SLN nytt 1 -13

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Nytt från○ ○ ○

Nr 1/2013 Mars○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund

Hem förföräldralösai Hyderabad

Ditt medlemskap i SLN är viktigt! Snälla, kom ihåg att betala årsavgiften.

2 Nytt från SLN 1/2013

Ny dansk bok omnykterhetsrörelsensbetydelse i Norden

”Afholdsbevægelseni Norden” är titeln påen ny bok av HenningSørensen, utgiven 2012.Nykterhetsrörelsenbeskrivs som en av deviktigaste kulturström-ningarna i Nordenunder 1800- och 1900-talen.

Kanske var den den viktig-aste orsaken till att man lyckadesskapa ett modernt välfärdssam-hälle med ett upplyst bondeståndoch en myndigförklarad arbetar-klass. Ända fram till idag harnykterhetsrörelsen motarbetats avöverklassen och av de så kalladekreativa klasserna, konstateras iboken. Advokat Olav Willadsenskriver i förordet att det är viktigtatt beskriva det arbete som utförtsav denna viktiga rörelse ”mensden endnu er aktiv i Danmark”.”Den, der har evnen, har ogsåpligten”, tillägger han.

Boken har underrubriken”Mangfoldighed, historie, inspira-tion”, vilket är betecknande för

den positiva anda i vilken den ärskriven. Även om tyngdpunktennaturligt ligger på nykterhets-rörelsen i Danmark, finns ambitio-nen att spegla utvecklingen i allade nordiska länderna: Sverige,Norge, Finland, Island, Färöarna.Förutom Henning Sörensen harytterligare tolv personer bidragitmed texter.

Avsnittet som handlar omnykterhetsrörelsen i Sverige upp-ges vara författat av Carl Lund-bladh, en person som vi aldrigtidigare har hört talas om inomsvensk nykterhetsrörelse. Detvisar sig mycket riktigt vara ettfatalt misstag som har begåtts; den

Henning Sörensen

Nytt från SLN 1/2013 3

verklige författaren av den sven-ska texten är Rolf Bromme,välkänd nykterhetsdebattör,skriftställare och politiker.Tydligen har denne Lundbladh enkort tid ägt den dator Brommeskrivit sin text på, och den somtagit emot Brommes text i Dan-mark har tydligen inte förstått vemden rätte avsändaren var.Redaktörerna har t o m lyckatsgoogla fram en teckning av CarlLundbladh, som återgivits iboken!

Det är en spännande ochintressant historik läsaren får sigtill livs. Henning Sörensenberättar t ex om sin farfar somhade ett brinnande intresse förnykterhetssaken. Han var fiskareoch ”hamnade” ibland i Kristian-sand och ibland i Falkenberg.Särskilt älskade han att besökanykterhetsvännerna i Falkenberg,som inte bara avhöll sig frånalkohol utan också från rökning.Han var också en trogen läsare avAfholdsbladet som från 1906 till1947 redigerades av den kontro-versielle men välkände LarsLarsen-Ledet. Denne var förutomnykterhetsman också pacifist ochrepublikan, och han skrädde intesina ord. För att karaktärisera denredaktionella linjen i sin bokciterar Sörensen Lars Larsen-Ledet: ”Vi er modstandere afalkohol til drikkebrug, hvad entendet er en kasse bajere om dagen,

eller det er et glas vin, hver gangtante Klara i Nakskov fylder 90år.”

I Danmark finns två”större” nykterhetsorganisationer:Danmarks Afholdsforening ochIOGT. IOGT fungerar idagnärmast som en länkrörelse med ca200 medlemmar och dessutomverksamhet på nio orter med s k A-klubbar som ger råd ochvägledning till missbrukare.Tillsammans ger de bådaorganisationerna ut tidningenAgitatoren, vars nytillsatteredaktör kommer från StraightEdge-rörelsen och är itjugoårsåldern. DanmarksAfholdsforening inriktar sig idagpå sin ”kärnverksamhet”: att


bekämpa alkoholbruket och attgöra den alkoholfria livsstilenkänd och populär. Det framgår avboken att Afholdsforeningensordförande Henning Sörensen intehar dragit sig för att gå ut ioffentligheten; han har ”duellerat”med en biskop i tv och utmanatsåväl kronprinsen somöverborgmästaren i Köpenhamnmed öppna brev – med mera!

Rolf Bromme tecknar på50 sidor sakkunnigt den svenskanykterhetsrörelsens historia från1700-talet och fram till vår tid.Särskilt uppmärksammar Brommeden inomkyrkliga väckelsensbetydelse för hur mycket alkoholsom konsumeras i olikalandsändar. Där Svenska Kyrkanhade en stark väckelse och ett närasamarbete med nykterhetsrörelsenär alkoholkonsumtionen än idagbetydligt lägre än i andra delar avlandet. Detta gäller dock inte förde områden där den schartauanskaväckelsen hade sin utbredning,men så hade Henrik Schartau inteheller några nykterhetsambitioneri sina strävanden.

Temo-undersökningar från2006-2007 ger vid handen att ca20 % av svenskarna känner visssamhörighet mednykterhetsrörelsen, medan bara2,4% av dem är anslutna.Statistiken har Bromme hämtatfrån boken Nykterhet i Rörelse(Sober förlag 2008, red Åke

Lindgren). Bromme förintressanta resonemang omfolkomröstningen ochmotbokstiden, och extra myckethettar det till när han beskrivermellanölsdebatten på 1960- och70-talen och visar hur dåvarandeIOGT-chefen Olof Burman heltfelbedömde det alkoholpolitiskaläget när han inom denAlkoholpolitiska utredningenverkade för att man bara skullesänka alkoholhalten i mellanöleten aning (från 3,6 till 3,2viktprocent). Verkliganykterhetskämpar som KalleGustafsson, Owe Ranebäck ochRolf Bromme arbetade för att heltfå bort mellanölet, och lyckadesockså vända opinionen så attriksdagen i mitten på 1970-talettill slut kom att fatta det definitivabeslutet att inte införa någotmellanöl i livsmedelshandeln.Burman och hans kamrater såg tillatt stoppa Kalle Gustafssonsledare i Accent och Brommetvingades sluta sin tjänst genomatt man helt enkelt beslutade attlägga ner NykterhetsrörelsensInformationstjänst där han varanställd. Solkiga minnen frånsvensk nykterhetsrörelsesmoderna historia. Brommeavslutar sin ambitiösa historikmed en helt lysande analys av densvenska narkotikapolitikenshistoria. (Forts nästa sida)


Boken är på 436 sidor ochmycket innehållsrik. Där finnsockså kapitel om Tempelriddar-orden i Norden och om de danskaavholdshotellens öden, och ett otalberättelser och anekdoter. Bokenär utgiven på förlaget Hovedland(www.hovedland.dk).

Ali Jerremalm

Äntligen är vår skrivar-tävling tillbaka! Elever iåk 9 och gymnasietuppmanas på Drug-smarts hemsida attskriva en text om so-ciala och etiska frågoroch vinna fina priser.Skrivartävlingen 2013pågår till den 31 mars. Tävlingen är individuell. Upp-satserna får skrivas både påskoltid och på fritiden och kansändas in löpande under tävling-sperioden. Det är tillåtet att skickain flera bidrag.Bidraget ska varaminst 2 500 tecken med blankstegoch max 3 500 tecken med blank-steg. Första pris är 5 000 kr förgymnasieklassen och 3 000 kr för

skolår 9. Utöver dessa kommeräven mindre summor att fördelasut. S S S S SLLLLLN hN hN hN hN haaaaar ar ar ar ar annnnnslslslslslaaaaagggggit 1 000 kit 1 000 kit 1 000 kit 1 000 kit 1 000 kr tr tr tr tr tilililililllllletetetetett pt pt pt pt prrrrris föis föis föis föis för der der der der den bn bn bn bn bääääässsssttttta ua ua ua ua uppppppsapsapsapsapsatttttsesesesesen pn pn pn pn påååååttttteeeeemmmmmaaaaat ”t ”t ”t ”t ”DDDDDääääärförförförförför fesr fesr fesr fesr festttttaaaaar jar jar jar jar jag ng ng ng ng nykykykykykttttteeeeerrrrr”””””.....GGGGGuuuuunnnnnilililililllllla Zia Zia Zia Zia Zimmmmmmememememerrrrrmmmmmaaaaannnnnn kn kn kn kn kooooommmmmmememememer ar ar ar ar attttttttttvvvvvaaaaarrrrra va va va va vååååår hr hr hr hr huuuuuvvvvvudududududbbbbbeeeeedödödödödömmmmmaaaaarrrrre.e.e.e.e.

CANs ungdomssajt Drugsmart ärhuvudarrangör. De olika medarr-angörerna är förutom SLN: NBV,SAN, FMD, MHF, Smart ungdom,IOGT-NTO, UNF, Hela männis-kan, SIMON.

Därför festar jag nykter!


I kalla januari åktevi, Radhika och Håkan,till varma Indien. Vibesökte bl a en grupphemlösa barn som ettpastorspar tagit handom, Bethany Children.Barnen är 5 till 13 åroch 13 till antalet.

Pastor Prakasam med fruMary har tre vuxna egna barn. Dehade båda välbetalda arbeten somingenjör och sjuksköterska menlämnade denna trygga tillvaro föratt i stället börja bygga en kyrka i

8-miljonstaden Hyderabad, somockså är Radhikas hemstad.

Av en händelse fick vikontakt med pastorsparets son,som studerade på KTH iStockholm, där också Håkanarbetade. Sonen Kennedyberättade om dessa föräldralösabarn som pappan och mammanhade i sitt hem. När Radhika

Besök hos BethanyChildren i Indien


fyllde 60 år samlade vi in pengartill dessa barn i stället förblommor och fick ihop 11000 kr.Dessa slantar och lite till åkte viner och överlämnade för tre årsedan vid ett hastigt besök. Sedanhar vi undrat hur barnen har deteftersom det inte är ett riktigtbarnhem, utan pastorsparet hartagit barnen som sina egna. Därföråkte vi ner igen men innan desshade Håkan fyllt 70 år och vi fickin 4 500 kr i stället för blommor.Dessutom fick vi från annat hållmed lite andra gåvor, som vikunde överlämna.

I ”familjen” finns enmamma Ratna, 29 år, som blivitutkastad av sin man och ställdutan försörjning. Pastorsparet toghand om Ratna och hennes dotter.Hon tar nu hand om barnen ochlagar maten till dem. Hon gör ettfantastiskt jobb. Hon sover medde 8 flickorna i två rum medanpastorsfrun sover med 5 pojkar isitt rum. Barnen och Ratna soverpå golvet.

Vi såg att det nya kyrko-bygget inte var klart. Kyrkanbestår av 3 våningar, där under-våningen innehåller garage, sov-rum och kök. Det är där barnenmest vistas. Andra våningen ärtänkt som sovrum och studierumför barnen men inget är ännu klart

MammaRatna


där. De hoppas kunna byggafärdigt men vi förstod att detsaknas pengar. Tredje våningen ärkyrksalen, vilken fungerar. Dockännu ingen elektricitet ellerbänkar. Alla sitter på golvet.

Vi frågade hur de lyckatsbygga så mycket som redan varklart och det visade sig att sonenKennedy som nu har ett bra arbetei New York skickar hem halva sinlön till föräldrarna. Just nu hadesumman minskat något eftersomhan gift sig och fått ett barn. Vifick möjlighet att träffa även

denna lilla familj, som kommithem för att Kennedys frus brorskulle gifta sig.

Pastor Prakasams vision äratt hjälpa människorna ute pålandsbygden och han har låtitbygga ytterligare sexlandsortskyrkor utanför staden.Under de fyra dagar vi var påbesök åkte vi ut till två av dessasmåkyrkor i byarna utanförHyderabad. De ledande i byarna ärväldigt tillmötesgående därför attdet blir lugn och ordning i byn närfolk går till kyrkan i stället för till


bykrogen. Det är stora problemmed alkoholen, men när männenblir omvända slutar de att slå sinafruar och tar hand om sinafamiljer. Alkoholen är ett stortgissel ute på landsbygden. Det ärockså från byarna som deomhändertagna barnen kommer.

Pastorsparet Prakasam ochMary verkade vara glada över vårt

korta besök och önskar att vi snartkan komma tillbaka och stanna itre månader. Radhika som kanspråket telegu som talas pålandsbygden skulle undervisakvinnorna. Håkan, som såg en heldel energisparande möjligheter,kunde t ex bygga solfångare o.dyl.

Radhika och Håkan Paulson


Fake Free är entankesmedja somhämtat inspiration frånorganisationen Adic påSri Lanka. Adic:s fram-gång är att de föränd-rar beteenden genomatt lösa upp myterkring berusning ochalkohol.

Fake Free granskar alkohol-kulturer och antidrogmetoder.Istället för att svartmåla alkohol-drickare och bara lyfta fram denegativa konsekvenserna avalkohol vill Fake Free iställetöppna upp och undersöka festenoch det fantastiska i berusning.Fake Free svarar på frågan – vadär egentligen fest och fylla?

Idag dricker 58 % avvärldens befolkning alltid dryckerfria från alkohol, enligt WHO(källa www.who.int). Alkoholen i

sig skapar inte det roliga iberusningen; utan sin glammigaimage och omgivning är drogenrätt ointressant. Fake Free pepparfler att dricka och bjuda på godadrinkar fria från alkohol – iblandeller alltid. Fake Free vill öppnaupp för mer variation och skönaval. Att få folk att testa ochfundera.

Fake Free har tagit fram enfilm som på tre minuter förklararoch ställer frågor om alkoholenspositiva effekter. Alkoholen är förmånga en magisk substans, somskapar fest, glädje och gemenskap.Den är en symbol för njutning, lyxoch sex. I filmen ställs frågan omallt detta verkligen kan rymmas iflaskan.

- Vi har väldiga förvänt-ningar på alkoholen och vad denkan göra för oss. Förväntningarsom vi lär oss från filmer,tidningar, reklam och de vuxna viväxer upp med. Och så länge viförväntar oss att alkohol tillexempel ska göra oss glada ochöppna kommer den att göra det,säger Simon Tullstedt på FakeFree.

Fake Free startades med enresa till Sri Lanka. På Sri Lanka

Tankesmedjan Fake Free:

Vad är festoch vad är fylla?


tänker man annorlunda kringalkohol och det väckte funde-ringar som Fake Free tog med sighem till Sverige. Hur kommer detsig att alkoholkulturen skiljer sigså mellan olika kulturer och varförförändras alkoholkulturen i taktmed att västvärlden får störreinflytande? Man besökte organi-sationen ADIC på Sri Lanka somjobbar med att sprida kunskap omalkohol och andra droger ochinsåg att de fokuserar mycket påatt ifrågasätta alkoholens fördelari sin kommunikation.

- Så det är det vi har gjortsedan dess, ifrågasatt alkoholensfördelar, istället för att fortsättatjata om hur dåligt det är attdricka.

Inte många tänker på attalkoholens effekter till stor del ärplacebo, så många brukar få aha-upplevelser när vi möter folk,unga som gamla.

Läs mer på:http://fakefree.se.Där kan man också se 3-

minutersfilmen.

Samma år som Sverige gickmed i EU valdes Sven-OlovCarlsson som förbundsordför-ande för IOGT-NTO och EU-frågan blev, som han självbeskriver det, starten för hansdjupare engagemang för alkohol-politik. Boken ”Tajming, kunskapoch lite tur” följer både huralkoholfrågan blivit en del avEU:s uppdrag och hur EU:sregelverk påverkat den svenskapolitiken. Men den beskriveräven hur en ideell organisation,en folkrörelse, kan arbeta för attinformera, belysa och påverka enfråga inom EU.

Eva Åhlström, journalistoch tidigare chefredaktör förtidningen Accent, har under 2012genomfört ett flertal intervjuermed Sven-Olov Carlsson, vilkaligger till grund för boken.

Nu kan du beställa bokensom är en del av svensk politisknutidshistoria från SoberFörlag, [email protected], tfn 08-672 60 00. Pris 150 kr inklusivemoms.

För dig som vill fördjupadig finns det nyrevideradestudiematerialet” EU och alko-holen” med en studiehandledningtill boken Tajming, kunskap ochlite tur. Kontakta NBV.


Vart är vårt svenska samhälle på väg? Man skulle kunna ha mångainfallsvinklar på denna fråga. Jag tänker skriva lite om alkoholenspåverkan på samhället.

Ibland funderar jag på hur det skulle se ut om alkoholen plötsligttogs bort och inte mer fanns. Vad skulle hända med polisväsendet?Skulle alla poliser som blev utan arbete bli patrullerandekvarterspoliser? Skulle de återuppta verksamhetsformer som,åtminstone till stor del lagts ner p.g.a. brist på resurser, t.ex. skolbesök?Eller skulle en stor del av poliskåren permitteras?

Vad skulle hända med Domstolsverket? Som nämndeman i en 4-årsperiod i en tingsrätt och nuvarande mandatperiod i Svea Hovrätt harjag noterat att alkohol är inblandat i en övervägande del av allavåldsbrott och även i en del andra typer av brott. En stor del avresurserna skulle alltså frigöras även där. Vidare Kriminalvården. Skulleman kunna stänga några fängelser, istället för att bygga nya? Vad skullehända med socialtjänsten? Hur stor del av deras arbete tas i anspråk avmer eller mindre alkoholiserade personer? Hur skulle sjukvårdenpåverkas, utan alla som skadas i alkoholrelaterade olyckor?

I hur stor grad skulle lärarnas arbete underlättas, om de c:a 400000 barn som idag växer upp i familjer med ett riskbruk av alkohol,slapp uppleva detta? Vad skulle alla göra som idag jobbar åtSystembolaget, de som ”jobbar” med hembränning, langning, smugglingav alkohol, etc.? Hur skulle andra myndigheter såsomFörsäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogden, riksdag,regering, landsting, kommuner, etc. påverkas?

Poängen med mitt resonemang är den naturliga följdfrågan: Hurmycket kostar alkoholen samhället, d.v.s. oss skattebetalare egentligen?Är den värd priset?

Låt oss stanna upp vid Domstolsverket och de två uppmärksammades.k. ”rusdomarna” som HD (Högsta Domstolen) avkunnade för något årsedan. Jag lyssnade för en tid sen på ordföranden för HD. Hon menade,

En krönika från NBV Stockholms län

Vart är vi på väg?


som jag förstod henne, att HD:s avsikt inte var att alkoholberusning vidbrott skulle bedömas som en förmildrande omständighet. Detta står ocksåklart och tydligt i lagen: Alkohol- eller annan berusning är inte enförmildrande omständighet vid begånget brott.

Vad menade då HD? De funderade och problematiserade runtkravet på uppsåt i svensk lagstiftning. Har man uppsåt att begå brottsom utförs i ett berusat tillstånd? Detta är förstås ännu svårare attavgöra än om uppsåt finns hos nyktra förbrytare.

Jag har ett förslag. Jag anser att man borde göra en lagändring,eller snarare ett tillägg enl. följande:

”Då någon befinns vara skyldig till ett våldsbrott eller annatbrott och detta har begåtts i berusat tillstånd, skall det ansesföreligga ’berusningsuppsåt’. Gränsen för berusning skall i dettaavseende ligga på 0,50 promille. Om ’berusningsuppsåt’ föreligger,skall det tillika vara en försvårande omständighet vid påföljds-bedömningen. Om blodprov tas i samband med brottet skalleventuell eftersupning ej beaktas.”

Detta tillägg skulle undanröja risken för att berusning, uttalat ellerouttalat betraktas som en förmildrande omständighet.

Joel Gren

Lärare, styrelseledamot NBVStockholms län, ordförande förStockholm-Västerort Blåbands-

förening, nämndeman i SveaHovrätt, suppleant i styrelsen för

Stockholms SLN-distrikt, m.fl.spännande uppdrag i olika

sammanhang

PS: SLNs Förbundsstyrelseinstämmer i Joel Grens

synpunkter..


Vi läser i DagensNyheter om hur desociala medierna meroch mer tagit maktöver våra liv.

Miri, 12 år, berättar om sinvardag. Från morgon till midnattdomineras hennes vardag av attkommunicera via nätet. Dethandlar om Instagram, Kik, åttabloggar, twitter, Facebook, filmeroch tv-serier, Skype… Hon harfortlöpande daglig kontakt medflera hundra personer via nätet.Allt i en salig blandning på tiderdå hennes vardag inte upptas avskolarbete. Allt detta kallas”sociala medier”.

Vad innebär detta förhennes tillvaro? Naturligtvisslukar denna ”sociala” tillvaro enhel del tid som hon valt i stället föratt umgås med vänner på gammal-dags vis i form av t ex lekar ”live”.På mycket kort tid har människors,särskilt ungas, vanor förändrats dåde nya teknikerna trängt in i vårtvardagsliv.

Vi läser också i DN att överen miljard människor lever i”Facebookistan”, världens tredjestörsta land efter Kina och Indien.

Nätifieringen påverkar inte baradet privata utan också intim-sfären. Vart tar den personligaintegriteten vägen? Människorsutsatthet ökar. Vi har s a s blivitmer publika. Med eller mot våregen vilja.

I dessa dagar talas detmycket om ”Näthat”. Det är klartatt ju mer vi s a s ställer oss tillförfogande desto mer tillgängligablir vi för allehanda personligapåhopp. Utan egen förskyllanbidrar vi till att vara allmänhetens”Egendom” med vilken man kanhantera den drabbade efter egetgottfinnande.

Dags för utvärdering ochreflexion!

Paul Reichberg

Kommentar: Icke desto mindre ägnar sig

Paul Reichberg flitigt åt dessasociala medier. Han leder t ex oftadiskussionen på den ganska nyafacebookgruppen för SverigesLärares Nykterhetsförbund, där nialla är välkomna att titta in och blimedlemmar! Risken är förstås attni blir fast där för alltid...

Red.

De sociala mediernatar makten över våra liv


SLN-krypto nr 5


Ordförande: Gunilla Zimmermann, 021-14 76 40, Gästgivarvägen9, 724 60 Västerås, [email protected]

Kassör: Sven-.Erik Lilja, tel o fax 0221-760004, mob 0706-950639, Nytorpsv 23, 731 43 Köping, [email protected]

Red: Ali Jerremalm, 031-3315153, 0706-928074, Björkkullav.43, 424 70 Olofstorp, [email protected]

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, www.slninfo.orgOrdförande: Ali Jerremalm, 0706-928074, Brahusvägen 7, 507 70Gånghester, [email protected]ör: Agneta Fernström, tel o fax 018-367 367, mob 0705-221367, Tårpilsv 8, 753 50 Uppsala, [email protected]:s plusgiro är 17 53 09 – 4. Medlemsavgift 150 kr/år.Medlemsregister: Sven-Erik Lilja, 0221-760004, Nytorpsv 23,731 43 Köping, [email protected]: Barbro Ryberg, 063-12 38 43, 0768-37 18 33,Litv 4 B, 831 41 Östersund. [email protected] & layout: Ali Jerremalm, se ovan.

Behovet aven ideologiskdiskussion

Ingenting är som längre som förut- det är en urgammal devis. På senareår är denna devis mer sann än på länge.För några år sedan fick vi de ”nyamoderaterna” alt. ”arbetarpartietmoderaterna” och det gamla arbetar-partiet socialdemokraterna kom attkänna sig desorienterat, vilket det fort-farande är. Centerpartiet har lanserat”månggifte” som paroll och samma sakgäller många andra partier i den allt mermångfacetterade djungeln av politiskautspel.

En splittring råder också omSverige bör gå med i NATO och Euron.De ekonomiska realiteterna har innebu-rit att allt mer av det allmännaprivatiserats. Ekonomiska argument harhaft stöd i påståendet att effektivise-ringen förbättrats.

Inkomstskillnaderna har ökatoch skäl till detta har uppgivits vara attlönsamheten i näringslivet måste för-bättras. Inga bevis för detta har kunnatpåvisas.

Ett grundproblem i dagens sam-hälle är avsaknaden av ideologiska per-spektiv.

Politiska påståenden beskrivssom odiskutabla sanningar. Det är högtid att börja föra samtal om vilketSverige vi vill ha. Ska vi ha som ambi-tion att låta marknadskrafterna helt taöver såväl problemformulering somproblemlösning?

Den ”svenska modellen” präg-lades i decennier av att de folkligt ba-serade demokratiska institutionernaskulle driva de kapitalistiska näringsliv-sintressena framför sig. I dag har sam-hällsutvecklingen allt mer präglats avatt näringslivet kommit att ta komman-dot över samhällsutvecklingen, vilketförsvagat demokratin.

Kommer demokratin i framti-den att beskrivas som en idyllisk paren-tes i en förgången tid?

Paul Reichberg

Documents

SLN nytt 1 -13