Click here to load reader

Gveko vattenförvaltningen björn holgersson

  • View
    221

  • Download
    3

Embed Size (px)

Text of Gveko vattenförvaltningen björn holgersson

  1. 1. Grundvattenberoende Ekosystem och VattenfrvaltningenDen livfulla kllbcken frn Rotkllan i Slen, Dalarna. Foto: Magdalena Torsbrink, SGUBjrn Holgersson, SGU Ann-Karin Thorn, HaV
  2. 2. Utgngspunkt i miljmlsarbetet SGU ansvarar fr miljkvalitetsmlet Grundvatten av god kvalitet
  3. 3. Vad innebr miljmlsarbetet? SGU ansvarar fr miljkvalitetsmlet Grundvatten av god kvalitet och dess preciseringar 6 preciseringar med fokus p: #1 dricksvatten #6 naturgrus #2&4 vattenfrvaltning #3&5 GVEko-system Nr vi mlet och preciseringarna? Arbetets framtskridande utvrderas utifrn ett antal indikatorer som SGU tar fram
  4. 4. Preciseringar kopplade till GVEko Precisering 3 och dess frtydligande Utstrmmande grundvatten har sdan kvalitet att det bidrar till en god livsmilj fr vxter och djur i kllor, sjar, vtmarker, vattendrag och havPrecisering 5 och dess frtydligande Grundvattenniverna r sdana att inga negativa konsekvenser fr vattenfrsrjning, markstabilitet eller djur- och vxtliv i angrnsande ekosystem inte uppkommer
  5. 5. Utgngspunkt i tgrdsprogrammet SGU har ett uppdrag som datafrsrjare tgrd 10-12 (Freslagen ny formulering) SGU behver ta fram hydrogeologisk data som visar p grundvattnets pverkan p akvatiska ekosystem (srskilt fr ytvattenfrekomster som inte uppnr, eller riskerar att inte uppn, god kemisk status och/eller god ekologisk status) samt p terrestra ekosystem (srskilt fr N2000 klassade omrden som innehller grundvattenberoende naturtyper)
  6. 6. VARFR FOKUS P GRUNDVATTENBEROENDE EKOSYSTEM? Utstrmmande grundvatten skapar srskilda livsmiljer fr vxter och djur Dessa kan vara tydligt avgrnsade ekosystem eller naturtyper som t.ex. rikkrr och kllmiljer ven i delar av sjar eller vattendrag d grundvatten med annan kemisk sammansttning och temperatur strmmar ut
  7. 7. Var finns grundvattenpverkade ekosystem?RikkrrKllpverkad markFoto: Mattias PerssonVattendragFoto: Mattias PerssonSjar
  8. 8. Hur hittar vi grundvattenpverkade ekosystem? (biotoper, naturtyper, habitat) Nyckelbiotoper i skogen Skogsstyrelsens databas Kotten N2000 SCI (habitatdirektivet) och SPA (fgeldirektivet) VicNatur, Naturvrdsverket Vtmarksinventeringen SLU:s databas VMI Rdlistade arter i kllpverkade naturtyper Artdatabanken
  9. 9. Akvatiska ekosystem i urval Akvatiska samt kllpverkade N2000 naturtyper, ur VicNatur 3110 3130 3140 3150 3160 3210 3220 3260Oligotrofa mineralfattiga sjar i slttomrden Oligo-mesotr. sjar med strandpryl, braxengrs / Ann. veg. p exponerade strnder Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger* Naturligt eutrofa sjar med nate- eller dybladsvegetation* Dystrofa sjar och smvatten* Naturliga strre vattendrag av fennoskandisk typ Alpina vattendrag med rtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor* Med bland hgt vrderade och starkt grundvattenniv-knsliga naturtyper i VMs genomgng, Werner & Collinder, 2011
  10. 10. Terrestra ekosystem i urval Vtmarker och sumpskogar bland N2000 naturtyper, ur VicNatur 4010 6410 6450 7140 7160 7210 7220Fukthed med klockljung Fuktngar med blttel eller starr Nordliga versvmningsngar ppna svagt vlvda mossar, fattiga och intermedira krr och gungflyn Mineralrika kllor och kalkkrr av fennoskandisk typ* Kalkkrr med gotlandsag* Kllor med tuffbildning** Med bland hgt vrderade och starkt grundvattenniv-knsliga naturtyper i VMs genomgng, Werner & Collinder, 2011
  11. 11. GRUNDVATTNETS BETYDELSE FR BIOLOGISK MNGFALD OCH YTVATTENKVALITET Uppmrksammas i EU-direktiven Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) Ramdirektivet fr vatten (2000/60/EG) Grundvattendirektivet (2006/118/EG) Det finns ett tydligt syfte att skydda terrestra och akvatiska ekosystem som r beroende av grundvatten fr sitt upprtthllande!
  12. 12. MEN BEHVS VATTENDIREKTIVET? VI HAR JU MILJBALKEN Miljbalk (1998:808) 3 kap. Grundlggande bestmmelser fr hushllning med mark- och vattenomrden 3 Mark- och vattenomrden som r srskilt knsliga frn ekologisk synpunkt skall s lngt mjligt skyddas mot tgrder som kan skada naturmiljn
  13. 13. MEN BEHVS VATTENDIREKTIVET? VI HAR JU NATURA 2000 Enligt miljbalken r N2000-omrden skyddade mot verksamheter som kan skada livsmiljerna Det innebr att vissa verksamheter inom, eller i anslutning till, ett N2000-omrde krver tillstndsprvning Kan glla ven om verksamheten sker utanfr ett N2000-omrde
  14. 14. VATTENFRVALTNINGEN KAR TAKTEN I ARBETET! Skada i N2000-omrden som franleds av frndringar i anslutande gv-frekomstens niv eller kemi leder till att en tgrd mste sttas in vervakning stts in fr visa att ingen ytterligare frsmring sker Stora synergieffekter kan uppns om N2000handlggare och vattenfrvaltningen gemensamt kan bedma ekosystemen ocks ur ett vattenperspektiv
  15. 15. GVEko I VATTENFRVALTNINGSARBETET VM och HaV ansvarar fr rapporteringen av frndrade habitat till fljd av grundvattenpverkan SGU bidrar med kunskap om/utpekande av: Geologins betydelse fr GV-pverkan p ekosystemen Andra pverkansfaktorer (Kvantitativt och kvalitativt, per naturtyp) N2000-omrden med GV-nivknsliga habitat (Frst ut) N2000-omrden med GV-kemiknsliga habitat (Snart)
  16. 16. VAD R GJORT? FOKUS HITTILLS Avgrnsningarna av grundvattenfrekomster r gjorda ur ett dricksvattenperspektiv Mest skyddsvrda ekosystem terfinns inom N2000-omrden N2000 har prioriteras i vattenfrvaltningens GVEko-arbete Hittills har fokus varit p gv-niv relaterad pverkan En genomgng av naturtypernas vrde respektive GV-nivknslighet (Werner & Collinder, 2011)
  17. 17. VAD R P GNG? VAD KAN PRIORITERAS? N2000-omrdenas bevarandeplaner hller p att uppdateras! Vi kan prioritera: Ekosystem anslutna till GVF at-risk att inte n god kvantitativ status (Mycket f GVF!) Ekosystem anslutna till GVF at-risk att inte n god kemisk status (Snart! GV-kemi genomgng) Akvatiska ekosystem som utgr YVF at-risk att inte n god kemisk och/eller ekologisk status (Obs! GV utflde mot dessa!)
  18. 18. HUR SKA PVERKANSBEDMNINGEN P NATURTYPERNA G TILL? Det finns inga bedmningsgrunder nnu Det finns ingen vervakning av habitatfrndring Kan man pvisa effekt i ekosystemet utifrn underlag vid uppdateringen av bevarandeplaner? Vem gr pverkansbedmningen? LNEN! Men hur?
  19. 19. BEDMNINGSGRUNDER, MNGA FRGOR Bedmningsgrunder fr pverkan Vem skall skriva dem??? FRESKRIVANDE MYNDIGHETER! MEN HUR? Halter, mnen, Niver, Andel gv/ytv Vattenbalanser Hur mkt tl naturtyperna? Ingr GVEko-frgan i forskningsprogrammet WATERS (akvatiska pverkansfaktorer)? Gr ekosystemens status och frndring att utlsa utifrn uppdaterade bevarandeplaner (Gap - gamla/nya bevarandeplaner)?
  20. 20. KAN VI PVERKA N2000-ARBETET? Kan vattenfrvaltningens/miljmlens behov styra utformningen av bevarandeplanerna vid uppdateringen? GV-frgan in tydligare? Kan N2000-arbetet prioriteras utifrn utpekade hydrauliska kopplingar mellan GVF och N2000 omrden? Mycket av den dagliga samverkan sker p Lnen (mellan Besek och Naturvrden)
  21. 21. VAD SKER NU OCH FRAMVER? SGU arbetar nu med identifiering av N2000omrden som kan vara kopplade till GVF (GV-nivberoende habitat, geografiska, topografiska och hydrogeologiska frhllanden) Koppling VISS (snart) SGU leder ett projekt fr att kunna bedma vilka arter och livsmiljer inom N2000-omrden som pverkas av GV-kemi Koppling VISS (lite lngre i framtiden)
  22. 22. SAMARBETE OCH SAMVERKAN SGU och HaV verkar fr att samarbetet strks mellan de myndigheter som har ansvar fr vatten och ekosystemen HaV, SGU, NV, VM, Lst SGU och HaV vill verka fr att vattenfrvaltningen inleder ett nra samarbete med N2000-ntverket SGU och HaV vill verka fr att nr bevarandeplanerna uppdateras s finns en mjlighet att kunna analysera frndringar i habitat och att grundvattenfrgan lyfts in
  23. 23. Tack!

Search related