Click here to load reader

Rubellainfektion – ett · PDF fileler kongenital rubella är idag en aktuell differentialdiagnos vid fosterskador annat än (möjligen) vid en svår, helt klassisk bild. I det aktiva

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Rubellainfektion – ett · PDF fileler kongenital rubella är idag en aktuell...

Rubellainfektion ett kunskapsunderlag

2

Du fr grna citera Socialstyrelsens texter om du uppger kllan, exempelvis i utbildningsma-terial till sjlvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrtt att bestmma hur detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk (upphovsrttslagen). ven bilder, fotografier och illustrationer r skyddade av upphovsrtten, och du mste ha upp-hovsmannens tillstnd fr att anvnda dem. ISBN 978-91-87169-42-7 Artikelnr 2012-5-31

Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2012

http://www.socialstyrelsen.se/

3

Frord

Grunden fr Sveriges frebyggande arbete mot rubellainfektion (rda hund) r barnvaccinationer och vaccination av de kvinnor i barnafdande lder som inte vaccinerats i barndomen.

Tidigare frekom rubellaepidemier i Sverige, men med en hg vaccina-tionstckning har denna virussjukdom blivit en sllsynthet och inga fall av rubellainfektion hos foster rapporterades i landet frn mitten av 1980-talet fram till 2011. Hr cirkulerar allts inte lngre rubellavirus.

Att denna infektion blivit s sllsynt i Sverige har medfrt att det finns en risk att nu verksamma vrdarbetare inte uppmrksammar symtomen vid rubellainfektion, t.ex. hos en resenr efter utlandsvistelse, eller rubella som orsak till hrselskador.

Denna versyn initierades fr att belysa aktuella problem med rubella i landet, samt fr att lyfta fram frslag p olika lsningar och tgrder som krvs fr en fortsatt kontroll av sjukdomen. Den kommer att anvndas som en grund fr rekommendationer fr frebyggande av rubellainfektion, som kan erstta Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 1982:13) om diagnostik och tgrder mot rubellainfektion.

Det expertunderlag som hr redovisas har utarbetats p uppdrag av Soci-alstyrelsen och myndigheten riktar ett stort tack till Marianne Forsgren och Kari Johansen. Socialstyrelsens projektledare har varit Inger Andersson von Rosen, enheten fr hlsoskydd och smittskydd.

Anders Tegnell Avdelningschef Avdelningen fr kunskapsstyrning

4

5

Innehll

Frord 3

Innehll 5

Sammanfattning 7

Bakgrund 9Allmnt om rubellainfektion 9

Vaccinprogram i Sverige 9

Immunitet mot rubella 12

Rcker tv doser? 14

Passivt skydd hos spdbarn 15

Rubella utanfr Sverige 15

Immunitetslget i Sverige 18Gravida kvinnor i Stockholm och Gteborg 19

Gravida kvinnor i vriga landet 20

Rubellavaccination fre graviditet 22Vaccination av barn och ungdomar 22

Kvinnor som inte har vaccinerats eller endast ftt en MPR-dos 22

Kongenital rubella 24Risk fr kongenital rubella 24

Diagnostik av rubella hos en gravid kvinna 26

Stllningstagande till abort 29

Profylax 30

Handlggning vid rubella 32Smittsamhet 32

Triage och isolering 32

Smittsprning 33

Personal inom vrd och omsorg 33

Graviditetsscreening och postpartumvaccination 35Kostnader 36

Rekommendationer i andra lnder 37

vervakning och utveckling 38

Referenser 40

6

7

Sammanfattning

Rubellainfektion (rda hund) r i Sverige en anmlningspliktig (2004:255) och smittsprningspliktig sjukdom (2004:5).

En primr rubellainfektion innebr vanligen en vergende exantemsjuk-dom med f komplikationer men den kan, om den drabbar kvinnor under tidig graviditet, medfra en avsevrd risk fr allvarliga fosterskador, s.k. kongenitalt rubellasyndrom. Exempel p sdana skador r grav synnedstt-ning, hrselnedsttning, hjrtfel och neurologiska skador.

Det finns ingen antiviral terapi och inte heller ngon skerstlld effekt av immunglobulin fr postexpositionsprofylax, s fr att undvika fosterskador har mnga lnder infrt vaccination mot rubella.

Sverige infrde redan 1974 vaccination av 12-riga flickor, men eftersom rubella fortsatte att cirkulera utvidgades detta program 1982 till att omfatta bde pojkar och flickor. Sedan dess erbjuds alla barn tv doser av ett kom-binationsvaccin mot de tre sjukdomarna mssling, pssjuka och rda hund (MPR). Dessutom infrdes redan p 1970-talet, inom ramen fr ett gravidi-tetsscreeningprogram, s.k. postpartumvaccination av kvinnor som visat sig vara mottagliga fr rubella.

WHO rekommenderar att vaccinationstckningen fr vaccin mot mssling ska vara hgre n 95 procent fr att hindra spridning av denna mycket smitt-samma sjukdom. Genom MPR-vaccination innebr denna rekommendation ocks att ett gott skydd erhlls mot rubella. I Sverige har detta generella ml uppntts, eftersom vaccinationstckningen hos barn sedan flera decennier varit mycket hg. Den senaste rubellaepidemin rapporterades i mitten av 1980-talet och rubellavirus cirkulerar inte lngre i landet.

Sllsynta diagnoser innebr en srskild utmaning fr vrden. Det gller i hg grad rubella och kongenitalt rubellasyndrom, som mnga nu verksam-ma kliniker aldrig trffat p. Samtidigt finns rubellasmitta kvar i mnga de-lar av vrlden och resandet kar stadigt. I Sveriges nromrde har under senare r mindre och strre rubellaepidemier rapporterats i Bulgarien, Ir-land, Italien, Polen, Rumnien, Spanien, Storbritannien och sterrike. Det aktualiserar det faktum att ven det svenska rubellaprogrammet behver skra en lngvarig immunitet hos den enskilda kvinnan, inte bara flockim-munitet hos befolkningen i stort.

En lngsiktigt god effekt av vaccinationsprogrammet, med ett bra skydd hos alla gravida kvinnor i Sverige, frutstter en strukturerad vervaking som, frutom anmlan enligt smittskyddslagen (2004:168), inkluderar

laboratorieutredning av alla misstnkta fall uppfljning av vaccinationstckningen hos barn fr de bda doserna av

MPR-vaccin uppfljning av att barn som flyttar till Sverige erbjuds de bda doserna

fre 18 rs lder

8

uppfljning av att graviditetsscreening av rubellaspecifika antikroppar utfrs under den frsta graviditeten i Sverige

uppfljning av att postpartumvaccination erbjuds mottagliga kvinnor utredning och uppfljning av alla barn med symtom som r frenliga

med kongenitalt rubellasyndrom kontroll av immuniteten hos vrd- och omsorgspersonal. Dessutom frutstter en god rubellavervakning att det sker en internatio-nell samverkan kring hur de vaccinerades immunitet utvecklas i lnder med hg vaccinationstckning. Det r inte klarlagt hur lnge vaccinskyddet r fullvrdigt i en milj dr man inte fr en boostereffekt genom naturlig smitta och en allt strre andel av barnafderskorna har nu uppntt sin immunitet mot rubella genom vaccination. Samtidigt har tidspannet mellan vaccination och frsta graviditet kat, dels genom att tidpunkten fr andra dosen av MPR har flyttats frn 12 r till 68 r, dels genom att genomsnittsldern fr frstfderskor blivit allt hgre. S lnge rubellasmitta finns i omvrlden behver det eventuella behovet av ytterligare vaccination bedmas utifrn immunitetsbedmningar i populationen och kontinuerlig vervakning av rubella och kongenitalt rubellasyndrom.

I Sverige erbjuds mnga kvinnor under sin frsta graviditet provtagning fr bestmning av antikroppar mot rubella. Rutinerna fr detta varierar dock i landet, liksom i vilken utstrckning kvinnor utan sker immunitet erbjuds MPR-vaccination efter frlossningen. En nyligen genomfrd underskning i Stockholmsomrdet visade att vissa undergrupper av gravida kvinnor sak-nade, eller hade oklar, immunitet. Det rrde den dryga femtedel av alla gra-vida kvinnor som r fdda utanfr Norden, i synnerhet asylskande och de som nyligen har invandrat, men ven vilket r mer anmrkningsvrt kvinnor fdda i Sverige 1982 eller senare.

Detta expertunderlag lgger grunden fr en nationell handlingsplan avse-ende en aktiv vervakning av det epidemiologiska lget rutiner avseende diagnostik och tgrder fr en gravid kvinna med

befarad rubella rutiner avseende diagnostik och tgrder om ett barn fds med symtom

frenliga med kongenitalt rubellasyndrom, samt smittskyddstgrder fr barn med skerstllt kongenitalt rubellasyndrom

en aktiv vervakning av vaccination av barn och i postpartumperioden rutiner fr antikroppsscreening fre eller under graviditet ett vidgat kunskapsunderlag till en policy fr optimal rubellaprevention.

Drutver behver vaccinationsbehovet uppmrksammas i samband med hlsokontrollen av unga vuxna som flyttar till Sverige, och i samband med reseprofylax fr kvinnor i fertil lder.

Drtill ska, som bl.a. framgr av Socialstyrelsens webbaserade vgledning fr hlsosunderskning av asylskande m.fl., barn som flyttar till Sverige erbjudas kompletterande vaccination, inkl. MPR.

9

Bakgrund

Allmnt om rubellainfektion Rubella, ven kallad rda hund, r en virussjukdom vilken, i lihet med bl.a. mssling, skulle vara mjlig att utrota med hjlp av vaccinationsprogram, eftersom virus har mnniskan som enda vrd. Vaccination mot rubella ingr sedan 1970-talet i strukturerade vaccinprogram i vstvrlden och numera i de flesta lnder utom i stora delar av Afrika och i delar av Asien. Rubella har kraftigt minskat i vr omvrld, men sjukdomen r fortfarande endemisk i mnga lnder. Utbrott orsakade av importfall frekommer, vars ursprung kan spras genom analys av virusgenomet (1-3). WHO har nu som ml att globalt utrota inte bara mssling, utan ven rubella genom anvndning av kombinationsvaccinet mot mssling, pssjuka och rda hund (4, 5). Fr Eu-roparegionen r mlet satt till 2015 (6).

Innan vaccination var mjlig skedde de flesta insjuknanden i rubella i barn- och ungdomsren. Frloppet r d i regel lindrigt med mycket lg komplikationsrisk, men om smittan sker under de frsta 1416 veckorna av en graviditet finns en risk fr s.k. kongenitalt rubellasyndrom. Under denna tidiga fosterperiod r celldelningen intensiv och om en rubellainfektion d str anlggningen av olika