Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - …...Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Oktober 2015 Halmstads kommun 1 av 19 PwC Sammanfattning Revisorerna i Halmstads

www.pwc.se

Revisionsrapport

Bo Thörn

Cert. kommunal revisor

Rebecca Lindström

Viktor Prytz

Oktober 2015

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd

Halmstads kommun


Oktober 2015 Halmstads kommun PwC

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1

BAKGRUND 3

UPPDRAG 3 GENOMFÖRANDE 3

IAKTTAGELSER 5

ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 5 SKOLOMRÅDET 5 SOCIALTJÄNSTEN 5 MÅL OCH RIKTLINJER 6 REGLEMENTE 6 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 6 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 6 SOCIALNÄMNDEN, VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 7 LÄNSÖVERGRIPANDE AVTAL 7 STYRNING AV SAMVERKAN 8 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 8 SOCIALNÄMNDEN 9 WORKSHOP 9 ARBETSFORMERNA FÖR SAMVERKAN 10 BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 10 SOCIALFÖRVALTNINGEN 11 WORKSHOP 12 FÖREBYGGANDE INSATSER OCH INSATSER FÖR TIDIG UPPTÄCKT 13 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN 13 SOCIALNÄMNDEN 14 WORKSHOP 15 UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING 16 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN 16 SOCIALNÄMNDEN 16

REVISIONELL BEDÖMNING 17

SVAR PÅ REVISIONSFRÅGAN 17 STYRNINGEN AV SAMVERKAN 17 ARBETSFORMERNA FÖR SAMVERKAN 18 FÖREBYGGANDE INSATSER OCH INSATSER FÖR TIDIG UPPTÄCKT 18 UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING 19


Oktober 2015 Halmstads kommun 1 av 19 PwC

Sammanfattning

Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska samverkan

mellan barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden kring barn i behov av

särskilt stöd. Revisorerna genomförde år 2010 en motsvarande granskning av

samverkan. I denna konstaterades att det förebyggande arbetet fick stå tillbaka på

grund av brister i ansvar och former för samverkan och kunskap om varandras

organisation.

Revisionsfrågan för denna granskning är: Är samverkan mellan berörda nämnder

ändamålsenlig när det gäller barn och unga i behov av särskilt stöd.

Vårt svar på revisionsfrågan är att samverkan mellan socialnämnden och barn- och

ungdomsnämnden fortfarande inte är helt ändamålsenlig. Vi bygger vårt svar på att

styrningen är bristfällig samt att förebyggande insatser och insatser för tidig

upptäckt inte är systematiska och inte hanteras gemensamt av förvaltningarna.

Vi konstatera samtidigt att behovet av samverkan är tydligt, att det finns en vilja att

samverka och att det förekommer gemensamma initiativ för att förbättra

samverkan. Vid granskningstillfället pågår ett arbete med att utveckla samverkan på

övergripande nivå.

Vi lämnar följande kommentarer avseenden granskningens kontrollområden.

Styrning av samverkan

En väl fungerande samverkan i verksamheten bör stödjas av en gemensam styrning

av denna samverkan. Vi kan konstatera att varken ansvar eller strukturerade former

för samverkan är gemensam eller tillräcklig vid granskningstillfället.

Vi konstaterar att samverkan fungerar i enskilda ärenden på operativ nivå. På

ledning- eller mer övergripande nivå har en organiserad samverkan eller

gemensamma diskussioner om utformning av samverkan inletts. Att samverkan

inte är utvecklad idag märks tydligast när det gäller det förebyggande arbetet och

tidiga insatser.

Inom socialförvaltningen har initiativ tagits till en styrgrupp för barn och unga där

samverkan om barn i behov av särskilt stöd ingår. Inom denna samverkansstruktur

medverkar från sommaren 2015 socialförvaltningen, barn- och

ungdomsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Arbetsformer för samverkan

Det förekommer samverkan på operativ nivå och i stort sett fungerar också

samordningen mellan förvaltningarna i enskilda ärenden. Vi noterar också att

initiativ tas för att informera varandra om sina verksamheter, om hur anmälan går

till och vilka rutiner som finns. Denna information har dock inte varit systematisk

utan bygger på initiativ från enskilda personer. Socialnämnden har i sin

verksamhetsplan angett att 12 informationsträffar ska genomföras per år.



Under vår workshop framkom det tydligt att bristen på kunskaper om varandra gör

att samverkan inte kan utvecklas mer än till den nivå den har idag. Det framkom

också att förvaltningarna inte bär på någon tradition att samverka.

Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt

Det förekommer enskilda förebygganden och tidiga insatser. Den nyligen bildade

enheten för förebyggande insatser innebär från socialtjänstens sida en uttalad

avsikt att utveckla samverkan i mer förebyggande riktning. Överlag är de

förebyggande tidiga insatserna inte systematiska och de hanteras inte gemensamt

av förvaltningarna. Det är heller inte klarlagt hos alla vad begreppen förebyggande

respektive tidigare insatser står för och vad begreppen motsvarar i verksamheterna.

Inom grundskolan utgör elevhälsan en resurs för verksamheten där barn i behov

kan fångas upp. Inom förskolan finns inte motsvarande resurs, vilket gör att

förutsättningar för samverkan mellan förskolan och socialtjänsten skiljer sig från

grundskolan. Dessa skillnader bör beaktas om Halmstads kommuns mål med

samordnade sociala insatser redan i förskolan ska nås.

Socialförvaltningen utgår idag från uppgifter om bland annat psykisk ohälsa och

antal anmälningar för att rikta resurser till vissa områden i kommunen.

Socialförvaltningen har initierat ett arbete med att se över kriterierna för

resursfördelning. Samverkan kan utvecklas genom att valet av kriterier och

resursfördelningen sker gemensamt.

Uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd

Det sker ingen systematisk uppföljning som avser samverkan för barn i behov av

särskilt stöd. De mål som anges i planeringsdirektiven avser antalet anmälningar

inom förskolan.

Eftersom det inte förekommer någon uppföljning av samverkan finns det heller

inget underlag som på ett mer systematiskt sätt kan ligga till grund för att utveckla

samverkan.



Bakgrund

Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska samverkan

mellan barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden kring barn i behov av

särskilt stöd. Revisorerna genomförde år 2010 en motsvarande granskning av

samverkan. I denna konstaterades att det förebyggande arbetet fick stå tillbaka på

grund av brister i ansvar och former för samverkan och kunskap om varandras

organisation.

Kommunfullmäktige betonar i budgetet för år 2015 vikten av att samverkan sker i

ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras.

Revisorerna har, med utgångspunkt i analys av risk och väsentlighet, beslutat att

granska samverkan med inriktning på förskola och de tidigare åren i grundskolan.

Den övergripande revisionsfrågan är: Är samverkan mellan berörda nämnder

ändamålsenlig när det gäller barn och unga i behov av särskilt stöd.

Revisionskriterierna för granskningen har hämtats från:

Förvaltningslagen

Skollagen

Socialtjänstlagen

Planeringsdirektiv med budget 2015, övergripande inriktning och

konkretiserade mål

Som underlag till att besvara revisionsfrågan har följande kontrollmål formulerats:

Är styrningen av samverkan ändamålsenlig; på ledningsnivå, på operativ

nivå?

Finns fungerande arbetsformer för samverkan, på organisationsnivå och på

individnivå?

Finns förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt?

Sker uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd? Vidtas åtgärder

med anledning av uppföljningen?

Genomförande Granskningen omfattar socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden samt

samverkan mellan dessa.

Granskningen har avgränsats till förskolan, förskoleklass och grundskolans lägre

årskurser. Tre förskolor och tre grundskolor, en per område i barn- och

ungdomsförvaltningen, har valts ut.

Granskningen har inletts med dokumentanalys som följs av intervjuer med berörda

tjänstemän.



Följande har intervjuats:

Enhetschefer och handläggare inom socialförvaltningens barn- och

ungdomsavdelning.

En förskolechef samt en rektor för grundskolans lägre årskurser inom vart

och ett av de tre skolområdena.

Verksamhetschef inom elevhälsan (Kärnhuset) samt kurator och

skolsköterska inom elevhälsan från de tre skolområdena.

Efter dessa intervjuer har ett material ställts samman. Samtliga intervjuade har

bjudits in till en gemensam diskussion om resultatet i en workshop. Syftet var att

säkerställa innehållet i granskningen samt att fördjupa frågeställningar om hinder

och möjligheter till samverkan. Resultat från intervjuer och workshops presenteras i

avsnittet iakttagelser.

Rapporten har sakavstämts med berörda tjänstemän.



Iakttagelser

Allmänna förutsättningar Skolområdet Skolan har en skyldighet enligt lag att ge elever det särskilda stöd de behöver.

Skolan, vårdnadshavare och elev ska tillsammans arbeta med att utveckla stödet. En

tidig kontakt mellan elev, vårdnadshavare och personal på skolan är viktig för att

eleven ska få det stöd hon/han har rätt till och behov av.

Skolan ska utreda elevens behov av särskilt stöd då:

Extra anpassning har genomförts och det fortfarande finns risk att en elev

inte når kunskapsmålen i något ämne

Om en elev inte trivs i skolan, är frånvarande, drar sig undan eller är

utåtagerande.

Elev med koncentrationssvårigheter samt tal- och språksvårigheter.

Finns behovet upprättas ett åtgärdsprogram vilket är ett viktigt dokument för att

hjälpa eleven. Skolan ska ta fram åtgärdsprogrammet och sträva efter att samarbeta

med vårdnadshavarna.

Resurscentrum Kärnhuset är till för barn/ungdomar mellan 1-20 år i behov av

särskilt stöd. Resurserna ska vid behov stödja kommunens verksamheter samt

fristående förskolor och grundskolor i Halmstad. Samarbete sker även med andra

förvaltningar, landsting, andra kommuner och högskolan.

Socialtjänsten Socialtjänsten ska enligt lag ha en uppsökande verksamhet och upplysa om

socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska

socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och

andra föreningar. Socialtjänstens insatser för den enskilde utformas och genomförs

tillsammans med henne eller honom och vid behov i samverkan

Socialtjänsten kan dels ge råd och stöd till alla som söker sig till dem i så kallade

öppna verksamheter, dels ett ansvarar för myndighetsutövning. Socialtjänsten kan

ge individuellt utformade insatser efter en ansökan från den berörda familjen eller

ungdomen eller efter en anmälan från någon verksamhet eller person.

Socialtjänsten behöver ofta hämta in en bedömning från hälso- och sjukvården och

ett underlag från skolan för att kunna göra en allsidig utredning och bedömning av

vilka insatser som är lämpliga.



Mål och riktlinjer Reglemente Barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden ansvarar enligt sina reglementen

för att verksamheterna samordnas med övriga nämnders och bolags verksamheter

för att erhålla största möjliga kommunnytta.

Kommunfullmäktiges mål Halmstads kommun har fastställt ett antal mål som rör barn och unga i behov av

särskilt stöd samt samverkan kring målgruppen.

I planeringsdirektiv med budget 2015-2017 finns en övergripande inriktning inom

målområdet Barn och utbildning som rör barn i behov av särskilt stöd. Det beskrivs

att det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala

situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de

skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat

vill Halmstads kommun att tidiga stödinsatser görs. Vidare betonas vikten av att

samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras.

För att stödja inriktningen har följande mål konkretiserats:

Mål och mätetal Utfall 2014

Målvärde

2015

Mål: Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser. Mätetal: Andelen ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser initieras.

70

Mål: Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnets behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Mätetal: Antal barn/avdelning Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor

17,4

<17,5

Barn- och ungdomsnämnden, verksamhetsplan 2015-2017 Under kommunfullmäktiges konkritiserade mål (enligt ovan) finns en beskrivning i

verksamhetsplanen att förskolans och grundskolans möjligheter att tidigt upptäcka

barn i behov av sociala stödinsatser ska öka och samordnas med alla berörda

aktörer. Samverkan med socialtjänst ska vara systematisk och möjliggöra

gemensamt stöd.

Ett av nämndens egna mål för 2015-2017 är att föräldrarollen ska stärkas. Barn- och

ungdomsnämnden anser att nära samverkan med vårdnadshavare är en



förutsättning för optimalt lärande och utveckling. Mätetalet till målet är antal

föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde.

Nämnden har även beslutade prioriteringar där Ökade livschanser för unga är en

prioritering. Inom prioriteringen har projektet ”skolan mitt i byn” startats under

2014 på Andersberg. Projektet syftar till att skolorna, främst på Andersberg och

Östergård, ska bli en naturlig mötesplats för barn och föräldrar, även efter skoltid.

Detta för att stärka banden mellan skolan och närområdet. ”Föräldrastöd-

interkulturellt perspektiv” och ”Stärk föräldrarollen på Andersberg” är två andra

projekt som syftar till att utveckla arbetet med föräldrastöd.

Socialnämnden, verksamhetsplan 2015-2017 Inom målområdet barn och utbildning har socialnämnden beslutat om följande

mål:

Målet socialtjänstens samarbetspartner för barn i förskoleåldern ska få god

information och konsultation. Mätetalen för målet är:

Antal informationsträffar med förskola. Målvärde 2015, 12st

Antal konsultationer. Målvärde 2015, 400 st.

Informationssatsningen gällande socialtjänstens arbete är främst riktad mot

skola/förskola och BVC. Det finns en inrättad konsultationstelefon dit förskolor och

skolor kan ringa för att rådgöra med en socialsekreterare.

Målet samordnad individuell planering (SIP) för barn i förskoleåldern ska öka.

I de ärenden där det finns behov av samordnade insatser från flera

huvudmän ska ett SIP-protokoll upprättas, om den enskilde samtycker.

En SIP är ett verktyg för samverkan och samordning. Det är ett dokument som

beskriver vilka insatser berörd socialtjänst respektive hälso- och sjukvårdsgivare

planerar för en enskild, hur insatserna ska samordnas och hur ansvaret mellan

huvudmän ska fördelas. Förutom socialtjänsten kan kommunala aktörer som skola,

socialpsykiatri, elevhälsa och verksamheter inom LSS vara aktörer i en SIP.

Målet Utvecklad samverkan på ledningsnivå mellan socialtjänst, förskola/skola

ska initieras.

Barn- och Ungdomsavdelningen (inom socialförvaltningen) ska initiera

samverkan på ledningsnivå mellan socialtjänst, förskola/skola och Region

Halland.

Länsövergripande avtal Avtalet ”Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar

med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd

från samhället” är tecknat 2008 av kommunerna och Region Halland. Syftet med

avtalet är att med utgångspunkt från gällande lagstiftning, de förordningar och

reglementen som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan tydliggöra

respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan.



I avtalet står att det i varje kommun ska finnas en samordningsgrupp med

verksamhetsansvariga chefer från kommunen och regionen. Samordningsgruppen

ska ha ett gemensamt ansvar för den strategiska planeringen för att samordning av

verksamheter och insatser ska ske. Vidare ska gruppen ansvara för att samverkan

utvecklas och att en årlig utvärdering görs.

Styrning av samverkan Barn- och ungdomsnämnden Rektorer

Enligt de intervjuade finns det ingen styrning eller ledning som anger hur

samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska

bedrivas. Det saknas systematik och struktur för regelbundet utbyte mellan

förvaltningarna och det finns ingen utarbetad gemensam handlingsplan. Det finns

förhoppningar om ökad samverkan från ledningens sida men det finns inga

övergripande strukturer, riktlinjer eller tydliga målsättningar för att utveckla en

operativ samverkan.

Förskolechefer

Vad gäller samverkan på operativ nivå finns ett exempel som har initierats inom

område centrum. Ett nätverk med personal och ledning från förskolor och

socialförvaltningen har etablerats och träffas 2-3 gånger per termin. Syftet med

nätverket är att åskådliggöra de olika verksamheternas ansvarsområden,

samverkansmöjligheter och gemensamt lyfta hur de ska hantera olika

avidentifierade ”Case”.

Kärnhuset

Det finns, enligt de intervjuade, inga styrande mål, styrdokument eller

handlingsplaner som syftar till att stödja samverkan mellan förvaltningarna. De

intervjuade känner till fullmäktiges mål men upplever dem inte som styrande. De

anser vidare att ledningen på ett bättre sätt bör arbeta för en styrning som ökar

samverkan, idag finns inget stöd från ledningen i samverkansarbetet.

Det länsövergripande avtalet som tecknades av Region Halland (dåvarande

landsting) och kommunerna i Hallands län 2008 följs inte enligt uppgift. Det är

osäkert om det i dagsläget finns en samordningsgrupp kvar, där Socialförvaltningen

är sammankallande.

De intervjuade anger att det finns en samverkan på operativ nivå i enskilda

ärenden, men samverkan är inte systematiserad utan genomförs när behov uppstår.

Vid enskilda ärenden (orosanmälan) genomförs nätverksträffar på initiativ från

socialtjänsten. Det finns en vilja att öka samverkan men upplevs som svårarbetat

när det inte finns en bra struktur för samverkan på ledningsnivå.

De intervjuade menar att personalomsättning på barn- och ungdomsenheten inom

socialtjänsten har gjort att det är svårt att uppnå en uppbyggd, strukturerad

samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Idag bygger samverkan på person

och inte funktion vilket leder till ett kortsiktigt arbete.



Några av de intervjuade anser att det finns ett behov av att lära känna varandras

verksamheter bättre. Exempelvis kontaktar socialförvaltningen oftast pedagoger vid

orosanmälningar och inte kuratorer eller sjuksköterskor, som har de flesta och

oftast enda kontakten med eleverna. Några av de intervjuade tycker att kunskapen

om varandras verksamheter idag är bättre. Det är lättare att få tag på

socialsekreterare och frågan kring sekretess har blivit bättre då rådgivning görs

avidentifierat.

Socialnämnden Enligt de intervjuade finns det politiska mål som handlar om samverkan, men det

beskrivs att det inte är enkelt att utforma samverkan. Socialförvaltningen har

genomfört informationsträffar och konsultation avseende anmälningsskyldighet

samt SIP (samordnad individuell planering) i förskolan. De har en riktad

konsultations verksamhet mot bland annat skolans verksamheter.

Med början från 2015 pågår ett arbete med att bygga upp en struktur för

samverkan. Inom denna struktur hanteras frågor som rör det övergripande och

systematiska arbetet med samverkan. Strukturen anges vara ändamålsenlig, även

om det kommer att ta tid innan samverkan påverkas längre ut i förvaltningarnas

verksamheter.

Workshop Enligt diskussionerna under workshopen framkom att verksamheterna i grunden

har olika uppdrag. Medan förskolan och grundskolan i sitt uppdrag har ansvar för

samtliga barn och elever har socialtjänsten i sitt uppdrag ansvar för de barn och

elever som är sköra och har behov av stöd.

Socialnämnden har gett uppdrag till förvaltningen att utveckla det förebyggande

arbetet, medan motsvarande uppdrag inte finns inom barn- och ungdomsnämnden.

När det gäller samverkan mellan förvaltningar framkom tydligt att det saknas en

mer konkret styrning där det framgår var ansvar för samverkan finns och vilka

former som ska stödja samverkan. Ofta blir det upp till den enskilde tjänstemannen

att själv söka kontakt med eller hitta former för samverkan. Rektorer och

förskolechefer vet inte om de själva ska vara drivande eller inte för att samverkan

ska skapas. Det finns en osäkerhet om förväntningar och som resulterar i att

variationerna i samverkan inom kommunen är stor. Särskilt är skillnaderna

uppenbara när det gäller det förebyggande arbetet och samverkan i detta.

Socialtjänstens förebyggande arbete riktas främst till områden i kommunen där den

psykiska ohälsan är större och där anmälningarna till socialtjänsten är

förhållandevis fler. Analyserna bygger på kommunens egen statistik och material

från Region Halland. Även om detta kan försvaras på ett generellt plan finns det

behov inom andra geografiska områden i kommunen som inte nås av de riktade

resurserna i samma utsträckning. Socialförvaltningen har inlett ett arbete med att

se över kriterierna för resursfördelningen.

Det anses angeläget att utveckla styrningen och förbättra samverkan eftersom alla

sannolikt kommer att få möta större behov av insatser framåt.



Arbetsformerna för samverkan Vid intervjuerna har olika arbetsformer beskrivits där samverkan finns. I

sammanställningen nedan redogörs för det vi noterat:

Ungbo – ungdomar som beviljats boende genom socialförvaltningen och har

ekonomiskt bistånd. Det finns en tät kontakt med skolan (gymnasieskolan).

Multisystematisk familjeterapi – vänder sig till ungdomar, familjen,

kompisar och samhället.

NOVA – psykisk ohälsa hos föräldrar (missbruk, våld), sker i samverkan

med vuxenpsykiatrin. Genomförs utan beslut om bistånd och betraktas som

förebyggande arbete.

Skilda världar – gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar och vänder sig till barn i åldern 7-12 år.

SAMSAS - Genom samverkan åstadkomma förändringar för barn och

ungdomars bästa. Projektet jobbar med ett förebyggande helhetstänk där

insatser görs på tre nivåer, familjeverkstan, socialrådgivning och

elevcoachverksamhet.

Komet (-12 år) och U-Komet (13 år -) – Är en kommunikationsmetod som

riktar sig till föräldrar och lärare för ett fördjupat föräldrastöd.

Familjeverkstan – En samverkan där skolan är ansvarig och

socialförvaltningen kompletterar med föräldrastöd. Familjeverkstan är en

metod/filmmaterial som är framtaget för att användas i studiecirklar för

föräldrar. Materialet har tagits fram på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut

i syfte att öka tillgängligheten på föräldrautbildning. Syftet med

Familjeverkstan är att förbättra relationerna och samspelet i familjen.

PALLA – föräldrastöd genom tonårsföräldrar som samtalar med andra

föräldrar om att stödja och vägleda sin tonåring in i vuxenlivet och de

prövningar, t ex. grupptryck, alkohol och studieval, som unga och vuxna

möter på vägen.

Stadsskolan mitt i byn – projekt som innebär samverkan mellan barn- och

ungdomsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Teknik- och

fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen. Projektets fokusområden är

flitigt skolarbete, engagerade föräldrar, motiverade lärare, en aktiv fritid och

skapande av framtidsplaner.

Barn och ungdomsförvaltningen Rektorer och förskolechefer

Orosanmälningar genomförs enligt interna rutiner och rutinen för anmälningsplikt.

Den interna processen på skolan omfattar elevhälsans personal samt en

förhandsanmälan till föräldrarna om att skolan kommer att skicka en orosanmälan

till socialförvaltningen. Rektor gör skolans anmälan till socialtjänsten då personalen

på skolan kan uppleva att relationen till föräldrarna försämras om de själva gör

anmälan. Det finns ingen tydlig kontaktperson för rektorer och förskolechefer utan

en generell adress alternativt socialtjänstens jourtelefon. Rektorer och

förskolechefen kan därmed ha kontakt med olika handläggare.

Några av de intervjuade anser att det inte finns tydliga riktlinjer för hur en anmälan

ska utformas eller vad den ska innehålla. Samtlig personal kan ringa jourtelefonen



för vägledning om det finns osäkerheter kring att anmäla eller inte. Vidare anser de

intervjuade att samverkan och kommunikation mellan socialförvaltningen, barn-

och ungdomsförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin har brister. Enligt de

intervjuade saknas generellt ett helhetsperspektiv och ett utvecklat samarbete för

barnens och familjernas bästa.

Förskolorna har bjudit in personal från socialtjänsten för att informera om

anmälningsförfarandet och hur de arbetar. Inom ramen för vissa ärenden finns det

ett utbyte där förskolechefen träffar representanter för socialtjänsten. Det finns

ingen uppbyggd relation med någon person på socialförvaltningen och

förskolechefer anser att de får lite återkoppling på anmälningarna till socialtjänsten.

Enligt det intervjuade har personal från socialtjänsten besökt skolornas APT för att

informera skolans personal hur en anmälan går till, när det ska anmälas samt vad

socialtjänsten gör. Några av de intervjuade anser att återkopplingen från

socialförvaltningen är bristfällig och att sekretessen utgör ett hinder.

Efter anmälan fortsätter skolan sina insatser för barnet/eleven inom ramen för sin

verksamhet. Det sker generellt inget samarbete med socialförvaltningen i detta

arbete. Samarbetet kan uppstå vid några fåtal tillfällen inom ramen för de

nätverksträffar som genomförs. Nätverken skapas vid allvarliga långsiktiga ärenden

och initiativ tas från socialförvaltningen.

Kärnhuset

Enligt de intervjuade fungerar samverkan bra med Region Halland avseende det

medicinska ansvaret medan samverkan med socialförvaltningen fungerar mindre

bra. Det finns inga strukturerade arbetsformer för samverkan, mycket sker på

individnivå och i specifika ärenden.

Det kan enligt intervjuer vara svårt att göra en orosanmälan. Det finns möjlighet att

rådgöra med handläggare på socialförvaltningen innan anmälan. Personal på

Kärnhuset informerar skolorna om förfarandet och finns tillhand som stöd. Dock

återrapporterar socialförvaltningen inte alltid resultatet av orosanmälan, om

anmälan leder till en utredning eller inte. De intervjuade anser att handläggarna på

socialförvaltningen i större grad bör rådfråga personal på skolan om anmälan

kommer från annan instans.

Samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass och mellan grundskolor

anses inte fungera. Sekretess kan vara en del av svårigheten men övergången kan bli

bättre. Journaler överlämnas men ingen muntlig överlämning sker.

Överlämningarna bör vara tydligare så att barnet syns och inte faller mellan

stolarna.

En gång per termin träffas BVC, Kvinnohälsovården, förskola, skola, tandvården,

barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten (inte alltid medverkande).

Träffarna syftar till att alla orienterar sig om varandras verksamheter.

Socialförvaltningen Inom barn- och ungdomsavdelningen finns en mottagningsenhet, tre

utredningsenheter, en enhet för förebyggande insatser inklusive familjerådgivning,



en behandlingsenhet för barn upp till 12 år, en behandlingsenhet för 13 år och uppåt

samt en enhet för familjerätt.

I en styrgrupp för barn och unga ingår representanter för barn- och

ungdomsförvaltningen, utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen samt

socialförvaltningen. Gruppens uppgift är att säkerställa resurser och styra insatser

för att det konkreta arbetet för barn och ungas hälsa genomförs tillsammans. Under

den gemensamma styrgruppen finns en beredningsgrupp vars uppgift är att göra

kartläggningar, identifiera fokusområden och förbättringsområden, sprida goda

idéer samt utforma uppföljningsrutiner. Också i beredningsgruppen ingår

tjänstemän från förvaltningarna.

Enligt intervjuerna finns det en vilja att delta i samverkan och det finns en positiv

stämning i diskussionerna även om det är allmänt svårt för deltagarna att avsätta

tid för träffarna. Tanken är att alla ska involveras, vilket även omfattar Region

Halland, Kultur och fritidsförvaltningen och eventuellt Fastighetskontoret. I

samverkan är utgångspunkten funktion och inte person.

Enligt intervjuerna har samverkan blivit bättre sedan mottagningsenheten

etablerades, det är lättare att nå socialförvaltningen tidigare i processen och

tryggheten i att anmäla har stärkts. Vidare bjuder socialförvaltningen in ledare och

personal inom förskolan och skolan till informationsträffar en gång i månaden.

Informationen har lett till förståelse och förankring av socialförvaltningens

arbetssätt. Vidare finns en jourtelefon där råd kan lämnas till förskolepersonal,

lärare och rektorer.

Enligt intervjuer får de göra en anmälan om återkoppling ifall de begär det. Det

händer att rektor skriver anmälan och då återkopplar handläggaren till rektor.

Socialförvaltningen vill ha skriftliga anmälningar så att de som anmäler ska kunna

stå för sin anmälan.

Personalbyten leder alltid till ett avbräck i samverkan, vilket gör det angeläget med

ett uppbyggt system för samverkan.

Workshop Idag finns ingen enhetlig struktur för samverkan mellan förvaltningarna som berör

den operativa nivån inom förskola och skola. Under workshopen påtalades vikten

av att kunna ha direkta kontakter mellan förskolan och skolan å ena sidan och

socialtjänsten å den andra.

Grunden för att bygga ett väl fungerande samarbete bygger på att det finns kunskap

om varandras förutsättningar, kompetenser och verksamheter. Så är inte fallet idag

och det finns heller ingen tradition i Halmstads kommun att lösa frågor i

samverkan. Vidare finns skolor som inte känner till under vilka förutsättningar de

ska göra anmälan, på vilket sätt de kan involvera socialtjänsten i det förebyggande

arbetet eller vilket stöd socialtjänsten kan ge. En konsekvens av bristen i samverkan

är att en skola kan ta på sig ansvar och ett arbete med barn och elever som i själva

verket hör hemma inom socialtjänsten.



En fungerande samverkan bör vara regelbunden under hela året. Det är inte

tillräckligt med enstaka och sporadiska möten på chefsnivå. Om samverkan ska vara

stabil under längre tid är det viktigt att de som direkt berörs av samverkan i

verksamheterna ingår och får medverka i att utforma den. Kuratorerna i skolan

utgör ofta en brygga mellan skolan och socialtjänsten. Dessa kan få i uppdrag att ha

en central roll i samverkan.

Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt Barn och ungdomsnämnden Rektorer och förskolechefer

Enligt de intervjuade arbetar verksamheterna var för sig med förebyggande och

tidiga insatser. De förebyggande insatserna som sker inom ramen för skolans

verksamheter har primärt fokus på de pedagogiska frågorna och barnens eller

elevernas lärande. Vid oro eller misstanke om problem i hemmen sker en anmälan

till socialförvaltningen. Elevärenden lyfts till elevhälsoteamet där rektor och

elevhälsan hanterar ärendet och beslutar om eventuella anmälningar till

socialförvaltningen. Det förekommer generellt inget systematiskt och gemensamt

förebyggande arbete.

Skolan har ett stort ansvar för att identifiera barn och familjer som kan behöva stöd

från socialtjänsten. På skolan finns ett elevhälsoteam som kan lyfta både

inlärningsproblematik och elevernas sociala situationer. Lärare som är oroliga lyfter

i första hand frågorna till teamen. Akuta frågor som lyfts går direkt till rektor. Inom

ramen för arbetsplatsträffar (APT) har socialtjänsten varit på plats och informerat

om anmälningar och sitt arbete.

Även om det tidigt upptäcks att barnet har behov av stöd kan det vara svårt att veta

vad och hur verksamheten ska agera. Lärarna upplever att de inte alltid har de rätta

verktygen för att hjälpa till.

Förskolecheferna i område Nygård har valt att avsätta även tidiga insatser som

medarbetarmål för all personal. Inom den målsättningen har det genomförts

aktiviteter för att utbilda personalen i att agera tidigt och genomföra tidiga insatser.

Numera finns en specialpedagog i förskolan och de har utvecklat systematik och

rutiner för att arbeta förebyggande. I arbetet har representanter från socialtjänsten

varit delaktiga, dels genom nätverkskontakterna och dels som föreläsare och för att

informera om vad socialtjänsten gör.

Andra förskolechefer har arbetat med personalen i syfte att se socialförvaltningens

personal, kompetens och olika projekt som en möjlighet till stöd och råd. Förskolan

har vid några tillfällen informerat föräldrar om de stödmöjligheter som

socialförvaltningen erbjuder. Vidare anser förskolechefer att deras ansvar är att

stödja och hjälpa barnen. Det förekommer inte något samarbete med

socialförvaltningen i detta arbete.



Kärnhuset

Det är upp till varje förskola och skola att arbeta med förebyggande arbete. Till sin

hjälp finns skolhälsoteam och elevhälsoteam. Det finns inget specifikt uppdrag som

Kärnhuset arbetar efter, utan stödjer verksamheterna att nå sina uppdrag.

Elevhälsan ska vara likvärdig oavsett vart barnet är placerat, vilket inte är fallet i

Halmstads kommun. Det är avhängigt vart barnet är placerat vilken resurs det får.

På grund av anmärkningar från skolinspektionen samt olika revisionsrapporter

arbetar kommunen tydligare med dessa frågor. Ett led i arbetet är den

omorganisation som genomförts inom barn- och ungdomsförvaltningen.

Kärnhuset jobbar med föräldrautbildningar, vilka främst är riktade till Öster och

Oskarström. I dessa utbildningar samverkar inte Kärnhuset med

socialförvaltningen. Kärnhuset samverkar med bland annat Trygga Halmstad och

Polisen. För närvarande fokuseras insatserna på språk-, läs- och skrivsvårigheter

och i de fall där tidig upptäckt görs.

Det förebyggande arbetet kan utvecklas genom satsningar i utsatta områden.

Arbetet och samverkan för utsatta barn har förbättrat utsikterna för barnen och

deras familjer. Samverkan med socialförvaltningen kring ensamkommande

flyktingbarn fungerar bra. Det finns ett stort arbete kring dessa barnen som borde

gå att applicera vid samverkan om barn i behov av särskilt stöd.

Ett initiativ till förebyggande arbete är ”Sommarkul” som är en sommarverksamhet

för barn i åldern 7-12 år på Andersberg. Det är en viktig aktivitet för området och

för de barn som bor där.

Det förebyggande samverkansprojektet, Bryggan, är ett arbete i Andersberg där

HFAB, Vårdcentralen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndighet och skola

ingår. Socialförvaltningen deltar inte. Projektet har bl.a. lett till aktiviteter som

simskola, sommarkul, grannar emellan, värdfamiljen osv.

Socialnämnden Ansvar för det förebyggande arbetet finns inom Förebyggandenheten som även har

ansvar för föräldrastödsverksamheten. Enheten startade 1 januari 2015 och idag

arbetar 12 personer där. Socialförvaltningen vill att förskolan och skolan ska vara

mer delaktiga i denna verksamhet. Avsikten framåt är att kunna utveckla

arbetsformer där arbetet sker mer i grupp, i klasser eller i föräldragrupper.

För det förebyggande arbetet har fyra områden valts ut utifrån indikatorer som har

låga värden, sociala aspekter och hälsoaspekter. Områdena är Andersberg, Vallås,

Linehed och Oskarström. De som ingår i samverkan är socialförvaltningen, barn-

och ungdomsförvaltningen, utbildning- och arbetslivsförvaltningen, BVC,

räddningstjänst och utvecklingsledare från stadskontoret.

Följande former för förebyggande och tidiga insatser finns:

Träff med verksamhetschef BVC, skolledare och förskolechefer



Workshop där barn- och ungdomsavdelningen var med och diskuterade

former för det förebyggande arbetet. Vidare information om verksamheten

inom enheten.

Styrgrupp barn och unga med förvaltningschefer. Syftet är att samverkan

ska bli beständig och inte ett projekt.

Workshop på Andersberg. Passar in i deras projekt ”skolan mitt i byn”.

Kommer att fortsätta med de övriga tre områdena.

Socialtjänstens ambition är att hjälpa barn i hemmet för att undvika placeringar i

familjehem eller institution. Socialtjänsten vill vara med i föräldrautbildning och i

arbetet med föräldrastöd. Motsvarande insatser förekommer även som bistånd

inom behandlingsverksamheten. Tanken är att utveckla föräldrastöd, som inte är

behandling, i gruppform och under förskoletiden. Enligt intervju kan

socialförvaltningen medverka på föräldramöten, klassaktiviteter, fältverksamhet.

Enhetschef ska ta emot beställningar från skolan och avgöra om en förebyggande

utbildning ska genomföras. Beredningsgruppen, under styrgruppen barn och unga,

ska göra en kartläggning av processen och ta fram förslag på hur det ska gå till.

Vad gäller sekretess jobbar socialförvaltningen medvetet med brukarmedverkan, till

exempel i nätverksutredningar. De frågar klienten om tillåtelse att bryta

sekretessen. Om socialtjänsten använder argument om sekretess är det oftast en

fråga om att hantera stress, att slippa inhämta medgivande. Socialtjänsten

kontaktar skolan för att erbjuda återkoppling och försöker luckra upp hinder om

sekretess och återkoppling i den nya modellen för det förebyggande arbetet.

Workshop Under workshopen framkom att det inte är klarlagt vad som i praktiken menas med

förebyggande arbete och tidiga insatser. Framförallt finns det ingen gemensam

definition av begreppen. Att definiera och vara överens om begreppen är avgörande

för att kunna komma vidare i diskussionerna om vad förskola, skola och socialtjänst

ska samverka om och hur samverkan lämpligast bör utformas.

Inom grundskolan finns resurser inom elevhälsan, bland annat kuratorer, som kan

utveckla ett närmare samarbete med socialtjänsten. Inom förskolan finns inga

motsvarande resurser. I Halmstads kommun finns heller inga familjecentraler1.

Sammantaget gör detta att samverkan i det förebyggande arbetet i tidiga åldrar är

begränsat och, för förskolan och socialtjänsten, är svår att bygga upp. Stora delar

hamnar då inom förskolechefernas ansvar och som då ska sättas i relation med

andra ansvar.

Socialtjänsten har kompetens att svara för stöd till föräldrar, bland annat kommer

socialtjänsten att se över kommunens hemsida för att föräldrar lättare ska kunna nå

socialtjänsten. Barn- och ungdomsförvaltingen har arenor och kontaktvägar till

föräldrar, vilket gör att det finns möjligheter att samverka för att bättre nå föräldrar

med tidiga och uppsökande insatser.

1 En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral innehåller mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.



En anledning till att socialförvaltningen bildade en enhet för uppsökande arbete är

det varje år kom in fler anmälningar under sommaren. En period då bland annat

skola och fritids inte har någon verksamhet. Under våren 2015 genomfördes en

informationsinsats för att informera om enheten för förebyggande insatser. Under

hösten kommer ett nytt informationstillfälle att genomföras.

Uppföljning och rapportering Barn och ungdomsnämnden Rektor känner inte till att det sker någon uppföljning av samverkan eller antal

anmälningar från skolan. Möjligen sker viss uppföljning inom ramen för elevens

åtgärdsprogram, för de pedagogiska delarna om det berör hemmiljön.

Förskolecheferna i område Nygård har valt att avsätta även tidiga insatser som

medarbetarmål för all personal. Politiska mål för tidiga insatser följs upp.

Enligt Kärnhuset finns det ingen systematisk uppföljning av samverkan. Dock

förekommer det statistik över antal anmälningar. Återrapportering har skett från

Kärnhuset till nämnden.

Eftersom det inte finns någon sytematisk uppföljning av samverkan finns det inte

heller några åtgärder som följd av uppföljningen. Statistiken över antalet

anmälningar har resulterat i information till förskolorna om anmälningsplikten.

Viss uppföljning av tidiga insatser har gjorts men det har inte lett till fortsatta

åtgärder.

Förhoppningen med den nya organisationen är att detta ska bli bättre.

Socialnämnden Socialnämnden kommer att få information om modellen för det förebyggande

arbetet. Allmänt sett är nämnden intresserad av samverkan och vill veta mer om

utfallet av samverkan. Uppföljningar görs i delårsrapport 1 och 2 och

sammanställningar anmäls till nämnden.

De intervjuade känner inte till om någon uppföljning har genomförts som avser

barn i behov av särskilt stöd.



Revisionell bedömning

Svar på revisionsfrågan Vi bedömer att samverkan mellan socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden

inte är helt ändamålsenlig.

Vi bygger vårt svar på att styrningen är bristfällig samt att förebyggande insatser

och insatser för tidig upptäckt inte är systematiska och inte hanteras gemensamt av

förvaltningarna.

Vi konsterar samtidigt att behovet av samverkan är tydligt, att det finns en vilja att

samverka och att det förekommer gemensamma initiativ för att förbättra

samverkan. Vid granskningstillfället pågår ett arbete med att utveckla samverkan på

övergripande nivå.

Vi lämnar följande kommentarer kring respektive kontrollområde i granskningen.

Styrningen av samverkan Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt mellan nämnderna. Uppdragen för

socialnämndens verksamhet och för barn- och ungdomsnämndens verksamhet är

olika. Vidare skiljer sig organisation och kompetenser mm åt.

Vi konstatera att styrningen av samverkan är bristfällig. I de enskilda ärendena på

operativ nivå finns det exempel på en fungerande samverkan. Inom

socialförvaltningen har initiativ tagits till styrgrupp för barn och unga där

samverkan om barn i behov av särskilt stöd ingår. På lednings- eller mer

övergripande nivå har en organiserad samverkan eller gemensamma diskussioner

om utformning av samverkan inletts. Inom denna samverkansstruktur medverkar

från sommaren 2015 socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt

utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Vidare konstaterar vi att samverkan när det gäller det förebyggande arbetet och

tidiga insatser inte är utvecklad. Grundläggande frågor som vad som avses med

detta och vad som ingår har inte diskuterats.

Vi noterar vidare att det inom barn- och ungdomsförvaltningen finns uttalade

avsikter med att förbättra samverkan med socialförvaltningen. Eftersom detta inte

har åtföljts av mer preciserade förväntningar från ledningshåll finns det en

osäkerhet kring vem som har ansvar och vem som borde ta initiativ till att

organisera samverkan.

Enligt vår bedömning bör en väl fungerande samverkan i verksamheten stödjas av

en gemensam styrning av denna samverkan. Vi kan konstatera att varken ansvar

eller strukturerade former för samverkan är gemensam eller tillräcklig vid

granskningstillfället.



Arbetsformerna för samverkan Sammanställningen av samverkansprojekt visar att det förekommer samverkan på

operativ nivå. I stort sett fungerar också samordningen mellan förvaltningarna i

enskilda ärenden. Vi noterar också att initiativ tas för att informera varandra om

sina verksamheter, om hur anmälan går till och vilka rutiner som finns. Denna

information är inte systematisk utan bygger på initiativ från enskilda personer.

Socialnämnden har i sin verksamhetsplan angett att 12 informationsträffar ska

genomföras per år. Syftet med dessa är att öka kunskaperna inom förskolor och

skolor om de möjligheter och hinder som lagstiftningen ger socialtjänsten.

Under workshopen framkom det tydligt att bristen på kunskaperna om varandra

försvårar att samverkan kan utvecklas mer än den nivå den har idag. Det framkom

också att förvaltningarna inte bär på någon tradition att samverka.

En styrgrupp för barn och unga har bildats på initiativ från socialförvaltningen.

Med bildandet av denna, finns förutsättningar att tillgodose behovet av samverkan

på en mer övergripande och strukturell nivå som de intervjuade efterlyser. Exempel

på gemensamma frågor som kan hanteras i styrgruppen är kunskaper om varandra,

informationssystem, rutiner för anmälan, grunder för resursfördelning, former av

samverkan och samordningen av stödinsatser.

Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt Vi har noterat att förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt inte är

systematiska och inte hanteras gemensamt av förvaltningarna. Det är inte klarlagt

hos alla vad begreppen förebyggande respektive tidigare insatser står för och vad de

motsvarar i verksamheterna.

Som granskningen visar finns det exempel på ett målinriktat förebyggande och

tidiga arbeten inom förskolan. Den nyligen bildade enheten för förebyggande

insatser innebär från socialtjänstens sida en uttalad avsikt att utveckla samverkan i

mer förebyggande riktning.

Vi noterar att de intervjuade framhåller behovet av att stödja föräldrar vilket öppnar

för samverkan i olika former av stöd till föräldrar. Inom grundskolan utgör

elevhälsan en resurs för verksamheten och där barn i behov kan fångas upp. Inom

förskolan finns inte motsvarande resurs, vilket gör att förutsättningar för

samverkan mellan förskolan och socialtjänsten skiljer sig från grundskolan. Enligt

vår bedömning bör dessa skillnader i förutsättningar beaktas särskilt om Halmstads

kommuns mål med samordnade sociala insatser redan i förskolan ska nås.

Socialförvaltningen utgår idag från uppgifter om bland annat psykisk ohälsa och

antal anmälningar för att rikta resurser till vissa områden i kommunen. Under vår

workshop framkom att valet av kriterier i många fall kan vara för generella för att

nå barn i behov av stöd inom andra områden i kommunen. Socialförvaltningen har

initierat ett arbete med att se över kriterierna för resursfördelning. Enligt vår

bedömning kan samverkan utvecklas genom att valet av kriterier och diskussioner

om resursfördelningen sker gemensamt.



Uppföljning och rapportering Vi bedömer att det inte sker någon systematisk uppföljning som avser samverkan

för barn i behov av särskilt stöd. De mål som framgår av planeringsdirektiven avser

antalet anmälningar inom förskolan.

Eftersom det inte förekommer någon uppföljning av samverkan finns det inte heller

underlag som på ett systematiskt sätt kan ligga till grund för att utveckla

samverkan.

Inom ramen för den nya enheten för förebyggande arbete inom socialförvaltningen

och bildandet av styrgrupp för barn och unga finns andra förutsättningar att följa

upp samverkan mellan förvaltningarna.

2015-10-20

Bo Thörn Carl-Magnus Stenehav

Projektledare Uppdragsledare

Documents

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - …...Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Oktober 2015 Halmstads kommun 1 av 19 PwC Sammanfattning Revisorerna i Halmstads