Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom ... · [email protected] . Förskolan –engagemang –lärande Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön [email protected]

Innehåll

• Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande

• Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende

• Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd?

Resultat från TuTi – projektet

• “Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang och motverkar

beteendeproblem”

• Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd utöver det stöd som ges till alla barn?

• Vilka faktorer leder till att barnet får stöd?

• Aktiviteter och barns engagemang i förskolan under en dag (Observationsdata från 39 avdelningar)

Diskussion och reflektion

Sammanfattning


Förskolan – engagemang – lärande

Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan

bättre när det gäller att läsa, skriva och räkna. Bra skolprestationer

skyddar mot psykisk ohälsa.

Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre.

Barn som går i förskola är mer ”vana” vid skolaktiviteter ex. vänta på sin

tur, problemlösning, hålla koncentration, anpassa och reglera sitt

agerande.

(Aydogan, 2012; Bronfenbrenner & Ceci, 1994; Claessens, 2012; McWilliam & Casey, 2008)

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan i styrdokumenten

9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov

kräver (SFS 2010:800)

2.2 Utveckling och lärande

Arbetslaget ansvara för:

- Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag.

2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

[…] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolläraren ansvarar för:

- Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera

hur förskolan tillgodoser barnens möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. (Lpfö, rev. 2010)


Definition av vilka barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan

Definieras delvis av samhällets krav…

Men också av karaktäristika hos

barnet och de miljöer barnen lever i.

Barns fungerande i vardagen bestäms

av flera faktorer såväl i personen som i

samspelet och miljön.

(Hardoff, 2005; Simson et al. 2003; Stein, 2006)

”Bra vardagsfungerande”

Barnet har förmåga att hålla

uppmärksamheten på en pågående

aktivitet eller egen aktivitet.

Barnet kan samspela med andra barn på

ett socialt accepterat sätt.

Barnet kan lösa olika problem trots att

det tar lång tid.

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

[email protected]

Perspektiv på insatser för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan

Tillrättavisa,

uppmärksamma och

dämpa barnets negativa

beteende

Stöd och uppmuntran för att

bidra till barnets positiva

fungerande i förskolan?


Resultat från TuTi - projektet

• “Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang och

motverkar beteendeproblem”

• Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd utöver det stöd

som ges till alla barn?

• Vilka faktorer leder till att barnet får stöd?

• Aktiviteter och barns engagemang i förskolan under en dag

(Observationsdata från 39 avdelningar)

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan Hur identifieras barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan?

Definierade av externa aktörer

17,3 % var ”barn i behov av särskilt stöd” varav 3,7 %

var barn med formell diagnos ex. autism, celebra

pares, ADHD

Insatser definierade av stödteam: åtgärdsprogram

innehåller insatser för att bidra till barnets utveckling

men inte stöd för fungerande i förskolan.

Definierade av förskolepersonalen

13,6 % var barn som hade svårigheter i förskolans

vardag.

Barn som stör:

- organiserade aktiviteter ex. samling

- andra barns lek

- rutinsituationer

Barn med försenad språkutveckling.

Barn som uppvisar svårigheter i kamratsamspel och i

bristande uppmärksamhet.

Insatserna syftade framförallt till att ”dämpa”

beteendeproblem

(Lillvist et al., 2010; Sjöman et al, in prep; Granlund et al., in prep)


[email protected]

Vilka olika typer av åtgärder görs i förskolan för de barn som uppvisar på andra områden?

Med handledning

• Den starkaste prediktorn är att särskilda åtgärder

görs är när barn som uppvisar beteendeproblem

stör den fria lek eller inverkar negativt på hela

gruppen

• Individuellt stöd ex. tecken som stöd, talpedagog

som arbetar med barnet, resurspedagog.

• Samarbete med andra ex. täta kontakter med

föräldrarna, BVC – kontakt, specialpedagog,

habiliteringen

• Avgränsar intryck, vuxen nära

Utan handledning

• Den starkaste prediktorn är när barnets negativa beteende

inverkar på hela gruppen eller att barnet har ett annat

modersmål än Svenska.

• Individuellt stöd ex. Konsekvent förhållningssätt, vuxen nära så

barnet kan fokusera

• Särskild uppmärksamhet från vuxna ex. vuxen som förhindrar

att barnet knuffar andra barn, individuella samtal med barnet

efter en konflikt.

• Tillrättavisar/diskuterar med barnet om det negativa

beteendet

• Anpassning av förskolemiljön ex. skapa lugna vrår

(Almqvist, Sjöman, Golsäter & Granlund, in prep.)


[email protected]

Samverkan med föräldrar vid tidpunkt 1

• Sannolikheten att det är samverkan med föräldrar är högre om stöd

ges med extern handledning.

• Sannolikheten för samverkan mellan förskolans personal och

föräldrar är lägre om stöd ges utan handledning


[email protected]

“Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang

och motverkar beteendeproblem” (Sjöman et al, in prep.)

Avdelningsnivå

• Uppförandeproblem har inte

någon statistisk signifikant

negativ effekt på barnets

engagemang

• Hyperaktivitet har en statistisk

signifikant negativ effekt på

barnets engagemang men…

Individnivå

Sannolikheten för att barnets engagemang

stärks och hyperaktivitet minskar vid samma

tidpunkt om:

• Positivt kamratsamspel dominerar inom

gruppen.

• Förskolans personal är lyhörda, följer upp

barnens tankar, ställer utvecklande frågor

utan ett rätt svar.

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön

[email protected]

Aktiviteter, interaktion och barns engagemang i förskolan under en dag (Observationsdata från 39 avdelningar)

Medel – högt engagemang

Barn som befinner sig i parallell lek med ett eller flera andra barn (Ex. använder samma material men

det är inget samarbete mellan barnen).

Barn som är i en aktivitet utan förutbestämda regler med ett eller flera andra barn (ex. bygger med

klossar).

Barn som är i en aktivitet med förutbestämda regler med ett eller flera andra barn (ex. bygger en koja i

samband med dramalek)

Lågt engagemang:

Barn som observerar andra barns lek

Barn som inte är sysselsatta

Övrigt: övergångar, måltider


[email protected]

Organisering och grupperingar(Observationsdata från 39 avdelningar)

Diskutera

1. Vad karaktäriserar de barn som är i behov

av särskilt stöd på Er enhet?

2. Vilka insatser behövs för att gynna barnets

engagemang och fungerande i förskolan?

3. Vilka hinder finns för att gynna barnets

engagemang och fungerande?

(Organisation, samverkan, gruppnivå,

annat?)


SlutsatsFörskolan kan bidra till barns psykiska hälsa genom att:

Positivt engagemang minskar sannolikheten för beteendeproblem

Minska enskilda “punkt insatser” för att dämpa negativa beteenden.

Öka enskilda insatser för att öka barns engagemang.

Insatser och förutsättningar i förskolan?

o Att förskolepersonal är lyhörda för barnets intressen och behov.

o Att förskolepersonal stödjer och bidrar till positiva samspel inom barngruppen

o Att förskolepersonal fokuserar på faktorer som bidrar till barnets engagemang och

delaktighet, mindre på att åtgärda beteendeproblem.

o Samverkan mellan externa aktörer och förskolans personal för att bidra till barnets

vardagsfungerande i förskolan


Mer information om projektet

Vill du veta mer?

Följande länk innehåller en informationsfilm om vårt projekt:

http://hj-lxstream.hj.se/show/tuticg

Du kan även läsa om projekt inom forskningsmiljön CHILD:

http://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/child.html

Frågor utifrån dagens föreläsning kontakta Madeleine på:

[email protected]


http://hj-lxstream.hj.se/show/tuticg

http://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/child.html

mailto:[email protected]

Documents

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom ... · [email protected] . Förskolan –engagemang –lärande Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar