Utbildning för Hållbar utveckling på ... · Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11 Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet 4 Inledning I min terminsuppgift

Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11

Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet

Utbildning för Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011

- vad innebär det nya ämnet Hållbart samhälle?

StefanTörnblom Kursansvarigvåren2011: ItaiPanas Examinator: MagdalenaSvanström



2



3

- Innehållsförteckning

UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ....................................................................................................................................................... 1

- VAD INNEBÄR DET NYA ÄMNET HÅLLBART SAMHÄLLE? .............................................................1

- INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......................................................................................................... 3

LÄNKAR.......................................................................................................................................................... 3 INLEDNING .................................................................................................................................................... 4 SYFTE OCH METOD....................................................................................................................................... 5 RESULTAT ..................................................................................................................................................... 6 PERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING OCH UTBILDNING ........................................................................ 6 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ................................................................................................10 VIKTIGA TANKEGÅNGAR INOM ESD..........................................................................................................13 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ..............................................14 URCENTRALTINNEHÅLL....................................................................................................................................17 MILJÖSPÅRET I ÖREBRO – SÅ VILL VI GÖRA..............................................................................................18 EXEMPLET HÅLLBAR STAD – ÖREBRO VS STRALSUND............................................................................19 DISKUSSION.................................................................................................................................................21 PERSPEKTIV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING OCH UTBILDNING ......................................................................21 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING .................................................................................................21 VIKTIGA TANKEGÅNGAR INOM ESD..........................................................................................................21 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET I GY2011 ..............................................22 MILJÖSPÅRET I ÖREBRO – SÅ VILL VI GÖRA..............................................................................................22 EXEMPLET HÅLLBAR STAD – ÖREBRO VS. STRALSUND ..........................................................................22 SLUTSATS.....................................................................................................................................................23 REFERENSER ...............................................................................................................................................24 BILDKÄLLOR ................................................................................................................................................24 BILAGOR......................................................................................................................................................25

Länkar FördensomvillvetamerommiljöinriktningenochdetkommandeMiljöspåretiÖrebro,besökvårhemsida:http://orebromiljo.wordpress.com/



4

Inledning IminterminsuppgiftkommerjagattbehandlaHållbarUtvecklingochUtbildningförHållbarUtveckling,medinriktningmotgymnasietochGy2011,dennyagymnasiereformen.JagharundermångaårarbetatmedmiljöundervisningpåNv‐programmet,förstmedMiljövårdsteknik,sedanmedMiljökunskapidenförstaversionenavLgy‐94ochsedanfrån2000meddenuvarandeämnenaMiljökunskap100pochMiljöpolitik50psomtillsammansmedKemiBochBiologiButgörmiljöinriktningenpåNv‐programmetidag.Itermins‐uppgiftenfrånhöstterminen2010,HållbarutvecklingpåNaturvetenskapsprogrammet‐elevensmöjlighettillfördjupningiGy2000ochGy20111framgår

En[…]skillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnärmiljöinriktningenmedämnetMiljökunskapochkursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekursernaHållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängskapatsiTeknikprogrammet.DenyakursernaärvalbarasomfördjupningskurseriNaturvetenskapsprogrammet.

DeskillnadersomfinnsmellandebådaalternativenärotillräckligtutreddaochförattkunnaundervisaiämnetHållbartsamhällepådetnyaNa‐programmetiGy2011ärdetviktigtattundersökavilkaskillnadernaärochvaddeinnebäripraktikenigymnasieskolan.Vårteminensterminsarbetekommerattutgåfråndetsomgjordeshöstterminen2010ochbyggavidarepådetidedelarsomfinnsbehovaviochmeddetnyakursinnehållet.Detkandågällabådeinnehåll,metoderochtillämpningaripraktiken.DetkommerocksåattbehandlaolikaperspektivpåHållbarUtvecklingochsvenskochinternationellsynpåUtbildningförHållbarUtveckling(EducationforSustainableDevelopment–ESD).Dettidigarearbetetgåratthittapåhttp://orebromiljo.wordpress.comunderrubrikenGy2011ochMiljöspåret.

1 Törnblom, Stefan (2010): Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011. Lärarlyftet Chalmers.

Paddling på Svartälven. Projektet Biologisk mångfald i svensk skog. Foto: Stefan Törnblom.



5

Syfte och metod SyftetmeddettaarbeteärattutredaskillnadernamellanattarbetaimiljövetenskappåNv‐programmet(iengelskspråkiglitteraturEnvironmentalEducation–EE)iGy2000,ochiUtbildningförHållbarUtveckling(iengelskspråkiglitteraturEducationforSustainableDevelopment–ESD)pånaturvetenskapsprogrammetiGy2011.JaghargjortnågranedslagiengelskspråkiglitteraturochidokumentfrånUNECEskommittéförESD(UnitedNationsEconomicCommissionforEuropeSteeringCommitteeonEducationforSustainableDevelopment)somfrämsthandlarommetoderochlärarkompetensförESD.FörattelevernasförkunskaperfrångemensammagymnasiekurserskaframgåkommerjagattkorttittapåinnehålletidekurserdekommeratthalästinnandeiårskurstvåkanbörjameddenvalbarakursenHållbartSamhälle.JagkommerlitenoggrannareattundersökainnehålletidenyakursernaiämnetHållbartSamhälleochsehurdetinnehålletkanblitillenundervisningipraktiken.Arbetetutgårfrånetttidigarehöstterminsarbete(Törnblom2010)därbegreppetHållbarutvecklingsynades,ochsärskiltdådenetiskadimensionenavHållbarutveckling.IdetarbetetjämfördejagocksådetnyanaturvetenskapsprogrammetmeddetäldreGy2000,närdetgällerelevensmöjlighetertillfördjupningiHållbarUtveckling.VissadelaravdetarbetetåterkommerhärkompletteratmedflerperspektivpåHållbarutveckling.IarbetetharjaganväntmigavtankekartorgjordaiprogrammetXmind. Frågeställningar

- Hursermanpåutbildningförhållbarutvecklingnationelltochinternationellt?- Hurkommerelevenattmötahållbarutvecklingiobligatoriskaochvalbarakurseri

Gy2011?- Hurserlämpligaarbetsområdenutsomtäckerkursinnehålletidenyakurserna?- HurkanvigöradettillundervisningiGy2011?

Vandring i bokskogen på Rügen, Mecklenburg-Vorpommern. Projektet Hållbar stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.



6

Bild 1. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling med ett rättviseperspektiv och ett intergenerationellt (över generationsgränsen) perspektiv. Bild: Ulrika Palme, Chalmers

Resultat

Perspektiv på Hållbar utveckling och utbildning ViktigabyggstenariHållbarUtveckling(HU)enligtFN:sdeklarationerär”enetikbyggdpåsolidaritet,jämlikhetochömsesidigrespektmellanmänniskor,länder,kulturerochgenerationer;detärutvecklingiharmonimednaturen,somtillfredställermänniskorsbehovutanattförsämraförutsättningarnaförkommandegenerationeratttillfredsställasinabehov”2(minöversättning).Meddenhärutgångspunktenräckerdetintemeddetklassiskamiljöperspektivetpåundervisningsomharvaritrådandeisvenskaskolorunder60‐,och70‐talen(Öhman&Östman2004;Öhman2008).IJohanÖhmanskapitelibokenValuesandDemocracyinEducationforSustainableDevelopmentbenämnerhandettaperspektivfaktabaserat.DenfrämstanackdelenmeddettaärenligtÖhmanattundervisningeninteresulterarihandlingskompetenshoseleven.MedtidenuppstodettbehovavattarbetamermedvärderingarochetikochmedÖhmansorduppstårennyselektivtraditionunder80‐talet3,somhankallarnormativ.Emellertidärintehellerdennainvändningsfri,denärinteutformadförattbehandladenstorakomplexitetsomuppstårnärflerperspektivochsvårafrågorskainlemmasiundervisningen.Dennormativatraditionengöranspråkpåattkunnahittalösningariforskningsomintealltid

finnsfärdiga,blandannateftersomallalösningarmåsteanpassastilllokalaochkulturellaförutsättningar.Dessutomuppstårriskenattundervisningenfårenkaraktäravpolitiskindoktrinering–”såhärskadutyckaochtänka”.ÖhmannämnerblandandraAndrewStablesvidUniversityofBathiEngland,somenforskaresomarbetatmeddehärfrågorna.Somettsvarpådessainvändningarförssedanenannanmöjligselektivtraditionfram,denpluralistiska,medenundervisningsompräglasavfriåsiktsbildningochsomutvecklarelevenshandlingskompetens.Härhandlardetmeraomatthittagemensammasvarpåvärderelateradefrågorgenomdiskussioneroch,ommöjligt,

konsensusbeslut.Genomdiskussioneravdethärslagetkanmanocksåfåmöjlighetatthanterafrågornasstorakomplexitet4.Riskenmeddennatradition,påpekarhan,blirdåiställetenrelativism,därallaåsikterärlikavärdaochlikamöjliga. 2 UNECE Committee on environmental policy (2011): Learning for the future: Competences in Education for Sustainable Development, Sixth meeting, ECE/CEP/AC.13/2011/6. Arbetsmaterial skickat av Magdalena Svanström. 3 Öhman, Johan och Östman, Leif (2004): Vad är utbildning för hållbar utveckling? Öhman, Johan och Östman, Leif , red: Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. 4 Öhman, Johan (2008): Environmental ethics and democratic responsibility – a pluralistic approach to ESD. Öhman, Johan red: Values and Democracy in Education for Sustainable Development s17-32. Malmö: Liber.



7

Miljöfrågor,ellerEE(EnvironmentalEducation),ärframföralltettekologisktperspektivpåHU(hållbarutveckling).Ibild1synsenfigurgjordavUlrikaPalmefrånChalmers.DetärenflerdimensionellbildavHUmedekologiskt,teknisktochekonomiskt,socialtochetiskthållbarutvecklingsomävenskatahänsyntillännuoföddagenerationer.Föratttahandomalladessamöjligaperspektivbehövsettmycketmedvetetuppläggavundervisningen.Förattbättrekunnahanteraochgöraenbildavallabegreppenochavkomplexitetenidetvi

skagöranärviskaparenpluralistiskundervisningförenförståelseavhållbarutvecklingharjagvaltattgöraettantaltankekartor(mind‐maps)iprogrammetXmindsomgårattförändramedutvecklingenavbegreppethållbarutvecklingunderdeårsomföljer.MycketavinspirationentilltankekartornakommerfrånFredrikGröndahlsochMagdalenaSvanströmsbok,Hållbarutveckling–enintroduktionföringenjörerochandraproblemlösare.StrukturernaitankekartornaärocksåettförsökattgöraenbildavämnetHållbart

samhällepådetnyaNa‐programmetiGy2011.Ovan(bild2)synsenkartasomvisarenmöjligindelningavHållbarUtvecklingisexperspektiv,ekologiskt,ekonomiskt,socialt,teknisktochvetenskapligtochetisktochpedagogisktperspektiv.

FörattläramigprogrammetXmindharjaganväntmigavskolverketsPIM‐sidor5därdetfinnsmycketinspirationatthämta.ProgrammetfungerarbådepåMacochWindows‐systemochfinnsiengratisversionsomärmycketintuitivochenkelattanvända.Ibild3synsnågraviktigabegreppinomekologiskthållbarutveckling.Jagkommerinteattkommenteraallabegreppenideolikakartorna,detfinnsinteutrymmefördethär.

5 http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/A/2/

Bild 3. Ekologiskt perspektiv på hållbar utveckling.

Bild 1. Olika perspektiv som kan ingå i det komplexa begreppet Hållbar utveckling. Illustration gjord i programmet Xmind.



8

Inästabild(bild4)synsnågrabegreppinomekonomiskthållbarutveckling.Denbågformadelinjenvisarkopplingarmellandetekologiskaochekonomiskaperspektivetpåhållbar

utveckling.Enkopplingsomärgrundläggandeförförståelsenavhållbarutvecklingärmellannaturresurser,ekosystemtjänster(somt.ex.pollineringellervattenreninginaturligakretslopp)ochproduktion/konsumtion.Ännuenkopplingärattknappastnågonekoturismkommertillutanbiologiskmångfald(sebild3).Häruppstårdettydligakonfliktermellanbevarandeochutnyttjandeochmellandenhärgenerationenochdekommande.Dåkommerolikapusselbitartillanvändningförattlösaolikaproblem(manbegränsardetmanserpåtilldetsomansesviktigtförjustdethärproblemet)ochmankanupptäcka

hurnäraknutnatillvarandradetekologiskaochdetekonomiskaperspektivetpåhållbarutvecklingär.

Ibild5synsendelavdebegreppsomärviktigainomdetsocialaperspektivetpåhållbarutveckling.NyckelbegreppochtemansomärviktigaförESDfinnst.ex.listadeiUNECEsdokumentfrånVilnius2005s4.Baraendelavdemfinnsmedhär.IettinformelltdokumentfrånOECD6harjagdocksettattderekommenderarattvissaavdehärbegreppenstuderasförstpåuniversitetsnivå(tertiarylevel).HärbehövsvidarediskussionerinomlärargruppenochblanddemsomintresserarsigförESD.Detsocialaperspektivetärinte

minstviktigtförbarnochurettbarnperspektiv,dåtrygghetochsäkerhet,tillgångpåutbildningochsjukvårdkanavgörahurlivetskagestaltasigförettbarnienfamiljmedsmåresurser.

6 http://www.unece.org/env/esd/inf.meeting.docs/EGonInd/8mtg/ESDCompetenciesOECD.pdf

Bild 4. Ekonomiskt perspektiv på hållbar utveckling.

Bild 5. Socialt perspektiv på hållbar utveckling.



9

Vidjämförelsermellanolikakulturerochländerkandessafaktorer,närresursernaärknappa,varamycketmeravgörandeförhurhållbarutvecklingserutänandrafaktorerochperspektiv.NärFredrikGröndahlochMagdalenaSvanströmskriveromHållbarutveckling(Gröndahl,Svanström,2010)nämnerdesystemtänkandesomettviktigtverktygförattförståhållbarutveckling.

Närmanprataromvilkakompetensersombehövsförattmanskakunnaverkaförenhållbarsamhällsutvecklingbrukarmannämnaattdetkrävsenhelhetssynochenförmågaatthanteradenkomplexitetsomuppstårnärmanskaförsökaförståkonsekvensernaavolikavalmanstårinför.Systemtänkandeärettredskapnärdetgällerattförståochbedömahurolikahandlingar,beslutellerandratyperavförändringariettsystempåverkartillståndetiomgivningenochinnebärenförståelseförhurolikakomponenterutgördelariettstörresystem,därhelhetenkanhaegenskapersomintesynsidelarna.(GröndahlochSvanströmkap.5s161)

Förettsådantarbetefinnsfleraverktygsomt.ex.materialbalanser,materialflödesanalyser,ekologiskafotavtryck,livscykelanalyser,multikriterieanalyser,kausaldiagrammedflera.Attkonstruerademkräveroftastväldigtmyckettidochansträngning,menattanvändasigav

demförattförståsystemochkunnadiskuteraochdraslutsatseromdemärfulltmöjligtigymnasieskolan.Ibild6synsnågrabegreppsomärviktigainomdettekniskt/vetenskapligaperspektivet.IdenyakursernaiämnetHållbartSamhällefinnsfleraavdessaverktygomnämnda.Bristenpåsystemtänkandeärettproblemisamhälletdärkortsiktigabeslututanhelhetssynpräglarpolitikochsamhälle7.Förattuppnåetthållbartsamhällemåstedettaperspektivutvecklasinomgymnasieskolan,intebarafördemsomväljertillvaletHållbart

samhälleutanförallaeleverigymnasieskolan.Detbetyderattmångalärareiolikaämnenmåstekunnaanvändasigavsystemtänkandeochverktygfördetigymnasieskolan.

7 Svanström, Magdalena och Gröndahl, Fredrik (2010): Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. s162

Bild 6. Tekniskt och vetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling.



10

AnitaFermsgymnasieutredningFramtidsvägen–enreformeradgymnasieskolasomtillstordellegattillgrundfördennyagymnasiereformenGy2011ärnärdetgällerHållbarutvecklingtillstordelredanomodern8.FörNa‐programmetbetyderdett.ex.attdettvärvetenskapligaelementetsomvartydligtiNaturkunskapAidentidigaregymnasieskolanförsvinnerochersättsavskrivningaromhållbarutvecklingifleraolikakurser.Ettuppläggsomgörattviåterfalleristuprörstänkandeominteettmycketmedvetetarbetegörsförattimplementerabegreppethållbarutvecklinggenomlärarfortbildningochlärarutbildningsreformer.

Detetiskaperspektivet(bild7)påhållbarutvecklingärkanskemindretydligtännågraavdeandramenintemindreviktigt.IsittöppningsanförandetillWorldConferenceontheChangingAtmosphere1988efterlysteGroHarlemBrundtland”anewholisticethic”(Stenmark2000,s133).Någonsådanetikharintekommittill,vilketkanvaraenavorsakernatillvarförKöpenhamnsmötetomklimatpolitikenidecember2009intekundeenasomnågotbindandeavtal.Denhållbarautvecklingensetikärenantropocentrisketik,dockintedentraditionellaformenutanenholistiskantropocentrisk

etiksomtarhänsyntillbehovenhosallamänniskoridennuvarandegenerationenochidekommandegenerationernaietthundraårsperspektiv(Stenmark2000).Vissaställningstagandenkandockinteheltförklarasmeddennaetikutankanbättreförklarasmedensvagbiocentrisketiksomtarhänsyntillallavarelsersbehov,dockiförstahandmänniskans.Utaninslagavbiocentrisketikgårdetenligtminmeninginteattförklaraallaformeravnaturskyddochartbevarandet.ex.

Utbildning för Hållbar Utveckling IAgenda21kapitel36frånvärldsmötetommiljöiRio1992slåsfastatt

utbildningäravgörandeförattfrämjaenhållbarutvecklingochförbättramänniskorsförmågaattlösamiljö‐ochresursproblem.

8 Regeringskansliet (2008): Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Vid en sökning i dokumentet ser man att inga resonemang förs om Hållbar utveckling på de 668 sidorna annat än på sidan 516 i samband med teknikprogrammet. Hållbar/-t: s306, s358, s512, s516 (3), s663. Två av träffarna är referenser. Agenda 21, Baltic 21E, Hagadeklarationen och sustainable får inga träffar alls!

Bild 7. Etiskt perspektiv på hållbar utveckling.



11

IAgenda21skrevsocksåomenläroplansöversynsomskullesyftatillattintegrerafrågorommiljöochutveckling.Däruttrycksdetattregeringarbörarbetaomläroplanerinomentreårsperiod(senast1995)förattinbegripahållbarutveckling.IöverenskommelsenAgenda21förutbildningförhållbarutvecklingiÖstersjöområdet‐Baltic21E9från2002,ocksåkalladHagadeklarationensägs:

[…]villviföreslåatthållbarutvecklingblirettavdehuvudsakligamålenförhelautbildningssystemet,bådeformellochicke‐formellutbildning,frånförskolaviagrundskola,gymnasieskolaochkommunalvuxenutbildningtillhögreutbildningochfolkbildning.Måletskallinkluderasiallaläroplaner(minförstärkning)ellermotsvarandedokumentberoendepåutbildningsnivå,ochkursplanersamtutgöraendeliettlivslångtochlivsvittlärande.Detskallintegrerasiexisterandeämnenochdisciplinermenocksåutvecklassomspeciellakurser.Detinbördessamspeletmellannaturvetenskapochsamhällsvetenskapmåstestärkas(s7).

Härstärks”bör”från1992(Agenda21kapitel36punkt5svensköversättning),till”skall”iBaltic21E,somdåblirenbindandeöverenskommelseomUtbildningförHållbarUtveckling,ettbegreppsomkanförkortasUHUmensomjagidennarapportbenämnerESD.Litesenareisammadokumentfinnskonkretiseratförskolväsendet,vilkaåtgärdersomskagöraspåvarjeskola(s11).

Målförskolan(förskolanochdetoffentligaskolväsendet)Allaeleverskallhakompetens,värderingarochfärdigheterförattkunnavaraaktiva,demokratiskaochansvarsfullamedborgareochförattkunnafattaegnabeslutliksomförattkunnadeltaibeslutinomolikanivåerisamhälletförattskapaetthållbartsamhälle.Eleveniyrkesutbildningskallocksåhafärdigheterochkompetensrelevantaförsittframtidaarbetsliv.Dettaförutsätterföljande:•lagar,förordningar,läro‐ochkursplanerinkluderarutbildningförhållbar utveckling,•utbildningförhållbarutvecklingingåriordinarieskolarbeteochutgörgrundenför detdagligalivetiskolan,•lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning,•ändamålsenligametoderanvändsiundervisningenochenskolmiljöutformadsomärpositivtillhållbarutveckling(minförstärkning).

FörattlevaupptilldethärkrävsstorasatsningarpåESDinomhelaskolväsendet,mensärskiltpålägrestadierupptillochmedgymnasietdärdetännuärheltotillräckligt(primaryochsecondarylevels).Påuniversitetsnivånärsatsningenenligtminaerfarenheterlitetydligare. 9 Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21E. Stockholm.



12

UNECEsCommitteeonEnvironmentalPolicyskriver10attUNECEframtillnukoncentreratsittarbetepåattintegrerahållbarhetsperspektiviläroplanerochlärarutbildning.

However,ESDinvolvesentirelynewapproachestoteachingandlearning,andgoodpracticesonthisaspect,whichisavitalcomponentofcompetencesinESDintheeducationsector,arealmostnon‐existent11.

IdokumentetbenämntLearningforthefuture:CompetencesinEducationforSustainableDevelopmentbeskriverUNECEocksåatthållbarhetärenprocessdärsvarenpåfrågornakanskiljaberoendepåvarochnärfråganbesvaras,attdetärettlärandesompågårdärlösningarnakommerattskiftaövertid(UNECE2011,s2).

Detärlättareattbeskrivahurdethållbarasamhälletserutänattbeskrivavägendit.Vägentilletthållbartsamhällegårgenomotaligasmåochstorabeslutavenskilda,företag,politikerochintresseorganisationersomursinaolikaperspektivintealltidkommerframtillsammabeslut

ellerensvillföljasammaväg.Detsomverkarrationellturprivatpersonenssynvinkeläroftainteförenligtmedsamhälletsintresseochdärförmåstesamhälletmedstyrmedelgörasåattprivatpersonersbeslutblirförenligamedsamhällsintresset.Medtidochalltbättreteknikutvecklingkommerandravägarattblimöjligaändesomstårtillbudsjustnu.ESDhandlarmycketomlivslångtlärande12ochomattviinteännuvethursamhälletskaomvandlastill

hållbarhet.Komplexitetenidettakräveravutbildningförhållbarutvecklingjustattdenkanhanteraosäkerhetochstorkomplexitet13.UtbildningförHållbarutvecklingbehöverkunnahanteraolikaperspektivsamtidigtochkunnageenhandlingskompetenstilleleven/medborgaren.

Samtidigtsomutbildningförhållbarutveckling(ESD)ökarmedvetandetomkomplexitetenochdetdynamiskaelementetifrågoromhållbarutveckling,spelar

10 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3. 11 Ibid. s3. 12 Gough, Stephen och Scott, William (2003): Sustainable development and learning. Framing the issues. London: Routledge. s1. 13 Ibid. s37.

”Kolossen i Prora”, Hitlers bild av Hållbar Utveckling för det tredje riket. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.



13

detocksåennyckelrolliattgörahållbarutvecklingbegripligochkonkret.ESDhjälpertillbådemedattutvecklaförmågantillkritiskreflektionochsystemisktochframtidstänkande,såvälsomattgemotivtillhandlingarsomverkarförhållbarutveckling(minöversättning)(UNECE2011,s2).

Avdetföljerattutbildningsväsendetmåsteföljamedidenhärprocessenförattintehjälpatillattöverföragamlalösningartillungamänniskoristortbehovavatthittaandranyaresynsättochlösningarpåproblemändetidigaregenerationernaanväntsigav.

DemenarocksåattimplementeringenavESDiskolanavstannatibristpåkompetenshoslärare,lärarutbildare,rektorerochbeslutsfattareiutbildningssektorn.Enviktigkomponentidetta,menarUNECE,ärattutbildaremåsteavlägsnasigfrånattbarameddelakunskaptillattarbetamedproblemochmedlösningartilldeproblemen.Fördettabehövsnyakompetenserinombl.a.systemtänkande,visionärttänkande,arbetemedmångaolikaperspektivochinomproblemlösning14.Dessutom,menarUNECEkrävsnykompetensinombedömningochskolutveckling.

Viktiga tankegångar inom ESD Enviktigslutsatsavdensammanställningavnödvändigakompetenser(förlärare)som

UNECEgjortärattalladessakompetenserknappastfinnshosnågonindividutanattdetsnararehandlaromkollektivkompetens15ochsamarbete.Bild8visarnågrabegreppsomkännetecknarESD.Kompetensavdethärslagetkräverenlärandeprocessochärintekunskapsomärlämpligvarkenförföreläsningellerfördialogpedagogik.Dettagällernaturligtvisvaresigdenlärandeärskolelev,lärarstudentellerlärareifortbildning.Attskaffasigenhandlings‐kompetensinomdet

14 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3. 15 Ibid. s4.

Bild 8. Pedagogiskt perspektiv på hållbar utveckling.



14

härområdetlämparsigtroligenvälfördensvenskaformenavläroplanmedmålstyrningdärkompetenserochinnehållkankompletteravarandra.Attbyggauppettlärandesomställerkravpåochutmanardenlärandeochlederframtilldethärslagetavkomplexakompetenserkräverettnoggrantvalavochutformningavuppgifter.DethärställerkravpålärareattutvecklaettlärandesomUNECEbeskriversom”interdisciplinarythinkingandteachingaswellascommunicationandprojectmanagement”16,ettslagavlärandesominteallalärareärbekvämamedochsomställerstorakravpålärareattvågaexperimenteraochgåutanförsinagränser.PåUNECEshemsidahttp://www.unece.org/env/esd/SC.EGC.htmfinnsdokumentsomytterligareutvecklarvilkakompetenserlärarebehöverhamedsigförattkunnagenomföraenbraundervisningiESD.FörattkunnaintegreraESDiutbildningssektornkrävsattmanfokuserarpåhållbarutvecklingsomettämne,menarUNECE.BästverkanavinsattaresursertrormannåsgenomenförändringavlärarutbildningarnasåattlärarstudenternafårutvecklakompetenserinomESD.HärundrarjaghurmantänktinomGy2011därintehållbarutvecklingfåttnågonframträdandeplatsidestudieförberedandeprogrammen.

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011 ExamensmålenförNa‐programmetinnehållerföljandeskrivning:

Utbildningenskageförståelseavhurnaturvetenskapochsamhällsutvecklingömsesidigtharpåverkatochpåverkarvarandraochsärskiltbelysanaturvetenskapensrollifrågoromhållbarutveckling(ExamensmålenförNa‐programmets1).

Hur”belysanaturvetenskapensrollinomhållbarutveckling”skatolkasvetjaginte.Mendetgerutrymmeförenbegränsadtolkningavuppdraget,alltsåinteattt.ex.geelevenhandlingsberedskapinomhållbarutveckling,somskullevaraettmeruppfordrandeuppdrag.Härnedanföljerkortautdragurdekursersomskagebidragtillelevensförståelseavbegreppinomhållbarutveckling.KursernajagvaltutärBiologi1,Fysik1,Kemi1ochSamhällskunskap1b.Biologi1,100poängKurskod:BIOBIO01

Endastinomkursmomentetekologifinnsnågontydligskrivningomekologiskthållbarutvecklingikursenbiologi.Dockfinnsfleraandrabegreppsomärcentralainomhållbarutvecklingsomt.ex.ekosystemtjänster.Underrubrikenkaraktärocharbetsmetoderfinnshållbarutvecklingomnämntsomexempelpåvadmankanväljaattgöra.

16 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. s3.



15

Ekologi

• Ekosystemensstrukturochdynamik.Energiflödenochkretsloppavmateriasamtekosystemtjänster.

• Naturligaochavmänniskanorsakadestörningariekosystemmedkopplingtillfrågorombärkraftochbiologiskmångfald.

• Populationersstorlek,samhällensartrikedomochartsammansättningsamtfaktorersompåverkardetta.

• Ekologiskthållbarutvecklinglokaltochglobaltsamtolikasättattbidratilldetta.

Biologinskaraktärocharbetsmetoder

• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Modellerochteoriersomförenklingaravverkligheten.Hurdeförändrasövertid.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,

teorierochmodeller.• Avgränsningarochstudieravproblemochfrågormedhjälpavbiologiskaresonemang.• Planeringochgenomförandeavfältstudier,experimentochobservationersamtformulering

ochprövningavhypoteserisambandmeddessa.• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Fältstudierochundersökningarinomekologiinklusiveanvändningavmodernutrustning.

Simuleringavevolutionäramekanismer,tillexempelnaturligturval.Hurmanidentifierarorganismer.Mikroskoperingvidtillexempelstudieravcellerellercelldelning.

• Bearbetningavbiologiskadatamedenklastatistiskametoder.• Användningavgenetiskadataförstudieravbiologiskasammanhang.• Ställningstagandeisamhällsfrågorutifrånbiologiskaförklaringsmodeller,tillexempel

frågoromhållbarutveckling.

Fysik1,150poängKurskod:FYSFYS01

IkursmomentetEnergiochenergiresurserfinnshållbartsamhällenämnt.Iämnetssyftesynsocksåtydligtattelevenskafåmedsigfysikensbetydelseförenhållbarutveckling.Underrubrikenfysikenskaraktärnedan,tashållbarutvecklingsomexempelpåställningstagandenisamhällsfrågorsomutgårfrånfysikensförklaringsmodeller.

Energiochenergiresurser

• Arbete,effekt,potentiellenergiochrörelseenergiförattbeskrivaolikaenergiformer:mekanisk,termisk,elektriskochkemiskenergisamtstrålnings‐ochkärnenergi.

• Energiprincipen,entropiochverkningsgradförattbeskrivaenergiomvandling,energikvalitetochenergilagring.

• Termiskenergi:inreenergi,värmekapacitet,värmetransport,temperaturochfasomvandlingar.

• Elektriskenergi:elektriskladdning,fältstyrka,potential,spänning,strömochresistans.• Kärnenergi:atomkärnansstrukturochbindningsenergi,denstarkakraften,massa‐

energiekvivalensen,kärnreaktioner,fissionochfusion.• Energiresurserochenergianvändningföretthållbartsamhälle.



16

Fysikenskaraktär,arbetssättochmatematiskametoder

• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Hurmodellerochteorierutgörförenklingaravverklighetenochkanförändrasövertid.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,

teorierochmodeller.• Avgränsningochstudieravproblemmedhjälpavfysikaliskaresonemangochmatematisk

modelleringinnefattandelinjäraekvationer,potens‐ochexponentialekvationer,funktionerochgrafersamttrigonometriochvektorer.

• Planeringochgenomförandeavexperimentellaundersökningarochobservationersamtformuleringochprövningavhypoteserisambandmeddessa.

• Bearbetningochutvärderingavdataochresultatmedhjälpavanalysavgrafer,enhetsanalysochstorleksuppskattningar.

• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Ställningstagandenisamhällsfrågorutifrånfysikaliskaförklaringsmodeller,tillexempel

frågoromhållbarutveckling.

Kemi1,100poängKurskod:KEMKEM01

IkursenKemi1finnshållbarutvecklingendastomnämntunderrubrikenkaraktärocharbetssättvilketkantolkassomattdetärfysikochbiologitillsammanssomfårhuvudansvaretförattskolanleverupptillexamensmåletomhållbarutveckling(sesidan14).

Keminskaraktärocharbetssätt

• Vadsomkännetecknarennaturvetenskapligfrågeställning.• Modellerochteoriersomförenklingaravverkligheten.Hurmodellerochteorierkan

förändrasövertid.• Hurproblemochfrågoravgränsasochstuderasmedhjälpavkemiskaresonemang.• Detexperimentellaarbetetsbetydelseföratttesta,omvärderaochreviderahypoteser,

teorierochmodeller.• Planeringochgenomförandeavexperimentsamtformuleringochprövningavhypoteseri

sambandmeddessa.• Utvärderingavresultatochslutsatsergenomanalysavmetodval,arbetsprocessochfelkällor.• Ställningstagandeisamhällsfrågorutifrånkemiskamodeller,tillexempelfrågorom

hållbarutveckling.

Samhällskunskap1b,100poängKurskod:SAMSAM01b

KursenärgemensamförallaeleverpåNa‐programmet.Isyftetförämnetsamhällskunskapfinnsskrivningaromolikaperspektivpåvärldenochsamhälletochblanddemnämnshållbarutveckling”..skaundervisningenbehandlafrågorsomberörmakt,genus,konflikterochsamarbeten,kultur,fördelningavresursersamthållbarutveckling.17”Ikursenfinnshållbarutvecklingmedicentraltinnehållmedkopplingtillresursfrågorochjämställdhet.

17Skolverkets hemsida (20110606): http://www.skolverket.se/sb/d/3414



17

UrCentraltinnehåll

Undervisningenikursenskabehandlaföljandecentralainnehåll:

• DemokratiochpolitikpålokalochnationellnivåsamtinomEUochpåannaninternationellnivå.Medborgarnasmöjligheterattpåverkapolitiskabeslutpådeolikanivåerna.Politiskaideologierochderaskopplingtillsamhällsbyggande.

• Mänskligafri‐ochrättigheteriettnutidaochhistorisktperspektiv.• Gruppersochindividersidentitet,relationerochsocialalivsvillkormedutgångspunktiatt

människorgrupperasutifrånkategoriersomskaparbådegemenskapochutanförskap,över‐ochunderordning.Centralakategorierärgenus,sexualitet,normalitet,nationalitet,religion,etnicitetochklass.

• Samhällsekonomi,tillexempelekonomiskastrukturerochflödeniSverigeochinternationellt.Försörjning,resursanvändningochresursfördelningutifrånolikaförutsättningarochmedkopplingtilljämställdhetochhållbarutveckling(minförstärkning).

HållbarutvecklingingårihögregradikursenSamhällskunskap2somgespåinriktningenNaturvetenskapochsamhälle.IinriktningeningårocksåGeografi1därhållbarutvecklingärettgenomgåendetema.Dessabådakursernårendastdeeleversomvaltinriktningen.Dethärbetydersammantagetattenstordelavansvaretförattallaeleverpå

naturvetenskapsprogrammetskafåenbraundervisningiHållbarutvecklingpåennaturvetenskapliggrundfrämstvilarpåfysik‐ochbiologilärareisamarbete.

DeendakursernasomisigkangegymnasieeleveretthelhetsperspektivpåhållbarutvecklingärkursernaiämnetHållbartsamhälle,somviiÖrebroarbetarpåattutvecklaförNa‐programmet.

Besök på avfallsbolaget i Stralsunds stad. Chefen Frau Waschki tar emot. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund. Foto: Stefan Törnblom



18

Miljöspåret i Örebro – så vill vi göra FörattkunnafortsättaattutvecklaossiESDiÖrebrovillvigåfråndentidigareMiljöinriktningentillattinrättaMiljöspåret.Ietttidigarearbete(Törnblom2010)framgåratt

EnannanskillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnärmiljöinriktningenmedämnetMiljökunskapochkursernaMiljökunskap100poängochMiljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekursernaHållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängskapatsiTeknikprogrammet.DenyakursernaärvalbarasomfördjupningskurseriNaturvetenskapsprogrammet.Enjämförelsemellankursplanernafördetidigarekursernaochämnesplanernafördekursersomnuinrättasvisarattdenyakursersombästmotsvarardebådakursernaimiljöinriktningenärdebådasenare,Miljö‐ochenergikunskapochPolitikochhållbarutveckling.Dettaeftersomdetgesutrymmeförstudieruteinaturenochförattanläggaandraetiskaperspektivändetholistisktantropocentriska.

Detfinnsenheldelsomärliktdebådatidigarekursernameninnehålletärocksåbredarepåflerapunkter.DetärdockenstorskillnadiprogramstrukturensomgörattMiljöspåretkommerattkonkurrerapåettannatsättmedandravalsomelevernavillgöra.Antaletmöjligavalbaraprogramfördjupningskurserärstortochmångaolikaintressenhoselevernaskatillgodoses.Ensaksompåverkarelevernasvalmycketmeränderasintressenärsystemetmedmeritpoängförvissakursersomgördetnödvändigtfördematttaktikväljaförattkommainpådeuniversitetsutbildningardevill.ExempelpåinnehållidebådanyakursernaiämnetHållbartsamhällesespånästasidaiutdrag18(seocksåbilaga1och2).EftersomkursernatillhörTeknikprogrammetärinslagetavteknik‐ochenergitillämpningarstörreändetvaritpåmiljöinriktningen.UrcentraltinnehållförMiljö‐ochenergikunskap,HÅLMIJ0,100p

- Ekosystemensstruktur,dynamikochbärkraftsamtbetydelsenavbiologiskmångfald.

- Naturligaekologiskasystemsominspirationförteknikutveckling,tillexempelartificiellfotosyntes.

- Miljöhotochutmaningardärlivsstilensochbehovenskonsekvenserspeglasgenomattmantillexempelanvänderekologiskafotavtryck.

- Naturligaochavmänniskanskapadekretsloppsamtkretsloppssamhälletsorganisation.- Samhälletsstyrmedelochmålpålokal,regional,nationellochinternationellnivåmed

kopplingtillmiljö‐ochenergifrågor.- Miljörelateradeverktygförstyrningochbedömning,tillexempellivscykelanalys,

miljöcertifiering,miljömärkningochgrönacertifikat.- Förnybaraochickeförnybaraenergikällorsamtderasursprungochanvändbarhet.- Energi‐ochresursanvändningisambandmedlivsmedel,boende,transporterochövrig

konsumtion.

18 Skolverkets hemsida (2011-03-08): http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/H%C5L/titleId/H%E5llbart%20samh%E4lle



19

- Produktionavbränslensamtenergiomvandlingarinklusivedistributions‐,reningsochavfallslösningar.

- Energi‐ochresurseffektiviseringmedhjälpavtillexempelmätteknik,materialvalochandratekniskalösningar.

- Energiprincipen,energikvalitetochverkningsgradsamtfysikaliskaochkemiskaberäkningarochresonemang.

- Hurenkonsekvensanalysavolikahandlingsalternativutförs,tillexempelmedutgångspunktisäkerhetstänkande,genusfrågorelleretiskaresonemang.

UrcentraltinnehållförPolitikochhållbarutveckling,HÅLPOL0,100p

- Miljöhotochpolitiskautmaningarspegladegenomtillexempelekologiskafotavtryck.- Samhälletsstyrmedelochmålpålokal,regional,nationellochinternationellnivåsamthurde

användsisambandmedfrågoromenhållbaranvändningavnaturresurser.- Olikametoderförmiljövärdering,tillexempelnärmyndighetergenomför

samhällsekonomiskakonsekvensanalyser.- Svenskocheuropeiskmiljölagstiftningsamtinternationellakonventioneroch

överenskommelsermedkopplingartillhållbarutveckling.- DenpolitiskabeslutsprocesseninomområdethållbarutvecklingiSverigeochinomEU.- Miljöpolitiskaintressekonflikter,fråndåtidtillnutidochlokalttillglobalt.- Intresseorganisationerinomområdethållbarutveckling,derasarbeteochpåverkanpåden

politiskaagendanfrånlokaltillglobalnivå.- Etiskavärderingarochövervägandenisambandmedpolitiskabeslut.

IBilaga1och2finnsbildersomskildrarpåvilkasättsomdenyakursernaskiljersigfråndetidigare.Ibilaga3synsnågraförslagpåframtidaprojekt.Jagväljerpågrundavutrymmesskälattintediskuteradetvidarehär.

Exemplet Hållbar Stad – Örebro vs Stralsund Sedan2003harvivartannatårrestmedvåraelevertillStralsundinorradelenavföredettaÖsttyskland,idelstatenMecklenburg‐Vorpommern,förattstuderaHållbarStadochförattelevernaskafåjämförasinhemstadÖrebromedStralsund.StralsundärtrotssinnärhettillSverigeganskaannorlundaochettmycketbrajämförelseobjekttillÖrebro.Detärexempelpåentätstad,medenmycketgammalstadskärna.Stadenharvaritmedomflerabelägringaravolikaarmeér

ochvaritsvenskfrån1648till1815.Sedan2002ärstadenmedUNESCOsvärldsarvslista.

Kolossen i Prora. Hitlers tanke om hållbar utveckling, Kraft durch Freude. En tänkvärd plats att besöka. Projektet Hållbar Stad Örebro- Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.



20

EfterkrigetkomRödaArménochsedanhamnadestadenbakomjärnridåniÖsttyskland.EfterdieWende(vändpunkten;återföreningenmedVästtyskland1989‐90)harandraspråketiskolornabyttsfrånattvararyskatillengelskaochmycketharförändrats.StadensekonomiärdåligpågrundavattmångaflyttattillvästraTysklandocharbetslöshetenärhög.

ElevernasuppdragäratthittaettnyckeltalochmätaHållbarStadsutvecklinggenomenmätningsomdegenomförpåsåbrasättsommöjligtidebådastäderna.Attgöradethärigruppmedhandledningavosstrelärareärenmycketkrävandeuppgiftsomkräverattmankanenasilångadiskussioner,analyserasamhällssystemochhittamönster,likheterochskillnaderdärallapåverkandefaktorermåstevägasin.Nyckeltaletbliroftaen

kombinationavkvalitativochkvantitativanalysdärenmultikriterieanalysanvändsförattkommaframtillettmätetalförjämförelsen.Dethärgåralltbättreförvarjeårvireserdit,i

åriaprilvarfemtegångenvivardär.Arbetetär,tyckervi,ettmycketbraexempelpåESD,somärmycketuppskattatavelevernaiutvärderingarbådeförkunskapochkänsla(seutvärderingavåretsresaibilaga4).Somlitteraturunderprojektetsgångharviförutomartiklarurdagstidningarbådepåengelskaochsvenska,använtossavGröndahl,SvanströmHållbarutvecklingochavdenutmärktaJohansson,OrrskogAttbyggaetthållbartsamhälle,bådamycketuppskattadeavvåraelever.

Redovisning efter en veckas hårt arbete i Stralsund. Lokalen fick vi låna av kommunen. Totalt redovisade eleverna i fyra timmar. Projekt Hållbar Stad. Foto: Stefan Törnblom.

Ombord på färjan från Rostock till Trelleborg, en resa som tar cirka sex timmar. Eleverna skriver på sin individuella analys som ska lämnas in innan de kommer hem. Vi lärare får vara med i hela skrivprocessen. Projekt Hållbar Stad. Foto: Stefan Törnblom.



21

Diskussion

Perspektiv på Hållbar utveckling och utbildning JagharvaritmedomfleraläroplanerochutbildningsministrarochsettdenomsvängningiinriktningenavmiljöundervisningensomJohanÖhmantalarom.Jagbörjadearbetapåhögstadiet1984ochhadehögaförväntningarpåattmiljöundervisningskullevaraengagerande,roligochspännande.Dessaförväntningarinfriadesinte,avfleraanledningar,

menidagkännerjagettheltannatengagemang,enhandlingsberedskapochettsjälvförtroendefrånvåraelever.Detpluralistiskaarbetssättetgerettheltannatutrymmeförvåraeleverattutvecklasochfåsjälvförtroendeändendialogpedagogikvivanligtvisbedriverikemi,naturkunskapellerbiologi.MinnsdockattdethärärjustESD,enundervisningsomlämparsigförproblemmedhögkomplexitetochinslagavvärderingarsomskagehandlingskompetenstilleleverna.Dethärgårinteattöverförapåallundervisningiallakurserochämnen

ochkräverenheldelkunskaperochmognadhoselevernainnandekanklaraavdetpåettbrasätt.DennyagymnasieskolansombeskrivsiutredningenFramtidsvägen–enreformeradgymnasieskolalevertyvärrinteheltupptillskrivningarnaideinternationellastyrdokumentenomESD.Detsomsaknasärblandannatsystemtänkande,komplexitetochhelhetstänkandesåsomjagförsöktbeskrivadetiavsnittetomESDochibild8.

Utbildning för Hållbar utveckling PrecissominnehålletibegreppetHållbarUtvecklingständigtförändrasochutvecklasförändrasESD.Attföljamedidennautvecklingkräverenöppenhethosdensvenskaskolan,menocksåutvecklingstidförlärare,resurserochresurspersonersomfårchansenattsättasiginifrågorna.Meddenmycketpressadearbetssituationsommångalärarekännerav,lågalönertilllärareochdåligekonomihosskolorärförutsättningarnajustnuintesåljusaförattskolaniSverigeskakunnataigenförloradmark.Denhärprocessenskullehakunnatnåmycketlängremenmyckettyderpåattdenavstannatunder2000‐talet.

Viktiga tankegångar inom ESD Härharjagnuupptäckthurmycketsomredanfinnsochanarattännumerkommerattutvecklasinomdenärmasteåren.Deförmigmestintressantakällornaharjaghittatidenengelskspråkigalitteraturjagtagitdelaviarbetetmeddenhäruppsatsenochjagkangaranteraattjagkommerattåterkommatilldem.IsynnerhetharUNECEskommittéförESD

Det gamla torget i Stralsund från 1200-talet. Till vänster kommendantens hus från svensktiden på 1700-talet. Projektet Hållbar Stad Örebro-Stralsund 2011. Foto Stefan Törnblom.



22

gjortmycketarbetesomjagkommerattåtervändatill.EnannanbraresursärWWFslänk‐ochresursbibliotek19.

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet i Gy2011 Jaghoppasattvikanfåensnabbareutvecklingundertidenfrån2011till201420dåFNsdekadförUtbildningförHållbarUtvecklingtarslut.DetvorebramedensnabbrevideringavGy2011såattgymnasietsstyrdokumentpåettbättresättkundelevaupptilldemångaväldigtbraskrivningarsomfinnsiinternationellastyrdokumentförESD.Framtillattensådanrevideringskerfårviförsökagöradetbästaavsituationen.Dengymnasiereformsomnugenomförsharettannat,omänvällovligt,fokusänHållbarutveckling.Närdenärgenomfördkanskedetgårattdiskuteraävendessafrågor.

Miljöspåret i Örebro – så vill vi göra Vivillbyggavidarepådeprojektviredanharutvecklatundercirkatioårsarbetemedmiljöinriktningen(sedan2001).Tilldetvillviläggaytterligarenågragenomtänktaprojekt–inteförmånga,omenergi,teknikutveckling,lokalmiljöpolitik,styrmedelmm.(sebilaga3),när150poängblirtill200.Vilärarebehöverocksåläraossattanvändanågraavdemångaverktygsomanvändsförsystemanalyseravkomplexasystem.DebådakursernaMiljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochHållbarutveckling100poängkännsöverlastadeochdetbästavoreomvikundeintegrerademochendastgedemsomettpaketpå200poäng,dåvikanfåstorasamordningsvinstergenomattintebehövagöraomsammasaktvågångeridebådakurserna.Nivånpåskrivningarnaikursernaärhögochkantolkassomenmyckethögsvårighetsgradochkomplexitet,innehålletmåstedärförbrytasnertillrelativtenklabeståndsdelar.

Exemplet Hållbar Stad – Örebro vs. Stralsund Attarbetaigruppmedegnaprojektkanvaramycketkrävande,menblirsamtidigttryggt.Detblirkrävandenärallamåstepresteravarjetimmeförattgruppensarbeteskagåframåtochuppnåuppsattamåligruppensprojektplanochimålbeskrivningarnaförkursen.Detärlättattdetuppstårstarkakänslorunderarbetet,särskiltnärviarbetarmångatimmaromdagenienhelveckasomnärviäriTyskland.Genomattarbetapådethärsättetmedintegreradekurser(MiljökunskapochMiljöpolitik)ochintegreradeårskurseruppnårvimångamålsamtidigt(förentydligarebeskrivningavvåraarbetssättseTörnblom2010).Perspektivenblirflerochproblemenmerkomplexa.KursernaiMiljöinriktningenlämparsigmycketbrafördehärarbetssättenochskullekunnavaraolidligtfaktaspäckademedettannat,mertraditionelltarbetssätt.JustförattmötakomplexitetenibegreppetHållbarUtvecklingärdetviktigtatteleverna,igrupp,fårbenautkomplexauppgifter.DenhäruppgiftenkommerviattkunnabehållaidenyakursernaiGy2011.

19 http://www.wwf.se/utbildning/1287057-resurs-och-lnkbibliotek-internationellt 20http://portal.unesco.org/education/admin/ev.php?URL_ID=27234&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201



23

Slutsats DetärmycketarbetekvarinnanHållbarUtvecklingärfulltintegreradigymnasieskolanochkompetensinomESDfinnshosalladeläraresombehöverden.Arbetetmedattintegrera

ESDigymnasieskolanbedrivsintepåettmedvetetsätt,beroendepåattkunskapsaknashoslärare,skolledare,politikerochtjänstemäninomskolkontorenikommunen.MångakommunersaknartroligenheltellerharmycketlågkompetensinomESD.DennyagymnasieskolasomtillkommerharinteintegrerathållbarutvecklingsåsomdetuttrycksiHagadeklarationenattallutbildningskagöra.Hållbarhetsperspektivetärsvagt,ochskolanriskerarattmedverkatillattbyggafastossigamlamönster.Dennyareformerade

gymnasieskolanGy2011saknarocksåettbrahelhetsgrepppåESD.Dettahängersannoliktihopmedattgymnasieutredningensaknarettmedvetetperspektivpåhållbarutveckling.PåNa‐programmetiGy2011finnsmöjlighetattintegreraESD,ochdesomfrämstskagöradetsåattallaelevernåsavundervisningenärlärareibiologitillsammansmedlärareifysik.

SannoliktharförutsättningarnaattuppnågodakunskaperihållbarutvecklinghoselevernaförsämratsiochmedattkursenNaturkunskapAochMiljöinriktningenpåNv‐programmettasbort.NaturkunskapAgavperspektivsomvinuriskeraratttappabort,omsambandenmellannaturenochmänniskan,ochomhurexponentielltillväxtochökandeBNPmedökanderesursanvändningsomföljdförvärldensländerilängdenbliromöjlig.Inågonmånkankursernaiämnet

HållbartSamhälleersättaMiljöinriktningenmendetkommerattblisvårtattfåtillräckligtmångaeleverattväljadekursernablandalladeolikaandraalternativsomfinnstillvalbarakurserpåNa‐programmet,såattvikanstartakursernaochkommaöverenkritiskmassa(tillräckligtstorelevgrupp)dåvikansamarbetailärarlagochgenomföraprojektavdetslagetvikunnatarbetamedframtillnu,någotsomocksåärdetendakändasättetattgenomföraengodundervisningförhållbarutveckling.

Hela gruppen i hård vind ombord på färjan. Projekt Hållbar Stad Örebro – Stralsund. Foto: Stefan Törnblom.

Vindkraft och solenergi i Mecklenburg-Vorpommern. Foto: Stefan Törnblom



24

Referenser Gough, Stephen och Scott, William (2003): Sustainable development and learning. Framing the issues. London: Routledge. OECD (2008): OECD workshop on education for sustainable development. Paris, 11-12 September 2008. Pdf. Candice Stevens, OECD Sustainable Development Advisor. OECD (2008): OECD work on competencies for education for sustainable development (ESD). Informellt dokument från UNECEs hemsida. Johansson, Birgitta och Orrskog, Lars (2002): Att bygga ett hållbart samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21E. Stockholm. Regeringskansliet (2008), Utbildningsdepartementet: Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Regeringskansliet (2011): Examensmål för Na-programmet. http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/69/82/Examensm%E5l%20NA.pdf Skolverket (2002): Hållbar utveckling i skolan. Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Liber Distribution. Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård. Miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur: Lund. Svanström, Magdalena och Gröndahl, Fredrik (2010): Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber. Törnblom, Stefan (2010): Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011. Lärarlyftet Chalmers. UNECE Committee on environmental policy (2005): UNECE strategy for education for sustainable development. CEP/AC.13/2005/3/Rev.1 UNECE Committee on environmental policy (2008): How do teachers teach sustainable development? – a panel on competence in ESD in the education sector. Third meeting, ECE/CEP/AC.13/2008/7 19 March 2008. UNECE Committee on environmental policy (2011): Learning for the future: Competences in Education for Sustainable Development, Sixth meeting, ECE/CEP/AC.13/2011/6. Arbetsmaterial skickat av Magdalena Svanström. Öhman, Johan och Östman, Leif (2004): Vad är utbildning för hållbar utveckling? Öhman, Johan och Östman, Leif , red: Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Öhman, Johan (2008): Environmental ethics and democratic responsibility – a pluralistic approach to ESD. Öhman, Johan red: Values and Democracy in Education for Sustainable Development s17-32. Malmö: Liber.

Bildkällor Bild 2 publicerad med tillstånd av Ulrika Palme ur PowerPoint Hållbara urbana VA-system 2008-09-10 Fotografier: Mårten Persson, lärare på Rudbecksskolan, Örebro Stefan Törnblom, lärare på Karolinska skolan, Örebro Samtliga tankekartor gjorda i programmet Xmind, Stefan Törnblom.



25

Bilagor Bilaga1.InnehålletidebådanyakursernaMiljö‐ochenergikunskap100poängochPolitikochhållbarutveckling100poängisammanfattning:



26

Bilaga2.ÄmnetHållbartsamhälle,detvåtidigareochdebådanyakursernaisammanfattning.



27

Bilaga3.Förslagtillnyaprojektochtillattbehållanågragamla.Härbehövsmerdiskussioneromvadsomärmöjligt.



28

Bilaga4.ResultatetavdensenasteutvärderingenfrånProjektetHållbarStadiapril2011.Rügenärennaturupplevelsesominteärsåkunskapsbaserad.Stadsvandringskötsavosslärareochgår

utpåattlärasighittaistadensamtidigtsomvigårigenomendelavstadenshistoria.Attresaförattlärasigärettmycketuppskattatsättattarbetatrotsattdetkräverhårtarbeteavelevernaochnoginteliknarnågonstudieresadegjorttidigare.Detärockså

krävandeförläraresomdeltareftersomarbete,läxläsningochkvällsaktiviteterpågårheladenvaknatiden.

Diagram som visar resultatet av utvärderingen efter genomförd vecka i Tyskland 2011. Diagram: Maria Törnblom.

Documents

Utbildning för Hållbar utveckling på ... · Chalmers LLY030/LLY040 Teknikens vägar mot en hållbar värld vt-11 Vårterminsprojekt inom Lärarlyftet 4 Inledning I min terminsuppgift