TIO KNEP FÖR DITT SKRIVANDE

EVA BERGENGREN

Tio knep för ditt skrivande

Copyright © 2020 Pixondu AB

Författare: Eva Bergengren

Moderskeppet.se Pixondu AB, Järnvägsgatan 3, 553 15 Jönköping

E-boksutgivning, första versionen

ISBN 978-91-89159-05-1

INNEHÅLL

Introduktion 11. Bestäm dig 42. Skapa tid och rum 73. Hitta din läsare 114. Sätt mål för dig själv 135. Få det skrivet 18Extra: Språkgympa 226. Bearbeta texten 26Extra: Checklista för redigering 327. Skaffa en läskompis 378. Skriv en lockande inledning 399. Läs korrektur 4110. Sätt punkt 44Sammanfattning 46

Om författaren 49

INTRODUKTION

MAGI OCH HANTVERKAtt skriva är ett oöverträffat sätt att kommunicera över tid och rum.Och det har aldrig varit så lätt som nu att publicera och spridatankar och kunskap.

Du kan skriva på bloggar och sociala medier, ge ut böcker i småupplagor, sprida dina ord via hemsidor och forum på nätet.

Den som skriver har en röst i det offentliga samtalet, dengemensamma berättelsen om världen vi lever i.

Din erfarenhet och det du vet kan bara du berätta om. Men detär svårt att komma igång och det är inte så konstigt. Att skrivatexter för andra är inte bara att vara skribent, det är också att varaprojektledare, redaktör och beställare.

Jag heter Eva Bergengren och jag är journalist, kommunikatör,redaktör och utbildare. Den röda tråden i mitt yrkesliv är alfabetet.De 29 bokstäverna är mina bästa vänner.

Genom dem har jag lärt mig det mesta jag kan och de har ocksåstått för den bästa underhållningen och avkopplingen.

Att skriva är det bästa kommunikationshjälpmedel som finns.Snudd på ren magi. Samtidigt är det ett hantverksjobb.

1

Oavsett om du vill debattera, sprida kunskap, berätta historiereller informera. Om du vill nå många eller bara några få – dubehöver skriva för att nå ut.

Lätt säga, men hur gör man för att det ska bli riktiga texter somblir lästa och tagna på allvar?

I det här materialet får du vägledning för hur du kommer igång,sätter fart och slutför ditt skrivprojekt.

För mig funkar den här strategin, eller förhållningssättet, likabra för en liten uppgift, som ett blogginlägg, och en större, som enhel bok. Skillnaden är hur mycket tid som ska tillsättas.

HA NÅGOT ATT SÄGADet går att få hjälp med stavning och grammatik, så låt inte lite okunskaphindra dig från att berätta vad du vill.

Du tycker kanske att det här med stavning är svårt och kännerdig osäker på grammatiken. Är det anledningen till att du intekommit igång att skriva?

Jag tycker inte att just den osäkerheten ska hindra dig från attberätta.

Under många år var jag redaktör för läsardebatten på en dags-tidning. Några av de mest uppmärksammade och starka texter somjag publicerade under den här tiden var skrivna av människor somvisste att språkriktighet och stavning inte var deras starkaste kort.Ibland bad någon debattör i mejlet som följde med artikeln att jagskulle kolla stavningen lite extra, eftersom hen hade dyslexi.

Det kunde vara någon som inte hade svenska som modersmål.Ett och annat verb hamnade på fel plats i meningarna.

Sånt är lätt att rätta till när man hjälps åt.Men innehållet kunde bara skribenten själv åstadkomma. Det

var ofta engagerande och läsvärda texter. Berättelser och erfaren-heter som man kom ihåg, långt efteråt. Kanske hade dessa personerjobbat mycket med sina texter just för att de visste att det fannssaker de inte hade gratis.

2

Att inte kunna stava eller ha dålig koll på grammatiken, det ärsnudd på dålig ursäkt för att slippa skriva.

Har du något att säga: Säg det! Just språkriktighet och stav-ning finns det många som har koll på och den delen av författandetär det lätt att hjälpas åt med.

3

1. BESTÄM DIG

DU SKA SKRIVA EN TEXTBli din egen chef och beställ ett skrivjobb av dig själv. Det är alldeles för lättatt fastna i väntandet på inspiration.

Du har något att berätta. Det är där alla skrivprojekt börjar.Din kunskap och din erfarenhet kan bara du berätta om.Du ska kanske skriva om fåglarna i din trädgård i ett bloggin-

lägg på din egen hemsida, lämna ett reportage om sommarenslyckade evenemang till din föreningstidning eller ett avsnitt till enbok om släkten som din kusin håller på att sammanställa.

Alla texter kommer till genom att någon skriver dem. Bokstavför bokstav. Bokstäver bildar ord som bildar meningar som bildarstycken och så växer texten fram.

Det är när man verkligen skriver som man lär sig skriva och attbli en allt bättre skribent. Alla kan inte skriva som Kerstin Ekmaneller Hemingway. Men vi kan alla utvecklas som skribenter och blibättre och bättre på att få texten att förmedla det vi vill. Och detgör vi bäst genom att skriva. Inte genom att vänta på inspiration.

Innan jag fick skrivandet som jobb var det rätt många textersom stannade i mitt huvud. Jag inväntade rätt läge, motivation, mer

4

tid, bättre humör, lite ljusare väder, att det skulle lugna ner sig lite,att det skulle bli lite mer fart på tillvaron och så vidare. Känner duigen dig?

Som journalist, krönikör, författare – ja som yrkesskribent harman inte mycket val. Det måste bli något skrivet även de dagar manhar svårt att tro att det går. Det finns en spalt att fylla och en dead-line som inte låter sig rubbas. Medarbetare och läsare som väntarpå nästa avsnitt.

Om du skriver på fritiden, ideellt och privat måste du vara dinegen startmotor och den som själv beställer jobbet.

Så nu får du chefa själv. Och du kan ju vara en riktig bra chef.Troligen den bästa du har haft.

Alla som har jobbat i projektform vet vad det betyder att ha enbeställare som är klar över vad han eller hon vill ha och när det skavara klart.

Om du får en beställning av dig själv som lyder ”Skriv om någotviktigt.”

Så är det rätt svårt att sätta igång och jobba. Men ett uppdragsom lyder:

Ett blogginlägg på 2000 tecken om boken Ägodela och tre exempel på vadden har betytt för mig. Publicera på fredag förmiddag. Då är det mycketstörre chans att du kommer igång.

Beställ av dig själv:

Vad ska du skriva?Hur lång ska texten vara? (I antal ord/tecken. Ellersidor.)Vad ska texten innehålla?I vilken form ska innehållet möta läsaren?

HÅLL TYST!Ser du till att få ner vad du vill ha sagt i text först, innan du berättar det förnågon annan, så tappar du inte energin för att skriva.

5

När jag som ung och nyutbildad började arbeta som reporter påen tidning fick jag träffa människor och besöka sammanhang somjag aldrig hade mött tidigare.

Efter varje intervju kom jag tillbaka till redaktionen entusiastiskoch full av energi.

Vilket intressant möte! Vilken underlig miljö! Jag hade fått vetaså mycket nytt!

Jag bubblade och babblade med mina kollegor om alla nyaintryck.

Sen skulle jag ju sätta mig och skriva ner allt det där intressanta,men då kunde orden kännas tomma och onödiga. Det gick trögt attberätta för läsarna, alltså att skriva texten. Det som det hade varitså lätt att berätta för kollegorna, det kändes nu som en dammigupprepning av något som ”alla redan vet”. Energin var liksomborta.

En erfaren kollega gav mig rådet: Skriv först och prata sedan!Vänta tills det finns en första version av din text innan du delar meddig av innehållet och diskuterar med andra. Prata inte bort energin!

När du är skribent, då är det läsarna, alltså texten, som är dinkommunikationskanal.

Det rådet har jag haft mycket nytta av.Jag har också mycket nytta av att lyssna på bubblet. Vad var

det som engagerade? Vilka iakttagelser och infallsvinklar hade jagvelat dela med kollegan i rummet intill?

Troligen är det sånt som även läsarna tycker är intressant.Börja skriva där!

6

2. SKAPA TID OCH RUM

GE DIG SJÄLV VETTIGA FÖRUTSÄTTNINGARSkrivande kräver utrymme och tid. Som din egen projektledare ser du till attha alla resurser du behöver tillgängliga.

Skapande handlar om idéer, inspiration, drivkrafter, engage-mang och kommunikation. Det är sånt som finns inom oss.

Men skapande handlar också om krassa, praktiska omständig-heter som gör det möjligt att åstadkomma allt det där som du villskapa.

Vettiga arbetsförhållanden helt enkelt. Och det är du själv somska se till att du har de förutsättningar som skrivandet behöver. Duär helt enkelt din egen projektledare.

Projektledaren på ett bygge ser till att det finns bräder, spik, rättmaskiner, fixar fika, håller kontakten med leverantörer och kunder.

När du är din egen projektledare ser du till att du har resursersom:

Skrivbord, en dator, inloggningsuppgifter, anteckningspapper,ordlista, referensmaterial och allt sådant.

Men det handlar också resurser i form av tid och rum.

7

Om du tar ditt eget skrivuppdrag på allvar så ger du dinaprojekt det utrymme de behöver.

Det är inte så troligt att någon annan kommer att göra det.Även om din omgivning säkert gärna tar del av resultaten ochförhoppningsvis hejar på i bakgrunden.

Utan trivialiteter som lugn och ro, avsatt tid och en egen platsblir det inte mycket skrivet.

Men du är ju den bästa projektledare du någonsin har haft –eller hur?

SKAPA TIDBoka möte med dig själv och texten. Med en bestämd tid för ditt arbete ser dutill att verkligen skriva när det är dags, inte gör någonting annat.

Rubriken på det här avsnittet är tokig. Vi kan skapa mycket,men när det gäller tid får vi hålla till godo med den tid vi har. Det vikan göra är att välja vad vi ska ha den till. Till exempel kreativaprojekt.

Det tar tid att skriva.Om jag ska skriva på lediga stunder, och på den där tiden som

blir över när allt annat är fixat, då blir det sällan så mycket skrivetalls. Fast jag har såväl inspiration som lust och förmåga.

För mig blir inte småsnuttarna med tid särskilt effektiva. Det taren stund innan jag har kommit in i jobbet och orden börjat flöda påallvar.

Ett bra sätt att få igång skrivrutinerna är att planera in skrivar-passen i förväg. Boka in dem i din kalender precis som du bokar inandra aktiviteter.

Onsdag 18.00 – 20.00. Jag skriver bloggtext om boken Ägodela. (Någonannan får diska.)

Det blir en signal till dig själv och även till omgivningen, om attdu är upptagen när du skriver. Rent fysiskt befinner du dig hemma,men den här stunden har du ett viktigt möte. Med dig själv, dittämne, ditt ärende och din text.

8

Hur långa stunder och hur ofta, det beror ju på din ambitions-nivå, ditt liv i övrigt. Helst inte under två timmar. I alla fall i börjaninnan det finns ett material att jobba med.

Om du fungerar som jag finns det en rejäl startsträcka införvarje text. Jag plockar fram anteckningar, testar meningar i huvu-det, går omkring och tar sats.

Och när du skriver så gör du det.Det innebär att du inte kollar Facebook, eller googlar efter

något intressant infall som du just fick, eller går till kylskåpet ochkollar om där har hänt något kul sedan sist, eller pratar i telefon ochsvarar på mejl. Och en massa andra saker som står beredda att tauppmärksamhet från det du ska göra.

Vet du med dig att du är lättdistrahered, precis som jag? Läggmobiltelefonen i ett annat rum. Med ljudet avstängt.

SKAPA RUMEtt eget rum – så gott det går. Hitta din favoritplats och favoritmiljö för attkunna skriva så bra som möjligt. En uppgift för din inre projektledare.

Var ska du skriva? En del skapar bäst i en social miljö där detfinns andra människor. De gillar att sitta i sorlet på ett kafé eller påbiblioteket.

Många vill ha det lugnt omkring sig när de formulerar sinatexter. Vi har olika möjligheter och olika behov. Har du ett egetarbetsrum med en dörr att stänga eller finns din skrivarhörna i envrå i hallen?

Du kan också behöva olika grader av tystnad och avskildhet vidolika tillfällen i skrivprocessen. Research och redigering går kanskeutmärkt att göra med familjen omkring sig medan andra momentkräver en dörr som går att stänga.

Det är ditt jobb som projektledare att skapa så bra förutsätt-ningar som det bara går i just din tillvaro.

Vi kan nästan aldrig få det helt idealiskt men vi kan nästan alltidförändra något till det bättre. Om vi vet vad vi behöver.

9

Till exempel: allt det material du behöver i form av pärmar,böcker, anteckningar, bilder och annat som du använder – samla detpå ett ställe så att det är lätt att plocka fram nästa gång du harskrivtid inbokad i almanackan.

Behöver du avskildhet så inred skrivarhörnan till exempel i ettrum med dörr att stänga. Kanske ett hörn i sovrummet som dupaxar i förväg. Eller lägg de känsliga arbetspassen när familjenär ute.

Om du märker att du skriver bäst när du är i samma rum somandra, så sätt på dig en ”stör ej-hatt” – eller sätt upp en skylt viddatorn om att du jobbar och inte är tillgänglig just nu. Eller hittanågon annan lösning som gör att du inte måste avbryta arbetet helatiden för att andra kräver din uppmärksamhet.

Det är en kreativ utmaning i sig att hitta praktiska lösningarsom fungerar i just ditt eget liv. Detaljer som ett bra skrivbord, enhylla med referensmaterial så att du verkligen hittar tidningsur-klippet du ska citera. Det är såna trivialiteter som ger tillgång tilldin kreativa kraft. Att dina ord och berättelser når ut och hamnar iett manus till slut. Din inre projektledare har en viktig uppgift närdu ska skriva.

10

3. HITTA DIN LÄSARE

BESTÄM VEM LÄSAREN ÄRSkriv för en person – nå många. Det blir lättare att skriva till en enda riktigperson än en påhittad målgrupp.

Texter är till för att läsas och för att den som läser ska ta till siginnehållet. Det låter självklart men faktiskt produceras det massorav bokstäver som inte har en tanke på att nå fram till några läsare.Kanske ska de läggas i ett skåp.

Ett sorgligt öde för en text som ju har kommunikation somfrämsta uppdrag.

Men så är det ju inte när du skriver. Du har ju något att berättasom du vill att andra ska ta del av.

Och det som du tycker är så intressant att du vill berätta om det– det tycker säkert andra också är intressant.

Skriftspråket är just ett kommunikationsgränssnitt.Läsaren är alltid en människa.Det är inte internet, tidningen eller opinionen som läser.Det är levande människor med tankar, känslor, olika åsikter och

förkunskaper.Du har stor nytta av att du själv är en människa när du ska

11

formulera dig. Den inlevelseförmåga som ingår i jobbet att varamänniska, den kan du nu använda på ett klokt sätt.

När jag får problem med en text som börjar kännas tråkig ochsvårtuggad och som växer och växer utan att jag hittar ut, ja dåberor det ofta på att jag har börjat vända mig till dem jag intervjuatför att visa att jag verkligen har lärt mig alla nya fackuttryck ochbegrepp som de använder sinsemellan – eller så skriver jag medtanken på en väldigt kunnig kollega som behärskar det här ämnetoch som jag inte vill göra bort mig inför.

Men det är inte dem jag skriver för. Jag ska jag ju berätta så attmina läsare förstår.

Även om du har en blogg med tusentals följare eller skriver i enfacktidning med stor upplaga och många prenumeranter så ärläsarna enskilda personer.

Tänk dig en läsare. Ringa in en person i vimlet. Du kan före-ställa dig en person ur den målgrupp som du vänder dig till. Enkaraktär med ansikte och egenskaper. Låt oss säga att du har enblogg som vänder sig till naturintresserade personer i Halmstadskommun. Hitta på en kvinna som bor i Simlångsdalen och somgärna går skogspromenader på lördagarna och har kikaren med sig.Du kan ge din läsare namn, utseende, vanor och en bakgrunds-historia.

Nästa gång du är i Simlångsdalen kan du gå en promenad ochse just det som hon brukar se på lördagarna. Kanske får du rent avnya idéer på den promenaden.

Det är den här personen du berättar för.Inte ett abstrakt segment eller diffus målgrupp som är svår att

se framför sig. Såna finns inte på riktigt. Det som finns är du ochandra människor. Skriver du för en person kommer du att nåmånga.

12

4. SÄTT MÅL FÖR DIG SJÄLV

RAMAR FÖR KREATIVITETBegränsning och deadline är dina bästa vänner. Sätter du upp ramar för dittprojekt blir det lättare att behålla fokus på det som är viktigt att förmedla.

Kreativa tankar och idéer är härliga att ha i huvudet. Hos migkänns det som ett moln av energi och glädje när jag kommer pånågot nytt som jag vill skriva om. Men när idéerna ska förverkligasså att alla tankar och fakta går att dela med andra måste det därmolnet formas till något mer konkret.

Ramar, riktlinjer och tidsgränser låter tråkigt och begränsande –men de kan bli dina bästa vänner när du skriver.

Det fluffiga molnet ska hällas ner i en arbetsmetod som bestårav konkreta handlingar. Ju tydligare du har formulerat dina måloch villkor, desto lättare är det att kanalisera energin till ett resultat.

Nu har du verkligen hjälp av din inre projektledare. Låt osssäga att beställaren inom dig har en vision av ”En blogg om lokalamiljöfrågor”.

Då är det projektledarens uppgift att hitta ett bra bloggverktyg,leta efter bilder, skriva en lista över tänkbara ämnen och arbetsru-briker, bestämma hur ofta bloggen ska komma med något nytt,

13

vilka grupper som är tänkbara läsare och se till att det verkligenhänder något.

Min erfarenhet är att ju tydligare ett uppdrag är formuleratdesto mer fart och kreativ energi har jag på lager när jag väl sätterigång.

Låt oss säga att du jobbar på en förskola med egen blogg så attföräldrarna kan följa vad barnen har för sig på dagarna. Ett formu-lerat mål för ett inlägg där kan så ut så här:

”Jag ska berätta på förskolans blogg om utflykten som vi gjordemed barnen igår. Texten ska vara omkring 1 600 tecken, den skamest handla om våra aktiviteter och lekar men också innehålla litefakta om Stureskogen och grottan som vi besökte. Jag ska ha medtvå bilder. Senast fredag morgon ska jag publicera.”

Då har du gett dig själv riktlinjer att jobba efter och en konkretuppgift. Och du kommer att veta när du är klar. När du nått målet.Såna är viktiga.

STORA MÅLHåll riktningen och glöm inte varför du började. För att inte tappa bort dig ärdet bra att ha bestämt redan från start hur det ska se ut när projektet ärklart.

Det är viktigt att då och då lyfta blicken och se slutmålet,visionen som allt började med.

”Boken klar att publicera” eller ”artikelserien lämnad tillredaktören”.

En blogg är mer av ett pågående äventyr än en trycksak menäven där har du stora mål. Kanske vill du komma upp i ett visstantal följare eller ett visst antal inlägg per månad.

Det är som den där sedelärande anekdoten om männen somhögg till stenblock. Den ene sa att han högg sten. Den andra sa atthan byggde en katedral. De hade rätt båda två.

Man kan se ett skrivprojekt som ett bygge. Du är i färd med att

14

bygga ett hus även om du just nu snickrar ett fönster. Eller slår i enspik.

Visst kan man nästan storkna av ett stort mål som ”Jag skaskriva en bok”. Men även ett så stort mål kan brytas ner tillhanterbar nivå:

Första råmanus färdigt 15 mars.Två kapitel helt klara före påsk.

Det kan kännas stressigt att ha en deadline och att vara piskadatt vara klar till ett visst datum.

Men kom nu ihåg att du är en bra chef. En som sätter rimligamål och vettiga tidsramar. Och du har ju en projektledare inom digsom ger de förutsättningar och det utrymme som ditt skrivandebehöver.

En viktig sak med mål är att de ska formuleras så att du vet närdu är klar.

”Bli en bättre skribent” kan ju låta som en god ambition och ettambitiöst mål men när vet du att du har nått det målet? Hur mäterdu mängden ”bra”?

Sätt ett slutmål så att du kan vet när du är där.

Fick släkten varsitt exemplar av din bok i julklapp?Skrev du en artikel i varje nummer avföreningstidningen under ett halvår?Har du levererat inlägg om de tio fågelarterna i dinträdgård till naturspalten i lokaltidningenswebbupplaga?

Den sortens mål går att fira med riktig segerkänsla när du välär där.

15

SMÅ MÅLVägen till slutmålet kan se lång ut, men den består egentligen av många småmål. Fira varje litet mål istället för att blicka mot det avlägsna slutet.

Det är alltså svårt att nå ett mål som ”bli klar”. När är man det?Men 1 600 tecken före lunch, det är både ett rimligt och ett

mätbart mål. Eller kolla efternamnet på Karin i texten (och someventuellt heter Göransson, men riktigt säker är du inte). Eller hittapå en rubrik till kapitel 8. Uppgifter formulerade så att du vet omdu nådde målet eller inte.

Jag jobbar ibland med stora projekt som kanske inte blir publi-cerade förrän flera månader fram i tiden. Den eventuella bekräf-telsen från andra människor, läsare och uppdragsgivare dröjer. Dåbehövs delmålen, listorna, de konkreta uppgifterna som jag ger migsjälv och som jag kan bocka av efter hand.

Vägen mot resultatet går ju över en massa små trappsteg. Iblandpyttesmå. Även tjocka böcker består av arbetsuppgifter som att slåupp stavningen av ordet ”associera.” Eller att kolla en faktauppgiftsom jag är lite osäker på.

När det är svårt att hålla styrfarten är det bra att formulerainför sig själv och bryta upp projektet i små, konkreta steg somverkligen går att göra. Till exempel genom att ha med ett verb ivarje punkt på listan. Verb är ju uttryck för handlingar.

Kolla uppgifterna i kapitel åtta.Redigera scenen med blomsterängen.Skriv ett förklarande kapitel om ämnet frösådd.

Och fira dina segrar, även de små. Kanske särskilt de små, fördem känner ingen annan till. Beröm och bekräftelse utifrån kan duinte räkna med för dessa små och ack så viktiga arbetssegrar.

Du kanske kom på en riktigt bra rubrik.Eller så tog du dig igenom det där jobbiga telefonsamtalet med

någon snorkig person som hade uppgifterna som du behövde.

16

Kanon!Klappa dig själv på axeln och ge dig en belöning.Jag brukar få kaffe när jag gjort något med motstånd i. Som att

kolla igenom en text en extra gång, fast jag är rätt trött på den viddet laget.

Kaffe fungerar alltid på mig. Din bästa belöning är kanske engolfrunda eller en skogspromenad. Du har säkert många bra förslagpå hur du ska fira dina vardagssegrar. Det viktiga är att du gör det.Säg ”bra där” till dig själv när du har klarat en etapp.

17

5. FÅ DET SKRIVET

SÄTT IGÅNGDu måste inte börja från början. Ta tag i det viktigaste först, det som läsarenverkligen vill veta. Strukturen tar du hand om senare.

Innan du börjar skriva själva texten kommer jag med två rådsom kan låta konstiga.

Det första är: Stäng av stavningskontrollen i ditt ordbehand-lingsprogram. Den där som gör röda streck under text som intestämmer med programmets eller datorns inbyggda språkdatabas.

Det är viktigt med stavning och språkriktighet, med det tar duhand om längre fram. Just nu behöver du inte datorns beskäftigapåpekanden om allt som inte stämmer med ordboken.

Det andra konstiga rådet är att du inte behöver börja frånbörjan. Det är klart att du kan göra så, men det är vanligt attrubriken och inledningen, det som läsaren ska möta allra först – detkan mycket väl vara det som skribenten har formulerat sist. Det ärlättare att se materialet i dess helhet och hitta ingången till det närallt annat är på plats.

Jag föreslår att du börjar med din huvudpoäng. Det där somgjorde att du bestämde dig för att skriva om ämnet överhuvudtaget.

18

Exempel: Du ska berätta om utflykten till djurparken i en blogg påförskolans hemsida. En text som främst vänder sig till barnensföräldrar. Om en grupp förskolebarn spontant börjar sjunga visorom djur i bussen på vägen hem, då är det förmodligen något somkänns roligt att dela med barnens föräldrar. Där, i bussen, kände dui hela kroppen att detta måste vi ju lägga på förskolans blogg.

”På vägen hem kom barnen på många olika sånger om djuren som vihade träffat. De sjöng i bussen hela vägen tillbaka till Ekens förskola.”

Så sätt igång! Texten finns inte förrän den är skriven och det ärsvårt att skapa struktur i något som inte existerar.

Därför fungerar det ofta bra att skriva först och disponerasedan.

Men du kan ha en liten lapp bredvid dig med de punkter somdu vill ha med och som du inte får glömma ta med. Anteckningarnadu gjorde under intervjun är viktiga. Men du behöver inte skrivainnehållet i samma ordning som intervjupersonen berättade.

FORTSÄTT SKRIVASkriv på utan att snegla för mycket på stavning, ordning och detaljer. Fort-sätt att tänka på personen som ska läsa din text, så kommer mycket auto-matiskt.

För att komma in i ett flöde måste du ta dig dit. Det kan varajobbigt att hitta tråden, tonen och den där energin som innebär attdu har hittat din egen berättande röst.

Det går ofta bättre om du riktar dig till din läsare.Tänk dig att det är just han eller hon som ska läsa. Då anpassar

du ordval och berättarstil så att det blir begripligt för just den duskriver för. Du förklarar ju inte en händelse på jobbet på sammasätt för din femåring som för din chef utan väljer språk och infor-mation utifrån vem som lyssnar.

Fundera inte så mycket på ordval, stavning och kommateringnär du skriver ner första versionen. Kommer du till en uppgift somdu är osäker på så skriv xxx eller markera med ett frågetecken att

19

du är osäker och ska kolla upp fakta senare. Jag har själv allt merbörjat använda #, ”brädgårdstecken” framför ord och meningar somjag ska göra något åt senare.

Det är inte så att vi tänker först och sedan skriver ner det tänktai rätt ordning. Texten finns inte i huvudet, den uppstår på pappret –eller i datorn. Många gånger får tankarna inte sin struktur och blirsynliga för oss själva förrän vi har formulerat dem. Det är en avhemligheterna med dagboksskrivande. Eller att skriva av sig närman går igenom något svårt eller står inför ett jobbigt val. Detexterna har ofta bara en läsare, men en väldigt viktig: Du själv.Som genom att skriva kan se klarare på dilemmat, få koll på känsloroch tankeknutar.

Det är också en anledning till att skrivuppgifter ingår i såmånga utbildningar. Ämnet blir en del av din egen kunskap när dubearbetar, formulerar och strukturerar stoffet.

När jag ska berätta om ett ämne till exempel i en artikel, så blirhelheten, själva storyn synlig för mig själv först när jag har skrivitner alla fakta, intryck, repliker, jämförelser, idéer och allt annat somjag har tagit reda på under researchen.

Och ärligt talat: Den där första versionen är inget jag gärnavisar upp. Den är en början.

När alla punkterna i anteckningsblocket är formulerade i dator-filen eller på manuspappret, då är det dags för en välförtjänt koppkaffe. Eller en promenad. Eller en stund på Facebook. Eller denbelöning som funkar på dig i vardagsröran. En nedskriven text ärett viktigt delmål.

GE INTE UPPHemligheten är att fortsätta när det inte känns kul längre. Just nu är detviktigare att texten blir skriven än att den blir klar.

Det är roligt att skapa och berätta. Att skriva är snudd på magi.Det är ju bara 29 krumelurer som kombineras på olika sätt. Egent-ligen är ju hur konstigt som helst att det fungerar.

20

Kreativitet är lustfyllt men inte hela tiden. Knepet är att varakvar i jobbet även när det tar emot, när det känns dumt och när detblir förvirrat.

Den som skriver i jobbet har ofta en chef, en deadline, en gruppsom väntar på rapporten för att själva komma vidare i sinauppgifter Då blir det texter även de dagar man helst hade tillbringatframför en tv-serie eller på favoritkaféet.

Men sitter man hemma och skriver frivilligt på sin ledighet ärdet tufft när texten börjar kännas som ett slöseri med tid. Manskulle ju skriva för att det var kul! Och här sitter man och trasslarmed meningar och stycken som beter som ett svettigt nystan avknutar.

Den där fasen av tröghet och förvirring den ingår i nästan allastörre skrivprojekt. En stor artikelserie eller annat större projektkan vara rena skräcken under en viss fas av jobbet. Tro mig.

(Om du träffar en journalist som pratar om att sadla om till lant-brevbärare då är han eller hon förmodligen inne i ett sådant skede.)

Bodil Malmsten skrev en bok om författarlivet som heter ”Sågör jag”. Där kallar hon dessa perioder av tvivel på texten och påsig själv för ”helvetesperioder”. De verkar svåra att undkomma förden som tar sitt skrivande på allvar. Hemligheten är så klart att ståut, skriva på och fortsätta i alla fall.

För gör man det blir texten skriven. Den blir inte klar, den blirkanske inte ”bra” – men skriven blir den. Du får ner alla punkternafrån dina anteckningar i ett manus eller en textfil. Det finns en text.

Då är det dags för en välförtjänt paus och göra något helt annat.Det är faktiskt en order. Det ingår i jobbet som skribent att vilafrån texten när du väl har fått ner allt du vill säga på papper eller ien datorfil.

21

EXTRA: SPRÅKGYMPA

Språket och historierna finns i dig, inte i datorn. Här är ett par övningar somhjälper dig att dra igång tankarna om de har fastnat.

Det kan vara svårt att komma igång. Även vana författare kansitta där och stirra på en tom datorskärm och inte få ur sig ettenda ord.

Ämnet finns där, arbetsrubriken, alla uppgifterna man behöverfinns i anteckningsboken, det finns en deadline och en redaktör somväntar på resultat. Och så uppför sig hjärnan och händerna som omorden är… slut. Katastrofläge!

Orden är naturligtvis inte slut. Språket och berättelserna finnsinom dig. Och du är inte analfabet. Alltså kan du skriva.

Till exempel så här:

FLÖDESSKRIVATa fram papper och penna. Ja, just papper och penna. Låt datornvila en stund. Datorn är en underbar hjälpreda för kreativa männi-skor men språket finns i dig och inte i system och programvaror.Ibland behöver kroppen bli påmind om det.

22

Sätt äggklockan eller timern i mobilen eller annan tidmätare påtre minuter.

Skriv ”Jag tänker på…” överst på ett tomt papper. Och så fyllerdu på med det du tänker på just nu. Utan att fundera på om det ärklokt, sant eller om det ens hänger ihop rent logiskt. Så fort tanke-gången är slut skriver du ”Nu tänker jag på… och så skriver duvidare.

Enda regeln är att pennan inte får stanna. Du fortsätter attskriva oavbrutet tills klockan ringer. Då lägger du ner pennan –även om du är mitt i ett ord eller en mening.

Nu suckar du lite – och jag håller med. Det är svårt att kopplabort duktigheten, censuren och alla förväntningar (inte minst fråndig själv) men om du gör en sådan övning ofta så att den blir envana blir den snart lika oumbärlig för ditt skrivande som uppvärm-ningen är för fotbollsspelarna.

De här texterna kan bli lite svårlästa (i alla fall mina) men det äringen annan än du själv som ska se dem.

Efter några gånger kan du testa att ta bort stödmeningen ”Jagtänker på” och att sätta klockan på fem eller rent av tio minuter.

Det är ett sätt att lossa på formuleringskrampen. Om du oftager dig själv dessa minuter till att flödesskriva kan du så småningomhitta riktiga guldkorn till formuleringar i det där som du fångade påpapper.

Eller frön till idéer som du inte ens visste att du hade. Det mestaär nonsens och en del går inte ens att läsa.

Men du skrev! Orden var inte alls slut.

ASSOCIERAVi tänker och minns genom språket.

Detta är en associations-övning: Skriv ett ord på pappret. Ochskriv snabbt upp nästa ord du kom att tänka på. Tänk inte ochanalysera inte, bara skriv nästa ord och nästa. Sätt stopp vid tio

23

(eller annat antal) ord eller håll på i en minut. Det kan till exempelbli så här:

ÄppleTrädSågBlodMonsterFilmStädaFönsterElräkningBankenOm man är några personer som börjar på samma ord är det

fascinerande att se hur olika kedjorna av ord och begrepp blir. Detkan aldrig bli fel, hur knasiga tankekedjorna än blir. Det kan varaett kul sätt att upptäcka historierna hos sig själv och hos varandraom man språkgympar tillsammans. Vart och ett av orden i en kedjakan bli början på nästa kedja.

GE DIG RAMAREtt annat bra sätt att få igång berättarflödet är att ge sig självramar.

Välj en färg – gul. En person – vi tar jultomten, en plats – båtenoch en känsla – jättearg.

Sätt klockan på sju minuter och skriv en kort berättelse sominnehåller färgen gul, jultomten och känslan jättearg.

Den kan så klart innehålla fler personer och andra saker ocksåmen dessa tre ord ska vara med någonstans i händelseförloppet.

Den korta tiden är viktig del av leken.Särskilt för ambitiösa personer som alltid vill göra helt rätt är

det bra att träna slarv och hafs-funktionerna. Man hinner inte göranågot perfekt på sju minuter. Men man hinner sätta igång och se

24

vad det blir. Det blir ord. En liten historia med ett språk. Det blirnågot.

Lek med språket och dina egna inre berättelser. De tål det! Degillar det!

25

6. BEARBETA TEXTEN

TA LEDIGT FRÅN TEXTENText och skribent mår bra av en time out från varandra. Ta en välförtjäntpaus från det du har skrivit och möt texten igen imorgon med utviladeögon.

Nu har du en råtext, du har fått ner det som du ville förmedla,på papper eller i en datorfil. Nu ska du ta ledigt från texten. Helstöver natten.

Har du inte så bråttom så ta en dag eller två när du göra andrasaker än att skriva. Eller skriver om något helt annat.

Du kan betrakta texten som en bulldeg. Den liknar inte defärdiga bullarna, men den är nödvändig för att det ska bli bullar.Och nu ska degen jäsa, så lämna den i fred.

När man läser intervjuer med proffsförfattare får man veta attnågon stänger in sig i en stuga i skogen, en annan sitter hemma isoffan. Någon jobbar bäst på ett café med människor och sorlomkring sig.

Författare jobbar väldigt olika men de flesta beskriver någotslags rutin. Och mönstret går igen: Nyskriven text får vila – ävenom man skriver på heltid. Till exempel genom att förmiddagen

26

ägnas åt att skriva nytt och eftermiddagen åt att redigera text somhan eller hon har skrivit tidigare.

Det är ett växelbruk som hör ihop med hjärnans och minnetssätt att arbeta.

Så ta en välförtjänt ledighet från det du har skrivit – så möterdu texten med utvilade ögon för att jobba vidare.

STRYK NERHar du skrivit med flow om något som du behärskar och som du verkligen villförmedla, då är råtexten nästan alltid längre än den behöver vara.

Din text innehåller säkert upprepningar och ställen där sammasak förklaras på flera olika sätt. Det är jättebra. För mycket mate-rial är sällan ett problem.

När du stryker ner din text för att du upprepat dig, ta de bästapartierna ur båda versionerna och formulera om till en tredje somblir tipp topp.

LÄS IGENOM OCH REDIGERAEn utskrift kan underlätta.

När man redigerar bearbetar man texten med ett läsarfärdigtresultat som mål.

Yrkesjargongen pratar om att man ”tvättar och stryker”.Det låter inte särskilt kreativt, men det är det. Fast på ett helt

annat sätt än när man författar och formulerar innehållet från förstabörjan.

Du kan redigera texten i datorn om du har ett ordbehandlings-program som du är välbekant med. Ändra gärna marginaler ochtypsnitt så att texten blir ”ny” för din blick.

Vi är många som tänker bäst med pennan i hand. Om du är sånoch har möjlighet så skriv ut texten på papper. Ställ in ordbehand-lingsprogrammet så att du får dubbelt radavstånd och gott om platsför att göra noteringar mellan raderna och i marginalen.

27

Markera ändringar med pennan. Använd till exempel olikamarkeringsfärger för olika typer av korrigeringar. Gör ändringarnai datorfilen efter hand, eller när du känner dig klar.

Det är svårt att ge heltäckande spiksäkra råd om ”huru manredigerar”. Allt som funkar är bra.

Du kan upptäcka att en viss typ av texter redigeras bäst direkt idatorn och andra alster behöver färgpennor, postitlappar och enmassa handskrivet kludd i kanten innan du går loss på datortexten.Kanske jobbar du olika på jobbet och med ditt föreningsmaterialsom du fixar med på fritiden. Ibland är det bråttom, ibland ska detvara petnoga. Du hittar dina bästa sätt om du testar dig fram.

LÄS HÖGTDin röst visar textens rytm och känsla. Blir du andfådd av att läsa enmening högt är den troligtvis för lång.

Ett bra sätt att kolla om en text går fram är att läsa den högt försig själv.

Det känns verkligen jättefånigt att läsa högt. Jag brukar stängadörren och passa på när de andra är ute. Jag blir generad om tele-fonen ringer när jag är mitt i en mening.

Men hur knepigt det än känns så gör jag det. För högläsning ärett jättebra sätt att få syn på sin text och hur den fungerar.

Till exempel: Om du blir andfådd är det ett tecken på attmeningarna är för långa.

”Med tanke på att vintern snart är slut och matningen av fåglarna intelängre har nyhetens behag för barnen är det viktigt att jag kommer ihåg attfylla på fröautomaten nu när fåglarna är i stort behov av extra näring.”

Den här meningen är väldigt lång, det märker jag när jag läserden högt. Den är också ”baktung”. Huvudbudskapet, detta attfåglarna behöver extra mycket näring just nu, kommer sist i en långharang utan punkt. Dessutom har verbet behöver, blivit ett

28

substantiv. ”Är i behov av.” Det är ett onödigt byråkratiskt sätt attberätta att fåglarna är hungriga.

Den här meningen kan vi helt klart förbättra.

”Fåglarna behöver som mest extranäring nu när vintern går mot sitt slut.”

Det var ju detta som var huvudpoängen i hela påståendet. Ochatt fåglarna behöver i stället för att de är i behov av. Aktiva verb-former gör det lättare att förstå och ta till sig innehållet.

När meningen delas i två blir punkten är en andningspaus förläsarögat. Rent mentalt hämtar man andan inför nästa mening.

”Barnen har glömt nyhetens behag med att mata fåglarna och det harblivit mitt viktiga jobb att fylla på fröautomaten i äppelträdet.”

Substantivet matningen byts ut mot verbet att mata.

TA BORT DET SOM INTE HÖR HITDet är bra att ha ett system för att ta tillvara idéerna och materialet som duupptäcker i dina egna texter när du redigerar dem.

Medan du jobbar med ditt material och redigerar det du harskrivit hittar du kanske också passager som är riktigt bra men somegentligen hör hemma i ett annat sammanhang.

Det är inte så konstigt. Varken världen, våra tankar eller det därsom kallas kunskap är uppdelat i avsnitt, kapitel, ämnen ochunderavdelningar.

Annat är det med texter. De behöver en struktur. Den får dusjälv bestämma över. Men var konsekvent inom de ramar du självsätter upp.

Det här är en krönika med tips om hur man kan vara hyggligmot småfåglar på vårvintern. Då är meningarna om hur man såroch tar hand om solrosor utanför ämnet. I alla fall så som jag hartänkt mig den här spalten.

29

”Fåglarna behöver som mest extranäring nu när vintern går mot sitt slut.Barnen har glömt nyhetens behag med att mata fåglarna och det har blivitmitt viktiga jobb att fylla på fröautomaten i äppelträdet.”

Vi har hängt upp fågelmaten i ett äppelträd utanför köksfönstret. Detär roligt att se hur kalaset fortskrider där ute, flest gäster har vi påförmiddagarna.”

Däremot är frösådd av solrosor ett utmärkt ämne för en annankrönika, lite längre fram i vår. Jag tackar och tar emot detta tipsfrån mig själv och lägger i en fil med idéer till framtida krönikor.

När du fått vana och rutin på att skriva regelbundet kommer duatt märka att varje ny text ger nya idéer och uppslag till andra sakersom du kan berätta för dina läsare.

Det är lite av magin med att skriva. Och i sanningens namn liteav utmaningen också. För de där kanonidéerna som man vill börjatesta med en gång, de kommer ofta när man håller på med någotannat. Något som måste bli klart och som kräver ens totalauppmärksamhet just nu.

Det är bra att ha något slags system för att ta tillvara idéer ochmaterial som du upptäcker i dina egna texter. Om din inre redige-rare är alert kommer ditt skribentjag att få mer material och fleridéer att arbeta med på det sättet.

REDIGERA MED LÄSARÖGONHa bilden av läsaren framför dig när du bearbetar det du skrivit. Ord ochfraser kan fungera helt olika beroende på vem som kommer att se texten.

Ja, så där håller jag på. Manglar igenom texten flera gånger och

Under äppelträdet hamnar en hel del solrosfrön som skator och andrastörre fåglar äter. Ibland gror de där fröna, som klarat sig undan hungrigafåglar, framåt försommaren. Solrosfrön de är också roliga att så och odla.Fram i maj kan man sätta ner fröna i såjord och de spirar snabbt upp tillplantor som går att sätta ut. I år ska vi satsa på en riktigt hög sort somheter ”Moonwalker”.

30

ändrar, fixar, skriver om, byter ut ord. Flyttar hela stycken. Strykerner. Ser ett nytt litet inskrivningsfel, kommer på en bättre synonym(ord som betyder samma sak, med en lite annan nyans), kommer påett ännu bättre sätt att formulera ett visst påstående. Funderar påinledningen. Kommer på en ny infallsvinkel.

Ibland är det kanske inte så mycket kvar av den ursprungligaråversionen när jag är klar.

Andra gånger finns den där som ett koncentrat. Då har redige-ringen mest handlat om att stryka och ta bort.

Det är bra att hela tiden samarbeta med den tilltänkta läsaren idet här jobbet. Du använder inte samma tilltal, språkbilder ochsynonymer när du skriver för en grupp 15-åringar som när duvänder dig till pensionärer.

Om jag skriver en krönika i en tidning som läses i hela landetkan jag inte svänga mig med lokala benämningar från min hemstadutan att ge dem ett sammanhang. Om det är en insändare till minlokaltidning i Halland behöver jag inte förklara begrepp som torg-dagarna i Varberg, eller väg 153 till Ullared och vad dessa förete-elser innebär för dem som bor i trakten.

Det är missvisande att prata om bra och dåliga texter. Det finnstexter som är bra på att göra sitt jobb. Och andra som inte nårfram. Fast de är perfekta rent språkligt.

31

EXTRA: CHECKLISTA FÖR REDIGERING

Här är en lista med tips på vad du kan leta efter när du går igenom din text.Det är exempel på sånt som en redigerare uppmärksammar och åtgärdar.

Läs igenom texten flera gånger. Ställ in ögonen på olika saker iolika läsningar.

Det här är början på en krönika om att mata fåglar i trädgården.

VinterfåglarDet är fortfarande kallt ute men utanför mitt köksfönster är det rena

mingelkalaset (trädgårdsfesten?).Vi försöker göra skillnad för fåglarna och har många matgäster

varje dag.Fågelmatning kan innebära stor skillnad för just de stannfåglar som

finns i din närhet.Hela vintern har vi från köksfönstret kunnat se grönfinkar, domherrar,

bofinkar och talgoxar och blåmesar som ätit av hampfrön, xx ochsolrosfrön i fröautomaten i trädgården. Talgbollarna är populärast blandtalgoxar och blåmesar. Vi har också en hackspett som verkar gilla talg. Denhänger upp och ner som en akrobat och hackar i sig för allt vad den är värd.Ett tag testade vi att lägga ut frukt. Alla äppelskrottar skulle koltrastarnafå och en av behållarna för talgbollar fyllde vi med äppelskrottar i stället.

32

Den fina havrekärven som vi satte upp vid jul var inte så omtyckt. Detär bara gulsparvarna som gillar havre och de har inte varit så många i vårträdgård den här vintern.

1. UPPENBARA SKRIVFELDu ser förmodligen genast en del stav- och skrivfel. Ändra demmed en gång. Här har fågelmatning råkat ut för en särskrivning –att ordet blivit uppdelat på två ord. Och havrekärven saknar ett r.

Fågelmatning kan innebära stor skillnad för just destannfåglar som finns i din närhet.

…Den fina havrekärven som vi satte upp vid jul var inte så

omtyckt. Det är bara gulsparvarna som gillar havre och de har inte varit såmånga i vår trädgård den här vintern.

2. UPPREPNINGARNär samma ord kommer tillbaka flera gånger i samma del av texten.Här har jag skrivit ordet ”skillnad” i meningarna efter varandra.Jag ändrar ett av dem till ”göra en insats”. Och det är minst enäppelskrott för mycket i slutet av andra stycket. En av dem ändrarjag till ”fruktrester”.

Vi försöker göra en insats för fåglarna och har många matgästervarje dag.

Fågelmatning kan innebära stor skillnad för just de stannfåglar somfinns i din närhet.

…Ett tag testade vi att lägga ut frukt. Alla äppelskrottar skulle

koltrastarna få och en av behållarna för talgbollar fyllde vi med fruktrester i stället.

Fågel matning

havrekäven

skillnad

äppelskrottar

33

3. KOLLA FAKTAUPPGIFTERNAMedan du skrev skulle du inte stanna upp för att slå i böcker ellergoogla årtal. Men nu är det dags!

Är du det minsta osäker på en faktauppgift: kolla på flera stäl-len. Inom dina egna områden vet du förmodligen vilka källor som äratt lita på och vilka som ibland rör sig med närmevärden och speku-lationer.

Skriver du om ett ämne som du brinner för är din trovärdigheten dyrbar tillgång som du inte vill slarva bort på en gissning. Så varnoga med att kolla upp årtal, faktauppgifter, påståenden som verkarkonstiga på olika sätt.

Det kan också handla om att fylla i luckor. I min text får jagfylla i ett ord som jag inte kom på i hastigheten. Jordnötter är detden tredje energirika godsaken som mina vinterfåglar gillar. Det vetjag ju, men just medan jag skrev tappade jag bort det.

Hela vintern har vi från köksfönstret kunnat se grönfinkar, domherrar,bofinkar och talgoxar och blåmesar som ätit av hampfrön, jordnötteroch solrosfrön i fröautomaten i trädgården.

4. ORDVALHär har jag gett mig själv ett alternativt ord redan när jag skrev.Det blir nog bättre med ”trädgårdsfesten” i stället för ”mingelkala-set”. Det blir en snyggare motsats till att det är en kall vinterträd-gård det handlar om.

Det är fortfarande kallt ute men utanför mitt köksfönster är det rena trädgårdsfesten.

xx

mingelkalaset

34

5. GRAMMATIKDu går också igenom texten med grammatikögon. Oavsiktligamissar rättas till.

Här har det blivit ett ”och” i stället för ett kommatecken. Närflera ord kommer efter varandra i en upprepning ska det varakomma emellan utom vid de två sista orden. Där ska det vara ”och”.

Hela vintern har vi från köksfönstret kunnat se grönfinkar, domherrar,bofinkar , talgoxar och blåmesar som ätit av hampfrön, jordnötter ochsolrosfrön i fröautomaten i trädgården.

6. FRÄMMANDE ORDBegrepp som är okända för läsaren – antingen ska de förklaras ellerbytas ut mot ett vardagligare språk. (Nu är det bra att ha bilden avläsaren framför dig.)

Stannfåglar? Vet läsaren vad det är? Jag tänker att jag skriverden här lilla krönikan i en föreningstidning för människor som gillarfriluftsliv. Jo, de flesta läsare vet nog vad stannfåglar är men försäkerhets skull jag lägger till en förklaring inom parentes. Få läsarestör sig på allt för begripliga texter.

Fågelmatning kan innebära stor skillnad för just de stannfåglar somfinns i din närhet. (Stannfåglar är arter som är kvar i sitt häckningsreviråret runt, i motsats till flyttfåglar.)

7. NYTT STYCKEPå flera ställen behöver jag göra nytt stycke, alltså trycka på retur-tangenten så att nästa mening börjar på en ny rad med ett indrag.Nytt stycke vid en ny tankegång eller infallsvinkel gör att det blirlättare att läsa. Det är ett sätt att tala om för läsaren vad som hör

och

35

ihop och göra texten luftigare och lättare att ta till sig. Långastycken ger ett kompakt och svårgenomträngligt intryck.

Hela vintern har vi från köksfönstret kunnat se grönfinkar, domherrar,bofinkar, talgoxar och blåmesar som ätit av hampfrön, jordnötter ochsolrosfrön i fröautomaten i trädgården. RETUR

Talgbollarna är populärast bland talgoxar och blåmesar. Vi har ocksåen hackspett som verkar gilla talg. Den hänger upp och ner som en akrobatoch hackar i sig för allt vad en är värd. RETUR

Ett tag testade vi att lägga ut frukt. Alla äppelskrottar skullekoltrastarna få och en av behållarna för talgbollar fyllde vi med fruktresteri stället.

8. HUVUDBUDSKAPETNår du fram med det du ville säga? Här hade jag tänkt mig attläsaren skulle få tips om vilka fåglar som äter vad. Jag har en listafrån Naturskyddsföreningen att utgå ifrån. Där listas hampfrön,solrosfrön, havre, vildfågelfrö, bokollon, talg och annat fågelgotttillsammans med olika fågelarter och vad de föredrar på vinternsmatbord.

Den listan lägger jag som en faktaruta vid sidan av min person-liga text och anger källan. Och så tar jag med några exemplen iinledningen.

När jag lagar mat ser jag genom fönstret grönfinkar som kalasar påhampfrön och blåmesar som verkar föredra talg.

36

7. SKAFFA EN LÄSKOMPIS

TESTA TEXTEN LIVELåt någon som inte är insatt i ämnet vara testläsare. Med en läskompis fårdu ytterligare ett par ögon som kanske hittar otydligheter i din text.

Ett av de bästa hjälpmedel du kan ha när du bearbetar en textär en annan människa. Låt någon läsa igenom det du skrivit. Ochvälj en person som inte vet lika mycket som du själv om ämnet.(Om du skrivit om din barndom, låt då någon annan än ett syskonvara testläsare. Alltså någon som ser ämnet utifrån på samma sättsom läsaren ute i världen.)

Skicka gärna med frågor av typen:

Förstår du resonemanget?Finns här ord som du inte är bekant med?Om du tappar tråden, exakt var?Saknar du något?Vad känner du när du läser detta?Vilka frågor dyker upp?Kändes texten för lång?Tog den slut för fort?

37

Vitsen med en testläsare är att kolla hur budskapet uppfattas.Hur texten fungerar helt enkelt.

Du kan ha skrivit en insändare eller bloggtext om en upprö-rande miljöskandal och din avsikt är att även andra i området skaprotestera. Då är det viktig information till dig som skribent omläskompisen skrattar och tycker att ”det var ju en rolig satir”.

Eller om han/eller hon blir lika upprörd som du, men inteförstår vilken instans det är som kritiseras och vart protesterna skariktas.

För då förstår förmodligen inte tidnings- eller bloggläsarnaheller.

Det är svårt att hitta bra läskompisar. Det stora problemet ärinte elaka människor som kommer med kritik så fort de får en chansför att själva känna sig lite bättre. De finns förvisso och du vet vilkade är. Just de ska du så klart inte be om just den här hjälpen. De ärlätta att välja bort så de är inget problem.

Däremot är det lite knepigt att de flesta som du har omkring digär snälla, gillar dig och tycker att det du gör är fint. Sånt är ju alltidkul att höra, men det var inte riktigt det du var ute efter just nu.

Du vill ha synpunkter från någon som kan visa hur din textuppfattas av den som inte är lika insatt i ämnet som du själv.

Hittar du en bra läskompis som vill dig väl, som fattar sittuppdrag och vågar vara ärlig – vårda den relationen väl! Nikommer att ha så mycket nytta av varandra.

För du lånar så klart själv ut dina läsarögon när andra behöverhjälp. Det hjälper dig också att utvecklas som skribent.

Sen kan det ju finnas saker i texten som läskompisen reageraröver men som du vill ha kvar ändå. Det är ju helt okej. Du kanskehar goda skäl för att ha med en lustig sidohistoria eller ett konstigtord.

Det är din text och du som bestämmer över dina bokstäver.Men det är bra att testa texten på någon av dem som ska läsa den såsmåningom.

38

8. SKRIV EN LOCKANDE INLEDNING

EN BRA BÖRJANGör entrén till texten inbjudande. Inledning är viktig och du bör ge den enordentlig eftertanke och extra omsorg.

Så här låter en av mina favoriter bland börjor i litteraturen:

”En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sinträdgård och kände sig onödig. Han visste inte vad han skulle göra av sig,för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det någon annansom höll på med det.”

Pappan och havet av Tove Jansson är ett äventyr och en litterärberättelse – men det spelar ingen roll om du skriver en roman, ennovell, en bloggtext eller en nyhetsartikel. Inledningen är viktig förhur läsaren tar till sig texten – och om han eller hon läser vidareöverhuvudtaget.

Kolla i de böcker och texter som du själv har slukläst! Hur harförfattarna jobbat med inledningen? Hur börjar de? Varför blev duså nyfiken att du läste vidare?

I tidningar kallas inledningen för ingress och den har en annan

39

typografi än resten av textmassan – som kallas brödtext. I klassisknyhetsprosa börjar man med att berätta det viktigaste. Om läsarenbara tar till sig de två första meningarna i en artikel ska han ellerhon i alla fall ha fått kärnan i budskapet.

Detaljer, nyanser, komplikationer, tillbakablickar ochbakgrundsfakta, det kommer längre ner i texten.

Du kan göra på samma sätt även om du inte skrivernyhetstexter och även om du inte har en markerad ingress.

Det mest intressanta, anslående, överraskande redan på förstaraden.

Ge din början ordentlig eftertanke. Och du kan göra det när duär klar med allt det andra. Du behöver inte skriva i samma ordningsom läsaren läser.

Många gånger är inledningen det sista man får till.När allt annat är på plats i huset – då ser man till att fixa en fin

och välkomnande entré.

40

9. LÄS KORREKTUR

RÄTTA TILL FELENJo, det är viktigt med stavning och språkriktighet. Rekrytera en språkpolisom du har någon i närheten!

Och så var det detta med stavning. Är det så himla viktigtegentligen? Alla vet ju vad man menar – även om det råkar ståalldrig i stället för aldrig.

Det korta svaret är: Jo, det är viktigt.Texter som inte följer språknormen uppfattas faktiskt som

mindre trovärdiga, även om faktainnehållet är helt korrekt. Och detär ju lite synd. Du och din text förtjänar bättre än så.

Om du inte har dyslexi utan bara råkar stava fel ibland, precissom vi alla gör: Träna stavningsmusklerna! Slå upp ord som du ärosäker på. Tredje eller fjärde gången du ska skriva ordet ”associera”behöver du knappt slå upp det. Det gör du bara som en kontroll.Jag själv lärde mig till slut att stava till ”irriterad” på det sättet. Jagfick slå upp det hur många gånger som helst. Fast jag av någonanledning skriver det rätt ofta.

Stavningskontrollen är lite som att åka rulltrappa. Du kommer

41

dit du ska, men du missar träningen och nästa gång är du likaosäker.

Därför tipsar jag om att du slår på stavningskontrollen det sistadu gör, när du själv har gått igenom hela ditt manus. Och lita inteblint på den då heller. Stavningskontrollen är inte helt pålitlig. Denkan vara dålig på att känna igen sammansatta ord även om de äraldrig så rättstavade. Ibland finns inte ordet inlagt i databasen ochett oskyldigt, rättstavat ord blir felmarkerat. Stavningskontrollenkan rent av föreslå särskrivning på ord som ska skrivas ihop. Ochdet är inte säkert att den reagerar när det står beck där du menadebäck. Så du behöver en ordlista och mänskliga ögon till korrektur-läsningen. Men kanske inte alltid dina egna.

Det är svårt att korrekturläsa sin egen text. Du känner den såväl att du inte ser felen. Och just du vet ju precis vad den här textenvill säga. Din (alltför) hjälpsamma hjärna fyller i luckorna ochslätar över snubbelhål som felstavningar och utelämnade ord. Justinom korrekturläsning har vi nytta av att tänka skrivande somgrupparbete. Att korrekturläsa åt varandra. Om du har dyslexi ellerandra läs- och skrivhinder har du nog rutiner för detta, men ävenför oss andra är det en bra idé att ta hjälp med just detta moment.

Till exempel: Nästa gång din språkpetiga kollega anmärker påatt du stavat fel till ”associera” i din blogg – bli inte sur. Be i ställetden personen att korrekturläsa nästa inlägg. Rekrytera språkpoli-serna i stället för att irritera dig på dem. Se till att de gör nytta.

Du behöver Svenska akademiens ordlista, SAOL. Den bokenär normen, facit, för hur svenska ord stavas och böjs. Den finnsockså som en hjälpsam app till mobilen så att du alltid kan ha stav-ningshjälpen med dig.

Det är också en bra investering att skaffa boken ”Svenska skriv-regler” som Språkrådet ger ut. Den svarar på många språkfrågorsom man ställs inför som skribent. Skrivs Jordbruksverket medstor eller liten bokstav? Hur använder jag citattecken i en dialog?Kommatecken, förkortningar, punktlistor… RegelsamlingenSvenska skrivregler kan hjälpa dig upp ur många fallgropar.

42

Mina exemplar brukar bli rejält tummade innan det är dags förnästa version. Inte minst avsnitten som handlar om förkortningar.EU skrivs med stora bokstäver medan cv skrivs med små. Jag harsvårt att komma ihåg vilka förkortningar som anses som så veder-tagna att de skrivs med små bokstäver. Dessutom ändras brukethela tiden. Därför är det bra att satsa på senaste upplagan. De härböckerna kommer ut i nya reviderade upplagor med jämna ochojämna mellanrum.

Språket ändras och utvecklas. Det är inte redaktionen tillSAOL eller Språkrådet som bestämmer. De hänger med och hållerkoll på ett mer kunnigt och språkvetenskapligt sätt än de flesta mensjälva språket äger och utvecklar vi tillsammans.

Regelsamlingar och ordlistor visar på normalbruket. Denspråknorm som är vanlig och som uppfattas som korrekt just nu.Ord och exempel byts ut mellan utgåvorna och det är lönt att satsapå senaste versionen. Om du följer rekommendationerna gör duinte bort dig och din text blir begriplig.

43

10. SÄTT PUNKT

AVSLUTAUnna dig att sätta punkt och bestämma att du är klar. Texter som du inteser som färdiga kommer att ta upp onödig plats i ditt huvud.

Man skulle kunna tro att man blir garvad med tiden men detfinns fortfarande inget som får mig att känna mig så glad och lätt tillsinnes som när jag trycker på ”publicera” eller mejlar iväg en texttill en projektledare eller redaktör och vidare till läsarna. Nu är detderas tur att ta över.

Det är en praktisk handling att avsluta ett stort skrivprojekteller för den delen även ett mindre avsnitt som ska ingå i ett störresammanhang.

Men det är också en mental process.Oavslutade texter som flyter omkring i det halvt undermed-

vetna, på lösa blad i arbetsrummet och på hårddisken – de drarmycket energi.

Jag menar inte att vi alla ska jobba med en text i taget och intebörja på nästa förrän den är fix och färdig. Så klart kan du ha fleratexter på gång samtidigt i olika skeden, och ibland ska texter vila,det ingår i jobbet och i villkoren för både text och skribent. Och

44

visst kan du skriva utan att det ”ska bli något”, bara för att testa ochkolla om idéer håller.

Men jag tycker att du ska göra tydligt för dig själv var en textbefinner sig och vad som ska hända med den härnäst.

Väntar den på fler faktauppgifter som du ska ta reda på? Ska duredigera? Ska du börja på nästa kapitel eller avsnitt?

Gör en notering i datorn eller på manusbunten. Vet du rent avnär nästa skrivpass är? Var så tydlig du kan. Det är den därprojektledaren igen som är så bra att ha med i sitt inre mentalaarbetslag.

Inget blir perfekt någonsin – och har du ingen chef eller redak-tion som sätter ramarna är du som bestämmer att du skrivit klart.

Bestäm att du är färdig när du själv tycker att du är det. Ävenom du inte publicerar krönikan förrän till påsk. Avsluta genom attlägga den i mappen för ”färdiga”. Eller novellen som var så kul attskriva på i början och som nu bara är ett trassel. Lägg den i högenmed sånt som du ska ta fram under den lugna semesterveckan närdu är ensam i sommarstugan. Bestäm dig för att du är färdig medden just nu. Det är också att sätta punkt. Eller snarare tre punkter… (fortsättning följer, fast inte just nu).

När du är klar. Dags att fika! Fira! Eller hur du nu markerarför sig själv att du har gått i mål. Och nu när du gått i mål är detdags för nästa uppgift. För visst ska du fortsätta skriva.

45

SAMMANFATTNING

Alla jobbar inte likadant. Du kommer att hitta en egen metod och ditt egetflöde.

En sån här genomgång kan ge ett intryck av att alla momentsker i tur och ordning och att allt går väldigt ordentligt till. Detstämmer kanske ibland och för vissa skribenter.

Men inte för mig. Jag hittar ofta ett nytt tema samtidigt som jagjobbar med ett gammalt. Jag kommer på en ännu bättre formule-ring när jag korrekturläser och passar på att ändra då. Eller så serjag den självklara inledningen när jag är mitt inne i ett stycke somjag skriver om.

Ibland känns det som en virvel mer än ett flöde. Men det ärändå en massa små aktiviteter och händelser som är på väg åtsamma håll.

Du kan också jämföra med matlagning. I början följer du ettrecept och anvisningarna på paketen. Vana kockar tänker inte såmycket på mått och koktider, de har kunskapen i händerna och i sinerfarenhet.

Och alla jobbar inte likadant. Du kommer att hitta din egenmetod och ditt eget arbetsflöde om du skriver mycket. Det somfunkar är bra. Även om det inte står i någon handbok.

46

I grunden handlar det om att du ska

Bestämma digSkapa tid och rum för att skrivaHitta din läsareSätta mål för dig självFå det skrivet!Bearbeta textenLåta andra läsa (skaffa läskompisar)Skriva en lockande inledningLäsa korrektur (eller låta någon annan göra det)Sätta punkt, bestämma när det är klart, eller ”klart”

UTVECKLA DITT SKRIVANDESkriv mycket och läs mycket!

Det är beroendeframkallande att se sina egna ord i tryck, i enblogg eller publicerade på annat sätt.

Att skriva är ett verb. Det är inget man kan. Det är någotman gör. Och det är ett viktigt verb. Blodomloppet i vår demo-krati och i det som i lite högtidliga ordalag kallas det offentligasamtalet – vår gemensamma berättelse – det består till stor del avbokstäver. Skriven text. Även innehåll som når oss i form avfilmer, tv och radio-program har ett skrivet manus i botten. Såfort det handlar om att förmedla något till fler än de som är irummet behöver du skriva. Om inte annat ett underlag till digsjälv som du sen lägger bort när du väl blir intervjuad eller spon-tanpratar i en podd.

Fortsätt att skriva och formulera dig med hjälp av världensbästa kommunikationsgränssnitt: Alfabetet. Mängdträning är enoöverträffad metod för att hitta formen. Här som inom de flestaområden. Det du gör ofta och mycket blir du allt bättre på.

Det finns ett sätt till att bli bättre på att skriva: Det är att läsa.Deckare, klassiker, äventyrsromaner, feelgood, reportage, facklitte-

47

ratur, kärlekshistorier, biografier, bloggar, krönikor, Hemingway,Selma Lagerlöf, Knausgård ja, alla sorters berättelser och litteratur.

Det är kul att se film också men det är genom att läsa –välskrivna, korrekturlästa och redigerade texter – som du själv fårett bättre och mer uttrycksfullt språk. Det är ett behagligt sätt attlära sig stavning och grammatik. Läsning ger språkkänsla och ettanvändbart och allt rikare ordförråd. Förutom all den kunskap ochde tankar som finns i böckerna.

Den som varvar aktiviteterna läsa och skriva och gör dem till endel av sitt liv kan nästan inte undvika att bli en allt vassare skribent.Och i botten finns så klart din egen drivkraft: Du har något att sägasom du vill dela med dig av till andra.

Som skribent kommer du att hitta idéer och nya formuleringaröverallt. När och där du som minst anar.

Beväpna dig med en anteckningsbok för att fånga infall ochfaktauppgifter som kommer att dyka upp i ditt liv och som du fårjust för att du är en skrivande person.

Nu hoppas jag att nästa sak du gör är att beställa ett kul skriv-uppdrag från dig själv och boka in i din kalender när och hur duska jobba med din text.

Att skriva är det roligaste, jobbigaste och mest utvecklande mankan syssla med. Jag önskar dig lycka till i detta äventyr.

48

OM FÖRFATTAREN

Eva Bergengren är skribent ochredaktör. Hon jobbar också somlektör, alltså läser manus och gerrespons som hjälper författarevidare i skrivandet.

Alfabetet är hennes huvudinstru-ment, och hon är övertygad om attalla bär på minst en historia som villbli berättad. Hon undrar – vilkenär din?

Med 30 års erfarenhet av attarbeta med text, journalistik ochkommunikation har EvaBergengren hunnit beta av de allraflesta genrer. Nu utbildar hon andra inom skrivande. Och honskriver själv alltid på något nytt.

facebook.com/moderskeppet

instagram.com/moderskeppet