Kvalitet i förskolan

Kvalitet i förskolan

Dagsprogram09.30 Presentation av dagen09.45 Vad säger forskningen?11.00 Bensträckare (kvar i lokalen) SMS-frågor11.20 Riktmärke för barngruppernas storlek11.40 SMS-frågor12.00 Mingellunch13.00 Statsbidrag för mindre grupper13.45 SMS-frågor14.00 Stödmaterial om kvalitetsfaktorer14.50 SMS-frågor 15.15 Kaffe för den som vill

Barngruppers storlek i förskolan- Konsekvenser för utveckling och kvalitet

Sonja Sheridan • Pia Williams

Föreläsningens fokus

• Barngruppers storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning i Norden

• Barngruppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet

Teman relaterade till barngruppens storlek

Förskolans socioekonomiska förhållanden

Arbetslagets utbildning och kompetens

Förskolans miljö

Förskolans barngrupper

Policy och styrdokument

Kvalitetsperspektiv

En likvärdig förskola för alla barn

Professionsperspektiv- kunskapssyn- syn på lärande

Barnperspektiv- delaktighet och inflytande- hälsa och välbefinnande

Om vår studie

• Fallstudier i 12 förskolor

• Intervjuer med förskollärare

• Enkät som besvarats av 698 förskollärare i 46 olika kommuner med olika svarsalternativ och öppna frågor med utrymme att själv beskrivao 44,1 procent har mer än 20 yrkesverksamma

år inom förskolano Genomsnittliga gruppstorleken i vårt

material var 20,4 barn och personaltätheten var 5,13 (Skolverket 5,08)

Procentuell fördelning av gruppstorlekar

Barn i förskolan

Statistik från Skolverket (2013)

Genomsnittliga gruppstorlekar i förskolan 1985-2014

• Förskolan har utjämnande socio-ekonomiska effekter. Barn som individer, familj och samhälle drar fördelar av att delta i en förskola av hög kvalitet

• Personaltäthet, outbildad personal, personalomsättning och barngruppernas storlek drabbar den verksamhet hårdast där barnen har de sämsta sociala och ekonomiska förutsättningarna

• Utsatta barn och barn från resursfattiga miljöer drar störst nytta av att vistas i förskola

• Förskolan spelar en viktig roll för att motverka exkludering, genom att den ger barn större möjligheter till en bättre skolstart

Förskolan – en socioekonomisk investering

Arbetslagets utbildning och kompetens

• Förskolans uppdrag

• Interaktion och kommunikation med barn

• Förmåga att integrera barns sociala, kognitiva och emotionella kunnande i olika lärandesituationer

• Förmåga att integrera innehåll, förskoledidaktisk kunskap, fördjupad kunskap inom såväl de förstärkta områdena i förskolans läroplan som bild, musik, estetiska uttrycksformer, religion, etik, filosofi, närmiljö och samhälle

• Systematiskt kvalitetsarbete

Problem med stora grupper

• Att inte hinna se varje barn

• Tidsfaktorn - ökat antal barn = mindre tid för varje barn och aktiviteter

• Barns delaktighet minskar när barnantalet ökar/blir för stort, vilket kan innebära bortval av innehåll och aktiviteter

• Den fysiska miljön och antalet barn i gruppen

• Känsla av missnöjdhet gällande sina pedagogiska insatser, kompetens och profession

• En vision om att färre barn i gruppen kan lösa det som de upplever som problematiskt; bland annat att arbeta utifrån läroplanens intentioner

Varför upplevs gruppen som stor?

• De förtydligade kraven i läroplanen och mål och intentioner med förskolan– matematik, språk, naturvetenskap, teknik

• Att vara arbetsledare

• En kunskapssyn med fokus på kommunikation och individualisering

• Ökade krav på dokumentation

• Brist på tid att planera, reflektera och organisera

Läroplan och arbetssätt

• Organisation av barngruppen relaterat till antal barn i gruppen

• Stora barngrupper kräver ett annat arbetssätt

• Att inte hinna med planerat innehåll

• Att välja specifika innehåll ur förskolans läroplan– Innehåll och djup

Förskolans miljö relaterat till antal barn

• Många relationer skapar stress för både barn och vuxna • Barns stress behöver uppmärksammas mer i relation till

antalet barn i grupperna • Många och instabila relationer skapar anknytningsproblem

för barn • Många barn i gruppen skapar höga ljud- och bullernivåer • Organisation i form av storarbetslag innebär flera riskfaktorer

för barn

• Många barn i gruppen försvårar för barnen att vara delaktiga och ha inflytande över verksamheten

• Det finns ett samband mellan barns språkutveckling och antalet barn i gruppen

• Lokaler som inte står i paritet med antalet barn och vuxna på förskolan gör det svårare att skapa en fungerande verksamhet

Förskolans miljö relaterat till antal barn

Barnantal och personaltäthet

• Barngruppens storlek måste alltid relateras till personaltätheten under hela dagen

• Personaltätheten och barnantalet behöver vara anpassade så att det blir möjligt att göra gruppindelningar under dagen

• Många barn i gruppen försvårar för vuxna att kunna se, möta, samtala med och engagera sig i enskilda eller ett fåtal barn

Kvalitet i relationer

M. Seland, 2011

Förskolans barngrupper: vad är en liten och stor barngrupp?

• För liten när vuxna inte behövs – barngruppen fungerar

• För stor när vuxna blir stressade, inte hinner med barnen och att arbeta utifrån läroplansmålen

• För liten när barn inte hittar kamrater

• För stor när barn inte blir sedda och delaktiga

Gruppindelning - när, hur och varför?

• Organisation i smågrupper sker oftast under 1-1,5 timme /dag

• Barnens ålder, intressen, val av aktiviteter

• Organisatoriska faktorer viktiga: tillgänglig personal, schema, barngruppens sammansättning, förskolans rumsliga utformning

• Förskolans dagsrytm, aktiviteter, att upprätthålla ordning, nå grundläggande mål som trygghet, stabilitet och förutsägbarhet

• Att skapa tid till uppgifter som dokumentation, planering, administration, praktiska göromål (städ, materialvård, måltider), föräldrasamverkan etc.

Vilka saker har betydelse för gruppindelning?

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

Instäm

mer inte alls ‐Instäm

mer helt

0

10

20

30

40

50

60

70

Vad är gruppindelningarnas huvudsyfte?

Har större betydelse

% a

v m

axim

ala

poän

gant

alet

Har mindre betydelse

Förskollärares bedömning av förmågor och färdigheter barn bör lära sig i förskolan i relation till gruppstorlek

Gruppstorlek relaterar till flera samverkande faktorer• Socioekonomiska förhållanden och resurstilldelning• Arbetslagets utbildning och kompetens• Personaltäthet• Barns ålder, gruppens sammansättning och

organisering• Förskolans lokaler: yta och utrymme

Vad kan arbetslaget göra?

• Ta reda på vad problemet är

• Kommunicera i arbetslaget, med chefer och huvudman, föräldrar och barn

• Gör kartläggningar (närvaro, barn/personal)

• Fundera över hur arbetstider, schemaläggning och verksamhet är organiserad - vilken flexibilitet är möjlig?

• Vilken kompetens behöver utvecklas och hur kan man göra det?

• Diskutera: var går gränsen för antal barn i gruppen? För barnen, för arbetslaget, för förskolans kvalitet? Vad innebär det nya riktmärket?

Slutsatser• Barngruppens storlek - ett stort antal barn i gruppen, är en

känsligare faktor för kvalitet än personaltätheten

• Barngruppens storlek och sammansättning måste alltid relateras till personaltäthet under hela dagen

• Personaltäthet och barnantal ska vara anpassade så att villkor ges till gruppindelningar under dagen

• Organisation i form av storarbetslag innebär flera riskfaktorer för barn

Slutsatser• Många barn i gruppen, försvårar för vuxna att kunna se, möta,

samtala med och engagera sig i enskilda/fåtal barn och för barn att vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten

• Barns språkutveckling har samband med antal barn i gruppen

• Lokaler som inte står i paritet med antal barn och vuxna på förskolan försvårar en fungerande verksamhet

• Vikten av att ta tillvara och lyssna på de yrkesverksamma i förskolan

Publikationer Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S., Williams, P., & Nasiopoulou, P. (2014). Stora barngrupper I förskolan –ett medieperspektiv. I J. Balldin, J. Dahlbeck, A. Harju & P. Lilja (red.). Om förskolan och de yngre barnen –historiska och nutida nedslag. 101-114. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning. 9, 7. 1-14.

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., Sheridan, S., & Hellman, A. (2015). Swedish preschool teachers’ ideasof the ideal preschool group. Journal of Early Childhood Research. 1–17.

Rosenqvist, A. (2014). Förskollärares perspektiv på barngruppsstorleken i förskolan. Licentiatuppsats. Göteborgs universitet.

Sheridan, S., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Group size and organisational conditions for chilchildren’s learning in preschool: a teacher perspective. Educational Research, 56, 4. 379–397.

Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Williams, P., Sheridan, S., Harju-Luukkainen, H., & Pramling Samuelsson, I. (2015). Does group size matter in prescool teacher’s work? The skills teachers emphasise for children in preschool groups of different size. Journal of Early Childhood Education Research, 4, (2), s. 93-108.

Williams, P., Sheridan, S., & Pramlilng Samuelsson, I. (2016). Barngruppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur.

•

Ställ din fråga via SMS

• 71 120• Fråga (mellanslag) din fråga• Max 150 tecken• Exempel:• Fråga (mellanslag) Vad är ett allmänt råd?

Riktmärke för barngruppernas storlek

Allmänna rådRekommendationer om hur olika målgrupper kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna.

KommentarerSyftar till att underlätta förståelsen av de allmänna råden. Ingår inte i de allmänna råden utan ska utgöra ett stöd i läsandet av och arbetet med råden.


BakgrundRegeringen gav den 12 mars 2015 Skolverket i uppdrag att återinföra riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Riktmärke skulle införas i kommentar till allmänna råd om förskolan och baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med utgångspunkt i främst pedagogisk, utvecklings-och socialpsykologisk forskning.


KartläggningKartläggning av aktuell nordisk pedagogisk samt utvecklings-och socialpsykologisk forskning kring barngruppernas storlek i förskolan.

Pia Williams och Sonja Sheridan, Göteborgs universitet


• Samråd

• Diskussionsgrupper

• Hearing


Socialstyrelsen• För de minsta barnen (2 år) på daghem rekommenderades

en gruppstorlek på 5-6 barn, för de något äldre (3-4 år) 8-12 barn. Socialstyrelsen förordade även en åldersblandad ”familjegrupp” med högst 15 barn 2,5-7 år.

• Ett riktvärde bestående av 15 barn i en så kallad syskongrupp (1-6 år) fanns kvar i Socialstyrelsen allmänna råd från 1987.


Skolverket”En kunskapsöversikt som Skolverket tagit fram (2001 a) visar dock att riktmärket för en gruppstorlek om ca 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt.”

Allmänna råd om kvalitet i förskolan


• Efter det att den statliga regleringen av gruppstorleken släpptes 1984 och statsbidragssystemet ändrades ökade antalet syskongrupper med fler än 15 barn från 14 procent 1981 till 38 procent 1990.

• Skolverkets statistik visar att såväl personaltätheten som gruppstorleken varit i stort sett konstant i svenska förskolor sedan 2005.

• Den vanligaste gruppstorleken för 2015 var 16-18 barn. Variationen av barngruppernas storlek är stor från färre än 10 till fler än 28 barn.


• Riktmärke baserat på tidigare praxis och anges i ett spann för yngre (1-3) respektive äldre (4-5) barn.

• Ytterligare tydligöra vikten av kvalitetsfaktorer som personalens utbildning och kompetens, personaltäthet, barngruppens sammansättning samt förskolans fysiska miljö.

• Tydliggöra vikten av barngruppens storlek under hela vistelsetiden.

Allmänna råd för förskolan• Revidering av befintliga råd pågår

• Extern referensgrupp

• Remiss troligen i november

• Beslut troligen i januari 2017

• Ny publikation troligen i februari 2017

Bra mat i förskolan• Bra mat i förskolan – läs Livsmedelsverkets remissversion

http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/bra-mat-i-forskolan---uppdaterade-rad-pa-remiss/

• Seminariedagar i september och oktoberhttp://www.livsmedelsverket.se/om-oss/kurser-och-seminarier/lek-och-lar-med-maten-i-forskolan/

Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan

Förutsättningar för statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan- Söks av kommunala och enskilda huvudmän- Minska eller motverka en utökning av barngruppens storlek- Huvudmän söker för åtgärder på specifika förskolor- 30 000 kr per plats - Bidragsår 1 juli – 30 juni

Lite statistik för ansökan 2016/2017

Inkomna/sökta BeviljadeAntal ansökningar 850 563- Varav kommuner 256 242- Varav enskilda huvudmän

594 321

- Antal förskolenheter 3 937 2 820

Totalt belopp 1 253 154 000 948 393 000

Om urvalet

- Regleras i förordning och föreskrift

- Förskolenheter rangordnas efter

- Barngruppsstorlek innan bidrag (störst går först)

- Antal barn per årsanställd (störst går först)

- En huvudman kan beviljas bidrag för alla, vissa eller inga förskolenheter

- Förskolor som beviljats har haft barngrupper som varit minst 17,5 barn, och minst 6 barn per årsanställd

Minska barngruppernas storlek – två exempel

Förskolan Äpplet, 1 avdelning 22 barn

Mindre barngrupper i förskolan = färre barn på förskolan

Förskolan Äpplet, 1 avdelning 20 barn

Genomsnittlig barngruppsstorlek: 20

Statsbidrag för 2 platser: 60 000

Mindre barngrupper i förskolan = fler barn på förskolan

Förskolan Äpplet, 2 avdelningar, 30 barn

Genomsnittlig barngruppsstorlek: 15

Statsbidrag för 7 platser: 210 000

Motverka en utökning

- Sökte förra året för att minska. Söker i år för att motverka utökning med motsvarande siffror.

- Bidrag som lämnas för att motverka en utökning på förskolan Äpplet kan användas för att bygga förskolan Plommonet.

Vilka åtgärder är godkända? Vilka är det inte?

- Beror på lokala förutsättningar. Huvudman och förskolechef diskuterar lämpliga åtgärder.

- Exempel på åtgärder som inte godkänts

- Enbart öka personaltäthet

- Dela upp barnen i fler grupper under en mindre del av dagen

- Kontakta Skolverket om du är fundersam!

Får vi använda pengarna till att anställa mer personal?- Bidraget syftar till att minska barngruppernas storlek,

inte till att öka personaltätheten…

… men…

… mer personal kan göra det möjligt att skapa fler och mindre barngrupper

Vad händer om vi måste ta in ett extra barn i april?- Åtgärderna ska ske under bidragsåret, 1 juli – 30 juni

- ”Under bidragsåret” är inte samma sak som ”under helabidragsåret”

- Kontakta oss om du är fundersam!

Vad betyder det att vi ska prioritera barn födda 2013 eller senare?

- Prioritera ≠ enbart omfatta

- I första hand ska de yngsta barnen få små grupper

- Förskolor som enbart har äldre barn kan också söka!

Vad är ”en avdelning”?

- En avdelning är den grupp barnen huvudsakligen ingår i

- Formella organisationsstrukturen passar inte alltid in i denna definition (hemvister, storförskolor)

Vi beviljades bidrag för fsk Äpplet. Kan vi minska grupperna på fsk Päronet istället?

- Statsbidraget söks och beviljas utifrån barngruppsstorlek på specifika förskolor

- Det går inte att i efterhand byta ut förskolor i ansökan

- Alltid möjligt att göra mer än vad som står i ansökan;så länge ni minskar på Äpplet kan ni minska på Päronet också!

Att tänka på under pågående bidragsår

- Får åtgärderna effekt (minskar barngruppsstorleken)?

- Kontakta Skolverket om du funderar över något!

- Kontakta Skolverket om förutsättningar förändras, t ex

- Ny huvudman tar över verksamheten

- Kraftigt förändrade barnantal

Att tänka på inför kommande ansökan

- Glöm inte att rapportera till SCB!

- Ska vi minska antalet barn eller förändra organisationen?

- Sätt att skapa fler avdelningar: nya lokaler, bygga om lokalerna, utegrupp

- Nästa ansökningsomgång mars 2017!

[email protected]