225

250

275

295

225

305

275

250

0sk

ala

1:5

000

100

200

300

400

500

mete

r�

N

C1

B1

C2

A1

B2

B3

C3

C5

BYGGNADEN

DALGÅNGENPENTRY

RACK

LABB

UPS

MÄTNINGVATTEN

ENTRÉ

WC

DATORPLATS

SOVPLATS

HFS

BORG

SPITS

LBTB

BGCA

DBIC

MSEY

EIL

BRAR

MLR

ESDC

DAVOS

GERESVRAC

KVAR

EKA

NORES

FINES

ARCES

OBN

ARU

NIL

ZAL

CMAR

NRIS

PDYAR

HIA

BJT

JOW

KSAR

JNU

MJAR

JKA JHJ

JCJ

ATTU

KDAK

ILAR

INK

DLBC

YKA

BBB

NEW

FRB

SCHQ

SADO

ULM

PDAR

ELK

NVAR

PFO

ALQ

TXAR

TKL

JTS

ROSC

BOSA

SUR

MAW

VNDA

BDFD

CPUP

PLCA

LPAZ

NNA

RPN

CTA

STKA

WRA

ASAR

FITZ

SPA

WB2WR1

WB1

WB3

WB4

WB5

WB6

WB7

WB8

WB9

WR2

WR3

WR4

WR5

WR6

WR7 WR8

WR9

WR0

216

216215

214

214

201

205

205

204

201

202

203

208

209

210

211

212

213

213

FOG

18

FOG 11

FOG 11

FO

G 1

4

FOG 13

FOG 14

FO

G 1

5

FOG

13

FOG 11

FOG

16

FO

G 1

5

FOG

16

FOG

15

FOG 17

FOP

I N

E X A M E N S A R B E T E . Detta arbete har jag

sett som ett tillfälle att studera något som

verkligen intresserar mig. Jag ville helhjärtat

ge mig in i en undersökning som var spän-

nande utan att nödvändigtvis veta vart det

skulle leda. Det har också varit ett tillfälle att

försöka knyta ihop det som jag lärt mig under

utbildningen till en helhet.

F O R M . Jag är fascinerad av organiska for-

mer och jag har i mina undersökningar strävat

efter att fi nna rumsliga former som ligger på

gränsen mellan det fria och det geometriska.

Jag har också försökt hitta en balans mellan

komplexitet och enkelhet i formerna.

K O N S T R U K T I O N . Ofta kan en organisk

form vara svår att framställa i större skala.

Det som är lätt att forma i en lermodell eller

ett datorprogram kan visa sig vara komplice-

rat att producera med traditionella produk-

tionsmetoder. Därför har jag försökt hitta ett

tekniskt system som skulle kunna underlätta

konstruktion av friare former.

V E R K T Y G . I skissarbetet har jag växlat mel-

lan olika tekniker för modellering såsom

pap per, lera, ståltråd och datorprogram.

Jag tycker det är viktigt att arbeta handgrip-

ligt med materialet i skissprocessen, så att

känseln kompletterar synen i bedömningen

av olika former.

K O N T R A S T. Katastrofal och hämningslös

naturkraft reduceras i seismologens instru-

ment till regelbundna svängningar som

registreras med stor precision. Det som

är kaos artat, förödande och oförutsägbart

möter det som är ordnat, kontrollerat och

måttfullt. Hela jorden sätts i gungning men

rörelsen som uppmäts är mikroskopiskt

liten.

K Ä R N V A P E N . När en kärnvapenladdning

exploderar i ett borrhål under mark frigörs

stora mängder atomenergi. På bråkdelen

av en sekund ökar trycket till tusentals

gånger det normala och temperaturen stiger

med fl era miljoner grader. Det omgivande

berget förångas och det bildas en klotfor-

mad hålighet som utvidgar sig. Runt omkring

bryts berget i småbitar av tryckvågen.

S E I S M O M E T E R . Varje instrument som

mäter jordens vibrationer bygger på prin-

cipen om massans tröghet. En tyngd är

upphängd på fjädrar på så vis att den släpar

lite efter markens rörelse. Denna skillnad re-

gistreras och informationen kan lagras för se-

nare analys.

H A G F O R S . Norra Värmland är en av de

bästa platserna i landet för seismologiska

observationer. Förutom att berggrunden är

hård och sprickfri, ligger området relativt

långt ifrån havet och större städer, vilket

minskar brusnivån på mätningarna.

I N L E D N I N G . Att sätta sig i en skön fåtölj

ger upplevelsen av en form som är skapad

för att passa kroppen. Ännu tydligare är detta

när man tar på sig ett klädesplagg av rätt

storlek. Ibland kan man få en liknande känsla

i en byggnad, när ett rum eller en detalj

förefaller att passa väl kring besökaren och

det behöver då inte handla om fysisk kontakt

med byggnaden. Dessa upplevelser tycker

jag är positiva eftersom de bidrar till att den

egna kroppen känns lagom stor eller att en

rörelse kan utföras bekvämt.

Gemensamt för dessa situationer är for-

mer som skapar ett slags omkrets runt den

mänskliga kroppen eller dess rörelser och

därigenom defi nierar någon form av cen-

trum. Sådana typer av rumsligheter grundar

sig sällan i en vinkelrät ordning utan snarare

i vad som skulle kunna kallas ett polärt sys-

tem.

O R T O G O N A LT. Det ortogonala, vinkelräta

systemet delar in rummet i tre riktningar med

varsin axel (x, y, z) där varje punkt benämns

med hjälp av tre koordinater. Rummet styck-

as upp i en mängd kuber på ett effektivt sätt

som gör att varje enskild del eller position

är likvärdig varje annan. Det fi nns en teore-

tisk mittpunkt (origo) men dess läge saknar

egentlig betydelse.

P O L Ä R T. I ett polärt system däremot, be-

skrivs punkter i rummet med hjälp av avstånd

och vinklar till en given utgångspunkt, en

pol. Punkter med samma avstånd till denna

utgångspunkt kan förbindas av en sfär. I

detta system blir rummet differentierat och

ständigt satt i relation till polen.

Dessa båda system ser jag som fundamen-

talt olika och användbara i skilda samman-

hang.

koordinatsystemUNDERSÖKNINGAR

D E F I N I T I O N . De former kallas enkelkrökta

som kan åstadkommas genom vanlig böjning

av en plan yta utan att man behöver tänja,

skära eller skrynkla materialet. Dessa ytor

karaktäriseras av att de bara böjs i en rikt-

ning i taget, som till exempel cylindern och

konen.

A N V Ä N D N I N G . Enkelkrökta ytor är

användbara eftersom de tillåter att rundade

former tillverkas av plana material såsom

plywood, plåt eller tyg och utnyttjas därför

t ex för skeppsbyggnad, tältsömnad och

tillverkning av ventilationskanaler. Inom

kartframställning kan man projicera geogra-

fi ska koordinater till en enkelkrökt yta som

man tänker sig svept runt jordklotet. Denna

yta, som oftast är en kon eller cylinder, veck-

las sedan ut till en plan kartbild.

D U B B E L K R Ö K T A . Ytor som böjer sig i två

riktningar samtidigt kan inte göras platta,

eller tillverkas av plana material (utan töjning).

Klotet och sadelformen är exempel på sådana

ytor.

T Y P E R . I min undersökning har jag funnit

fyra typer av enkelkrökta ytor. Rent geome-

triskt är den första kategorin enklast och den

sista mest komplicerad. En bit papper som

böjs godtyckligt kröker sig på ett sätt som

motsvarar den sista kategorin.

enkelkrökta ytorI arbetet med att få fram användbara former

och volymer av enkelkrökta ytor, har jag

använt fyra olika modelltekniker. Alla har de

sina respektive för- och nackdelar.

P A P P E R . Det mest självklara sättet att

undersöka enkelkrökta ytor är att böja ett

skivmaterial och se vilka former som uppstår.

Man kan klippa till en bit papper på måfå och

pröva sig fram tills den passar med en annan

bit. Trots att detta är tidskrävande lämpar det

sig för improvisation och lockar fram kreativa

lösningar.

S T Å LT R Å D . En annan variant är att först

böja till en fi gur i ståltråd och sedan försöka

klä den med papper. Då märker man att det

inte går att förbinda vilka två kurvor som

helst med en enkelkrökt yta och det blir tyd-

ligt hur dessa kurvor måste vara beskaffade

för att det ska fungera. Med den här meto-

den har man fullständig kontroll över ytornas

skärningslinjer, nämligen ståltråden.

C A D . I en datormodell är det lätt att förändra

och fl ytta ytor, de behåller också sin position

i modellrymden utan någon form av stöd

(som krävs i en fysisk modell). Om något är

i vägen kan det gömmas tillfälligt och man

kan titta på sin modell ur varje tänkbar vinkel.

Datormodellens ytor kan även skrivas ut på

en skrivare (förutsatt att de är enkelkrökta),

varpå en prototyp snabbt kan sättas ihop.

Den största nackdelen med datorer är att

skärmbilden saknar djup och att musen en-

dast rör sig över en platt yta vilket resulterar

i att det är svårt att få en känsla för rumslig-

het.

L E R A . För att snabbt reda ut ett rumsligt

sammanhang eller testa en ny idé, kan en

bit lera vara till stor hjälp. En svårighet kan

dock vara att materialet inte begränsar sig till

enkelkrökta ytor.

skissmetoder

C Y L I N D R I S K A . (Se nedan) Dessa model-

ler gjordes först i datorn och byggdes sedan

i papper. Flera cylindriska solider gruppe-

rades så att de skar varandra på olika vis

och därefter subtraherades de ifrån en större

solid för att bilda rum.

Arbetsmetoden är mycket snabb men re-

sultatet ofta slumpartat och överraskande.

Det bildas lätt spetsiga hörn och samman-

sättningarna blir snabbt intrikata. Det kan

vara intressant att notera att i det datorpro-

gram jag använder kan man bara fl ytta runt

cylindrarna medan de är solider, så fort de

görs om till hålrum blir deras lägen fi xerade.

Detta utgör en klar begränsning för den här

metoden.

modellstudierP O LY K O N I S K A . Dessa modeller kan sägas

vara approximeringar av sfären och de utgår

alla ifrån grundmodellerna i övre raden. Om

en stående kvadrat roteras kring sin egen

mittaxel bildas en cylinder (04-0) och om ena

halvan av denna kropp roterats ett kvarts

varv bildas volymen 04-1. På samma vis har

6-hörningen bildat 06-0, triangeln har skapat

konen (03-0) osv. Genom att rotera ena halv-

an av volymen binds dess olika delar samman

till polykoniska ytor som gör att antalet bitar

minskas. 08-0 består av fem bitar och 08-1

av endast två. Dessa volymer är intressanta

för att de visar möjligheter att sätta samman

rumsliga volymer på ett sätt som begränsar

antalet ingående delar. Man kan jämföra med

en kub som består av 6 ytor.

A L L M Ä N T. En kraftig jordbävning sätter

inte bara marken i gungning där den inträffar.

Tryckvågor sprids även i jordskorpan och

genom jordens inre ända till andra sidan

jordklotet. Med känslig utrustning kan dessa

svängningar registreras och användas för

analys både av själva skalvet och av jordens

inre uppbyggnad.

N Ä T V E R K . Genom att jämföra mätningar

från fl era olika punkter på jorden kan skalvets

läge och intensitet bestämmas. Seismologis-

ka mät stationer fi nns över hela världen och

de fl esta ingår i någon form av nätverk.

A R R A Y. Man kan även placera ut fl era seis-

mometrar med mellanrum som kan variera

mellan några hundra meter och fl era kilome-

ter. Dessa bildar då en så kallad array och ger

tillsammans tydligare och mer detaljerad in-

formation än en enskild seismometer.

K Ä R N V A P E N . En kärn vapensprängning i

underjorden ger upphov till liknande

svängningar som en jordbävning och kan

därför registreras med seismologisk utrust-

ning. Sedan 1995 fi nns ett internationellt

avtal om stopp för prov sprängningar med

atomvapen som de fl esta av världens stater

har skrivit under. Ett kontrollsystem har också

inrättats där seismologi är en av metoderna

för att upptäcka nya sprängningar.

S V E R I G E . Utrikesdepartementet ville redan

på 1950-talet skapa en svensk mätstation

för över vakning av kärnvapensprängningar

och därför inrättades en seismologisk avdel-

ning på Försvarets forskningsanstalt, FOA.

Mätstationen kom att placeras utanför Hag-

fors i norra Värmland och utformades som en

mindre array- an lägg ning.

I slutet av 1960-talet togs stationen i bruk

inredd i ett gammalt torp. En stor tillbyggnad

krävdes för att rymma den tidens skrymman-

seismologiBAKGRUND

GED9

GED8

GED7

GED6

GED5

GED4

GED3

GED2

GED1

GEC7

GEC6

GEC5

GEC4

GEC3

GEC1

GEB5

GEB4

GEB2GEB1

GEA3

GEA2

GEA1A0

GEC2

GEB3

FIA0

FIA2

FIA1FIA3FIB1

FIB2FIB3

FIB4

FIB5 FIB6

FIC1

FIC2 FIC4

FIC3

FIC5

FIC6

KIV1

KIV0

KIV3KIV2

1 KM0 5 KM 10 KM

A0

NRB1

NRA1

NRB2

NRA2

NRA3

NRB3NRB4

NRB5

NRC1

NRC2

NRC3

NRC4NRC5

NRC6

NRC7

NRD9

NRD8

NRD7

NRD6

NRD5

NRD4

NRD3

NRD2

NRD1

I dagsläget är en fl ytt från det befi ntliga tor-

pet inte aktuell men i mitt projekt har jag

utgått ifrån att man i samband med moder-

niseringen även skulle bygga en ny, mindre

mätstation. Därför har jag i samarbete med

seismologer från FOI arbetat fram detta funk-

tionsprogram.

A R R A Y. Nio stycken seismometrar placeras

ut på olika platser i skogen inom ett område

på 1,5 km i diameter. Seismometern ställs an-

tingen direkt på berget eller på en gjuten

betongklack. Intill placeras en så kallad digi-

tizer för omvandling av den analoga signalen

till digital. För att skydda instrumenten mot

kyla och fukt bör de placeras i någon form

av behållare och gärna på ett sådant sätt att

de hamnar på frostfritt djup. Utrustningen

måste vara åtkomlig för underhåll. En GPS-

mottagare placeras intill mätpunkten för att

ge mätvärdena en exakt tidskod.

B Y G G N A D . En av dessa nio mätplatser ut-

formas för att fungera som mätstation. Här

samlas signalerna från samtliga mätpunkter

i en dator och skickas vidare med satellit.

Här ska utrustning kunna repareras och

möjlighet fi nnas för 1-2 personer att övernatta

tillfälligtvis. Byggnaden bemannas endast

några få gånger per år, en eller ett par dagar

åt gången, och fungerar i övrigt automatiskt.

Eftersom mätning sker direkt vid byggnaden

måste vibrationer från fl äktar och pumpar

dämpas, så att de inte fortplantas ned i ber-

get.

M Ä T N I N G . Den mätplats som placeras i

byggnaden bör utformas så att man kan testa

ca 10 seismometrar samtidigt, samt fungera

för demonstrationer.

D A T O R P L A T S . Informationen från de olika

mätpunkterna skickas som en ström av data i

funktionsprogramV Ä R M L A N D . Efter provmätningar i hela

Sverige under 1950-talet konstaterades att

norra Värmland var en av de bästa platserna i

landet för seismologiska observationer. Berg-

grunden är fast och sprickfri och har låg

brusnivå. Världshavens ständiga hamrande

mot kontinentalplattorna skapar nämligen

ett bakgrundsbrus som stör mätningarna.

Även städer, gruvor, järnvägar, större fl oder

osv kan störa mätningarna.

L A N D S K A P E T. Skogarna norr om Hagfors

är kuperade och höjdskillnaden mellan berg

och dal är ofta kring 150 meter. Denna

höjdvariation gör landskapet lätt att

överblicka och underlättar orienteringen.

Sjöar, sankmark och kalhyggen gör att land-

skapet delvis är ganska öppet. Området är

mycket glest befolkat med endast ett fåtal

stugor och mindre vägar. Här fi nns gott om

vilda djur såsom älg, bäver, varg och björn.

D A L G Å N G . Området som jag valt för mät-

punkternas nya placering ligger i närheten

av det nuvarande och är ca 1,5 km i diame-

ter. Det innefattar en dalgång i nordsydlig

riktning samt de omkringliggande bergen på

östra och västra sidan. Efter att ha vandrat

runt i området under en dag valde jag för

byggnadens placering en plats som intresse-

rade mig.

P L AT S E N . Första gången jag kom till denna

plats närmade jag mig dalen från skogen

på det östra berget. Jag hade bilvägen ett

par hundra meter bakom mig och gick lite

på måfå västerut i riktning mot dalgången.

Marken här var ganska plan och skogen tät

vilket försvårade min orientering och jag

kände mig osäker på om jag var på väg åt

rätt håll. Men efter en stund glesnade sko-

gen något och marken började luta en aning

i samma riktning som jag gick. Jag kunde

hagfors mätpunkterP L A C E R I N G . Punkterna ska placeras så att

de täcker in varje riktning. De placeras i två

cirklar runt en mittpunkt, tre punkter i den

inre cirkeln och fem i den yttre. Efter att

ha funnit byggnadens plats, passade jag in

mätpunkternas strikta geometri i landskapet

på ett sådant sätt att en av mätpunkterna

skulle sammanfalla med byggnadens place-

ring. Det gällde också att se till så att varje

mätpunkt hamnade på en plats där berget

ligger ytligt. Alla punkter är placerade i ett

område som är någorlunda överblickbart,

tack vare dalgången. Mätpunkterna är place-

rade på ungefär samma höjd över havet och

kan alla nås tämligen lätt från någon mindre

väg.

Man försöker hitta platser där jordtäcket är

ca 2 meter tjockt så att behållaren kan grävas

ned till frostfritt djup och fortfarande vara

åtkomlig för underhåll. Den översta delen

sticker upp ovan mark och där fi nns en lucka

för att man ska kunna klättra ned.

U T F O R M N I N G . Behållarens två delar till-

verkas av polykarbonat, svetsas samman på

fabrik och transporteras i färdigt skick till plat-

sen. På locket av metall sätts en stiliserad rit-

ning över punkternas placering.

A

C

B

HFSC4

HFSC3

HFSC2

HFSC1

HFSC5

HFSB3HFSB2

HFSA1

HFSB0

HFSB1

E X T E R I Ö R . Byggnaden vilar på tre

vibrations dämpande stöd som skruvas fast

direkt mot berget. Det yttre höljet är sam-

mansatt av olika bitar böjd polykarbonat

där vissa är transparenta och andra halv-

transparenta. Detaljer som öppningar och

genomföringar i höljet är av borstat rostfritt

stål och fastskruvade i plasten. Byggnadens

yttre geometri är någorlunda symmetriskt

uppbyggd i förhållande till de tre stöden.

R U M . Byggnadens inre består också av

polykarbonat i böjda stycken. Centralt pla-

cerad fi nns själva mätpunkten och genom

ett cirkulärt hål fi nns kontakt med en be-

tongklack under byggnaden mot vilken

mätningen sker. Invändigt är formerna friare

och ytorna försöker approximera de sfärer

och cylindrar av utrymme som olika funktio-

ner eller rörelser tar i anspråk. Eftersom bygg-

naden är så pass lätt och endast står på tre

stöd har en aspekt på den rumsliga organisa-

tionen varit att skapa viktmässig balans.

byggnadenJag har försökt hitta ett byggsystem som

skulle göra det enkelt att montera ihop bygg-

naden på plats trots att formerna är kompli-

cerade.

De böjda polykarbonatskivorna skärs till

på fabrik med hjälp av en programmerbar

laserskärare. Även håltagningar skärs ut och

bitarna märks. Bitarna görs i olika tjocklek be-

roende på sin placering och krökning. Vissa

mindre och plana byggnadsdetaljer svetsas

ihop på fabriken.

M O N T E R I N G . Byggnadsdelarna transpor-

teras till platsen och fogas sedan samman

med hjälp av wire. Det behövs inga mallar

eller stöd för att byggnaden ska få rätt form,

bitarna böjs bara elastiskt tills de passar var-

andra och efter sammanfogningen har de

automatiskt rätt form. Det är plasten i sig som

utgör den bärande konstruktionen.

systemA V S L U T N I N G . I det här arbetet har jag

växlat mellan att göra undersökningar på

ett intuitivt sätt och att systematisera och

hitta strukturer i det jag gjort. Arbetet har

utgått från en fascination över rumsliga si-

tuationer där ett slags omkrets skapas runt

den mänskliga kroppen och därigenom de-

fi nierar någon form av centrum. Rumslighe-

ter, som tänks grunda sig i ett polärt sätt att

uppfatta rummet, snarare än i ett ortogonalt,

rätvinkligt system. Jag har velat undersöka

de rumsliga möjligheterna som ligger i detta.

Jag har också försökt fi nna en tektonisk prin-

cip som både ska kunna styra hur rumslig-

heterna kan bildas, och göra det möjligt att

konstruera de friare formerna.

Jag har fortsatt undersökningen i ett utkast

till en konkret byggnad, en seismologisk

mätstation utanför Hagfors i Värmland.

program

T I L L Ä M P N I N G . Det polära systemet ligger

nära till hands när man t ex pratar om pla-

neterna, deras läge beskrivs ofta som ett

avstånd till mittpunkten solen. Positioner på

jordens yta benämns traditionellt med hjälp

av vinklar, där utgångspunkten är jordens

mittpunkt och referenser är ekvatorn och

nollmeridianen. I en stadsregion kan man lätt

beskriva olika områdens placering genom

att tala om avstånd och riktning från sta-

dens kärna. När vi beskriver saker i vår direkta

närhet talar vi gärna i relativa begrepp (över,

under, framför, bakom) som utgår antingen

från den egna kroppen, eller någon annan re-

ferenspunkt.

Det ortogonala systemet är mer neutralt

och lämpar sig för en rättvis indelning i

många enheter. I en stad fi nns t ex ofta olika

rutnätsmönster där tomtmarken delats in i

ett system av gator med fyrkantiga kvarter.

Att dela in en byggnad i våningsplan och rum

blir lättast om man följer det vinkelräta syste-

met. En sådan konstruktion blir också lätt att

beskriva med traditionella ritningar såsom

plan, sektion och fasad.

K R I T I K . Samtidigt som det ortogonala sys-

temet har uppenbara fördelar när det gäller

rationalitet och enkelhet tror jag att det kan

bidra till att trivialisera rumsliga samman-

hang. En planritning och en takhöjd verkar

ibland vara allt som krävs för att beskriva

t ex en lägenhet. Jag misstänker att vinkelräta

strukturer används i första hand för att de är

enkla att rita och konstruera.

I detta projekt har jag valt att inte använda

det ortogonala systemet som utgångspunkt.

Jag har försökt hitta sätt att skapa friare rums-

ligheter som ändå går att konstruera med

någorlunda rationella metoder.

de utrustning. Som mest var fyra personer

anställda i Hagfors för att sköta utrustningen

och notera mätningsutslag som ritades med

bläck på rutat papper. Pappersrullarna sändes

till Stockholm där andra forskare studerade

materialet.

Verksamheten har effektiviserats i olika

omgångar och stationen i Hagfors är numera

obemannad. Informationen från seismome-

trarna sänds i digital form med satellit och

intressanta sekvenser kan sedan analyseras

med hjälp av datorprogram. Verksamheten

i Hagfors sysselsätter idag tre personer på

heltid och två på halvtid. Samtliga arbetar

på det som idag heter Totalförsvarets forsk-

ningsinstitut (FOI) i Sundbyberg och åker en-

dast tillfälligtvis till Hagfors.

M O D E R N I S E R I N G . I samband med att

Sverige skrev under provstoppsavtalet har

man förbundit sig att tillhandahålla en seis-

mologisk station som en del av det interna-

tionella nätverket. För att uppfylla de nya

krav som ställs ska stationen genomgå en

modernisering. Mätpunkterna ska bli fl er och

ges modernare sensorer. Informationen ska

också skickas vidare till Wien för jämförelse

med signaler från resten av världen.

optiska kablar och sammanställs av en dator

i byggnaden. På datorn kan även informatio-

nen granskas. En reservdator behövs som an-

tingen körs parallellt eller tar över om den

första datorn skulle få problem. Skrivare, fax

och telefon behövs också. Datorerna och

andra apparater alstrar tillräckligt med värme

för att hålla inomhustemperaturen över +5°C

hela året.

B A T T E R I E R . En så kallad UPS-enhet (unin-

terrupted power supply) behövs som kon-

trollerar strömförsörjningen och genast slår

om till batteridrift vid strömavbrott.

L A B B . Ett modernt elektroniklabb behövs

med reservdelar, oscilloskop, möjlighet att

löda och testa optisk kabel. Det ska även fi n-

nas en seismometer och en digitizer i reserv

så att defekt utrustning genast kan bytas ut

och anläggningen vara i drift medan felet

åtgärdas. Säkringar ska kunna bytas av Secu-

ritas-personal från Hagfors.

K Ö K . Ett pentry med diskbänk, mikrovågs-

ugn, kylskåp och kaffebryggare behövs för

enklare måltider. Vid offi ciella besök från t ex

UD äter man i Hagfors och bor på hotell.

W C . En toalett behövs, men ingen dusch.

S O V P L A T S . Det ska fi nnas en bra sovplats

för en person och möjlighet att ställa fram en

extrasäng ifall man är två. Det är i nuläget en-

dast fyra personer som skulle komma i fråga

för att använda övernattningsmöjligheterna

så var och en förvarar sina egna sängkläder i

byggnaden.

F Ö R R Å D . Plats behövs för diverse redskap,

skidor och två rullar kabel (optisk och van-

lig).

F Ö R V A R I N G . Ett utrymme behövs där man

kan förvara overall, stövlar, kartor samt en

GPS-mottagare.

plötsligt skymta berget på andra sidan dalen

mellan trädkronorna och jag återfi ck känslan

av att veta var jag var. Jag kom fram till något

som verkade vara en djurstig och efter den

sluttade marken ganska brant ned mot dalen.

Jag befann mig vid en avsats, i gränszonen

mellan den täta skogen och det öppna fältet,

utan någon egentlig utsikt men med en be-

haglig känsla av att kunna överblicka den

närmaste terrängen.

Ett tiotal meter öster om avsatsen fi nns

några fl ata klipphällar som skapar ett

någorlunda plant område med en diameter

på ca 10 meter. Där har jag tänkt att byggna-

den ska placeras.

I . Cylindriskt enkelkrökt

En kurva extruderas rakt och skapar på så vis

en yta med konstant tvärsnitt. Om kurvan är

en cirkel blir ytan cylindrisk.

I I . Koniskt enkelkrökt

Om en kurva extruderas mot en fokuspunkt

får man en yta vars tvärsnitt varierar i skala.

En cirkelformad kurva ger en konisk yta.

I I I . Polykoniskt enkelkrökt

Flera ytor av de första typerna kan övergå i

varandra och skapar då en sammansatt yta,

indelad i koniska sektioner (polykonisk).

I V. Superpolykoniskt enkelkrökt

Om en polykonisk yta oupphörligen byter

fokuspunkt erhålls en yta som kröker sig på

ett friare sätt och inte kan indelas i sektioner.

03-0

03-1

04-0

04-1

05-0

05-1

05-206-0

06-1

07-0

07-1 07-2

07-308-0

08-1

08-2

09-1

09-0

09-209-3

09-410-0

10-1 10-2

S E I S M O L O G I S K T O B S E R V A T O R I U MMårten Nettelbladt Examensarbete vid KTH Arkitektur, oktober 2001. Examinator: Staffan Henriksson, Handledare: Weronica Ronnefalk

054

053

052

052

051

FOG

1

FOG1

FO

G 1

SO

VKÖ

K

ENTRÉ

LABB

UPS

RA

CK

WC

ATR

EX

052

054

056

058

053

058

FO

G 4

FOG 1

FOG 1

FOG 3

FOG 3

FOG 3

FOG 1

B TREX

056

055

CO

P

EX

058

FOG

4

DTR

EX

207

051

ETR

EX

215

GTR

EX

216

HO

P

IN

213

ITR

IN

201

204

205

206

203

207

FOG

11

J OP

I N

217

218

FO

G 1

5

FO

G 2

0

KO

P

IN

219

217

FOG

19

FOG 20

L OP

I N

219

MOP

I N

220

214

217

FOG

14

FO

G 2

2

NOP

I N

217

220

223

220

221

221

222

222

223

FOG 23

FOG 24

FOG 22

FOG 23

FOG

22

FOG 24

OOP

IN

FO

G 1

9

FO

G 1

6

QO

P

EX

223

FO

G 2

4

RO

P

IN

222

221

FO

G 2

3

P OP

I N

PENTRY

RACK

LABB

UPS

MÄTNING

VATTEN

ENTRÉ

WC

DATORPLATS

SOVPLATS

A C

1

9

7

5

46

6 6

3

4

B

5 7

8

9

2

38

2

1

Byggnadens delar, skala 1:50

Plan och axonometri, skala 1:50 Mätpunkt, axonometri och utvikta delar, skala 1:50

Å L A N D

S V E R I G E

N O R D S J Ö N

N O R G E

F I N S K A V I K E N

F I N L A N D

HELS

INK

I

F I N L A N D

S Ö D R A K V A R K E N

S V E R I G E

LÅ

NG

EN

ÄS

N O R G E

KA

UN

IAIN

EN

ES

PO

O

EV

ITS

KO

G

LO

HJA

LO

HJA

NJÄ

RV

I

KA

RJA

LO

HJA

PER

NIÖ

KIS

KO

TO

LJA

TU

OH

ITTU

TU

OH

ITTU

TEIJ

O

KIL

A

KIR

JA

KK

ALA

TO

RIK

KA

KA

RU

NA

PA

RG

AS

NO

RR

SK

ED

IKA

LÅ

NG

BEN

SÖ

DA

STR

ÖM

MA

LÖ

VÖ

SU

ND

LO

FS

DA

L

AIR

ISTÖ

HO

UTS

ALA

MO

SS

ALA

KU

MLIN

GE

SA

ND

Ö

HU

LTA

SA

LTV

IK

FIN

STR

ÖM

BO

VIK

MÄ

RK

ET

ÖS

TH

AM

MA

R

ÖS

TER

BY

BR

UK

DA

NN

EM

OR

A

TO

BO

MÅ

NK

AR

BO

ÖS

TER

VÅ

LA

KER

STIN

BO

FÄ

RN

EB

OFJÄ

RD

EN

NÄ

S B

RU

K

FO

RS

NO

RD

AN

Ö

DA

MM

SJÖ

BER

GET

AV

ES

TA

SM

ED

JEB

AC

KEN

LU

DV

IKA

GO

NÄ

S

SA

XD

ALEN

SÄ

FS

NÄ

S

FR

ED

RIK

SB

ER

G

LIS

JÖ

N

DEG

LU

ND

EN

GEIJ

ER

SH

OLM

HA

GFO

RS

ED

EB

ÄC

K

KLA

RÄ

LVEN

ÖV

RE F

RY

KEN

FIN

NS

JÖ

N

KJER

RET

SK

OTTER

UD

BJØ

RK

NES

SJØ

EN

OV

LIE

N

AU

RS

MO

EN

MO

RK

FETS

UN

D

ÅK

REN

E

LIL

LES

TR

ØM

SK

ED

SM

O

OS

LO

BÆ

RU

M

FO

RN

EB

U

SA

ND

VIK

A

SY

LLIN

G

GLIT

RE

KN

IVE

SK

OTS

ELV

LA

MP

ELA

ND

FA

GER

FJELL

BLETO

PP

EN

SA

ND

EN

TU

DD

AL

REIS

JÅ

GA

US

TA

BJÅ

EN

SETER

KR

OS

SEN

LU

ND

AR

VO

LLEN

TO

TA

K

VÅ

MA

RTV

EIT

GR

UN

GEB

RU

BJÅ

EN

BR

EIV

ATN

ET

BR

ÅTV

EIT

HA

MR

AB

Ø

SU

LD

ALS

VA

TN

HY

LEN

TA

NG

ES

DA

L

HY

LS

FJO

RD

EN

TA

NG

EN

ÅS

RO

PEID

IMS

LA

ND

VIK

ED

AL

VIN

DA

FJO

RD

EN

SK

JO

LD

AS

TR

AU

MEN

AK

SD

AL

FØ

RD

ES

FJO

RD

EN

SK

RE

HA

UG

ES

UN

D

ALQAlbuquerqueNew Mexico, USA35,0°N 106,5°W

ARCES*KarasjokNorge69,5°N 25,5°E

ARUArtiRyssland56,4°N 58,6°E

ASAR*Alice SpringsAustralien23,7°S 133,9°E

ATTUAttu IslandAlaska52,8°N 172,7°E

BBBBella BellaCanada52,2°N 128,1°W

BDFBBrasiliaBrasilien15,6°S 48,0°W

BGCABangui, Central-afrikanska Republiken5,2°N 18,4°E

BJTBaijiatuanKina40,0°N 116,2°E

BORGBorgarfjordurIsland64,8°N 21,3°W

BOSABoshofSydafrika28,6°S 25,6°E

BRAR*BelbasiTurkiet39,9°N 32,8°E

CMAR*Chiang MaiThailand18,8°N 99,0°E

CPUPVilla FloridaParaguay26,3°S 73,3°W

CTACharters TowersAustralien20,1°S 146,3°E

DAVOSDavosSchweiz46,8°N 9,8°E

DBICDimbrokoElfenbenskusten6,7°N 4,9°W

DLBCDease LakeCanada58,4°N 130,0°W

EILEilatIsrael29,8°N 34,9°E

EKA*EskdalemuirStorbritannien55,3°N 3,2°E

ELKElkoNevada, USA40,7°N 115,2°W

ESDC*SonsecaSpanien39,7°N 4,0°W

FINES*LahtiFinland61,4°N 28,1°E

FITZFitzroy CrossingAustralien18,1°S 125,6°E

FRBIqualuitCanada63,7°N 68,5°W

GERES*FreyungTyskland48,9°N 13,7°E

HFS*HagforsSverige60,1°N 13,7°E

HIAHailarKina49,3°N 119,7°E

ILAR*EielsonAlaska64,8°N 146,9°W

INKInuvikCanada68,3°N 133,5°W

JCJChichijimaJapan27,1°N 142,2°E

JHJHachijojimaJapan33,1°N 139,8°E

JKAKamikawa-AsahiJapan44,1°N 142,6°E

JNUOhitaJapan33,1°N 130,9°E

JOWKunigamiJapan26,8°N 128,3°E

JTSJuntas de AbangaresCosta Rica10,3°N 85,0°W

KDAKKodiak IslandAlaska57,8°N 152,5°W

KSAR*WonjuSydkorea37,5°N 127,9°E

KVAR*KislovodskRyssland44,0°N 42,7°E

LBTBLobatseBotswana25,0°S 25,6°E

LPAZLa PazBolivia16,3°S 68,1°W

MAWMawsonAntarktis67,6°S 62,9°E

MJAR*MatsushiroJapan36,5°N 138,2°E

MLRMuntele RosuRumänien45,5°N 25,9°E

MSEYMaheSeychellerna4,7°S 55,5°E

NEWNewportWashington, USA48,3°N 117,1°W

NILNilorePakistan33,7°N 73,3°E

NNANanaPeru12,0°S 76,8°W

NORES*HamarNorge60,8°N 10,8°E

NRISNorilskRyssland69,0°N 88,0°E

NVAR*MinaNevada, USA38,4°N 118,2°W

OBNObninskRyssland55,1°N 36,6°E

PDAR*PinedaleWyoming, USA42,8°N 109,6°W

PDYAR*PeleduyRyssland59,6°N 112,6°E

PFOPiñon FlatKalifornien, USA33,6°N 116,5°W

PLCAPaso FloresArgentina40,7°S 70,6°W

ROSCEl RosalColombia4,9°N 74,3°W

RPNRapanuiPåskön27,2°S 109,4°W

SADOSadowaCanada44,8°N 79,1°W

SCHQScheffervilleCanada54,8°N 66,8°E

SPASydpolenAntarktis90,0°S

SPITS*SpetsbergenSvalbard78,2°N 16,4°E

STKAStephens CreekAustralien31,9°S 141,6°E

SURSutherlandSydafrika32,4°S 20,8°E

TKLTuckaleechee CavernsTennessee, USA35,7°N 83,8°W

TXAR*LajitasTexas, USA29,3°N 103,7°W

ULMLac du BonnetCanada50,2°N 95,9°W

VNDAVandaAntarktis77,5°S 161,9°E

VRACVranovTjeckien49,3°N 16,6°E

WRA*WarramungaAustralien19,9°S 134,3°E

YKA*YellowknifeCanada62,5°N 114,6°W

ZALZalesovoRyssland53,9°N 84,8°E