Upload
rasmuzzz
View
51
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Ett hållbart energisystem
Energimyndigheten
Dagens agenda
• Energimyndigheten – vad gör vi?
• Styrmedel, varför då?
• Hur ser det ut i Sverige? Några exempel
Energimyndighetens uppgifter
• Vi är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.
• Vi ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor.
• Vi ska verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med så liten inverkan på hälsa, miljö och klimat som möjligt.
• Vi ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem.
• Vi ska inom vårt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet.
Enligt förordningen (2007:1153)
Så styrs vi
Uppdragsgivare• Regeringen,
Näringsdepartementet.• Regleringsbrev och
instruktioner.• Andra departement.
Beslutande/rådgivande• Generaldirektör• Energiutvecklingsnämnden
(EUN).• Insynsrådet.
Fakta om oss
Energimyndigheten …
• Tar fram statistik och fakta.• Följer energisystemets
utveckling.• Föreslår styrmedels-
förändringar för ett resurseffektivt energi-system.
• Deltar som regeringens stöd i den europeiska politiken på energi- och klimatområdet.
Utredningar
• Förvaltar och utvecklar utsläppsrättsystemet.
• Bidrar genom systemet till minskat koldioxid-utsläpp.
• Bidrar till ökad lönsamhet vid satsning i ny teknik och utfasning av äldre.
• Sammanställer statistik om företagens utsläpp och kompensation med utsläppsrätter.
Utsläppshandel
• Fördelar statliga medel till energiforskningen.
• Handlägger ansökningar från universitet, högskolor och näringsliv.
• Verkar för att ge ny teknik snabbare praktisk användning.
• Erbjuder ett stort nationellt- och internationellt kontaktnät inom innovationssystemet.
Forskningsfinansiering
Energimyndigheten …
Elcertifikat
• Stödjer företag och kommuner inom effektiv energi-användning.
• Driver på utvecklingen av effektiv el- och värmeproduktion.
• Verkar för minskad användning av hushållsel utan att påverka standard och kvalitet.
Energieffektivisering
• Stödjer demonstrationsprojekt, teknikupphandling och marknadsintroduktioner.
• Genomför åtgärder för spridning och användning av ny energieffektiv teknik.
Sprida ny teknik
• Är tillsynsmyndighet för elcertifikatsystemet vilket är ett marknads-baserat styrmedel för förnybar elproduktion.
• Verkar för att kostnadseffektivt och teknikneutralt öka den förnybara el-produktionen.
Energimyndigheten …
Främja vindkraft
• Ansvarar för åtgärder vid energikris.
• Analyserar energiförsörjningen.
• Bevakar internationella marknader.
Bevaka tryggheten
• Skapar produkter och tjänster utifrån forskning och utveckling.
• Stödjer ambitionen att gå från teknisk lösning till kommersiell produkt.
• Bidrar med finansieringsstöd, kunskap, kontaktnät.
Affärsutveckling
• Utför opartiska tester enligt standardiserade metoder.
• Arbetar med energimärkning, stickprover, kontroll.
• Arbetar med införandet av ekodesigndirektivet
Tester
• Stödjer, främjar och skapar förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.
• Höjer kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter.
Styrmedel - olika problem, olika svar? • Försörjning
• Effektivisering
• Produktion
• Distribution…
• - olika lösningar, samma lösning?
Målstyrning t ex EU 20-20-20
• EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% (30%) jämfört med 1990 års nivå.
• Minst 20% förnybara energi på EU-nivå. 10% förnybar energi i transportsektorn.
• Förbättrad energieffektivitet, primärenergi-användningen ska minska med 20% jämfört med 2005 (ej bindande).
Målstyrning ex svenska mål
• 4% minskning av växthusgasutsläppen 2008–2012 jämfört med 1990 (nationellt mål). 40% minskning till 2020 för icke-handlande sektorn.
• Mål för förnybar energi 49%(EU), 50% (nationellt), 10% i transportsektorn
• 20% minskad energiintensitet som tillförd energi i relation till BNP med 2008 som basår.
• + visioner
• - vad betyder detta för styrmedlen?
Administrativa Ekonomiska Information Forskning
Regleringar Skatter Upplysning Forskning
Gränsvärden för utsläpp
Stöd, bidrag, subventioner
Rådgivning Utveckling
Krav på bränsleval och
energieffektivitet
Pant Utbildning Demonstration
Långsiktiga avtal Handel med utsläppsrätter
Kommersialisering
Miljöklassning Handel med certifikat
Upphandling
Ett bra styrmedel?
– Kostnadseffektivt
– Samhällsekonomiskt lönsamt
– Kostnads-nytto analys
Skatter styr användning och tillförsel av energiSkatt finns på:
• el och bränslen
• utsläpp av koldioxid och svavel samt en avgift för utsläpp av kväveoxid.
Skatterna varierar beroende på om bränslet
• används för uppvärmning eller drivmedel
• används av hushåll, industri eller i energiomvandlingssektorn.
Skatterna för el varierar beroende på vad elen används till och om användningen sker i norra eller övriga Sve.
Skatter styr användning och tillförsel av energiEnergiskatterna kan delas upp i:
fiskala skatter - huvudsyftet att generera intäkter till statskassan, ex allmänna energiskatten
miljöstyrande skatter – ex CO2- och svavelskatt
Gränsen mellan dessa skattetyper är oskarp eftersom båda har såväl miljöstyrande effekt som fiskal funktion.
Skatter styr användning och tillförsel av energiEnergibeskattningen ska:
• Bidra till en effektivare energianvändning
• Gynna användningen av biobränslen
• Skapa drivkrafter för att minska företagens miljöbelastning
• Skapa förutsättningar för inhemsk elproduktion
Skatter styr användning och tillförsel av energi
• Energi- och CO2-skattebefrielse för biobränslen och torv
• Elproduktionen är i Sverige befriad från energi-och koldioxidskatt. Skatt betalas på elanvändningen.
Elcertifikatsystemet
• infördes 1 maj 2003• kvotbaserat styrmedel för att stödja el från
förnybara energikällor• målet är att öka den förnybara
elproduktionen med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 års nívå.
• Systemet sträcker sig till utgången av år 2035
Elcertifikatsystemet
Varför elcertifikat?• ökad ambitionsnivå• stödsystem oberoende av statsfinanserna• teknikneutralt, samma villkor för alla
energikällor
ElcertifikatsystemetElproduktion från följande ger rätt till elcertifikat:• vindkraft• viss vattenkraft• biobränslen• solenergi• geotermisk energi • vågenergi • torv i kraftvärmeverk
1 MWh förnybar el = 1 elcertifikat (obegränsad livslängd)
Elcertifikatsystemet
• Anläggningar drifttagna efter 1 maj 2003 får elcertifikat i 15 år
• Vindkraft, biobränsleanläggningar och småskalig vattenkraft drifttagna före 1 maj 2003 får elcertifikat till utgången av 2012 eller 2014
Möjligheter för vattenkraften producenter• Elcertifikat tom utgången av år 2012
– Befintlig äldre småskalig vattenkraft, högst 1500 kW per produktionsenhet
• Elcertifikat i 15 år– Nedlagd vattenkraft där driften återupptas– Ny vattenkraft, ingen effektgräns– Produktionsökningar inom storskalig
vattenkraft
Efterfrågan - Kvotpliktiga
• Elleverantörer• Elanvändare som använder el som de själva
producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen
• Elintensiv industri
Totalt ca 700 aktörer
Elcertifikat– en rättighet för producent av el från förnybara energikällor och torv
1 MWh1 MWh = 1000 kWh
Försäljning av certifikatMedelpris 2009:32 öre/kWh
Total intäkt
Försäljning av elElspotpris 2009: 37 öre/kWh
Kvotplikt- en skyldighet att inneha elcertifikat• Den kvotpliktige är skyldig att köpa in certifikat i
förhållande till sin eller sina elkunders elanvändning
• Kvotpliktig elanvändning– All elanvänding exkl nätförluster, hjälpkraft och
el till tillverkningsprocess inom elintensiv industri
• Kvotpliktsavgift om inte tillräckligt antal annulleras
Möjligheter för producenter av förnybar elNya tilldelningsregler i lag om elcertifikat from 2009• Möjlighet till ny tilldelningsperiod – ytterligare
tilldelning i 15 år– Krav: ombyggnader av anläggning så att livslängden är
jämförbar med en helt ny anläggning• Möjlighet till tilldelning av elcertifikat för
produktionsökningar för alla energikällor• Energimyndigheten har möjlighet att lämna
förhandsbesked i ärenden om produktionsökning och ny tilldelningsperiod
Kvoten- efterfrågan på elcertifikat
• 95 TWh kvotplikt el
• 50 TWh undantagen el - Elintensiva företag
- Förlustel
- Hjälpkraft
• 95 TWh kvotplikt el x årets kvot = efterfrågade elcertifikat
• År 2009 efterfrågades 95 x 0,17 = 16 TWh • Under år 2010 uppgick den elcertifikatberättigade
elproduktionen inklusive torv till 18,1 TWh
Total elanvändning i Sverige cirka 145 TWh
Kvoten - efterfrågan på elcertifikat• Kvoten styr efter frågan på elcertifikat• Kvoten reglerar hur många elcertifikat som den
kvotpliktige är skyldig att köpa i förhållande till sin eller sina elkunders elanvändning
• Kvoten x elcertifikatpriset ger kostnaden för elkonsument– 2010: Kvot 0,179, Elcertifikatpris 300 kr/st (30
öre/kWh)– 30 x 0,179 ger en kostnad på minst 5,4
öre/kWh– Kostnaden ska ingå i elpriset/elavtalet
Regeringens förslag på nya kvoter från 2013 för att nå målet +25 TWh
0,195
0,135
25 TWh
0
0,05
0,1
0,15
0,2
0,25
0,3
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035
Kvot
0
5
10
15
20
25
30
Tillk
omm
ande
förn
ybar
elp
rodu
ktio
n [T
Wh]
Gällande kvoter
Förslag på nya kvoter från år 2013Tillkommande förnybar elproduktion
Elcertifikat berättigad elproduktionKvoten =
Kvotpliktig elanvändning
Historik - lagändringar2003• Elcertifikatsystemet infördes 1 maj 20032007• Nya kvoter, ambitionshöjning +17 TWh till 2016 jämfört 2002• Elcertifikatsystemet förlängdes till 2030• Begränsade tilldelning, 15 år• Nya undantagsregler för elintensiv industri2009• Ny tilldelningsperiod vid omfattande ombyggnaden• Elcertifikat för produktionsökningar inom för alla energikällor• Nya undantagsregler för elintensiv industri2010• Proposition: Nya kvoter för att nå ambitionsnivån +25 TWh till 2020 jämfört 2002
2011• En proposition om ny lag och gemensam marknad med Norge
Utfärdade elcertifikat 2009- 15,6 miljoner elcertifikatVatten 2,4
Vind 2,5
Biobränsle 10,0
Torv 0,6
Sol 0,0002
Totalt 15,6 TWh
Vind16%
Bio64%
Sol0%Torv
4% Vatten16%
Anläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat
• Utgången av år 2009 totalt 2 408 anläggningar godkända för tilldelning
– Bio 170 st, installerad effekt 4 133 MW
– Vind 1 116 st (1 335 verk) installerad effekt 1 429 MW
– Vatten 1 155 st, installerad effekt 620 MW
– Sol 11 st, installerad effekt 0,37 MW
• Under år 2009 godkändes 214 st nya anläggningar (installerad effekt 636 MW)
Sammanfattning
• Sveriges höjda ambitionsnivå:öka med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002
• Kvoten styr hur många elcertifikat som elleverantören ska köpa in per såld MWh el
• Nya anläggningar erhåller elcertifikat i 15 år
EU:s utsläppshandel
• En del av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer
• Start 2005, försöksperiod 2005-2008
• Den andra fasen pågår (2008-2012)
• Sätter ett tak för koldioxidutsläppen för cirka 40 % av de europeiska utsläppen
• Omkring 13 000 anläggningar i EU
• Syftet är att åstadkomma utsläppsminskningar där det kostar minst
• Skapar ett pris på CO2
Anläggningar som ingår (Sverige)
• förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW,
• mineraloljeraffinaderier, • koksverk, • järn- och stålindustri, • mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt • pappers- och massaindustri.
Vad innebär EU-ETS för de berörda företagen? • Utsläpp av växthusgaser från anläggningar som ingår
i systemet får endast ske om anläggningen lämnar utsläppsrätter som motsvarar de faktiska utsläppen till en tillsynsmyndighet.
• En anläggning kan behöva skaffa ytterligare rättigheter för att täcka sina utsläpp och får då köpa dem på marknaden.
• Omvänt kan anläggningen överskott på rättigheter och kan då sälja dem som inte behövs.
Myndigheterna och handelssystemetLänsstyrelsen är tillståndsmyndighet
Ansökan om koldioxidtillstånd
21 stKoldioxidtillstånd
Kopia på koldioxid-tillstånd
Naturvårdsverket ansvarar för tilldelning av utsläppsrätter
Information om bl.a. anläggningslista
Sammanställer nationell fördelningsplan – ”hur mycket och på vilket sätt”?
EG-kommissionen
Godkänd efter ändringar
Energimyndigheten bistår NV vid beräkning av tilldelning.
Beslut om tilldelning
Energimyndigheten är kontoföringsmyndighet
Svenskt utsläppsrättssystem - SUS
Beslut om tilldelning
Utfärdar & fördelar
utsläppsrätter
Konton i SUS
Kopia av nytt koldioxidtillståndeller upphävande av koldioxidtillstånd
Öppna nytt konto eller stänga konto
Registerförordningen
Regler under Kyotoprotokollet
Utvecklingen efter 2012
• Fler sektorer och gaser (flyget in redan 2012)
• Mer auktionering
• Den fria tilldelningen utvecklas, bl a baserat på riktmärken
- Sektorer utsatta för koldioxidläckage – 100 % av riktmärket
- Övriga sektorer – 80 % med nedskalning till 30 % av riktmärket
Climate Change Committee • Genomförandekommitté – medlemsstaterna
röstar
• Arbetsgrupper: Som arbetar med utvecklingen av handelssystemet. Ex:
- Tilldelningsregler
- Ytterligare åtgärder mot koldioxidläckage
- Typer av JI/CDM-projekt som godkänns
Auktionering inom ETS• Efter 2013 ingen fri tilldelning till elproduktion
eller CCS (CO2-infångning och lagring)
• Industrin kommer få fri tilldelning men satta efter ”ambitiösa” riktmärken
• Fas III (2013-2020) mer än 50 % av utsläppsrätterna kommer auktioneras
• Den största storskaliga auktioneringsprocessen i världen! En stor förändring för EU-ETS
Direktivet ger förhållningsregler
• gemenskapstäckande riktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik
• riktmärket ska i princip beräknas för produktersnarare än för insatsvaror
• utgångspunkten ska vara genomsnittsprestandan för de 10 % som utgör de mest effektiva anläggningarna i en sektor eller en delsektor
Biodrivmedel - målstyrning• Mål om 10% förnybar energi i
transportsektorn 2020. (Alla typer av förnybar energi för alla typer av transporter som andel av bensin, diesel, biodrivmedel för vägtransporter plus el).
• Vision om fossil-oberoende fordonsflotta 2030
Nationella styrmedel som påverkar biodrivmedel• Energi och CO2-skatter på drivmedelBiodrivmedel undantagna från energi och CO2-skatt (skattebefrielse).
KOM måste godkänna då statsstöd - får ej leda till överkompensation.
From 1 jan 2011 skattebefrielse för låginblandning endast upp till 6,5 volym-% etanol i bensin och 5 volym% i diesel.
Nationella styrmedel (forts.)
• Lag om ”skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel” från 2006
Tankställen måste erbjuda försäljning av ett förnybart drivmedel vid sidan om bensin/diesel
From 2009 omfattas tankställen som säljer minst 1000 m3 bensin eller diesel/år.
Nationella styrmedel (forts.)
• Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Baseras på fordonets CO2-utsläpp istället för fordonets vikt.
Gäller personbilar årsmodell 2006 eller senare och äldre personbilar miljöklass 2005. Från 2011 inkluderas lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar.
Gäller ej tunga lastbilar (skatt tas ut efter vikt och avgasklass).
Nationella styrmedel (forts.)
• Reglerna för beskattning av förmånsbilar För gasbilar och elhybridbilar som tjänstebil reduceras förmånsvärdet med 40%. För etanolbilar 20%. (max 16 000 resp. 8 000 kr).
Nedsättningen av förmånsvärdet förlängs tom 2013 för elbilar, laddhybrider och gasbilar dvs reducerat förmånsvärde för etanol- och hybridbilar upphör efter 2011.
Nationella styrmedel (forts.)
• Miljöbilspremie10 000 kr till privatpersoner, 1 april 2007 - 30 juni 2009. Större efterfrågan än förväntat, mer pengar fick skjutas till.
• Miljöbilar undantas från fordonsskatt i 5 år+ Gratis parkering ibland.
Uppmuntra inköp av bränsleeffektiva fordon och fordon som kan drivas med biodrivmedel
Nuvarande miljöbilsdefinition*• högst 120 g CO2/km om bensin- eller dieseldriven bil, alt.
bensin/elenergi eller diesel/elenergi (+max 5 mg partiklar/km för diesel)
• max 9,2 liter bensin per 100 km om bilen helt eller delvis drivs med annat än bensin/gasol
• max 9,7 kubikmeter gas per 100 km om bilen helt eller delvis drivs med annat än bensin/gasol
• max 37 kWh elenergi/100 km om Miljöklass el
På gång: Regeringen håller på med en översyn av definitionen av miljöbilar för att eventuellt ytterligare skärpa krav på energieffektivitet.
*Gäller ej vid reducering av förmånsvärde
Nationella styrmedel (forts.)
• SupermiljöbilspremieFörslag: 40 000kr till privatpersoner för inköp av personbil med max 50 gram CO2/km och total energianvändning på max 0,3 kWh/km
+ Trafiksäkerhetskrav och bullerkrav
Regeringskansliet bereder nu
Styrmedel på EU-nivå• BränslekvalitetsdirektivetLeverantörerna ska minska växthusgas-utsläppen från bränsle & energi för hela livs-cykeln till 31 dec 2020 med 6% (bindande totalt mål 10%) jämfört med lägsta standard (ej bestämd). Premierar biodrivmedel med hög klimatprestanda.
Anger godkänd låginblandningsnivå. I bensin:10 volym-% etanol (förr 5%) eller 3 volym-% metanol. I diesel: 7 volym-% FAME
Styrmedel på EU-nivå
• Hållbarhetskriterier som biodrivmedlen måste nå.
Minskning av växthusgasutsläpp minst 35%, from 2017 minst 50%, 2018 60%.
Regler för markanvändning (marktyp, markkol)
Koll på biodrivmedlens ursprung och påverkan
Styrmedel på EU-nivå• Förordning om utsläppsnormerGenomsnittliga utsläpp från nya bilar för biltillverkare max 130 g CO2/km 2015. Gäller 65% av alla nya fordon 2012, ökar per år, gäller alla nya fordon 2015.
Mål för 2020 max 95 g CO2/km ska utredas.
Utsläpp av CO2 för E85-bilar minskas med 5% om minst 30% av bensinstationerna i landet tillhandahåller E85, tom 2015.
Biodrivmedelsanvändningenår 2000-2010
Kontakta Energimyndigheten
• UtskickPrenumerera på nyhetsbrev, e-postutskick, nyheter via RSS och Energivärlden.
• PublikationerKan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se
• KontaktuppgifterEnergimyndighetenBox 310631 04 Eskilstuna
• Telefon:016-544 20 00
Fax:016-544 20 99
E-post:[email protected]
• Våra webbplatser• www.energimyndigheten.se
- Energimyndighetens officiella webbplats.
www.energikunskap.se- För lärare och elever.
www.enyckeln.se- För fastighetsägare och fastighetsförvaltare.
www.vindlov.se- Information om tillstånd för vindkraftverk.
www.utslappshandel.se- Information om handel med utsläppsrätter.