18
E DREJTA NDËRKOMBËTARE TREGTARE Ligjërata e dytë Kolegji “GJILANI” Mr.! A"#et Malo$% PhD Candidat

ENT SLIDE-Kolegji Gjilani- Ligjerata 2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Material nga e drejta nderkombetare tregtare

Citation preview

Slide 1

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARELigjrata e dyt

Kolegji GJILANIMr.sc Ahmet Maloku PhD CandidateBurimet Formale:Kontratata ndrkombtare dhe doketE drejta e brendshme e shteti t caktuar, e drejta private dhe publikeRregullat e formuluara n baz t autonomis s vullnetit t palve e drejta autonome e ENT

Burimet jo formale:Lex mercantoria (E drejta e pavarur transnacionale e tregtarve)

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE1.Burimet e ENT (pjesa e par)

Kontratat ndrkombtare t lidhura ndrmjet shteteve sipas TN publike jan burime ENT.Kontrata ndrkombtare bilaterale dhe multilaterale rregullojn:

Liberalizimin e tregtis ndrmjet shteteve, si p.sh marrveshjet e prgjithshme pr dogana dhe tregti, kontratat e ndryshme dy palsh pr investime t huaja, Kontratat mbi fondin ndrkombtar monetarMarrdhniet juridiko materiale t shitblerjes ndrkombtare t mallit (konventa e Vjens)

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 2. Kontratat ndrkombtare dhe doket ndrkombtare

Marrdhniet ndrmjet gjykatave t rregullta dhe kontrats s arbitrazhit dhe vendimeve t arbitrazhit ndrkombtar tregtar. (konventa e Nju-Jorkut lidhur me pranimin dhe prmbarimin e vendimeve ndrkombtare t arbitrazhit e vitit 1958)Shteti pas lidhjes s kontrats ndrkombtare nuk mund t thirret n sovranitetin ose rregullat e brendshme pr ta revokuar plqimin e dhn. pra rregulla e cekur sht parim i prgjithshm juridik dhe konkretizimi i parimit Pacta sunt servanda (neni 46 I Konvents s Vjens).Prve nse sht fjala pr cenimi i dukshm i rregullave t s drejts s brendshme. Doket ndrkombtare po ashtu, burim i ENT.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 2. Kontratat ndrkombtare dhe doket ndrkombtare

4ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE-3. Standardet ndrkombtare

Standardet ndrkombtare - standardet e sjelljes s shteteve n tregtin ndrkombtare vetm nse jan parapa me kontrata ndrkombtare (prve standardet minimale

Obligon palt kontraktuese sipas dispozitave t parimit pacta sunt servanda

Interpretohen n prputhje me rregullat e interpretimit t kontratave ndrkombtare

Standardi minimal (tretmani) - norma minimale sipas t cils duhet t sillen t gjitha shtetet n mnyr q t mund t marrin pjes n marrdhniet ekonomike ndrkombtare.

Pr dallim nga standardet tjer t sjelljes i cili e obligon shtetin nuk sht e parapar n kontrat ndrkombtare.Standardi minimal (tretmani) paraqet standardin ndrkombtar civilizues q obligon do shtet si burim i s drejts ndrkombtare.Parime t prgjithshme t pranuara nga kombet e civilizuara me neni 38.1 c t Statusit t Gjykats Ndrkombtare t Drejtsis.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 3. Standardet ndrkombtare

Standardi minimal duhet t aplikohet n t gjitha rastet te t huajt.

Standardi i trajtimit t drejt - shtetet i aplikojn ligjet e veta ndaj t gjith njerzve n mnyr t drejt, t kuptueshme dhe t barabart.

Standardi i kombit m t favorizuar - dispozit n kontratn ndrkombtare sipas s cils nj shtet obligohet ndaj shtetit tjetr q ti jap tretmanin e kombit m t favorizuar n sfern e marrdhnieve t ndrsjellat q jan parapar me at kontrat.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 3. Standardet ndrkombtare

ka t bj me prerogativa (konsecione) ose privilegje t cilat shteti i ka dhn pr njerz, mall ose shrbime q kan origjin nga nj vend i tret.prerogativat e njjta dhe privilegjet q iu jan dhn vendeve t treta do t vlejn pr paln tjetr kontraktuese

Favorizimet mendohen n lmin e doganave

Klauzola e kombit m t favorizuar mundson q dispozitat ekzistuese t ndryshohen n mnyr kontituele (prshtatja, fleksibiliteti). do sjellje (prerogativ ose privilegj) ndaj shtetit t tret, e obligon shtetin kontraktues i cili ia ka dhn statusin e t favorizuarit m t madh vendit t caktuar.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 3. Standardet ndrkombtare

Llojet e klauzolave i kombit m t favorizuarkontratat dy paleshe t cilat i kan lidh shtetetKontrata shum paleshe e cila paraqet klauzoln e kombit m t favorizuar sht marrveshje e prgjithshme mbi doganat dhe tregtin (GATT 1947)

Prjashtimet:Klauzola e kombit m t favorizuar nuk aplikohet:unionet doganore,zonat e tregtis s lir dhe sipas dispozitave t marrveshjes s prgjithshme mbi dogann dhe tregtin (GATT) n vendet n zhvillim.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 3. Standardet ndrkombtare

Kur ekziston mundsia q shtetet kontraktuese e prjashtojn aplikimin e rregullave t GATT i (e n kt edhe klauzola e favorizimit m t madh) n mnyr q t mbrohen interesa t caktuara t shtetit t cilin nuk e lidhin matej obligimet e dhnies s statusit t kombit m t favorizuar.

Tretmani i njjt (barabart)Rregulla e trajtimit t njjt (barabart) n marrdhniet ekonomike ndrkombtare kan prmbajtje t dyfisht.Tretmani preferencial Tretmani preferencial do t thot q shteti tjetr kontraktues ti japsh lehtsire m t mdha se sa ato q iu jan dhn shteteve t treta . Standardi i tretmanit preferencial sht e kundrta e tretmanit t kombit me t favorizuar.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 3. Standardet ndrkombtare

LigjiDoket tregtare

Doket tregtare jan burimi i dyt plotsues i s drejts menjher pas normave ligjore. N pikpamje t bazs juridike pr pranimin e veprimeve t dokeve, ekzistojn dy botkuptime: subjektive dhe objektiveBotkuptimi subjektiv sht i orientuar me qllimin e palve kontraktueseQllimi i tyre sht q ta inkorporoj doken e caktuar si rregull e sjelljes e cila i obligon. Botkuptimi objektive, norma i detyron palt kontraktuese edhe po q se nuk jan t vetdijshm pr ekzistencn e saj.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 4. Burimet e t drejts s brendshme

Praktika ndrkombtare tregtare, societes mercatotum, i ka formuluar rregullat unike.Kushtet e prgjithshme afariste,Format e standardizuara t kontratave dhe klauzolave tjera kontraktuese,Praktika e arbitrazheve dhe rregullat e sjelljes.Mangsit e mundshme ne aplikimin e t drejts autonome jan:Rregullat nuk jan transparente (rregullat iu destinohen antarve t bashksis, nuk njihen n mnyr t mjaftueshme ne prmbajtje dhe rndsia e rregullave);Nuk ka organe pr unifikimin e uniformuar t rregullave (kjo munges plotsohet zgjidhet me interpretimin unik t vet tekstit t rregullave).

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

N burime t s drejts autonome numrohen:

Kushte e prgjithshme t afarizmit dhe termet standarde,

Praktika e arbitrazhit,

Rrregullat e sjelljes,

Ciceront e ndryshm (udhheqs) juridik. etjENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

Kushte e prgjithshme t afarizmit

Kushtet e prgjithshme t biznesit (termat standarde dhe dispozitat e kontratave) jan dispozita kontraktuese q jan formuluar n mnyr q t shfrytzohen n marrdhnie t shum numrtua kontraktuese t cilat do t lidhen me von.

Tregtia ndrkombtare krkon aplikimin e termeve standarde kontraktore q jan br kushte t prgjithshme t tregtis.

kushte jan rezultat i revolucionit industrial t Shek. XIX dhe krijohen njkohsisht me standardizimin n qarkullimin e mallit dhe t shrbimeve.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

Mnyra e aplikimit t kushteve t prgjithshme.N mnyr q kushtet e prgjithshme t biznesit t aplikohen gjegjsisht t inkorporohen n kontrat, sht e nevojshme q pala kontraktuese t pranoj aplikimin e tyre. Pr kt sht e mjaftueshme q kushtet standarde t jen t shtypura.

InterpretimiPrve rregulloreve t prgjithshme t interpretimit, rregull e veant pr interpretim t termineve standarde sht q ato t interpretohen n harmoni me rregullin in dublo contra stipulatorm q do t thot interpretimin n favor t pals e cila iu sht qasur atyre.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

Praktika e arbitrazheve tregtare ndrkombtar Arbitrazhet tregtare ndrkombtare zgjedhin konteste nga marrdhniet tregtare ndrkombtare.

Burimet tjera t s drejts autonome.Rregullat e sjelljes.- Rregullat e sjelljes t cilat i kan formuluar organizatat ndrkombtare paraqesin njrin nga burimet e s drejts autonome ndrkombtare Tregtare (p.sh. UNCTAD dhe OECD, rregullat mbi tregtin ndrmarrjeve multinacionale). Ciceront juridikCiceront (udhrrfyesit) juridik i kan formuluar organizatat ndrkombtare si modele q i shfrytzojn subjektet tregtare me qllim q tu gjenden pran ndihm n sajimin e versioneve punuese t kontratave.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

Modelet e kontratave N kuadr t tregtis ndrkombtare modelet e kontratave t cilat i kan formuluar asociacionet ekonomike paraqesin njrin nga burimet e ENT.

P.sh. modele t tilla jan ato q i ka prpiluar FIDK organizata e inxhinieringut konselting .Oda ndrkombtare n Paris e ka sajuar model kontratn pr shitblerjen e mallit.Komisioni Ekonomik i KB e ka sajuar model kontratn mbi tregtin e lidhur, Asociacioni ORGALIME e ka sajuar model e kontratn lidhur me drgesn e pajisjeve

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome

Standardet dhe dispozitat pr cilsinDispozitat pr standardet i nxjerrin institucionet e caktuara nacionale pr standardizime (ligji pr standardizimet)

Me kto caktohet trajta, dimensioni, cilsit kimiko-tekologjike dhe mekaniko- tekologjike t mallit

Standardet mund t jen: T obligueshm (produkte q kan t bjn me shndetin, jetn dhe sigurin e njerzve)T pa obligueshm

Organizata ndrkombtare pr standardizime (ISO) me seli n Gjenev.

ENT

E DREJTA NDRKOMBTARE TREGTARE- 5. E drejta Autonome