och färdighet. Det vill säga att ju

mer man upprepar och inövar något desto lättare har man att lära sig det. Ebbinghaus såg

inlärningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv, där behållningen av inlärningen blev

kvantifierbar och mätbar. Han ansåg ren inlärningen vara att kopiera och memorera. Medan

Piaget tror att lärande är konstruktivistisk vilket betyder att det är barn själv som konstruerar

och skapar förståelse, närmare bestämt grundar sin kunskap. Med andra ord intar barnen

kunskap och skaffa sig nya erfarenheter genom att agera aktivt och verksamt (Doverborg,

Pramling & Ovarsell, 1987).

3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande

Leken är på många sätt en kreativ inlärningsmetod och är viktigt för barns utveckling och

lärande (Lindqvist, 1996). Enligt förskolans läroplan skall ett medvetet bruk av leken som kan

främja varje barns utveckling och lärande prägla verksamheten i förskolan.

I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi,

inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt

förmåga att samarbeta och lösa problem. /…/ Verksamheten skall utgå från

barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka

kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel,

utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och

reflektera (Lärarförbundet, s.27).

Med hjälp av leken utför barn sina inlärningssituationer och på det viset blir de sin egen lärare

menar även Piaget (1976). Lek och imitation är enligt honom två nödvändiga faktorer för den

intellektuella utvecklingen. I Fröbels (1782-1852) pedagogik är leken på samma sätt som i

Piagets pedagogik en av kärnpunkterna och det naturliga viset för barnet att ge uttryck åt sitt

tänkande. I Fröbels pedagogik räknas både den fria leken och de sysselsättningarna med

lekgåvorna som barn och vuxna skulle undersöka och utforska tillsammans. Fröbels mål med

18

sina lekgåvor och byggmaterial var att utveckla matematiska begrepp hos förskolebarn

(Lindqvist, 1996).

Doverborg (2000) beskriver lek och lärande som oskiljbara. Hon menar att lek och lekfullhet i

dag betraktas som ett mått av barns lärande. Hon ger exempel på de möjligheter och tillfällen i

förskolan som kan utnyttjas för att öka barns förståelse för grundläggande matematiska

begrepp. Vidare hänvisar hon till SOU 1997:157 (statens offentliga utredningar) att barn

utforskar och upptäcker matematik genom att på olika sätt få möjlighet att förstå, uppfatta och

ge uttryck åt antal, vikt, volym, längd osv. Hon menar att förskollärare utifrån barns idéer,

tankar och attityder ska skapa många olika situationer där barnen får möjlighet att erfara

matematiska begrepp. Vidare förklarar hon att när barn får möjligheten att bearbeta och

reflektera över sina erfarenheter utvecklar de sin förståelse för matematik. Även Heiberg

Solem & Lie Reikerås (2004) menar att barns lärande påverkas av lek och deras fantasi på ett

positivt sätt, det vill säga att barn lär sig genom lustfyllda aktiviteter vilket bidrar och

motiverar barn till kunskapssökande. På liknande sätt menar. Doverborg och Pramling

Samuelsson (2000) att lärandet är ett resultat av meningsfullheten i barnens vardag.

3.4 Fortbildningens betydelse

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, har medfört krav på pedagoger att utveckla sin kompetens

inom ämnet matematik (Kronqvist, 2003). Han menar att med tanke på att förskolan har fått

en läroplan där matematiken betonas är förskolelärare i behov av förbättring, utveckling och

stöd eftersom flertalet förskollärare haft lite eller ingen matematikutbildning i sin

grundutbildning. Vidare förklarar Kronqvist (2003) att för att kunna utveckla viktiga

matematiska begrepp hos barnen krävs kompetensutveckling för pedagogerna. Kunskaper i

ämnet och förmåga att analysera barns utveckling av matematiskt begrepp krävs för att kunna

följa och påverka barns matematiska utveckling. Sterner och Lundberg (2002) skriver även

om bristen på matematik och matematikdidaktik i många pedagogers grundutbildning. De

påpekar också att pedagogerna inte heller fått någon kunskapsutveckling inom ämnet. Vidare

förklarar de att utan kunskaper i matematik finns risken att det blir erfarenheter från den egna

skoltiden som blir utgångspunkt för det matematiska innehållet i förskolan.

Bernemyr (1990) anser att fortbildning är ett nödvändigt led i en medveten

verksamhetsutveckling. Han lägger tonvikten på att fortbildningen inte bara är ett medel för

19

att ge pedagoger möjligheter att möta kommande krav. Vidare förklarar han att en kompetent

och kvalificerad fortbildning leder till nyskapande och nytänkande bland pedagogerna. Detta

behövs för att möta förändringar och kommande behov, krav och förväntningar som föräldrar

och de kommunala ledningarna ställer.

3.5 Dokumentation

I förskolans läroplan (Lpfö 98) förklaras att pedagogisk dokumentation kan hjälpa till att

synliggöra verksamheten i förskolan och bli ett viktigt underlag i diskussion kring och

bedömning av verksamhets kvalitet och utvecklingsbehov. Även en utredning från 1997

(SOU 1997: 157) tar upp dokumentationens betydelse i verksamheten, man formulerar det

enligt följande ”Dokumentationen synliggör arbetet och lärandet för pedagogerna, barnen,

föräldrarna och allmänheten” (SOU 1997, s104).

Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) anser att dokumentation liksom språk och

kommunikation är ett av de viktiga hjälpmedlen för att ge barnen förutsättningar att se sig

själva. De menar att dokumentationen synliggör barns tankar för dem själva och ger möjlighet

för reflektion och en utökad förståelse för en matematisk synpunkt. Författarna ger uttryck åt

vikten av att uppmärksamma barnen på matematik även om barnen spontant använder

matematik i olika aktiviteter. Enligt författarna kan barnen vinna på detta genom att utöka och

utveckla förståelse för matematik då pedagogerna synliggör matematiken för dem.

Enligt Furness (1998) är dokumentation ett sätt att fördjupa kvaliteten i arbetet hos

pedagogerna. Vidare förklarar han att pedagogisk dokumentation av barns arbete används

numera på flera sätt och för olika aktiviteter. Han menar att det finns flera andledningar för

pedagoger att förbättra sitt sätt att dokumentera barns arbete. Det vill säga genom att lyssna,

iaktta, anteckna och fotografera ökar man deltagandet i det som pågår men också får tillfälle

att gå tillbaka till det som har hänt.

Furness betonar att pedagoger dokumenterar för att:

• Få uppslag till vidare arbete

• Ge barnen perspektiv på vad de har gjort och stimulans att gå vidare

• Informera föräldrar

• Informera/fortbilda kollegor

20

4. Metod

I det här avsnittet tar vi upp det val av metod som vi har använt oss av i vår undersökning. Vi

redogör därefter för vårt urval och genomförande.

4.1 Metodval

Till vår studie valde vi att använda oss av enkätmetoden för att få svar på våra frågor.

Anledningen till att vi bestämde oss för enkätmetoden i stället för intervjumetoden var att vi

ville ge deltagarna möjlighet att tänka igenom frågorna. Med tanke på den begränsade tiden

för undersökningen, tycktes enkätmetoden vara passande och lämplig för att få så mycket data

som möjligt på kort tid (Stukat, 2005). Vi såg en fördel i jämförelse med intervjumetoden som

kräver mer tid för datainsamlingen. Stukat (2005) menar också att genom enkätmetoden når

man fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räcker till ett fåtal personer.

En annan fördel för vårt metodval var att de medverkande fick längre tid på sig för att ge svar

på frågorna, vilket Bryman (2002) också har pekat ut som en fördel. Han menar att det är en

fördel att deltagarna får möjlighet och tid att besvara frågorna i jämförelse med

intervjumetoden.

Vi gjorde en pilotstudie innan vi delade ut enkäten, dels för att pröva våra frågor om de är

rimliga och lämplig, dels för att se om det stod något oklart i enkäten, det vill säga att bli

säkra på att deltagarna har uppfattat frågorna som vi hade tänkt. Pilotstudien hjälpte oss att

rätta till några av frågorna efterhand. Johnsson & Svedner (2006) ger stöd för pilotstudien och

menar att de som besvarar enkäten även ges möjlighet att kommentera frågorna. Vår

huvudtanke vid valet av enkätfrågor var att de skulle vara tydliga, påtagliga och avgränsade.

Vi valde att formulera blandade frågor efter Johnsson & Svedner (2006) förslag, där man först

började med frågor med fasta svarsalternativ, där kön, ålder, utbildning och liknande

efterfrågas. Därefter fortsatte vi med frågor kring de områden som vi avser att undersöka. Om

man använder båda delarna i en enkät får man enlig Johnsson & Svedner (2006) in såväl

väsentlig bakgrundinformation som information om det som undersöks.

4.2 Urval

Förskolorna i undersökningen ligger i en någorlunda stor kommun i södra Sverige.

Anledningen till vårt val var att vi sedan tidigare kände till förskolorna. Vi kommer att kalla

21

förskolorna för förskola Nr 1 (med fyra avdelningar) och förskola Nr 2 (med två avdelningar)

i arbetet.

Förskola Nr 1 består av fyra avdelningar med 18 barn i varje avdelning och förskola Nr 2

består av två avdelningar med 15 respektive 17 barn i varje avdelning. I de samtliga

avdelningarna går barn i åldrarna 1-5 år. Vår avsikt var att all personal (barnskötare,

förskollärare) skulle svara på våra undersökningsfrågor för att få varje enskild pedagogs syn

på matematik i förskolan.

4.3 Genomförande

Det första som vi gjorde var att ta kontakt med förskolorna och fråga om vi fick tillåtelse att

dela ut enkäten. Därefter åkte vi till de utvalda förskolorna och lämnade personligen in

enkäten med ett missivbrev. I missivbrevet förklarade vi för deltagarna vårt syfte med

undersökningen. Vidare klargjorde vi att det var frivilligt att besvara frågorna men samtidigt

mycket viktigt för oss att få in svaren. Johansson & Svedner (2006) ger stöd till missivbrevet

och menar att enkätfrågorna skall föregås av en inledande sida som ger viss information om

anordnare, deras syfte, förtrolighet, frivillighet samt svarsdatum. Vi hämtade enkäterna efter

den bestämda tiden som vi hade kommit överens om med deltagarna.

5. Resultat

I det här avsnittet kommer vi att redovisa resultatet av svaren från enkätfrågorna som vi har

fått av pedagogerna. Av de 25 möjliga förskolpedagoger som skulle svara på frågorna, fick vi

in15 svar. 10 pedagoger är från förskola Nr 1 och 5 pedagoger är från förskola Nr 2. Frågorna

redovisas en och en.

5.1 Resultat av frågorna

Fråga 1. Är du kvinna eller man?

Figur 1

22

0

2

4

6

8

10

12

14

1

Kvinna

Man

Av de pedagogerna som deltog i studiet var 13 kvinnor och 2 män.

Fråga 2. Hur många år har du arbetat i förskolan?

Figur 2

0

1

2

3

4

5

1

1-5 år

6-10 år

11-15 år

16-20 år

21-25 år

Över 25 år

Fråga 3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?

Figur 3

0

2

4

6

8

10

12

1

Förskollärarutbildning

Barnskötarutbildning

Ingen utbildning

Annan utbildning

23

Av de 15 pedagoger som svarat på frågan har 10 av dem förskollärarutbildning, en är

barnskötare och fyra har annan utbildning. Av dem som angett annan utbildning har en både

förskollärare- och specialpedagogsutbildning, en har gymnasielärarutbildning, en är

genuspedagog och en är anstaltspedagog.

Fråga 4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning?

Matematikdidaktik ingick inte i de flestas yrkesutbildning förutom för två pedagoger som var

relativt nyutbildade.

Fråga 5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning?

Figur 4

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1

Ja

Nej

Mer än hälften hade gått någon fortbildning inom matematik efter sin yrkesutbildning. Men

ingen var från förskola Nr 2. Det vill säga att av 10 pedagoger i förskola Nr 1 har 8 pedagoger

gått till någon fortbildning inom matematik.

Fråga 6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna?

De pedagogerna som svarat ”ja” på frågan har gått på nedanstående fortbildningar:

• Föreläsningen ”matematik för småbarn” med Karl- Åke Kronqvist. Det handlade om

logiskt tänkande och klassificering.

• Halvdagsutbildning med Karl-Åke Kronqvist. Utbildningen handlade om matematik i

förskolan. Hur kan man som pedagog använda sig av material och tillfälle i vardagen

på ett lekfullt sätt? Att fånga upp barnen på deras nivå och utveckla deras matematiska

tänkande.

24

• ”Utematematik” och lektioner med Karl- Åke Kronqvist i matematik riktat mot de

yngre barnen på Malmö högskola.

• ”Barn och matematik/tid och rum” som handlade om matematik i förskolan, logiskt

tänkande och problemslösning.

• Föreläsning ”Matematik är inte bara 1+2= utan även logiskt tänkande” som att

jämföra, uppskatta etc.

Böcker som de fick tips av föreläsningar och lektioner:

• Böcker ”Matte på burk” och ”Utematematik”.

• Praktiska övningar och teori.

De pedagogerna som inte har gått på någon fortbildning inom matematik har arbetat som

förskollärare och barnskötare ganska länge, det vill säga mellan 10 och 40 år. Fem av de sju

som angett ingen fortbildning inom matematik efter yrkesutbildning kommer från förskola Nr

2.

Fråga 7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så

fall hur?

Figur 5

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1

Ja

Nej

Av de pedagoger som har svarat ”ja” på frågan skriver att fortbildningen har gett dem tips,

idéer och inspiration, vilket gjorde att de nu jobbar mer medvetet med matematik i förskolan.

En pedagog har förklarat så här: ”Det gjorde att jag öppnade ögonen för många små tankar

om hur vi gör.” En annan pedagog nämner att hon har blivit mer medveten om användning av

matematik i förskolan. Hon menar att hon nu har blivit en mer reflekterande person än

25

tidigare. Hon reflekterar över hur och på vilket sätt barnen använder matematik i leken och

barns vardagsaktivitet. Några pedagoger påpekar också att de blev fundersamma om att

”standardiserad test” inte mäter barns kunnande och nyfikenhet utan det ska framkomma i

deras handlingar. Den pedagog som svarade ”nej” på frågan menar att hon inte fick nya idéer

och inspirationer av fortbildningen som hon inte kunde innan.

Sammanfattningsvis kan man säga att fortbildningarna har lett till ett mer målinriktat arbete

och ökad medvetenhet samt det har gett dem tips och idéer på hur man kan arbeta med

matematik i förskolan. Bortsett från den person som inte fick avsevärt nytta av sin

fortbildning medgav resten att den var mycket givande och inspirerande för dem och deras

arbete.

Fråga 8. Vad är matematik i förskolan för dig?

Bland de svar som vi fick av pedagogerna fann vi att det finns två olika uppfattningar om

matematik i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren på denna fråga i två kategorier:

Olika begrepp: i denna kategori finns de pedagoger, 6 personer, som tycker att matematik är

olika begrepp. En pedagog har svarat att uppskattning, jämförelse, geometriska former och

storlek är exempel på matematiska begrepp som ska presenteras i en lekfull form för

förskolebarn. En annan pedagog har nämnt först, sist, lika, olika och mm som matematiska

begrepp. Ett annat begrepp som också har nämnts av pedagogerna är prepositionerna så som

över, under mm.

Matematik i barns vardag: i denna kategori hamnar de pedagoger, 4 personer, som anser att

matematik finns överallt och används spontant i vardagen. En pedagog har svarat att

matematik i förskolan är att ”bygga, konstruera, spela spel och lägga pussel”. En annan

pedagog har uttryckt vardagsmatematik så här ”allt från att spela spel, antal, räkna föremål,

rytm och takt, former, skapande med mönster mm”. En pedagog har nämnt att som lärare ska

man vara medveten om att anknyta matematiken till barns vardag. ”En ständig medvetenhet

som pedagog och att föra in matematik och matematiska begrepp i vardagliga sammanhang”

skriver hon.

26

Svaren från förskola Nr 1 var mest omfattande i jämförelse med förskola Nr 2 som har svarat

mycket kort och nämnt några matematiska begrepp. Till exempel ”Den ingår i allt” och

”prepositioner, begreppsbildning”.

Sammanfattningsviss har pedagogerna svarat att matematik ingår i allt. De menar att

matematik finns överallt och kan vävas in i nästan alla aktiviteter och sysselsättningar i

förskolan. Tre pedagoger från förskola Nr 1 beskriver matematiken som ”logiskt tänkande”

och en viktig del i barns utveckling.

Fråga 9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Varför? Varför

inte?

Alla de tillfrågade pedagoger har svarat ”ja” på denna fråga.

Av de svaren som vi fick på denna fråga fann vi tre olika syner på varför man ska börja med

matematik redan i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren i tre kategorier:

Skolförbredande: i denna kategori hamnar de pedagoger (fyra från förskola Nr 1 och två från

förskola Nr 2) som anser att man ska förbereda barnen för de grundläggande matematiska

begreppen så att de kan hänga med i skolan. Till exempel skriver en pedagog att ”grunderna i

matematik bör barnen få med sig till skolan exempelvis kunna räkna ett till tio, veta hur

siffrorna se ut”. En annan pedagog påpekar också att ”ju tidigare man börjar med matematiska

begrepp desto bättre får barnen sedan i skolan”. I samma anda skriver en pedagog: ”Att bilda

en matematisk grund är självklart, ett måste, för barnens fortsätta utveckling.” Vidare ger hon

exempel på enkel addition, subtraktion till exempel vid dukning.

Matematik som en del av vardagen: denna kategori tillhör de pedagoger (tre från förskola Nr

1 och en från förskola Nr 2) som tycker att matematik är en del av barns vardag och ska vävas

in i alla aktiviteter. En pedagog har skrivit att ”matematik är ett bra redskap och bör ingå i det

dagliga arbetet på förskola i meningsfulla sammanhang”. Hon anser att matematik ska ingå i

temaarbete, som en naturlig del. En annan pedagog menar att ”barnen lär sig matematik

genom lek och samspel med andra vilket kan leda till ett meningsfull lärande”.

Matematik ska presenteras som ett roligt ämne: i den tredje kategorin hamnar de pedagoger

(två från förskolan Nr 1) som menar att matematik ska presenteras som ett roligt ämne redan

27

på förskolan och barnen ska skapa en positiv uppfattning om matematik. En pedagog har

skrivit att ”man ska som pedagog öka barns nyfikenhet och få dem att tycka det är roligt med

matematikövningar”. En annan pedagog anser att ”barn är nyfikna och söker kunskap och vill

lära sig mer”. Hon förklarar vidare att när barn har rolig då lär de sig bättre.

En pedagog från förskola Nr 1 och två pedagoger från förskola Nr 2 har inte svarat på denna

fråga trots att de anser att man ska börja med matematik redan i förskolan.

Fråga 10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens

skolvardag?

Figur 6

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

1

1-2 år

2-3 år

3-5 år

Förskoleklass

Då barnen börjar skolan

De allra flesta pedagogerna anser att man kan börja ta in matematik i barns vardag redan från

första året. Det var bara tre pedagoger som ansåg att den bästa åldern kan vara 3-5 år. En av

dem är barnskötare med 10 års erfarenhet och de andra är förskollärare med över 10 års

erfarenhet. Barnskötaren och en förskollärare kommer från förskola Nr 2.

Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor.

Fråga 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan?

28

Vi har sammanfattat svaren på denna fråga i följande punkter. Sammanfattningen av svaren

gäller båda förskolorna.

• Förstå sifferbegreppet, kunna räkna minst till tio, förstå matematiska begrepp som

kortare, längre, fler, alla (helhet) ingen (nollbegreppet) samt taluppfattning till

exempel: Kon har 4 ben, 2 ögon, 2 horn, 1 mage (sex personer).

• Prepositionerna framför, bakom, under, över etc. (tre personer).

• Barn ska lära sig matematiska begrepp bland annat längre, kortare och geometriska

figurer (fyra personer).

• Rumsuppfattning, kunna uppskatta likheter i storlek och längd, lägga pussel, spela spel

med tärning, sortera efter likheter och klassificering (sex personer).

Pedagogerna har nämnt fler än en tanke om vad barnen ska lära sig.

Fråga 12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan?

För att synliggöra matematiken i förskolan har pedagogerna svarat på följande sätt som vi har

kategoriserat i tre kategorier, det vill säga lek och spel, samlingar och måltider samt

mattegrupp.

Lek och spel: (fem från förskola Nr 1 och två från förskola Nr 2)

• Genom gymnastik, lekar, tärning spel, födelsedagar etc.

• Prata med barnen, de får vara med och testa och se t.ex. vem av barnen som är längst.

• Använder fingrar, gosedjur, räkneramsan. Använder utemiljön och innemiljön, de

”rummen” som finns.

Samlingar och måltider:(tre från förskola Nr 1 och en från förskola Nr 2)

• Vid dukning

• Vid fruktstunden när frukt delas. Det brukar finnas fyra olika sorters frukter i olika

antal.

• Räknar med barnen vid samlingar, sångstunder, vid matsituationen, etc.

Mattegruppen: (två pedagoger från förskola Nr 1)

29

Eftersom pedagogen arbetar på många förskolor tycker hon att det är svårare att synliggöra

matematiken på plats, men hon har startat en matte/språk grupp på en av förskolorna samt

köpt in ett mattematerial och handledning ”Matte på burk” (Specialpedagog).

En annan pedagog har svarat att hon arbetar med matteburkar samt med sifferpussel, kulram

etc.

Pedagogerna från förskola Nr 1 finns med i alla tre ovanstående kategorier medan

pedagogerna från förskola Nr 2 finns tydligast med i de två första kategorierna.

Fråga 13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?

En del av pedagogerna på förskola Nr 1, sex personer, har nämnt att de har en IUP

(individuell utvecklingsplan). I IUP finns givna mål och krav för vad barnen skall kunna i

förskoleålder menar pedagogerna. De gör olika aktiviteter med barnen för att kunna få fram

hur mycket barnen kan. En pedagog skriver att ”I våra delmål att sträva mot finns även

matematik och när barnen behärskar ett visst område markeras detta”. Fyra pedagoger har

svarat att kamera och fotografering av barns aktivitet har också en stor betydelse i förskolans

dokumentation. ”Vi samlar barnens material, bilder, foto, texter mm. i en speciell mapp”

svarar en pedagog.

På förskola Nr 2, svarade bara en pedagog på denna fråga: ”Barnen har böcker som de jobbar

med. De har pärmar där sätter in sina lösa blad” (Pedagogen har 40 års erfarenheter inom

yrket).

Fråga 14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?

En stor del av pedagogerna i vår undersökning talar om att de använder dokumentation för att

framförallt synliggöra barns matematikarbete för sig själva. Det vill säga synliggöra hur barns

utveckling ser ut samt vad barnen är mest intresserade av. Här nedan hämtar vi pedagogernas

(på förskola Nr 1) svar i punktform:

• Det underlättar för pedagoger att följa upp barns utveckling och få uppfattning av vad

barnen är intresserade av. Dokumentation synliggör hur barnen tänker och underlättar

för pedagoger att kunna jämföra vad som sker/skett gång till gång (sju personer).

30

• Barnens utveckling blir mer synlig. Dokumentation tydliggör både för pedagoger och

också barn vilken nivå de är på och hur man kan stötta dem i deras utveckling (fyra

personer).

• Checka av på listan i ”Delmål”. Få uppfattningar av vad eleven är intresserad av för

”Matematik” (tre personer).

En pedagog på samma förskola har svarat ”det är svårt att säga men det är säkert

utvecklande både för barn och också personal. Vi behöver mer tid och fortbildning för

reflektion. Jag vet att vi gör mycket matematik i vardagen men att den inte

dokumenteras”.

Vi fick endast ett svar från förskola Nr 2, där skriver pedagogen att dokumentation är ”Att

sammanfatta, vad tyckte barnen om, vilket tog de till sig, vilket var utvecklande”.

6. Sammanfattning av resultat

Resultatet av vår undersökning visar att de flesta pedagogerna, på de två valda förskolorna,

som hade gått någon utbildning/fortbildning inriktad mot matematik har fått ett ökat

medvetande och inspiration från utbildningarna. Vidare visar resultatet att det kan urskiljas

två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling

begrepp samt matematik som en del av vardagen. De flesta pedagogerna i vår undersökning

ansåg att matematik var en del av vardagen och det var det synsättet som styrde. Samtliga

tillfrågade ansåg att matematik var något som borde uppmärksammas i förskolan men det

fanns olika uppfattningar om varför det skulle ingå i förskolans verksamhet. Dessa var att

matematik skulle presenteras som antingen skolförbredande, en del av vardag eller som ett

roligt ämne.

Av svaren från de 15 pedagogerna fick vi veta att de var överens om att den matematik som

skulle presenteras i förskolan var densamma som visas i läroplanen. Detta visade att de hade

olika sätt att se på hur matematik ska presenteras för barn men de har samma uppfattningar

om vilka matematiska moment som ska behandlas. Matematiska begrepp ansåg pedagogerna

kan introduceras och presenteras för förskolebarn med hjälp av konstruktions lek, och lek med

lera, måla och rita mm.

31

Resultatet visade att matematiken uppmärksammades av pedagogerna under tre olika

aktiviteter, vid lek och spel, samlingar och måltider samt vid renodlade matematiska

aktiviteter (mattegrupper). Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för pedagogerna i

vår undersökning, speciellt på förskolan Nr 1, de ansåg att det synliggjorde deras samt

barnens arbete.

Här ska vi tala om att vi inte påstår att de resultat som vi kom fram är generaliserbara

eftersom det var ett fåtal förskolepedagoger som svarade på vår enkät. Därför tycker vi inte att

resultaten representerar alla förskolepedagogers uppfattning om matematik i förskola.

7. Diskussion

I det här avsnittet kommer vi att diskutera vårt val av metod och därefter tar vi upp resultatet

och diskuterar om vad vi kom fram till genom vår studie.

7.1 Metoddiskussion

Vi har valt att använda oss av enkätmetoden som datainsamlingsmetod till vår undersökning.

Vi delade ut enkäten till sammanlagt 25 pedagoger på två förskolor. Frågorna i enkäten utgår

från vårt syfte och vår frågeställning nämligen att ta reda på vilken syn på och uppfattning om

matematik finns bland pedagogerna på de två förskolorna.

Anledningen till valet av enkätmetoden var att kunna få så mycket data som möjligt med

tanke på den relativt korta tiden för undersökningen. Vi såg en fördel med enkätmetoden i

jämförelse med intervjumetoden eftersom deltagarna fick tillräcklig med tid att tänka och

svara på frågorna. Men i efterhand märkte vi att trots detta fanns nackdelar också med, det vill

säga att deltagarna inte fick möjlighet att diskutera frågorna med oss och vi fick inte heller

ställa följdfrågor så som vid en intervju för att utveckla svaren.

7.2 Resultatdiskussion

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på förskolpedagogers uppfattning om och

synen på matematik i förskolan, eftersom pedagogernas egna inställningar kan påverka deras

undervisning i matematik. Vår frågeställning speglar vårt syfte nämligen att vi ville ta reda på

och skaffa oss kunskap om hur pedagoger på de två valda förskolorna ser på matematik och

32

vad de anser vara matematik för förskolebarn. Vi ville också se om fortbildning har påverkat

förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i förskolan samt på vilket sätt

dokumenteras barns matematiska aktiviteter på dessa förskolor.

Av de 25 möjliga svaren från förskolepedagogerna fick vi in 15 svar: 10 från förskollärare, en

från barnskötare och fyra från dem som hade annan utbildning. Det visade sig att barnskötare

hade betydligt mindre intresse för att delta i undersökningen, eftersom av sammanlagt åtta

barnskötare som fick våra enkätfrågor svarade bara en. Vi anar att detta kan bero dels på att

de trodde att de inte hade tillräcklig kunskap inom matematik i förskolan, dels på att de inte

trodde att de kunde ge något viktig till undersökningen eftersom ”vi är bara barnskötare och

inte förskollärare” som en barnskötare uttryckte det. Vi märkte också att några barnskötare

ville vara med i undersökning, men det kändes som att de kände sig osäkra vad gällde svaren.

Av pedagogerna som har svarat på våra frågor är 13 kvinnor och 2 män. Det visar sig att det

bara är ett fåtal män som visar intresse för att utbilda sig till förskolepedagog.

Utifrån de resultat som vi har fått visade det sig att de allra flesta pedagogerna inte har haft

någon utbildning inom matematik i sin yrkesutbildning förutom två pedagoger som var

ganska nyutbildade. Vi tror det kan bero på att de flesta har fått sin examen innan införandet

av läroplanen för förskolan 1998, som lyfter fram arbetet med matematik i verksamheten.

I vår studie var nästan alla pedagogerna överens om att det är viktigt att börja med matematik

redan i förskolan trots att de hade olika uppfattningar om vad barnen skall lära sig inom

matematik i förskolan. Vi har kategoriserat pedagogernas uppfattningar i tre kategorier

nämligen skolförbredande, matematik som en del av vardagen och matematik ska presenteras

som ett roligt ämne. Doverborg (1987) och Kärrby (1985) har kommit fram till liknande

uppfattningar i sina undersökningar om pedagogernas skilda synsätt i arbetet med matematik i

förskolan. De har också kommit fram till att många pedagoger betraktar matematiken som en

avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande. Vi finner att uppfattningarna har

utvecklats till det bättre när det gäller matematik i förskolan i jämförelse med den tiden som

Doverborg (1987) och Kärrby (1985) utfört sina undersökningar. Vi tror att fortbildning har

positiv påverkat pedagogernas inställning och uppfattning om arbetet med matematik i

förskolan, eftersom de flesta pedagoger, 8 personer, som har gått någon fortbildning inom

matematik efter sin yrkesutbildning blev påverkade och menar att de har fått nya idéer och

33

tips som gett inspiration till att arbeta vidare. Vi anser att behovet av fortbildning fortfarande

finns och det borde finnas ännu mer fortbildning inriktad mot matematik för pedagogerna i

förskolan.

När vi har gått genom resultatet av vår undersökning kom vi fram till att nästan alla

pedagoger som har deltagit i vår undersökning menar att barn ska skaffa sig olika

grundläggande matematiska begrepp redan i förskolan. De menar att barn ska kunna förstå

matematiska begrepp som rumsuppfattning, taluppfattning, klassificering samt kortare, längre

mm. vilket överensstämmer med läroplanens strävandemål (Lpfö 1998) om matematik, där

det står att barn ska utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal,

mättning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

I resultatet ser vi att de flesta pedagoger på förskola Nr1 har skrivit att de använder sig av

individuella utvecklingsplaner (IUP), för att dokumentera barnens arbete. Genom att testa

barnen med hjälp av olika aktiviteter markerar och dokumenterar pedagogerna vad barnen kan

eller inte kan. Det kunde vara intressant om vi fick observera och se hur pedagoger hjälper

barnen att utveckla svaga sidor eller brister som de upptäcker hos barnen. Pedagoger använder

även fotografering vid dokumentation av matematikarbetet, för att synliggöra matematiken för

barnen, deras föräldrar och sig själva. När man sätter upp bilderna från matematikarbetet, får

barnen möjlighet att prata om vad de har gjort och vad de har lärt sig både med pedagoger och

också andra barn. Detta är i överensstämmelse med Doverborg & Pramling Samuelsson

(1999) som menar att barns förståelse för matematik ökar, genom att barnen får möjlighet att

se och reflektera över aktiviteter som tidigare förekommit.

Vi anser att det är viktigt att tala om att fyra av fem pedagoger på förskola Nr 2 inte har svarat

på frågorna om dokumentationen. Vi kan ana att dessa fyra förskollärare inte har medvetna

matematikaktiviteter för barnen, därför dokumenterar de inte heller barnens

matematikutveckling. Den enda läraren på förskola Nr 2 som har svarat på

dokumentationsfrågorna tillhör den gruppen som ser matematiken som skolämne och därför

förbereder hon barnen med hjälp av matteböcker för skolan.

Svaren på vår enkät visar att pedagoger på förskola Nr1 har mer medvetet matematiska

aktiviteter med barnen, de nämner också en del av aktiviteterna som de använder i

vardagssituationer.

34

8. Slutsatser

Vi anser att vi genom undersökningen har fått svar på våra frågeställningar. Genom studien

kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna;

matematik som en samling begrepp samt matematik som en del av barns vardag. De flesta

pedagogerna ansåg att matematik var en del av barns vardag och det var det synsättet som

styrde. Vi kom även fram till att pedagogerna, i vår undersökning, ansåg matematiken vara

mest skolförbredande men också som en del av vardagen och ska presenteras som ett roligt

ämne för förskolebarn. Undersökningen har också visat att fortbildning har varit givande och

har påverkat pedagogerna positivt och de har fått ett ökat medvetande och inspiration från

fortbildningarna. Vi kom också fram till att dokumentationen av barns aktiviteter var viktig

för pedagogerna speciellt hos pedagoger på förskola Nr 1. De ansåg att genom dokumentation

synliggörs både pedagogernas och barnens arbete.

Vi anser att pedagoger i förskolan ska ta på sig ”matematikglasögonen” och upptäcka

matematiken som finns runtomkring förskolebarnen, för att kunna utföra ett medvetet arbete

med matematik. Det är också betydelsefullt med fortbildning det vill säga att pedagoger ska

öka sina kunskaper om matematik för att kunna planera och synliggöra matematiken för

förskolebarnen.

9. Tillförlighet

När vi bestämde oss för vad vi ska examinera verkade enkätmetoden ett lämpligt sätt för att få

så mycket data som möjligt på kort tid. Vi fick in 15 svar från förskolepedagoger och att

intervjua lika många pedagoger med tanke på den begränsade tiden för undersökningen vi

hade var inte möjligt för oss. Stukat (2005) betonar också att genom enkätmetoden når man

fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räckas till ett fåtal personer. Men

vi tror att om vi hade kompletterat enkätmetoden med några intervjuer skulle resultatet kanske

se annorlunda ut, eftersom vissa svar från pedagoger var korta och inte så tydliga och behövde

då mer förklarningar.

35

10. Vidare Forskning

För vidare forskning hade det varit intressant att utföra en liknande undersökning kombinerad

med observationer för att se hur mycket förskolepedagogers attityder och uppfattningar om

matematik i förskola överensstämmer med deras arbetssätt i verksamheten.

Övrigt: Denna undersökning har väckt vårt intresse för genusfrågan angående arbetet i

förskolan. I och med att det jobbar ett fåtal män inom verksamheten förslår vi därför

nedanstående fråga till en ny forskning nämligen att:

Varför utbildar sig så få män till förskollärare?

36

11. Referenser

Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan -rita, tala och räkna matematik.

Rapport nr.1994:12. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik.

Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Emanuelsson m.fl.

(red.) Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren

Andersson, Bengt-Erik (2001). Visionärerna, Jönköping, Brain Books AB

Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2000). Att stimulera barns intresse för och

upptäckter i matematik.

Bernemyr, Per (1990). Fortbildning i barnomsorgen. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande- Småbarns möten med matematik.

ÅBO Akademisk förlag

Boaler, Jo (1993). The role of contexts in mathematics classrooms. For the learning of

mathematics, 13(2), 12-17

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Doverborg, Elisabet (1987). Matematik i förskolan? Rapport nr.5. Göteborgs universitet:

Institution för pedagogik

Doverborg, Elisabet(2000). Lekens lustfyllda lärande. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik

från början. Göteborg: NCM/Nämnaren

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att utveckla små barns

antaluppfattning. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik från början. Göteborg:

NCM/Nämnaren

37

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens

värld. Stockholm: Liber AB

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid & Qvarsell, Birgita (1987). Inlärning och.

utveckling - Barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget

Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund, Studentlitteratur

Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. Lund, studentlitteratur

Furness, Anthony (1998). Vägar till matematiken att arbeta med barn 5-7 år. Värnamo:

Anthony Furness Ekelunds förlag AB

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget

Natur och kultur

Kronqvist, Karl- Åke (2003). Matematik på väg i förskola och skola. Malmö högskola,

Lärarutbildning

Kärrby, Gunni (1985). 22.000 minuter i förskolan. Rapport nr.9. Göteborgs universitet:

institutionen för pedagogik

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur

Piaget, Jean (2006). Barnets själsliga utveckling. Lund, liberläromedel

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande

Färdigheter - och färdigheters grundläggande. Studentlitteratur, Lund

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Andra

upplagan. Lund, Studentlitteratur

SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm:

38

Fritzes.

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik.

Göteborgs universitet, NCM

Stukat, Stefan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.

Studentlitteratur, Lund

Internetkälla:

Skolverket. Om förskolans läroplan: Regeringens förord till läroplan.

(http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067) (hämtat 2008-12-15)

39

Bilaga 1

Enkätundersökning om matematik i förskolan

Hej!

Vi är två lärarstudenter som studerar sista terminen på Malmö högskola. Vi har

valt att skriva ett examensarbete om matematik i förskolan. Syftet med arbetet är

att ta reda på hur pedagoger ser på matematik i förskolan. Vi vill därför ställa

några frågor i form av en enkät angående detta till pedagoger på er förskola. Era

svar har stor betydelse för vår undersökning. Vi önskar att samtliga pedagoger

tar sig tid att svara på dem för att få bästa möjliga utfall att analysera. Svaren

kommer att vara anonyma och användas endast till vårt arbete. Varken

pedagoger eller förskolor som finns med i undersökningen kommer att nämnas

vid namn eller på annat sätt kunna vara möjliga att urskilja i undersökningen.

Vi tackar på förhand för din medverkan

Mahin Esmaeili & Ziba Rafiakhah

Handledare: Annette Johnsson

40

Bilaga 2

Enkät om matematik i förskolan

Kryssa i rätt svarsalternativ

1. Är du kvinna man

2. Hur många år har du arbetat i förskolan?

1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21-25 år övrigt: _____

3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?

Förskollärarutbildning

Barnskötarutbildning

Inngen utbildning

Annan utbildning vilken? _________________

4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning? Ja � Nej

5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning? Ja Nej

6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna? Var vänlig och texta!

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så fall hur?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

41

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

8. Vad är matematik i förskolan för dig?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Ja � Nej Varför?

Varför inte?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

__________________________________________________________________

10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens skolvardag?

1-2 år � 2-3 år 3-5 år förskoleklass Då barnen börjarskolan

Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor. 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan? ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

__________________________________________________________________

42

12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan? ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

_______________________________________________________________

14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Tack än en gång för din medverkan