Click here to load reader

Queera perspektiv på urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rörelse

  • View
    221

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Queera perspektiv på urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rörelse

  • Michelle Gransson

    BrjanStockholm: landmassor som reser sig ur vat-ten, breder ut sig och tecknar strandlinjer. Gatunt tecknade av huskroppar som reser sig mot himlen, som r luften mnniskor an-das. Mnniskor rr sig med gatorna, kajerna, de bebor husen. Hus formade av mnniskor, av deras pennor, hnder, fotsteg, ord. Krop-par som i sin tur formas av husen de bebor: vggar, golv och tak som manar till rrel-ser, uppfr trappor, lngs korridorer, genom drrppningar. verallt: vita vggar. Solida, genomslppliga och bedrgliga skal. Arkitek-turen dljer delvis sina funktioner. Knappar, vred och vattenkranar. Vggarna: huden ver arkitekturens skelett, vener och artrer. Vg-gar som dessutom tycks vara uppmaningar till hur vi ska leva, eller inte leva. Jag skriver det redan nu: kroppar skavs mot arkitekturen, skeva kroppar och kroppar som gr motstnd och vgrar vara arkitektoniska citat. Ge dig till tls, jag kommer att frklara.

    Syftet med texten r att diskutera lnkarna mellan stad, byggd milj, materia, kropp, r-relse och sexualitet med hjlp av queer- och posthumanistiska perspektiv. En zappversion, eller en inveckling, av min avhandling Ma-terialiserade sexualiteter, dr jag undersker hur normer framtrder, frhandlas och ges hllbarhet (Gransson 2012). Under de sidor som fljer kommer jag allts, med utgngs-punkt i ngra av avhandlingens viktigaste slutsatser, att resonera om hur byggd milj, kroppar och rrelser konstruerar och transfor-merar varandra msesidigt. Och jag kommer

    att visa att normer, hr i synnerhet heteronor-mer, r centrala fr hur kroppar inbegrips i, eller bryts loss frn, sin materiella omgivning.

    Efter att ha gett en teoretisk introduktion till hur jag frstr forskningsfltet kommer jag framfrallt att diskutera tv olika teman, dels lnkar mellan sexualitet, stad och rrelse, dels lnkar mellan sexualitet, samlevnadsnormer kroppar, materia och arkitektur/byggd milj. Under rubrikerna Stadens sexualitet, Norme-rande arkitektur, Queerperspektiv p bostads-politik och Hemtam heterosexualitet kommer jag att gra en analytisk rrelse dr jag frst betraktar staden ur ett vidare perspektiv, fr att drefter rra mig mot frgor om arkitektur, materia, bostadspolitik och upplevelser av hemmahrande.

    Empirin, som jag grundar avhandlingens analyser p, r insamlad i Stockholm 20082010. Materialet bestr av transkriberade se-mistrukturerade intervjuer och promenadin-tervjuer med icke-heterosexuella icke-mn.1 Materialet bestr drtill av fltanteckningar och fotografier som rr den materiella miljn: det handlar till exempel om arkitektur, plat-ser, skyltar och offentliga utsmyckningar. En tredje materialkategori utgrs av textbaserade kllor ssom hemsidor och lagtexter (Grans-son 2012). I artikeln har jag tonat ner inter-vjupersonernas upplevelser och utsagor mer n vad som r fallet i avhandlingen. Istllet har jag, som artikelns titel skvallrar om, valt att framfrallt rikta skarljuset mot det ma-teriella, mot urbanitet, byggd milj, materia, kropp och rrelse. Samtidigt r det viktigt att

    Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

  • 18 Michelle Gransson

    ha i tanke att de olika materialkategorierna r nrmast oskiljaktiga; deltagarnas utsagor och rrelser sker hela tiden i relation till, och till-sammans med, den materiella omgivningen. Jag har dessutom i hg grad nrmat mig det materiella via deltagarnas utsagor och deras rrelser i staden, en sammanlnkning som mjliggjorts av att jag arbetat med promenad-intervjuer som metod (Gransson 2012:37, Kusenbach 2003).

    Nmnas br ocks att jag i mitt arbetsstt r influerad av filosofen Gilles Deleuze, som menar att det r omjligt att skilja mellan teori och levt liv. Genom att skapa nya begrepp potentiellt upplsande, ibland svrhanterliga, ofta provisoriska och flytande vill Deleuze utmana vrt tnkande: Ju svrare och ju mer utmanande vra begrepp r, desto mer lter de oss frndra och utvidga vra liv (Colebrook 2010:viii f). Deleuze understryker ven, till-sammans med filosofen Flix Guattari, att det inte existerar ngot sdant som ett neutralt sprk; texter kan drfr aldrig frsts som avbildningar eller avtryck av vrlden drute. Snarare formar texter rhizom, mer om detta nedan, tillsammans med vrlden (Deleuze och Guattari 2004:12). Drmed faller idn om att forskare nedtecknar, skriver ihop eller stter sin forskning p prnt, synstt som en-ligt sociologen Laurel Richardson speglar en mekanisk syn p skrivande: Styles of writing are neither fixed nor neutral but reflect the historically shifting domination of particular scools or paradigms (2000:925). Det r mot denna bakgrund jag valt att bryta mot ett mer konventionellt akademiskt skrivstt, ett skriv-stt som i sig kommunicerar ngot helt annat n det jag vill sga. Jag frmr mig inte att sga en sak i ord och kommunicera en annan i form. Texten r sledes en materialisering i sig ett assamblage av olika utsagor, ting, platser, kroppar och teorier och som sdan r den inte ett avtryck av vrlden, utan snarare en del av den.

    Omgivning inutiJag anvnder ibland ord som omgivning och hr vill jag vara vertydlig, ordet omgiv-ning r egentligen missvisande. Influerad av posthumanistiska perspektiv menar jag nm-ligen att omgivningen aldrig bara omger, utan att den nd inbegrips i och r inuti kroppar. Grnserna som vanligtvis dras mellan kropp, ting och rum r med andra ord chimrer. An-norlunda uttryckt s betraktar jag det som omjligt att dra knivskarpa linjer mellan vad som r plats och objekt, arktitektur och fre-ml, kropp och ting snarare konstituerar de varandra msesidigt, kors och tvrs.

    I min avhandling anvnder jag begreppet samskapande fr att belysa hur kroppar, rum och ting prglas av msesidiga tillblivelser. Men jag visar ocks hur kroppar kan brytas loss frn och brja skeva i relation till sin om-givning. Sdana skeenden har med normer att gra. Normer skaver somliga kroppar mer n andra; personer som inte frmr frkropps-liga samhlleliga normer erfar i hgre grad n andra normernas existens, som skavsr mot huden. Det kan rra sig om normer i form av ord, blickar och potentiellt vld men ocks i form av byggd milj, stadsplaner, freml, kldesplagg. Mnniskor som inte frmr fr-kroppsliga de normer som rder i en viss kon-text srskapas frn sin omgivning, de tillts inte sjunka in i den milj de lever i.2

    Fr att belysa de processer genom vilka rum och kroppar samskapas anvnder jag begrep-pet kroppsrum, som allts kastar ljus p att kroppar och rum kontinuerligt blir till genom msesidig pverkan och transformation. Hr kan vi naturligtvis g till standardexemplet och, vilket tl att upprepas, nmna existensen av tv- och endast tvknade toaletter och omkldningsrum. Skyltarna som riktar krop-par mot sdana rum skapar och terskapar bilden av att mnniskor mste g att placera in i endera av tv kn (se t.ex. Halberstam 2002, Gransson 2012). Normer materialiseras. De normer jag framfrallt kommer att diskutera i

  • 19Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    denna artikel r sdana som utgr frn genus och (hetero)sexualitet, s kallade heteronor-mer.3 Fr att f syn p dessa s har jag iakttagit materialet genom en queerteoretisk lins, som allts fster skrpan p hur normativa kn och en frgivettagen (normativ) heterosexualitet kontinuerligt konstrueras.

    Posthumanistiska perspektivDen teoretiska karta jag hr brjat veckla ut, och som frhoppningsvis ska guida er igenom texten, utgr en topografi som genomkorsats av flera andra forskare. Som ni ser: jag r teoretiskt promiskus, konstant otrogen och mycket eklektisk. De ni kommer att sl flje med genom texten r framfrallt Karen Barad (2008), Deleuze och Guattari (2004), Bruno Latour och Michel Callon (1998) samt Sara Ahmed (2006). Den sistnmnda har, med Queer Phenomenology, gett mig teoretiska glasgon med vilka jag kunnat iaktta hur somliga kroppar i hgre grad n andra tillts expandera i rummet (Ahmed 2006). Rum-met r enligt Ahmed format utifrn specifika kroppar, ngot som fr till fljd att dessa kan expandera friktionsfritt. Tnk dig din gamla favoritftlj, skriver Ahmed, en ftlj som tagit form efter din kropp s till den grad att det efter en tid blivit otydligt var din kropp brjar och var mbeln tar vid (2004:148). P samma stt frhller det sig med till exempel stadens geografi. Staden, dess byggnader och lgenheter, har formats efter somliga krop-par och samlevnadsformer, vilket innebr att dessa kan ga rum friktionsfritt. Samtidigt formar materian kropparna. Uppmanar dem till att anta specifika former. Skaver dem som vgrar eller inte frmr.

    Som ni ser s brjar jag med Ahmed vid handen att problematisera frestllningar om rummet som en neutral yta, dr mnniskor fritt och egalitrt kan ta plats. Jag vill emellertid dra tankegngarna ett snpp lngre, vilket jag gr genom att anvnda mig av Barads begrepp intra-aktivitet (2008). Valet av intra (som be-

    tyder inom) snarare n inter (mellan) innebr en betydelsefrskjutning bort frn avgrnsade objekt vars ytor mts och interagerar till en frstelse som gr gllande att allting utgr delar av vrldens kontinuerliga tillbli-velse. Det finns inga avgrnsade storheter, bara fenomen (Barad 2008:133ff). Organen i kroppar intra-agerar med varandra, huden med kroppsvrdande produkter, med luften, kldesplagg, stolar, bord och andra kroppar.

    Jag relaterar dessa tankegngar till klas-sikern A Thousand Plateaus dr Deleuze och Guattari skriver att allting bildar rhizom med ngot annat. Getingen blir geting tillsammans med orkidn och vxter r delar av rhizom som innefattar vinden, djur, mnniskor (Deleuze och Guattari 2004:328 och 2012:93103). De tv filosoferna betonar med andra ord att vrlden och allt liv bestr av frbindelser: Varje kropp eller freml r ett resultat av en anslutningsprocess. Mnniskokroppar r sledes sammansmltningar av genetisk ma-teria, ider, handlingar och relationer till andra kroppar (Colebrook 2010:xxvii). Teoretiskt rr jag mig med andra ord bort frn ett sp-rande efter kronologi, rtter och kausalitet: trdet med en stadig rot. Jag fljer snarare rhizomets logik, dr varje ny vxtdel (tnk ingefra) kan bilda utlpare i nya riktningar och dr potential finns fr oupphrliga fr-greningar, kopplingar, linjer och flyktlinjer. Detta frhllningsstt har ven pverkat hur jag frhller mig till frgor om metod och material. Mnniskors utsagor har lett mig till skyltar, till planritningar och tunnelbanelinjer. Tunnelbanelinjer har lett mig till mnniskor. Ibland skriker vggar, trsklar och toalettskyl-tar hgre n intervjusvar. Och framfrallt allt, alla aktrer lnkas samman.

    Fljden av synsttet blir att mnskliga och icke-mnskliga aktrer inte kan betraktas som artskilda. Det materiella har agens, inte i ter-mer av intentionalitet, men likvl en agens som fr saker att hnda som formar och om-formar kroppar: tennisarmbgar, musarmar,

  • 20 Michelle Gransson

    valkiga hnder och knskodade kroppar. Med det som kommit att kallas aktr-ntverksteori (ANT) erbjuder forskare som Callon och La-tour en lins varigenom vrlden kan betraktas som ett ntverk bestende av en rad olika akt-rer som kontinuerligt pverkar och definierar varandra msesidigt. En viktig aspekt av detta r emellertid att det ibland uppstr uppbroms-ningar genom vilka aktrer framstr som var-aktiga. Sdana stabiliseringar uppkommer d aktrer frmr placera en mngfald av olika relationer och element (som freml, tnke-stt och sedvanor) i det Callon och Latour benmner svarta ldor. Svarta ldor innehl-ler allts sdant som frmodas vara naturgi-vet och bortom granskning (Latour & Callon 1998:13f, 18ff, 35). Som jag ska komma att visa s r tankegngar som dessa anvndbara fr att underska hur (hetero)normer skapas och upprtthlls genom just frbindelser.

    Stadens sexualitet Lt mig zooma ut och tillflligtvis iaktta Stockholm ur ett fgelperspektiv. Frst trd och mrkt vatten, drefter broar, gator, ls-ryckta stugor och sedan: frttade kluster av byggnader. De strcker sig uppt. Btar ut-kastade lngs kajkanter. Geografin formar hur mnniskor kan rra sig i staden, ta tunnel-banan i vissa riktningar, mellan platser som grs till punkter p tunnelbanekartan, punkter som knyts samman och frs tidsrumsligt4 nra varandra. Dremellan: mellanrummen som breder ut sig mellan sprtrafikens och bus-sarnas linjestrckningar. Det r hr jag gr min frsta analytiska inbromsning.

    Mnniskors rrelser bidrar, tillsammans med infrastrukturen, till att sexualiserade geo-grafier formas. Stadens strk sammanbinder vissa platser och kroppar medan osynliga grnser skapas mellan andra. Dessa blir, med konstvetaren Torsten Weimarcks ord, till icke-platser, platser som bara existerar som ett slags visuellt och topografiskt brus (2008:198). I Materialiserade sexualiteter

    relaterar jag detta till hur specifika kropps-rum materialiseras genom de nya sprvgar som uppfrts i Stockholm. Vi har tvrbanan som strcker sig frn Sickla udde till Alvik, en sprvg som prickar av vlbestllda, gen-trifierade stadsdelar som rsta och Grndal. Hr sker ett samskapande av (i hg grad vita, medelklassdefinierade) kroppar, teknik (tvrbanan), en viss typ av byggd milj (i hg grad bostadsrtter och hyresrtter med hg hyra) och ett visst konsumtionsutbud (hem-inredningsbutiker, gym och delikatessbutiker snarare n fyndhrnor och frortspizzerior) (Gransson 2012:108ff).

    Ett annat exempel jag diskuterar i samma avsnitt av avhandlingen utgrs av den s kall-lade NK-expressen, det vill sga sprvgen som uppfrts mellan Waldemarsudde, med dess konsthall, och Sergels torg. Strket binder samman platser som dels prglas av mnniskor som frkroppsligar vithet och vre medelklasstillhrighet, dels av turister. I likhet med tvrbanan utgr sprvgen ett exempel p hur tillryggalggandet av vissa avstnd mjliggrs, hur vissa rrelser frenk-las och hur vissa kroppar, ting och platser frs tidsligt nrmare varandra. Det r fljaktligen inte bara frbindelser utan ocks grnser som formas. Det hela r politiskt, en rdsla fr berring ges form genom hur samhllen pla-neras. Samtidigt som vlbestllda kroppsrum skapas och befsts av infrastrukturen skapas barrirer gentemot Andra kroppsrum (a.a.). Detta r inget nytt, snarare, skriver sociologen Richard Sennett, finns det paralleller mellan hur judar isolerades i Venedigs getto och hur dagens mnniskor fjrmar sina egna kroppar frn upplevelser av skillnad. Sennett menar rentav att rdslan fr berring kommit att ac-centueras i moderna samhllen (1996:366).

    S, vad har detta med sexualitet att gra? Stadens och dess strk ser olika ut fr olika individer. De icke-hetrosexuella personer jag intervjuat beskriver hur de orienterar sig mot vissa delar av staden och bort frn andra,

  • 21Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    och av deras utsagor framgr det att sexuella orienteringar utgr samtidiga rumsliga orien-teringar. Stadens rum kodas som hetero- eller homosexuella, som queera, bgiga, flatiga eller helt enkelt som farliga. Detta innebr visserligen att det formas icke-heterosexuella eller queera strk i staden, men sdana strk kuggar in i den etablerade infrastrukturen. Dremot tas inte dessa individer som utgngs-punkt nr nya strk skapas. Om s vore fal-let, om de icke-heterosexuella personer jag intervjuat skulle prntas och ges fast form i staden p det stt jag beskrivit ovan skulle andra rrelser, kroppar, ting och platser f-ras samman. Kanske skulle en skevbana skapas, mellan noder som Bagarmossen, Hkarngen, Bandhagen, Hgerstenssen, Aspudden och Hornstull.

    Nr studiens deltagare berttat, och nr vi utfrt vra promenadintervjuer, s har det med andra ord blivit tydligt att alternativa geografier kontinuerligt formas. Sexualitet r, som nmnts, betydelsebrande fr de r-relser, rum och grnser som tar form. Vissa frorter och platser i innerstaden konstrueras, och upplevs, som riskgeografier medan andra snarare grs till fristder. Fr att frst s-dana processer r det centralt att se till hur flera maktordningar samverkar. De platser som konstrueras i termer av risk lnkas till icke-vita kroppar, till borgerliga kroppar och till arbetarklass kroppar. Samtidigt frhller det sig inte oavkortat s att medelklassen for-mas som ppensinnad, snarare differentieras ven denna kategori av informanterna; en to-lerant och intellektuell medelklass lnkas till vissa delar av innerstaden och till specifika nrfrorter sder om stadskrnan, medan en intolerant medelklass lnkas samman med villafrorter norr om staden.

    Bilden blir n mer komplex om vi betn-ker att studiens deltagare sjlva kommer frn skiftande bakgrunder, somliga frkroppsligar vithet, andra inte, somliga kommer frn med-elklassbakgrund, andra frn borgerlig- eller

    arbetarklassbakgrund. Genom att lnka sam-man egna erfarenheter och spridda frestll-ningar om olika mnniskor navigerar perso-nerna i en geografi dr de dels strvar efter att knna sig hemma, dels efter att undvika risker som r frenade med att inte frkroppsliga samhllets heteronormer. Detta innebr att informanterna r inbegripna i processer dr somliga personer och grupper konstrueras som intoleranta och farliga Andra. Personerna r drmed inbegripna i rasifieringsprocesser, men de mejslar ocks fram borgerliga perso-ner, smstadsbor och religisa personer ver-lag som mindre ppensinnade. Slutligen r det ven uppenbart att flera av intervjupersonerna lever med parallella geografier dr, fr att ge ngra exempel, arbetslivs-, klass-, religions- eller etnicitets- eller familjegeografin inte ndvndigtvis verlappar den sexualiserade geografin.

    Normerande arkitekturLt oss zooma in nnu mer och rra oss frn gatorna och de vidare rrelserna i staden och passera in i husen. De byggnader som talar tillbaka och som konstituerar gatorna, gator som samtidigt ger namn t dess byggnader. Mnniskor lever i husen som blir till med gatorna. Att bo p gatan ses dremot som yt-terst problematiskt. Gatorna tycks vara till fr rrelser medan husen konstrueras som privata zoner dr sllskapsarter (Haraway 2008) som mnniskor, knhundar, burfglar och huskatter, frvntas finna vila och trygg-het. Samtidigt definieras byggnader utifrn gatunamnen. Stadsmnniskor blir mstare i gatunamn, blir urbana genom att tillgna sig en gatunamnsdefinierad geografi. Gatorna grs dessutom till brare av materialiserade minnen, de prntas med frestllningar och de besjlas. Mnniskor blir till tillsammans med sina gator, eller inte. Det hela handlar frsts i hg grad om mentala geografier: fina och fula gator, gatubarn (ngon annanstans, givetvis), gatukonst, gathus. Mnniskor kan promenera,

  • 22 Michelle Gransson

    rulla, rra sig eller flanera lngs stadens gator. Att g p gatan betraktas dremot inte som speciellt lmpligt.

    Lt oss g in i ngon av byggnaderna. Om vi befinner oss i en frort r porten allt som oftast olst. I innerstaden krvs vanligen en portkod fr att vlkomnas in i trapphuset, ven om syftet frmodligen snarast r att hlla ga-tan ute n att vlkoma legitima beskare och boende. Om du har ett lgenhetskontrakt har du eventuellt en elektronisk bricka. Antalet brickor per lgenhet r begrnsat, ofta till tre (berttar en av mina informanter som bor hos allmnnyttiga Stockholmshem), dr de olika brickorna ger tilltrde till olika delar av fastigheten. Ibland kallas en eller tv av brickorna barnbrickor och dessa tillter inte passage till grovsoprum och tvttstuga. Det begrnsade antalet brickor innebr en regle-ring, inte bara av hur mnga, utan ocks av hur lgenheterna ifrga ska bebos. Brickorna har agens, de skapar en friktionsfri tillvaro fr vissa kroppar och samlevadsformer, medan de bromsar upp andras expansion i rummet, dessa srskapas. Endast tv vuxna frmodas leva tillsammans och ha behov av tilltrde till bostadens olika funktioner, medan vriga boende frvntas vara personernas barn; per-soner som inte frvntas beska miljstugor och tvtta klder.

    Mnniskors mentala geografier r med an-dra ord viktiga fr hur platser upplevs, men lika viktig r den materiella omgivningen i sig. Elektroniska brickor, koder och nycklar slpper in mnniskor, somliga mnniskor, i trapphus. Vissa av byggnaderna har hiss, andra har trappor som krver funktionsfull-komliga ben fr att n till lgenheterna som staplats p varandra.

    Ett tydligt exempel p att byggd milj ma-terialiserar specifika budskap och vrderingar terfinns i Sveriges folkhemsbyggnation, dr det som skulle vara ett gott boende om alla i sjlva verket formades efter en viss typ av kroppar och samlevnadsformer. Tidens plan-

    lsningar bde skapade och mjliggjorde vissa rrelser. De genomplanerade kken minskade till exempel antalet steg husmodern behvde ta mellan spis, diskho och kylskp, samtidigt som stereotypa frestllningar om genus och familjeformer skrevs in i miljerna. En be-stmd samlevnadsform samskapades sledes med byggnationen. Resultatet har blivit att kroppar som inte fljer mnstren ocks fort-sttningsvis kommit att materialiseras som avvikande i mtet med rum som formats efter andra existenser och behov (Gransson 2012). Nr etnologen Jonas Frykman skriver att den mnskliga kroppen byggdes in i den arkitek-toniska funktionalismens miljer, s br vi med andra ord vara uppmrksamma p att det r en specifik kropp som prntas i vggarna. Som Frykman sjlv skriver konstruerades alltifrn klder till byggnadsdetaljer utifrn frestllningar om normalitet. Funktionalis-mens framgngar i landet skdliggr enligt Frykman hur den materiella kulturen kom att p en gng hrma kroppen och normalisera den. Kksinredningar, bostder och mbler blir enligt ett sdant tnkande till kropps-liga citat, ett konstaterande som pekar p den nra korrelationen mellan mnniskor och deras omvrld (1993:195ff ). Den kropp som blir ptaglig i tidens byggda milj r sle-des familjekroppen. Med ett Ahmedinfluerat perspektiv (2006) kan vi drfr tillgga att de kroppar som strcks ut av den arkitekto-niska funktionalismen bde r beknade och frvntas leva enligt vissa mnster. Jag vill ocks betona att de kroppsliga citat Frykman talar om ven gr i andra riktningen, det vill sga att ting och rum citeras i kroppar.

    ven idag grs normer hllbara genom planlggningen av bostder, ett faktum som br relateras till att byggsektorn omgrdas av en rad freskrifter och allmnna rd. I Bo-verkets regelsamling kan vi till exempel lsa att bostder som r strre n 55 kvadratme-ter ska utformas med hnsyn till det antal personer som de r avsedda fr. De ska dock

  • 23Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    alltid ha plats fr en parsng i minst ett rum eller en avskiljbar del av ett rum fr smn och vila. Detta medan bostder om hgst 55 kvadratmeter inte behver ha plats fr en parsng (Boverket 2012:103). Exemplet avsljar att bostadens storlek inte bara kopp-las till ett frvntat antal boende, utan ocks till ett frvntat stt att leva tillsammans. Nrvaron av parsngen, och drmed ocks krleksparet, byggs in i den strre bostadens arkitektur. Parsngen och dess kroppar grs till det mtt utifrn vilket vggarna vecklar ut sig. Mindre bostder anses dremot inte behva utrymme fr en parsng, vilket ven detta pekar p hur arkitekturen bidrar till att materialisera specifika kroppar, samlevnads-former och rrelser.

    Exemplet kastar ljus ver att byggsektorn r strikt reglerad av lagar, rekommendationer och praxis, ngot som gr branschen extremt normaliserad, fr att tala med teknik- och vetenskapshistorikern Isabelle Dussauge och byggnadsingenjren Davy Prieur (2004:163). Teknik och (byggnads)konstruktioner betrak-tas som neutrala och drmed som mjliga att tillmpa p samtliga mnniskor. Men, skriver de tv frfattarna, normerna har ett ursprung hos personer som kommer frn en specifik bakgrund och br p specifika vrderingar: Bakom svl lagstiftningen som byggher-rens nskeml str mnniskor som tror sig veta vad de boende kommer att ha fr behov. Bland annat tillhr barnskerhetsutrustning standard i nyproducerade lgenheter, ngot som bekrftar den normala anvndaren i att dennes livsstil r den rtta, samtidigt som en utsida av avvikande anvndare skapas. De sistnmnda kommer att hejdas i sin expansion s snart de tvingas gra den dr extra knixen som krvs fr att ppna barnskra skp, drrar och fnster och mnga betalar standardsum-mor fr vatten berknade utifrn specifika samlevnadsformer. P s stt bedrar teknis-ka lsningar och liknande till att bekrfta, frlnga och frstrka den heteronormativa

    samhllsstruktur som vi lever i (Dussauge & Prieur 2004:163, 166ff).

    Frestllningar om normalmnniskan har kort sagt ftt st modell nr behov och livsstilar utvrderats och omvandlats till bo-stder och bostadsomrden. Somliga krop-par srskapas frn byggd milj. De tvingas att kontinuerligt brottas med planlsningar som inte riktigt tycks frlnga deras form. De materialiseras som avvikande i sina egna hem. Detta medan tvsamhet (med eller utan barn) kontinuerligt reproduceras som norm, en norm som allts materialiseras i hur lgen-heter planlggs. Drmed uppstr en cirkel-rrelse dr byggnadskonstruktioner pressar fram samlevnadsformer.

    Detta kan knytas till Ahmed som uttrycker att planlsningar och objekt (placerade p vissa stt) mblerar kroppar (2006:167), lik-som till Barad som understryker att mnsk-liga kroppar formas genom intra-aktioner som inbegriper rum och freml (2008). Det frutstts att mnniskor ska organisera sina liv p vissa stt, och hr fungerar bde planrit-ningar, mbler och andra freml som mate-rialiserade instruktioner till hur vrlden skall bebos. Tv-uttaget r frmodligen placerat i rummet som, i hgre grad n andra rum, har ett parkettgolv och en balkong. Mnniskor bebor sina rum, klr dem med sina mbler och med andra freml. Tv:n placeras nra ut-taget, soffan riktas mot tv:n, kropparna riktas mot soffan och framt, mot tv:n. Arkitekturen mblerar fremlen som mblerar kropparna och deras rrelser. Drefter: riktningen mot sngen som vanligen placeras i rummet som p planritningen benmns sovrum och som vanligen r ngot mindre, som kanske saknar parkettgolv.

    Mbler och vggar r emellertid inte he-terosexuella i sig. Att hvda detta vore att fresprka arkitekturdeterminism. S nej, lgenheternas vggar kommer inte att gra dig monogam och heterosexuell. Dremot kom-mer de att frska vertala dig om att leva

  • 24 Michelle Gransson

    vissa livslinjer, samleva p vissa stt snarare n andra. I inledningen till antologin Map-ping Desire (Bell & Valentine 2005:7) menar frfattarna att lesbiska och bgar mjligen kan frhlla sig subversivt till och frska omtolka konventionell arkitektur fr att den ska accentuera deras livsstil, men att byggna-tion fr dem som vill leva p alternativa stt lyser med sin frnvaro. Att s r fallet har varit tydligt ven under mitt eget fltarbete. Deltagarna infrskaffar mbler och freml, de inbegriper dem i sina kroppsrum, drmed uppstr mjligheter fr att rummen ifrga ska omskapas och skevas. Mitt material belyser att denna typ av omformande r mjlig, men materialet skvallrar ocks om att det krvs tid fr att hitta lmpliga boenden och att det (ibland) tycks krvas en hel del frhandlingar innan kroppar, ting och rum lter sig samska-pas p alternativa stt. Att s r fallet framgr srskilt tydligt av mina samtal med personer som lnge skt efter ett boende som r lmp-ligt fr fler n tv vuxna personer. De berttar om hur potentiella bostder undersks med blickar, med knackningar i vggar och genom rrelser.

    Att bostadsplanering ger hllbarhet t sam-hllets samlevnads- och heteronormer betyder allts inte att de boende per automatik lter sig stpas i den form som freskrivs. Stten p vilka befintliga rum eller bostder omvandlas och omtolkas r tvrtom flera. Det kan ske ge-nom freml som regnbgsflaggor (och andra hbtq-definierade symboler), genom nrvaron av vissa bcker, bilder eller skulpturer och det kan ske genom en icke-konventionell placering av hemmets ting. ven om sjlva tingen och rummet stter upp begrnsningar och formar vissa rrelser r det med andra ord mjligt att omforma, omtolka och frhandla de normer som materialiseras. Bland dem jag intervjuat r emellertid sdana praktiker f. De flesta bebor sina lgenheter p relativt kon-ventionella stt. Majoriteten lever i lgenheter om ett eller tv rum, somliga bor eller har bott

    kollektivt. Om det finns flera rum anvnds det stora rummet, det som kanske har parkettgolv och balkong, som vardagsrum. Vanligen r det hr vi finner en soffa, kanske ocks en tv, som soffan i s fall riktas mot. Kanske finns bokhyllor med bcker. Ofta r det hr perso-nernas sexuella orientering sipprar fram, hr och i bilder. I vrigt ter sig allts normerna fr hur rum ska bebos trgrrliga.

    ven om de strukturer jag beskrivit i det fregende r starka r det viktigt att minnas att stads- och bostadsplanering transforme-ras i vxelverkan med samhllets ideologiska strmningar. Frndringar i arkitektur och planlsningar korresponderar med frnd-ringar i synen p olika familjeformer och i sy-nen p grnserna mellan privat och offentligt. Hemmets gestaltning kan p s stt beskrivas som en viktig nyckel till studiet av hur familje-livet frndrats och ideologi omstts i praxis, skriver etnologen Orvar Lfgren (1979:105f ). Detta belyser att det finns ppningar fr att i framtiden forma alternativa rum. Det skulle med andra ord vara fullt mjligt att bygga fr en vidare skala av kroppar och samlevnadsfor-mer. Det finns flera vgar till att arkitektoniskt integrera skiftande samlevnadsformer i byggd milj. De av intervju personerna som sker efter kollektiva boendelsningar betonar vik-ten av att vggarna mellan rummen r tjocka nog att inte slppa igenom ljud. Vggarna br kunna skapa avskildhet nr s nskas och planlsningen br avstyra krockar i kk och badrum. Andra saker som efterfrgas r plan-lsningar med t skilda och icke hierarkiserade rum, det vill sga boenden som inte bestr av ett strre rum med balkong och parkettgolv samt ngra mindre och mrkare rum med slit-stark linoleum matta. Icke-normativa samlev-nadsformer kan ocks ges materialitet genom uppfrandet av boenden med flera badrum samt med en rumslig separering av bad res-pektive toalett. Likas efterlyser personerna jag fltarbetat med centrala samlande rum som samtidigt tskiljer andra mer privata ytor.

  • 25Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    Queerperspektiv p bostadspolitikUpplevelser av att stta p hinder i sitt bo-stadsskande behver dock inte handla om arkitektur, och om den materiella omgiv-ningen. Grnser som dras upp kan ocks ha med ekonomi eller anstllningskrav att gra, att vara frilansande eller projektanstlld be-traktas inte som lika nskvrt som att ha en fast anstllning. Att vilja bo flera p, med svenska mtt mtt, liten yta r inte heller okomplicerat, visar det sig, d flera vrdar begrnsar antalet boende per lgenhet. Det betraktas inte heller som efterstrvansvrt att som vuxen vilja bo smtt, framgr det av att allmnnyttiga Stockholmshem frn och med 2008 valt att vika alla sina smlgenheter fr personer mellan 18 och 26 r. Sklen de uppger r dels att ungdomar br ges chansen att komma in p bostadsmarknaden, dels att de vill frhindra att smlgenheter anvnds som vernattningslgenheter. Frmedlandet av Stockholmshems smlgenheter fljer ett rullande schema dr en lgenhet gr till 18-ringar, nsta till 19-ringar och s vidare, vilket innebr att ksystemet delvis stts ur spel (www.stockholmshem.se). Attraktiva l-genheter som mnga kat lnge fr att kunna f frmedlas med andra ord enligt nrmast lotterimssiga principer.

    Vlviljan i tillvgagngssttet r mngbott-nad. Det hela kan tolkas som en paniklsning i klvattnet av allmnnyttans utfrsljningar dr frldrar (och andra) i ena stunden vljer att driva p ombildningsprocesser som (ocks enligt lotteriprincipen) gagnar ett ftal eko-nomiskt och i andra stunden inser att deras ungdomar (och andra) har svrt att komma in p bostadsmarknaden. I debatterna som fljt p utfrsljningarna r det tydligt att argument om ungdomar och boende slr an helt andra strngar n exempelvis hemlshet. Det r fr-modligen mot denna bakgrund de strategier jag diskuterat ovan uppkommit. P en mer teoretisk niv kan tillvgagngssttet snarare analyseras i termer av disciplinering. Vad som

    sker r nmligen att kroppar formas till att ga rum och leva enligt mnster som frestlls vara i linje med deras lder. Vuxna mnniskor frvntas leva tillsammans med en krleks-partner, en partner med vilken de inom ett visst tidsspann frvntas bilda bio-barnfamilj. Personer som inte gr s uppmanas kanske att vxa upp. Vuxna mnniskor frvntas gra en alldeles specifik typ av boendekarrir medan ungdomar frvntas bo trngt, i vntan p vuxenliv och familjeliv. Mnniskor pressas fljaktligen, genom intra-aktioner som invol-verar regelverk och byggd milj, in i straighta livslinjer, det vill sga frvntade normativa livslopp (som vanligen, men inte ndvndigt-vis, frmodas vara straighta i bemrkelsen he-terosexuella) dr hllpunkter som bland annat ungdom, monogam tvsamhet, samboskap, barnalstring och ldrande fljer p varandra (Ahmed 2006). Fr att tala med Deleuze och Guattari (2004:11) kan vi ocks frestlla oss sdana skeenden i termer av att bli vuxen eller att bli ungdom tillsammans med lgenhet, och tillsammans med andra kroppar, samlevnads-konstellationer och freml.

    Livslinjerna reproduceras och konstrueras ven p andra stt. Allmnnyttiga Familjebo-stder har till exempel ett internt ksystem, dr ungdomar som bor med sina frldrar och r mellan 18 och 25 r kan erhlla en lgenhet om ett eller tv rum. Ktiden r densamma som frldrarnas avtalstid och frldrarna behller sin tid i interna kn nr ungdomen fr en lgenhet (www.familjebostader.com/). Ocks hr kan det verka en smula gnlligt att problematisera det faktum att ungdomar fr hjlp att ta sig in p bostadsmarknaden. Men inte desto mindre genomsyras praktikerna av normer dr specifika kroppar (boendes barn) och samlevnadskonstellationer (barn som bor med frldrar) privilegieras och tillts expandera friktionsfritt. Personerna lnkas in i stadens byggda milj p ett stt som ger dem fretrde framfr andra kroppar (vnner, partner, kompisar, inneboende etc.) och sam-

  • 26 Michelle Gransson

    levnadskonstellationer (mnniskor som bor med partner, i kollektiv, sjlvvalda familjer, icke biologiskt definierade familjer etc.).

    Snarlika mnster terfinns hos Svenska bo-stder som freskriver att endast en samboen-de krlekspartner fr verta kontraktet vid en isrflyttning, inte en samboende vn. Denna praxis har std i 33 i hyreslagen enligt vilken en make/maka har rtt att verta bostaden vid bodelning eller arvskifte. Svenska bostder skriver att en frutsttning fr verltelse r att lgenheten anvnts med gemensamt hus-hll och det understryks av att en kompis inte kan verta kontraktet (www.svenskabostader.se/). Hr syns terigen hur normer fr vilka som frvntas leva tillsammans, ha intima och nra relationer med varandra, materiali-seras. Det tas helt enkelt frgivet att en sam-boende krlekspartner r ngot helt annat n en samboende vn, varp en specifik emotion (krlek) grs till regelverkets grundstomme.

    Sambolagen (2003:376) r belysande. I dess frsta stycke s heter det att sambor bor tillsammans under ktenskapsliknande fr-hllanden, ett absolut krav fr att betraktas som sambor r vidare att ingen av parterna r gift (www.notisum.se). De ktenskaps-liknande frhllandena, fr vi frmoda, gr gllande att det rr sig om en kttslig kr-leksrelation (den relation som arkitektoniskt materialiseras av det sovrum som vecklar ut sig kring parsngen). Men det kttsliga be-gret tycks inte, i sig sjlvt, vara tillrckligt fr att materialisera samboskapet, lika vik-tigt r att begret r monogamt. Samboskapet upplses nmligen per automatik om endera av de tv parterna ingr ktenskap. Det hr innebr att personer som lever i flersamma relationer str utanfr lagens beskydd. Vi kan ocks reflektera ver vad det innebr att grundlgga lagar p s vaga koncept som k-tenskapsliknande frhllanden. Under vilka omstndigheter kan egentligen ngon hvda att ett frhllande r ktenskapslikt nog? Nr anses frhllandet ha tillrcklig utstrckning

    i tid, nr r fr hllandet krleksfullt, intimt eller kttsligt nog?

    Planritningar och regelverk fr exempelvis arv och lgenhetsverltelser r med andra ord aktrer i ntverk som konstruerar vissa relationer som mer verkliga, viktiga och kta n andra. Fr att tala med Latour och Callon (1998:13f, 18) menar jag att vissa samlev-nadskonstellationer placeras i svarta ldor, att levnadsstten cementeras och grs oantastliga genom att en mngd olika aktrer tillsam-mans kommunicerar deras frtrfflighet. De ntverk som konstituerar relationshierarkier inbegriper med andra ord bde materia, lagar, freskrifter och drtill sprk. Gllande det sistnmnda kan vi till exempel pminna oss om bruket av termer som kta maka/make eller hlft, liksom okting, okta barn, plast-barn och s vidare. Relationer som ktenskap frpackas dessutom, som jag diskuterat ovan, i krlekens form. Intrdet i relationsformen frmodas frseglas och fullbordas med en ring och en kyss.

    Intimitet och freml vvs sledes samman och bidrar till materialiserandet av relations-statusen ifrga. Ringen fr kroppar nra var-andra, ocks nr de r ifrn varandra, ringen r den andra, buren p den egna kroppen, synlig, nrvarande och hllfast. Ringens materia och kroppens materia intra-agerar med varandra, de samskapas, ktt och dla metaller, guld, delstenar och blodsband. Det handlar om materia som frmodas hlla ver tid, delme-taller snarare n fragila material som papper, plast, porslin eller glas. ven de blodsband som lnkas till ktenskapsstatusen frvntas vara hllbara ver tid. Generationer frvn-tas, via blodsbanden, strcka sig rakt frn det frflutna och in evigheten. Livslinjer vilka dessutom, kan vi pminna oss om, strvar mot framtida silver-, guld- och diamantbrl-lop. Benmningarna anvnds fr att beskriva knutpunkter i den monogama, kttsliga, kr-leksrelationens kronologi, ngot som belyser att emotionen krlek vrderas utifrn dess

  • 27Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    tidsliga utstrckning. De hllpunkter jag hr beskriver hierarkiseras genom dessa benm-ningar, p s stt bidrar de till att konstruera emotionsnormer dr krleken frsts som d-lare, dyrbarare och mer hllfast om den har en ansenlig tidslig utstrckning.5

    Lt mig stanna upp och konkludera: krop-par samskapas allts med andra kroppar, men ocks med sprkbruk, ktt, blod och dla me-taller. Tid r, som nmnts, en organiserande princip i dessa skeenden. En annan organise-rande princip utgrs av rummet, inte minst av arkitekturen som med sina vggar, trappor och vinklar mblerar bde kroppar och freml. Krleksparet blir sledes krlekspar tillsam-mans med arkitekturen, men ven tillsam-mans med freml som parsngen. Parsngen som kan breda ut sig i sovrummet i vningen mnad fr familjeliv. Och s vidare.

    Slutligen: hemtam heterosexualitetDe som jag intervjuat under mitt avhandlings-arbete upplever omgivningens heteronormer som ett skav mot sina kroppar, det kan handla om normer ute i staden likavl som normer som materialiseras av till exempel arkitektu-ren, vilket jag diskuterat ovan. I det fljande ska jag, som avslutning, frdjupa tankarna om hur heteronormer ven genomsyrar de platser som brukar kallas hem, men jag ska nu framfrallt spinna diskussionen kring inter-vjupersonernas utsagor. Av de intervjuer som jag utfrt framgr det att heterosexualiteten oupphrligt konstrueras som hemtam. Detta sker bland annat genom att somliga av delta-garnas ursprungsfamiljer stter upp grnser fr icke-heterosexualitetens existens. Saras utsagor r belysande, nr hon brjade leva lesbiskt slog fadern fast: jag kan inte gra ngot t det, fast jag skulle vilja, men jag vill inte se att du drar hem ngon tjej hit. Utsagan bidrar till att vidmakthlla ett heterosexuali-serat kroppsrum genom att frbjuda nrvaron av icke-heterosexualitet och potentiellt sam-knat begr. Ett heterosexuellt och familjrt

    tidsrum ges materialitet genom intra-aktioner som inbegriper specifika kroppar, platser och tidpunkter.

    Sara berttar om hur icke-heterosexualite-ten framstr som srskilt laddad i tv samman-hang, dels i relation till det forna hemlandet, dels under vissa hgtider. Detta tar sig uttryck i att potentiellt lesbiska inslag dljs under vis-sa tider p ret, exempelvis under juletid, en tid nr frldrar och syskon med respektive partners samlas, men dr hennes egen dljs. Ocks i fallet med det forna hemlandet bert-tar Sara att hennes frldrar stter spatiala och familiserade grnser fr hur och var hon kan existera som lesbisk. Hon uppmanas att inte bertta fr mnniskor i omgivningen, fr familjen och i synnerhet inte fr slkten i Syd-europa. Det samknade begret hlls till varje pris utom familjesfren och dess frmodade rtter. Det hlls borta frn hemmet-som-bo-stad (familjehem) och frn hemmet-som-land (hemland). Homosexualitetens nrvaro dljs och frnekas, parallellt med att heterosexu-aliteten grs hemtam.

    Tystnadskraven tillfrskrar att rum, krop-par och ting kontinuerligt samskapas som straighta. Heterosexualiteten ges med andra ord bestndighet i processer dr icke-hetero-sexualitet srskapas och frlggs ngon an-nanstans. Konsekvenserna blir ptagliga, de trycker mot Saras kropp och formar hennes r-relser och utsagor. Genom intra-aktioner som inbegriper specifika tidpunkter, rum, ting och kroppar materialiseras allts ett heterosexuellt familjehem. Inom ramarna fr detta tidsrum frs vissa kroppar nra varandra, straighta livslinjer bekrftas och skevande linjer tmjs och negligeras.

    Men frvntningar p att straighta slktlin-jer ska materialiseras i mnniskors boenden strcker sig ocks utver blandknade famil-jehem och in i hbtq-personers vardagsliv. En av de intervjuade menar till exempel att hem heterosexualiseras och familiseras genom ex-ponering av familjebilder och skolfotografier

  • 28 Michelle Gransson

    p syskonbarn, obligatoriska rliga gvor som frvntas sitta uppe p vl vald plats. Med Ah-meds ord fyller objekt som dessa funktionen att de knyter mnniskor till sin familjebak-grund (Ahmed 2006b:559). P s stt bde gr och krver objekten ngot:

    Such objects do not simply record or transmit a life; they demand a return. Not only do they demand a return, but there is also a demand that we return to them, by embracing such objects as embodiments of our own histories, as the gift of our own lives. The nearness of such objects (tables, fondue sets, photographs) take us back, to the family background, as well as sideways, through the proximity each has to the other, as what the family take place around (Ahmed 2006b:560).

    Tankegngarna kan ocks relateras till Minne, historia, glmska (2005), dr filosofen Paul Ricoeur menar att frestllningar om arv r lnkade till moralisk skuld. Han skriver att [v]i r dem som kommit fre oss tack skyl-diga fr en del av vad vi r. Skyldigheten att minnas strcker sig vida lngre n att

    bevara de materiella spren i skriftlig eller annan form, dessa fakta frn det frflutna; den vidmakthller ocks knslan av frpliktelser mot dessa andra, som inte lngre r utan har varit. Vi mste betala skulden men ocks inventera arvet (Ricoeur 2005:130).

    Med Ahmeds ord kan vi, som tangerats, tala om att mnniskor pressas att flja straighta slktlinjer (2006:17). Genom att flja livs-linjerna betalar mnniskor tillbaka skulden, men fljandet utgr samtidigt en investering fr framtiden. Frvntningarna syns bland annat nr en av informanterna sger att hen-nes mor knt sig snuvad p konfekten nr dottern berttade om sin icke-heterosexuella orientering. Hon tycks ha investerat i de straighta livslinjerna, en moralisk skuld hen-nes icke-heterosexuella dotter inte frmodas ha fr avsikt att terglda. Ovan nmnda in-tervjuperson talar sin sida om kraven p att bevara materiella spr som har med slktskap och arv att gra. Det r knappast accepterat att

    kasta gamla familjefotografier, arvegods eller de inramade skolfoton hon fr varje hst, men att ha bilderna uppsatta (frutom nr syskonen r p besk) r estetiskt otnkbart, menar hon.

    Tankegngarna tangerar frestllningar om gvor. Sociologen Marcel Mauss skriver i klassikern Gvan (1997) att gvor mste ges och mste tas emot och att de kan betraktas som oupplsliga frbindelselnkar mellan mnniskor. ven om han tar avstamp i helt andra kontexter, menar jag att Mauss har po-nger nr han skriver att det man sknker bort i sjlva verket r en del av ens egen kropp och sjl, medan det man tar emot r en del av en annans andliga vsen (1997:79f, 27). Jag vill tillgga att gvorna materialiserar specifika normer, inte minst heteronormer som manar mnniskor att flja straighta slktlinjer. De fotografier och det arvegods intervjupersonen omtalar kan betraktas som utstrckningar av familjekroppar, materialiseringar av slkt-linjer som krver investering, reproduktion och tergldande. Ibland ter det sig dessutom som om livet sjlvt grs till en sdan gva, vilket jag tangerat. En vgran att leva enligt de straighta linjerna eller ett ointresse fr att bilda familj och skaffa barn kan i s mtto betraktas som en ovilja att betala tillbaka livsskulden. Gvor upprttar med andra ord relationer och de krver ngot av mottagaren. P stt och vis kan de betraktas som materialiseringar bde av en specifik relation och av givaren. Influerade av Mauss kan vi tnka oss att gvan utgr en del av givarens kropp. Du ger en bit av din kropp, som krver ett infogande i mig och mitt kroppsrum. Du krver ett frval-tande. Egentligen kanske jag helst vill kasta dig, men hur kastar man en kropp? Gvor kan med andra ord ses som en verlappning av kroppar eller betraktas i termer av gradvisa verlappningar. Ngon lmnar avtryck i vr utkade kropp. Gr sig nrvarande, ocks i sin frnvaro.

  • 29Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    Lt mig avsluta med att terigen zooma ut, men nu med skarljuset riktat mot de rhizom jag fljt i texten. Vi finner anknytningspunkter som i bland annat staden Stockholm, infra-struktur, arkitektur, planritning, parsng, elektronisk nyckelbricka, vigselring, krlek, fotografi, sprk, lagtext och bostadspolitik. Anknytningspunkterna br alla frsts som aktrer, och som sdana konstituerar de var-andra msesidigt. Aktrerna blir till tillsam-mans med varandra, de samskapas. Som jag har visat r normer (t.ex. heteronormer, emo-tionsnormer, samlevnadsnormer) centrala fr sdana skeenden. Urbana rum, byggd milj och arkitektur bidrar sledes till att konstru-era, bekrfta och reproducera normer. Som ett resultat av detta srskapas somliga kroppar och samlevnadsformer frn sin omgivning, parallellt med att andra kroppar och sam-levnadsformer bddas in av det omgivande rummet.

    Michelle Gransson, universitetslektorInstitutionen fr etnologi, religionshistoria och genus-

    studier, Stockholms universitet

    Noter1 Personerna jag intervjuat r uppvxta p olika

    platser inom, och i tv fall, utom landet. Samtliga lever idag i Stockholm. De r mellan 20 och 65 r gamla, och orsaken till att jag benmner dem som icke-heterosexuella, icke-mn r att personerna definierar sig p vitt skilda stt, bde gllande kn och sexualitet. Fr vidare lsning om detta hnvisas till avsnittet Empiri i Materialiserade sexualiteter (Gransson 2012).

    2 Fr en mer elaborerad diskussion om mina begrepp skeva, skava, sam- respektive srskapande hnvisas till min avhandling (Gransson 2012:21ff, 31).

    3 Fr vidare lsning om heteronormer och hetero-normativitet rekommenderas Queerteori. Vad r det och vad r det bra fr? (Kulick 1996), Queer-feministisk agenda (Rosenberg 2002) eller Vad r queer? (Ambjrnsson 2006).

    4 Kulturgeografen Doreen Massey understryker att rummet br frsts som ngot processuellt, ppet och dynamiskt. Detta innebr att tid blir en cen-

    tral komponent i rumsbegreppet; de tv konstitu-erar med andra ord varandra msesidigt. Fr att betona detta anvnder Massey begreppet rumstid (Massey 2005:9, 47, 1994:2f, 59, se ven Harvey 2009:120ff).

    5 Intressant nog talas det idag ven om andra mil-stolpar i krlekslivets tidsekonomi. En av mina studenter, Paulina Alstorp frn Konstfacks metall- och dellabutbildning, gnar dessa frgor intresse bde i sitt (pgende) uppsatsskrivande och i sitt gestaltande arbete. Alstorp beskriver att det idag ven talas om t.ex. pappers- (1 r), lder- (3 r), tenn- (10 r) och porslinsbrllop (20 r) (Alstorp).

    ReferenserLitteraturAhmed, Sara 2004: Cultural Politics of Emotion. Edin-

    burgh: Edinburgh University Press.Ahmed, Sara 2006a: Queer Phenomenology. Orien-

    tations, Objects, Others. Durham & London: Duke University Press.

    Ahmed, Sara 2006b: Orientations.Toward a Queer-Phenomenology. GLQ: A Journal on Lesbian and Gay Studies.12:4.

    Ambjrnsson, Fanny 2006: Vad r queer? Stockholm: Natur och Kultur.

    Barad, Karen 2008: Posthumanist performativity: Toward an understanding of how matter comes to matter. I: Alaimo, Stacy och Susan Heckman (red.). Material Feminisms. Bloomington: Indiana Univer-sity Press.

    Bell, David och Gil Valentine (red.) 2005 (1995): Map-ping Desire. Geographies of Sexualities. London och New York: Routledge.

    Colebrook, Claire 2010: Gilles Deleuze. En introduk-tion. Gteborg: Bokfrlaget korpen.

    Deleuze, Gilles och Flix Guattari 2004 (1987): A Thousand Plateaus. Capitalism and Schitzophrenia. London och New York: Continuum International Pu-blishing Group.

    Deleuze, Gilles och Flix Guattari 2012: Introduktion: rhizom. I: sberg, Cecilia, Martin Hultman och Fran-cis Lee (red.). Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur.

    Dussauge, Isabelle och Davy Prieur 2004: Ingenjren, en heteronormativ produkt?. I: Olsson, Anna-Clara och Caroline Olsson (red.). I den akademiska garde-roben. Stockholm: Bokfrlaget Atlas.

    Frykman, Jonas 1993: Nationella ord och handlingar.

  • 30 Michelle Gransson

    I: Ehn, Billy, Frykman, Jonas och Orvar Lfgren (red.). Frsvenskningen av Sverige. Det nationellas frvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur.

    Gransson, Michelle 2012: Materialiserade sexuali-teter. Om hur normer frhandlas, framtrder och ges hllbarhet. Stockholm och Gteborg: Makadam frlag.

    Halberstam, Judith 2002 (1998): Female Masculinity. London: Duke University Press.

    Haraway, Donna J. 2008: When Species Meet. Min-neapolis och London: University of Minnesota Press.

    Harvey, David 2009: Pengar, tid, rum och staden. I: Fronesis. Politik, teori, kritik. Nr 18.

    Kulick, Don 1996: Queerteori. Vad r det och vad r det bra fr?. Lambda Nordica. Vol. 2. Nr 3-4, s. 522.

    Kusenbach, Margarethe 2003: Street Phenomenology. The go-along as ethnographic research tool. I: Eth-nography. 4.3:455485.

    Latour, Bruno och Michel Callon 1998: Den store Leviatan isrskruvad: hur aktrer makrostrukture-rar verkligheten och hur sociologer hjlper dem att gra det. I: Latour, Bruno Artefaktens terkomst. Ett mte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Stockholm: Santrus Frlag.

    Lfgren, Orvar 1979: Knslans frvandling. I: Lfgren, Orvar och Jonas Frykman. Den kultiverade mn-niskan. Malm: Liber.

    Massey, Doreen 1994: Space, place and gender. Uni-versity of Minnesota Press.

    Massey, Doreen 2005: For space. London: Sage Pu-blications.

    Mauss, Marcel 1997 (1925): Gvan. Lund: Argos Fr-lag.

    Richardson, Laurel 2000: Writing as a method of in-quiry. I: Denzin, Norman K. och Yvonna S. Lincoln (red.). Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks.

    Ricoeur, Paul 2005 (2000): Minne, historia, glmska. Gteborg: Daidalos.

    Rosenberg, Tiina 2002: Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.

    Sennett, Richard 1996: Flesh and Stone. The Body and the City in Western Civilization. New York och Lon-don: W.W. Norton & Company.

    Weimarck, Torsten 2008: Vardagstingens visuella brus: mediala aspekter p teknologi- och designhistoria. I: Jlich, Solveig, Patrik Lundell och Pelle Snickare (red.) Mediernas kulturhistoria. Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv.

    Otryckta kllorAlstorp, Paulina 2014: Ensam r stark!?. Kandidat-

    uppsats. Konstfack. Programmet fr dellab och metallformgivning.

    Boverket 2012: Regelsamling fr byggande, BRR 2012 (www.boverket.se.)

    Elektroniska kllorwww.familjebostader.com/www.stockholmshem.sewww.svenskabostader.se/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030376.HTM

  • 31Queera perspektiv p urbanitet, arkitektur, materia, kropp och rrelse

    SUMMARYQueer perspectives on urbanity, architecture, matter, bodies and movement

    The purpose of this article is to discuss how city planning, built environment, matter, bodies, movement and sexuality are interlinked, using queer- and post human perspectives. I analyse processes wherein the built environment, bodies and movement are mutually constructed and transformed.

    I cast light on the fact that norms, in my example especially heteronorms, are essential for how non-heterosexual persons perceive their surroundings. Norms are both created by, and imprinted into matter, such as the built environment. The memories, experiences and assumed needs of certain bodies and their ways of living together are given solidity. Simultaneously boundaries are materialised, these boundaries affects

    people that do not embody societal norms. A circular motion appears when buildings are constructed to encourage certain ways of living together. Those who prefer other ways of living, collectives, I have shown, for instance, are limited in their expansions. But, as I will show, boundaries are delineated in other ways too, for example by laws and rules imposed by landlords.

    The text is based on transcribed semi-structured interviews and go-along interviews with persons who deviate from the societal norm of man and the societal norm heterosexual. In addition, the material consists of architecture, infrastructure, legal documents and texts found on websites.