225
250
275
295
225
305
275
250
0sk
ala
1:5
000
100
200
300
400
500
mete
r�
N
C1
B1
C2
A1
B2
B3
C3
C5
BYGGNADEN
DALGÅNGENPENTRY
RACK
LABB
UPS
MÄTNINGVATTEN
ENTRÉ
WC
DATORPLATS
SOVPLATS
HFS
BORG
SPITS
LBTB
BGCA
DBIC
MSEY
EIL
BRAR
MLR
ESDC
DAVOS
GERESVRAC
KVAR
EKA
NORES
FINES
ARCES
OBN
ARU
NIL
ZAL
CMAR
NRIS
PDYAR
HIA
BJT
JOW
KSAR
JNU
MJAR
JKA JHJ
JCJ
ATTU
KDAK
ILAR
INK
DLBC
YKA
BBB
NEW
FRB
SCHQ
SADO
ULM
PDAR
ELK
NVAR
PFO
ALQ
TXAR
TKL
JTS
ROSC
BOSA
SUR
MAW
VNDA
BDFD
CPUP
PLCA
LPAZ
NNA
RPN
CTA
STKA
WRA
ASAR
FITZ
SPA
WB2WR1
WB1
WB3
WB4
WB5
WB6
WB7
WB8
WB9
WR2
WR3
WR4
WR5
WR6
WR7 WR8
WR9
WR0
216
216215
214
214
201
205
205
204
201
202
203
208
209
210
211
212
213
213
FOG
18
FOG 11
FOG 11
FO
G 1
4
FOG 13
FOG 14
FO
G 1
5
FOG
13
FOG 11
FOG
16
FO
G 1
5
FOG
16
FOG
15
FOG 17
FOP
I N
E X A M E N S A R B E T E . Detta arbete har jag
sett som ett tillfälle att studera något som
verkligen intresserar mig. Jag ville helhjärtat
ge mig in i en undersökning som var spän-
nande utan att nödvändigtvis veta vart det
skulle leda. Det har också varit ett tillfälle att
försöka knyta ihop det som jag lärt mig under
utbildningen till en helhet.
F O R M . Jag är fascinerad av organiska for-
mer och jag har i mina undersökningar strävat
efter att fi nna rumsliga former som ligger på
gränsen mellan det fria och det geometriska.
Jag har också försökt hitta en balans mellan
komplexitet och enkelhet i formerna.
K O N S T R U K T I O N . Ofta kan en organisk
form vara svår att framställa i större skala.
Det som är lätt att forma i en lermodell eller
ett datorprogram kan visa sig vara komplice-
rat att producera med traditionella produk-
tionsmetoder. Därför har jag försökt hitta ett
tekniskt system som skulle kunna underlätta
konstruktion av friare former.
V E R K T Y G . I skissarbetet har jag växlat mel-
lan olika tekniker för modellering såsom
pap per, lera, ståltråd och datorprogram.
Jag tycker det är viktigt att arbeta handgrip-
ligt med materialet i skissprocessen, så att
känseln kompletterar synen i bedömningen
av olika former.
K O N T R A S T. Katastrofal och hämningslös
naturkraft reduceras i seismologens instru-
ment till regelbundna svängningar som
registreras med stor precision. Det som
är kaos artat, förödande och oförutsägbart
möter det som är ordnat, kontrollerat och
måttfullt. Hela jorden sätts i gungning men
rörelsen som uppmäts är mikroskopiskt
liten.
K Ä R N V A P E N . När en kärnvapenladdning
exploderar i ett borrhål under mark frigörs
stora mängder atomenergi. På bråkdelen
av en sekund ökar trycket till tusentals
gånger det normala och temperaturen stiger
med fl era miljoner grader. Det omgivande
berget förångas och det bildas en klotfor-
mad hålighet som utvidgar sig. Runt omkring
bryts berget i småbitar av tryckvågen.
S E I S M O M E T E R . Varje instrument som
mäter jordens vibrationer bygger på prin-
cipen om massans tröghet. En tyngd är
upphängd på fjädrar på så vis att den släpar
lite efter markens rörelse. Denna skillnad re-
gistreras och informationen kan lagras för se-
nare analys.
H A G F O R S . Norra Värmland är en av de
bästa platserna i landet för seismologiska
observationer. Förutom att berggrunden är
hård och sprickfri, ligger området relativt
långt ifrån havet och större städer, vilket
minskar brusnivån på mätningarna.
I N L E D N I N G . Att sätta sig i en skön fåtölj
ger upplevelsen av en form som är skapad
för att passa kroppen. Ännu tydligare är detta
när man tar på sig ett klädesplagg av rätt
storlek. Ibland kan man få en liknande känsla
i en byggnad, när ett rum eller en detalj
förefaller att passa väl kring besökaren och
det behöver då inte handla om fysisk kontakt
med byggnaden. Dessa upplevelser tycker
jag är positiva eftersom de bidrar till att den
egna kroppen känns lagom stor eller att en
rörelse kan utföras bekvämt.
Gemensamt för dessa situationer är for-
mer som skapar ett slags omkrets runt den
mänskliga kroppen eller dess rörelser och
därigenom defi nierar någon form av cen-
trum. Sådana typer av rumsligheter grundar
sig sällan i en vinkelrät ordning utan snarare
i vad som skulle kunna kallas ett polärt sys-
tem.
O R T O G O N A LT. Det ortogonala, vinkelräta
systemet delar in rummet i tre riktningar med
varsin axel (x, y, z) där varje punkt benämns
med hjälp av tre koordinater. Rummet styck-
as upp i en mängd kuber på ett effektivt sätt
som gör att varje enskild del eller position
är likvärdig varje annan. Det fi nns en teore-
tisk mittpunkt (origo) men dess läge saknar
egentlig betydelse.
P O L Ä R T. I ett polärt system däremot, be-
skrivs punkter i rummet med hjälp av avstånd
och vinklar till en given utgångspunkt, en
pol. Punkter med samma avstånd till denna
utgångspunkt kan förbindas av en sfär. I
detta system blir rummet differentierat och
ständigt satt i relation till polen.
Dessa båda system ser jag som fundamen-
talt olika och användbara i skilda samman-
hang.
koordinatsystemUNDERSÖKNINGAR
D E F I N I T I O N . De former kallas enkelkrökta
som kan åstadkommas genom vanlig böjning
av en plan yta utan att man behöver tänja,
skära eller skrynkla materialet. Dessa ytor
karaktäriseras av att de bara böjs i en rikt-
ning i taget, som till exempel cylindern och
konen.
A N V Ä N D N I N G . Enkelkrökta ytor är
användbara eftersom de tillåter att rundade
former tillverkas av plana material såsom
plywood, plåt eller tyg och utnyttjas därför
t ex för skeppsbyggnad, tältsömnad och
tillverkning av ventilationskanaler. Inom
kartframställning kan man projicera geogra-
fi ska koordinater till en enkelkrökt yta som
man tänker sig svept runt jordklotet. Denna
yta, som oftast är en kon eller cylinder, veck-
las sedan ut till en plan kartbild.
D U B B E L K R Ö K T A . Ytor som böjer sig i två
riktningar samtidigt kan inte göras platta,
eller tillverkas av plana material (utan töjning).
Klotet och sadelformen är exempel på sådana
ytor.
T Y P E R . I min undersökning har jag funnit
fyra typer av enkelkrökta ytor. Rent geome-
triskt är den första kategorin enklast och den
sista mest komplicerad. En bit papper som
böjs godtyckligt kröker sig på ett sätt som
motsvarar den sista kategorin.
enkelkrökta ytorI arbetet med att få fram användbara former
och volymer av enkelkrökta ytor, har jag
använt fyra olika modelltekniker. Alla har de
sina respektive för- och nackdelar.
P A P P E R . Det mest självklara sättet att
undersöka enkelkrökta ytor är att böja ett
skivmaterial och se vilka former som uppstår.
Man kan klippa till en bit papper på måfå och
pröva sig fram tills den passar med en annan
bit. Trots att detta är tidskrävande lämpar det
sig för improvisation och lockar fram kreativa
lösningar.
S T Å LT R Å D . En annan variant är att först
böja till en fi gur i ståltråd och sedan försöka
klä den med papper. Då märker man att det
inte går att förbinda vilka två kurvor som
helst med en enkelkrökt yta och det blir tyd-
ligt hur dessa kurvor måste vara beskaffade
för att det ska fungera. Med den här meto-
den har man fullständig kontroll över ytornas
skärningslinjer, nämligen ståltråden.
C A D . I en datormodell är det lätt att förändra
och fl ytta ytor, de behåller också sin position
i modellrymden utan någon form av stöd
(som krävs i en fysisk modell). Om något är
i vägen kan det gömmas tillfälligt och man
kan titta på sin modell ur varje tänkbar vinkel.
Datormodellens ytor kan även skrivas ut på
en skrivare (förutsatt att de är enkelkrökta),
varpå en prototyp snabbt kan sättas ihop.
Den största nackdelen med datorer är att
skärmbilden saknar djup och att musen en-
dast rör sig över en platt yta vilket resulterar
i att det är svårt att få en känsla för rumslig-
het.
L E R A . För att snabbt reda ut ett rumsligt
sammanhang eller testa en ny idé, kan en
bit lera vara till stor hjälp. En svårighet kan
dock vara att materialet inte begränsar sig till
enkelkrökta ytor.
skissmetoder
C Y L I N D R I S K A . (Se nedan) Dessa model-
ler gjordes först i datorn och byggdes sedan
i papper. Flera cylindriska solider gruppe-
rades så att de skar varandra på olika vis
och därefter subtraherades de ifrån en större
solid för att bilda rum.
Arbetsmetoden är mycket snabb men re-
sultatet ofta slumpartat och överraskande.
Det bildas lätt spetsiga hörn och samman-
sättningarna blir snabbt intrikata. Det kan
vara intressant att notera att i det datorpro-
gram jag använder kan man bara fl ytta runt
cylindrarna medan de är solider, så fort de
görs om till hålrum blir deras lägen fi xerade.
Detta utgör en klar begränsning för den här
metoden.
modellstudierP O LY K O N I S K A . Dessa modeller kan sägas
vara approximeringar av sfären och de utgår
alla ifrån grundmodellerna i övre raden. Om
en stående kvadrat roteras kring sin egen
mittaxel bildas en cylinder (04-0) och om ena
halvan av denna kropp roterats ett kvarts
varv bildas volymen 04-1. På samma vis har
6-hörningen bildat 06-0, triangeln har skapat
konen (03-0) osv. Genom att rotera ena halv-
an av volymen binds dess olika delar samman
till polykoniska ytor som gör att antalet bitar
minskas. 08-0 består av fem bitar och 08-1
av endast två. Dessa volymer är intressanta
för att de visar möjligheter att sätta samman
rumsliga volymer på ett sätt som begränsar
antalet ingående delar. Man kan jämföra med
en kub som består av 6 ytor.
A L L M Ä N T. En kraftig jordbävning sätter
inte bara marken i gungning där den inträffar.
Tryckvågor sprids även i jordskorpan och
genom jordens inre ända till andra sidan
jordklotet. Med känslig utrustning kan dessa
svängningar registreras och användas för
analys både av själva skalvet och av jordens
inre uppbyggnad.
N Ä T V E R K . Genom att jämföra mätningar
från fl era olika punkter på jorden kan skalvets
läge och intensitet bestämmas. Seismologis-
ka mät stationer fi nns över hela världen och
de fl esta ingår i någon form av nätverk.
A R R A Y. Man kan även placera ut fl era seis-
mometrar med mellanrum som kan variera
mellan några hundra meter och fl era kilome-
ter. Dessa bildar då en så kallad array och ger
tillsammans tydligare och mer detaljerad in-
formation än en enskild seismometer.
K Ä R N V A P E N . En kärn vapensprängning i
underjorden ger upphov till liknande
svängningar som en jordbävning och kan
därför registreras med seismologisk utrust-
ning. Sedan 1995 fi nns ett internationellt
avtal om stopp för prov sprängningar med
atomvapen som de fl esta av världens stater
har skrivit under. Ett kontrollsystem har också
inrättats där seismologi är en av metoderna
för att upptäcka nya sprängningar.
S V E R I G E . Utrikesdepartementet ville redan
på 1950-talet skapa en svensk mätstation
för över vakning av kärnvapensprängningar
och därför inrättades en seismologisk avdel-
ning på Försvarets forskningsanstalt, FOA.
Mätstationen kom att placeras utanför Hag-
fors i norra Värmland och utformades som en
mindre array- an lägg ning.
I slutet av 1960-talet togs stationen i bruk
inredd i ett gammalt torp. En stor tillbyggnad
krävdes för att rymma den tidens skrymman-
seismologiBAKGRUND
GED9
GED8
GED7
GED6
GED5
GED4
GED3
GED2
GED1
GEC7
GEC6
GEC5
GEC4
GEC3
GEC1
GEB5
GEB4
GEB2GEB1
GEA3
GEA2
GEA1A0
GEC2
GEB3
FIA0
FIA2
FIA1FIA3FIB1
FIB2FIB3
FIB4
FIB5 FIB6
FIC1
FIC2 FIC4
FIC3
FIC5
FIC6
KIV1
KIV0
KIV3KIV2
1 KM0 5 KM 10 KM
A0
NRB1
NRA1
NRB2
NRA2
NRA3
NRB3NRB4
NRB5
NRC1
NRC2
NRC3
NRC4NRC5
NRC6
NRC7
NRD9
NRD8
NRD7
NRD6
NRD5
NRD4
NRD3
NRD2
NRD1
I dagsläget är en fl ytt från det befi ntliga tor-
pet inte aktuell men i mitt projekt har jag
utgått ifrån att man i samband med moder-
niseringen även skulle bygga en ny, mindre
mätstation. Därför har jag i samarbete med
seismologer från FOI arbetat fram detta funk-
tionsprogram.
A R R A Y. Nio stycken seismometrar placeras
ut på olika platser i skogen inom ett område
på 1,5 km i diameter. Seismometern ställs an-
tingen direkt på berget eller på en gjuten
betongklack. Intill placeras en så kallad digi-
tizer för omvandling av den analoga signalen
till digital. För att skydda instrumenten mot
kyla och fukt bör de placeras i någon form
av behållare och gärna på ett sådant sätt att
de hamnar på frostfritt djup. Utrustningen
måste vara åtkomlig för underhåll. En GPS-
mottagare placeras intill mätpunkten för att
ge mätvärdena en exakt tidskod.
B Y G G N A D . En av dessa nio mätplatser ut-
formas för att fungera som mätstation. Här
samlas signalerna från samtliga mätpunkter
i en dator och skickas vidare med satellit.
Här ska utrustning kunna repareras och
möjlighet fi nnas för 1-2 personer att övernatta
tillfälligtvis. Byggnaden bemannas endast
några få gånger per år, en eller ett par dagar
åt gången, och fungerar i övrigt automatiskt.
Eftersom mätning sker direkt vid byggnaden
måste vibrationer från fl äktar och pumpar
dämpas, så att de inte fortplantas ned i ber-
get.
M Ä T N I N G . Den mätplats som placeras i
byggnaden bör utformas så att man kan testa
ca 10 seismometrar samtidigt, samt fungera
för demonstrationer.
D A T O R P L A T S . Informationen från de olika
mätpunkterna skickas som en ström av data i
funktionsprogramV Ä R M L A N D . Efter provmätningar i hela
Sverige under 1950-talet konstaterades att
norra Värmland var en av de bästa platserna i
landet för seismologiska observationer. Berg-
grunden är fast och sprickfri och har låg
brusnivå. Världshavens ständiga hamrande
mot kontinentalplattorna skapar nämligen
ett bakgrundsbrus som stör mätningarna.
Även städer, gruvor, järnvägar, större fl oder
osv kan störa mätningarna.
L A N D S K A P E T. Skogarna norr om Hagfors
är kuperade och höjdskillnaden mellan berg
och dal är ofta kring 150 meter. Denna
höjdvariation gör landskapet lätt att
överblicka och underlättar orienteringen.
Sjöar, sankmark och kalhyggen gör att land-
skapet delvis är ganska öppet. Området är
mycket glest befolkat med endast ett fåtal
stugor och mindre vägar. Här fi nns gott om
vilda djur såsom älg, bäver, varg och björn.
D A L G Å N G . Området som jag valt för mät-
punkternas nya placering ligger i närheten
av det nuvarande och är ca 1,5 km i diame-
ter. Det innefattar en dalgång i nordsydlig
riktning samt de omkringliggande bergen på
östra och västra sidan. Efter att ha vandrat
runt i området under en dag valde jag för
byggnadens placering en plats som intresse-
rade mig.
P L AT S E N . Första gången jag kom till denna
plats närmade jag mig dalen från skogen
på det östra berget. Jag hade bilvägen ett
par hundra meter bakom mig och gick lite
på måfå västerut i riktning mot dalgången.
Marken här var ganska plan och skogen tät
vilket försvårade min orientering och jag
kände mig osäker på om jag var på väg åt
rätt håll. Men efter en stund glesnade sko-
gen något och marken började luta en aning
i samma riktning som jag gick. Jag kunde
hagfors mätpunkterP L A C E R I N G . Punkterna ska placeras så att
de täcker in varje riktning. De placeras i två
cirklar runt en mittpunkt, tre punkter i den
inre cirkeln och fem i den yttre. Efter att
ha funnit byggnadens plats, passade jag in
mätpunkternas strikta geometri i landskapet
på ett sådant sätt att en av mätpunkterna
skulle sammanfalla med byggnadens place-
ring. Det gällde också att se till så att varje
mätpunkt hamnade på en plats där berget
ligger ytligt. Alla punkter är placerade i ett
område som är någorlunda överblickbart,
tack vare dalgången. Mätpunkterna är place-
rade på ungefär samma höjd över havet och
kan alla nås tämligen lätt från någon mindre
väg.
Man försöker hitta platser där jordtäcket är
ca 2 meter tjockt så att behållaren kan grävas
ned till frostfritt djup och fortfarande vara
åtkomlig för underhåll. Den översta delen
sticker upp ovan mark och där fi nns en lucka
för att man ska kunna klättra ned.
U T F O R M N I N G . Behållarens två delar till-
verkas av polykarbonat, svetsas samman på
fabrik och transporteras i färdigt skick till plat-
sen. På locket av metall sätts en stiliserad rit-
ning över punkternas placering.
A
C
B
HFSC4
HFSC3
HFSC2
HFSC1
HFSC5
HFSB3HFSB2
HFSA1
HFSB0
HFSB1
E X T E R I Ö R . Byggnaden vilar på tre
vibrations dämpande stöd som skruvas fast
direkt mot berget. Det yttre höljet är sam-
mansatt av olika bitar böjd polykarbonat
där vissa är transparenta och andra halv-
transparenta. Detaljer som öppningar och
genomföringar i höljet är av borstat rostfritt
stål och fastskruvade i plasten. Byggnadens
yttre geometri är någorlunda symmetriskt
uppbyggd i förhållande till de tre stöden.
R U M . Byggnadens inre består också av
polykarbonat i böjda stycken. Centralt pla-
cerad fi nns själva mätpunkten och genom
ett cirkulärt hål fi nns kontakt med en be-
tongklack under byggnaden mot vilken
mätningen sker. Invändigt är formerna friare
och ytorna försöker approximera de sfärer
och cylindrar av utrymme som olika funktio-
ner eller rörelser tar i anspråk. Eftersom bygg-
naden är så pass lätt och endast står på tre
stöd har en aspekt på den rumsliga organisa-
tionen varit att skapa viktmässig balans.
byggnadenJag har försökt hitta ett byggsystem som
skulle göra det enkelt att montera ihop bygg-
naden på plats trots att formerna är kompli-
cerade.
De böjda polykarbonatskivorna skärs till
på fabrik med hjälp av en programmerbar
laserskärare. Även håltagningar skärs ut och
bitarna märks. Bitarna görs i olika tjocklek be-
roende på sin placering och krökning. Vissa
mindre och plana byggnadsdetaljer svetsas
ihop på fabriken.
M O N T E R I N G . Byggnadsdelarna transpor-
teras till platsen och fogas sedan samman
med hjälp av wire. Det behövs inga mallar
eller stöd för att byggnaden ska få rätt form,
bitarna böjs bara elastiskt tills de passar var-
andra och efter sammanfogningen har de
automatiskt rätt form. Det är plasten i sig som
utgör den bärande konstruktionen.
systemA V S L U T N I N G . I det här arbetet har jag
växlat mellan att göra undersökningar på
ett intuitivt sätt och att systematisera och
hitta strukturer i det jag gjort. Arbetet har
utgått från en fascination över rumsliga si-
tuationer där ett slags omkrets skapas runt
den mänskliga kroppen och därigenom de-
fi nierar någon form av centrum. Rumslighe-
ter, som tänks grunda sig i ett polärt sätt att
uppfatta rummet, snarare än i ett ortogonalt,
rätvinkligt system. Jag har velat undersöka
de rumsliga möjligheterna som ligger i detta.
Jag har också försökt fi nna en tektonisk prin-
cip som både ska kunna styra hur rumslig-
heterna kan bildas, och göra det möjligt att
konstruera de friare formerna.
Jag har fortsatt undersökningen i ett utkast
till en konkret byggnad, en seismologisk
mätstation utanför Hagfors i Värmland.
program
T I L L Ä M P N I N G . Det polära systemet ligger
nära till hands när man t ex pratar om pla-
neterna, deras läge beskrivs ofta som ett
avstånd till mittpunkten solen. Positioner på
jordens yta benämns traditionellt med hjälp
av vinklar, där utgångspunkten är jordens
mittpunkt och referenser är ekvatorn och
nollmeridianen. I en stadsregion kan man lätt
beskriva olika områdens placering genom
att tala om avstånd och riktning från sta-
dens kärna. När vi beskriver saker i vår direkta
närhet talar vi gärna i relativa begrepp (över,
under, framför, bakom) som utgår antingen
från den egna kroppen, eller någon annan re-
ferenspunkt.
Det ortogonala systemet är mer neutralt
och lämpar sig för en rättvis indelning i
många enheter. I en stad fi nns t ex ofta olika
rutnätsmönster där tomtmarken delats in i
ett system av gator med fyrkantiga kvarter.
Att dela in en byggnad i våningsplan och rum
blir lättast om man följer det vinkelräta syste-
met. En sådan konstruktion blir också lätt att
beskriva med traditionella ritningar såsom
plan, sektion och fasad.
K R I T I K . Samtidigt som det ortogonala sys-
temet har uppenbara fördelar när det gäller
rationalitet och enkelhet tror jag att det kan
bidra till att trivialisera rumsliga samman-
hang. En planritning och en takhöjd verkar
ibland vara allt som krävs för att beskriva
t ex en lägenhet. Jag misstänker att vinkelräta
strukturer används i första hand för att de är
enkla att rita och konstruera.
I detta projekt har jag valt att inte använda
det ortogonala systemet som utgångspunkt.
Jag har försökt hitta sätt att skapa friare rums-
ligheter som ändå går att konstruera med
någorlunda rationella metoder.
de utrustning. Som mest var fyra personer
anställda i Hagfors för att sköta utrustningen
och notera mätningsutslag som ritades med
bläck på rutat papper. Pappersrullarna sändes
till Stockholm där andra forskare studerade
materialet.
Verksamheten har effektiviserats i olika
omgångar och stationen i Hagfors är numera
obemannad. Informationen från seismome-
trarna sänds i digital form med satellit och
intressanta sekvenser kan sedan analyseras
med hjälp av datorprogram. Verksamheten
i Hagfors sysselsätter idag tre personer på
heltid och två på halvtid. Samtliga arbetar
på det som idag heter Totalförsvarets forsk-
ningsinstitut (FOI) i Sundbyberg och åker en-
dast tillfälligtvis till Hagfors.
M O D E R N I S E R I N G . I samband med att
Sverige skrev under provstoppsavtalet har
man förbundit sig att tillhandahålla en seis-
mologisk station som en del av det interna-
tionella nätverket. För att uppfylla de nya
krav som ställs ska stationen genomgå en
modernisering. Mätpunkterna ska bli fl er och
ges modernare sensorer. Informationen ska
också skickas vidare till Wien för jämförelse
med signaler från resten av världen.
optiska kablar och sammanställs av en dator
i byggnaden. På datorn kan även informatio-
nen granskas. En reservdator behövs som an-
tingen körs parallellt eller tar över om den
första datorn skulle få problem. Skrivare, fax
och telefon behövs också. Datorerna och
andra apparater alstrar tillräckligt med värme
för att hålla inomhustemperaturen över +5°C
hela året.
B A T T E R I E R . En så kallad UPS-enhet (unin-
terrupted power supply) behövs som kon-
trollerar strömförsörjningen och genast slår
om till batteridrift vid strömavbrott.
L A B B . Ett modernt elektroniklabb behövs
med reservdelar, oscilloskop, möjlighet att
löda och testa optisk kabel. Det ska även fi n-
nas en seismometer och en digitizer i reserv
så att defekt utrustning genast kan bytas ut
och anläggningen vara i drift medan felet
åtgärdas. Säkringar ska kunna bytas av Secu-
ritas-personal från Hagfors.
K Ö K . Ett pentry med diskbänk, mikrovågs-
ugn, kylskåp och kaffebryggare behövs för
enklare måltider. Vid offi ciella besök från t ex
UD äter man i Hagfors och bor på hotell.
W C . En toalett behövs, men ingen dusch.
S O V P L A T S . Det ska fi nnas en bra sovplats
för en person och möjlighet att ställa fram en
extrasäng ifall man är två. Det är i nuläget en-
dast fyra personer som skulle komma i fråga
för att använda övernattningsmöjligheterna
så var och en förvarar sina egna sängkläder i
byggnaden.
F Ö R R Å D . Plats behövs för diverse redskap,
skidor och två rullar kabel (optisk och van-
lig).
F Ö R V A R I N G . Ett utrymme behövs där man
kan förvara overall, stövlar, kartor samt en
GPS-mottagare.
plötsligt skymta berget på andra sidan dalen
mellan trädkronorna och jag återfi ck känslan
av att veta var jag var. Jag kom fram till något
som verkade vara en djurstig och efter den
sluttade marken ganska brant ned mot dalen.
Jag befann mig vid en avsats, i gränszonen
mellan den täta skogen och det öppna fältet,
utan någon egentlig utsikt men med en be-
haglig känsla av att kunna överblicka den
närmaste terrängen.
Ett tiotal meter öster om avsatsen fi nns
några fl ata klipphällar som skapar ett
någorlunda plant område med en diameter
på ca 10 meter. Där har jag tänkt att byggna-
den ska placeras.
I . Cylindriskt enkelkrökt
En kurva extruderas rakt och skapar på så vis
en yta med konstant tvärsnitt. Om kurvan är
en cirkel blir ytan cylindrisk.
I I . Koniskt enkelkrökt
Om en kurva extruderas mot en fokuspunkt
får man en yta vars tvärsnitt varierar i skala.
En cirkelformad kurva ger en konisk yta.
I I I . Polykoniskt enkelkrökt
Flera ytor av de första typerna kan övergå i
varandra och skapar då en sammansatt yta,
indelad i koniska sektioner (polykonisk).
I V. Superpolykoniskt enkelkrökt
Om en polykonisk yta oupphörligen byter
fokuspunkt erhålls en yta som kröker sig på
ett friare sätt och inte kan indelas i sektioner.
03-0
03-1
04-0
04-1
05-0
05-1
05-206-0
06-1
07-0
07-1 07-2
07-308-0
08-1
08-2
09-1
09-0
09-209-3
09-410-0
10-1 10-2
S E I S M O L O G I S K T O B S E R V A T O R I U MMårten Nettelbladt Examensarbete vid KTH Arkitektur, oktober 2001. Examinator: Staffan Henriksson, Handledare: Weronica Ronnefalk
054
053
052
052
051
FOG
1
FOG1
FO
G 1
SO
VKÖ
K
ENTRÉ
LABB
UPS
RA
CK
WC
ATR
EX
052
054
056
058
053
058
FO
G 4
FOG 1
FOG 1
FOG 3
FOG 3
FOG 3
FOG 1
B TREX
056
055
CO
P
EX
058
FOG
4
DTR
EX
207
051
ETR
EX
215
GTR
EX
216
HO
P
IN
213
ITR
IN
201
204
205
206
203
207
FOG
11
J OP
I N
217
218
FO
G 1
5
FO
G 2
0
KO
P
IN
219
217
FOG
19
FOG 20
L OP
I N
219
MOP
I N
220
214
217
FOG
14
FO
G 2
2
NOP
I N
217
220
223
220
221
221
222
222
223
FOG 23
FOG 24
FOG 22
FOG 23
FOG
22
FOG 24
OOP
IN
FO
G 1
9
FO
G 1
6
QO
P
EX
223
FO
G 2
4
RO
P
IN
222
221
FO
G 2
3
P OP
I N
PENTRY
RACK
LABB
UPS
MÄTNING
VATTEN
ENTRÉ
WC
DATORPLATS
SOVPLATS
A C
1
9
7
5
46
6 6
3
4
B
5 7
8
9
2
38
2
1
Byggnadens delar, skala 1:50
Plan och axonometri, skala 1:50 Mätpunkt, axonometri och utvikta delar, skala 1:50
Å L A N D
S V E R I G E
N O R D S J Ö N
N O R G E
F I N S K A V I K E N
F I N L A N D
HELS
INK
I
F I N L A N D
S Ö D R A K V A R K E N
S V E R I G E
LÅ
NG
EN
ÄS
N O R G E
KA
UN
IAIN
EN
ES
PO
O
EV
ITS
KO
G
LO
HJA
LO
HJA
NJÄ
RV
I
KA
RJA
LO
HJA
PER
NIÖ
KIS
KO
TO
LJA
TU
OH
ITTU
TU
OH
ITTU
TEIJ
O
KIL
A
KIR
JA
KK
ALA
TO
RIK
KA
KA
RU
NA
PA
RG
AS
NO
RR
SK
ED
IKA
LÅ
NG
BEN
SÖ
DA
STR
ÖM
MA
LÖ
VÖ
SU
ND
LO
FS
DA
L
AIR
ISTÖ
HO
UTS
ALA
MO
SS
ALA
KU
MLIN
GE
SA
ND
Ö
HU
LTA
SA
LTV
IK
FIN
STR
ÖM
BO
VIK
MÄ
RK
ET
ÖS
TH
AM
MA
R
ÖS
TER
BY
BR
UK
DA
NN
EM
OR
A
TO
BO
MÅ
NK
AR
BO
ÖS
TER
VÅ
LA
KER
STIN
BO
FÄ
RN
EB
OFJÄ
RD
EN
NÄ
S B
RU
K
FO
RS
NO
RD
AN
Ö
DA
MM
SJÖ
BER
GET
AV
ES
TA
SM
ED
JEB
AC
KEN
LU
DV
IKA
GO
NÄ
S
SA
XD
ALEN
SÄ
FS
NÄ
S
FR
ED
RIK
SB
ER
G
LIS
JÖ
N
DEG
LU
ND
EN
GEIJ
ER
SH
OLM
HA
GFO
RS
ED
EB
ÄC
K
KLA
RÄ
LVEN
ÖV
RE F
RY
KEN
FIN
NS
JÖ
N
KJER
RET
SK
OTTER
UD
BJØ
RK
NES
SJØ
EN
OV
LIE
N
AU
RS
MO
EN
MO
RK
FETS
UN
D
ÅK
REN
E
LIL
LES
TR
ØM
SK
ED
SM
O
OS
LO
BÆ
RU
M
FO
RN
EB
U
SA
ND
VIK
A
SY
LLIN
G
GLIT
RE
KN
IVE
SK
OTS
ELV
LA
MP
ELA
ND
FA
GER
FJELL
BLETO
PP
EN
SA
ND
EN
TU
DD
AL
REIS
JÅ
GA
US
TA
BJÅ
EN
SETER
KR
OS
SEN
LU
ND
AR
VO
LLEN
TO
TA
K
VÅ
MA
RTV
EIT
GR
UN
GEB
RU
BJÅ
EN
BR
EIV
ATN
ET
BR
ÅTV
EIT
HA
MR
AB
Ø
SU
LD
ALS
VA
TN
HY
LEN
TA
NG
ES
DA
L
HY
LS
FJO
RD
EN
TA
NG
EN
ÅS
RO
PEID
IMS
LA
ND
VIK
ED
AL
VIN
DA
FJO
RD
EN
SK
JO
LD
AS
TR
AU
MEN
AK
SD
AL
FØ
RD
ES
FJO
RD
EN
SK
RE
HA
UG
ES
UN
D
ALQAlbuquerqueNew Mexico, USA35,0°N 106,5°W
ARCES*KarasjokNorge69,5°N 25,5°E
ARUArtiRyssland56,4°N 58,6°E
ASAR*Alice SpringsAustralien23,7°S 133,9°E
ATTUAttu IslandAlaska52,8°N 172,7°E
BBBBella BellaCanada52,2°N 128,1°W
BDFBBrasiliaBrasilien15,6°S 48,0°W
BGCABangui, Central-afrikanska Republiken5,2°N 18,4°E
BJTBaijiatuanKina40,0°N 116,2°E
BORGBorgarfjordurIsland64,8°N 21,3°W
BOSABoshofSydafrika28,6°S 25,6°E
BRAR*BelbasiTurkiet39,9°N 32,8°E
CMAR*Chiang MaiThailand18,8°N 99,0°E
CPUPVilla FloridaParaguay26,3°S 73,3°W
CTACharters TowersAustralien20,1°S 146,3°E
DAVOSDavosSchweiz46,8°N 9,8°E
DBICDimbrokoElfenbenskusten6,7°N 4,9°W
DLBCDease LakeCanada58,4°N 130,0°W
EILEilatIsrael29,8°N 34,9°E
EKA*EskdalemuirStorbritannien55,3°N 3,2°E
ELKElkoNevada, USA40,7°N 115,2°W
ESDC*SonsecaSpanien39,7°N 4,0°W
FINES*LahtiFinland61,4°N 28,1°E
FITZFitzroy CrossingAustralien18,1°S 125,6°E
FRBIqualuitCanada63,7°N 68,5°W
GERES*FreyungTyskland48,9°N 13,7°E
HFS*HagforsSverige60,1°N 13,7°E
HIAHailarKina49,3°N 119,7°E
ILAR*EielsonAlaska64,8°N 146,9°W
INKInuvikCanada68,3°N 133,5°W
JCJChichijimaJapan27,1°N 142,2°E
JHJHachijojimaJapan33,1°N 139,8°E
JKAKamikawa-AsahiJapan44,1°N 142,6°E
JNUOhitaJapan33,1°N 130,9°E
JOWKunigamiJapan26,8°N 128,3°E
JTSJuntas de AbangaresCosta Rica10,3°N 85,0°W
KDAKKodiak IslandAlaska57,8°N 152,5°W
KSAR*WonjuSydkorea37,5°N 127,9°E
KVAR*KislovodskRyssland44,0°N 42,7°E
LBTBLobatseBotswana25,0°S 25,6°E
LPAZLa PazBolivia16,3°S 68,1°W
MAWMawsonAntarktis67,6°S 62,9°E
MJAR*MatsushiroJapan36,5°N 138,2°E
MLRMuntele RosuRumänien45,5°N 25,9°E
MSEYMaheSeychellerna4,7°S 55,5°E
NEWNewportWashington, USA48,3°N 117,1°W
NILNilorePakistan33,7°N 73,3°E
NNANanaPeru12,0°S 76,8°W
NORES*HamarNorge60,8°N 10,8°E
NRISNorilskRyssland69,0°N 88,0°E
NVAR*MinaNevada, USA38,4°N 118,2°W
OBNObninskRyssland55,1°N 36,6°E
PDAR*PinedaleWyoming, USA42,8°N 109,6°W
PDYAR*PeleduyRyssland59,6°N 112,6°E
PFOPiñon FlatKalifornien, USA33,6°N 116,5°W
PLCAPaso FloresArgentina40,7°S 70,6°W
ROSCEl RosalColombia4,9°N 74,3°W
RPNRapanuiPåskön27,2°S 109,4°W
SADOSadowaCanada44,8°N 79,1°W
SCHQScheffervilleCanada54,8°N 66,8°E
SPASydpolenAntarktis90,0°S
SPITS*SpetsbergenSvalbard78,2°N 16,4°E
STKAStephens CreekAustralien31,9°S 141,6°E
SURSutherlandSydafrika32,4°S 20,8°E
TKLTuckaleechee CavernsTennessee, USA35,7°N 83,8°W
TXAR*LajitasTexas, USA29,3°N 103,7°W
ULMLac du BonnetCanada50,2°N 95,9°W
VNDAVandaAntarktis77,5°S 161,9°E
VRACVranovTjeckien49,3°N 16,6°E
WRA*WarramungaAustralien19,9°S 134,3°E
YKA*YellowknifeCanada62,5°N 114,6°W
ZALZalesovoRyssland53,9°N 84,8°E