Rapport Hållbar besöksnäring

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Rapport Hållbar besöksnäring

  • Hllbar besksnring

  • 2

    Hllbar anvndning av de resurser som r turismens bas natur, kultur, miljer, vatten, energi, livsmedel och det sociala ansvarstagandet r branschens viktigaste framtidsfrga.

  • 3

    Frord

    Under 2009 spenderade fritids- och affrsresenrer drygt 251,7 miljarder kronor i Sverige enligt berk-ningar av Tillvxtverket. Turistnringens exportvrde uppgick till nstan 93,6 miljarder och var drmed strre n vrdet av bland annat Sveriges jrn- och stlexport och den svenska personbilsexporten. Nringen r ocks erknt sysselsttningsintensiv. Frn r 2000 fram till 2009 har antalet rsverken kat med 30 procent, vilket kan jmfras med den genomsnittliga kningen p 6 procent.

    Svensk besksnring svarar fr 3,1 % av bruttonationalprodukten. Europagenomsnittet ligger p 5,0 %. Frutsttningarna att utveckla vr nring hr till de absolut bsta i vrlden enligt oss och World Economic Forum 2009.

    Bara i Vstsverige finns 7000 fretag som jobbar inom besknringen och skapar mer n 26000 rsver-ken. Vi har full tillfrsikt om att n Europagenomsnittet i Vstra Gtaland svl som fr hela Sverige.

    Men det kommer inte gratis. Det krver ett samspel och insatser frn mnga olika parter. Det viktigaste fr att n dit anser vi r:

    Att vra beskare r njda och kommer tillbaka s att lnsamheten fr fretagen kar. Att vra fretag tar ansvar fr de unika vrden vr verksamhet bygger p.

    Hllbar Besksnring r ett projekt initierat tillsammans med Vstsvenska Turistrdet och Tillvxtverket.

    Vi vill underska och testa om vi kan skapa en integrerad kvalitets- och hllbarhetsbedmning som Sveriges besksnring kan anvnda.

    Vi r dmjuka infr det stora uppdraget men samtidigt vertygade om att kunna lyckas.

    Vi har i vr research underskt och valt ut ngra internationella mrkningssystem som kan vara till hjlp fr vrt arbete. Vi har fljt med rdgivare och sett deras arbete nr de kvalitetsskrat bungyjump i Auckland, testat hllbarheten p klttercentrum i Edinburgh, skdat gstenkter i Helsingfors och tittat nrmare p hur Sveriges befintliga system ser ut och vilka omrden de tcker.

    Denna rapport r ett frsta steg p resan. Vra underskningar av vad vi och andra r bra p ger oss en god bas att utg ifrn. Nu brjar vi utvecklingen.

    Du r varmt vlkommen att flja med oss p resan och frverkliga drmmen om att forma framtidens nring. Vi behver din hjlp.

    Gunilla Mitchell agneta FlorinVD Vstsvenska Turistrdet. Ansvarig besksprogrammet, Tillvxtverket.

  • 4

    Hllbar bESKSNrING

    Vstsvenska Turistrdet (VT) och Tillvxtverket har identifie-rat att kvalitets- och hllbarhetsfrgor har stor betydelse fr besksnringens framtida utveckling. Tillsammans har man startat projektet Hllbar Besksnring som ett gemensamt initiativ fr att pbrja och driva en utveckling mot en kvali-tets- och hllbarhetsskrad besksnring i Sverige.

    Denna rapport bestr av fyra huvuddelar:

    UppdragTar upp problembeskrivning, projektets bakgrund, initiativ-tagare, syfte och avgrnsningar.

    NulgeInnehller definitioner av begreppen hllbarhet och kvalitet, vilka metoder fr mtning och bedmning av begreppen som existerar samt vilka system, nationellt och internationellt, som idag hanterar frgorna fr besksnringens rkning.

    analysBeskriver hur vi ser p existerande definitioner, mtmetoder och system utifrn uppdragets bakgrund och syfte.

    rekommendationerInnehller vr syn p hur ett svenskt kvalitets- och hllbar-hetssystem kan se ut, baserat p ovanstende syfte, nulges-rapport och analys.

    Rapportens syfte r att ge beslutsunderlag fr Tillvxtverket, Vstsvenska Turistrdet och andra medverkande intressenter fr att visa hur man kan g vidare med projektet Hllbar Besksnring.

    UPPdraG

    ProblEMbESKrIVNING

    beskarenNjda beskare r grundlggande fr ett fretag och en de-stination. En njd beskare terkommer oftare, och en njd beskare blir en ambassadr som rekommenderar produkt, fretag och destination till andra. En missnjd beskare innebr motsatsen. Han ker ngon annanstans p nsta semester, och talar om fr sina vnner att de ocks br gra det. Besksunderskningar gjorda av Vstsvenska Turistrdet visar att alltfr mnga beskare inte r njda med sin upple-velse. Produkten som levereras motsvarar inte frvntningar-na. En beskare mste i s hg grad som mjligt kunna vara sker p att det han kper under sitt besk p en destination motsvarar de frvntningar han har.

    Hur kan man p bsta stt f fler beskare att bli njda?

    FretagetEtt fretag vill slja sina produkter, det r sjlvklart. Och enligt resonemanget ovan r ett fretag betjnt av att upp-fylla de frvntningar som en kund, eller beskare har. Inom besksnringen r terfrsljares samarbete och paketering en del av framgngsreceptet. Fretagen vill och behver dessutom kpa varandras tjnster och produkter. Hur vet ett fretag att ett annat fretags leverans uppfyller frvnt-ningarna? Alltfr ofta leder oskerheten till en mindre bra affrslsning.

    Hur kan man p bsta stt hjlpa fretag att bli bttre och gra bttre affrer?

    SamhlletBesksnringen r framtidens nring. Men hur skall samhl-let frhlla sig till en nring med s mnga olika aktrer med s olika drivkrafter och ml? Och hur skerstller man att de gemensamma resurserna nyttjas ansvarsfullt och inte verbe-lastas eller exploateras? Det finns ett behov att f hela besks-nringen med alla dess aktrer att bli tydligare i vad den kan leverera och hur samhllets olika funktioner kan frhlla sig till den. Och det finns ett behov av att den totala utveckling vi har framfr oss sker inom hllbara ramar.

    Hur hjlper man p bsta stt hela besksnringen till en hll-bar utveckling?

    baKGrUNd

    InternationelltDen globala turismen ser framtiden an med tillfrsikt. Tillbakagngen under ett drygt r berknas 2010 vndas till tillvxt p 2-3%. Lngsiktiga prognoser fram till 2020 ligger fast med en kalkylerad kning p ca 3,8% per r fr Sverige. (UNWTO World Tourism Organisation). Destinationer vrlden ver arbetar intensivt fr att frsvara positioner och ta marknadsandelar i denna gigantiska nring. Srskilt syns satsningar p de mer lnsamma kundsegmenten och p att belgga kapaciteten ret runt.

    De fretag och destinationer som klarar att mta och ver-trffa beskarnas frvntningar kommer att vara de som mest kostnadseffektivt kommer att kunna attrahera beskare framver.

    Hllbar anvndning av de resurser som r turismens bas natur, kultur, miljer, vatten, energi, livsmedel och det sociala ansvarstagandet r branschens viktigaste framtids-frga. Drtill r hllbarhet en betydelsefull faktor fr bde kort- och lngsiktig lnsamhet.

    Hur hittar man en vg som skapar frutsttningar fr att branschens fretag levererar upplevelser som matchar, eller vertrffar, beskarens frvntningar samtidigt som hela nringen utvecklas mot en kad hllbarhet? Dri ligger utmaningen.

  • 5

    NationelltMotiven i Sverige r starka fr att medverka till och under-ltta fr ett ansvarsfullt agerande i denna framtidsnring. En nring med betydande effekter p ekonomi, sysselsttning, livskvalitet samt regional utveckling i bde stder och p landsbygd. Inte minst nr allt fler vljer att driva verksamhet ret runt med hgre frdlingsniv. Besksnringen involve-rar allt fler mnniskor och bereder plats fr allt fler entrepre-nrer och fretag.

    Sverige r idag i flera avseenden ledande internationellt nr det gller hllbarhet, kvalitet och skerhet. Ambitionen r att Sverige p sikt ocks skall n en ledande position inom alla delar av besksnringen. Besksnringen ses allt oftare som en plattform fr att hitta synergieffekter och samverkan mellan en mngfald av verksamheter, nringar och uppdrag, inom bde offentlig och privat sektor. Tvrsektoriella arbets-former vinner terrng.

    Hllbarhet r p vg att bli lika betydelsefullt bland besks-nringens aktrer som traditionella, ekonomiska faktorer. Srskilt tydligt r det i beslut som rr strre investeringar och lngsiktig drift. Resultat bygger mer och mer p lnsamhet per gst snarare n via volymmssiga faktorer som antal gst-ntter, ankomster eller passagerare.

    Kvalitet och hllbarhet har alla mjligheter att g hand i hand. Besksnringens produkter borde kunna bedmas och utvecklas p samma stt oavsett vilken del av nringen vi pratar om. Kvalitet och hllbarhet borde kunna kontrolleras, utvecklas och kommuniceras inom samma system, oavsett om det gller boende, resor eller aktiviteter.

    regionalt Vstra GtalandBesksnringen r en av Vstra Gtalands viktigaste nring-ar. 2009 omsattes 33,6 miljarder kronor i regionen, vilket genererade 26 000 rsverken.

    Vstsvenska Turistrdet har som uppdrag att utveckla och marknadsfra Vstra Gtaland som turistdestination med mlet att vara Skandinaviens mest beskta, uppskattade och inkomstbringande turismregion.

    Under 2008 och 2009 gjordes underskningar bland de svenska kunder som bokade boende via www.vastsverige.com och beskte vr region under sommarperioderna. Syftet var att f reda p vad beskarna tyckte om boendets kvalitet. Dessvrre visade det sig att boendet inte riktigt motsvarade kundernas frvntningar. En tredjedel av de tillfrgade kan inte tnka sig att boka samma boende igen och inte heller rekommendera boendet till familj eller vnner.

    Att f njda kunder r centralt i en nring som till stor del bygger sin lnsamhet p terkommande beskare och rekommendationer.

    Oavsett vad missnjet bestr i, r det problem fr alla parter, vilket mste tas p allvar och tgrdas. Ett stt att bttre kon-trollera, utveckla och kommunicera kvalitet och hllbarhet r hgt prioriterat.

    INITIaTIVTaGarE

    Tillvxtverket Tillvxtverket r ansvarig och samordnande myndighet fr besksnringen i Sverige. De ansvarar ven fr analyser och lpande statistik inom omrdet.

    Tillvxtverket driver nringspolitiska insatser fr frmjande av fretagande och entreprenrskap inom besksnringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. Tillvxtverket r en myndighet under Nringsdepartementet.

    Vstsvenska Turistrdet Vstsvenska T