Nationell kvalitetsregisterrapport för år 2014 - Svenska ......case-mix. Data i rapporten ar ej prim art t ankta att anv andas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas d ar- ... Eksj

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

RektalcancerNationell kvalitetsrapport för år 2015 fr̊an Svenska Kolorektalcancerregistret

maj 2016

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEÅ

[email protected]

ISBN 91-89048-66-0

2 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015

mailto:[email protected]

Inneh̊allsförteckning

Inneh̊allsförteckning

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2 Organisation av styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.1 Ledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.2 Kirurgrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.3 Onkologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.4 Patologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.5 Radiologrepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.6 Seniorrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.7 Patientrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a . . . . . . . . . . . . . 7

2.9 RCC:s representanter i styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

4 Cancerregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

5 Kvalitetsregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

6 Utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

7 Behandling och operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

8 Tumörstadium, operationsfynd och PAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

9 Postoperativa komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

10 Fortsatt planering och behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

11 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

12 Publikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

13 Påg̊aende forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

3

1 Inledning

1 InledningData rörande rektalcancer började registreras 1995 och detta är den 34:e rektalcancerrapporten

fr̊an Svenska Kolorektalcancerregistret. Här redovisas data kring de patienter som diagnostice-

rades 2015 samt uppföljning efter 3 och 5 år, d.v.s. patienter diagnosticerade 2012 och 2010.

Rektalcancerdelen av registret inkluderar nu totalt ca 36 000 patienter. Liksom de senaste åren,

har vi mycket god täckningsgrad (ca 98 procent).

Den övergripande m̊alsättningen för oss som arbetar med kolorektalcancerregistret är att för-

bättra för de individer som drabbas av kolorektal cancer. Denna rapport vänder sig därför i första

hand till professionen med syftet att ge underlag för att utvärdera sin egen verksamhet samt

regionalt kvalitetsarbete. Många figurer och tabeller redovisas p̊a klinikniv̊a och förhoppningen

är att detta skall stimulera till interna diskussioner om förändringar över tid och vart man vill

n̊a. Främst skall varje enhet kunna följa sin egen utveckling. Jämförelser med riksgenomsnitt

och andra behandlande enheter kräver kunskap om potentiella störfaktorer s̊asom exempelvis

case-mix.

Data i rapporten är ej primärt tänkta att användas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas där-

emot att skillnader kan inspirera till givande diskussioner om potentiella samband som kan

utveckla v̊arden vidare. Synbart enkla skillnader i exempelvis reoperationsfrekvens, v̊ardtid och

recidiv kan ofta upplevas mer intressanta om de kopplas till andra parametrar s̊asom överlev-

nad, återinläggningsfrekvens och surrogatm̊att p̊a kirurgisk kvalitet. Din kliniks egna data som

inte framg̊ar av denna rapport kan Du f̊a fr̊an Ditt regionala cancercentrum eller direkt genom

inloggning i INCA. De kvalitetsvariabler som presenteras i form av process- och effektm̊att har

väckt mycken diskussion och vi vill uppmana till att vi h̊aller diskussionen vid liv. Det är viktigt

att varje klinik begrundar sina data och förhoppningsvis levererar bättre siffror nästa år som ett

led i kvalitetsarbetet.

Täckningsgraden för inrapportering är genomg̊aende är mycket hög vilket är glädjande, men

täckningsgraden för uppföljningsblanketten är alldeles för l̊ag i en region. Inrapportering av

utfallsdata m̊aste vara ett minimikrav vid handläggning av patienter med rektalcancer och är en

förutsättning för kvalitetsförbättring. Det är först̊as minst lika viktigt att data som läggs in är

korrekta. Styrgruppen är övertygad om att validiteten höjs om data förs in löpande i processen.

Inte minst gäller det radiologiska fynd och operationsfynd. Registrering och kvalitetsarbete m̊aste

vara en naturlig del i den kliniska vardagen.

Det kan uppst̊a tveksamheter ang̊aende definitionen av en variabel vid registrering. Använd d̊a

informationsfunktionen genom att högerklicka p̊a ”i-knappen” och om det inte hjälper, fr̊aga din

regionalt ansvariga. Nationellt registeransvariga försöker även löpande förbättra den manual som

ligger p̊a INCA:s hemsida. Strukturerade, standardiserade protokoll för PAD-svar, röntgenutl̊a-

tande och även operationsberättelser torde underlätta en prospektiv och korrekt registrering.

Avseende strukturerade PAD-svar och radiologisvar är formulär utarbetade. I skrivande stund

är alla tekniska lösningar ännu inte p̊a plats i INCA-plattformen, men tanken är att formulären

ska introduceras innevarande år.

Det är av stor vikt att kvalitetsdata kan tas ut s̊a snabbt och lätt som möjligt för att alla

kliniker ska kunna använda data i sitt kliniska kvalitetsutvecklingsarbete. Ju mer man lokalt har

användning för data, desto större chans är det att data kommer in. Styrgruppen arbetar p̊a att

f̊a fram mallar för online-uttag av vissa data, till att börja med de effekt- och processm̊att som

är utvalda som kvalitetsindikatorer. Om dessa data ska kunna användas förutsätter det dock att

inrapporteringen sker prospektivt s̊a data blir robusta vid punktmätning.

Vi g̊ar en spännande tid till mötes inom rektalcancerv̊arden med ökad användning av laparoskopi

och utvärdering av andra innovativa tekniker s̊asom transanal-TME och robotassisterad laparo-

skopi. Delvis ändrad timing m.m. av neoadjuvant och adjuvant behandling förväntas, liksom nya


onkologiska metoder. Organbevarande behandling m̊aste införas kontrollerat och i studieform.

S̊aväl radiologin och patologin utvecklas fort. Standardiserat v̊ardförlopp kommer förkorta v̊ara

v̊ardkedjor. I denna föränderliga värld f̊ar vi dock inte glömma att kirurgisk precision ännu är

helt central för att uppn̊a goda resultat. V̊art gemensamma register ger unika möjligheter att

följa och utvärdera utvecklingen om vi hjälps åt att registrera med hög kvalitet.

Denna sammanställning är framtagen av nationella kvalitetsregistergruppen i samarbete med och

Barbro Hellquist och statistikergruppen vid Regionalt Cancercentrum Norr, Ume̊a. Rapporten

baseras p̊a datauttag fr̊an Nationellt kvalitetsregister för rektalcancer p̊a INCA-plattformen 2016-

04-02.

För den vetgirige finns även motsvarande rapport för koloncancer. Denna återfinns p̊a

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm/kvalitetsregister/

. Där återfinns även en ”onkolog-rapport”, med utförligare detaljer kring v̊ara patienters onkolo-

giska behandling samt nu även en ”patient-rapport”som i första hand vänder sig till allmänheten.

Kommentarerna kan i vissa fall uppfattas ha fokus p̊a det som bör förbättras, men det bör

understrykas att det överlag är imponerande siffror p̊a populationsniv̊a. Vi hoppas att denna

rapport motsvarar Era förväntningar. Förhoppningsvis finns här intressanta fynd för varje enskild

kirurg! Återigen ser vi gärna kommentarer till rapporten av s̊aväl positiv som negativ karaktär,

d̊a ett m̊al är att förbättra även rapporten successivt.

Trevlig läsning!

För styrgruppen,

Karl Kodeda

Göteborg

5

2 Organisation av styrgrupp

2 Organisation av styrgrupp

2.1 Ledningsgrupp

Ordförande: Ingvar Syk, [email protected]

Forskningsansvarig: Anna Martling, [email protected]

Kolon huvudansvar: Annika Sjövall, [email protected]

Rektum huvudansvar: Karl Kodeda, [email protected]

2.2 Kirurgrepresentanter

Anna Martling och Annika Sjövall, Stockholm/Gotlandregionen

Helgi Birgisson och Kenneth Smedh, Uppsala/Örebroregionen

Niklas Zar och Bärbel Jung, Sydöstra regionen

Ingvar Syk och Gudrun Lindmark, Södra regionen

Karl Kodeda och Stefan Skullman, Västra regionen

Michael Dahlberg och H̊akan Olsson, Norra regionen

2.3 Onkologrepresentanter

Maria Gustafsson-Liljefors, Stockholm/Gotlandregionen

Peter Nygren, Uppsala/Örebroregionen

Maria Albertsson och Karin Adolfsson, Sydöstra regionen

Anders Johnsson, Södra regionen

Susanne Ottosson, Västra regionen

Ingrid Ljuslinder, Norra regionen

2.4 Patologrepresentanter

Siv Doré, Linköpins Universitetssjukhus, Linköping

2.5 Radiologrepresentant

Lennart Blomqvist, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

Peter Kälebo, Röntgenkliniken Sahlgrenska Universitetssjukuset, Göteborg.

2.6 Seniorrepresentanter

Bengt Glimelius, Uppsala/Örebroregionen

2.7 Patientrepresentanter

Christina Christoffersson, Växjö (ILCO)

Fredrik Hopfgarten, Söderhamn, (Mag- och tarmförbundet)


2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a

2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a

Gunilla Andersson, Koordinator, [email protected]

Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), [email protected]

Barbro Hellquist, Statistiker (rektum), [email protected]

Utvecklingsteam norr, kontaktperson produktägare [email protected]

2.9 RCC:s representanter i styrgruppen

Erik Holmberg, RCC Väst

Lena Damber, nationell samordnare, kvalitetsregistren för cancer

3 FörklaringarDe sjukhus som opererar färre än tio patienter ing̊ar i den vidare presentationen i gruppen

”Övriga”. För 2015 ing̊ar följande sjukhus i denna grupp: Alings̊as, Avesta, Eksjö, Hudiksvall,

Karlskoga, Kungälv, Lidköping, Ljungby, Lycksele, Norrtälje, Skellefte̊a, Sollefte̊a, Södertälje,

Torsby, Trelleborg, Visby, Värnamo, Ystad. Av dessa har dock 4 endast en patient registrerad

p̊a sitt sjukhus och i sammanställningen kan även finnas oväntade fynd av polypcancer.

Följande operationstyper ing̊ar i ”resecerade fall”: Främre resektion (AR), Hartmanns ope-

ration (HA) och abdominoperineal rektumexcison (APE). APE i tidigare rapporter benämnd

abdominoperineal rektumamputation (APR).

Registret har b̊ade 3- och 5-̊arsuppföljning. De som inte behöver följas upp är de som har

n̊agot av följande ifyllt i anmälan: Terapeutisk åtgärd = Nej, Kirurgisk åtgärd = Enbart stent,

Utförd operation = Laparotomi utan resektion, Utskriven till = Avliden och Död inom 30 dagar

= Ja.

Det kan tyckas märkligt att slumpvariation nämns som tänkbar förklaring p̊a sina h̊all i rap-

porten d̊a materialet inte baseras p̊a n̊agot slumpvis urval utan p̊a totala antalet observationer

under en tidsperiod. Dock kan det finnas en slumpvariation över tid och extremvärden är därför

troligare för ”sällanhändelser” och för sjukhus med l̊ag patientvolym. I n̊agra fall har vi därför

valt att redovisa data för flera konsekutiva år s̊a att patientvolymen blir högre.

Nytt i årets rapport är angivande av ”nämnare”i flera figurer. Detta för att läsaren skall kunna

ifr̊agasätta urval/bortfall till analysen p̊a ett kritiskt sätt. Tillsammans har vi större möjligheter

att upptäcka felaktigheter! Med hjälp av procentsatsen p̊a y-xeln f̊ar läsaren även enkelt en grov

uppskattning av antalet fall/händelser i sin region Vänligen bortse fr̊an barnsjukdomen att det

i vissa fall är kan vara täljaren som anges. . .

Sedan n̊agra år har vi presenterat s.k. funnel-plots där sjukhus med mindre volym har ett

bredare konfidensintervall. Som synes ligger sjukhus med större volym, och högre statistisk sä-

kerhet till höger där konfidensintervallen är smalare. Enkelt uttryckt bör alla ”h̊alla sig inom

tratten”. Vi har valt att sätta ut 95- och 99-procentiga konfidensintervall, där det senare är

streckat. I dessa figurer representerar röda linjen m̊alniv̊an för respektive parameter och svarta

linjen genomsnittet i Sverige.

Vi har vidare valt att endast sätta ut en förklarande siffra för de enheter som ligger utanför

99-iga konfidensintervallet (siffrorna g̊ar annars p̊a varandra och blir oläsbara). Siffran för ditt

sjukhus finner du i tabell 1. Du kan i de flesta fall identifiera var Ditt sjukhus befinner sig i

grafen genom att se p̊a patientvolym p̊a x-axeln och p̊a värdet av den undersökta variabeln p̊a

y-axeln. Dessa data återfinns i de flesta fall i angränsande tabell.

Även i flera andra figurer har valt att sätta ut respektive m̊alniv̊a med röd streckad linje.

7

3 Förklaringar

Tabell 1. Sjukhusnamn och

nummer till funnel-

plots

Sjukhus Nummer

Blekingesjukhuset 1

Bor̊as 2

Danderyd 3

Ersta 4

Eskilstuna 5

Falun 6

Gävle 7

Halmstad 8

Helsingborg 9

Jönköping 10

Kalmar 11

Karlstad 12

Karolinska 13

Kristianstad 14

Linköping 15

Mora 16

Norrköping 17

NU-sjukv̊arden 18

Nyköping 19

Sk̊anes univsjh 20

Skövde 21

St Görans 22

Sunderbyn 23

Sundsvall 24

Södersjukhuset 25

Ume̊a 26

Uppsala 27

Varberg 28

Västervik 29

Väster̊as 30

Växjö 31

Örebro 32

Örnsköldsvik 33

Östersund 34

Östra sjukhuset 35

Övriga 36

Tabell 1.


4 Cancerregisterdata

1970 1980 1990 2000 2010

0

200

400

600

800

1000

1200

1970 1980 1990 2000 2010

0

200

400

600

800

1000

1200

Män Kvinnor

Figur 1. Antal fall i Sverige 1970-2014

Figur 1. Dessa data kommer fr̊an cancerregistret och som framg̊ar diagnosticeras n̊agot högre

andel män och totalt varje år kring 2000 patienter med rektalcancer. Bland dessa kan det finnas

obduktionsfall, n̊agot vi valt att inte ha med i kvalitetsregistret. Cancerregistret registrerar dess-

utom även polyper med höggradig dysplasi samt andra tumörformer medan vi endast har med

invasivt adenocarcinom i rektum. S̊aledes finns en diskrepans mellan antalet fall i cancerregistret

och antalet fall i kolorektalcancerregistret som är p̊a n̊agra procent.

1970 1980 1990 2000 2010

0

10

20

30

40

50

1970 1980 1990 2000 2010

0

10

20

30

40

50

Incidens Mortalitet

Figur 2. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, män

9


1970 1980 1990 2000 2010

0

10

20

30

40

50

1970 1980 1990 2000 2010

0

10

20

30

40

50

Incidens Mortalitet

Figur 3. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, kvinnor

Figur 2-3. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet förefaller nu stabil sedan 15 år om

inte data delas upp p̊a subgrupper, Det blir intressant att följa utvecklingen framöver när scre-

ening ökar. Ser vi redan en antydan till effekt p̊a incidens i gruppen

1970 1980 1990 2000 2010

0

5

10

15

20

25

30

1970 1980 1990 2000 2010

0

5

10

15

20

25

30

Incidens Mortalitet

Figur 4. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, ålder

< 80 år, män

1970 1980 1990 2000 2010

0

5

10

15

20

25

30

1970 1980 1990 2000 2010

0

5

10

15

20

25

30

Incidens Mortalitet


< 80 år, kvinnor

11


1970 1980 1990 2000 2010

0

50

100

150

200

250

1970 1980 1990 2000 2010

0

50

100

150

200

250

Incidens Mortalitet


≥ 80 år, män

1970 1980 1990 2000 2010

0

50

100

150

200

250

1970 1980 1990 2000 2010

0

50

100

150

200

250

Incidens Mortalitet


≥ 80 år, kvinnor


5 Kvalitetsregisterdata

Tabell 2. Tabellsammanfattning uppdelat p̊a kön, 2015 års patienter

Män Kvinnor Totalt Sida

Antal 1297 817 2114 17

Täckningsgrad, anmälan (%) - - 98.5 14

(75-100)

Komplett staging, opererade (%) 97 97 97 36-37

(82-100) (80-100) (86-100)

Preop MDT, elekt op ej end polypektomi (%) 98 96 97 42-44

(82-100) (67-100) (79-100)

Antal opererade 911 569 1480 51-54

70 70 70

Antal resecerade 836 503 1339 56

64 62 63

Perop tarmperforation, resecerade 2013-2015(%) 4.7 4.3 4.6 64-66

(0-17) (0-15) (0-15)

Ackrediterad och/eller specinr, resecerade (%) 99 99 99 71

(86-100) (50-100) (83-100)

Radikalt op enligtPAD/kir, resecerade M0 (%) 94 94 94 72-75

(50-100) (50-100) (67-100)

Undersökta körtlar >=12, resecerade(%) 88 87 87 85-87

(50-100) (50-100) (50-100)

Postop mort inom 30 dagar, 2013-2015, (%) 1.8 0.8 1.4 101-107

(0-6) (0-8) (0-4)

Medianv̊ardtid (dagar), opererade 9 8 8 108-109

(4-16) (4-11) (4-16)

Postop bedömning i MDT-grupp, op och end polypektomi (%) 95 95 95 110-111

(60-100) (50-100) (57-100)

Adjuvant beh planerad, resecerade stadIII 2012-2014,


Tabell 3. Antal registrerade fall samt täckningsgrad, 2015

Antal registrerade fall Täckningsgrad (%)

Stockholm/Gotland 304 99

Uppsala/Örebro 466 100

Sydöstra 213 94

Södra 408 100

Västra 387 100

Norra 176 98

Totalt 2169 98

Tabell 3. Denna tabell anger nämnaren i de analyser som fortsättningsvis presenteras p̊a regi-

onniv̊a avseende alla diagnostiserade fall. Täckningsgraden är beräknad gentemot cancerregistret

med selektion för ICD-10 C20.9 samt PAD 096 och 996. Som nämnts i kommentar till figur 1

ing̊ar ej obduktionsfynd eller höggradig dysplasi.

Detta är överlag mycket bra! Samtliga vidare analyser bygger p̊a att vi har en s̊a komplett

täckningsgrad som möjligt av diagnostiserade patienter. Av erfarenhet vet vi att alla regioner p̊a

sikt uppn̊ar närmare 100 % täckningsgrad. Eftersom arbetet tids nog änd̊a görs är det v̊ar starka

rekommendation och önskan att det prioriteras före slutdatum. Dessutom är det helt centralt

med hög täckningsgrad för att vi som arbetar med att analysera data skall kunna återrapportera

p̊a ett adekvat sätt. Sydöstra regionen m̊aste nog tolka de data som presenteras i denna rapport

med vetskap om att ett systematiskt bortfall kan föreligga. När vi inför återrapportering online

och i automatiska nyhetsbrev kommer det förhoppningsvis bli lättare för beslutsfattare att pri-

oritera en löpande inrapportering med hög validitet.

Tabell 4. Antal fall som f̊att adjuvant onkologisk behandling samt täckningsgrad för dessa, 2014-2015. Täck-

ningsgraden beräknas utifr̊an de som f̊att preop str̊albehandling och eller preop cyt samt de där

adjuvant behandling planerats

Antal fall 2014 Täckn.grad 2014 (%) Antal fall 2015 Täckn.grad 2015 (%)

Stockholm/Gotland 150 100 142 88

Uppsala/Örebro 222 100 217 77

Sydöstra 117 100 66 58

Södra 179 99 125 60

Västra 169 89 173 79

Norra 100 100 56 58

Totalt 937 98 779 72

Tabell 4. Det är tydligt att inrapporteringen av onkologisk behandling släpar efter. En orsak

kan vara att det finns patienter som behandlas mer än sex m̊anader efter kirurgi, varför det är

sv̊art att f̊a en lika bra täckning för onkologisk behandling som för kirurgisk eftersom vi tidiga-

relagt publiceringen av årsrapporter. Vidare efterfr̊agar vi inte onkologdata till det datum vi tar

ut data för denna rapport. Vg se onkolograpporten för detaljer.



Tabell 5. Antal registrerade uppföljningar samt täckningsgrad, 2010 samt

2012 års opererade patienter

Antal registrerade fall Täckningsgrad (%)

Stockholm/Gotland 530 99

Uppsala/Örebro 688 99

Sydöstra 342 97

Södra 550 95

Västra 614 74

Norra 265 96

Totalt 2989 93

Tabell 5. Se tabell 3. En förutsättning för att kunna tolka och jämföra uppföljningsdata är en

hög täckningsgrad. Att som i västra regionen inte rapportera uppföljning p̊a 26 % av patienterna

är INTE acceptabelt. Som synes i Figur 111 är detta ett problem för alla sjukhus i regionen där

rektalcancer opereras i nuläget. Uppföljningsdata härifr̊an är inte tillförlitliga. Vi skulle rekom-

mendera att sjukhusen kontinuerligt under året rapporterar in uppföljningsdata tre respektive

fem år efter operation och inte väntar till nästa årsskifte.

Även om allt inte är med i årets rapport är det viktigt att det som inte rapporterats in i tid

görs i efterhand. Data i registret är ”levande” och korrigerbara. Varje uttag, inklusive det till

denna rapport, f̊ar därför ses om en ”̈ogonblicksbild”. Dock används data flitigt efter uttaget för

rapporten varför saknade uppgifter och felaktigheter skall åtgärdas.

15


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %

Norrköping

Sundsvall

Linköping

Övriga

Jönköping

S:t Göran

Växjö

Sverige

Södersjukhuset

Skånes univsjh.

Ersta

Danderyd

Karolinska

Uppsala

Eskilstuna

Nyköing

Karlstad

Örebro

Västerås

Falun

Mora

Gävle

Västervik

Oskarshamn

Halmstad

Helsingborg

Karlskrona

Kristianstad

Varberg

Östra sjukhuset

Borås

Trollhättan

Skövde

Örnsköldsvik

Östersund

Umeå

Skellefteå

Sunderbyn

43

30

64

80

59

33

39

2203

84

143

47

61

75

74

29

28

55

67

71

47

23

61

14

36

37

85

43

56

36

141

58

78

53

12

33

37

14

31

83.7

93.3

95.3

96.2

96.6

97

97.4

98.5

98.8

99.3

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Figur 8. Antal fall och täckningsgrad, 2015.

Figur 8. Detta är en viktig kvalitetsparameter och som synes uppn̊ar flertalet sjukhus 100 %! De

f̊a som inte gör det m̊aste sträva efter detta m̊al framöver. Sjukhusen i gruppen ”̈ovriga” opererar

färre än tio patienter per år (specificeras i rapportens inledande sidor). Styrgruppen anser att

ett s̊a litet antal inte g̊ar att redovisa p̊a ett tillförlitligt sätt. Vi har därför valt att ”bunta ihop”

dem s̊a man f̊ar en uppfattning av hur det g̊ar p̊a dessa sjukhus. Är inrapporteringsgraden under

80 % p̊a ett sjukhus anser vi det inte heller vara möjligt att bedöma kvalitén.


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %

Övriga

Uppsala

Nyköping

Norrköping

Gävle

Västerås

Helsingborg

Borås

Västervik

St Görans

Östra sjukhuset

Sunderbyn

Eskilstuna

NU−sjukvården

Mora

Jönköping

Halmstad

Södersjukhuset

Östersund

Örebro

Skövde

Kalmar

Danderyd

Varberg

Umeå

Falun

Blekingesjukhuset

Sundsvall

Växjö

Kristianstad

Örnsköldsvik

Skånes univsjh

Ersta

Karlstad

Linköping

Karolinska

Sverige

50

90

35

39

70

82

76

61

17

40

159

40

34

87

25

60

40

2114

82

31

77

58

40

62

39

56

53

47

35

31

55

14

155

52

53

66

103

28

50

54.3

59

61.4

62.2

63.2

63.9

64.7

65

67.3

67.5

67.6

67.8

68

70

70

70

70.7

71

71.4

72.4

72.5

74.2

74.4

75

75.5

76.6

77.1

77.4

78.2

78.6

79.4

80.8

81.1

81.8

89.3

Figur 9. Antal och andel opererade, 2015

Figur 9. Möjligen mer relevant att studera andel resecerade patienter. Vänligen se figur 50-56.

Notera att skillnaden i totaler för figur 8 och figur 9 beror p̊a att urvalet till figur 8 är baserat p̊a

diagnos̊ar och urvalet till figur 9 är baserat p̊a start̊ar. (Start̊ar sätts i första hand till operations̊ar

och där detta saknas diagnos̊ar.)

17


1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

200

400

600

800

1000

1200

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

200

400

600

800

1000

1200

Ant

al p

atie

nter

sjukhus som opererar 25

Figur 10. Antal operationer med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, uppdelat p̊a

små, mellanstora och stora volymer, 1996-2015

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

5

10

15

20

25

30

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

5

10

15

20

25

30

Ant

al s

jukh

us

sjukhus som opererar 25

Figur 11. Antal sjukhus som opererat med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, upp-

delat p̊a små, mellanstora och stora volymer, 1996-2015

Figur 10-11. Här illustreras tydligt en centraliseringstendens. Det är väldigt f̊a patienter som

idag opereras p̊a enheter med riktigt l̊ag volym. Notera att ett sjukhus ena året kan vara högvo-

lymssjukhus och nästa år mellanvolymssjukhus beroende p̊a variation i patientvolym.


Tabell 6. Målniv̊a för poängbedömning

poäng

Selektering 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6

Effektm̊att

A Resecerade*, M0 ≥90% 80-89% 70-79%


Tabell 7. Poängbedömning, effektmått

A B C D E F G

Blekingesjukhuset 0 −1 −2 0 0 −3 0Bor̊as 0 0 0 0 0 −2 −1Danderyd 0 −2 0 0 0 −2 −1Ersta 0 0 0 0 0 −2 0Eskilstuna 0 −1 −1 0 0 0 0Falun 0 0 −1 0 0 −3 −2Gävle 0 −1 −1 0 0 −1 0Halmstad 0 0 −2 0 0 −2 −2Helsingborg −1 0 0 0 0 −2 0Jönköping 0 0 −1 −1 −1 −1 0Kalmar −1 −1 −2 0 0 −3 0Karlstad −1 −1 −1 0 0 −2 −1Karolinska 0 −2 −2 0 0 −3 0Kristianstad 0 −3 −1 0 0 −2 0Linköping 0 0 −2 0 0 −2 −1Mora −1 −4 0 0 0 −3 −1Norrköping 0 −1 −2 −1 −1 −3 0NU-sjukv̊arden 0 0 −1 0 0 −2 0Nyköping 0 −1 −3 0 0 −3 −1Sk̊anes univsjh 0 −1 −1 0 0 −3 0Skövde 0 −1 −2 −1 −1 −3 0St Görans 0 −1 0 0 0 −1 0Sunderbyn 0 −1 −2 0 0 0 0Sundsvall 0 −1 −1 0 0 −2 0Södersjukhuset 0 0 0 0 0 −2 0Ume̊a 0 −1 −1 0 0 −3 0Uppsala −1 0 −1 0 0 −2 −1Varberg 0 −1 −1 0 0 0 0Västervik −1 −3 −2 0 0 −3 0Väster̊as 0 0 0 0 0 0 0Växjö 0 0 0 0 0 −3 0Örebro 0 −3 −2 0 0 −2 0Örnsköldsvik −1 −2 0 −2 −2 −2 0Östersund 0 0 −1 0 0 −3 0Östra sjukhuset 0 −1 −1 0 0 −3 −1Övriga −3 −3 −2 0 0 −2 −1


Tabell 8. Poängbedömning, processmått

H I J K L M N O P Q R S T U

Blekingesjukhuset −3 0 −1 −3 0 0 0 0 −1 −1 0 0 0 0Bor̊as −3 −2 −2 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 −1 −3Danderyd −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −3 0 0 0 0Ersta −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 0 0 0 −1Eskilstuna −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 0 0Falun −3 0 0 −3 0 −1 0 0 −2 0 0 0 −3 0Gävle −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 0 0 −1 0Halmstad −3 −1 0 −3 0 0 0 0 −2 −3 −1 0 −3 −2Helsingborg −3 −2 −2 −3 0 0 0 0 0 −3 −1 0 −2 0Jönköping −3 −2 0 −3 −2 0 0 0 −2 −3 0 0 −1 −2Kalmar −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 −3 0 0 0 −1Karlstad −3 −2 0 −3 0 0 −1 0 −3 −3 −1 0 0 −2Karolinska −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −2 −2Kristianstad −3 0 0 −3 0 0 0 0 0 0 0 0 −3 0Linköping −3 −2 −4 −3 −2 0 0 0 −2 −3 0 0 0 −1Mora −3 0 0 −3 0 0 0 0 −3 −2 0 0 0 0Norrköping −3 −2 −4 −3 −3 0 0 0 0 0 −1 0 −2 0NU-sjukv̊arden −3 −2 −3 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −1 −3Nyköping −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −4 −3 −1 0 −3 0Sk̊anes univsjh −3 −2 −3 −3 −1 0 0 0 −2 −2 −1 0 −1 −2Skövde −3 −2 −4 −3 0 0 0 0 −2 −1 −1 0 0 −3St Görans −3 0 0 −3 −1 0 0 0 0 −1 0 0 −3 0Sunderbyn −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 −3 −1 0 0 −2Sundsvall −3 −2 −4 −3 −2 0 0 0 −4 −3 0 0 −3 0Södersjukhuset −3 −2 0 −3 −1 0 0 0 −1 −2 0 −1 −3 −1Ume̊a −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −3 0Uppsala −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 −1 0 0 −1Varberg −3 −1 −1 −3 0 −1 0 0 −1 −2 0 0 −3 −3Västervik −3 −2 −1 −3 0 0 0 −1 −3 −2 −2 0 −2 −2Väster̊as −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Växjö −3 −2 −3 −3 −1 0 0 0 −2 −2 −1 0 −3 −3Örebro −3 −1 0 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 0 0Örnsköldsvik −3 −2 −3 −3 0 0 0 0 −4 0 0 0 −3 0Östersund −3 0 0 −3 0 0 0 0 0 0 −1 0 −3 −2Östra sjukhuset −3 0 0 −3 0 0 0 0 −1 −3 −1 0 0 −3Övriga −3 −2 −3 −3 −1 −1 −2 −2 0 −3 −1 −3 −3 −3

Tabell 6-8 och figur 12-25. Poängbedömningen gjordes om radikalt för n̊agra år sedan. Vi har

valt att redovisa effektm̊att och processm̊att separat. Som framg̊ar av tabell 6 finns en m̊alniv̊a

för varje parameter. Noll poäng ges om ett sjukhus n̊att upp till det satta m̊alet. Målen är högt

satta men inte orealistiska.

Tanken är inte att rangordna sjukhusen utan vara en hjälp i det interna kvalitetsarbetet, förbättra

v̊arden och därmed sina poäng. Sjukhusen är därför ordnade i bokstavsordning och inte poäng-

ordning. Nytt fr̊an förra året är grafer för de senaste åren s̊a att varje enhet och region enkelt

skall kunna följa sin utveckling över tid. Härvid är det viktigt att inte fokusera p̊a totalsumman

och åter igen inte jämföra sig med andra sjukhus utan verkligen granska alla sina respektive

minusposter eftersom de olika parametrarna väger olika tungt ur patientens perspektiv, m̊al-

niv̊aerna är delvis arbiträra och definitivt inte viktade. Vi har därför medvetet inte skrivit ut

totalsumman eller valt att ha samma skala p̊a y-axlarna för de olika regionerna. Vänligen notera

att ledtiderna är anpassade efter m̊alniv̊aerna i det standardiserade v̊ardförloppet även bak̊at i

tiden i dessa grafer, varför de kan skilja sig fr̊an förra årets grafer.

Spridningen i landet p̊a enskilda parametrar, som i flera fall återkommer fr̊an tidigare år, indi-

kerar att det finns förbättringspotential.

21


0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

Diagnos

Sverige

Figur 12. Poängsumma effektmått Sverige, 2012-2015

0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Danderyd

Ersta

Karolinska

St Görans

Södersjukhuset

Figur 13. Poängsumma effektmått Stockholm/Gotland, 2012-2015


0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Eskilstuna

Falun

Gävle

Karlstad

Mora

Nyköping

Uppsala

Västerås

Örebro

Figur 14. Poängsumma effektmått Uppsala/Örebro, 2012-2015

0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a sjukhusJönköping

Kalmar

Linköping

Norrköping

Figur 15. Poängsumma effektmått Sydöstra, 2012-2015

23


0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Blekingesjukhuset

Halmstad

Helsingborg

Kristianstad

Skånes univsjh

Växjö

Figur 16. Poängsumma effektmått Södra, 2012-2015

0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Borås

Kungälv

NU−sjukvården

Skövde

Varberg

Östra sjukhuset

Figur 17. Poängsumma effektmått Västra, 2012-2015


0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−162012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

asjukhus

Sunderbyn

Sundsvall

Umeå

Örnsköldsvik

Östersund

Figur 18. Poängsumma effektmått Norra, 2012-2015

25


0

−2

−4

−6

−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

Diagnos

Sverige

Figur 19. Poängsumma processmått Sverige, 2012-2014

−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Danderyd

Ersta

Karolinska

St Görans

Södersjukhuset

Figur 20. Poängsumma processmått Stockholm/Gotland, 2012-2015


−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Eskilstuna

Falun

Gävle

Karlstad

Mora

Nyköping

Uppsala

Västerås

Örebro

Figur 21. Poängsumma processmått Uppsala/Örebro, 2012-2015

−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a sjukhusJönköping

Kalmar

Linköping

Norrköping

Figur 22. Poängsumma processmått Sydöstra, 2012-2015

27


−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Blekingesjukhuset

Halmstad

Helsingborg

Kristianstad

Skånes univsjh

Växjö

Figur 23. Poängsumma processmått Södra, 2012-2015

−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

a

sjukhus

Borås

NU−sjukvården

Skövde

Varberg

Östra sjukhuset

Figur 24. Poängsumma processmått Västra, 2012-2015


−8

−10

−12

−14

−16

−18

−20

−22

−24

−26

−28

−30

−32

−34

−362012 2013 2014 2015

År

Poä

ngsu

mm

asjukhus

Sunderbyn

Sundsvall

Umeå

Örnsköldsvik

Östersund

Figur 25. Poängsumma processmått Norra, 2012-2015

29


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal Median %

Nyköping

Karolinska

Östersund

NU−sjukvården

Blekingesjukhuset

Västerås

Östra sjukhuset

Borås

Örnsköldsvik

Skånes univsjh

Uppsala

Sundsvall

Eskilstuna

Falun

Jönköping

Södersjukhuset

Skövde

Karlstad

Ersta

Linköping

Örebro

Växjö

St Görans

Norrköping

Helsingborg

Danderyd

Kalmar

Halmstad

Varberg

Sunderbyn

Umeå

Mora

Västervik

Gävle

Kristianstad

Övriga

Sverige

25

94

23

63

41

52

127

41

11

125

57

28

28

45

44

63

42

1611

47

44

56

62

24

30

24

50

48

32

31

32

30

43

19

12

48

44

26

0

1.1

4.3

4.8

4.9

5.8

6.3

7.3

9.1

9.6

10.5

10.7

10.7

11.1

13.6

14.3

14.3

14.7

14.9

15.9

16.1

16.1

16.7

16.7

16.7

18

20.8

21.9

22.6

25

26.7

30.2

31.6

33.3

37.5

38.6

46.2

62

56

41

66

49

83

54

48

39

56

48

52

49

45

47

47

52.5

49

42

47.5

55.5

47

44

50.5

56

55.5

45

42

49

37.5

38

44

36

33

33

34.5

34.5

Figur 26. Väntetid fr̊an diagnos till behandlingsstart, andel inom fyra veckor samt mediantid(dagar),

2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %Median

Örnsköldsvik

Karolinska

Västerås

Södersjukhuset

Linköping

Norrköping

Jönköping

Uppsala

Eskilstuna

Sundsvall

Skånes univsjh

Umeå

Nyköping

NU−sjukvården

Skövde

Ersta

Växjö

Danderyd

Västervik

Övriga

Gävle

Sunderbyn

Helsingborg

Karlstad

Borås

Kalmar

Halmstad

Varberg

Örebro

Mora

St Görans

Blekingesjukhuset

Falun

Kristianstad

Östra sjukhuset

Östersund

Sverige

10

84

46

45

49

21

39

39

22

23

108

39

19

54

37

34

24

43

1313

10

6

39

23

43

36

35

28

25

25

44

17

25

34

34

43

89

21

0

8.3

8.7

8.9

12.2

14.3

15.4

17.9

22.7

26.1

33.3

33.3

42.1

42.6

43.2

44.1

45.8

46.5

48.1

50

50

51.3

52.2

53.5

55.6

57.1

67.9

76

76

79.5

82.4

84

91.2

94.1

95.3

97.8

100

35

20

22.5

22

18

18

27

24

20

33

17

21

15

16

15

16.5

15

15

15

14.5

12.5

14

14

14

14

14

12

13

14

7.5

13

9

9

9

8

6

6

Figur 27. Väntetid fr̊an operation till PAD-svar, andel inom tv̊a veckor samt mediantid(dagar), rese-

cerade fall 2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade

31


0 20 40 60 80 100Procent


Norrköping

Sundsvall

Skövde

Linköping

Örnsköldsvik

NU−sjukvården

Växjö

Övriga

Skånes univsjh

Helsingborg

Borås

Västervik

Blekingesjukhuset

Varberg

Falun

Eskilstuna

Danderyd

Karolinska

Östra sjukhuset

Gävle

Mora

Halmstad

Uppsala

Ersta

Västerås

Karlstad

Jönköping

Östersund

Umeå

Kalmar

Sunderbyn

Örebro

Södersjukhuset

St Görans

Nyköping

Kristianstad

Sverige

20

7

16

33

9

30

13

36

73

20

31

4

12

865

18

15

5

20

51

109

38

11

6

31

19

26

39

20

14

22

23

23

29

8

9

3

22

15

28.6

56.2

63.6

66.7

66.7

69.2

69.4

69.9

70

74.2

75

75

77.6

77.8

80

80

80

80.4

80.7

81.6

81.8

83.3

83.9

84.2

84.6

84.6

85

85.7

86.4

87

91.3

96.6

100

100

100

100

63

61

53.5

53

52

51.5

49

55

55

55.5

48

43

40

49

46

34

56

49.5

48

50

41.5

44

42.5

43

45

47

51

48.5

47.5

45.5

47

44

34

50

40

54

42

Figur 28. Väntetid fr̊an operation till start av adjuvant behandling, andel inom åtta veckor samt

mediantid(dagar), resecerade fall 2013-2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift

är exkluderade


0 20 40 60 80 100Procent


Östersund

Västervik

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

NU−sjukvården

Norrköping

Karolinska

Halmstad

Falun

Ersta

Blekingesjukhuset

Östra sjukhuset

Karlstad

Kalmar

Eskilstuna

Nyköping

Helsingborg

Danderyd

Södersjukhuset

Linköping

Mora

Jönköping

Skånes univsjh

Borås

Umeå

Kristianstad

Växjö

Örebro

Övriga

Västerås

Varberg

Skövde

Uppsala

Örnsköldsvik

Gävle

Sverige

7

7

8

8

9

39

7

62

11

15

22

25

66

25

24

24

23

20

19

36

15

12

10

763

37

27

21

18

11

42

5

5

10

17

39

4

33

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1.5

4

4.2

4.2

4.3

5

5.3

5.6

6.7

8.3

10

10.1

10.8

11.1

14.3

16.7

18.2

19

20

20

20

23.5

38.5

50

51.5

25

20

28

29

31

33

42

35.5

47

27

31

41

32

28

26

42.5

39

25.5

25

26

38

23.5

26

28

28

26

24

19

27

26

35

19

21

28

20

18

14

Figur 29. Väntetid fr̊an preoperativ MDT till start av preoperativ str̊albehandling, andel inom tv̊a

veckor samt mediantid(dagar), 2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är

exkluderade

33


2 veckorUppgift saknas

0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal

Övriga

Östra sjukhuset

Östersund

Örnsköldsvik

Örebro

Växjö

Västerås

Västervik

Varberg

Uppsala

Umeå

Södersjukhuset

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

Skövde

Skånes univsjh

Nyköping

NU−sjukvården

Norrköping

Mora

Linköping

Kristianstad

Karolinska

Karlstad

Kalmar

Jönköping

Helsingborg

Halmstad

Gävle

Falun

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Borås

Blekingesjukhuset

Sverige

11

104

22

11

54

24

50

11

29

44

42

56

27

26

26

41

119

19

58

22

17

51

42

91

38

29

42

45

28

40

41

23

42

46

39

36

1446

Figur 30. Väntetid fr̊an 1:a läkarbesök till preoperativ MDT, andel inom tv̊a veckor, 2015.

Figur 26-30 Stor spridning i landet mellan sjukhusen och m̊anga som inte n̊ar upp till aktuell

m̊alniv̊a. Det bör understrykas att evidensläget rörande betydelsen av väntetider i m̊anga fall

är skralt. Exempelvis extrapoleras kunskap om väntetid fr̊an operation till start av adjuvant

behandling inom åtta veckor fr̊an studier p̊a koloncancer. Dock förefaller det mindre troligt att

den tredjedel som p̊abörjar adjuvant behandling senare än åtta veckor skulle ha n̊agot att vin-

na p̊a den extra väntetiden. Vidare är väntetiden ett stort orosmoment för patienterna vilket

p̊averkar deras upplevelse av v̊arden. Ökad aktualitet för detta kommer naturligtvis med med

”pakkeförlöpp” eller ”standardiserade v̊ardförlopp” för kolorektal cancer under 2016 där ledtider-


na dramatiskt skall sänkas. Totala ledtiden kan anses mest relevant, men vi har valt att redovisa

deltider i syfte att ge varje klinik underlag för det egna förbättringsarbetet. Man f̊ar ha i beak-

tande att man valt att organisera v̊ardkedjan med olika ordningsföljd vid olika kliniker, vilket

ocks̊a kan p̊averka deltider.

35

6 Utredning

6 Utredning

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

Sthlm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 31. Andel komplett preoperativ staging, opererade patienter 2007-2015. Det totala anta-

let för 2015: Stockholm/Gotland=257, Uppsala/Örebro=341, Sydöstra=162, Södra=300,Västra=285 och Norra=135.

Tabell 9. Preterapeutisk staging, primärtumör, för opererade patienter 2015

L̊agvolymssjukhus Mellanvolymssjukhus Högvolymssjukhus Totalt

Primär 12 149 1293 1454

(92) (99) (98) (99)

Lunga 13 150 1296 1459

(100) (100) (99) (99)

Lever 13 150 1293 1456

(100) (100) (98) (99)

Komplett metasstasstaging 13 150 1292 1455

(100) (100) (98) (99)

Komplett staging 12 149 1284 1445

(92) (99) (98) (98)


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %

Övriga

Falun

Varberg

Västervik

Karlstad

Helsingborg

Borås

Gävle

Östra sjukhuset

Linköping

NU−sjukvården

Skövde

Kristianstad

Uppsala

Skånes univsjh

Karolinska

Östersund

Örnsköldsvik

Örebro

Växjö

Västerås

Umeå

Södersjukhuset

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

Nyköping

Norrköping

Mora

Kalmar

Jönköping

Halmstad

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Blekingesjukhuset

Sverige

14

40

29

11

43

48

39

43

107

54

59

42

1480

43

45

123

92

22

11

55

24

51

42

58

27

27

26

19

23

17

29

42

28

23

42

46

36

85.7

87.5

89.7

90.9

93

93.8

94.9

95.3

96.3

96.3

96.6

97.6

97.6

97.7

97.8

98.4

98.9

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Figur 32. Komplett preoperativ staging 2015, opererade patienter

Figur 31-32 samt tabell 9. Detta är bra! I princip alla n̊adde upp till m̊alet p̊a över 90 %

och inte ens 3 % av patienterna i Sverige saknade komplett staging. Motivet att vi inte satt

denna m̊alniv̊a högre är att det kanske inte är relevant att utreda exempelvis alla patienter med

inkurabel fjärrmetastasering med en dedikerad bäcken-MR. I tabell 9 noteras liksom tidigare år

att en lägre andel utreds komplett p̊a l̊agvolymssjukhus, men det börjar bli s̊a f̊a patienter som

opereras p̊a l̊agvolymssjukhus att det sannolikt föreligger en selektionsmekanism för exempelvis

ovanst̊aende patientgrupp.

Man bör vara medveten om att redovisningen inte tar hänsyn till vilken radiologisk modalitet

37

6 Utredning

som använts för staging. Exempelvis förespr̊akas MR av primärtumören starkt. För ytterligare

detaljer avseende vilka modaliteter som använts hänvisas till figur 33-35.

Tabell 10. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-

systemet (PAD) för de som resecerats och som

ej f̊att preop str̊albehandling, 2015

pT1-2 pT3 pT4 pTX Totalt

cT1-2 137 61 4 0 202

(68) (30) (2) (0)

cT3 41 135 24 0 200

(20) (68) (12) (0)

cT4 6 16 10 0 32

(19) (50) (31) (0)

cTX 15 7 0 0 22

(68) (32) (0) (0)

Uppgift saknas 1 3 1 0 5

(20) (60) (20) (0)

Totalt 200 222 39 0 461

(43) (48) (8) (0)

Tabell 11. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs

TNM-systemet (PAD) för de som receserats

och som f̊att preop str̊albehandling, 2015

ypT1-2 ypT3 ypT4 ypTX Totalt

cT1-2 74 29 3 0 106

(70) (27) (3) (0)

cT3 162 338 18 0 518

(31) (65) (3) (0)

cT4 40 103 50 0 193

(21) (53) (26) (0)

cTX 5 2 0 0 7

(71) (29) (0) (0)

Totalt 281 472 71 0 824

(34) (57) (9) (0)

Tabell 11. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar skapligt med patologin. Man kan ana

en down-staging effekt av str̊alning samt en överdiagnostik med MR. Dock redovisas här alla

str̊alade och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt operation.


Tabell 12. Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet

(PAD) för de som resecerats och ej f̊att preoperatiov str̊al-

beh, 2015

pN0 pN1-2 pNX Uppgift saknas Totalt

cN0 218 73 0 2 293

(74) (25) (0) (1)

cN1-2 64 77 0 0 141

(45) (55) (0) (0)

cNX 10 4 1 1 16

(62) (25) (6) (6)


(0) (50) (0) (50)

Totalt 292 155 1 4 452

(65) (34) (0) (1)

Tabell 13. Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet

(PAD) för de som resecerats och f̊att preoperativ str̊albe-

handling, 2015

pN0 pN1-2 pNX Uppgift saknas Totalt

cN0 125 54 0 1 180

(69) (30) (0) (1)

cN1-2 374 318 0 4 696

(54) (46) (0) (1)

cNX 4 7 0 0 11

(36) (64) (0) (0)


(0) (0) (0) (100)

Totalt 503 379 0 6 888

(57) (43) (0) (1)

Tabell 10-13. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar skapligt med patologin. Man kan

ana en down-staging effekt av str̊alning samt en överdiagnostik med MR. Dock redovisas här

alla str̊alade och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt operation.

cTNM = kliniskt stadium. pTNM = patologiskt stadium. ypTNM = patologiskt stadium efter

förbehandling.

39

6 Utredning

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

Ingen stagingCT

MRUltraljud

Figur 33. Preterapeutisk staging, primärtumör, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.

Figur 33. Optimal behandling och resektion av rektalcancer kräver bästa möjliga preoperativa

”karta” och MR-bäcken bör vara standard i dag! I övrigt samma kommentar som till figur 31-32

och tabell 9. Procentsumman är över 100 d̊a en patient kan ha undersökts med flera modaliteter.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

Ingen stagingCT

MRLungrtg

Figur 34. Preterapeutisk staging, lungmetastaser, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.

Figur 34. CT thorax har i princip ersatt lungröntgen, vilket är relevant.


2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

Ingen stagingCT

MRUltraljud

Figur 35. Preterapeutisk staging, levermetastaser, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.

Figur 35. CT lever dominerar. D̊a flertalet patienter genomg̊ar CT-thorax och MR-bäcken

kan olika kombinationer för leverdiagnostik övervägas. Vissa centra kombinerar MR-bäcken med

MR-lever/buk vilket ger en bättre leverdiagnostik än CT-thorax/lever/buk. Nationella v̊ardpro-

grammet rekommenderar CT-thorax + CT lever/buk.

41

7 Behandling och operation


2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Kvinnor män

Figur 36. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypekto-

mi var enda åtgärd 2007-2015. Det totala antalet för 2015: Stockholm/Gotland=257,Uppsala/Örebro=344, Sydöstra=162, Södra=300, Västra=287 och Norra=135.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Kvinnor män

Figur 37. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla

Figur 36-37. Bra! Förefaller vara en självklarhet att patienter med rektalcancer idag disku-

teras p̊a multidisciplinär terapikonferens. Detta skall även ske enligt Socialstyrelsens nationella

riktlinjer och v̊ardprogrammet. Som p̊a s̊a m̊anga andra omr̊aden ser vi en spridning när vi in-

för och efterfr̊agar en ny variabel. Sedan f̊ar man ett visuellt intryck av likriktning och att alla

närmar sig det bättre. Visst finns det en takeffekt och mycket kunde hänt utan att variabeln

monitorerats men förhoppningsvis har kvalitetsregistret haft en viss effekt och inte bara passivt

observerat utvecklingen.

0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %

Övriga

Karlstad

Gävle

Helsingborg

Linköping

Falun

Norrköping

Sunderbyn

Södersjukhuset

Skånes univsjh

Östra sjukhuset

Skövde

Kristianstad

Uppsala

Västerås

Örebro

NU−sjukvården

Karolinska

Östersund

Örnsköldsvik

Växjö

Västervik

Varberg

Umeå

Sundsvall

St Görans

Nyköping

Mora

Kalmar

Jönköping

Halmstad

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Borås

Blekingesjukhuset

Sverige

14

43

43

48

54

43

23

27

58

123

107

1483

42

43

45

51

55

59

92

22

11

24

11

29

42

27

26

19

17

29

42

28

23

42

46

39

36

78.6

88.4

93

93.8

94.4

95.3

95.7

96.3

96.6

96.7

97.2

97.5

97.6

97.7

97.8

98

98.2

98.3

98.9

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Figur 38. Preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi var

enda åtgärd, 2015

43


0 20 40 60 80 100020406080100Procent

Sjukhus Antal %

Övriga

Östra sjukhuset

Östersund

Örnsköldsvik

Örebro

Växjö

Västerås

Västervik

Varberg

Uppsala

Umeå

Södersjukhuset

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

Skövde

Skånes univsjh

Nyköping

NU−sjukvården

Norrköping

Mora

Linköping

Kristianstad

Karolinska

Karlstad

Kalmar

Jönköping

Helsingborg

Halmstad

Gävle

Falun

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Borås

Blekingesjukhuset

Sverige

6

86

18

7

39

17

35

9

21

37

38

41

18

19

18

32

98

13

39

17

13

37

30

68

26

18

25

31

20

34

26

17

30

33

31

25

1072

66.7

96.5

100

100

100

100

100

100

100

97.3

100

100

100

94.7

100

96.9

96.9

100

100

100

100

97.3

96.7

98.5

96.2

100

100

96.8

100

97.1

96.2

100

100

100

100

100

98.3

Antal%= 75 År

8

21

4

4

16

7

16

2

8

8

4

17

9

8

8

10

25

6

20

6

4

17

13

24

17

11

17

17

8

9

17

6

12

13

8

11

411

87.5

100

100

100

93.8

100

93.8

100

100

100

100

88.2

100

100

100

100

96

100

95

83.3

100

88.2

100

100

76.5

100

100

88.2

100

77.8

94.1

100

100

100

100

100

95.4

Figur 39. Preoperativ bedömning i MDT-grupp uppdelat p̊a ålder, för alla utom de där endoskopisk

polypektomi var enda åtgärd, 2015

Figur 38-39. Vänligen se kommentar till figur 36-37. Kvalitetsregistergruppen anser att alla

patienter har rätt att f̊a bli diskuterade vid en multidisciplinär terapikonferens. N̊agra f̊a procent,

framförallt bland de äldre, erbjuds ännu inte denna möjlighet, vilket de bör göra. Snart n̊ar vi

dit! N̊agra f̊a kan falla bort i avsaknad av konferensanteckning. Men, saknas anteckning s̊a saknas

konferensens stöd för fortsatt handläggning.


1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 40. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling av de som opererats med främre resektion, rek-

tumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 1995-2015. Det totala antalet för 2015:

Stockholm/Gotland=238, Uppsala/Örebro=319, Sydöstra=155, Södra=290, Västra=268och Norra=129.

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 41. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling av de som opererats med främre resektion, rek-

tumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, < 75 år, 1995-2015. Det totala anta-

let för 2015: Stockholm/Gotland=164, Uppsala/Örebro=222, Sydöstra=105, Södra=201,Västra=187 och Norra=92.

45


1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 42. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling för de som opererats med främre resektion,

rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, >=75 år, 1995-2015. Det totala

antalet för 2015: Stockholm/Gotland=74, Uppsala/Örebro=97, Sydöstra=50, Södra=89,Västra=81 och Norra=37.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

År

Pro

cent

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 43. Andel som f̊att radiokemoterapi av de som opererats med främre resektion, rektumam-

putation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 2009-2015. Det totala antalet för 2015:



0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal %

Övriga

St Görans

Falun

Sunderbyn

Östersund

Linköping

Halmstad

Danderyd

Växjö

Östra sjukhuset

Jönköping

Varberg

Norrköping

Sundsvall

Skånes univsjh

Blekingesjukhuset

Karlstad

Ersta

Västervik

Umeå

Mora

Örebro

NU−sjukvården

Uppsala

Kristianstad

Örnsköldsvik

Södersjukhuset

Karolinska

Kalmar

Helsingborg

Västerås

Gävle

Skövde

Eskilstuna

Nyköping

Borås

Sverige

6

26

37

25

22

54

27

46

24

99

40

28

21

25

121

34

40

1399

38

11

42

17

49

58

44

43

10

46

88

28

45

46

42

39

23

19

36

0

26.9

32.4

40

45.5

46.3

48.1

50

54.2

54.5

55

57.1

57.1

60

61.2

61.8

62.5

62.7

63.2

63.6

64.3

64.7

65.3

65.5

65.9

69.8

70

71.7

73.9

75

75.6

76.1

76.2

79.5

82.6

89.5

91.7

Figur 44. Preoperativ str̊albehandling för de som opererats med främre resektion, rektumamputation,

Hartmann, TEM eller lokal excision 2015

Figur 40-44 Man kan se historiska skillnader i behandlingstradition som delvis kvarst̊ar, även

om det blir mer lika i landet med åren om regionerna jämförs. Ovanst̊aende data f̊ar dock

tolkas försiktigt d̊a felkällor kan föreligga och mer detaljerad analys finns i onkolograpporten.


Skillnaden mellan sjukhus bör diskuteras. Det som skiljer mest är valet av radiokemoterapi..

Förhoppningsvis f̊ar vi en bättre likriktning när nya nationella v̊ardprogrammet f̊ar genomslag.

Viktigt att identifiera ”rätt” patienter för ”rätt” behandling och även att identifiera de patien-

47


ter där vi bör avst̊a fr̊an str̊albehandling. Detta är ett omr̊ade kvalitetsregistergruppen avser

fortsätta bevaka intensivt.

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

0−5 cm 6−10 cm 11−15 cm

Figur 45. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling för de som opererats, uppdelat p̊a tumörniv̊a,

1995-2015. Det totala antalet för 2015: 11-15cm=547, 6-10cm=415, och 0-5cm=418.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 46. Andel som f̊att kort str̊aldos av de som f̊att preoperativ str̊albehandling och som opererats

med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 2007-2013.

Det totala antalet för 2013: Stockholm/Gotland=120, Uppsala/Örebro=192, Sydöstra=73,Södra=125, Västra=111 och Norra=70.


1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

5

10

15

20

25

30

35

40

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

5

10

15

20

25

30

35

40

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 47. Andel som f̊att preoperativ cytostatika av de som opererats med främre resek-

tion, rektumamputation eller Hartmann 1995-2015. Det totala antalet för 2015:


Figur 45-47. Återigen olika behandlingstraditioner. Möjligen grumlas bilden n̊agot av att en

andel patienter erh̊allit preoperativ cytostatika p̊a grund av levermetastaser. Oaktat detta förv̊a-

nar variationen mellan regionerna d̊a tumörstadium inte varierar p̊a samma sätt. För ytterligare

detaljer hänvisas till onkolograpporten:


2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

AR APE HA

Figur 48. Preoperativ peroral tarmförberedelse uppdelat p̊a optyp, resecerade fall, 2007-2015. Totalt

antal fall 2015: för AR=693, APE=503 och HA=143.

Figur 48. Den stora randomiserade studien fr̊an Sverige p̊a koloncancer (Jung et al, BJS 2007)

verkar även ha slagit igenom p̊a rektalcancer eftersom en s̊a pass hög andel inte tarmförbereds.

Den holländska studien fr̊an samma år p̊a olika kolorektala resektioner (Contant et al, Lancet

49


2007) redovisar inte anastomosniv̊an p̊a subgruppen med ”kolorektala anastomoser” och eviden-

släget för rektalcancerkirurgi kanske inte är helt klart, men en fransk randomiserad studie p̊a

patienter med avlastande stomi (Bretagnol et al, Ann Surg 2010) visade att icke tarmförbereda

utvecklar högre frekvens postoperativa komplikationer. S̊a det finns visst vetenskapligt stöd för

laxering om man avlastar. Det kan s̊aledes anses lite ologiskt att inte tarmförbereda en patient

inför en främre resektion och sedan lägga en loopileostomi. Rimligen försv̊arar även avföring i

rektum sköljning före avstapling vid b̊ade främre resektion och Hartman.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

5

10

15

20

25

30

År

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

5

10

15

20

25

30

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 49. Andel preoperativ avlastning, resecerade fall 2007-2015.Det totala antalet för 2015:


Figur 49. Glädjande nog förekommer knappt akut resektion av rektalcancer i Sverige (1.6 %).

I de fall man väljer en preoperativ avlastning, är den ofta temporär och användandet av stomier

dominerar klart över stent. Förutom risk för perforation och okänt onkologiskt l̊angtidsutfall är

sannolikt den palliativa behandlingsindikationen med stent snävare än p̊a koloncancer d̊a stent

kan interferera med str̊albehandling samt riskera d̊aligt funktionellt utfall för patienter med

distalt stent.


1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

År

Pro

cent

Främre resRectumamp.Hartmann

TEM/Lokal exc.Explor lap/ej resAnnan

Ej op

Figur 50. Fördelning av operationstyp, 1995-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

Främre resRectumamp.Hartmann

TEM/Lokal exc.Explor lap/ej resAnnan

Ej op

Figur 51. Fördelning av operationstyp, M0, 1995-2015.Totalt antal fall, 2015=1679.

Figur 50-51. Med en främre resektion menas att patienten har f̊att en anastomos oavsett om

man har gjort en kolonreservoar eller anastomos sida till ända. Med lokal excision menas att

tumören tagits bort endoskopiskt eller lokalt utan att en abdominell canceroperation utförs. Hit

räknas även bakre proktektomi, laserbehandling elkoagulation mm. I dessa figurer ing̊ar även

TEM-operationer i gruppen. Med Hartmanns operation menas att man gjort en resektion av det

tumörbärande segmentet samt anlagt en sigmoideostomi med en blind förslutning av rektalstum-

pen. Har det utförts en intersfinkterisk resektion bör den klassificeras som en rektumamputation,

dvs. excision av anorektum plus permanent kolostomi. Rektalcanceroperation med intersfinkte-

risk dissektion har idag en egen operationskod.

Den lilla gruppen ”annan operation” ser vi helst att den försvinner och grupperas in under

de övriga. Laparoskopiska, laparoskopiassisterade och robotassisterade ingrepp fördelas enligt

grundprincipen för operationen. Den ökning man ser av andelen icke opererade patienter väcker

fr̊agor. Detta utreds för närvarande, bland annat inom ramen för ett forskningsprojekt. Det kan

51


finnas flera bidragande orsaker. Andelen ”palliativa” rektumresektioner minskar klart över tiden.

Vi har dessutom en åldrande befolkning och förbättrad stadieindelning avseende fjärrmetastaser

vilket kan p̊averka beslutet om operation. Vi känner inte till p̊a vilken niv̊a ”rätt”andel opererade

skall ligga. Dessutom vet vi att det sker en viss överrapportering där de patienter som är under

behandling kring årsskiftet inte är ”färdiga” innan data för rapporten tas ut. Om man exempelvis

tittar p̊a 2012 års kohort angavs andelen icke opererade till 27 % i rapport för 2012 års patienter,

medan samma årskohort i ett år senare l̊ag p̊a cirka 22 % och nu p̊a 14 %. I fjol̊arets rapport

angas andelen till 20 % för 2014 års patienter och till 16 % nu ett år senare. Detta är en effekt av

att vi försöker tillmötesg̊a önskem̊alet om att publicera rapporten tidigare under året. Sannolikt

borde det dock g̊a att rapportera in den slutliga ”korrekta” uppgiften tidigare. Se vidare i kom-

mentarer till figur 55 och 119-121 där man kan notera en ökande andel icke-opererade patienter

i livet fem år efter diagnos.

Vi diskuterar i kommentarerna till figur 55 och 119-121 även det ”organbevarande konceptet”

(”watch and wait”), som styrgruppen hyser en viss oro att skall införas p̊a ett okontrollerat

sätt. Det är ett lovande koncept som har potential att komma m̊anga patienter till gagn, men

det föreligger inte evidens för att vi idag skall ändra v̊ara rekommendationer för preoperativ

str̊alning eller radiokemobehandling med en organbevarande m̊alsättning. Om det inte sker en

indikationsglidning kommer det finnas möjlighet att utvärdera konceptet inom ramen för den

nationella studie som nu är under uppstart.


AR APE HA

0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal

Övriga

Östra sjukhuset

Östersund

Örnsköldsvik

Örebro

Växjö

Västerås

Västervik

Varberg

Uppsala

Umeå

Södersjukhuset

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

Skövde

Skånes univsjh

Nyköping

NU−sjukvården

Norrköping

Mora

Linköping

Kristianstad

Karolinska

Karlstad

Kalmar

Jönköping

Helsingborg

Halmstad

Gävle

Falun

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Borås

Blekingesjukhuset

Sverige

24

58

14

14

45

23

46

4

23

32

37

26

32

17

11

35

108

14

44

22

14

44

32

97

37

32

32

26

24

46

28

19

36

24

20

18

1158

Figur 52. Fördelning av operationstyp, tumörniv̊a 0-5 cm, resecerade fall 2013-2015

53


AR APE HA

0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Antal

Övriga

Östra sjukhuset

Östersund

Örnsköldsvik

Örebro

Växjö

Västerås

Västervik

Varberg

Uppsala

Umeå

Södersjukhuset

Sundsvall

Sunderbyn

St Görans

Skövde

Skånes univsjh

Nyköping

NU−sjukvården

Norrköping

Mora

Linköping

Kristianstad

Karolinska

Karlstad

Kalmar

Jönköping

Helsingborg

Halmstad

Gävle

Falun

Eskilstuna

Ersta

Danderyd

Borås

Blekingesjukhuset

Sverige

89

207

41

21

96

43

83

21

53

97

79

84

38

57

65

85

219

38

99

52

32

91

76

190

89

51

83

92

39

74

69

60

94

81

68

68

2824

Figur 53. Fördelning av operationstyp, tumörniv̊a 6-15 cm, resecerade fall 2013-2015

Figur 52-53. Sedan registret startade har andelen främre resektioner minskat och särskilt tydligt

är detta för patienter med nedre gräns p̊a tumören inom fem centimeter fr̊an analöppningen.

Sannolikt är medvetenheten hög om att det funktionella resultatet här inte är optimalt för

majoriteten av dessa patienter. Skillnaderna mellan sjukhusen förefaller här ha minskat. Dock är

det ganska stora skillnader mellan sjukhusen p̊a tumörniv̊a sex till femton centimeter där vissa

sjukhus gör en hög andel operationer som inte är sfinkterbevarande. I valet mellan Hartmanns

operation och intersfinkterisk APE kan patienterna randomiseras i HAPIRECT-studien. För

definitioner av operationstyper, intersfinkterisk APE mm hänvisas till figur 50-51.


1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

År

Pro

cent


SydöstraSödra

VästraNorra

Figur 54. Andel patienter som erh̊allit kurativt syftande behandling, resecerade fall 1995-2015. Det

totala antalet för 2015: Stockholm/Gotland=227, Uppsala/Örebro=304, Sydöstra=150,Södra=280, Västra=256 och Norra=122.

Figur 54. Det förefaller som att vi i Sverige idag opererar en lägre andel av patienterna samtidigt

som vi har en mer restriktiv syn p̊a palliativa resektioner och att de operationer som utförs,

görs med högre kirurgisk precision och kvalitet. Vänligen se vidare avseende perforationsrisk,

blödning, radikalitet och marginal. Fr̊agan är dock p̊a vilka grunder vi selekterar patienter till

kurativt syftande behandling med tanke p̊a de stora skillnader som föreligger mellan sjukhusen.

Se nästa figur.

55


0 20 40 60 80 100Procent

Sjukhus Op Totalt %

Övriga

Uppsala

Norrköping

Nyköping

Södersjukhuset

Gävle

Västerås

Sunderbyn

Östra sjukhuset

Helsingborg

Örebro

Borås

St Görans

NU−sjukvården

Västervik

Eskilstuna

Halmstad

Ersta

Skövde

Jönköping

Östersund

Karlstad

Falun

Mora

Sundsvall

Varberg

Danderyd

Umeå

Kalmar

Örnsköldsvik

Blekingesjukhuset

Skånes univsjh

Linköping

Växjö

Kristianstad

Karolinska

Sverige

50

90

39

35

82

70

82

40

159

76

77

61

40

87

2114

17

34

40

52

58

60

31

53

53

25

35

39

62

56

40

14

47

155

66

31

55

103

6

42

21

19

45

39

46

23

92

44

45

36

25

55

1339

11

22

26

34

38

40

21

36

36

17

24

27

43

39

28

10

34

113

49

24

43

86

12

46.7

53.8

54.3

54.9

55.7

56.1

57.5

57.9

57.9

58.4

59

62.5

63.2

63.3

64.7

64.7

65

65.4

65.5

66.7

67.7

67.9

67.9

68

68.6

69.2

69.4

69.6

70

71.4

72.3

72.9

74.2

77.4

78.2

83.5

Figur 55. Andel av alla patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hart-

mann, 2015

Figur 55-56. Detta är relativt nya figurer som har debatterats flitigt. Vi oroas av skillnaden

mellan sjukhusen inte bara p̊a grund av risken för ojämlik v̊ard, utan även d̊a eventuella skillnader

i patientselektion mellan sjukhusen m̊aste h̊allas i åtanke vid tolkning av utfallsm̊att. Vi vill

uppmana att alla enheter ser över fördelningen av icke-opererade patienter senaste åren innan

man l̊ater sig nöjas med slumpvariation som förklaring.

Här kan det finnas finns här en nämnarproblematik mm enligt kommentaren till figur 49-50. Det

kan även tänkas att remitteringsmönstret mellan sjukhus kan ha en viss inverkan p̊a b̊ade andelen


Documents

Nationell kvalitetsregisterrapport för år 2014 - Svenska ......case-mix. Data i rapporten ar ej prim art t ankta att anv andas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas d ar- ... Eksj