Laˆrplattan i f¶rskolan …storp 25 okt

  • View
    649

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Text of Laˆrplattan i f¶rskolan …storp 25 okt

  • 1. Lrplattan i frskolan storp 25 oktober

2. Hlltider:) 8.30 - 9.30 lrplattan i frskolanNi fr presentationen Ni fr presentationen eftert! eftert!9.30- 10.00 - fika 10.00-11.30 mera lrplattan i frskolan + miniworkshop 11.30 lunch 3. Syfte och ml Varfr lrplatta i frskolan. Vad sger Lpf. Hur kan man anvnda lrplattan fr pedagogisk dokumentation, matematik & naturkunskap, hllbar utveckling, omvrldsbevakning, kommunikation och sprkutveckling. Appar fr lrande Ni har eftert en id om och frdjupad frstelse fr hur du kan arbeta med lrplattan som ett verktyg p frskolan. Varfr lrplatta i frskolan? Sprkutveckling Matematik Hllbar utveckling Hur kan man anvnda lrplatta fr pedagogisk dokumentation Kommunicera med omvrlden Omvrldsbevakning fr pedagogen Miniworkshop med fyra rubriker: Lek och Lr, Kommunicera, Skapa och KunskapsskaMultimedia och informationsteknik kan i frskolan anvndas svl i skapande processer som i tillmpning. (s.6 Lpf 2010) I 4. Varfr lrplatta i frskolan? De barn som gr i frskolan idag fds in i en digital vrld. Barnen har inte levt en enda dag utan att internet har funnits. Facebook r ldre! Frskolan behver infrliva modern teknik i verksamheten s frskolans innehll speglar den verklighet barnen lever i! Den behver vara en naturlig del i verksamheten och inte bes om urskt fr. Vi ber inte om urskt fr annan utveckling! Barn upplever det lustfyllt och pedagoger spara tid!Det r, precis som i alla andra situationer, pedagogens uppgift att plocka upp barnens tankar, leda diskussionen framt om det behvdes, stlla frgor och utmana tnkandet! (Hur kan iPads stdja lrandet i frskolan. Skolporten 3/2012) 5. Farhgor och frvntningar Vilka r dem hos: barnen pedagogerna frldrarna? 6. Farhgor och frvntningar Hur hantera vi dem: barnen pedagogerna frldrarna! 7. Vi mste gra som vi brukar pedagogisk id innehll verktyg/teknik i dess rtta kontextMishra & Koehler (2006) 8. Sprkutveckling Sprk och lrande hnger oupplsligt samman liksom sprk och identitetsutveckling. Frskolan ska lgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse fr den skriftsprkliga vrlden. (s. 7 Lpf 2010) 9. Skolverkets forskningssammanfattning Planera in att lsa och samtala kring bilder mer n en gng per dag, och nr barnen r pigga och utvilade. Erstt ordet "lsvila" med ngot som antyder att det r en aktiv aktivitet, snarare n passiv Iaktta barnens lshandlingar och uppmrksamma och bekrfta verbalt att de lser, och att de fr gra det p sitt eget stt. Visa respekt och intresse fr barns experimenterande av sprk i olika former, verbalt, skriftsprk, kroppsligt, dans, och bild. Erbjud barnen en pedagogisk verksamhet dr deras egna motiv och intressen r utgngspunkten (det krver en medveten och reflekterande hllning dr pedagogerna hittar former fr att synliggra barnens sprkliga processer, och dr det som synliggrs blir en grund fr dialoger och fortsatt arbete) Iscenstt en milj och material dr barns olika sprkliga aktiviteter kan ta plats. Anvnd digitala medier tillsammans med barnen. Strva efter att finna barnets intresse, exempelvis genom populrkultur eller genom barnets egna frgestllningar, vilka ofta kan vara abstrakta och svra att f fatt i. Undvik att frenkla och anpassa sprkliga aktiviteter alltfr mycket. 10. Skolverkets forskningssammanfattning Planera in att lsa och samtala kring bilder mer n en gng per dag, och nr barnen r pigga och utvilade. (krver kort frberedelse, fota med plattan kring det innehll ni arbetar med) anvnd Story wheel, fotopedia mm, Erstt ordet "lsvila" med ngot som antyder att det r en aktiv aktivitet, snarare n passiv (paddlsning/ hglsning/berttelsebild/fantasipadda/spkskriva) Iaktta barnens lshandlingar och uppmrksamma och bekrfta verbalt att de lser, och att de fr gra det p sitt eget stt.(inte bara nr de tar en bok) Visa respekt och intresse fr barns experimenterande av sprk i olika former, verbalt, skriftsprk, kroppsligt, dans, och bild. (i skapande av bilder berttelse/pkldning /mat mm) Erbjud barnen en pedagogisk verksamhet dr deras egna motiv och intressen r utgngspunkten (det krver en medveten och reflekterande hllning dr pedagogerna hittar former fr att synliggra barnens sprkliga processer, och dr det som synliggrs blir en grund fr dialoger och fortsatt arbete) (Lt plattan flja hem, fota sina intressen saker, bertta, barnens val av app- samtala kring) Iscenstt en milj och material dr barns olika sprkliga aktiviteter kan ta plats.(inte bara med bcker) Anvnd digitala medier tillsammans med barnen- lr tillsammans med dem :) Strva efter att finna barnets intresse, exempelvis genom populrkultur eller genom barnets egna frgestllningar, vilka ofta kan vara abstrakta och svra att f fatt i. (ta hjlp av frldrar) Undvik att frenkla och anpassa sprkliga aktiviteter alltfr mycket. (gr inte alltid en bild;) 11. Hur och Vad? P vilket stt stdjer lrplattan? Lustfyllt - samarbete/tala/lyssna/fantisera - Skypegmme Skriva och smaka p sprket med Skolstil eller Bokstavspussel Frklarar t ex Sociala berttelser- samtal/kontext - Puppet Pals 2 Skapa egna berttelser - I can animate Trnar Sortera/argumentera -Choice Board Creator Skapa sagor tillsammans fantisera/bertta- Story Creator Sparar tid - Lyssna,uppleva/kommunicera te x SoundTouch, Natural sound, Frenklar- mimik/motorik - vnd kameran Instruerar -duka fr ordfrrd/uttrycka/begrepp- KeyNote Inspirera-rita sng lyssna/fantisera/forma/konsturera i DoodleCast Memorera med Memoria minne/ordfrrd/iaktta med egna bilderMemory p fler stt: motsatsord, istllet fr att sga vad det r s beskriver man 12. Matematik... Frskolan ska strva efter att varje barn utvecklar sin frstelse fr rum, form, lge och riktning och grundlggande egenskaper hos mngder, antal, ordning och talbegrepp samt fr mtning, tid och frndring, utvecklar sin frmga att anvnda matematik fr att underska, reflektera ver och prva olika lsningar av egna och andras problemstllningar, utvecklar sin frmga att urskilja, uttrycka, underska och anvnda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska frmga att fra och flja resonemang (s. 9 Lpf 2010) 13. ..i frskolan Menar vi att matematik enbart r att rkna, lsa algoritmer eller att frbereda barnen infr skolan, d ska vi inte arbeta med matematik! Menar vi dremot att matematik handlar om sprk, symmetrier, relationer, tal och rum och ngot som ger lust, gldje, utmanar kreativitet och skapande. Ja, d ska vi arbeta med matematik! Lillemor Emanuelsson, frn Skolverkets frelsningsserie Vad, varfr och hur- Matematik i frskolanForm, lge, riktning, storlek mm- Puppet Pals 2 Antal, talbegrepp; mycket lite - Toca Boca Store Sortera, mngder - Candy Count Sifferigenknning, talens ordning mm - Lolas mattetg Antalsuppfattning - Fingu Rumsuppfattning - Geocaching 14. Hllbar utveckling Frskolan ska medverka till att barnen tillgnar sig ett varsamt frhllningsstt till natur och milj och frstr sin delaktighet i naturens kretslopp (s. 7 Lpf) 15. Definition - hllbar utveckling Hllbar utveckling handlar om frgor som rr vrde, moral, mnskliga rttigheter, demokrati, delaktighet, jmstlldhet, etnicitet, makt, samhlleliga intressekonflikter och vr relation till naturen. Skolverket 2011 16. 6 pedagogiska grundstenar Livslngt lrande- Vi lr oss stndigt nya saker i nya sammanhang bde i och utanfr frskolan. Vi br p personliga erfarenheter som r viktiga att lyfta fram, att ngon lyssnar p mina funderingar. Nykenhet blir som en bro mellan oss och verkligheten.Barnet i centrum- Det r barnet som skapar sin egen kunskap i samspel med andra. Utg frn barnets frkunskaper, frgor och erfarenheter.Helhetssyn- Eftersom hllbar utveckling berr bde ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter r frskolans inriktning p att koppla ihop alla delar till en helhet viktiga och att berra dtid-nutid-framtid och lokala och globala aspekter.Demokratiska arbetsformer- En hllbar utveckling bygger p att alla r delaktiga i sociala och mer formella sammanhang. Se leken som demokratins frutsttning.Reektion -Genom att dokumentera, frhlla sig kritiskt och nyket stlla frgor vidgas vra kunskaper. Det r nr vi reekterar som erfarenheten blir till kunskap.Olika perspektiv - Allt kan ses frn olika perspektiv till exempel historiskt, etiskt och miljmssigt. Strva efter att ge olika perspektiv p saker och ting och uppmuntra att man lyssnar p andra och att man tar stllning. 17. tervinna - eller samla skrp - men till vad?http://www.omep.org.se 18. Jmstlldhet - cykelpengwww.omep.org.s e 19. Demokratiska arbetsformer Lrande fr hllbar utveckling bygger p en helhetssyn dr strvan r att integrera de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna. De skall ske i demokratiska arbetsformer. Vilka hinder och mjligheter fr demokratiska arbetsformer finns det p din frskola? 20. Lattjolajbanlda Lattjolajban lda med - Choice Board Creator en skall bort - diskutera om varfr, barnens tankar i centrum 21. Utforska Is som smlter - i MotionKlicka p bilden s kan ni se filmen n r isbiten sm lter. 22. Gr bckerEn bok i Story Creator eller Book Creator - dela med hemmet 23. Google Earth Var r vi och hur ser det ut? G p besk hos varandra, farmor, mormor Se olika lnder - lr sig frger och fundera p hur det knns p olika platser, hgt upp p berg, i ken, i staden mm Vart kommer saker i frn, leksaker frn Kina r det lngt bort eller nra? 24. Vad r det som lter?Samla miljljud -TodaysNote, rstmemo Vad tnker vi p nr vi hr... 25. Geocaching Vad r det?foto: AnnCharlotte Keiller CC:BY NC ND 26. P ntet finns Hll Sverige Rent Grn flagg BlixtpatrullenWWF: UR: Tiggy testar SLI - SkruttDjurljud 27. Pedagogisk dokumentation Uppfljning, utvrdering och utvecklingSkolverket 2011 28. Samtalen och reflektionerna med alla inblandade, barnen och arbetslagen r avgrande fr om dokumentationen ska kunna vidareutveckla verksamheten Diskussionerna och dialogerna mellan barn-personal, barn-barn och personal-personal r det som skiljer en pedagogisk dokumentation frn vanlig dokumentation. Dokumen