1

Institutionen för mediestudier, JMK

Journalistikvetenskap, C-uppsats

H13MJKAND Handledare: Jessica Gustafsson

Brazil’s Awake, Sweden’s Asleep? De brasilianska demonstrationerna i svensk press juni-juli 2013

En uppsats av Vitor Hermansson

2

Sammanfattning

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svensk press 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur denna vinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik, p.g.a. nyhetens koppling till sport.

Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk – Anna Roosvalls Utrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medier och Kai Hafez The Myth of Media Globalization – som sammanfattningsvis berör nyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.

Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativ diskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik. Därefter klassificeras alla artiklar utefter utmärkande drag (genre, källa osv.). Ett utmärkande drag är ”vinkling”, vilket syftar på hur nyheten vinklats och finns i sju former – Demonstrationer i

Brasilien, Fortsatta protester, Lösningar, Demonstrationer i världen, Våld, Övrigt och Fotboll. I den kvalitativa diskursanalys undersöks en artikel från varje vinkling, med alla (eller så många som möjligt) av vinklingens ifråga vanligaste, utmärkande drag.

Avslutning är demonstrationer som händelse den viktigaste företeelsen i materialet. Demonstrationerna beskrivs ständigt i termer av hur stora dem var och att de var överraskande. Demonstranternas krav är sekundär fokus. Artiklarna är antingen neutralt eller positivt inställd till demonstrationerna.

Den vanligaste vinklingen är Demonstrationer i Brasilien, där man enbart fokuserar på nyheten. Våld var generellt sett inte vanlig. Fotboll var vanligare inom sportjournalistiken.

Inom sportjournalistiken använder man sig oftast av aktörer som får föra en aktiv talan i artiklarna (med t.ex. citat). De är även generellt sett längre. Övrig journalistik är mer övergripande och har färre aktiva talare. Överskådligt lägger sportjournalistik mycket fokus på mindre och tvärtom med övrig.

Man kan utgöra att representationen av de brasilianska demonstrationerna skiljde sig mycket från representationen av liknande fall. Den var i mer eller mindre grad detaljerad, men tydlig, ofta nyanserad och skänkte relevans till demonstrationerna som nyhetshändelse.

3

Innehållsförteckning 1.  INLEDNING  ..................................................................................................................................................  5  2.  SYFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNINGAR  ........................................................................................................  6  3.  MATERIAL  OCH  AVGRÄNSNING  ............................................................................................................  6            3.1.  INSAMLING  AV  MATERIAL  ................................................................................................................  7  4.  DE  BRASILIANSKA  DEMONSTRATIONERNA  .....................................................................................  7            4.1.  HÄNDELSEFÖRLOPPET  ENLIGT  INTERNATIONELLA  MEDIER  ................................................  7  5.  TIDIGARE  FORSKNING  .............................................................................................................................  8  6.  TEORI  ..........................................................................................................................................................  10            6.1.  DISKURS  ..............................................................................................................................................  10            6.2.  NYHETSVÄRDERING  IFRÅGA  OM  SKILLNADER  .........................................................................  11            6.3.  NYHETSVÄRDERING  IFRÅGA  OM  REGIONER  .............................................................................  12            6.4.  GLOBALISERING  ................................................................................................................................  14            6.5.  NYHETS-­‐  OCH  SPORTJOURNALISTIK  ............................................................................................  14  7.  METOD  ........................................................................................................................................................  15            7.1.  KVANTITATIV  INNEHÅLLSANALYS  ..............................................................................................  15                      7.1.1.  TILLÄMPNING  .............................................................................................................................  16                      7.1.2.  KODSCHEMA  OCH  VARIABELVÄRDEN  ....................................................................................  16                      7.1.3.  KRITISK  DISKUSSION  .................................................................................................................  19            7.2.  KVALITATIV  DISKURSANALYS  .......................................................................................................  20                      7.2.1.  TILLÄMPNING  .............................................................................................................................  20                      7.2.2.  KRITISK  DISKUSSION  .................................................................................................................  22            7.3.  REFLEKTION  .......................................................................................................................................  22  8.  ANALYS/RESULTATREDOVISNING  ....................................................................................................  23            8.1.  DEN  KVANTITATIVA  UNDERSÖKNINGEN  ...................................................................................  23                      8.1.2.  TIDNING  .......................................................................................................................................  23                      8.1.3.  TIDNINGSSEKTION  .....................................................................................................................  24                      8.1.4.  GENRE  ...........................................................................................................................................  25                      8.1.5.  DATUM  ..........................................................................................................................................  26                      8.1.6.  LÄNGD  ...........................................................................................................................................  27                      8.1.7.  KÄLLA  ...........................................................................................................................................  28                      8.1.8.  AKTÖR  ...........................................................................................................................................  29                      8.1.9.  AKTIV  RÖST  .................................................................................................................................  31                      8.1.10.  VINKLING  ...................................................................................................................................  33            8.2.  DEN  KVALITATIVA  UNDERSÖKNINGEN  ......................................................................................  34                      8.2.1.  DEMONSTRATIONER  I  BRASILIEN  ..........................................................................................  34  

4

                   8.2.2.  FORTSATTA  PROTESTER  ..........................................................................................................  36                      8.2.3.  FOTBOLL  ......................................................................................................................................  37                      8.2.4.  LÖSNINGAR  .................................................................................................................................  39                      8.2.5.  VÅLD  .............................................................................................................................................  41                      8.2.6.  DEMONSTRATIONER  I  VÄRLDEN  ............................................................................................  42                      8.2.7.  ÖVRIGT  .........................................................................................................................................  44  9.  SLUTSATSER  .............................................................................................................................................  45  10.  SLUTDISKUSSION  ..................................................................................................................................  48            10.1.  VIDARE  STUDIER  ............................................................................................................................  50  LITTERATUR-­‐  OCH  KÄLLFÖRTECKNING  ..............................................................................................  51  BILAGOR  .........................................................................................................................................................  54  

5

1. Inledning

Att som svensk ha en brasiliansk mor har gett mig en unik position. Jag har alltid kunnat tillhöra en annan kultur långt bort från Sverige, samtidigt som jag kunnat observera den från utsidan. När Brasilien omnämns i Sverige är det som att skymta sitt andra hemland. På samma sätt som jag känner av Brasiliens närvaro i svenska medier, känner jag även av dess frånvaro.

I juni 2013 började omfattande demonstrationer bildas i Brasilien. Tack vare släktingarna i Brasilien kände jag ibland som att jag var där på plats. Min Facebook-feed belamrades av den ena brasilianska krönikan efter den andra. Jag kunde omöjligen gå miste om att väldigt omskakande och omfattande demonstrationer nu tog plats i mammas hemland, ett land där såväl min mormor som alla mina kusiner bor i.

När datorn väl stängdes av var läget annorlunda. Hemma i Sverige fick jag känslan av att jag knappt hörde något om demonstrationerna. Jag upplevde protesterna i Turkiet som väldigt uppmärksammade, så varför kändes det inte likadant nu? Jag hade hört något om att Latinamerika inte uppmärksammas så mycket i svenska medier, men insåg snabbt att jag inte hade någon vidare koll. Jag blev därmed fast besluten att forska i hur svensk nyhetsbevakning av de brasilianska demonstrationerna såg ut. Det är ett viktigt ämne att studera eftersom den kan berätta något för oss om vår nyhetsvärdering av händelser i Sydamerika.

Demonstrationerna är intressanta på det sättet att de inte enbart rör Brasilien, utan även Sverige och övriga världen i.o.m. att de delvis handlar om de internationella evenemangen Fifa Confederations Cup 2013, Världsmästerskapet i fotboll 2014 och Olympiska sommarspelen 2016 (som alla har/ska äga rum i Brasilien). Brasilien utmärker sig även som det till ytan femte största landet i världen och har världens sjunde största ekonomi (Världsbanken). Med tanke på att det till yta och folkmängd är det största landet i Sydamerika, skulle min undersökning även kunna säga något om bevakningen av Sydamerika.

Jag finner även ytterligare en aspekt intressant i fallet Brasilien. Landet brukar ofta klassas som ett framstående fotbollsland. Med fem VM-guld bakom sig är det världens mest framgångsrika fotbollslandslag. Med tanke på demonstrationernas koppling till stora fotbollsevenemang finner jag det intressant att undersöka om och hur sportjournalistiken utmärker sig. Detta kommer således också ligga i fokus i denna uppsats.

6

2. Syfte och frågeställningar

Jag vill inte utgå från att den svenska pressens nyhetsbevakning av de brasilianska demonstrationerna var begränsad. Snarare vill jag utan fördom och antagande fördjupa min förståelse för en del av svensk utrikesjournalistik och nyhetsvärdering. Däremot kommer det råda en diskussion kring hur svensk press representerat de brasilianska demonstrationerna och vad som prioriterats.

För att precisera mitt syfte har jag utformat tre frågeställningar:

• Hur rapporterades de brasilianska demonstrationerna i svensk press under juni-juli 2013?

• Hur vinklas artiklarna (d.v.s. vad ligger i fokus)?

• Hur skiljer sig rapporteringen inom sportjournalistiken från det övriga materialet?

3. Material och avgränsning

Jag kommer undersöka 306 artiklar om de brasilianska demonstrationerna från svensk tryckt press, publicerade 15 juni-19 juli 2013 av 85 olika sorters tidningar (storstadspress, landsortspress m.m.). Artiklarna kommer från olika sektioner (utrikes, sport m.m.). Jag har även inkluderat förstasidor, insändare och quizfrågor.

Jag har valt att avgränsa mig till enbart svensk press. Jag har exkluderat artiklar som enbart nämner demonstrationerna ”i förbifarten”, eftersom mitt intresse ligger i att se hur specifikt demonstrationerna blivit rapporterade. Ett förtydligande är att jag exkluderat artiklar där demonstrationerna i en mening nämns som exempel bland flera. Däremot har jag inkluderat artiklar vars främsta fokus är demonstrationer i allmänhet, men där de brasilianska är ett tydligt, ständigt återkommande tema (se variabel 45, Bilaga 1). Jag kommer inte undersöka material från nyhetsbyråer, eftersom intresset ligger i hur svensk press använt sig av materialet, inte hur nyhetsbyråerna utformat det.

7

3.1. Insamling av material

I min materialinsamling har jag använt mig av databasen Retriever1 och använt sökorden ”brasilien demonstration*” och ”brasilien protest*”. Jag har trunkerat sökorden för att hitta artiklar där t.ex. ord som ”demonstrationer” och ”demonstrationståg” förekommit. Jag har inkluderat artiklar som dykt upp som ”liknande träffar” och exkluderar dubletter.

Urvalsperioden börjar 15 juni, då den första nyhetsartikeln om främst de brasilianska demonstrationerna publicerades. Även om demonstrationer skedde så tidigt som i augusti 2013, vill jag fokusera på de större som uppstod juni-juli 2013, strax efter prishöjningarna av kommunaltrafik i São Paulo 2 juni. På grund av deras omfattning finner jag dem intressantare gällande svensk nyhetsvärdering och mediebevakning.

Avslutningsdatum är 19 juli, då den sista artikeln om de brasilianska demonstrationerna publicerades innan nyhetsrapporteringen om påve Franciskus besök till Brasilien på riktigt drog igång. Detta var ursprungligen tänkt att ingå i min undersökning, men exkluderades p.g.a. mitt redan omfattande material. Fokus blir således tidiga juni-tidiga juli, vilket innefattar demonstrationernas mest intensiva skede.

4. De brasilianska demonstrationerna

För en undersökning av de brasilianska demonstrationerna är det viktigt att jag presenterar generella fakta om dem. Eftersom min undersökning bygger på att granska media är det noterbart att jag i denna del använder mig av källor från media. Jag vill understryka att detta kapitel fungerar som en överblick för att ge läsaren en bild av händelseförloppet. Eftersom händelsen är så pass ”ung” har det varit svårt att hitta ett annat tillvägagångssätt att finna fakta. Även om jag försökt vara neutral, är jag medveten att det som lyfts fram går att diskutera ifråga om prioritering.

4.1. Händelseförloppet enligt internationella medier

Demonstrationernas startskott var brasilianska myndigheters prishöjningar av kommunaltrafik i flera stora städer i Brasilien (El País 12-06-2013; CNN). Dessa påbörjades så tidigt som i                                                                                                                1 http://www.retriever-info.com/sv/category/news-archive/ (kräver inloggning)

8

augusti-september 2012 (Tribuna do Norte), men intensifierades efter prishöjningen i São Paulo 2 juni, då man höjde priserna med 60 öre2 (BBC).

Även om prishöjningen var startskottet, har demonstranterna uttryckt en alltmer djupgående besvikelse över den ojämna fördelningen av sociala tjänster (Folha de S. Paulo). Demonstrationerna inkluderar flera andra frågor, såsom myndigheters korruption, polisbrutalitet mot demonstranter (Gazeta do Povo) och ett lagförslag som skulle tillåta psykologer att ”bota” homosexualitet (The New York Times 21-06-2013). Vad som däremot varit allra mest i hetluften är kostnaderna för Confederations Cup, fotbolls-VM och OS. I ett land som fortfarande lider av sociala och infrastrukturella problem – såsom dåligt fungerande sjukvårdssystem och utbildning (Jornal do Brasil) och hög arbetslöshet (Fundação Demócrito Rocha) – anses kostnaderna för evenemangen orimliga. 19,5 miljarder SEK3 (sju miljarder BRL) från statskassan har redan gått till fotbolls-VM, tre gånger så mycket som den totala kostnaden av fotbolls-VM i Sydafrika 2010. Hälften av alla arenor har inte byggts klart än (The Economist) och den totala kostnaden räknas bli ca 89 miljarder SEK (32 miljarder BRL) (Fair Observer).

Sedan prishöjningen i São Paulo har hela juni kantats av stormiga demonstrationer. Den 17-18 juni demonstrerade ca 240 000 människor (El País 18-06-2013). Den 21-23 juni hade demonstrationerna växt sig till de största i landet på flera årtionden, då miljontals människor begav sig ut på gatorna (The Guardian). Efter ett tag började protesterna ebba ut och i augusti hade protesterna till stor del avtagit (New Statesman). Mycket talar dock för att demonstrationerna ännu ej är över då mindre demonstrationer ägt rum så sent som i september-november (The New York Times 17-08-2013; NewsDaily).

5. Tidigare forskning

Den teori jag tillämpar i min undersökning hämtar jag från tre medieforskares verk – Anna Roosvalls Utrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i                                                                                                                2 Enligt TT:s nyhetsmeddelande ”Våldsamma protester i Brasilien” (2013-06-14 19:47) växlar man prishöjning i BRL (brasilianska valutan real) till 60 öre (utifrån dåvarande växelkurs).

3  Växling från BRL till SEK har gjorts på xe.com/currencyconverter. Växling gjordes 29 december 2013 och kan således skilja sig något från BRL:s värde då källan publicerats.  

9

svenska medier och Kai Hafez The Myth of Media Globalization. Med andra ord går teori och tidigare forskning i min uppsats mer eller mindre in i varandra.

Roosvall undersöker representationer av nationalitet, etnicitet och kön på utrikessidorna i fem morgontidningar under åren 1987, 1995 och 2002. Årtalen valdes för deras koppling till laddade, samtida händelser. 1987 pågick Kalla kriget. Åren fram till 1995 föll både Berlinmuren och Sovjetunionen, innan Sverige slutligen gick med i EU. 2002 var året efter terrorattentaten 11 september (Roosvall 2005:15 f). Sammanfattningsvis kommer hon fram till att det råder skillnader på hur folk framställs på utrikessidorna beroende på vart de kommer från, vilken kön- och klasstillhörighet de har, samt vilken hudfärg de har (Roosvall 2005:314).

Ekman undersöker den svenska tidningsjournalistikens representation av hur den globala rättviserörelsen mobiliseras vid fyra toppmötesprotester 1999-2007 och i World Social Forum 2001-2007. Syftet är bl.a. att se hur de etablerade nyhetsmedierna förhåller sig till sociala rörelsers krav på förändring och rättvisa, samt vilken betydelse medieringen av våld och politik har i samband med sociala mobiliseringar. Sammanfattningsvis kommer han fram till att medial synlighet inte är nödvändig för att en social rörelse ska existera, vilket bl.a. beror på att avståndet mellan mobiliseringens sociala krafter och den svenska kontexten gör att de blir temporära och delvis isolerade händelser. I hans undersökta material var man generellt sett kritisk mot eller fientligt inställd till den sociala mobiliseringen vid demonstrationerna, men en mindre del av materialet stämde överens med den globala rättviserörelsens innehåll (Ekman 2011:260 f).

Hafez analyserar i vilken grad medial globalisering verkligen äger rum. Jag vill tillämpa delar av Hafez teorier kring globalisering eftersom att den sträcker sig längre än enbart diskurser och använder sig av ett mer allmänt, samhälleligt perspektiv. På så vis kan jag finna en mer breddad anledning till varför Brasilien representerats som de gjort. Jag kommer främst använda mig av hans kapitel om utrikesjournalistik. Hafez menar sammanfattningsvis att globalisering är en viktig myt som startat en nyorientering inom vetenskaplig lärdom och nya, innovativa sätt att se på ett flertal processer, men att den fortfarande håller sig fast vid hegemoniska element, allmänna diskurser, ideologiska projektioner och politiska intressen (Hafez 2011:167-168).

10

6. Teori

I detta kapitel presenterar jag samtliga teorier uttryckta i den tidigare forskningen. Jag har valt att sammanfatta dem i tre olika teorifält – diskurs, nyhetsvärdering (uppdelad i dels skillnader och regioner) och globalisering. De är i vissa få tillfällen överlappande.

6.1. Diskurs

Att folk framställs olika på utrikessidor beroende på ursprung, kön, klass och hudfärg är i stora drag ett resultat av diskurs, vilket kan definieras som en kedja av utsagor som skapar ett språk för att tala om ett visst ämne vid en viss tidpunkt eller ett sätt att representera kunskap om ett visst ämne vid en viss tidpunkt (Roosvall 2005:33). Man kan se på diskursbegreppet som en del av den sociala interaktionen, men även som en konstruktion och förståelse av den. ”Representations- och konstruktionsprocesserna fungerar samtidigt.” (Roosvall 2005:73) Diskursen kan i sig bestå av rent sociala praktiker, men konstruerar och begränsar även förståelsen av dem (Roosvall 2005:73).

Mer specifikt beror skillnaderna på hur folk framställs av i vilken diskurstyp de framträder (Roosvall 2005:314). En diskurstyp är en relativt stabiliserad konfiguration av genre, perspektiv, röster, stilar, tilltal och närhet/avstånd till olika händelser/förlopp, som Roosvall menar att hennes material består av (Roosvall 2005:13). Hon har utifrån sina artiklar kunnat definiera sju olika diskurstyper: På plats-narrativ, Elithändelserapport, Lägesrapport, Kommentar, Bildnotis, Citatnotis och Katastrofhändelserapport (se Bilaga 2 för exempel).

Dessa diskurstyper fångar in relationen mellan form och innehåll, en relation som är oupplöslig, och som således är avgörande då texter ska studeras. Beroende på hur diskurstypens formuleringsmönster ser ut kan den antingen förstärka eller försvaga betydelsen av någonting som rapporteras. Dessa diskurstyper utgör i sin tur den s.k. diskursordningen. Diskursordningen består m.a.o. av sammansättningen av och stabiliteten i/förändringen av diskurstyperna. Diskursordningen bestäms även utifrån andra, närliggande diskursordningar. I Roosvalls undersökning redogör hon m.a.o. för hur diskurstyperna inom svensk utrikesjournalistik åren 1987, 1991 och 2002 sammantaget är utformade (Roosvall 2005:13 f).

11

I Roosvalls undersökning skapar alla diskursiva praktiker en subjektsposition. I denna ingår en identifikation med Västeuropa och väst i allmänhet, samt en grundläggande skillnad mellan öst-väst och nord-syd (Roosvall 2005:314 f). En markant del av Roosvalls undersökta material handlar om USA och USA i interaktion med andra länder. USA ihop med andra länder förekom betydligt oftare än interaktioner mellan vilka länder som helst förutom USA. USA-relaterade artiklar förekommer ofta för att de har med USA att göra och att man i stort ser på händelserna utifrån USA:s perspektiv (Roosvall 2005:316). Mellanöstern och Nordafrika anses också viktigare inom utrikessidornas hierarki, fast däremot inte för att de anses ”fina” (såsom USA), utan snarare för att de utgör ett hot och fungerar som ett ”abjekt” i diskursen (Roosvall 2005:315). Med abjekt syftar man här på människans ”mörka” sidor; de vi skäms för. (Kristeva 1991; cit. efter Roosvall 2005:40).

Ifråga om prioritering (i positiv dager eller ej), upptog Sydamerika enbart 2 % av Roosvalls granskade material från 1987, mindre än 1 % 1995 och 2 % 2002. Sverige (i interaktion med annat land) skiftade mellan 2-4 % (Roosvall 2005:150-164). Det egna landet tog alltså upp mer plats på sina egna utrikessidor, än en hel, utomstående kontinent.

6.2. Nyhetsvärdering ifråga om skillnader

Varje nyhet är i behov av att den anses relevant för att publiceras; den bör ha ett nyhetsvärde. Hur kan man resonera kring nyhetsvärdering – d.v.s. beslutandet om vad som är en ”viktig” nyhet – inom utrikesjournalistiken?

Man kan likna utrikesjournalistisk nyhetsvärdering vid kartografi. Liksom vid framställningen av en karta, kan storlek/avstånd på en rund jordglob aldrig bli proportionerlig på ett platt papper. ”Utrikesjournalistiken är en minimal representation av ofantliga områden, den utgör en stympad bild av verkligheten. Den är en lögn genom utelämnande. Representation genom symboler innebär att information offras.” (Roosvall 2005:14 f) I utrikesjournalistikens kartografi blir därför gränser centrala, fast de markerar utkanter. Gränser, skillnader, är centrala i meningsskapandet. En särskild skillnad ”är den mellan ett tänkt Oss och ett tänkt de Andra”. En skillnad ses som något mäktig och attraktivt, ”just för att det är tabu och hotar den upprättade ordningen”. Det som för oss är socialt avlägset är ofta symboliskt i centrum (Roosvall 2005:14 f). Normalitet och avvikelse är m.a.o. avgörande inom nyhetsrapportering.

12

En nyhet bör avvika från det normala, samtidigt som den inte får vara så avvikande att den blir ofattbar. De balanserar allt som oftast mellan avvikelse och normalitet, mellan oro och trygghet (Roosvall 2005:26).

En avvikelse från det ”normala” kan i teorin syfta på våld, som dominerar materialet i Ekmans undersökning. Oavsett vart du befinner dig i världen utgör våld en direkt skillnad, både psykiskt och fysiskt. Det utgör fara, vilket fångar uppmärksamhet och i sin tur skapar intressanta nyheter. I sammanhanget leder våldsamheter mellan militär/polis och civila nästan uteslutande till stor medial uppmärksamhet (Ekman 2011:135).

I Ekmans undersökning representeras våld i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i två återkommande variationer – potentiellt och reellt våld. De upptar stora delar av hans material. Medan det reella våldet syftar på våldsamma incidenter som faktiskt sker i verkligheten, syftar det potentiella på det förväntade, uteblivna eller oundvikliga våldet, d.v.s. våld som rent tekniskt inte äger rum, men som fortfarande diskuteras. Ekmans studie visade på att toppmötesvåldet förutsetts av journalister och publik och att våldets frånvaro alltså behövde få viss medial närvaro (Ekman 2011:135 f).

Det finns däremot skillnader som inte prioriteras. Dessa är ofta direkt kopplade till systemrelaterade nyheter. Strukturella konflikter inom den globala politiska och ekonomiska systemen sällan blir rapporterade i media. Detta är ett tecken på den dekontextualisering som sker inom den internationella rapporteringen, där man är mer fokuserad på händelser, än på processer (Hafez 2011:35).

6.3. Nyhetsvärdering ifråga om regioner

En viktig aspekt gällande normalitet och avvikelse är den gällande regioner, d.v.s. relationen mellan det egna landet, stormakter och övriga länder. För att en avvikelse ens ska kännas av, bör den i vårt fall ofta ses från ett svenskt eller åtminstone västerländskt perspektiv.

Stig A. Nohrstedt och Rune Ottosens konstruerade tre hypoteser utifrån undersökningar av krigs- och konfliktjournalistik 1990-2000 (Nohrstedt & Ottosen 2000:250 ff; cit. efter Roosvall 2005:24). De två första hypoteserna handlar kortfattat om huruvida:

13

• Mediets ifråga hemland är inblandat i konflikten. Innefattar bl.a. att egna segrar och fiendens förluster överdrivs.

• En dominerande stormakt är inblandad i konflikten

Den tredje hypotesen är särskilt relevant. Den handlar om nyheter där varken mediets ifråga hemland (i detta fall Sverige) eller en dominerande stormakt är involverad. Det är då osannolikt att scenariot får särskilt mycket uppmärksamhet. Chansen att händelsen rapporteras kommer då troligtvis bero mycket på tillfälligheter, ideologi och vilka andra händelser som rapporteras samtidigt, då man inom medielogiken enbart kan uppmärksamma en kris ”i periferin” i taget (Nohrstedt & Ottosen 2000:250 ff; cit. efter Roosvall 2005:24).

För att förstå hur nyheter prioriteras utifrån regioner, bör vi se på det hela ur ett hegemoniskt perspektiv. Hegemoni avser den dominans eller ledande ställning som t.ex. ett land, en stormakt, kan ha. Mer specifikt kan man betrakta journalistiken som en del av det kapitalistiska systemets hegemoni. Detta innebär att journalistik, främst nyhetsjournalistik, producerar/reproducerar hegemoniska förhållanden, som i sin tur bevarar olika maktasymmetriska ordningar (t.ex. klass- och könsmakt) (Ekman 2011:41).

Ekman menar att när man analyserar journalistik ”som en hegemonisk formation innebär [det] att betrakta den i relation till det kapitalistiska systemet som en relativt autonom apparatus, och som en inbäddad social struktur konstituerad av det kapitalistiska systemet, fast som en relativt autonom apparatus, och som en inbäddad social struktur konstituerad av det kapitalistiska systemet.” (Ekman 2011:14 f) Han menar att journalistiska texter utgör en diskursiv produktion och reproduktion av hegemoniska formationer. Alltså är t.ex. journalistiska texter diskursiva framträdelser sammanbundna med ickediskursiva sociala förhållanden. Journalistiken bör betraktas ”som en mediering, organisering och distribuering av olika ideologiska element, vars relationella närvaro sammantaget konstituerar en del i en hegemonisk formation” (Ekman 2011:14 f). Inledningsvis kan man ställa sig kluven till huruvida all journalistik verkligen per automatik reproducerar hegemoniska förhållanden. Även om jag ämnar närma mig detta ännu mer i analysen, finns en viktig dimension snarare i hur mycket en journalistisk text reproducerar dem, än att den gör det. Det torde råda stor skillnad på text och text och således även om och till vilken grad denna ”reproduktion” äger rum.

14

Den vanligaste diskursen – ”elitdiskursen” i Ekmans material – gled mellan att vara kritisk mot/explicit fientligt inställd till den sociala mobiliseringen vid toppmötesprotesterna och i World Social Forum. Däremot innefattade den hegemoniska formationen i sig element ur en rörelsediskurs som stämde överens med vissa delar av den globala rättviserörelsens globala innehåll, m.a.o. som inte var kritisk utan snarare för rörelsens budskap. Rörelsediskursen uppträdde ibland i ett antagonistiskt förhållande till elitdiskursen och skulle således kunna ses som en mothegemonisk kraft (Ekman 2011:260 f).

6.4. Globalisering

På samma sätt innehåller globaliseringen hegemoniska element. Den påverkas av bl.a. ideologiska projektioner och politiska intressen. Därför är den i konstant behov av att man rättar till den (Hafez 2011:168). Med andra ord är globalisering inte så ohämmat global som man kan tro. Massmedia bygger inte upp ett ”världssystem”, utan koncentrerar sig på nationella marknader, vars intressen och stereotyper de reproducerar. Innehållet i den internationella rapporteringen formas vanligtvis av nationella synsätt och stereotyper, m.a.o. med ett partikularistiskt snarare än globalt perspektiv (Hafez 2011:25 f). På så vis marginaliseras samhällsgrupper och rörelser, för att ge mer utrymme åt de officiella eliterna (Hafez 2011:34 f). Däremot finns all möjlighet att inom internationell rapportering ändra kulturspecifika värden till globala sådana, om man presenterar ”de Andras” perspektiv med ens egna (Hafez 2011:24).

6.5. Nyhets- och sportjournalistik

På grund av min fokus på sportjournalistiken, så är det på sin plats att en definition görs av begreppet.

Sportjournalistikens främsta syfte är att dokumentera en nyhet ur ett sportsligt sammanhang och perspektiv. Dessa artiklar tillhör vanligtvis en sportinriktad del i en annars mer allmän nyhetstidning. Dessa sportsektioner har växt i relevans under tidningens historia. Sportjournalistik som sådan bör dock inte ses som ett oviktigt ämne, eftersom att ökningen av den säger något mer komplext om det utvecklande förhållandet mellan journalistik, media och

15

populärkultur (Boyle 2006:2). Om vanlig journalistik handlar om att sprida information och underlätta diskussion inom flera sociala, politiska, ekonomiska och kulturella frågor relevant för ett samhälle, så är sportjournalistik i slutänden en del av den blandningen. Ibland kan sport vara oviktigt, ibland en symboliskt viktig, kulturell form som indikerar på bredare sociala och kulturella krafter i samhället (Boyle 2006:13). Av den anledningen är sportjournalistiken som sådan viktig i min undersökning.

7. Metod

I detta kapitel beskriver jag de metoder jag tillämpar – först kvantitativ innehållsanalys, därefter kvalitativ diskursanalys. Jag kommer undersöka hela mitt material i den kvantitativa analysen och undersöka en artikel per vinkling i min kvalitativa.

7.1. Kvantitativ innehållsanalys

I min kvantitativa undersökning har jag inspirerats av Krippendorff och Neuendorfs definition av innehållsanalys. Innehållsanalys kan överskådligt definieras som en systematisk, objektiv och kvantitativ analys av olika meningars kännetecken (Neuendorf 2002:1). Det är en forskarteknik för att skapa replikerbara och giltiga slutsatser om texter (eller andra meningsfulla ämnen) (Krippendorff 2004:18). Den tillåter forskaren att analysera relativt ostrukturerad data med hänsyn till dess meningar, symboliska kvaliteter och uttrycksfulla innehåll och de kommunikativa roller de spelar hos datans källor (Krippendorff 2004:44). Innehållsanalys erbjuder nya insikter och ökad förståelse för ett specifikt fenomen (Krippendorff 2004:18).

Det som främst kännetecknar innehållsanalysen är att den är bred och vanligtvis mer generaliserbar. Den sammanfattar en samling meningar, snarare än rapporterar detaljer. Den har en nomotetisk approach till vetenskaplig undersökning (där man t.ex. vill generera en generaliseringsbar slutsats), snarare än en idiografisk (som t.ex. kan fokusera på en full och precis slutsats av ett enskilt fall) (Neuendorf 2002:15).

16

7.1.1. Tillämpning

Jag kommer först separera mina sportsidesartiklar från resten. Därefter kommer jag, med ett kodschema, klassificera alla mina artiklar utefter variabler för deras utmärkande drag (tidning, källa, genre osv.) och presentera hur artiklarna förhåller sig utifrån dessa. Denna del innehåller även en överskådlig jämförelse mellan artiklarna inom sport- och övrig journalistik.

Jag beräknar variablerna i procent, förutom i de fall antalet artiklar understiger 10 st. Jag kommer procentuellt beräkna dem utifrån sport- resp. övrig journalistik, inte utifrån totala artikelsumman (om inte annat anges). Siffror i parantes markerar antalet artiklar (om inte annat anges).

7.1.2. Kodschema och variabelvärden

Mina variabler kommer täcka följande drag inom artiklarna (se Bilaga 1 för exakt kodschema):

• Artikel (numrerad)

• Vilken tidning den publicerats i

• Tidningssektion

• Datum

• Genre (nyhetsartikel, krönika osv.)

• Längd i antal tecken. Innefattar rubrik + artikelns innehåll såsom de blivit transkriberade av Retriever

• Källa

• Vilka aktörer som omnämns

• Vilka av dessa som har en aktiv röst – d.v.s. får komma till tals

• Vilken vinkling man använder, d.v.s. om fokus t.ex. legat på våld, fotboll osv.

För tydlighetens skull gör jag härmed förtydliganden av variabler som kan uppfattas otydliga:

Tidningssektionen Generell innefattar artiklar som inte är placerade i någon given sektion eller ”generella” sektioner såsom Lördag och Nyhetsveckan. Denna distinktion har gjorts eftersom dessa sektioner förekommit så sällan och i princip utgör den ”generella” journalistik som Generell åsyftar.

17

Källor kodas i de fall artikeln explicit uttrycker att en viss källa använts. KällaUndersökning refererar till då man använt forskningsresultat i undersökningar som källa. KällaBrasilianska, KällaSvenska och KällaÖvriga innefattar brasilianska, svenska och övriga nyhetsportaler (vilket ofta, men inte alltid, innebär press). KällaSvenska innefattar inte tidningen där artikeln ifråga är publicerad, utan övriga, svenska nyhetsportaler. KällaÖvriga innefattar nyhetsportaler som inte är brasilianska/svenska, t.ex. CNN. Där en journalist explicit tillskrivs en artikel använder jag mig av KällaJournalist, eftersom jag anser att den egna journalistens ingrepp på texten påverkar källmaterialet.

Aktörer kodas då artikeln explicit uttrycker dem. Med andra ord bör en individ refereras till som läkare för att jag ska kunna använda mig av variabel AktörLäkare. Gällande aktörer följer här ytterligare klargöranden:

• AktörBolag: Innefattar de fall vanligtvis byggbolag omnämns som en del i de orättvisor demonstrationerna handlar om, t.ex. för påstådda mutor mot politiker.

• AktörDemonstrant: Demonstranter som individer tas upp. Innefattar inte då artikeln svepande pratar om t.ex. ”protester i Brasilien”.

• AktörDödsoffer: De fall där demonstrationernas få dödsfall omnämns. Jag fann inledningsvis denna relevant ifråga om främst våldsprioritering. Vanligtvis har jag dock åsidosatt aktörer definierade av verb, t.ex. ”gripna” och ”skadade”.

• AktörExpert: Personer som fått agera aktörer inte p.g.a. sin direkta medverkan i demonstrationerna, utan för sin kunskap om relaterade ämnen.

• AktörFifa: Såväl Fifa som organisation, som personer verksamma inom den, t.ex. president Sepp Blatter och generalsekreterare Jérôme Valcke.

• AktörFotboll: Brasilianska personer/grupperingar som i sin yrkesroll utövar fotboll. Detta innefattar spelare, lag och förbundskaptener, t.ex. Neymar och Brasiliens fotbollslandslag. Innefattar i vissa fall även aktörer från andra länder än, t.ex. Japan och Mexikos fotbollslag, men dessa förekommer alltid ihop med brasilianska. I de fall f.d. fotbollsspelaren Romario omnämns, har jag valt att kategorisera honom som AktörFotboll. Även om han är politiker idag, är han främst berömd för sin fotbollskarriär och har förekommit p.g.a. detta.

18

• AktörPolis: Innefattar även begrepp som ”militär” och ”specialstyrka”, eftersom de i sammanhanget kopplats till det polisiära motståndet av demonstranterna. Innefattar inte då artikeln svepande pratar om t.ex. polisvåld.

• AktörPolitiker: Innefattar antingen odefinierade eller övriga politiska enheter förutom Brasiliens president Dilma Rousseff, t.ex. f.d. president Luiz Inácio Lula da Silva och Dilmas parti Partido dos Trabalhadores, men även ministrar som avskedats p.g.a. korruption. Eftersom de förekommit i få och spridda skurar har det förefallit mest lämpligt att gruppera dem såhär.

• AktörÖvrigt: Innefattar aktörer som oftast förekommit enbart en gång. Innefattar bl.a. en svensk tjej som åkte till Brasilien och såg demonstrationerna och deltagande i en svensk manifestation för de brasilianska demonstrationerna.

”Aktiv röst” (variabelvärde 30-43) innefattar aktörer som får komma till tals med antingen citat eller explicit uttalande. Ett förtydligande är att AktivröstArtikelnsjournalist innefattar t.ex. när artikelns egen journalists åsikter framgår tydligt, såsom i en krönika.

”Vinkling” (variabelvärde 44-50) fokuserar på hur artikeln är vinklad. VinklingFotboll innefattar artiklar oftast vad aktörer inom AktörFotboll eller AktörFifa anser om fotbolls-VM och demonstrationerna. VinklingFortsatta protester refererar till då fokus legat på att protesterna fortsätter, ofta i koppling till försök på lösningar som gjorts. VinklingLösningar syftar på artiklar om främst de lösningar/försök till lösningar som gjorts av politiker, allra främst Dilma. Inkluderar även de fall där Dilma gått med på att möta representanter för demonstrationerna, men där det varit omöjligt eftersom att demonstranterna uppfattats som ”splittrade” ifråga om vad de vill. VinklingDemBrasilien syftar till då artikeln ifråga rapporterat om händelsen utifrån ett allmänt perspektiv. VinklingDemVärlden syftar på artiklar som inte specifikt handlar om de brasilianska demonstrationerna, men där de ändå har en markant roll, t.ex. i vissa krönikor. Bör inte uppfattas som att jag strider mot att inte använda mig av artiklar som enbart nämner demonstrationerna i förbifarten; de brasilianska demonstrationerna har fortfarande använts tydligt och genomgående, men själva grunden i artikeln utgörs av ett mer allmänt synsätt på demonstrationer eller på ett mer internationellt plan. VinklingÖvrigt innefattar artiklar som förekommit väldigt sällan, bl.a. en manifestation om demonstrationerna i Sverige, att Brasiliens BNP-tillväxt skrivs ned och sänkt stöd för Dilma.

19

Variablernas ibland krångliga namn beror på en begränsning i valmöjlighet i det statistiska programmet SPSS. För enkelhetens skull gör jag ibland vissa variabler mer lättförstådda. Istället för att t.ex. skriva VinklingDemBrasilien kan jag skriva Demonstrationer i Brasilien när jag diskuterar vinklingar.

7.1.3. Kritisk diskussion

Data den förlitade grunden för resonemang, diskussion och kalkylering. För att stå på en stadig grund bör analytikern vara säker på att data har genererats med alla möjliga försiktighetsåtgärder för att motverka förvrängning och partiskhet, avsiktlig som oavsiktlig, och att all data betyder samma sak för alla som använder den (Krippendorff 2004:211). Jag har därför utfört reliabilitetstester på vissa artiklar, genom att dels läsa om artiklar (i olika miljöer, på olika datum) och låta andra analysera och utgöra vad de uppfattat från artiklarna, efter att jag gjort egna slutsatser. Detta är enligt Krippendorff två bra reabilitetstester. Reliabilitet indikeras genom påtaglig överensstämmelse mellan resultaten (Krippendorff 2004:212). Jag har försökt undvika individuella oförenligheter vållade av t.ex. osäkerhet, slarv eller trötthet (Krippendorff 2004:215). I mitt fall har alltid en konsensus rått då jag omanalyserat och mina variabler kan därför anses vara av reliabilitet.

Validitet syftar på undersökningsresultatets kvalitet. Ett mätinstrument anses ha validitet om det mäter det dess användare hävdar att den mäter. Jag har använt face validity, d.v.s. den ”uppenbara” eller ”allmänna sanningen”. Vi tyr oss till face validity när vi accepterar undersökningsresultaten för att de ”låter vettiga”, d.v.s. de är i helhet rimliga, utan att behöva ge eller förvänta oss detaljerade anledningar. Det låter t.ex. vettigt att mäta den allmänna uppmärksamheten till en fråga genom den relativa frekvensen av då frågan nämns i massmedia (Krippendorff 2004:313 f), vilket går i linje med min studie. Jag vill främst veta vilka aktörer, aktiva röster och vinklingar som förekommit. Även om vinkling kan tyckas normativt har jag låtit övriga individer (utan vetskap om mina åsikter) ta del av samma artiklar och avgöra hur de tycker artiklarna är vinklade. Även om face validity bottnar i ”common sense” är den i ett större sammanhang fundamental för en individs bedömning, med förutsättningen att alla andra håller med (Krippendorff 2004:314).

20

7.2. Kvalitativ diskursanalys

En kvantitativ innehållsanalys blir givetvis mindre detaljerad. Den är väsentlig för en full förståelse av mänskligt beteende och viktig för samhälls- och beteendevetenskap, men kan enbart beskriva meningars olika kännetecken och identifiera relationen mellan dessa (Neuendorf 2002:53). För att belysa detaljer kommer jag därför tillämpa en kvalitativ diskursanalys. Diskursanalysen ägnar sig åt manifesterat språk och användning av ord, beskrivning av ämnen inom texter i media, och strävar efter att urskilja ett mönster gällande medial representation (t.ex. kommunikatörers motiv och ideologi) (Neuendorf 2002:5). Begreppet ”diskurs” är dock svårdefinierat. Diskurs kan ses som en enhet eller ”objekt”, men är i sig en komplex uppsättning relationer, vilket inkluderar kommunikativa, mänskliga relationer, såsom samtal och skrivande. Diskurs innefattar även beskrivningar av relationer mellan konkreta, kommunikativa händelser (nyhetsartiklar etc.) och mer abstrakta, bestående och komplexa diskursiva ”objekt”, såsom språk, diskurser och genrer. Vi kan ändå säga att diskurs ägnar sig åt komplexa relationer i det sociala livet – mening och skapandet av mening (Fairclough 2010:3).

Medieforskaren Allan Bell menar något konkretiserat att diskurser, berättelser, är centrala för oss människor och vår sociala identitet/självbild. De är dock även viktiga för nyhetsjournalistik. Journalister skriver inte artiklar, utan berättelser med struktur, ordning, synvinkel och värderingar. Händelser i vår vardag uttrycks alltså med hjälp av berättelser vi tar del av i media. Media består av viktiga, sociala institutioner. De är centrala presentatörer av kultur, politik och det sociala livet, då den inrättar och återspeglar hur dessa utformas och uttrycks. Mediediskursen är viktig både för vad den avslöjar om ett samhälle, men även för att den i sig bidrar till samhällets karaktär (Bell 2005:64-65).

7.2.1. Tillämpning

Jag kommer undersöka en artikel i varje vinkling (se variabel 44-50, Bilaga 1). Den valda artikeln kommer innehålla alla (eller så många som möjligt) av de mest förekommande, utmärkande dragen. Om t.ex. artiklar inom vinklingen VinklingVåld vanligtvis är <500 tecken, har nyhetsbyrå som källa och demonstranter som enda aktör och aktiva röst, kommer en

21

sådan artikel granskas. Vald artikeln kommer från antingen sport- eller övrig journalistik, beroende på var den är vanligast.

Jag kommer undersöka artiklarna utifrån en mall inspirerad av Bells diskursanalys i Approaches

to Media Discourse (Bell 2005:64-104). Bell menar att text är central för nyheter. Vi kan enbart hoppas på en full förståelse för nyhetsinnehållets natur genom en närgående analys av nyhetstext. En närgående, lingvistiskt bildad textanalys behöver utgöra grunden för alla försök att gräva upp underliggande ideologier i nyheterna. En sådan analys visar oss att även en till synes simpel artikel ofta är komplex och att beskrivna händelserna ofta är otydligare än vad vi först trodde (Bell 2005:65). Bell menar att hans kapitel erbjuder och exemplifierar en mall för att analysera nyheters diskursiva struktur och att han, liksom jag, är intresserad av exakt vad som faktiskt framgår i nyhetsartikeln (Bell 2005:75). Till skillnad från honom kommer jag dock ibland koppla vad som yttras i artikeln till vad som hänt i verkligheten. En anledning till att lingvistiskt utföra en studie på detta vis är för att ”det finns där”. Nyheter är ett stort register av språk. Att förstå hur det fungerar är viktigt för att förstå funktionen av språk i samhället. Med sådan studie kan vi jämföra den diskursiva strukturen av nyheter med andra mediegenrer, t.ex. ledare, och ett nyhetsmedium med ett annat (Bell 2005:65).

När jag analyserar en artikel per vinkling, kommer jag närgående kunna se hur den tagit sig form. Med diskursanalys vill jag m.a.o. se exakt vilka betydelser som förstärkts/försvagats, vad som lyfts fram som mer eller mindre relevant. Till skillnad från den kvantitativa analysen ser vi här hur artiklar med t.ex. vinklingen Fotboll berättat om demonstrationer i Brasilien, inte bara att de gjort det.

Min kvalitativa metod består av att bl.a. diskutera vad/vem/var/när och ser ut såhär:

• Vad: Vilka händelser äger rum i nyhetens rubrik, ingress och i resten av artikeln? Vad är den centrala händelsen?

• Vem: Vilka aktörer nämns? Hur ingående framställs dem?

• Var: Vilka platser nämns? Är det tydligt vart händelserna äger rum och vad som försiggår på varje plats?

• När: Vilka tidsangivelser (klockslag, dag osv.) används? Återges någon bakgrund?

• Slutreflektion: Är det nu möjligt att säga att man till fullo förstått allt som hänt i artikeln? Finns det fortfarande tvetydigheter, luckor eller förvirringar?

22

7.2.2. Kritisk diskussion

Det är värt att poängtera att denna analys koncentrerar sig på de journalistiska vad/vem/var/när, men inte ”hur” och ”varför”. ”Hur” är givetvis representerad som en detalj i ”vad”, men ”varför” är i ett flertal artiklar inte explicit uttryckt (Bell 2005:103). Det bör dock noteras att jag även där nämner ”varför” som detalj i ”vad” i de fall artikeln berättar varför t.ex. demonstrationer i Brasilien uppstått. Det har varit viktigt att se om artikelförfattaren ifråga brytt sig om anledningar till demonstrationerna och detta diskuteras således i ”vad”, eftersom att de delvis går in i varandra.

Det analytiska arbetet är inte litet. Att finna en sann reflektion av en verklig komplexitet i nyhetstext kan något vilseledande te sig väldigt enkelt. Det är därför viktigt att undersökningen är systematisk och bearbetar samtliga punkter en och en (Bell 2005:103). Ett sämre alternativ hade varit att analysera texten utan indelningen vad/vem/var/när, men i.o.m. att dessa nu finns är det enkelt att genomföra analysen med ett konkret resultat. Detta gör att vemsomhelst kan göra samma analys med samma resultat. Bell menar dock att vi bör komplettera specifika analyser på ett visst urval med mer fullskaliga arbeten på ett antal texter, vilket jag ämnar göra. Resultatet blir då en ökad förståelse för vad nyheterna säger och hur de produceras och mottas (Bell 2005:103).

7.3. Reflektion

Mina tillämpningsmetoder tror jag tydligt kommer skildra representationen av de brasilianska demonstrationerna i svensk press eftersom:

• Den börjar övergripande och ger en generell bild av hur nyhetsmaterial sett ut

• Vi får därmed en överblick över likheter/skillnader mellan sport- och övrig journalistik

• Därefter får vi en djupare inblick i hur artiklarna vanligtvis sett ut utifrån vilken vinkling

Jag lyckas tillämpa triangulering på så vis att jag har en någorlunda kvalitativ touch i en huvudsakligen kvantitativ undersökning, för att kunna ge en ökat nyanserad bild. Det finns dock ett problem. Min kvantitativa del kan aldrig bli lika kvantitativt detaljerad som en uppsats som enbart är kvantitativ. Detsamma gäller för det kvalitativa. Om jag helt ägnat mig

23

åt kvantitativ forskning hade jag kunnat utvidga min urvalsperiod. Med enbart kvalitativ analys skulle jag kunna lägga fokus på hela nyhetssidan där artikeln är publicerad och t.ex. kunna fokusera på en i sammanhanget viktig sak som användning av bilder.

Min undersökning blir dock som tydligast på detta vis. Förvisso skulle den kunna bli tydligare antingen kvantitativt eller kvalitativt, men på bekostnad av varandra. Lite av två metoder känns i sammanhanget mer förklarande, än en uppsats som är desto mer djupgående fast i enbart en fåra.

8. Analys/resultatredovisning

8.1. Den kvantitativa undersökningen

I detta kapitel kommer jag sammanfattningsvis presentera de mest intressanta fynden i min kvantitativa undersökning. Jag kommer undersöka dem utefter mina variabler, jämförelsevis mellan sport- och övrig journalistik. Av mina 306 artiklar är 49 (16 %) från sportjournalistiken och 257 (84 %) från övrig journalistik.

8.1.2. Tidning

Sportjournalistiska artiklar publicerades i 28 av 85 tidningar. Aftonbladet och Expressen, två landstäckande dagstidningar, publicerade flest artiklar (8, 6). Därefter förhåller sig antalet artiklar per tidning på 1-2 artiklar per tidning, förutom GT (3) (se Bilaga 3).

Artiklar inom den övriga journalistiken är publicerade i hela 83 tidningar, där enbart Alingsås Tidning och Falkenbergs Posten saknas. Sydsvenskan, en regionscentrerad dagstidning med fokus på Malmö och närliggande områden, publicerade flest artiklar (17). Därefter följer de mer landstäckande Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen (10, 8, 7), samt återigen regionscentrerade Göteborgs-Posten, Upsala Nya Tidning och Sundsvalls Tidning (8, 7, 6) (se Bilaga 4). Sport- och övrig journalistik har Expressen som gemensam, dominant tidning.

24

8.1.3. Tidningssektion

Figur 1. Tidningssektion inom övrig journalistik

Den övriga journalistiken har tre väldigt framträdande tidningssektioner – utrikes (43 %), in- och utrikes (28 %) och generella nyhetssidor (15 %). Tillsammans utgör dessa ca 86 % av alla artiklar. Det lilla utrymme som finns kvar utgörs av de övriga sektionerna (se Bilaga 5). Nästan alla sportartiklarna ingår ganska förståeligt i sportsektionen, förutom en förstasida (se Bilaga 6). De största tidningssektionerna består till störst del av nyhetsartiklar – utrikes (115), in- och utrikes (70) och generella nyhetssidor (33) (se Bilaga 7).

25

8.1.4. Genre

Figur 2.1. Genre inom sportjournalistik Figur 2.2. Genre inom övrig journalistik

Nyhetsartiklar är som sagt absolut vanligast. Inom sportjournalistiken utgör den 88 %. Det finns inga ledare, bildtexter eller insändare. De övriga genrerna utgörs av 1-3 artiklar var (se Bilaga 8).

Övrig journalistik innehåller alla genrer. Nyhetsartiklar utgör 91 %. Den näst vanligaste genren är bildtext (10). I det övriga utrymmet finns ledare (4), insändare (4), frågor (3), krönika (1) och intervju (1) (se Bilaga 9).

Ett intressant fynd är att sportjournalistiken ter sig ha fler intervjuer än den övriga journalistiken. Det stämmer dock inte helt. Intervjuerna inom sportjournalistiken består i princip av samma intervju. De har nästan alla drag gemensamt (se Bilaga 10). Anledningen är att de är publicerade i Expressen, GT och Kvällsposten, alla olika inriktade tidningar ägda av Expressen. Därför bör sportsidorna inte nödvändigtvis ses som mer intervjuprioriterad.

26

8.1.5. Datum

Figur 2.1. Datum inom sportjournalistik Figur 2.2. Datum inom övrig journalistik

Inom sportjournalistiken publicerades flest artiklar 26 juni och 2 juli (22 % var), samt 17 juni (14 %). Övrig journalistik publicerade flest artiklar inom juni månad – 19 juni (30 %), 21 juni (19 %) och 20 juni (12 %).

För att förstå datumen bör vi kontextualisera dem utifrån händelseförloppet. Vi inleder med sportjournalistiken. Nio av artiklarna från 26 juni (11) handlade om att den f.d. fotbollsspelaren Romario stöttar demonstranterna, i anslutning till hans kolumn som nyligen hade publicerats i The Guardian. 2 juli är strax efter Confederations Cup-finalen mellan Brasilien och Spanien 30 juni. Denna match (liksom många) kantades av flera demonstrationer. 10 av 11 artiklar handlade om Fifas president Sepp Blatters optimism inför fotbolls-VM 2014 i Brasilien trots demonstrationerna. Alla artiklar från 17 juni (7) handlade generellt om de brasilianska demonstrationerna, med liten prägel på sport. Anledningen är att nyheten då ganska ny.

Inom övrig journalistik publicerades 77 artiklar 19 juni. Liksom 17 juni handlar dessa artiklar generellt om de brasilianska demonstrationerna. Förvånande nog är två dagar senare än sportjournalistikens 17 juni. Artiklarna från 21 juni (48) handlar om att protesterna fortsätter trots att myndigheter gått med på att inte kommunaltrafikspriser. Artiklarna från 20 juni (31) liknar i stort sett de från 21 juni, förutom att man fokuserar mindre på att protester fortsätter och mer på att de bara är.

27

Sportjournalistiken fokuserar mer på vad specifika individer tycker om demonstrationerna. Inom övrig journalistik talar man vanligtvis om de brasilianska demonstrationerna generellt, medan det inom sporten är tredje vanligast.

8.1.6. Längd

Figur 3.1. Längd inom sportjournalistik Figur 3.2. Längd inom övrig journalistik

En mer kärnfull återspegling av längd kommer göras när jag undersöker vinklingar, men det är dock intressant att övergripande redogöra för hur sport- och övrig journalistik förhåller sig. Konkret kan man säga att artiklar på <500 tecken är vanligt i båda. Sportsidorna sträcker sig dock nästan aldrig längre än 1000-2000 tecken. Övrig journalistik är mer blandad, men är oftast <500 tecken eller 2000-3000 tecken.

28

8.1.7. Källa

Nyhetsbyrå 36 st

Journalist 16 st

Brasilianska 11 st

Övriga 8 st

Ej specificerad 5 st

Totalt: 49 st

Tabell 2.1. Antal artiklar per källa inom sportjournalistik

Nyhetsbyrå 196 st

Journalist 46 st

Brasilianska 36 st

Övriga 27 st

Ej specificerad 18 st

Undersökning 13 st

Insändare 4 st

Expert 3 st

Svenska 2 st

Totalt: 257 st

Tabell 2.2. Antal artiklar per källa inom övrig journalistik

För det första fattas fyra källor inom sportjournalistiken – Undersökning, Insändare, Expert och Svenska nyheter. Annars råder exakt samma hierarki mellan källorna, med Nyhetsbyrå först, Journalist efter osv. Nyhetsbyrå är den överlägset största källan och utgör 73,5 % av sportjournalistiken och 76 % av övrig journalistik.

Flera källor förekommer i direkt samband med Nyhetsbyrå. Exempelvis har 32 artiklar källorna Nyhetsbyrå och Brasilianska nyheter, eftersom att det använda nyhetsbyråmeddelandet

29

i sig innehållit info från en brasiliansk tidning. I vissa fall har man heller inte skrivit ut nyhetsbyrå som källa, fastän tydliga likheter finns. Oftast förekommer dock Nyhetsbyrå som enda källa – sport (20) och övrig (139).

8.1.8. Aktör

Demonstrant 34 st

Politiker 29 st

Fotboll 24 st

Polis 23 st

Fifa 20 st

Dilma 8 st

Journalist 6 st

Expert 3 st

Organisation 1 st

Totalt: 49 st

Tabell 3.1. Antal artiklar per aktör inom sportjournalistik

Demonstrant 228 st

Politiker 181 st

Dilma 142 st

Polis 108 st

Expert 77 st

Organisation 25 st

Fotboll 17 st

Bolag 12 st

30

Ej specificerad 11 st

Fifa 9 st

Dödsoffer 8 st

Journalist 3 st

Läkare 3 st

Övrigt 3 st

HD 2 st

Totalt: 257 st

Tabell 3.2. Antal artiklar per aktör inom övrig journalistik

Demonstranter och politiker är de vanligaste aktörerna inom både sport- och övrig journalistik. Därefter tar de tydligaste likheterna slut. Inom sportjournalistiken fattas sex aktörer – Bolag, Dödsoffer, HD, Läkare och Övrigt. Ingen sportjournalistisk artikel saknar aktörer.

Inom sportjournalisten har Fotboll och Fifa en högre placering. Inom övrig journalistik förekommer de allra viktigaste aktörerna i de brasilianska demonstrationerna – demonstranter, politiker, Dilma och polis – över 100 gånger var. Experter (77) får dock oftare en aktiv röst än någon av dessa. Detta skiljer sig från sporten, där både Aktör och Aktiv röst vanligen är fotbollsrelaterade aktörer.

Inom sportjournalistiken förekommer den vanligaste aktören Demonstranter ofta tillsammans Fifa (16), Fotboll (15) och Polis (15). Den näst vanligaste aktören Politiker förekommer ofta med Fifa (17), Fotboll (16) och Polis (13). Tillsammans förekommer Demonstranter och Politiker i 19 artiklar (se Bilaga 11). De två vanligaste aktörerna inom sportjournalistiken nämns m.a.o. ofta tillsammans med fotbollsrelaterade aktörer.

Inom övrig journalistik är den vanligaste aktörskombinationen Demonstrant, Dilma, Expert, Polis och Politiker (40). Det är en avsevärt stor samling av de viktigaste parterna inom de brasilianska demonstrationerna. Dock är de i total avsaknad av sport.

Sammanfattningsvis fokuserar sportjournalistiken mycket på få aktörer, medan den övriga fokuserar lite på många. Det faktum att sportjournalistiska artiklar aldrig saknar aktörer kan

31

tyda på att de i allmänhet är tydligare och mindre övergripande.

8.1.9. Aktiv röst

Fifa 15 st

Fotboll 15 st

Ingen 8 st

Politiker 7 st

Demonstrant 5 st

Övrig journalist 4 st

Expert 3 st

Polis 3 st

Artikelns journalist 2 st

Dilma 1 st

Totalt: 49

Tabell 4.1. Antal artiklar per aktiv röst inom sportjournalistik

Ingen 92 st

Expert 80 st

Demonstrant 72 st

Dilma 18 st

Fotboll 7 st

Artikelns journalist 5 st

Insändare 4 st

Läkare 4 st

Organisation 4 st

32

Politiker 4 st

Fifa 3 st

Polis 1 st

Övrigt 1 st

Totalt: 257

Tabell 4.2. Antal artiklar per aktiv röst inom övrig journalistik

Sportjournalistiken saknar fyra aktiva röster – Insändare, Läkare, Organisation och Övrigt. Intressant nog saknar övrig journalistik här en aktiv röst som enbart finns inom sporten – Övriga journalist, d.v.s. en journalist som för en talan i artikeln, men som inte skrivit artikeln ifråga.

Inom sporten är de främsta aktiva rösterna Fifa och Fotboll. Fotboll är den enda aktiva rösten i nio artiklar och Fifa är den enda i 11. Fotboll är ofta själv, medan Fifa ofta blandas med Politiker (7) (se Bilaga 12).

Övrig journalistik har oftast ingen aktiv röst. Expert och Demonstrant är näst vanligast. I 20 artiklar förekommer de tillsammans. Annars förekommer de båda, med väldigt få undantag, oftast själva (se Bilaga 13).

I både sport- och övrig journalistik framträder de vanligaste aktiva rösterna sällan tillsammans med andra, vilket innebär att oftast enbart en aktör per artikel får föra sin egen talan. Därför blir det avgörande hur artikeln skildrar övriga aktörer och hur vinklingen utformas.

33

8.1.10. Vinkling

Fotboll 24 st

Demonstrationer i Brasilien 18 st

Våld 6 st

Fortsatta protester 1 st

Totalt: 49

Tabell 5.1. Antal artiklar per vinkling inom sportjournalistik

Demonstrationer i Brasilien 134 st

Fortsatta protester 76 st

Lösningar 17 st

Demonstrationer i världen 10 st

Våld 10 st

Övrigt 10 st

Fotboll 1 st

Totalt: 257

Tabell 5.2. Antal artiklar per vinkling inom övrig journalistik

Inom sportjournalistiken saknas tre vinklingar – Lösningar, Demonstrationer i världen och Övrigt. Fotboll är där den vanligaste vinkeln, till skillnad från den övriga där den ligger sist. Demonstrationer i Brasilien är mycket vanlig inom både sport- och övrig journalistik och den vanligaste inom övrig journalistik. Inom sportjournalistik är Våld vanligare än Fortsatta

protester.

34

8.2. Den kvalitativa undersökningen

I detta kapitel kommer jag i storleksordning kvalitativt granska en artikel per vinkling med alla (eller så många som möjligt) av de mest förekommande dragen inom resp. vinklingen. De mest utmärkande dragen bifogas i bilagor, men förtydligas i.o.m. beskrivningen av vald artikel. Artikeln kommer från antingen sport- eller övrig journalistik, beroende på var den är vanligast.

8.2.1. Demonstrationer i Brasilien

”200 000 drog ut på gatorna i Brasilien” (Skånska Dagbladet 2013-06-19) (se Bilaga 14) innehåller de vanligaste dragen inom Demonstrationer i Brasilien (se Bilaga 15). Det är en nyhetsartikel publicerad på övrig journalistiks utrikessidor, är 2000-3000 tecken och anger nyhetsbyrå och undersökningsresultat som källor. Demonstranter, Dilma, polis, politiker och experter är aktörer. Experter har en aktiv röst.

Vad

Det framgår att 200 000 dragit ut på gatorna i Brasilien, med en underrubrik som förklarar att de demonstrerar mot höjda priser. Det framgår inte vilka ”höjda priser” de är eller vad missnöjet mer specifikt handlar om. Det är viktigare att många demonstranter begett sig ut på gatorna.

I ingressen framgår att demonstrationerna är de största i Brasilien på över 20 år och att deras uppkomst är förvånande, eftersom arbetslösheten i Brasilien är rekordlåg och presidenten populärare än de flesta. Fortfarande framgår inte tydligt vad demonstranternas motiv är.

Det är inte förrän i resterande artikel som det framgår att demonstrationerna bland annat handlar om korruption och miljöförstöring och att de startade i.o.m. prishöjningar för buss- och tunnelbanebiljetter på motsvarande 60 öre. Det framgår att de kanske mest kritiska rösterna höjts mot arenakostnader till fotbolls-VM 2014, när sjukhus och transportsystem inte fungerar korrekt.

Den centrala händelsen är att omfattande demonstrationerna startat och att deras uppkomst är förvånande. Demonstranternas motiv är sekundärt.

35

Vem

Demonstranter nämns svepande som deltagande och inget mer. Aldrig får en demonstrant komma till tals. Aldrig beskrivs en eller fler demonstranter mer utförligt. De 200 000 demonstranter som rubriken talar om nämns som en hopsamlad grupp, vilket gör att demonstranterna blir otydliga.

Polisen nämns enbart i koppling till vad som påstås vara deras ”våldsamma svar” mot demonstranterna. De brasilianska myndigheterna nämns kort i samband med prishöjningen som orsakade demonstrationerna.

Experten Francisco Panizza, Latinamerikaspecialist vid London School of Economics and Political Science, beskrivs med sin titel och får komma till tals. Han menar att demonstrationerna var överraskande eftersom det går bra för Brasilien ekonomiskt/politiskt. Via Panizza nämns Dilma, som beskrivs som ”otroligt populär i alla samhällsklasser” och en president med stort stöd.

Demonstrationernas främsta parter – demonstranter och polis – nämns mer svepande och otydligt än en icke-deltagande expert och Brasiliens president.

Var

Man pratar väldigt svepande om Brasilien i stort och att massprotester spridit sig i elva städer, men enbart São Paulo och Rio de Janeiro nämns vid namn. Det är inte tydligt vad som händer i São Paulo och Rio de Janeiro, förutom en bildtext som beskriver en bild på demonstranter som eldar skräp i Rio.

När

Fokus är vad som sker just nu och skildrar demonstrationerna som en väldigt ny händelse. En liten hänvisning till dåtid ges i.o.m. att demonstrationerna beskrivs som ”de största på 20 år”, samt en bakgrundsbeskrivning av varför demonstrationerna startat, men vi har ingen aning om när.

Slutreflektion

Artiken är väldigt övergripande. Vissa väsentliga detaljer nämns (såsom varför demonstrationerna startats), men bara efter ingressen. Det är tydligt att stora demonstrationer

36

äger rum i Brasiliens elva största städer och att detta är förvånande. Det är oklart vilka de flesta städerna är. Vi får ingen djupare beskrivning av demonstranterna. Detaljrikedomen sträcker sig i princip så långt som Panizzas kunskap gör.

8.2.2. Fortsatta protester

”Månghövdad massprotest” (Södra Dalarnes Tidnings 2013-06-21) (se Bilaga 16) innehåller de vanligaste dragen inom Fortsatta protester (se Bilaga 15), förutom att den inte har en aktiv röst och inte tillhör utrikessidorna. Det är en nyhetsartikel publicerad på övrig journalistiks in- och utrikessidor, är <500 tecken och anger nyhetsbyrå som källa. Demonstranter och politiker och experter är aktörer.

Vad

I rubriken framgår att artikeln handlar om en ”månghövdad massprotest”. I ingressen framgår att demonstranter i Brasilien inte jublade när myndigheter gick med på att inte ändra priset på kollektivtrafiken. Det finns ingen tydlig koppling till varför protesten är ”månghövdad” p.g.a. detta.

I resterande artikel definieras ”månghövdad”. Man förklarar att prishöjningen var startskottet för Brasiliens största protester sedan militärdiktaturens fall, men att det är långtifrån den enda knäckfrågan. Det är främst Brasiliens nya medelklass som gjort sin röst hörd och det handlar om att miljarder investerats i fotboll, att mycket pengar hamnar i politikers fickor och att de inte får vad de betalar för. Den centrala händelsen är att demonstranterna har många mål och att prishöjningarna inte är det viktigaste, även om dessa var startskottet.

Vem

Demonstranter identifieras vagt som bestående av ”Brasiliens nya medelklass”. Brasilianska myndigheter nämns i samband med att de gått med på att inte höja priser för kollektivtrafik. Man nämner även att demonstrationerna delvis handlar om att pengar hamnar i odefinierade ”politikernas” fickor.

37

Var

Enbart Brasilien. Det är oklart vart i Brasilien demonstrationerna äger rum och var brasilianska myndigheter beslutat om att inte höja priserna.

När

Även tidsangivelserna är begränsade. Man berättar att demonstrationerna är de största ”sedan militärdiktaturens fall”, vilket för den ej påläste inte betyder så mycket. En vag bakgrundsbeskrivning ges om vad som startat demonstrationerna, men vi vet återigen inte hur länge demonstrationerna hållit på.

Slutreflektion

Mycket är otydligt, vilket beror på att den är så kort. Vi vet t.ex. inte hur stor prishöjningen för kommunaltrafik var. Det specificeras inte hur stora demonstrationerna är och vart de äger rum. I slutet av artikeln står det att demonstranterna klagar på:

• Att ”miljarder investeras i fotboll” (något av en halvsanning, då det främst rör sig om arenor i fotbolls-VM 2014)

• Att ”stora summor hamnar i politikernas fickor”, vilket är väldigt diffust. Syftar de på överbetalda politiker eller annan problematisk intäkt, t.ex. korruption?

• Att ”de inte får vad de betalar för”, som kan handla om vadsomhelst

Artikeln är m.a.o. väldigt överskådlig och ger bara en bild av det absolut viktigaste. Vissa viktiga detaljer är uteslutna.

8.2.3. Fotboll

”Blatter optimistisk inför VM 2014” (Blekinge Läns Tidning 2013-07-02) (se Bilaga 17) innehåller de vanligaste dragen inom Fotboll (se Bilaga 18). Det är en nyhetsartikel som tillhör sportjournalistiken, är 500-1000 tecken och anger nyhetsbyrå och som källa. Politiker, Fifa och demonstranter är aktörer. Politiker och Fifa har en aktiv röst.

38

Vad

I rubriken framgår det att Blatter är optimistisk inför VM 2014. Eftersom artikeln är publicerad på en sportsida kan det anses självklart att ”Blatter” syftar på Fifas president Sepp Blatter. Vi vet inte varför han är optimistisk. I ingressen beskrivs demonstrationerna som de största på 20 år och att de ”lade en skugga över Confederations Cup”, vars final var aktuell vid artikels publicering.

I resterande artikel citeras Blatter mena att fotbolls-VM kommer vara ”helt enastående”. Därefter berättar man att att 1,5 miljoner människor deltagit och att kritiken bl.a. riktats mot att regeringen valt att betala massor för nya arenor, istället för att förbättra redan eftersatta saker som sjukvård, skola och kollektivtrafik.

Man påstår att en ”oro” råder om Brasilien är redo att anordna ett så stort evenemang. Åtta lag på sex arenor i Confederations Cup gick bra, men under VM kommer det vara 32 lag i tolv olika värdstäder. Artikeln avslutas med citat från idrottsminister Aldo Rebelo, som menar att man bör ”förbättra kommunikationer, flygplatser och allmänhetens säkerhet”.

Vem

I artikeln nämns Blatter, brasilianska regeringen, demonstranter och idrottsminister Rebelo. Blatter och Rebelo får i ungefär lika stor mängd ha en aktiv röst, även om Blatter är i fokus.

Var

Det framgår att demonstrationerna är i Brasilien, men inte vart och i vilket sammanhang Blatter uttalar sig. Det kan vara viktigt, eftersom det är skillnad på om Blatter t.ex. uttalat sig offentligt för demonstranter i Rio eller långt bort från Brasilien. Artikeln handlar om Brasilien överlag.

När

Återigen anges demonstrationerna som de största på 20 år. Man nämner även fotbolls-VM 2014. Det framgår inte hur länge demonstrationerna hållit på. Vi kan inte avgöra om demonstrationerna skett enbart i samband med Confederations Cup eller innan.

39

Slutreflektion

Den största tvetydigheten är att man inte beskrivit varför Blatter är optimistisk. Hans optimism kan sammanfattas i det otydliga citatet ”Vi kommer få ett helt enastående VM nästa år, inga problem”, vilket känns svagt. Varför är Blatter optimistisk när ”de kraftigaste protesterna i Brasilien på 20 år lade en skugga över Confederations Cup”? Det kan uppfattas som att Blatter ”skakar av sig” problemen med att säga att det inte kommer bli problem. Han framställs inte aktivt försöka förstå demonstranterna eller nå en lösning.

Demonstrationerna sammanfattas ganska bra. Man nämner antalet deltagare, att stor kritik riktats mot arenakostnader och vad pengar skulle kunna läggas på istället. Även om arenakostnaderna bara är en del av demonstrationerna, ger man en tydlig bild av vad de handlar om. Man beskriver demonstrationernas bakgrund mer detaljerat, än Blatters uttalande.

Rebelos citat känns vagt och snudd på inklämt. Vi får ingen beskrivning av Rebelo och hans utläggning.

8.2.4. Lösningar

”Splittrat bakom Brasiliens protester” (Vimmerby Tidning 2013-06-24) (se Bilaga 19) innehåller de vanligaste dragen inom Lösningar (se Bilaga 15), förutom att den är publicerad på in- och utrikessidorna. Det är en nyhetsartikel som tillhör övrig journalistik, är 500-1000 tecken och anger nyhetsbyrå som källa. Politiker, demonstranter, Dilma och experter är aktörer. Experter har en aktiv röst.

Det bör understrykas att Lösningar innefattar artiklar som helt eller delvis fokuserar på lösningar/försök till lösningar på demonstrationerna. Följande artikel fokuserar på Dilmas försök att samtala med representanter för demonstrationerna för att nå lösningar.

Vad

I rubriken framgår att något är ”splittrat” bakom Brasiliens protester. I ingressen förtydligas att demonstrationer fortsätter i Brasiliens storstäder, trots att Dilma utlovat reformer och

40

samtal med representanter för demonstrationerna. Man menar att det är oklart vilka som leder de ”splittrade” grupperna i demonstrationerna.

Därefter förklarar experten Alberto Almeida, politisk analytiker vid forskningsinstitutet Instituto Analise i São Paulo, att demonstranterna saknar ledare, kärnfrågor och koppling till en etablerad institution.

Avslutningsvis berättar man att demonstrationerna startat p.g.a. prishöjning av buss- och tunnelbanebiljetter. Det centrala är att demonstranterna är splittrade, men det krävs att man läst ingressen för att förstå det.

Vem

Dilmas vilja och gärningar beskrivs tydligt. Demonstranter beskrivs återigen som en bred grupp, men det är här förståeligt då artikeln handlar om att demonstranter i sig är en bred och splittrad grupp. Almeida får kortfattat komma till tals i artikeln och beskrivs med enbart sin titel.

Var

Brasilien som land. Vi får veta att Almeida är verksam i São Paulo, men det finns ingen anknytning mellan São Paulo och demonstrationerna. Vi vet ej vart Dilma uttalat sig.

När

Artikeln fokuserar på nutid, men ger avslutningsvis en kort återblick, där man förklarar varför protesterna utlöstes och att de startade ”tidigare i juni”. Hittills den tydligaste indikering på hur länge demonstrationerna hållit på.

Slutreflektion

Det är tydligt att demonstrationerna är splittrade, men för att förstå hur måste vi först förstå demonstranternas krav. Vi vet inte på vilket sätt demonstranterna är splittrade, vilka grupperingar som finns eller deras motiv. Demonstrationernas storlek är otydligt. Utan tidigare kunskap är det svårt att uppfatta vad demonstrationerna handlar om, just för att artikeln fokuserar mer på att åsikter är splittrade, inte hur.

41

8.2.5. Våld

”Protestvåg över Brasilien” (Göteborgs-Posten 2013-06-15) (se Bilaga 20) innehåller de vanligaste dragen inom Våld (se Bilaga 15). Det är en nyhetsartikel publicerad på övrig journalistiks utrikessidor, är 500-1000 tecken och anger nyhetsbyrå och brasilianska nyheter som källor. Demonstranter och polis är aktörer. Ingen aktiv röst.

Vad

I rubriken framgår att en protestvåg råder över Brasilien. I ingressen framgår det att protesterna är mot att kollektivtrafiken blivit dyrare. Ännu finns ingen våldsfokus.

I resterande artikel börjar man tala om att fredliga studentuppror ”urartat i sammandrabbningar med polis som skjutit tårgas och gummikulor mot demonstranterna”. Man berättar att ett 50-tal skadats, att ett hundratals personer gripits och att en flera släppts fria. Den centrala händelsen är demonstrationerna ”urartat” och kantats av våld.

Vem

Demonstranter och polis är artikelns enda aktörer och nämns enbart i samband med deras ”sammandrabbningar”. Man fokuserar genomgående på gripna/skadade demonstranter, men nämner att allt började som ”ett fredligt studentuppror”.

Var

I rubrik/ingress nämns enbart Brasilien. I resten nämns genomgående São Paulo och dess våldsamheter.

När

Det framgår att protester ”sköljt över” Brasilien senaste dagarna och att de inleddes för drygt en vecka sedan. Tidsangivelserna är dock centrerade kring nutid, eftersom att demonstrationerna var alldeles nya

Slutreflektion

Rubrik och ingress handlar om Brasilien generellt. Resten handlar om São Paulo. Man kan argumentera för om en mer passande rubrik vore ”Protester i São Paulo”, men p.g.a. artikelns

42

längd har användandet av São Paulo som exempel för de brasilianska demonstrationerna varit kärnfull.

Det är intressant att demonstrationerna såhär i början ofta kopplas till våld. Man åsidosätter demonstranternas krav. Det kan råda en brist på information såhär tidigt i händelseförloppet, men eftersom det bevisligen inte varit så enkelt som höjda bussbiljetter (i senare artiklar) kan man spekulera i om man kunnat försöka förtydliga demonstranternas krav.

8.2.6. Demonstrationer i världen

”Demonstrationer ett hälsotecken” (Kvällsposten 2013-06-24) (se Bilaga 21) innehåller de vanligaste dragen inom Demonstrationer i världen (se Bilaga 15). Det är en insändare publicerad på övrig journalistiks generella nyhetssidor, är 1000-2000 tecken och anger insändarförfattare som källa. Bolag, politiker och demonstranter är aktörer. Insändarförfattaren har en aktiv röst.

Notera att Demonstrationer i världen är betydligt ojämnare ifråga om drag. De har många olika uttryckssätt. Denna artikel redogör för många vanliga drag, men representerar inte lika tydligt hela vinklingen.

Vad

I rubriken hävdar man att demonstrationer är ett hälsotecken. I ingress framkommer det att uppror, demonstrationer och upplopp kanske är ”sunda reaktioner i sjuka samhällen”. Man nämner ”Norra Afrika, Turkiet och nu Brasilien”, samtidigt som man övergripande talar om ”vanliga människor” som fått nog av korruption, enorma löner osv. Hittills beskrivs övergripande aktuella demonstrationer i världen, där Brasilien understryks som extra aktuellt.

Resterande artikel inkluderar en mer detaljerad beskrivning av situationen i Brasilien; författaren förklarar att det brasilianska folket nu ”insett hur deras ledare lägger pengar på korrupta OS-delegater och fotbollspampar. Fotbollsspelare med löner på miljoner i veckan.” Man menar bl.a. att flera länder insett att FN mest sysslar med att ”klia [andras] ryggar” och tjäna stora pengar.

43

Avslutningsvis menar man att maktmänniskor tappat verklighetsförankringen, att detta beteende blir vanligare och även i Sverige, men att svenskar sällan protester mer än genom ord. Det centrala ämnet är att människor i världen tröttnat på ”girigheten” och börjat demonstrera, där Brasilien är ett tydligare exempel än de övriga.

Vem

Genomgående används otydliga och subjektiva benämningar som ”korrupta OS-delegater”, ”fotbollspampar” och ”fotbollsspelare med löner på miljoner i veckan”. De är snudd på tillmälen. Aktörer beskrivs här väldigt övergripande och generaliserande. Den aktiva rösten – insändarförfattaren – kallar sig ”En som ser verkligheten”.

Var

Man pratar svepande om demonstrationer i Norra Afrika och Turkiet och något mer detaljerat om situationen i Brasilien. Man jämför även med Sverige.

När

Det är genomgående just nu som gäller.

Slutreflektion

Insändarförfattarens kommentar är väldigt tydlig. Väldigt subjektivt talar hen fritt om demonstrationer hen till synes inte är särskilt insatt i. Exempelvis menar man – direkt efter de brasilianska demonstrationerna – att FN är en tveksam organisation, fastän FN som organisation där inte utgjort en alltför tydlig roll.

Man drar fritt paralleller fritt Norra Afrika och Turkiet. De har likheter, men också många olikheter. Insändarförfattarens lyckas med sitt generaliserande sätt inte måla upp en särskilt rättvis bild av aktuella demonstrationer i världen.

Det är lätt att förstå vad insändarförfattaren tycker, men det är desto svårare att se sanningen. Det är en helt subjektiv artikel med paralleller till företeelser som har både lite och mycket med de brasilianska demonstrationerna att göra.

44

8.2.7. Övrigt

”Nej till omstridd lag i Brasilien” (Nerikes Allehanda 2013-06-27) (se Bilaga 22) innehåller de vanligaste dragen inom Övrigt (se Bilaga 15). Det är en nyhetsartikel publicerad på övrig journalistiks utrikessidor, är <500 tecken och anger nyhetsbyrå som källa. Demonstranter och politiker är aktörer. Ingen aktiv röst.

Notera att dragen även här är ojämna. Det har varit svårt att hitta en artikel som ger en rättvis bild av hela vinklingen, men den valda artikeln har åtminstone många av de vanligaste dragen.

Vad

I rubriken framgår att man sagt nej till en omstridd lag i Brasilien. I ingressen förtydligas att Brasiliens kongress röstat ned ett lagförslag om korruption, som varit ett viktigt skäl till de brasilianska demonstrationerna. Man nämner även att kongressen lovat mer pengar till vård och skola. Det framgår inte varför lagen varit ”omstridd” och varför den varit ett skäl till demonstrationerna.

I resterande artikel framkommer det att demonstranter ansett att lagen riskerade att leda till ökad korruption, eftersom den innebär en ”inskränkning av åklagarens befogenheter att utreda korruption och maktmissbruk”. Den centrala händelsen är att brasilianska kongressen röstat nej till en lag om korruption till de brasilianska demonstrationerna, men det framgår vad mer de demonstrationerna handlat om förutom korruption.

Vem

Brasiliens kongress nämns, tillsammans med demonstranter. ”Åklagare” nämns svepande i samband med lagen, men är i sig inte en aktiv del i nyhetshändelsen och har därför inte räknats med som aktör. Båda aktörer nämns vagt.

Var

Enbart Brasilien, inget mer.

När

Artikeln fokuserar på just nu, med viss bakgrundsbeskrivning gällande att lagen varit ett viktigt motiv för demonstranterna. Vi vet dock inte hur länge den varit det.

45

Slutreflektion

Det är tydligt vad artikeln handlar om, men vi vet inte hur länge lagen varit en viktig fråga för demonstranterna eller vilka andra frågor demonstranterna tagit upp.

9. Slutsatser

Hur rapporterades de brasilianska demonstrationerna i svensk press under juni-juli 2013?

Det viktigaste i rapporteringen har varit demonstrationerna som företeelse och deras omfattning, i motsats till t.ex. demonstranternas krav. Artiklarna beskrev ofta demonstrationer utefter antalet deltagare och i hur många städer de ägt rum. I den utrikesjournalistiska kartografins tecken (Roosvall 2005:14 f) har detaljer bleknat, t.ex. i vilka städer demonstrationerna ägt rum och viktiga detaljer om demonstranternas krav. ”Stora demonstrationer” blir symboliskt i centrum för att de för svenska läsare är socialt avlägsna, i linje med Roosvall. Det sticker ut från det normala, hotar den upprättade ordningen och blir som nyhetsämne mäktigare (Roosvall 2005:14 f). Att demonstrationerna äger rum blir viktigare än varför. Demonstrationerna framställs ofta som en överraskning som ingen kunnat förutspå, vilket strider mot att nyheten inte får vara så avvikande att den blir ofattbar (Roosvall 2005:26). Att de var just ofattbara är väldigt viktigt.

Vi kan, med Roosvalls termer, dra en slutsats gällande diskurstyper. Enligt Roosvall består nyhetsartiklar av diskurstyper, d.v.s. formuleringsmönster som förstärker/försvagar betydelsen av de ting den rapporterar (Roosvall 2005:13 f). Således består mitt material av diskurstyper som förstärker betydelsen av demonstrationernas existens och omfattning. Den vanligaste diskursen (eller ”elitdiskursen”, som Ekman kallar den) i mitt material var ej heller kritisk mot/ fientligt inställd till den sociala mobiliseringen inom de brasilianska demonstrationerna. Detta skiljer sig totalt från Ekmans undersökning (Ekman 2011:260 f). I mitt fall framställdes aldrig demonstrationernas existens eller demonstranternas krav som negativa eller felaktiga. Den mest negativa representationen var möjligtvis då man kallade demonstranter för en splittrad grupp utan ledare. Snarare framställdes det brasilianska systemet och polis i dålig dager. Fokus låg på att beskriva det brasilianska systemets misstag. Polisen kopplades ofta till deras brutalitet och var ofta den fokala våldsutövaren när man beskrev våldsamheter.

46

Sekundär fokus var demonstranternas krav och anledningen till demonstrationerna. Med det sagt prioriterades aktörerna snarare utifrån om de var demonstranter eller ej, än utifrån ursprung, kön, klass och hudfärg, som för Roosvall (Roosvall 2005:314). Detta beror på att aktörerna huvudsakligen inte definierades utifrån dessa. Därför bör diskursen i mitt material ses som en mothegemonisk kraft (Ekman 2011:260-261), d.v.s. att den inte rapporterats för stormakter eller andra ledande parters vinning, utan snarare för demonstranterna. Representationen av demonstranterna har växlat mellan att vara neutralt till positivt inställd. Politiker och Dilma har också fått stort utrymme, vilket gör att det råder viss symmetri mellan parterna.

I övrigt ges viss distans till ämnet. Det finns en fara i att på ett sensationellt manér lägga större fokus på ”stora demonstrationer” och ibland åsidosätta detaljer som demonstranternas krav. Denna sociala praktik ger oss kanske en övergripande bild av demonstrationerna, men som Roosvall uttrycker det, begränsar den förståelsen för demonstrationerna (Roosvall 2005:73). Det är resultatet av den dekontextualisering som Hafez menar sker inom internationell rapportering (Hafez 2001:35). Strukturella konflikter, processer, åsidosätts – i detta fall osämjan över hur Brasilien ska styras och hur statskassan ska fördelas – och demonstrationer som storslagen händelse blir mer intressant. Man bör därför förtydliga att bara för att demonstranterna aldrig framställs negativt, betyder det inte att de alltid framställs positivt. Ibland framställs dem inte alls eller väldigt begränsat, vilket inte verkar för en ökad förståelse av demonstrationernas uppkomst.

Även om fokus är demonstrationer och demonstranter, representeras kunskapen kring dem ofta utifrån någon utomstående. Alltså får demonstranter ofta inte själva fördjupa vad demonstrationerna handlar om. Detta görs oftast av t.ex. experter. Även detta gör att artiklarna ofta blir väldigt övergripande. Det viktigaste tas med, men alltid i en kontext relevant för Sverige. ”Stora demonstrationer” är viktigast, ”demonstranternas krav” därefter, men ofta utifrån en expert som kan förenkla vad demonstrationerna handlat om och sätta in dem i ett sammanhang begripbart för oss som inte påverkas. Detta är förståeligt. Om en demonstrant oftast utgjorde den aktiva rösten, finns risken att svenska läsare skulle ha svårt att sätta sig in i frustrationen och bakgrunden till missnöjet. På grund av detta blir, liksom Hafez menar är vanligt (Hafez 2011:34 f), samhällsgrupper och rörelser marginaliserade för att ge

47

utrymme åt officiella eliter, d.v.s. experter. Det är inte så hela tiden – i vissa fall har ingen eller demonstranter en aktiv röst – men det är en anmärkningsvärd tendens.

Hur vinklas artiklarna och hur påverkar vinklingen representationen av demonstrationerna?

Vinklingen Demonstrationer i Brasilien är totalt sett den absolut vanligaste. Ofta handlar alltså artiklarna främst om demonstrationerna i sig. Det kan tyckas självklart, men jämförelsevis var t.ex. fokus på våld ovanligt. Fotboll var vanligaste vinklingen inom sportjournalistiken. Lösningar och Fortsatta protester spelade var också förhållandevis vanliga.

Demonstrationer i Brasilien förekom i varierande längd, men imponerande nog vanligtvis mellan 2000-3000 tecken, vilket är ganska långt. Det tyder på att ämnet har varit relevant. Eftersom denna vinkling var så pass stor talar den mycket för hur hela materialet såg ut. Demonstranter, Dilma och politiker – några av de viktigaste parterna i demonstrationerna – förekom ofta. Experter får vanligtvis föra talan och sätter m.a.o. in demonstrationerna i en kontext svenskar förstår. En förenkling, men även en förvrängning.

Ett särskilt intressant fynd var hur sällan vinklingen Våld förekom. Jag trodde först att våldsskildringar skulle vara vanligt. Till skillnad från Ekmans undersökning (Ekman 2011:135) dominerades inte materialet av varken reellt eller potentiellt våld. Enbart i början av demonstrationerna hade artiklar en våldsfokus. I resten av artiklarna talade man istället till sin spets om ”oroligheter”. Den vanligaste representationen av våld var reell och, i likhet med Ekmans studie (Ekman 2011:135), sammandrabbningar mellan polis och civila. Potentiellt våld förekom aldrig. Artiklarna talade snarare för en risk för demonstranternas fortsatta missnöje, men inte våld. Våld har, till skillnad från i Ekmans studie (Ekman 2011:135 f), inte förutsetts av journalister och publik och våldets frånvaro har inte känts värt att kommentera.

Hur skiljer sig rapporteringen inom sportjournalistiken från det övriga materialet?

En stor skillnad är att sporten fokuserar mer på att ha en aktiv röst. Medan det ofta inte finns någon aktiv röst inom övrig journalistik, får här ofta fotbollsrelaterade aktörer föra sin talan. Det är ibland så tydligt att hela artikeln handlar om personens åsikt om ofta sportevenemang och/eller demonstrationerna. Inom sporten kan vi därför ana en hegemonisk tendens, då nyhetsvärderingen styrs av kopplingen till fotbollsevenemang. Confederations Cup och fotbolls-VM – två internationella sportevenemang som rör många – har varit en fokus

48

eftersom att artiklarna, utefter Hafez teori, koncentrerat sig på nationella marknader (Hafez 2011:25 f). Evenemangen styrs av både ekonomiska och intressemässiga agenda. Ofta blir alltså snarare fotbolls-VM:s framtid diskuterat, än Brasiliens. Det är därför t.ex. Sepp Blatter (som kopplas till Fifa, som i sin tur kopplas till VM) oftare får en aktiv röst, än t.ex. Brasiliens idrottsminister Aldo Rebelo. Det är den enda tydliga hegemoniska kopplingen man kan utgöra i mitt material. Varken sport- och övrig journalistik präglas särskilt tydligt av stormakter eller andra ledande enheter. Eftersom att de är centrerade kring Brasilien och demonstranterna, folkets kamp, mot den styrande ordningen, producerar och reproducerar den inte hegemoniska förhållanden bevarar orättvisa maktförhållanden (Ekman 2011:41). Det finns ingen genomgående identifikation med USA, Västeuropa eller västvärlden, till skillnad från Roosvalls undersökning (Roosvall 2005:314 f).

Förvånansvärt många artiklar har dock ingen tydlig koppling till fotboll. 24 artiklar hade vinklingen Fotboll, men 18 hade Demonstrationer i Brasilien. Sporten har oftare tidningens journalister som källa (till skillnad från nyhetsbyråmeddelanden inom övrig journalistik). Procentuellt sett är dessutom sportartiklarna längre. Även om den genomsyras av fotboll, är sportjournalistiken mer fördjupande då den generellt sett är längre, författad av egna journalister och ofta har aktiva röster. Sportjournalistiken är mer ”levande”.

Jämfört med övrig journalistik är sportrapporteringen om demonstrationerna i sig inte lika bra, men vi bör se sporten utifrån dess läsare. Den erbjuder levande artiklar med många aktiva röster, vilket med sina förutsättningar ändå ger en målande bild av omständigheterna. Även om fokus ligger på sport, erbjuds en skildring av omständigheterna kring fotbolls-VM som sällan helt utesluter innebörden av demonstrationernas djup och demonstranternas kamp.

10. Slutdiskussion

De brasilianska demonstrationerna fick stor relevans i svensk press eftersom att de, till skillnad från Nohrstedt och Ottosens tredje hypotes (Nohrstedt & Ottosen 2000:250 ff; cit. efter Roosvall 2005:24), faktiskt involverade Sverige och/eller en stormakt, om än ganska indirekt. På vilket sätt då? Jo, p.g.a. Confederations Cup, VM och delvis OS – tre globala händelser – som direkt knyter an till Sverige. Där finner vi alltså en stor anledning till varför demonstrationerna fått stor uppmärksamhet. Dessa demonstrationer knyter an till omvärlden

49

på ett sätt som andra demonstrationer inte alltid gör. Demonstrationerna, i.o.m. dess koppling till evenemang med direkt koppling till främst Sverige (men även stormakter), blir alltså angeläget.

En annan faktor är att nyheten handlar om demonstrationer. Demonstrationer kantade sommaren 2013 i.o.m. demonstrationerna i Turkiet och den egyptiska statskuppen mot Mohamed Morsi. Min urvalsperiod äger rum i en glipa mellan de turkiska demonstrationerna (som startade sent i maj) och statskuppen (som startade 30 juni 2013). Eftersom demonstrationer var ett hett ämne är det förståeligt att man publicerat nyheter även om brasilianska demonstrationer. Även om de kanske inte bevakats lika mycket som övriga, talar siffran om 300 artiklar i loppet av en månad sitt tydliga språk. Nyheten hade relevans.

Ponera dock att de brasilianska demonstrationerna ägt rum samtidigt som de turkiska eller egyptiska. Om man utgår efter Nohrstedt och Ottosens hypotes, så kan man enbart fokusera på en avlägsen kris i taget (Nohrstedt & Ottosen 2000:250 ff; cit. efter Roosvall 2005:24). Om dessutom händelser i Mellanöstern och Nordafrika prioriteras på utrikessidorna (Roosvall 2005:315), kanske chanserna hade blivit minimala? Möjligtvis. I detta fall sammanlänkas dock dessa tre demonstrationer med gemensamt tema, som gör att ämnet ”demonstrationer” överlappar varandra och aldrig dör ut; det förblir relevant. Eftersom de brasilianska demonstrationerna hade ”turen” att ske strax efter att de turkiska blivit som mest uppmärksammade, är det inte omöjligt att rapporteringen ökade tack vare en samtida nyhetshändelse.

Min ursprungstanke – att demonstrationerna var dåligt bevakade – stämmer alltså inte helt. Även om vi inte helt kan förstå hur prioriterad nyheten är utan jämförelse mellan andra demonstrationer, så är det tydligt att en stor del artiklar vigts åt ämnet. Artiklarna har dessutom – trots att de kommer från ett utomstående land – rapporterat relativt nyanserat och med fokus på flera delar av nyheten. Att en viss prioritering av ”viktigare” element sker är dock svårt att förhindra. Medieinnehållet förvrängs varenda gång internationell rapportering starkare reflekterar nationella intressen och stereotyper i det rapporterande landet, än den nyhetsverklighet i landet som blir rapporterat (Hafez 2011:25). Frågan är dock inte huruvida vi totalt kan förhindra detta, utan snarare i vilken grad det sker. Liksom Hafez menar, kan kulturspecifika värden inom internationell rapportering kunna bli globala sådana, om man presenterar ”de Andras” perspektiv med ens egna (Hafez 2011:24). Denna tendens kände jag

50

av i mitt material. Fotbolls-VM var viktigt, men inte alls i den grad jag först trodde. 306 artiklar av skiftande, men förvånansvärt nyanserade, representationer går inte längre ihop med den skrala (och decennier gamla) rapporteringen av Sydamerika som Roosvall visade oss (Roosvall 2005:150-164). Det finns många nyanser av aktörer, aktiva röster och vinklingar. Många artiklar är korta, men många är längre. All fokus har inte legat på misär. Mycket fokus har legat på demonstrationerna, dess omfattning, utspridning, motiv och påverkan. Svensk press skulle kunnat skriva mer, men likväl mycket, mycket mindre. Nu var det inte så. Detta talar för att Brasilien (och förhoppningsvis Sydamerika) i framtiden kan kanta våra nyhetssidor i större utsträckning. Den mediala synligheten är trots allt central för uppfattningen om t.ex. de brasilianska demonstrationerna ens existerar (enligt Ekman 2011:15), därför är medias beslut väldigt viktigt. Vi skapade media. Vi kan även förändra den. Och det gläder mig.

10.1. Vidare studier

Detta resultat kan användas för ytterligare studier om mediebevakningen av hela Sydamerika, samt studier där andra demonstrationer undersöks. Absolut mest intressant vore att undersöka och jämföra hur situationen ser ut när väl fotbolls-VM 2014 äger rum.

51

Litteratur- och källförteckning

Tryckta källor

• Bell, Allan (2005) ”The Discourse Structure of News Stories” i Allan Bell & Peter Garrett Approaches to Media Discourse. Malden: Blackwell Publishing, s. 64-104.

• Boyle, Raymond (2006) Sport Journalism. Context and Issues. London: Sage Publications.

• Ekman, Mattias (2011) Den globala rättviserörelsen i svenska medier. Hegemoniska

formationer i relationen mellan journalistik och kapitalism. Stockholm: US-AB.

• Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis. A Critical Study of Language. Harlow: Pearson Education Limited.

• Hafez, Kai (2011) The Myth of Media Globalization. Cambridge: Polity Press.

• Katrineholms-Kuriren (2013-06-21) ”Månghövdad protest på offensiven”.

• Krippendorff, Klaus (2004) Content Analysis. An Introduction to Its Methodology. Thousand Oaks: Sage Publications.

• Kristeva, Julia (1991) Fasans makt. En essä om abjektionen. Göteborg: Daidalos.

• Metro – Skåne (2013-06-20) ”Brasilianska protester växer”.

• Neuendorf, Kimberly A. (2002) The Content Analysis Guidebook. Thousand Oaks: Sage Publications.

• Nohrstedt, Stig A. & Rune Ottosen (2000) ”Summary and Conclusion. Globalization and the Gulf Conlict 1990-2000: Challenges for War Journalism in the New World Order” i Nohrstedt, Stig A. & Rune Ottosen (eds) Journalism and the New World

Order. Gulf War, National News Discourses and Globalization. Göteborg: Nordicom.

• Roosvall, Anna (2005) Utrikesjournalistikens antropologi. Nationalitet, etnicitet och kön i

svenska tidningar. Edsbruk: Akademitryck AB.

Elektroniska källor

• BBC (14-06-2013) (http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-22899748) Hämtad: 9 januari 2014

• CNN (12-06-2013) (http://edition.cnn.com/2013/06/12/world/americas/brazil-protests/index.html) Hämtad: 29 december 2013

52

• El País (12-06-2013) (http://internacional.elpais.com/internacional/2013/06/12/actualidad/1371000636_370579.html) Hämtad: 29 december 2013

• El País (18-06-2013) (http://internacional.elpais.com/internacional/2013/06/17/actualidad/1371496082_979062.html) Hämtad: 29 december 2013

• Fair Observer (25-07-2013) (http://www.fairobserver.com/360theme/brazilian-protests-change-really-coming) Hämtad: 9 januari 2014

• Folha de S. Paulo (14-06-2013) (http://www1.folha.uol.com.br/colunas/gilbertodimenstein/2013/06/1294962-acordem-r-020-e-apenas-um-detalhe.shtml) Hämtad: 29 december 2013

• Fundação Demócrito Rocha (http://fdr.com.br/enem2011/dicasredacao/fasciculo_04_2011-08-22.pdf) Hämtad: 29 december 2013

• Gazeta do Povo (14-06-2013) (http://www.gazetadopovo.com.br/vidaecidadania/conteudo.phtml?tl=1&id=1381932&tit=Associacao-de-jornais-condena-acao-da-PM) Hämtad: 9 januari 2014

• Jornal do Brasil (12-09-2011) (http://www.jb.com.br/informe-jb/noticias/2011/09/12/enem-98-das-100-piores-escolas-do-rio-de-janeiro-sao-da-rede-estadual/) Hämtad: 29 december 2013

• New Statesman (12-09-2013) (http://www.newstatesman.com/politics/2013/09/brazils-protests-have-subsided-now) Hämtad: 29 december 2013

• NewsDaily (06-11-2013) (http://www.newsdaily.com/article/a91501990fd99bed80cc339ce597977b/brazil-protest-groups-call-fresh-demos) Hämtad: 29 december 2013

• The Economist (18-06-2013) (http://www.economist.com/blogs/americasview/2013/06/protests-brazil?spc=scode&spv=xm&ah=9d7f7ab945510a56fa6d37c30b6f1709) Hämtad: 29 december 2013

• The Guardian (21-06-2013) (http://www.theguardian.com/world/2013/jun/21/brazil-protest-social-media) Hämtad: 29 december 2013

53

• The New York Times (21-06-2013) (http://www.nytimes.com/2013/06/22/world/americas/sweeping-protests-in-brazil-pull-in-an-array-of-grievances.html?_r=0) Hämtad: 29 december 2013

• The New York Times (17-08-2013) (http://lens.blogs.nytimes.com/2013/10/17/brazils-protests-on-and-off-the-wall/) Hämtad: 29 december 2013

• Tribuna do Norte (06-09-2013) (http://tribunadonorte.com.br/noticia/cmn-revoga-reajuste-das-passagens-de-onibus/230884) Hämtad: 29 december 2013

• Världsbanken (http://siteresources.worldbank.org/DATASTATISTICS/Resources/GDP.pdf) Hämtad: 15 december 2013

54

Bilagor

Bilaga 1. Kodschema samt definition av variabler och variabelvärden

V1. Tidning Vilken tidning artikeln är publicerad i.

1. Skånska Dagbladet 2. Barometern 3. Upsala Nya Tidning 4. Norra Skåne 5. Göteborgs-Posten 6. Laholms Tidning 7. Kvällsposten 8. ttela 9. Aftonbladet 10. Smålandsposten 11. Jönköpings-Posten 12. Oskarhamns-Tidningen 13. Sydsvenskan 14. Expressen 15. Svenska Dagbladet 16. GT 17. Örnsköldsviks Allehanda 18. Vetlanda-Posten 19. Trelleborgs Allehanda 20. Smålands-Tidningen 21. Tranås Tidning 22. Ljusnan 23. Skaraborgs Läns Tidning 24. Sundsvalls Tidning 25. Västgöta-Bladet 26. Nyheterna 27. Dagbladet Sundsvall

55

28. Blekinge Läns Tidning 29. Dagens Industri 30. Dagens Nyheter 31. Norrbottens-Kuriren 32. Södermanlands Nyheter 33. Norran 34. Östersunds-Posten 35. 8 sidor 36. Nordvästra Skånes Tidningar 37. Katrineholms-Kuriren 38. Ljusdals-Posten 39. Kristianstadsbladet 40. Ystads Allehanda 41. Borlänge Tidning 42. Metro - Stockholm 43. Falu Kuriren 44. Arbetarbladet 45. Nya Ludvika Tidning 46. Landskrona Posten 47. Piteå-Tidningen 48. VLT 49. Västerbottens-Kuriren VK/VF 50. Smålänningen 51. Östran 52. Mora Tidning 53. Söderhamns-Kuriren 54. Hudiksvalls Tidning 55. City Lund 56. Tidningen Ångermanland 57. City Malmö 58. Borås Tidning 59. Nerikes Allehanda

56

60. Värmlands Folkblad 61. Linköpings Tidning/Kinda-Posten 62. Metro - Skåne 63. Folkbladet VK/VF 64. Helsingborgs Dagblad 65. Södra Dalarnes Tidning 66. Falköpings Tidning 67. Hallandsposten 68. Gefle Dagblad 69. Vimmerby Tidning 70. Hallands Nyheter 71. Dala-Demokraten 72. Sydöstran 73. Bohusläningen 74. Metro - Göteborg 75. Arbetaren 76. Arbetet 77. Ölandsbladet 78. Fokus 79. Värnamo Nyheter 80. Alingsås Tidning 81. DagensETC 82. ETCnu 83. ETC Örebro 84. Norrköpings Tidningar 85. Falkenbergs Posten

V2. Tidningssektion

Vilken tidningssektion artikeln är publicerad i. Detta bestäms efter vilken sektion som är tydligt utskriven på själva nyhetssidan, alt. vilken sektion det använda mediearkivet Retriever angett.

57

1. Utrikes Sektion för utländska nyheter. Inkluderar alternativa benämningar, såsom Världen.

2. Generell Sektion för nyheter i allmänhet. Inkluderar alternativa benämningar, såsom Lördag och Nyhetsveckan.

3. Sport Sektion för sportrelaterade nyheter.

4. In- och utrikes Sektion för svenska och utländska nyheter. Inkluderar alternativa benämningar, såsom Sverige & Världen.

5. Ledare Sektion för ledare.

6. Förstasida Tidningens förstasida.

7. Kultur Sektion för kulturrelaterade nyheter.

8. Opinion Sektion för opinionsrelaterade nyheter. Inkluderar alternativa benämningar, såsom Åsikter.

9. Insändare Sektion för insändare.

V3. Datum

Vilket datum artikeln publicerades.

1. 15 juni 2013 2. 17 juni 2013 3. 19 juni 2013 4. 20 juni 2013 5. 21 juni 2013 6. 22 juni 2013 7. 23 juni 2013 8. 24 juni 2013

58

9. 25 juni 2013 10. 26 juni 2013 11. 27 juni 2013 12. 28 juni 2013 13. 29 juni 2013 14. 30 juni 2013 15. 1 juli 2013 16. 2 juli 2013 17. 4 juli 2013 18. 9 juli 2013 19. 13 juli 2013 20. 14 juli 2013 21. 19 juli 2013

V4. Genre

Vilken genre artikeln tillhör.

1. Nyhetsartikel Artikeln täcker en nyhetshändelse, är mer eller mindre neutral och ett flertal meningar lång.

2. Ledare Artikeln tillhör variabelvärde 2:5 och är mer eller mindre partisk, i enlighet med journalisten eller tidningens åsikter.

3. Bildtext Artikeln är en eller ett fåtal meningar lång och ackompanjerad av en bild.

4. Insändare Artikeln tillhör variabelvärde 12 och 37. Artikeln är mer eller mindre partiskt, i enlighet med skribentens åsikter. Skribenten arbetar inte som journalist för tidningen ifråga och är vanligtvis anonym.

5. Krönika Artikeln är mer eller mindre partisk, i enlighet med journalistens åsikter.

6. Fråga/quiz Artikeln är en fråga till läsaren, vanligtvis i form av en quiz.

59

7. Intervju Artikelns fokus är en eller flera individers personliga åsikter, återgivna med tydliga citat.

V5. Längd

Hur lång artikeln är i antal tecken.

1. <500 2. >500 men <1000 3. >1000 men <2000 4. >2000 men <3000 5. >3000 men <4000 6. >4000

Källa

Följande variabler har använts för att representera källor i artiklarna. Detta inkluderar här även författare av artikeln. Källan kodas när det explicit framgår att artikeln ifråga använt sig av den, d.v.s. variabelvärde 7 kodas när det tydligt står att en nyhetsbyrå är källa. Alla variabler kan registreras som antingen 0) nej (förekommer ej) eller 1) ja (förekommer).

• V6. KällaEjspecificerad Artikelns källa anges inte.

• V7. KällaNyhetsbyrå Artikelns källa är en nyhetsbyrå.

• V8. KällaJournalist En journalist anges som författare av artikeln.

• V9. KällaBrasilianska Artikelns källa är en brasiliansk nyhetsportal, såsom Folha de S. Paulo.

• V10. KällaSvenska Artikelns källa är en svensk nyhetsportal (som inte är tidningen artikeln ifråga är publicerad i).

• V11. KällaÖvriga Artikelns källa är en övrig, utländsk nyhetsportal, såsom CNN.

60

• V12. KällaInsändare Artikeln tillhör variabelvärde 4:4 och 37. Skribenten arbetar inte som journalist för tidningen ifråga och är vanligtvis anonym.

• V13. KällaUndersökning Artikelns källa är resultat av en undersökning.

• V14. KällaExpert En expert anges som författare av artikeln. ”Expert” definieras som en individ som enbart p.g.a. dennes kunskap i området – och inte direkta deltagande i nyhetshändelsen – inkluderats i artikeln. Bör inte förväxlas med variabel 20 och 34.

Aktör

Följande variabler har använts för att representera aktörer i artiklarna. En aktör är en part i artikelns nyhetshändelse som utgörs av en/flera individer (t.ex. Dilma Rouseff eller en organisation). Aktören kodas när det i artikeln explicit framgår att individen ifråga tillhör den aktörsgruppen, d.v.s. variabelvärde 25 kodas när en individ i artikeln tydligt refereras till som läkare. Alla variabler kan registreras som antingen 0) nej (förekommer ej) eller 1) ja (förekommer).

V15. AktörEjspecificerad Aktörer anges inte.

V16. AktörBolag Bolag anges som aktör, såsom byggbolag.

V17. AktörDemonstrant Brasilianska demonstranter anges som aktör. Detta inkluderar inte då artikeln svepande talar om ”demonstrationer”.

V18. AktörDilma Brasiliens president Dilma Rousseff anges som aktör.

V19. AktörDödsoffer De brasilianska demonstrationernas dödsoffer anges som aktör. Vanligtvis anges inte ”verbbaserade” aktörer i denna undersökning (t.ex. ”gripna” och ”skadade”), men jag fann det intressant att koda detta i koppling till min teori gällande prioritering av våld.

61

V20. AktörExpert Experter anges som aktör. ”Expert” definieras som en individ som enbart p.g.a. dennes kunskap i området – och inte direkta deltagande i nyhetshändelsen – inkluderats i artikeln. Bör inte förväxlas med variabel 14.

V21. AktörFifa Fifa som organisation eller talesmän för Fifa (såsom president Sepp Blatter) anges som aktör.

V22. AktörFotboll Brasilianska fotbollslag, fotbollsspelare eller förbundskaptener anges som aktör.

V23. AktörHD Brasiliens högsta domstol anges som aktör.

V24. AktörJournalist Journalister anges som aktör. Detta inkluderar inte författaren av artikeln ifråga.

V25. AktörLäkare Läkare anges som aktör.

V26. AktörOrganisation Organisationer anges som aktör, såsom FN.

V27. AktörPolis Brasiliansk polis, militär och specialstyrkor anges som aktör.

V28. AktörPolitiker Övriga eller odefinierade politiker anges som aktör, såsom Dilmas parti Partido dos Trabalhadores.

V29. AktörÖvrigt Övriga aktörer som inte platsar in i övriga variabler anges, såsom individer som manifesterade om de brasilianska demonstrationerna i Sverige.

Aktiv röst

Följande variabler har använts för att representera vilka av aktörerna som haft en aktiv röst i artiklarna. En aktiv röst utgörs av ett yttrande av en aktör i form av citat eller ett tydligt

62

uttalande. Aktören kodas när det i artikeln explicit framgår vilken aktör som haft den, d.v.s. variabelvärde 32 kodas när en aktör i artikeln tydligt tillskrivs det uttalandet. Alla variabler kan registreras som antingen 0) nej (förekommer ej) eller 1) ja (förekommer).

V30. AktivröstIngen Artikeln har ingen aktiv röst.

V31. AktivröstArtikelnsjournalist Artikelns egen journalist har en aktiv röst, såsom i variabelvärde 4:5.

V32. AktivröstDemonstrant Brasilianska demonstranter har en aktiv röst.

V33. AktivröstDilma Brasiliens president Dilma Rousseff har en aktiv röst.

V34. AktivröstExpert Experter har en aktiv röst. ”Expert” definieras som en individ som enbart p.g.a. dennes kunskap i området – och inte direkta deltagande i nyhetshändelsen – inkluderats i artikeln. Bör inte förväxlas med variabel 14.

V35. AktivröstFifa Fifa som organisation eller talesmän för Fifa (såsom president Sepp Blatter) har en aktiv röst.

V36. AktivröstFotboll Brasilianska fotbollslag, fotbollsspelare eller förbundskaptener har en aktiv röst.

V37. AktivröstInsändare Artikeln tillhör variabelvärde 4:4 och 12. Skribenten har en aktiv röst. Skribenten arbetar inte som journalist för tidningen ifråga och är vanligtvis anonym.

V38. AktivröstLäkare Läkare har en aktiv röst.

V39. AktivröstOrganisation Organisationer har en aktiv röst.

63

V40. AktivröstPolis Polis, militär och specialstyrkor har en aktiv röst.

V41. AktivröstPolitiker Övriga eller odefinierade politiker har en aktiv röst.

V42. AktivröstÖvrigajournalister Journalister har en aktiv röst. Detta inkluderar inte författaren av artikeln ifråga.

V43. AktivröstÖvrigt Övriga aktörer som inte platsar in i övriga variabler har en aktiv röst, såsom individer som manifesterade om de brasilianska demonstrationerna i Sverige.

Vinkling

Följande variabler har använts för att representera vinkling av artiklarna. Alla variabler kan registreras som antingen 0) nej (förekommer ej) eller 1) ja (förekommer).

V44. VinklingDemBrasilien Artikeln fokuserar främst på demonstrationer i Brasilien generellt.

V45. VinklingDemVärlden Artikeln fokuserar främst på demonstrationer i allmänhet eller demonstrationer runtom i världen. Ett förtydligande är att de brasilianska demonstrationerna fortfarande har en väldigt framträdande roll i dessa artiklar och att de således tagits med i beräkning.

V46. VinklingFotboll Artikeln fokuserar främst på fotboll.

V47. VinklingFortsattaprotester Artikeln fokuserar främst på att protester fortsätter trots att politiker gått med på demonstranters krav, såsom att inte höja priser för kommunaltrafik.

V48. VinklingLösningar Artikeln fokuserar främst på politikers lösningar/försök till lösningar på demonstrationerna.

V49. VinklingVåld Artikeln fokuserar främst på våld inom de brasilianska demonstrationerna.

64

V50. VinklingÖvrigt Artikeln fokuserar främst på något övrigt, såsom att Brasiliens president Dilma Rousseff tappat stöd efter tre veckors demonstrationer, enligt en opinionsundersökning.

65

Bilaga 2. Exempel på Anna Roosvalls diskurstyper

Utrikes Katastrofhändelserapport

Genre: Utrikes. Längre nyhetsartikel eller notis (om just inträffade olyckor/krig/våldshändelser).

Perspektiv: De andra länderna ses som liggande i något sorts nyhetsvärld, inte så intressant vilket annat

land som att det är ett annat land. ”Nyhetsvärlden” (som verkar finnas där för att bli rapporterad om).

Röster: Ofta anonyma. Kan vara myndigheter och politiker, i regel inte ”vanliga människor”.

Stil: ”Matter of fact”. Fakta staplas på varandra. Många kortfattade detaljer, siffror (klockslag, avstånd,

datum, antal etc.).

Tilltal: Informerande (masskommunicerande). Distanserat. Det som eventuellt förklaras är enkelt att

förklara (med siffror, årtal, avstånd etc.).

Närhet/avstånd till händelse/förlopp: Närhet till själva händelsen. I textens matter-of-fact-stil finns dock samtidigt en viss distans.

(Roosvall 2005:103)

66

Bilaga 3. Antal artiklar per tidning inom sportjournalistik

Statistics

Tidning

N Valid 49

Missing 0

Tidning

Frequency Percent Valid Percent Cumulative

Percent

Valid Skånska Dagbladet 1 2,0 2,0 2,0

Norra Skåne 1 2,0 2,0 4,1

Göteborgs-Posten 2 4,1 4,1 8,2

Laholms Tidning 1 2,0 2,0 10,2

Kvällsposten 2 4,1 4,1 14,3

Aftonbladet 8 16,3 16,3 30,6

Jönköpings-Posten 1 2,0 2,0 32,7

Sydsvenskan 1 2,0 2,0 34,7

Expressen 6 12,2 12,2 46,9

GT 3 6,1 6,1 53,1

Örnsköldsviks Allehanda 1 2,0 2,0 55,1

Vetlanda-Posten 1 2,0 2,0 57,1

Trelleborgs Allehanda 2 4,1 4,1 61,2

Smålands-Tidningen 1 2,0 2,0 63,3

Tranås Tidning 1 2,0 2,0 65,3

Ljusnan 1 2,0 2,0 67,3

67

Blekinge Läns Tidning 2 4,1 4,1 71,4

Dagens Nyheter 1 2,0 2,0 73,5

Norran 1 2,0 2,0 75,5

Nordvästra Skånes Tidningar

2 4,1 4,1 79,6

Ystads Allehanda 1 2,0 2,0 81,6

landskrona posten 1 2,0 2,0 83,7

helsingborgs dagblad 1 2,0 2,0 85,7

dala-demokraten 1 2,0 2,0 87,8

sydöstran 2 4,1 4,1 91,8

bohusläningen 1 2,0 2,0 93,9

värnamo nyheter 1 2,0 2,0 95,9

alingsås tidning 1 2,0 2,0 98,0

falkenbergs posten 1 2,0 2,0 100,0

Total 49 100,0 100,0

68

Bilaga 4. Antal artiklar per tidning inom övrig journalistik

Statistics

Tidning

N Valid 257

Missing 0

Tidning

Frequency Percent Valid Percent Cumulative

Percent

Valid Skånska Dagbladet 4 1,6 1,6 1,6

Barometern 2 ,8 ,8 2,3

Upsala Nya Tidning 7 2,7 2,7 5,1

Norra Skåne 2 ,8 ,8 5,8

Göteborgs-Posten 8 3,1 3,1 8,9

Laholms Tidning 2 ,8 ,8 9,7

Kvällsposten 2 ,8 ,8 10,5

ttela 4 1,6 1,6 12,1

Aftonbladet 2 ,8 ,8 12,8

Smålandsposten 4 1,6 1,6 14,4

Jönköpings-Posten 4 1,6 1,6 16,0

Oskarshamns-Tidningen 2 ,8 ,8 16,7

Sydsvenskan 17 6,6 6,6 23,3

Expressen 7 2,7 2,7 26,1

Svenska Dagbladet 8 3,1 3,1 29,2

GT 2 ,8 ,8 30,0

69

Örnsköldsviks Allehanda 2 ,8 ,8 30,7

Vetlanda-Posten 2 ,8 ,8 31,5

Trelleborgs Allehanda 3 1,2 1,2 32,7

Smålands-Tidningen 2 ,8 ,8 33,5

Tranås Tidning 2 ,8 ,8 34,2

Ljusnan 2 ,8 ,8 35,0

Skaraborgs Läns Tidning 2 ,8 ,8 35,8

Sundsvalls Tidning 6 2,3 2,3 38,1

Västgöta-Bladet 2 ,8 ,8 38,9

Nyheterna 2 ,8 ,8 39,7

Dagbladet Sundsvall 3 1,2 1,2 40,9

Blekinge Läns Tidning 2 ,8 ,8 41,6

Dagens Industri 5 1,9 1,9 43,6

Dagens Nyheter 10 3,9 3,9 47,5

Norrbottens-Kuriren 2 ,8 ,8 48,2

Södermanlands Nyheter 5 1,9 1,9 50,2

Norran 4 1,6 1,6 51,8

Östersunds-Posten 1 ,4 ,4 52,1

8 sidor 3 1,2 1,2 53,3

Nordvästra Skånes Tidningar

5 1,9 1,9 55,3

Katrineholms-Kuriren 4 1,6 1,6 56,8

Ljusdals-Posten 2 ,8 ,8 57,6

Kristianstadsbladet 3 1,2 1,2 58,8

Ystads Allehanda 3 1,2 1,2 59,9

70

borlänge tidning 2 ,8 ,8 60,7

metro - stockholm 3 1,2 1,2 61,9

falu kuriren 2 ,8 ,8 62,6

arbetarbladet 2 ,8 ,8 63,4

nya ludvika tidning 1 ,4 ,4 63,8

landskrona posten 5 1,9 1,9 65,8

piteå-tidningen 1 ,4 ,4 66,1

vlt 3 1,2 1,2 67,3

västerbottens-kuriren 2 ,8 ,8 68,1

smålänningen 2 ,8 ,8 68,9

östran 2 ,8 ,8 69,6

mora tidning 2 ,8 ,8 70,4

söderhamns-kuriren 2 ,8 ,8 71,2

hudviksvalls tidning 2 ,8 ,8 72,0

city lund 2 ,8 ,8 72,8

tidningen ångermanland 2 ,8 ,8 73,5

city malmö 2 ,8 ,8 74,3

borås tidning 4 1,6 1,6 75,9

nerikes allehanda 4 1,6 1,6 77,4

värmlands folkblad 3 1,2 1,2 78,6

linköpings tidning/kinda-posten

2 ,8 ,8 79,4

metro - skåne 3 1,2 1,2 80,5

folkbladet vk/vf 2 ,8 ,8 81,3

helsingborgs dagblad 4 1,6 1,6 82,9

71

södra dalarnes tidning 2 ,8 ,8 83,7

falköpings tidning 2 ,8 ,8 84,4

hallandsposten 5 1,9 1,9 86,4

gefle dagblad 3 1,2 1,2 87,5

vimmerby tidning 3 1,2 1,2 88,7

hallands nyheter 4 1,6 1,6 90,3

dala-demokraten 3 1,2 1,2 91,4

sydöstran 3 1,2 1,2 92,6

bohusläningen 3 1,2 1,2 93,8

metro - göteborg 4 1,6 1,6 95,3

arbetaren 2 ,8 ,8 96,1

arbetet 1 ,4 ,4 96,5

ölandsbladet 2 ,8 ,8 97,3

fokus 1 ,4 ,4 97,7

värnamo nyheter 1 ,4 ,4 98,1

dagensetc 1 ,4 ,4 98,4

etcnu 1 ,4 ,4 98,8

etc örebro 1 ,4 ,4 99,2

norrköpings tidningar 2 ,8 ,8 100,0

Total 257 100,0 100,0

72

Bilaga 5. Antal artiklar per tidningssektion inom övrig journalistik

Statistics

Tidningssektion

N Valid 257

Missing 0

Tidningssektion

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid utrikes 119 46,3 46,3 46,3

generell 39 15,2 15,2 61,5

in- och utrikes 71 27,6 27,6 89,1

ledare 8 3,1 3,1 92,2

förstasida 6 2,3 2,3 94,6

kultur 5 1,9 1,9 96,5

opinion 7 2,7 2,7 99,2

insändare 2 ,8 ,8 100,0

Total 257 100,0 100,0

73

Bilaga 6. Antal artiklar per tidningssektion inom sportjournalistik

Statistics

Tidningssektion

N Valid 49

Missing 0

Tidningssektion

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid sport 48 98,0 98,0 98,0

förstasida 1 2,0 2,0 100,0

Total 49 100,0 100,0

74

Bilaga 7. Antal genrer per tidningssektion inom övrig journalistik

Tidningssektion

utrikes generell in- och utrikes ledare förstasida kultur opinion insändare

Genre nyhetsartikel 115 33 70 2 4 4 6 0

ledare 0 0 0 4 0 0 0 0

bildtext 3 2 1 1 2 0 1 0

insändare 0 2 0 0 0 0 0 2

krönika 0 0 0 0 0 1 0 0

fråga /quiz 0 2 0 1 0 0 0 0

intervju 1 0 0 0 0 0 0 0

Total 119 39 71 8 6 5 7 2

75

Bilaga 8. Antal artiklar per genre inom sportjournalistik

Statistics

Genre

N Valid 49

Missing 0

Genre

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid nyhetsartikel 43 87,8 87,8 87,8

krönika 1 2,0 2,0 89,8

fråga /quiz 2 4,1 4,1 93,9

intervju 3 6,1 6,1 100,0

Total 49 100,0 100,0

76

Bilaga 9. Antal artiklar per genre inom övrig journalistik

Statistics

Genre

N Valid 257

Missing 0

Genre

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid nyhetsartikel 234 91,1 91,1 91,1

ledare 4 1,6 1,6 92,6

bildtext 10 3,9 3,9 96,5

insändare 4 1,6 1,6 98,1

krönika 1 ,4 ,4 98,4

fråga /quiz 3 1,2 1,2 99,6

intervju 1 ,4 ,4 100,0

Total 257 100,0 100,0

77

Bilaga 10. Antal datum, längd, källor, aktörer, aktiva röster och vinklingar per genre inom sportjournalistik

Case Processing Summary

Cases

Valid Missing Total

N Percent N Percent N Percent

Datum * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

Längd * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaEjspecificerad * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaNyhetsbyrå * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaJournalist * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaBrasilianska * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaSvenska * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaÖvriga * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaInsändare * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaUndersökning * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

KällaExpert * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörEjspecificerad * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörBolag * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörDemonstrant * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörDilma * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörDödsoffer * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörExpert * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörFifa * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

78

AktörFotboll * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörHD * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörJournalist * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörLäkare * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörOrganisation * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörPolis * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörPolitiker * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktörÖvrigt * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstIngen * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstArtikelnsjournalist * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstDemonstrant * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstDilma * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstExpert * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstFifa * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstFotboll * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstInsändare * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstLäkare * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstOrganisation * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstPolis * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstPolitiker * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstÖvrigajournalister * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

AktivröstÖvrigt * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

79

VinklingDemBrasilien * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingDemVärlden * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingFotboll * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingFortsattaprotester * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingLösningar * Genre

49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingVåld * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

VinklingÖvrigt * Genre 49 100,0% 0 0,0% 49 100,0%

Datum * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

Datum 15 juni 2013 1 0 0 0 1

17 juni 2013 7 0 0 0 7

19 juni 2013 1 0 0 0 1

20 juni 2013 3 0 0 0 3

21 juni 2013 3 0 0 0 3

22 juni 2013 1 0 0 0 1

23 juni 2013 1 0 0 0 1

26 juni 2013 11 0 0 0 11

28 juni 2013 1 0 0 0 1

30 juni 2013 3 0 0 0 3

1 juli 2013 0 0 0 3 3

80

2 juli 2013 11 0 0 0 11

4 juli 2013 0 1 0 0 1

19 juli 2013 0 0 2 0 2

Total 43 1 2 3 49

Längd * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

Längd <500 12 0 2 0 14

>500 men <1000

10 0 0 0 10

>1000 men <2000

15 0 0 3 18

>2000 men <3000

1 1 0 0 2

>3000 men <4000

1 0 0 0 1

>4000 4 0 0 0 4

Total 43 1 2 3 49

KällaEjspecificerad * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaEjspecificerad nej 40 1 0 3 44

81

ja 3 0 2 0 5

Total 43 1 2 3 49

KällaNyhetsbyrå * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaNyhetsbyrå nej 10 1 2 0 13

ja 33 0 0 3 36

Total 43 1 2 3 49

KällaJournalist * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaJournalist nej 30 0 2 1 33

ja 13 1 0 2 16

Total 43 1 2 3 49

KällaBrasilianska * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaBrasilianska nej 35 1 2 0 38

ja 8 0 0 3 11

82

Total 43 1 2 3 49

KällaSvenska * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaSvenska nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

KällaÖvriga * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaÖvriga nej 35 1 2 3 41

ja 8 0 0 0 8

Total 43 1 2 3 49

KällaInsändare * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaInsändare nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

KällaUndersökning * Genre Crosstabulation

83

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaUndersökning nej

43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

KällaExpert * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

KällaExpert nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktörEjspecificerad * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörEjspecificerad nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktörBolag * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

84

AktörBolag nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktörDemonstrant * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörDemonstrant nej 10 0 2 3 15

ja 33 1 0 0 34

Total 43 1 2 3 49

AktörDilma * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörDilma nej 35 1 2 3 41

ja 8 0 0 0 8

Total 43 1 2 3 49

AktörDödsoffer * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörDödsoffer 0 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

85

AktörExpert * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörExpert nej 43 1 2 0 46

ja 0 0 0 3 3

Total 43 1 2 3 49

AktörFifa * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörFifa nej 25 1 0 3 29

ja 18 0 2 0 20

Total 43 1 2 3 49

AktörFotboll * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörFotboll nej 20 0 2 3 25

ja 23 1 0 0 24

Total 43 1 2 3 49

86

AktörHD * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörHD nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktörJournalist * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörJournalist nej 38 0 2 3 43

ja 5 1 0 0 6

Total 43 1 2 3 49

AktörLäkare * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörLäkare nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktörOrganisation * Genre Crosstabulation

Count

Genre Total

87

nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörOrganisation nej 42 1 2 3 48

ja 1 0 0 0 1

Total 43 1 2 3 49

AktörPolis * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörPolis nej 20 1 2 3 26

ja 23 0 0 0 23

Total 43 1 2 3 49

AktörPolitiker * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktörPolitiker nej 14 1 2 3 20

ja 29 0 0 0 29

Total 43 1 2 3 49

AktörÖvrigt * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

88

AktörÖvrigt nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktivröstIngen * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstIngen nej 35 1 2 3 41

ja 8 0 0 0 8

Total 43 1 2 3 49

AktivröstArtikelnsjournalist * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 42 0 2 3 47

ja 1 1 0 0 2

Total 43 1 2 3 49

AktivröstDemonstrant * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstDemonstrant nej 38 1 2 3 44

ja 5 0 0 0 5

89

Total 43 1 2 3 49

AktivröstDilma * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstDilma nej 42 1 2 3 48

ja 1 0 0 0 1

Total 43 1 2 3 49

AktivröstExpert * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstExpert nej 43 1 2 0 46

ja 0 0 0 3 3

Total 43 1 2 3 49

AktivröstFifa * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstFifa nej 30 1 0 3 34

ja 13 0 2 0 15

Total 43 1 2 3 49

90

AktivröstFotboll * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstFotboll nej 28 1 2 3 34

ja 15 0 0 0 15

Total 43 1 2 3 49

AktivröstInsändare * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstInsändare nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktivröstLäkare * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstLäkare nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktivröstOrganisation * Genre Crosstabulation

Count

91

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstOrganisation nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

AktivröstPolis * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstPolis nej 40 1 2 3 46

ja 3 0 0 0 3

Total 43 1 2 3 49

AktivröstPolitiker * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstPolitiker nej 36 1 2 3 42

ja 7 0 0 0 7

Total 43 1 2 3 49

AktivröstÖvrigajournalister * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

92

AktivröstÖvrigajournalister

nej 39 1 2 3 45

ja 4 0 0 0 4

Total 43 1 2 3 49

AktivröstÖvrigt * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

AktivröstÖvrigt nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

VinklingDemBrasilien * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingDemBrasilien nej 29 0 2 0 31

ja 14 1 0 3 18

Total 43 1 2 3 49

VinklingDemVärlden * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingDemVärlden nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

93

VinklingFotboll * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingFotboll nej 21 1 0 3 25

ja 22 0 2 0 24

Total 43 1 2 3 49

VinklingFortsattaprotester * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingFortsattaprotester nej 42 1 2 3 48

ja 1 0 0 0 1

Total 43 1 2 3 49

VinklingLösningar * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingLösningar nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

VinklingVåld * Genre Crosstabulation

94

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingVåld nej 37 1 2 3 43

ja 6 0 0 0 6

Total 43 1 2 3 49

VinklingÖvrigt * Genre Crosstabulation

Count

Genre

Total nyhetsartikel krönika fråga /quiz intervju

VinklingÖvrigt nej 43 1 2 3 49

Total 43 1 2 3 49

95

Bilaga 11. Antal aktörer per AktörDemonstrant och AktörPolitiker inom sportjournalistik

AktörDemonstrant

AktörDilma * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörDilma nej 9 32 41

ja 6 2 8

Total 15 34 49

AktörFifa * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörFifa nej 11 18 29

ja 4 16 20

Total 15 34 49

AktörFotboll * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörFotboll nej 6 19 25

ja 9 15 24

Total 15 34 49

96

AktörJournalist * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörJournalist nej 14 29 43

ja 1 5 6

Total 15 34 49

AktörPolis * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörPolis nej 7 19 26

ja 8 15 23

Total 15 34 49

AktörPolitiker * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörPolitiker nej 5 15 20

ja 10 19 29

Total 15 34 49

AktörOrganisation * AktörDemonstrant Crosstabulation

97

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörOrganisation nej 15 33 48

ja 0 1 1

Total 15 34 49

AktörExpert * AktörDemonstrant Crosstabulation

Count

AktörDemonstrant

Total nej ja

AktörExpert nej 12 34 46

ja 3 0 3

Total 15 34 49

98

AktörPolitiker

AktörOrganisation * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej ja

AktörOrganisation nej 20 28 48

ja 0 1 1

Total 20 29 49

AktörExpert * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej ja

AktörExpert nej 17 29 46

ja 3 0 3

Total 20 29 49

AktörDemonstrant * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 5 10 15

ja 15 19 34

Total 20 29 49

99

AktörDilma * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej Ja

AktörDilma nej 19 22 41

ja 1 7 8

Total 20 29 49

AktörFifa * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej Ja

AktörFifa nej 17 12 29

ja 3 17 20

Total 20 29 49

AktörFotboll * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej ja

AktörFotboll nej 12 13 25

ja 8 16 24

Total 20 29 49

AktörJournalist * AktörPolitiker Crosstabulation

100

Count

AktörPolitiker

Total nej ja

AktörJournalist nej 19 24 43

ja 1 5 6

Total 20 29 49

AktörPolis * AktörPolitiker Crosstabulation

Count

AktörPolitiker

Total nej Ja

AktörPolis nej 10 16 26

ja 10 13 23

Total 20 29 49

101

Bilaga 12. Antal aktiva röster per AktivröstFifa och AktivröstFotboll inom sportjournalistik AktivröstFifa

AktivröstFotboll * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 20 14 34

ja 14 1 15

Total 34 15 49

AktivröstPolis * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstPolis nej 31 15 46

ja 3 0 3

Total 34 15 49

AktivröstÖvrigajournalister * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 30 15 45

ja 4 0 4

Total 34 15 49

102

AktivröstPolitiker * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 34 8 42

ja 0 7 7

Total 34 15 49

AktivröstIngen * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstIngen nej 26 15 41

ja 8 0 8

Total 34 15 49

AktivröstArtikelnsjournalist * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 33 14 47

ja 1 1 2

Total 34 15 49

AktivröstDemonstrant * AktivröstFifa Crosstabulation

103

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstDemonstrant nej 29 15 44

ja 5 0 5

Total 34 15 49

AktivröstDilma * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstDilma nej 33 15 48

ja 1 0 1

Total 34 15 49

AktivröstExpert * AktivröstFifa Crosstabulation

Count

AktivröstFifa

Total nej ja

AktivröstExpert nej 31 15 46

ja 3 0 3

Total 34 15 49

104

AktivröstFotboll

AktivröstPolis * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstPolis nej 33 13 46

ja 1 2 3

Total 34 15 49

AktivröstÖvrigajournalister * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 31 14 45

ja 3 1 4

Total 34 15 49

AktivröstPolitiker * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 28 14 42

ja 6 1 7

Total 34 15 49

105

AktivröstIngen * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstIngen nej 26 15 41

ja 8 0 8

Total 34 15 49

AktivröstArtikelnsjournalist * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 32 15 47

ja 2 0 2

Total 34 15 49

AktivröstDemonstrant * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstDemonstrant nej 30 14 44

ja 4 1 5

Total 34 15 49

AktivröstDilma * AktivröstFotboll Crosstabulation

106

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstDilma nej 33 15 48

ja 1 0 1

Total 34 15 49

AktivröstExpert * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej ja

AktivröstExpert nej 31 15 46

ja 3 0 3

Total 34 15 49

AktivröstFifa * AktivröstFotboll Crosstabulation

Count

AktivröstFotboll

Total nej Ja

AktivröstFifa nej 20 14 34

ja 14 1 15

Total 34 15 49

107

Bilaga 13. Aktiva röster per AktivröstDemonstrant och AktivröstExpert inom övrig journalistik AktivröstDemonstrant

AktivröstIngen * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstIngen nej 93 72 165

ja 92 0 92

Total 185 72 257

AktivröstArtikelnsjournalist * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 180 72 252

ja 5 0 5

Total 185 72 257

AktivröstDilma * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstDilma nej 172 67 239

ja 13 5 18

Total 185 72 257

108

AktivröstExpert * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstExpert nej 125 52 177

ja 60 20 80

Total 185 72 257

AktivröstFifa * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstFifa nej 185 69 254

ja 0 3 3

Total 185 72 257

AktivröstFotboll * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 183 67 250

ja 2 5 7

Total 185 72 257

AktivröstInsändare * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

109

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 181 72 253

ja 4 0 4

Total 185 72 257

AktivröstLäkare * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstLäkare nej 181 72 253

ja 4 0 4

Total 185 72 257

AktivröstOrganisation * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 183 70 253

ja 2 2 4

Total 185 72 257

AktivröstPolis * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

110

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstPolis nej 184 72 256

ja 1 0 1

Total 185 72 257

AktivröstPolitiker * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 182 71 253

ja 3 1 4

Total 185 72 257

AktivröstÖvrigajournalister * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 185 72 257

Total 185 72 257

AktivröstÖvrigt * AktivröstDemonstrant Crosstabulation

Count

AktivröstDemonstrant Total

111

nej ja

AktivröstÖvrigt nej 184 72 256

ja 1 0 1

Total 185 72 257

112

AktivröstExpert

AktivröstIngen * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total nej ja

AktivröstIngen nej 85 80 165

ja 92 0 92

Total 177 80 257

AktivröstArtikelnsjournalist * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 172 80 252

ja 5 0 5

Total 177 80 257

AktivröstDemonstrant * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstDemonstrant nej 125 60 185

ja 52 20 72

Total 177 80 257

113

AktivröstDilma * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total nej ja

AktivröstDilma nej 160 79 239

ja 17 1 18

Total 177 80 257

AktivröstFifa * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total nej ja

AktivröstFifa nej 176 78 254

ja 1 2 3

Total 177 80 257

AktivröstFotboll * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstFotboll nej 170 80 250

ja 7 0 7

Total 177 80 257

AktivröstInsändare * AktivröstExpert Crosstabulation

114

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstInsändare nej 173 80 253

ja 4 0 4

Total 177 80 257

AktivröstLäkare * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstLäkare nej 173 80 253

ja 4 0 4

Total 177 80 257

AktivröstOrganisation * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstOrganisation nej 173 80 253

ja 4 0 4

Total 177 80 257

AktivröstPolis * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

115

AktivröstExpert

Total nej ja

AktivröstPolis nej 177 79 256

ja 0 1 1

Total 177 80 257

AktivröstPolitiker * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstPolitiker nej 173 80 253

ja 4 0 4

Total 177 80 257

AktivröstÖvrigajournalister * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert

Total Nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 177 80 257

Total 177 80 257

AktivröstÖvrigt * AktivröstExpert Crosstabulation

Count

AktivröstExpert Total

116

nej ja

AktivröstÖvrigt nej 176 80 256

ja 1 0 1

Total 177 80 257

117

Bilaga 14. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingDemBrasilien

200 000 drog ut på gatorna i Brasilien * MASSUPPROR. Demonstrerar mot höjda priser Skånska Dagbladet. Publicerat i print 2013-06-19. Lina Malers|TT. Sektion: General. Sida: 15. Del: 1.

STOCKHOLM Brasiliens största demonstrationer på över 20 år tog många på sängen. Över 200 000 människor har gett sig ut på landets gator i tider när arbetslösheten är rekordlåg och presidenten populärare än de flesta. När de brasilianska myndigheterna höjde priset på buss- och tunnelbanebiljetter med motsvarande 60 öre väntade de sig nog inte att det skulle bli startskottet för massuppror i elva städer, från São Paulo till Rio de Janeiro. De några tusen demonstranter, de flesta studenter från landets medelklass, som protesterade mot prishöjningen har nu vuxit till en massrörelse som vänder sig emot allt från korruption till miljöförstöring. De kanske mest kritiska rösterna har höjts mot att regeringen lagt miljarder kronor på fotbollsarenor inför VM 2014 när sjuk-hus och transportsystem svämmar över. Polisens våldsamma svar på protesterna har också fått många att ge sig ut på gatorna. Men omfattningen av demonstrationerna får ändå många att klia sig i skägget. - Protester i en sådan här skala var en överraskning för alla. De senaste årens stadiga ekonomiska utveckling i Brasilien har varit en framgångssaga. Brasilien är långtifrån ett perfekt land och visst finns underliggande problem, men inte av den typ som man vanligtvis förknippar med den här typen av massmobilisering, säger Francisco Panizza, Latinamerikaspecialist vid London School of Economics and Political Science. Även om tillväxttakten avtagit de senaste åren är det något få brasilianer har känt av. Arbetslösheten är rekordlåg, minimilönerna har höjts och de sociala skyddsnäten utvidgats. - Alla indikatorer går åt rätt håll och det har genomförts en framgångsrik politik för omfördelning. Brasilien är inte det typiska land där den ekonomiska utvecklingen bara gynnat en rik elit och man kan förvänta sig den här typen av protester. Inte heller finns ett utbrett politiskt missnöje. - Presidenten (Dilma Rousseff) ärotroligt populär i alla samhällsklasser. I en opinionsundersökning fick hon nyligen stöd från 75 procent av befolkningen. Oppositionspartierna har inga möjligheter att mobilisera i den skalan, säger Panizza. Bildtext: Demonstranter eldar skräp och försöker blockera en gata i Rio de Janeiro under måndagskvällen.

118

Bilaga 15. Antal datum, längd, källor, aktörer, aktiva röster och genrer per VinklingDemBrasilien, VinklingFortsattaprotester, VinklingLösningar, VinklingVåld, VinklingDemVärlden och VinklingÖvrigt inom övrig journalistik

VinklingDemBrasilien

Tidningssektion * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

Tidningssektion utrikes 59 60 119

generell 21 18 39

in- och utrikes 35 36 71

ledare 2 6 8

förstasida 1 5 6

kultur 2 3 5

opinion 2 5 7

insändare 1 1 2

Total 123 134 257

Datum * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 9 6 15

19 juni 2013 1 76 77

20 juni 2013 20 11 31

21 juni 2013 45 3 48

119

22 juni 2013 5 1 6

23 juni 2013 3 12 15

24 juni 2013 9 5 14

25 juni 2013 5 2 7

26 juni 2013 1 1 2

27 juni 2013 2 2 4

28 juni 2013 15 1 16

29 juni 2013 1 3 4

30 juni 2013 2 2 4

2 juli 2013 1 7 8

9 juli 2013 1 1 2

13 juli 2013 2 0 2

14 juli 2013 0 1 1

19 juli 2013 1 0 1

Total 123 134 257

Genre * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 116 118 234

ledare 1 3 4

bildtext 2 8 10

insändare 3 1 4

krönika 1 0 1

120

fråga /quiz 0 3 3

intervju 0 1 1

Total 123 134 257

Längd * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

Längd <500 36 35 71

>500 men <1000 23 22 45

>1000 men <2000 28 18 46

>2000 men <3000 27 41 68

>3000 men <4000 5 8 13

>4000 4 10 14

Total 123 134 257

KällaEjspecificerad * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 117 122 239

ja 6 12 18

Total 123 134 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

121

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 25 36 61

ja 98 98 196

Total 123 134 257

KällaJournalist * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaJournalist nej 105 106 211

ja 18 28 46

Total 123 134 257

KällaBrasilianska * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 101 120 221

ja 22 14 36

Total 123 134 257

KällaSvenska * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

122

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaSvenska nej 123 132 255

ja 0 2 2

Total 123 134 257

KällaÖvriga * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaÖvriga nej 112 118 230

ja 11 16 27

Total 123 134 257

KällaInsändare * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaInsändare nej 120 133 253

ja 3 1 4

Total 123 134 257

KällaUndersökning * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien Total

123

nej ja

KällaUndersökning nej 118 126 244

ja 5 8 13

Total 123 134 257

KällaExpert * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

KällaExpert nej 121 133 254

ja 2 1 3

Total 123 134 257

AktörEjspecificerad * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 122 124 246

ja 1 10 11

Total 123 134 257

AktörBolag * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

124

AktörBolag nej 117 128 245

ja 6 6 12

Total 123 134 257

AktörDemonstrant * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 14 15 29

ja 109 119 228

Total 123 134 257

AktörDilma * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörDilma nej 65 50 115

ja 58 84 142

Total 123 134 257

AktörDödsoffer * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörDödsoffer nej 118 131 249

125

ja 5 3 8

Total 123 134 257

AktörExpert * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörExpert nej 94 86 180

ja 29 48 77

Total 123 134 257

AktörFifa * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörFifa nej 117 131 248

ja 6 3 9

Total 123 134 257

AktörFotboll * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörFotboll nej 112 128 240

ja 11 6 17

126

Total 123 134 257

AktörHD * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörHD nej 123 132 255

ja 0 2 2

Total 123 134 257

AktörJournalist * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörJournalist nej 123 131 254

ja 0 3 3

Total 123 134 257

AktörLäkare * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörLäkare nej 122 132 254

ja 1 2 3

Total 123 134 257

127

AktörOrganisation * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörOrganisation nej 110 122 232

ja 13 12 25

Total 123 134 257

AktörPolis * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörPolis nej 76 73 149

ja 47 61 108

Total 123 134 257

AktörPolitiker * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörPolitiker nej 21 55 76

ja 102 79 181

Total 123 134 257

128

AktörÖvrigt * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 120 134 254

ja 3 0 3

Total 123 134 257

AktivröstIngen * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstIngen nej 74 91 165

ja 49 43 92

Total 123 134 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 121 131 252

ja 2 3 5

Total 123 134 257

AktivröstDemonstrant * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

129

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstDemonstrant nej 76 109 185

ja 47 25 72

Total 123 134 257

AktivröstDilma * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstDilma nej 118 121 239

ja 5 13 18

Total 123 134 257

AktivröstExpert * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstExpert nej 92 85 177

ja 31 49 80

Total 123 134 257

AktivröstFifa * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

130

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstFifa nej 123 131 254

ja 0 3 3

Total 123 134 257

AktivröstFotboll * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 118 132 250

ja 5 2 7

Total 123 134 257

AktivröstInsändare * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 120 133 253

ja 3 1 4

Total 123 134 257

AktivröstLäkare * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien Total

131

nej ja

AktivröstLäkare nej 123 130 253

ja 0 4 4

Total 123 134 257

AktivröstOrganisation * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 120 133 253

ja 3 1 4

Total 123 134 257

AktivröstPolis * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstPolis nej 122 134 256

ja 1 0 1

Total 123 134 257

AktivröstPolitiker * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

132

AktivröstPolitiker nej 119 134 253

ja 4 0 4

Total 123 134 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 123 134 257

Total 123 134 257

AktivröstÖvrigt * VinklingDemBrasilien Crosstabulation

Count

VinklingDemBrasilien

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 122 134 256

ja 1 0 1

Total 123 134 257

133

VinklingFortsattaprotester

Tidningssektion * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

Tidningssektion utrikes 83 36 119

generell 29 10 39

in- och utrikes 41 30 71

ledare 8 0 8

förstasida 6 0 6

kultur 5 0 5

opinion 7 0 7

insändare 2 0 2

Total 181 76 257

Datum * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 15 0 15

19 juni 2013 77 0 77

20 juni 2013 13 18 31

21 juni 2013 4 44 48

22 juni 2013 6 0 6

23 juni 2013 15 0 15

134

24 juni 2013 14 0 14

25 juni 2013 7 0 7

26 juni 2013 2 0 2

27 juni 2013 4 0 4

28 juni 2013 2 14 16

29 juni 2013 4 0 4

30 juni 2013 4 0 4

2 juli 2013 8 0 8

9 juli 2013 2 0 2

13 juli 2013 2 0 2

14 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 1 0 1

Total 181 76 257

Genre * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 160 74 234

ledare 4 0 4

bildtext 8 2 10

insändare 4 0 4

krönika 1 0 1

fråga /quiz 3 0 3

intervju 1 0 1

135

Total 181 76 257

Längd * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

Längd <500 45 26 71

>500 men <1000 38 7 45

>1000 men <2000 28 18 46

>2000 men <3000 47 21 68

>3000 men <4000 9 4 13

>4000 14 0 14

Total 181 76 257

KällaEjspecificerad * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 167 72 239

ja 14 4 18

Total 181 76 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester Total

136

nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 52 9 61

ja 129 67 196

Total 181 76 257

KällaJournalist * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaJournalist nej 141 70 211

ja 40 6 46

Total 181 76 257

KällaBrasilianska * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 152 69 221

ja 29 7 36

Total 181 76 257

KällaSvenska * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

137

KällaSvenska nej 179 76 255

ja 2 0 2

Total 181 76 257

KällaÖvriga * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaÖvriga nej 162 68 230

ja 19 8 27

Total 181 76 257

KällaInsändare * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaInsändare nej 177 76 253

ja 4 0 4

Total 181 76 257

KällaUndersökning * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

138

KällaUndersökning nej 172 72 244

ja 9 4 13

Total 181 76 257

KällaExpert * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

KällaExpert nej 178 76 254

ja 3 0 3

Total 181 76 257

AktörEjspecificerad * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 170 76 246

ja 11 0 11

Total 181 76 257

AktörBolag * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörBolag nej 169 76 245

139

ja 12 0 12

Total 181 76 257

AktörDemonstrant * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 29 0 29

ja 152 76 228

Total 181 76 257

AktörDilma * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörDilma nej 78 37 115

ja 103 39 142

Total 181 76 257

AktörDödsoffer * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörDödsoffer nej 173 76 249

ja 8 0 8

140

Total 181 76 257

AktörExpert * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörExpert nej 122 58 180

ja 59 18 77

Total 181 76 257

AktörFifa * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörFifa nej 177 71 248

ja 4 5 9

Total 181 76 257

AktörFotboll * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörFotboll nej 170 70 240

ja 11 6 17

Total 181 76 257

141

AktörHD * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörHD nej 179 76 255

ja 2 0 2

Total 181 76 257

AktörJournalist * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörJournalist nej 178 76 254

ja 3 0 3

Total 181 76 257

AktörLäkare * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörLäkare nej 178 76 254

ja 3 0 3

Total 181 76 257

142

AktörOrganisation * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörOrganisation nej 162 70 232

ja 19 6 25

Total 181 76 257

AktörPolis * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörPolis nej 102 47 149

ja 79 29 108

Total 181 76 257

AktörPolitiker * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörPolitiker nej 76 0 76

ja 105 76 181

Total 181 76 257

AktörÖvrigt * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

143

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 178 76 254

ja 3 0 3

Total 181 76 257

AktivröstIngen * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstIngen nej 121 44 165

ja 60 32 92

Total 181 76 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 176 76 252

ja 5 0 5

Total 181 76 257

AktivröstDemonstrant * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

144

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstDemonstrant nej 150 35 185

ja 31 41 72

Total 181 76 257

AktivröstDilma * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstDilma nej 166 73 239

ja 15 3 18

Total 181 76 257

AktivröstExpert * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstExpert nej 119 58 177

ja 62 18 80

Total 181 76 257

AktivröstFifa * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester Total

145

nej ja

AktivröstFifa nej 178 76 254

ja 3 0 3

Total 181 76 257

AktivröstFotboll * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 178 72 250

ja 3 4 7

Total 181 76 257

AktivröstInsändare * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 177 76 253

ja 4 0 4

Total 181 76 257

AktivröstLäkare * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

146

AktivröstLäkare nej 177 76 253

ja 4 0 4

Total 181 76 257

AktivröstOrganisation * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 178 75 253

ja 3 1 4

Total 181 76 257

AktivröstPolis * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstPolis nej 180 76 256

ja 1 0 1

Total 181 76 257

AktivröstPolitiker * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 180 73 253

147

ja 1 3 4

Total 181 76 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 181 76 257

Total 181 76 257

AktivröstÖvrigt * VinklingFortsattaprotester Crosstabulation

Count

VinklingFortsattaprotester

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 180 76 256

ja 1 0 1

Total 181 76 257

148

VinklingLösningar

Tidningssektion * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

Tidningssektion utrikes 108 11 119

generell 36 3 39

in- och utrikes 68 3 71

ledare 8 0 8

förstasida 6 0 6

kultur 5 0 5

opinion 7 0 7

insändare 2 0 2

Total 240 17 257

Datum * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 15 0 15

19 juni 2013 77 0 77

20 juni 2013 31 0 31

21 juni 2013 47 1 48

22 juni 2013 2 4 6

23 juni 2013 14 1 15

149

24 juni 2013 7 7 14

25 juni 2013 3 4 7

26 juni 2013 2 0 2

27 juni 2013 4 0 4

28 juni 2013 16 0 16

29 juni 2013 4 0 4

30 juni 2013 4 0 4

2 juli 2013 8 0 8

9 juli 2013 2 0 2

13 juli 2013 2 0 2

14 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 1 0 1

Total 240 17 257

Genre * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 217 17 234

ledare 4 0 4

bildtext 10 0 10

insändare 4 0 4

krönika 1 0 1

fråga /quiz 3 0 3

intervju 1 0 1

150

Total 240 17 257

Längd * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

Längd <500 67 4 71

>500 men <1000 39 6 45

>1000 men <2000 43 3 46

>2000 men <3000 65 3 68

>3000 men <4000 13 0 13

>4000 13 1 14

Total 240 17 257

KällaEjspecificerad * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 223 16 239

ja 17 1 18

Total 240 17 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar Total

151

nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 58 3 61

ja 182 14 196

Total 240 17 257

KällaJournalist * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaJournalist nej 197 14 211

ja 43 3 46

Total 240 17 257

KällaBrasilianska * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 212 9 221

ja 28 8 36

Total 240 17 257

KällaSvenska * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

152

KällaSvenska nej 238 17 255

ja 2 0 2

Total 240 17 257

KällaÖvriga * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaÖvriga nej 213 17 230

ja 27 0 27

Total 240 17 257

KällaInsändare * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaInsändare nej 236 17 253

ja 4 0 4

Total 240 17 257

KällaUndersökning * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaUndersökning nej 227 17 244

153

ja 13 0 13

Total 240 17 257

KällaExpert * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

KällaExpert nej 237 17 254

ja 3 0 3

Total 240 17 257

AktörEjspecificerad * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 229 17 246

ja 11 0 11

Total 240 17 257

AktörBolag * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörBolag nej 231 14 245

ja 9 3 12

154

Total 240 17 257

AktörDemonstrant * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 25 4 29

ja 215 13 228

Total 240 17 257

AktörDilma * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörDilma nej 111 4 115

ja 129 13 142

Total 240 17 257

AktörDödsoffer * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörDödsoffer nej 236 13 249

ja 4 4 8

Total 240 17 257

155

AktörExpert * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörExpert nej 173 7 180

ja 67 10 77

Total 240 17 257

AktörFifa * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörFifa nej 231 17 248

ja 9 0 9

Total 240 17 257

AktörFotboll * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörFotboll nej 223 17 240

ja 17 0 17

Total 240 17 257

156

AktörHD * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörHD nej 238 17 255

ja 2 0 2

Total 240 17 257

AktörJournalist * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörJournalist nej 237 17 254

ja 3 0 3

Total 240 17 257

AktörLäkare * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörLäkare nej 237 17 254

ja 3 0 3

Total 240 17 257

AktörOrganisation * VinklingLösningar Crosstabulation

157

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörOrganisation nej 215 17 232

ja 25 0 25

Total 240 17 257

AktörPolis * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörPolis nej 136 13 149

ja 104 4 108

Total 240 17 257

AktörPolitiker * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörPolitiker nej 73 3 76

ja 167 14 181

Total 240 17 257

AktörÖvrigt * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

158

VinklingLösningar

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 237 17 254

ja 3 0 3

Total 240 17 257

AktivröstIngen * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstIngen nej 151 14 165

ja 89 3 92

Total 240 17 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 235 17 252

ja 5 0 5

Total 240 17 257

AktivröstDemonstrant * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar Total

159

nej ja

AktivröstDemonstrant nej 169 16 185

ja 71 1 72

Total 240 17 257

AktivröstDilma * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstDilma nej 224 15 239

ja 16 2 18

Total 240 17 257

AktivröstExpert * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstExpert nej 170 7 177

ja 70 10 80

Total 240 17 257

AktivröstFifa * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

160

AktivröstFifa nej 237 17 254

ja 3 0 3

Total 240 17 257

AktivröstFotboll * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 233 17 250

ja 7 0 7

Total 240 17 257

AktivröstInsändare * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 236 17 253

ja 4 0 4

Total 240 17 257

AktivröstLäkare * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstLäkare nej 236 17 253

161

ja 4 0 4

Total 240 17 257

AktivröstOrganisation * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 236 17 253

ja 4 0 4

Total 240 17 257

AktivröstPolis * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstPolis nej 239 17 256

ja 1 0 1

Total 240 17 257

AktivröstPolitiker * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 237 16 253

ja 3 1 4

162

Total 240 17 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 240 17 257

Total 240 17 257

AktivröstÖvrigt * VinklingLösningar Crosstabulation

Count

VinklingLösningar

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 239 17 256

ja 1 0 1

Total 240 17 257

163

VinklingVåld

Tidningssektion * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

Tidningssektion utrikes 112 7 119

generell 36 3 39

in- och utrikes 71 0 71

ledare 8 0 8

förstasida 6 0 6

kultur 5 0 5

opinion 7 0 7

insändare 2 0 2

Total 247 10 257

Datum * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 6 9 15

19 juni 2013 77 0 77

20 juni 2013 31 0 31

21 juni 2013 48 0 48

22 juni 2013 5 1 6

23 juni 2013 15 0 15

164

24 juni 2013 14 0 14

25 juni 2013 7 0 7

26 juni 2013 2 0 2

27 juni 2013 4 0 4

28 juni 2013 16 0 16

29 juni 2013 4 0 4

30 juni 2013 4 0 4

2 juli 2013 8 0 8

9 juli 2013 2 0 2

13 juli 2013 2 0 2

14 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 1 0 1

Total 247 10 257

Genre * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 224 10 234

ledare 4 0 4

bildtext 10 0 10

insändare 4 0 4

krönika 1 0 1

fråga /quiz 3 0 3

intervju 1 0 1

165

Total 247 10 257

Längd * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

Längd <500 71 0 71

>500 men <1000 39 6 45

>1000 men <2000 43 3 46

>2000 men <3000 68 0 68

>3000 men <4000 12 1 13

>4000 14 0 14

Total 247 10 257

KällaEjspecificerad * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 229 10 239

ja 18 0 18

Total 247 10 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld Total

166

nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 61 0 61

ja 186 10 196

Total 247 10 257

KällaJournalist * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaJournalist nej 204 7 211

ja 43 3 46

Total 247 10 257

KällaBrasilianska * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 217 4 221

ja 30 6 36

Total 247 10 257

KällaSvenska * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

167

KällaSvenska nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

KällaÖvriga * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaÖvriga nej 220 10 230

ja 27 0 27

Total 247 10 257

KällaInsändare * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaInsändare nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

KällaUndersökning * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaUndersökning nej 234 10 244

168

ja 13 0 13

Total 247 10 257

KällaExpert * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

KällaExpert nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörEjspecificerad * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 236 10 246

ja 11 0 11

Total 247 10 257

AktörBolag * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörBolag nej 235 10 245

ja 12 0 12

169

Total 247 10 257

AktörDemonstrant * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 29 0 29

ja 218 10 228

Total 247 10 257

AktörDilma * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörDilma nej 106 9 115

ja 141 1 142

Total 247 10 257

AktörDödsoffer * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörDödsoffer nej 240 9 249

ja 7 1 8

Total 247 10 257

170

AktörExpert * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörExpert nej 171 9 180

ja 76 1 77

Total 247 10 257

AktörFifa * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörFifa nej 238 10 248

ja 9 0 9

Total 247 10 257

AktörFotboll * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörFotboll nej 230 10 240

ja 17 0 17

Total 247 10 257

171

AktörHD * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörHD nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

AktörJournalist * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörJournalist nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörLäkare * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörLäkare nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörOrganisation * VinklingVåld Crosstabulation

172

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörOrganisation nej 223 9 232

ja 24 1 25

Total 247 10 257

AktörPolis * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörPolis nej 148 1 149

ja 99 9 108

Total 247 10 257

AktörPolitiker * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktörPolitiker nej 68 8 76

ja 179 2 181

Total 247 10 257

AktörÖvrigt * VinklingVåld Crosstabulation

Count

173

VinklingVåld

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktivröstIngen * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstIngen nej 161 4 165

ja 86 6 92

Total 247 10 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 242 10 252

ja 5 0 5

Total 247 10 257

AktivröstDemonstrant * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld Total

174

nej ja

AktivröstDemonstrant nej 178 7 185

ja 69 3 72

Total 247 10 257

AktivröstDilma * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstDilma nej 229 10 239

ja 18 0 18

Total 247 10 257

AktivröstExpert * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstExpert nej 168 9 177

ja 79 1 80

Total 247 10 257

AktivröstFifa * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

175

AktivröstFifa nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktivröstFotboll * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 240 10 250

ja 7 0 7

Total 247 10 257

AktivröstInsändare * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstLäkare * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstLäkare nej 243 10 253

176

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstOrganisation * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstPolis * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstPolis nej 247 9 256

ja 0 1 1

Total 247 10 257

AktivröstPolitiker * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 243 10 253

ja 4 0 4

177

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 247 10 257

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigt * VinklingVåld Crosstabulation

Count

VinklingVåld

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 246 10 256

ja 1 0 1

Total 247 10 257

178

VinklingDemVärlden

Tidningssektion * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

Tidningssektion utrikes 117 2 119

generell 37 2 39

in- och utrikes 71 0 71

ledare 6 2 8

förstasida 6 0 6

kultur 4 1 5

opinion 5 2 7

insändare 1 1 2

Total 247 10 257

Datum * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 14 1 15

19 juni 2013 76 1 77

20 juni 2013 31 0 31

21 juni 2013 48 0 48

22 juni 2013 6 0 6

23 juni 2013 14 1 15

179

24 juni 2013 12 2 14

25 juni 2013 6 1 7

26 juni 2013 2 0 2

27 juni 2013 4 0 4

28 juni 2013 16 0 16

29 juni 2013 3 1 4

30 juni 2013 4 0 4

2 juli 2013 7 1 8

9 juli 2013 1 1 2

13 juli 2013 1 1 2

14 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 1 0 1

Total 247 10 257

Genre * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 229 5 234

ledare 3 1 4

bildtext 10 0 10

insändare 1 3 4

krönika 0 1 1

fråga /quiz 3 0 3

intervju 1 0 1

180

Total 247 10 257

Längd * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

Längd <500 71 0 71

>500 men <1000 44 1 45

>1000 men <2000 42 4 46

>2000 men <3000 66 2 68

>3000 men <4000 13 0 13

>4000 11 3 14

Total 247 10 257

KällaEjspecificerad * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 229 10 239

ja 18 0 18

Total 247 10 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden Total

181

nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 52 9 61

ja 195 1 196

Total 247 10 257

KällaJournalist * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaJournalist nej 204 7 211

ja 43 3 46

Total 247 10 257

KällaBrasilianska * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 212 9 221

ja 35 1 36

Total 247 10 257

KällaSvenska * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

182

KällaSvenska nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

KällaÖvriga * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaÖvriga nej 221 9 230

ja 26 1 27

Total 247 10 257

KällaInsändare * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaInsändare nej 246 7 253

ja 1 3 4

Total 247 10 257

KällaUndersökning * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaUndersökning nej 234 10 244

183

ja 13 0 13

Total 247 10 257

KällaExpert * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

KällaExpert nej 246 8 254

ja 1 2 3

Total 247 10 257

AktörEjspecificerad * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 236 10 246

ja 11 0 11

Total 247 10 257

AktörBolag * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörBolag nej 238 7 245

ja 9 3 12

184

Total 247 10 257

AktörDemonstrant * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 24 5 29

ja 223 5 228

Total 247 10 257

AktörDilma * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörDilma nej 106 9 115

ja 141 1 142

Total 247 10 257

AktörDödsoffer * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörDödsoffer nej 239 10 249

ja 8 0 8

Total 247 10 257

185

AktörExpert * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörExpert nej 170 10 180

ja 77 0 77

Total 247 10 257

AktörFifa * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörFifa nej 239 9 248

ja 8 1 9

Total 247 10 257

AktörFotboll * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörFotboll nej 234 6 240

ja 13 4 17

Total 247 10 257

186

AktörHD * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörHD nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

AktörJournalist * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörJournalist nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörLäkare * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörLäkare nej 245 9 254

ja 2 1 3

Total 247 10 257

AktörOrganisation * VinklingDemVärlden Crosstabulation

187

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörOrganisation nej 225 7 232

ja 22 3 25

Total 247 10 257

AktörPolis * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörPolis nej 142 7 149

ja 105 3 108

Total 247 10 257

AktörPolitiker * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörPolitiker nej 73 3 76

ja 174 7 181

Total 247 10 257

AktörÖvrigt * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

188

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 245 9 254

ja 2 1 3

Total 247 10 257

AktivröstIngen * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstIngen nej 157 8 165

ja 90 2 92

Total 247 10 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 244 8 252

ja 3 2 5

Total 247 10 257

AktivröstDemonstrant * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden Total

189

nej ja

AktivröstDemonstrant nej 177 8 185

ja 70 2 72

Total 247 10 257

AktivröstDilma * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstDilma nej 229 10 239

ja 18 0 18

Total 247 10 257

AktivröstExpert * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstExpert nej 169 8 177

ja 78 2 80

Total 247 10 257

AktivröstFifa * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

190

AktivröstFifa nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktivröstFotboll * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 240 10 250

ja 7 0 7

Total 247 10 257

AktivröstInsändare * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 246 7 253

ja 1 3 4

Total 247 10 257

AktivröstLäkare * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstLäkare nej 243 10 253

191

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstOrganisation * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstPolis * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstPolis nej 246 10 256

ja 1 0 1

Total 247 10 257

AktivröstPolitiker * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 243 10 253

ja 4 0 4

192

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 247 10 257

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigt * VinklingDemVärlden Crosstabulation

Count

VinklingDemVärlden

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 246 10 256

ja 1 0 1

Total 247 10 257

193

VinklingÖvrigt

Tidningssektion * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total Nej ja

Tidningssektion utrikes 115 4 119

generell 36 3 39

in- och utrikes 69 2 71

ledare 8 0 8

förstasida 5 1 6

kultur 5 0 5

opinion 7 0 7

insändare 2 0 2

Total 247 10 257

Datum * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

Datum 15 juni 2013 15 0 15

19 juni 2013 77 0 77

20 juni 2013 29 2 31

21 juni 2013 48 0 48

22 juni 2013 6 0 6

23 juni 2013 14 1 15

194

24 juni 2013 14 0 14

25 juni 2013 7 0 7

26 juni 2013 2 0 2

27 juni 2013 2 2 4

28 juni 2013 15 1 16

29 juni 2013 4 0 4

30 juni 2013 2 2 4

2 juli 2013 8 0 8

9 juli 2013 2 0 2

13 juli 2013 1 1 2

14 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 0 1 1

Total 247 10 257

Genre * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

Genre nyhetsartikel 224 10 234

ledare 4 0 4

bildtext 10 0 10

insändare 4 0 4

krönika 1 0 1

fråga /quiz 3 0 3

intervju 1 0 1

195

Total 247 10 257

Längd * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

Längd <500 65 6 71

>500 men <1000 43 2 45

>1000 men <2000 45 1 46

>2000 men <3000 67 1 68

>3000 men <4000 13 0 13

>4000 14 0 14

Total 247 10 257

KällaEjspecificerad * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 230 9 239

ja 17 1 18

Total 247 10 257

KällaNyhetsbyrå * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt Total

196

nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 58 3 61

ja 189 7 196

Total 247 10 257

KällaJournalist * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

KällaJournalist nej 203 8 211

ja 44 2 46

Total 247 10 257

KällaBrasilianska * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 212 9 221

ja 35 1 36

Total 247 10 257

KällaSvenska * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

197

KällaSvenska nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

KällaÖvriga * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

KällaÖvriga nej 222 8 230

ja 25 2 27

Total 247 10 257

KällaInsändare * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

KällaInsändare nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

KällaUndersökning * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

KällaUndersökning nej 235 9 244

198

ja 12 1 13

Total 247 10 257

KällaExpert * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

KällaExpert nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörEjspecificerad * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 237 9 246

ja 10 1 11

Total 247 10 257

AktörBolag * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörBolag nej 235 10 245

ja 12 0 12

199

Total 247 10 257

AktörDemonstrant * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 24 5 29

ja 223 5 228

Total 247 10 257

AktörDilma * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörDilma nej 108 7 115

ja 139 3 142

Total 247 10 257

AktörDödsoffer * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörDödsoffer nej 239 10 249

ja 8 0 8

Total 247 10 257

200

AktörExpert * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörExpert nej 170 10 180

ja 77 0 77

Total 247 10 257

AktörFifa * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktörFifa nej 238 10 248

ja 9 0 9

Total 247 10 257

AktörFotboll * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörFotboll nej 230 10 240

ja 17 0 17

Total 247 10 257

201

AktörHD * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktörHD nej 245 10 255

ja 2 0 2

Total 247 10 257

AktörJournalist * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörJournalist nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörLäkare * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörLäkare nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktörOrganisation * VinklingÖvrigt Crosstabulation

202

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktörOrganisation nej 225 7 232

ja 22 3 25

Total 247 10 257

AktörPolis * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörPolis nej 142 7 149

ja 105 3 108

Total 247 10 257

AktörPolitiker * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörPolitiker nej 69 7 76

ja 178 3 181

Total 247 10 257

AktörÖvrigt * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

203

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktörÖvrigt nej 246 8 254

ja 1 2 3

Total 247 10 257

AktivröstIngen * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstIngen nej 161 4 165

ja 86 6 92

Total 247 10 257

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 242 10 252

ja 5 0 5

Total 247 10 257

AktivröstDemonstrant * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt Total

204

nej ja

AktivröstDemonstrant nej 176 9 185

ja 71 1 72

Total 247 10 257

AktivröstDilma * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstDilma nej 229 10 239

ja 18 0 18

Total 247 10 257

AktivröstExpert * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstExpert nej 167 10 177

ja 80 0 80

Total 247 10 257

AktivröstFifa * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

205

AktivröstFifa nej 244 10 254

ja 3 0 3

Total 247 10 257

AktivröstFotboll * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstFotboll nej 240 10 250

ja 7 0 7

Total 247 10 257

AktivröstInsändare * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 243 10 253

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstLäkare * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstLäkare nej 243 10 253

206

ja 4 0 4

Total 247 10 257

AktivröstOrganisation * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 245 8 253

ja 2 2 4

Total 247 10 257

AktivröstPolis * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstPolis nej 246 10 256

ja 1 0 1

Total 247 10 257

AktivröstPolitiker * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 243 10 253

ja 4 0 4

207

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 247 10 257

Total 247 10 257

AktivröstÖvrigt * VinklingÖvrigt Crosstabulation

Count

VinklingÖvrigt

Total nej Ja

AktivröstÖvrigt nej 247 9 256

ja 0 1 1

Total 247 10 257

208

Bilaga 16. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingFortsattaprotester

Månghövdad massprotest Södra Dalarnes Tidning. Publicerat i print 2013-06-21. TT. Sektion: General. Sida: 9. Del: 1.

BRASILIEN Det blev inget jubel när Brasiliens myndigheter, i en första eftergift till demonstranterna, lät priset på kollektivtrafiken vara. Prishöjningen, startskottet för Brasiliens största protester sedan militärdiktaturens fall, är långtifrån den enda knäckfrågan. Det är framförallt Brasiliens nya medelklass som nu gjort sin röst hörd. Över att miljarder investeras i fotboll, över att stora summor hamnar i politikernas fickor och att de inte får vad de betalar för.

209

Bilaga 17. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingFotboll

Blatter optimistisk inför VM 2014 Blekinge Läns Tidning. Publicerat i print 2013-07-02. TT-AFP. Sektion: SPORTEN. Sida: 30. Del: 1.

FOTBOLL. De kraftigaste protesterna i Brasilien på 20 år lade en skugga över Confederations Cup. Men Internationella fotbollsförbundets ordförande Sepp Blatter är inte bekymrad inför VM. - Vi kommer att få ett helt enastående VM nästa år, inga problem, säger Blatter. Fler än 1,5 miljon människor har deltagit i protesterna, där kritiken bland annat gällt regeringens val att göra mångmiljardsatsningar på nya arenor i stället för att förbättra redan eftersatta områden som sjukvård, skola och kollektivtrafik. En annan oro gäller om Brasilien är redo att anordna ett så stort evenemang. Åtta lag på sex arenor gick bra, men under VM är det 32 lag och tolv olika värdstäder. - Vi måste förbättra kommunikationer, flygplatser och allmänhetens säkerhet, säger idrottsminister Aldo Rebelo.

210

Bilaga 18. Antal datum, längd, källor, aktörer, aktiva röster och genrer per VinklingFotboll inom övrig journalistik

Tidningssektion * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

Tidningssektion sport 25 23 48

förstasida 0 1 1

Total 25 24 49

Datum * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

Datum 15 juni 2013 1 0 1

17 juni 2013 7 0 7

19 juni 2013 0 1 1

20 juni 2013 3 0 3

21 juni 2013 3 0 3

22 juni 2013 1 0 1

23 juni 2013 1 0 1

26 juni 2013 2 9 11

28 juni 2013 0 1 1

30 juni 2013 3 0 3

1 juli 2013 3 0 3

211

2 juli 2013 0 11 11

4 juli 2013 1 0 1

19 juli 2013 0 2 2

Total 25 24 49

Genre * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

Genre nyhetsartikel 21 22 43

krönika 1 0 1

fråga /quiz 0 2 2

intervju 3 0 3

Total 25 24 49

Längd * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

Längd <500 8 6 14

>500 men <1000 3 7 10

>1000 men <2000 7 11 18

>2000 men <3000 2 0 2

>3000 men <4000 1 0 1

>4000 4 0 4

212

Total 25 24 49

KällaEjspecificerad * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaEjspecificerad nej 22 22 44

ja 3 2 5

Total 25 24 49

KällaNyhetsbyrå * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaNyhetsbyrå nej 9 4 13

ja 16 20 36

Total 25 24 49

KällaJournalist * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaJournalist nej 12 21 33

ja 13 3 16

Total 25 24 49

213

KällaBrasilianska * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaBrasilianska nej 15 23 38

ja 10 1 11

Total 25 24 49

KällaSvenska * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaSvenska nej 25 24 49

Total 25 24 49

KällaÖvriga * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaÖvriga nej 24 17 41

ja 1 7 8

Total 25 24 49

KällaInsändare * VinklingFotboll Crosstabulation

214

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaInsändare nej 25 24 49

Total 25 24 49

KällaUndersökning * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaUndersökning nej 25 24 49

Total 25 24 49

KällaExpert * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

KällaExpert nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktörEjspecificerad * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörEjspecificerad nej 25 24 49

215

Total 25 24 49

AktörBolag * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörBolag nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktörDemonstrant * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörDemonstrant nej 4 11 15

ja 21 13 34

Total 25 24 49

AktörDilma * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörDilma nej 23 18 41

ja 2 6 8

Total 25 24 49

216

AktörDödsoffer * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörDödsoffer 0 25 24 49

Total 25 24 49

AktörExpert * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörExpert nej 22 24 46

ja 3 0 3

Total 25 24 49

AktörFifa * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörFifa nej 20 9 29

ja 5 15 20

Total 25 24 49

AktörFotboll * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

217

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörFotboll nej 13 12 25

ja 12 12 24

Total 25 24 49

AktörHD * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörHD nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktörJournalist * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörJournalist nej 19 24 43

ja 6 0 6

Total 25 24 49

AktörLäkare * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

218

AktörLäkare nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktörOrganisation * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörOrganisation nej 24 24 48

ja 1 0 1

Total 25 24 49

AktörPolis * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörPolis nej 11 15 26

ja 14 9 23

Total 25 24 49

AktörPolitiker * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörPolitiker nej 16 4 20

ja 9 20 29

219

Total 25 24 49

AktörÖvrigt * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktörÖvrigt nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktivröstIngen * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstIngen nej 17 24 41

ja 8 0 8

Total 25 24 49

AktivröstArtikelnsjournalist * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstArtikelnsjournalist

nej 23 24 47

ja 2 0 2

Total 25 24 49

220

AktivröstDemonstrant * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstDemonstrant nej 20 24 44

ja 5 0 5

Total 25 24 49

AktivröstDilma * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstDilma nej 24 24 48

ja 1 0 1

Total 25 24 49

AktivröstExpert * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstExpert nej 22 24 46

ja 3 0 3

Total 25 24 49

AktivröstFifa * VinklingFotboll Crosstabulation

221

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstFifa nej 23 11 34

ja 2 13 15

Total 25 24 49

AktivröstFotboll * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstFotboll nej 21 13 34

ja 4 11 15

Total 25 24 49

AktivröstInsändare * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstInsändare nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktivröstLäkare * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll Total

222

nej ja

AktivröstLäkare nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktivröstOrganisation * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstOrganisation nej 25 24 49

Total 25 24 49

AktivröstPolis * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstPolis nej 22 24 46

ja 3 0 3

Total 25 24 49

AktivröstPolitiker * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstPolitiker nej 24 18 42

ja 1 6 7

223

Total 25 24 49

AktivröstÖvrigajournalister * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstÖvrigajournalister

nej 21 24 45

ja 4 0 4

Total 25 24 49

AktivröstÖvrigt * VinklingFotboll Crosstabulation

Count

VinklingFotboll

Total nej ja

AktivröstÖvrigt nej 25 24 49

Total 25 24 49

224

Bilaga 19. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingLösningar

Splittrat bakom Brasiliens protester Vimmerby Tidning. Publicerat i print 2013-06-24. TT. Sektion: IN & UTRIKES. Sida: 6.

BRASILIEN. Demonstrationerna fort-sätter i Brasiliens storstäder, trots president Dilma Rousseffs löften om reformer. Rousseff har utlovat samtal med representanter för protesterna - men vilka som leder de splittrade grupperna är oklart. - De har ingen ledare, ingen kärnfråga och ingen koppling till någon etablerad institution, säger Alberto Almeida, politisk analytiker vid forskningsinstitutet Instituto Analise i São Paulo, till TT. Protesterna utlöstes tidigare i juni då brasilianska myndigheter höjde priset på bussoch tunnelbanebiljetter.

225

Bilaga 20. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingVåld

Protestvåg över Brasilien Göteborgs-Posten. Publicerat i print 2013-06-15. Sektion: Utland. Sida: 20. Del: 1.

Stockholm: En våg av protester har under de senaste dagarna sköljt över Brasilien, i protest mot att allmänna transportmedel blivit dyrare att färdas med. Det som började som ett fredligt studentuppror i storstaden São Paulo för drygt en vecka sedan har senare urartat i sammandrabbningar med polis som skjutit tårgas och gummikulor mot demonstranterna. I São Paulo har oroligheterna lett till ett 50-tal skadade och till att hundratals personer, varav de flesta senare släpptes på fri fot, gripits. Det skriver den brasilianska dagstidningen Folha de São Paulo. (TT)

226

Bilaga 21. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingDemVärlden

Demonstrationer ett hälsotecken Kvällsposten. Publicerat i print 2013-06-24. En som ser verkligheten. Sektion: General. Sida: 4. Del: 1.

Uppror, demonstrationer och upplopp kanske är sunda reaktioner i sjuka samhällen? Norra Afrika, Turkiet och nu Brasilien. Vanliga människor kanske helt enkelt har fått nog av korruption, enorma löner, fallskärmar, maktfullkomlighet. I Brasilien har man insett hur deras ledare lägger pengar på Korrupta OS-delegater och fotbollspampar. Fotbollsspelare med löner på miljoner i veckan. Man har på många ställen i världen upptäckt hur FN visar sig vara en jätteorganisation där arbetet går ut på att klia varandras ryggar och göra sig stora förmögenheter. Man ser hur maktens män och kvinnor fullkomligt badar i pengar och andra rikedomar. Politiker, bankdirektörer, styrelsemedlemmar i stora företag och människor som via fackförbund roffar åt sig allt de kan. Det är inte bara höga löner och stora fallskärmar. Det är gigantiska för måner. Dessa maktmänniskor har tappat verklighetsförankringen. Detta blir allt vanligare i alla länder. Inte minst i Sverige. Vi svenskar är dock inte de som protesterar mer än genom ord. Girigheten framkallar folks reaktioner i fler och fler länder.

227

Bilaga 22. Kvalitativt undersökt artikel med VinklingÖvrigt

Nej till omstridd lag i Brasilien Nerikes Allehanda. Publicerat i print 2013-06-27. TT-AFP. Sektion: Utrikes. Sida: 12. Del: 1. BRASILIA. Brasiliens kongress har röstat ned ett omstritt lagdörslag (PEC 37) om kor- ruption, som varit ett viktigt skäl till de våldsamma protesterna runt om i landet. Kongressen har också lovat mer pengar till vård och skola. Demonstranterna ansåg att PEC 37 riskerade att leda till ökad korruption eftersom lagen skulle ha inneburit en inskränkning av åklagarnas befogenheter att utreda korruption och maktmissbruk.