Click here to load reader

Deskriptiv rapport - ASCEND by Assessiohomeascend.assessio.com/wp-content/uploads/2016/06/...Deskriptiv text för testresultatet Låg Genomsnittlig Hög De markerade området i figuren

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Deskriptiv rapport - ASCEND by...

  • Deskriptiv rDeskriptiv rapportapport

    Namn: Anders Platon

    E-postadresser: [email protected]

    Födelseår: 1977

    Kön: Man

    Nationalitet: -

    Utbildning: ingenting utöver grundskola

    Arbetslivserfarenhet: tillfälligt arbete

    Ledarskapserfarenhet: ingen ledarskapserfarenhet

    Arbetstyp: maskin & mekanik

    Testdatum: 17-12-2015

    Rapport beställd av: Lina Assessio

    Normgrupp: norm.global

    © Copyright Assessio International AB.Alla rättigheter förbehålls.

  • Anders Platon testresultat

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    C-score 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

    MålmedvMålmedveettenheenhett

    Arbetsintensitet

    Samvetsgrannhet

    Ambition

    Självdisciplin

    Beslutsfattande

    BalansBalans

    Känslor

    Humör

    Självförtroende

    Självkontroll

    Stress

    ÖppenheÖppenhett

    Fantasi

    Estetik

    Känsloliv

    Upplevelser

    Tankestil

    ExtrExtravaverersionsion

    Socialt behov

    Social framtoning

    Livstempo

    Spänningssökande

    Gladlynthet

    Social StilSocial Stil

    Tillit

    Kommunikation

    Osjälviskhet

    Medkänsla

    Tillgivenhet

    C-score 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • IntrIntrodukoduktiontionDenna rapport innehåller dina resultat, sammanställda från de svar du givit. Frågorna, baserade på modernforskning inom arbetspsykologi, har tagits fram för att mät din personlighet, vilket är viktigt för att identifierasina styrkor och potentiella svagheter.

    StrukStrukttururen fen för den här rör den här rapportapportenenDenna rapport är indelad i fem personlighetsdimensioner, var och en mätt av en egen skala: Social Stil (AG),Målmedvetenhet (CO), Balans (ES), Extraversion (EX) och Öppenhet (OP). Var och en av de fem skalorna är isin tur sammansatta av fem underskalor; dessa är numrerade från 1 till 5 (till exempel är ES1 den förstaunderskalan för skalan Balans). Rapporten ger inledningsvis en beskrivning av det centrala i vad skalanmäter och hur dess mätningar kommer till uttryck. Detta följs av ditt individuella resultat, presenterat itermer av låga, genomsnittliga eller höga poäng på skalan. Resultaten för skalan följs av en beskrivning ochdina resultat för varje underskala, presenterat på samma sätt som för skalan.

    Ha deHa detttta i åta i åtankanke när du läser dina re när du läser dina resultesultatatResultaten kan inte tolkas bokstavligt, utan bör snarare ses som vägledande indikationer på hur dinpersonlighet kan vara strukturerad och på detta sätt påverka ditt beteende i olika situationer.

    När du läser denna rapport bör du ha i åtanke att det inte finns något resultat som är "bra" eller "dåligt", avflera anledningar:

    • Det finns positiva och negativa följder av både höga och låga resultat• Kombinationen av resultat på olika skalor och underskalor påverkar beteende och detta tas inte

    hänsyn till i den här rapporten• Inget test är perfekt; det finns alltid en viss grad av mätfel

    För att ditt resultat ska bli meningsfullt för dig jämförs det mot en så kallas normgrupp. På första sidan avrapporten framgår det vilken normgruppp som har använts. Genomsnittliga resultat representerar en nivåsom de flesta överensstämmer med, närmare exakt 68% av normgruppen. Låga poäng på skalan ellerunderskalan betyder att ditt resultat är bland de 16% av normgruppen som har fått de lägsta resultaten förden aktuella skalan eller underskalan. Höga poäng innebär att ditt resultat faller bland de 16% som har fåttde högsta resultaten för den aktuella skalan eller underskalan.

    Om du har några frågor som rör ditt resultat, hur resultatet kommer att användas eller bearbetas, vänligenkontakta beställaren av rapporten som finns angiven på första sidan.

    ExExempel tempel testpoestpoängängDeskriptiv text för testresultatet

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    De markerade området i figuren representerar testpersonens resultatnivå (låg, genomsnittlig eller hög) påskalan som ett av fyra intervall.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • MålmedvMålmedveettenheenhet (Ct (CO)O)Skalan Målmedvetenhet beskriver personens förhållningssätt till sina uppgifter och åtaganden. Skalanförknippas med prestation och beskriver på vilket sätt man föredrar att arbeta; systematiskt, metodiskt ochmålmedvetet eller spontant, flexibelt och planlöst. Skalan representerar även den underliggande drivkraftenatt uppnå något och mäter egenskaper som är nödvändiga för att kunna följa denna drivkraft såsomtendensen att vara organiserad, systematisk, plikttrogen, effektiv och handlekraftig.

    RResultesultatnivatnivåå

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Målmedvetna personer är beslutsamma och har ofta en stark vilja och drivkraft att prestera. De ärordningsamma och organiserade, och de arbetar metodiskt och strukturerat. De är systematiska ochnoggranna och uppfattas därmed ofta som pålitliga och ordentliga. De är eftertänksamma ochanalyserande i sitt beslutsfattande och låter sällan känlomässiga ingivelser påverka. Höga poänginnebär att personerna är fokuserade och tenderar att arbeta mot sina mål på ett strävsamt,disciplinerat och självständigt sätt. De här personerna är samvetsgranna, detaljfokuserade, hårtarbetande och punktliga Ibland kan personer med höga poäng vara extremt detaljfokuserade och hasvårt att lyfta blicken och se helheten. Strävan efter perfektionism kan göra att dessa personer kan hasvårt att släppa ifrån sig kontrollen, att slutföra uppgifter eftersom man alltid kan göra lite till.Personer i omgivningen kan uppfatta dem som alltför krävande, envisa, förutsägbara, överdrivetnoggranna och kontrollerande. De ägnar mycket tid till att planera, organisera och att förbereda sig.Oplanerade händelser som på verkar deras planering eller möjlighet till förberedelse kan ge upphovtill stor irritation eller oro då allt som är oväntat betraktas som något negativt. Personer med högapoäng är vanligtvis medgörliga, måna om att vara till lags och anpassar sig till regler, seder, bruk ochnormer och till de förväntningar som råder i gruppen. De har en stark vilja att uppnå sina mål ocharbetar hårt för att nå dit. De har höga krav, inte bara på sig själva utan även på sin omgivning, ochlägger ner stor omsorg på att nå och överträffa de egna (ofta högt satta) prestationsnivåerna. Dessapersoner är mycket arbetsorienterade, har stor uthållighet, är ihärdiga, och initiativtagande. Personermed höga poäng förknippas ofta med goda akademiska och personliga prestationer men också medarbetsnarkomani och extrem prestationssträvan.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • ArbeArbetsinttsintensitensiteet (Ct (CO1)O1)Underskalan Arbetsintensitet speglar den intensitet med vilken man ger sig i kast med uppgifter ochåtaganden. Här visas hur uthållig man är och hur hårt och enträget man anstränger sig för att vara så effektivsom möjligt, i motsats till att vara mer avslappnad och inte lika angelägen om att få mycket gjort. Iunderskalan avspeglas även personernas egenupplevda känsla av att vara effektiva och kompetenta i frågaom de egna prestationerna och hur viktiga man tycker att dessa är. Observera att låga poäng på skalan inteinnebär att man har ett lågt självförtroende, utan enbart att man har en mer avslappnad inställning till attvara effektiv och duktig.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan har ett högre arbetstempo än de flesta andra. Devärdesätter effektivitet och hårt arbete, både från sig själva och från andra. För dessa personer äreffektiviteten och det höga arbetstempot ett självändamål och de kan känna sig missnöjda om de blirtvungna att sakta ner på tempot eller lämna en oavslutad uppgift. De har ett tydligt behov av attframstå som kompetenta, duktiga och effektiva, och de har en mycket god uthållighet. Vanligtviskänner de sig också både lämpliga, dugliga och väl rustade för att kunna ta itu med framtidaarbetsuppgifter och de tvivlar sällan på sin egen förmåga. Omgivningen uppfattar dem i regel somkompetenta, envisa och effektiva personer som får mycket gjort. De kan också uppfattas som onödigtduktiga, krävande och ibland något forcerade i sitt sätt att arbeta.

    SamvSamveetsgrtsgrannheannhet (Ct (CO2)O2)Underskalan Samvetsgrannhet består av två lika viktiga delar. Den ena är graden av ordningsamhet och denandra är skötsamheten och plikttroheten. Här avspeglas dessutom hur viktigt man anser det är att uppfyllaförpliktelser och åtaganden.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan har en nivå av samvetsgrannhet och ordningsamhet somär högre än de flesta andra. De sätter stort värde på ordning och reda och kan tycka att andra, sominte är lika ordningsamma, är slarviga. Att vara ordentlig, vårdad, skötsam och välorganiserad ärtypiska egenskaper. De här personerna har ett bra ordningssinne och tycker om att hålla reda påsaker och ting. De lägger ner mycket tid på förberedelser och kan bli störda om de hamnar isituationer de inte är beredda på. De håller sig noga till de regler som finns och kräver också att andragör det. De kan tycka att personer som inte är lika regelmedvetna är opålitliga och oförutsägbara. Dehär personerna är ansvarsmedvetna, ansvarskännande och arbetar metodiskt och struktureratsamtidigt som de är mycket plikttrogna. Att leva upp till sina åtaganden tar de på stort allvar. De kankänna sig starkt frustrerade om de blir tvungna att avsäga sig ett åtagande eller tvingas bryta enöverenskommelse. Detta gör att omgivningen kan tycka att de brister i flexibilitet och att de har svårtatt anpassa sig till nya situationer. Omgivningen upplever ofta de här personerna som struktureradeoch pålitliga, som har koll på det mesta. De kan även uppfattas vara onödigt ordningsamma och attde lägger alltför mycket tid och energi på regler och detaljer.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Ambition (CAmbition (CO3)O3)Underskalan Ambition avspeglar graden av strävan att prestera, vilken ambitionsnivå de har och vilka kravde ställer på sig själva. Här avspeglas hur målinriktad man är, hur långt man är villig att gå och hur hårt manär beredd att satsa för att nå sina mål. Graden av uthållighet och ihärdighet är ett par av underskalansviktiga aspekter.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Ambition har en ambitionsnivå som är i nivåmed de flesta andra. De har en strävan att prestera som gör att de oftast sätter upp mål ochanstränger sig för att uppfylla dessa. Prestationssträvan kan gärna inbegripa ett eller ett par områdeni personernas liv och att det i övrigt präglas av en mer lättsam inställning. De upprätthåller såledesinte samma ambitionsnivå på lika många områden som personer med höga poäng. På samma sätt ärsträvan efter att bli bättre i regel inte lika högt satt och heller inte lika omfattande som för personermed höga poäng. De här personerna har förmågan att inta en mer distanserad syn på sina mål ochblir inte speciellt frustrerade om de blir tvungna att åsidosätta de egna målen till förmån för någotannat. De kan arbeta hårt för att nå dit de vill, men är sällan beredda att satsa allt. Till skillnad frånpersoner med låga poäng, som ofta saknar en tydlig planering, tenderar personer medgenomsnittliga poäng att ha vissa mål. Även om dessa mål är otydliga, outtalade eller fåtaliga styr dederas tillvaro och beteenden på en nivå som är mer eller mindre medveten.

    SjälvSjälvdisciplin (Cdisciplin (CO4)O4)Underskalan Självdisciplin avspeglar i vilken utsträckning en person har förmågan att påbörja och slutförauppgifter eller åtaganden, även när de blir uttråkade eller utsätts för distraktioner. Personens förmåga attmotivera sig själv är central, även när det gäller monotona och rutinmässiga uppgifter.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Självdisciplin är mycket disciplinerade och har lätt för attmotivera sig själva att genomföra uppgifter. Detta även om dessa åtaganden är monotona ochrutinmässiga eller upplevs som tråkiga. För de här personerna är resultatet viktigast. De mår oftastbättre om de får ta tag i saker och ting istället för att skjuta upp dem, vilket särskilt gäller tråkiga ochnödvändiga göromål. För dessa personer är det viktigt att behålla fokus och inte låta sig distraheras.Omgivningen upplever dem oftast som ordentliga och fokuserade. I vissa fall kan de även upplevassom onödigt disciplinerade människor som saknar förmågan att ibland lägga sina uppgifter åt sidan.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • BeslutsfBeslutsfattattande (Cande (CO5)O5)Underskalan Beslutsfattande beskriver vilken strategi personerna har när de fattar beslut. I underskalansammanfattas tendensen att vara eftertänksam och analyserande i motsats till att vara mer spontan ochimpulsiv.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Beslutsfattande är eftertänksamma och analyserar nogaalternativ innan de fattar beslut. De lägger ner mycket tid och stor omsorg på att samla in all tänkbarinformation och funderar igenom olika alternativs konsekvenser som besluten kommer att leda tillinnan de berättar om dessa. Till skillnad från personer med låga poäng vill de vara helt säkra innan debestämmer sig. De känner sig vanligtvis mycket obekväma om de tvingas fatta hastiga eller mindreväl underbyggda beslut. Omgivningen kan tycka att de är väl försiktiga och veliga, men också att deär eftertänksamma och kloka, som fattar välinformerade och välgrundade beslut.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Balans (ES)Balans (ES)Skalan Balans avspeglar personens allmänna känslomässiga tillstånd. Med detta avses med vilken intensitetoch frekvens personen upplever framför allt negativa känslor som ilska, oro, skuld och nedstämdhet.Intensiteten och frekvensen är viktiga eftersom de lägger grunden för de sinnestillstånd som påverkarvardagsbeteendet. Här innefattas huruvida personen har ett jämnt humör och ett gott självförtroende, ochhur effektiv man är i att hantera de egna impulserna. Av central betydelse är också hur konstruktiv manupplever att man är när det gäller att hantera motgångar och de stressande situationer man möter i livet. Iskalan avspeglas också vilka emotionella resurser en person har för att lösa de problem och konflikter somuppstår i vardagen.

    RResultesultatnivatnivåå

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Höga poäng på skalan Balans innebär att personerna har en grundläggande känslomässig stabilitetoch att de är trygga i sig själva. De upplever sällan negativa känslotillstånd och när dessa förekommerär de ofta av lägre intensitet. En hög impulskontroll gör att de uppfattas som lugna, trygga och stabilapersoner med ett jämnt humör. Höga poäng indikerar att personen har förmågan att lägga sinakänslor åt sidan och att inte låta sig dras med i känslostormar, vilket ofta är mycket effektivt iarbetssammanhang. Av andra kan de dock uppfattas som okänsliga eller hårdhudade, med något avett tunnelseende. De agerar lugnt och sansat, även i stressade situationer, och behåller förmågan attfatta rationella och säkra beslut. De här personerna har inga problem med att motstå impulser ochfrestelser eller plötsliga ingivelser, vilket gör att de sällan hamnar i problemfyllda situationer pågrund av förhastade eller behovsdrivna beslut. De ger ofta intryck av att vara stressfria och att de intelåter sig påverkas av yttre omständigheter. Ibland kan de uppfattas som extremt avslappnade, nästanomedvetna eller oberörda av allvaret i situationer. Personerna ger intryck av att vara självsäkra ochatt de kan ta vara på sig själva. De påverkas inte nämnvärt av andras åsikter, vilket gör att deuppfattas som självständiga och självgående, men även som hårdhudade, överdrivet självsäkra ochkänslomässigt avskärmade. De känner sig sällan nedslagna av motgångar eller misslyckanden ochkänner stor tilltro till den egna förmågan att kunna hantera de problem som uppstår. Det godasjälvförtroendet gör också att de kan fatta svåra beslut på egen hand. Även i de fall besluten varitmindre lyckade ångrar de sig sällan, utan lägger det bakom sig och går vidare. Dessa personer harsällan problem med skuldkänslor, varken över tidigare eller framtida händelser.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Känslor (ES1)Känslor (ES1)Underskalan Känslor är kärnan i den övergripande skalan Balans. Underskalan avspeglar personensgrundläggande känslomässiga stabilitet och visas bland annat i den grad av tillförsikt man känner införandra människor. Utöver detta innebär det i vilken omfattning man våndas när man fattar beslut och omman oroar sig för att misslyckas. Den innefattar även om man ångrar saker man gjort eller ältar saker ochting, i motsats till att lägga dem bakom sig och gå vidare.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Känslor är stabila, lugna och tillitsfulla. De ägnar mycketlitet av sina känslomässiga resurser åt att oroa sig, älta saker eller fundera över vad som skulle kunnahända eller vad som redan har hänt. Detta gör att de har stora känslomässiga resurser till hands närsituationen verkligen kräver det. De har lätt för att koppla av och ger ofta ett fridsamt och samlatintryck, även under stark press. Omgivningen uppfattar dem gärna som avslappnade, lättsamma ochbekymmersfria. De kan även ge intrycket av att vara något oberörda och avskärmade, eller att de inteinser situationens allvar.

    Humör (ES2)Humör (ES2)Underskalan Humör avspeglar benägenheten att känna och uttrycka irritation och hur lätt man har för att bliprovocerad och tappa humöret. Förutom benägenheten att känna och uttrycka ett allmänt missnöje mätsockså tendensen att reagera med irritation, besvikelse och bitterhet. Observera att höga poäng på dennaskala inte mäter graden av gott humör, utan enbart avsaknaden av irritationsbenägenhet.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Humör har en mycket begränsad benägenhet att kännaoch visa irritation. De här personerna tar lätt på saker och ting, är svåra att provocera och det krävs enhel del för att få dem att känna och visa både ilska och frustration. De har en generellt högtoleransnivå och tappar sällan humöret.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • SjälvfSjälvförtrörtroende (ES3)oende (ES3)Underskalan Självförtroende avspeglar graden av grundläggande självförtroende och påverkar bland annatbekvämligheten i sociala situationer, förmågan att fatta beslut och förmedlandet av dessa beslut och åsiktertill omgivningen. Här avspeglas också lyhördheten inför andras åsikter och det utrymme man ger dessa samtvilken påverkan de har på den egna personen.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Självförtroendet för personer med genomsnittliga poäng på underskalan är i nivå med de flestaandra. De har en grundläggande tro på sig själva, som gör att de i de flesta situationer ger ett säkertoch kompetent intryck. Vid påfrestningar kan de dock tvivla på sin förmåga och känna sig oförmögnaatt lösa uppgifter och uppkomna problem. De känner sig vanligtvis bekväma i sociala sammanhang,även om de inte alltid tar mycket plats eller är helt tillfreds med en alltför central roll i störresammanhang. Till vardags känner de sig bekväma med att fatta egna beslut. Däremot underpressande förhållanden eller vid extremt svåra eller viktiga beslut händer det att de söker stöd, rådoch bekräftelse hos omgivningen. Därför kan de ibland uppfattas som litet osjälvständiga. De härsituationerna kan även hanteras genom att man fattar ett beslut, avskärmar sig och inte låter någonannan komma till tals. Omgivningen uppfattar gärna personerna som lagom självsäkra, självständigaoch självgående, som lyssnar på andra och låter dessa vara med och påverka både dem själva ochderas beslut, utan att ge ett veligt eller osäkert intryck.

    SjälvkSjälvkontrontroll (ES4)oll (ES4)Underskalan Självkontroll avspeglar graden av kontroll över plötsliga ingivelser och begär. Här mäts gradenav självbehärskning och förmågan att hålla tillbaka sina impulser. Impulsiviteten påverkar personenstendens att agera spontant, ta risker och fatta snabba beslut.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Självkontroll har en god förmåga till självbehärskning ochhar inga problem med att hantera de egna impulserna eller ingivelserna. Beteendet låter sig sällanstyras av plötsliga begär eller frestelser. Förmågan att hålla tillbaka impulserna är av centralbetydelse för att man ska uppfattas som behärskad och samlad. Man uppfattas som någon sominväntar relevant information när beslut ska fattas och agerar inte utifrån det känslotillstånd man förtillfället upplever. Självbehärskningen gör att personerna sällan hamnar i problemfyllda situationerpå grund av förhastade eller behovsdrivna beslut. Omgivningen uppfattar dem vanligtvis sombehärskade, måttliga och konsekventa människor, vars beslut är lätta att förstå och därmedacceptera.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • StrStress (ES5)ess (ES5)Underskalan Stress mäter hur tålig en person är inför stress och påfrestningar och vilka resurser man har föratt hantera dessa situationer. Hur känslig en person är för påfrestningar avgör i vilket skede man reagerarkänslomässigt gentemot omgivningen. Här ges en antydan om vilken grad av belastning personerna tål ochmår bra av. Underskalan visar även hur man reagerar i situationer med hög belastning och hur detta uttrycksgenom beteendet och känslorna.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Stress är mer stresståliga än de flesta och tål en hel delpåfrestningar. Det krävs mycket för att de ska uppleva en situation som stressande eller obehagligtpressande. De här personerna har förmågan att behålla lugnet i större utsträckning och i flersituationer än personer med lägre poäng, och de har därmed mer resurser över för att kunna lösauppkomna problem. Personer med höga poäng uppfattas ofta som avspända, avslappnade, lugnaoch fokuserade, även i kritiska situationer.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • ÖppenheÖppenhet (OP)t (OP)Skalan Öppenhet avspeglar en benägenhet att vara öppen för och ha ett behov av inre upplevelser, det villsäga emotionella upplevelser som sker och pågår inom en person. Dessa inre upplevelser stimuleras iblandav yttre händelser eller aktiviteter, men kan lika gärna genereras inifrån individen själv med hjälp avexempelvis den egna fantasin. Öppenhet täcker in benägenheten till livlig fantasi, estetisk känslighet,lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att vara oberoende av andrassynpunkter och omdömen. Här avspeglas om en person föredrar variation, komplexitet och kreativitet ellerom man är mer intresserad av specifik kunskap och väljer det välbekanta och traditionella framför detutforskande och okonventionella.

    RResultesultatnivatnivåå

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på Öppenhet beskrivs som intellektuella, nyfikna och öppna för nya idéer.De har ett rikt inre känsloliv som kräver stimulans och variation. Deras emotionella liv är fartfyllt ochkomplext, de upplever både positiva och negativa känslor mer frekvent och intensivt än vad personermed låga poäng gör. Intuitionen spelar en viktig roll i deras liv och de låter sig vägledas av den. Dettakan göra andra förvirrade, då de kan ha svårt att följa hur personen har resonerat. De uttrycker medlätthet sina egna känslor och är ofta starka i sina känslomässiga uttryck, vilket kan göra andraobekväma. De har vanligtvis en god förmåga att uppfatta andras känslostämningar, något som inteautomatiskt betyder att de är empatiska eller inkännande med andra människor. De är ofta kreativa,har livlig fantasi och en god föreställningsförmåga. De kommer villigt med nya idéer och djärvaförslag på nya förfaringssätt. Personer i deras omgivning kan ibland ha svårt att bibehålla intressetför alla nya idéer och kan känna sig uttröttade av all kreativitet. Detta kan delvis bero på att det somföreslås inte alltid är rimligt eller möjligt att genomföra i praktiken. Det senare är heller inte målet förpersoner med höga poäng på Öppenhet, då det är den inre upplevelsen av att fundera över allt detnya som skänker dem tillfredsställelse, inte att det ska leda till något konkret eller användbart. De ärofta intresserade av vetenskap och intellektuella lekar och deras okonventionella förhållningssätt ochrörliga intellekt får dem att ifrågasätta auktoriteter och rådande omständigheter, arbetssätt,värderingar, normer, synsätt och politiska beslut. Dessa personer hamnar lätt i abstrakta, filosofiskaeller politiska diskussioner. De uppfattas ofta som komplexa individer som konstant söker nyaupplevelser att reflektera över. Andra kan tycka att de är onödigt intellektualiserande och fjärran frånverkligheten. Det öppna sinnelaget och benägenheten att ständigt omvärdera omvärlden gör attandra kan uppfatta dem som opportunister som aldrig håller fast vid något. De är alltid beredda attreflektera över nya etiska, sociala och politiska idéer. Detta kan göra andra osäkra på vem personenär och vad han eller hon egentligen tycker. Det ständiga sökandet efter nya upplevelser gör också attde ofta har många breda intressen. De besöker gärna nya platser och provar nya aktiviteter. Detilltalas i regel av estetik och värdesätter kultur och konst. Dessa personer beskriver ofta sig självasom konstnärliga. Andra uppfattar dem som självständiga och intellektuella, men också som rastlösapersoner som snabbt blir uttråkade och ständigt är på jakt efter nya känslomässiga upplevelser.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • FFantantasi (OP1)asi (OP1)Underskalan Fantasi avspeglar huruvida en person har ett aktivt fantasiliv eller om hon eller han är merjordnära och fokuserad på det praktiska och vardagliga. Dagdrömmar och verklighetsfrämmande abstraktatankelekar hör också till underskalan Fantasi.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng har ett fantasiliv och en förmåga att föreställa sig abstraktahändelser, som är i nivå med de flesta andra. De har förmågan till fantasifullhet och ibland utvecklarde sina fantasier och dagdrömmar till detaljrika inre föreställningsvärldar även om det inte det tillhörvardagen. De är i grunden ganska jordnära och verklighetsförankrade och fokuserar vanligtvis på detsom sker här och nu.

    EstEsteetik (OP2)tik (OP2)Underskalan Estetik avspeglar personens intresse för konstnärliga och estetiska uttryck. Intresset för detkulturella bottnar i behovet av inre stimulans och därmed benägenheten att vara öppen för och söka intrycksom skänker den inre känslomässiga världen nya upplevelser. Här ingår uttryckssätt som poesi, musik, färgoch form.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng är mycket intresserade av och lägger stor vikt vid det estetiska ochkonstnärliga, och tillgodoser behovet av känslomässig stimulans genom att söka sig till den här typenav aktiviteter och uttryckssätt. De blir lätt berörda av estetik, poesi, färg och form. De låter sig gärnauppslukas helt av både konsten och musiken och anser att dessa är mycket viktiga. Det är intenödvändigt att själv vara konstnärligt lagd, att ha talang för musik eller att ha god smak, eftersomkonstintresset drivs av de känslomässiga upplevelser som de här uttrycken skapar. Omgivningensuppfattning är ofta att detta är medvetna personer med god smak och sofistikerade kulturellaintressen.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Känsloliv (OP3)Känsloliv (OP3)Underskalan Känsloliv avspeglar hur mottaglig och uppmärksam en person är på de egnakänslostämningarna och för stämningar i omgivningen. Här avspeglas också i vilken utsträckning manuppfattar känslolivets variationer i styrka och rikedom och hur viktigt man anser att känslolivet är.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng är mycket uppmärksamma på både egna och andras känslostämningaroch anser att detta är mycket viktigt. De tillåter att känslorna får påverka beteendet i relativt storutsträckning, men dock inte på ett impulsivt sätt från situation till situation, utan snarare som ettstrategiskt förhållningssätt. Vad de själva och andra känner är mycket betydelsefullt, men det senareska dock inte tolkas som att de är empatiska och inkännande, utan enbart att de är uppmärksammapå andras känslostämningar. De har en tendens att uppleva djupare och mer specifika känslor änpersoner med låga poäng och upplever ofta både lycka och sorg starkare än andra människor. De harlätt för att visa känslor och har inget emot att visa upp sin känsliga sida inför andra. Detta kanuppfattas som både uppriktigt och ärligt, men även som självutlämnande och gränslöst. De härpersonerna upplevs som känsliga, färgstarka, dramatiska och ibland något överdrivna när deuttrycker känslor.

    UppleUpplevvelser (OP4)elser (OP4)Underskalan Upplevelser visar hur villig en person är att prova nya aktiviteter för att stimulera den inrekänslovärlden. Sökandet efter inre upplevelser gör att vissa personer är öppnare för alla nya upplevelsersom står till buds, medan andra personer är mer trogna sina vanor och inte i behov av lika mycketkänslomässig stimulans.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng har vanligtvis ett stort behov av känslomässig stimulans. De söker sig oftatill situationer som ger dem tillfälle att prova nya saker och på så sätt stimuleras upplevelsebehovet.De här personerna föredrar variation, de är nyfikna, söker nya upplevelser och provar hellre pånyheter än att ägna sig åt samma saker under någon längre tid. Vissa personer undviker systematisktdet kända och beprövade och väljer ständigt nya arbetssätt och metoder. Omgivningen kan blifrustrerad och utmattad av denna drift att alltid vilja testa nyheter och att man sällan eller aldriganvänder sig av befintlig erfarenhet eller kunskap, vilket gör att effektiviteten kan bli lidande.Vanligtvis ägnar de sig åt en rad olika fritidsintressen. De vill utforska nya platser och återvänderogärna till ställen de redan har besökt. Det här är inte frågan om några vanemänniskor, utan de kansnarare ha svårt att hantera rutiner och återkommande systematiska uppgifter och aktiviteter.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • TTankankestil (OP5)estil (OP5)Underskalan Tankestil avspeglar personens grad av intellektuell nyfikenhet. Här ingår även personensmottaglighet för nya och ibland okonventionella idéer och villigheten att överväga dessa. Den intellektuellanyfikenheten uttrycks genom abstrakta filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra aktivitetersom stimulerar det egna intellektet.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng är mycket intresserade och har ett stort behov av aktiviteter ochsammanhang som ger intellektuell stimulans. De ägnar sig gärna och ofta åt intressen och aktivitetersom inbegriper filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra former av hjärngymnastik.De är beredda att ständigt överväga nya och ibland okonventionella idéer. Omgivningen uppfattargärna de här personerna som analytiska och intellektuella.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • ExtrExtravaverersion (EX)sion (EX)Skalan Extraversion mäter den grad av energi som en person tar sig an tillvaron med och beskriver på så sättden sociala position som han eller hon vanligtvis intar. Skalan fångar vilket behov av sällskaplighet ochintresse personen har för att omge sig med andra människor. Genom denna skala genereras en bild av hurpersonen framställer sig själv och hur han eller hon upplevs av andra; både om man har behov av att ta platsoch synas och om man faktiskt gör det och om man känner sig bekväm med och rör sig obehindrat blandandra människor, även dem man inte känner. Det handlar också om behovet och bekvämligheten med attstå i centrum och vara fokus för andras uppmärksamhet och förväntningar. Sökandet efter upplevelser somskänker spänning och stimulans är, tillsammans med nivån på livstempo, kärnan i denna skala.

    RResultesultatnivatnivåå

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Resultat som faller inom intervallet över 3 poäng men under 7 poäng får följande resultatbeskrivning.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng har en energinivå och ett socialt behov i nivå med de flestaandra. De tycker om att umgås och tillbringa tid med andra, men behovet av sociala aktiviteter är intelika starkt som hos personer med höga poäng. Vanligtvis känner de sig bekväma i socialasammanhang och har oftast inga större svårigheter med att ta plats i en grupp, ta kontakt med andraoch småprata, även om detta ibland kan kräva en medveten ansträngning. Det innebär dock inte attde alltid känner sig hemma i situationer där de står i centrum för andras uppmärksamhet eller attsociala sammanhang inte tär på deras inneboende resurser. De klarar sig alltså bra i socialasammanhang, men har inte några outsinliga resurser för sociala aktiviteter och relationsbyggande.Personer med genomsnittliga poäng har vanligtvis ett lika stort behov av att dra sig tillbaka ochsänka tempot för återhämtning. De här personerna utmärker sig inte i sin aktivitetsnivå; de är varkenextremt passiva eller extremt aktiva. De håller vanligtvis ett rimligt tempo, men kan växla upp omsituationen kräver det, liksom det motsatta, att sakta ner i tempo när tillfälle ges.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Socialt behoSocialt behov (EX1)v (EX1)Underskalan Socialt behov mäter hur sällskaplig en person är. Intresset av att vara med andra och att sökasig till sammanhang med mer än en person motsvarar samtidigt behovet av att ha andra människor i sinnärhet.

    Du har fDu har fått en låg tått en låg testpoestpoängäng

    Personer med låga poäng är tillbakadragna och känner sig mer tillfreds ensamma eller med ettmindre antal människor. De undviker helst sociala situationer, då dessa i allmänhet får dem att kännasig obekväma. De är nöjda med ett mindre antal kontakter med andra människor och framstår därförlätt som ensamvargar.

    Social frSocial framtamtoning (EX2)oning (EX2)Underskalan Social framtoning beskriver hur en person tar sig an det sociala utrymmet, om man är merdominant och framträdande eller mer nedtonad och tillbakadragen.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng har ett behov av att vara i centrum som är i nivå med de flestaandra människor. De har vanligtvis en framtoning som varken är undvikande och avståndstagandeeller extremt dominant. Oftast trivs de och känner sig bekväma med att vara en del av ett socialtsammanhang och de kan i regel hantera en plats i rampljuset, även om de inte aktivt söker sig dit.Efter sådana tillfällen uppstår gärna behovet av återhämtning, eftersom den sociala exponeringenkräver energi.

    LivstLivstempo (EX3)empo (EX3)Den här underskalan beskriver vilken energinivå personen har i sitt liv och därmed vilken grad av livlighet,livskraft och kraftfullhet man uttrycker med sitt livstempo. Denna underskala avspeglar huruvida man mårbättre i ett högt tempo, fullt av aktiviteter, eller om man trivs bättre i ett lugnare och mer avslappnat tempo.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng har ett livstempo som är i nivå med de flesta andra. Vanligtvishar de behov av ett liv med en hel del aktiviteter, men det är lika viktigt att ibland kunna leva i ettlugnare tempo. Energin tillåter en hel del, men den är inte outsinlig, så personerna behöveråterhämta sig med jämna mellanrum. De kan dock bli otåliga och frustrerade om tempot blir alltförlågt under en längre tid, eftersom behovet av att hålla igång och få saker gjorda ändå finns där.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • SpSpänningssökänningssökande (EX4)ande (EX4)Underskalan Spänningssökande handlar om behovet av yttre stimulans, starka intryck och spänning. Häravspeglas behovet av dramatik och nya utmaningar, i motsats till att vara lugn och nöjd med tryggheten ibekanta miljöer.

    Du har fDu har fått en låg tått en låg testpoestpoängäng

    Personer med låga poäng har inget större behov av spänning, utan föredrar ett tryggare och lugnareliv, helst i välbekanta miljöer. De är vanligtvis mer avvaktande och inte lika benägna att ta risker sompersoner med höga poäng. Andra uppfattar dem ofta som allvarliga, pålitliga och kloka, men iblandäven som lite veliga, förutsägbara och alltför försiktiga.

    GladlyntheGladlynthet (EX5)t (EX5)Underskalan Gladlynthet fångar tendensen att uttrycka positiva känslor, såsom glädje, lycka och kärlek.Detta visar sig i graden av gott humör, belåtenhet, munterhet och sinnesrörelse. Personer som för det mestaär uttryckligt glada och lättsamma får höga poäng och personer som är mindre sprudlande och uttrycksfullafår låga.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng är glada och positiva och klarar vanligtvis av att hålla humöretuppe. Blir de ordentligt provocerade eller bringas ur balans kan dock det goda humöret försvinna ochden glada framtoningen dämpas. Vanligtvis är de lättsamma att prata med och har inga störreproblem med att knyta kontakter, då omgivningen uppfattar dem som trevliga, sällskapliga ochroliga.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Social Stil (ASocial Stil (AG)G)Skalan Social Stil avspeglar hur en person samspelar med andra. Detta visar sig i grad av tillit till andra, tronpå andra människor som i grund och botten goda, förmågan att känna in med andra och benägenheten atthjälpa och finnas till för andra. Centralt i denna skala är vilken känslomässig prägel som karakteriserarpersonens relationer, samt förmågan att uttrycka kärleksfullhet och ömsinthet inför och gentemot andra. Idenna skala avspeglas en genuin sympatiskhet i den meningen att man är rättfram och uppriktig mot andra,även om det innebär att man framstår som mindre följsam.

    RResultesultatnivatnivåå

    LågLåg GenomsnittligGenomsnittlig HögHög

    Resultat som faller inom intervallet över 3 poäng men under 7 poäng får följande resultatbeskrivning.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng på skalan Social Stil har ett sätt att samspela med andra somliknar de flesta andras. Deras mellanmänskliga samspel präglas varken av extrem sympatiskhet ellerav brist på densamma. De har inga problem med att lita på människor de känner och utgår ifrån attandra personer oftast har goda avsikter. De är sympatiska, utan tendens till att vara naiva, onödigtkänslosamma eller manipulativa. Till vardags är de rättframma och uppriktiga i sin kommunikation,men under pressande förhållanden och med känslig information att kommunicera, kan dessapersoner bli undvikande eller välja att formulera sig på sätt som riskerar att få dem själva att framståsom osympatiska. De kan också välja att i första hand tillgodose de egna behoven eller målen, elleratt uttrycka sig otydligt för att undvika omgivningens negativa reaktioner.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • Tillit (ATillit (AG1)G1)Underskalan Tillit avspeglar vilken tilltro man har till andra människor och hur lätt man har för att lita påandra. Här avspeglas även vilken syn man har på mänskligheten och omgivningens avsikter – om man för detmesta tror gott om andra människor eller om man är mer skeptisk och reserverad.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng på Tillit har en tilltro till andra människor som är i nivå med deallra flesta. De har inga problem med att lita på andra och utgår oftast från att andra människor harrimligt goda eller åtminstone inte onda avsikter. Detta gör att omgivningen i regel uppfattar dem somsympatiska och med en tro på människors godhet. Det innebär dock inte att de är naiva ochlättlurade. Om det finns skäl till det kan de anta en mer reserverad hållning gentemot andramänniskors avsikter. I dessa fall kan omgivningen uppfatta dem som litet cyniska och skeptiska.

    KKommunikommunikation (Aation (AG2)G2)Underskalan Kommunikation avspeglar på vilket sätt en person formar sin kommunikation med andra.Kommunicerar man på ett uppriktigt och rättframt sätt eller föredrar man att vara mer försiktig och kanskeinte lika tydlig? Sättet att kommunicera präglar personens relationer med andra och ger information om denmellanmänskliga karaktären överkortare och längre tid. Notera att personer med låga poäng ofta beskrivssom sympatiska på kort sikt vid ytligare kontakter, medan personer med höga poäng kan beskrivas sommindre sympatiska vid en kortare kontakt, men mer genuint sympatiska på längre sikt.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Kommunikation har ett sätt att kommunicerasom är likt de flesta andras. De har inget påtagligt behov av att ständigt vara uppriktiga ellerrättframma. De bryr sig om vad andra ska tänka om dem och är inte alltid villiga att offra intrycket avsig själva som rimligt sympatiska till förmån för uppriktighet och ärlighet. Detta betyder dock inte attde ständigt och enbart anpassar sin kommunikation för att passa andra eller för att tillfredsställa deegna målen De brukar heller inte känna sig bekväma med att förvränga eller undanhålla information,oavsett skäl. Det är dock inte säkert att de alltid är helt rättframma och uppriktiga när känslig ellerladdad information ska förmedlas. I sådana fall kan de bli otydliga eller vaga. Omgivningen uppfattaratt de här personerna är rimligt tydliga i sin kommunikation under normala omständigheter, men attde kan ha svårt att vara helt rättframma och uppriktiga i pressande situationer, speciellt när manriskerar att utsättas för andras negativa reaktioner.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • OsjälviskheOsjälviskhet (At (AG3)G3)Underskalan Osjälviskhet avspeglar vilket behov man har av att finnas till för och hjälpa andra. Här fångasbenägenheten att sätta sina egna behov åt sidan, för att istället ge av sig själv till andra och ställa upp förden som behöver det.

    Du har fDu har fått en hög tått en hög testpoestpoängäng

    Personer med höga poäng på underskalan Osjälviskhet har ett stort behov av att hjälpa och stötta sinomgivning och mår bra av detta. De här personerna är generösa och ger mycket av sig själva. De äruppoffrande och alltid redo att ställa upp för den som behöver det, utan att någon ber dem om det.Det senare kan göra att omgivningen uppfattar dem som påträngande och att de klampar inoombedda, trots det osjälviska motivet. Benägenheten att alltid sätta andra i första rummet kanmedföra att de glömmer bort sig själva och det egna välbefinnandet. Den osjälviska läggningen göratt de framstår som generösa och givmilda, men även som onödigt frikostiga. De själva kan uppfattapersoner med låga poäng som okänsliga och kalla.

    MedkMedkänsla (Aänsla (AG4)G4)Underskalan Medkänsla avspeglar den grad av sympati och medkänsla en person har för andra. Detta tar siguttryck i hur lätt man har för att bli berörd av andras problem och behov, samt i vilken utsträckning mantenderar att engagera sig i andra. Medkänsla handlar om genuin omtanke och omsorg om andra.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Medkänsla har en förmåga till förståelse ochsympati som är i nivå med de flesta andra. De har en förmåga att känna och uppvisa empati för sinomgivning. De blir berörda av andras problem, men inte i samma utsträckning som personer medhöga poäng, vilka kan låta problem och situationer ta överhanden så att det slukar alla tillgängligaresurser. De låter sig heller inte dras med i lika stor utsträckning som personer med höga poäng.Personerna framstår i regel som omtänksamma, engagerade och uppmärksamma på andrassinnestillstånd, utan att vara alltför känslosamma eller lättberörda.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

  • TillgivTillgivenheenhet (At (AG5)G5)Underskalan Tillgivenhet avspeglar i vilken utsträckning en persons relationer präglas av tillgivenhet, kärlek,ömhet och vänskap i motsats till återhållsamhet och reservation. Graden av tillgivenhet täcker in egenskapersom är viktiga för möjligheten till intima relationer.

    Du har fDu har fått en gått en genomsnittlig tenomsnittlig testpoestpoängäng

    Relationerna hos personer med genomsnittliga poäng på underskalan Tillgivenhet präglas av entillgivenhet och värme som är i nivå med flertalet. De uttrycker känslor och ömhet för de personer iomgivningen som de själva valt ut – det vill säga inte till alla och alltid. De är också mer nyanserade isina känslomässiga uttryck än personer med höga poäng, både vad gäller graden av uttryck ochsjälva innehållet. Detta gör att de kan ha en större distans i vissa relationer och mindre distans iandra. De har sällan problem med att knyta kontakter och tycker vanligtvis om att träffa andramänniskor och att umgås med dessa, även om det primära syftet inte alltid är att skapa nyavänskapsband.

    Anders Platon - Deskriptiv rapport

    Deskriptiv rapportIntroduktionStrukturen för den här rapportenHa detta i åtanke när du läser dina resultatExempel testpoäng

    Målmedvetenhet (CO)ResultatnivåDu har fått en hög testpoäng

    Arbetsintensitet (CO1)Du har fått en hög testpoäng

    Samvetsgrannhet (CO2)Du har fått en hög testpoäng

    Ambition (CO3)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Självdisciplin (CO4)Du har fått en hög testpoäng

    Beslutsfattande (CO5)Du har fått en hög testpoäng

    Balans (ES)ResultatnivåDu har fått en hög testpoäng

    Känslor (ES1)Du har fått en hög testpoäng

    Humör (ES2)Du har fått en hög testpoäng

    Självförtroende (ES3)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Självkontroll (ES4)Du har fått en hög testpoäng

    Stress (ES5)Du har fått en hög testpoäng

    Öppenhet (OP)ResultatnivåDu har fått en hög testpoäng

    Fantasi (OP1)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Estetik (OP2)Du har fått en hög testpoäng

    Känsloliv (OP3)Du har fått en hög testpoäng

    Upplevelser (OP4)Du har fått en hög testpoäng

    Tankestil (OP5)Du har fått en hög testpoäng

    Extraversion (EX)ResultatnivåDu har fått en genomsnittlig testpoäng

    Socialt behov (EX1)Du har fått en låg testpoäng

    Social framtoning (EX2)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Livstempo (EX3)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Spänningssökande (EX4)Du har fått en låg testpoäng

    Gladlynthet (EX5)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Social Stil (AG)ResultatnivåDu har fått en genomsnittlig testpoäng

    Tillit (AG1)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Kommunikation (AG2)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Osjälviskhet (AG3)Du har fått en hög testpoäng

    Medkänsla (AG4)Du har fått en genomsnittlig testpoäng

    Tillgivenhet (AG5)Du har fått en genomsnittlig testpoäng