Målkonflikter och

ekonomiska styrmedelMalmö Börshus

1 april 2008Carl-Magnus Carlsson

Malmö högskola

Transporter och tillväxt

Transportslagsfördelningen i Sverige

Målkonflikter

• Transporterna har positiva och negativa externa effekter; bl a tillväxtskapande (+) och miljöpåverkande (-)

- Kan det negativa reduceras ”av sig självt”, d v s av ”marknaden”?

- Behövs styrning?

”av sig självt” Negativ

miljöpåverkan

BNP/capita TID

transportarbete

?

energianvändning

Exempel:Självgenererande intermodalitet

• Ju större trängseln blir på vägarna, desto konkurrenskraftigare blir godstransporter på järnväg

• Ändrad varumix/konsumentbeteende

Styrning:Ekonomiska styrmedel

• Samhällsekonomisk kalkyl krävs• Internalisering av externa effekter med

-Direkta ekonomiska styrmedel

-Indirekta/beteendepåverkande styrmedel

-Stimulans för att satsa på ny teknik för effektivare logistiksystem, förändrat körsätt, förbättrade motorer och t ex nya bränslen

Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet

Styrning:Transportpolitiska mål i Sverige

Preciserat som:

- Tillgängligt transportsystem, - Hög transportkvalitet, - Säker trafik, - God miljö, - Regional utveckling, - Jämställt transportsystem

Reviderade transportpolitiska mål för färre målkonflikter under 2008…

Hållbar och samhällsekonomiskt

effektiv TILLGÄNGLIGHET

Fördelning

Säkerhet

Miljö

Sverige

• Tar ett samlat, transportslagsövergripande grepp om alla transporter; både gods och person

• Detta skapar svårigheter att nå upp till alla målen

• Den svenska holismen/konsensuskulturen kan därigenom generera målkonflikter genom sin generalism då hela transportsystemet skall optimeras ”samtidigt”

Styrning:Transportpolitiska mål i Danmark

Fem överordnade trafikpolitiska strategier för hållbar utveckling Ur Trafik 2005. Trafikministeriet (1993):

• Påverkan på trafik och transportarbetets storlek och fördelning över transportmedel

• Förbättring av alternativ till biltransport

• Begränsning av föroreningsproblemen

• Nyorientering av trafikinvesteringarna

• Stärkning av planering och forskning på trafikområdet.

Danmark- Ingen klar trafikslagsövergripande

målformulering,utan uppdelning på de olika ministerierna, där varje trafikslag resp infratrukturen optimeras separat för bästa hållbarhetseffekt

- Ger transportpolitisk måluppdelning i persontransport och gods

- Och dessutom en uppdelning på de olika transportslagen (bil, båt, tåg, flyg) och infrastruktur

Exempel I

Infrastrukturkommissionens rapport har sex fokusområden Ur Danmarks transportinfrastruktur 2030, Sammenfatning, januar 2008:

• ringlinjerna, • särskild plan för Östjylland, • korridorknytpunkter, • utlandsnätverkens tillgänglighet, • satsningar på ITS samt • intensifierat arbetre för att reducera transporternas klimatpåverkan

Huvudsyfte; prioritera infastrukturinvesteringar.

Slutmål: Förbättrad mobilitet i ett av världens bästa transportsystem!

Exempel II

”Vejgodsstrategi: Transport, logistik og udvikling (mars 2008): ”Att optimera väggodstransporter – 10 mål, bl a:

-framkomlighet genom bl a ITS-”modulvogntog”-konkurrenssituation-intermodaliteten-regelförenkling-arbetskraftstillgång och utbildning-säkerhet/olyckor-miljö och CO2

Finns vidare strategier för sjö, flyg , järnväg o s v: Optimera…….

Här riskerar inte ”holism” generera målkonflikt! Konflikten KAN finns från början då alla transportslag skall optimeras var för sig

Men om alla delar fungerar optimalt, borde väl hela systemet fungera som bäst…eller?

Kanske – om det inte finns begränsade resurser/flaskhalsar i t ex infrastrukturen!

Kanske – om det inte var för miljöpåverkan/klimathotet!

Kanske – om det inte fanns ett samhällsekonomiskt tillväxtkrav!

Danmark

Helhetssyn på gång; men ändå uppdelat på transportslag!

• Infrastruktur inom landet och till utlandet

• Ramvilkår för effektiva transporter på väg, järnväg, flyg och sjö

• Knutpunkter

• Miljö och Klimatpåverkan

Utan koppling mellan gods- och persontransport

Generellt problem med ekonomiska styrmedel

• Blir den långsiktiga effekten den avsedda?

• Exempel: Skatt för höjda transportkostnader, t ex km-skatt, kan påverka lokaliseringsmönster så att skalfördelar försvinner och transporterna ökar

Potentiella Öresundsregionala transportpolitiska målkonflikter

Källa: Lena Winslott Hiselius,”Målkonflikter och ekonomiska styrmedel” i Carlsson (red)Strategic Transport Management i Öresundsregionen: Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft

TillväxtTillväxt

MiljöMiljö

Danmark Sverige

Exempel

• Stora Bältbron – Öresundsbron: Prissättning

• HH – Naturreservat

• Barsebäck – Kolkraft

Hur undvika?

Gemensam verktygslåda

• Gemensam analys – gemensamma mål (och gärna medel!)

• Hitta medelväg mellan transportpolitiska perspektiven holism och atomism

• Flexibilitet från nationella regeringarna om regionens särart

• Gemensam utbildning!

Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen

Rapport 2

Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft

www.stmo.info