Guide till examensarbete på grundnivå

För fördjupningsämnet inom följande utbildningar:

- Förskollärarprogrammet

- Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i

fritidshem

- Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå)

Senast reviderad 2017-12-20

2

1. Examensarbete i fördjupningsämnet

Den här guiden riktas till studenter som är i färd med att skriva det avslutande examens-

arbetet i fördjupningsämnet på förskollärarprogrammet och på grundlärarprogrammet med

inriktning mot arbete i fritidshem vid Malmö högskola samt Kompletterande pedagogisk

utbildning på grundnivå.

Guiden är uppbyggd av följande delar:

Avsnitt 1: Allmän information om examensarbetet

Avsnitt 2: Kursupplägg

Avsnitt 3: Ansvarsfördelningen i examensarbetskursen

Avsnitt 4: Examensarbetets utformning

Avsnitt 5: Kursens bedömningskriterier

1.1 Kursplanen

Det är lämpligt att du har din kursplan till hands när du läser guiden:

Kursplanen för förskollärarexamen

Kursplanen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

Kursplanen för examen på Kompletterande pedagogisk utbildning

1.2 Allmänt om examensarbetet i fördjupningsämnet

Ett examensarbete inom lärarprogrammen är ett större arbete där ett för yrket relevant

problem undersöks med hjälp av vetenskapliga teorier och metoder. Arbetet avser att för-

djupa den blivande lärarens förmåga att systematiskt reflektera över sin kommande profes-

sion och använda sig av forskning i arbetet. Det skrivs inom fördjupningsämnet och med

beaktande av studentens examensinriktning.

Examensarbetet ska vara såväl forskningsbaserat som yrkesbaserat. I kursplanen beskrivs

kursens syfte på följande sätt:

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla för yrket relevanta kunskaper samt stärka sin för-

måga att bidra till kunskapsutvecklingen inom det förskolepedagogiska respektive fritidspedago-

giska området och därmed för professionen. Den kunskapsutvecklande processen ska vila på

vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utgöra en fördjupning av de till professionen

knutna kompetenserna.

Examensarbetet kan alltså sägas vila på två huvudsakliga ben: vetenskaplighet och

yrkesrelevans. Tilläggas kan att examensarbetet – liksom akademisk yrkesutbildning över-

huvudtaget – också har ett tredje ben, som består i ”den enskilde studerandes erövrande av

3

yrkesrollen” (SOU 2008:109, s. 401). I examensarbetet ges utrymme för egna val och

intressen. Det kan vara frågor som väckts under den verksamhetsförlagda utbildningen, vid

läsning av kurslitteratur eller genom föreläsningar under den högskoleförlagda utbild-

ningen. Nu finns möjlighet till fördjupning av dessa frågor.

Examensarbetet är en process som sträcker sig över halva terminen, i viss mening över hela

utbildningen eftersom du tidigare har förberetts för de krav du står inför nu. Men det är

också en slutprodukt, det vill säga en text och eventuellt en gestaltning som läggs fram för

granskning. En beskrivning av examensarbetets olika former följer här nedan. Oavsett

vilken form du väljer består slutprodukten av en vetenskaplig text. Uppsatser brukar

disponeras på vissa sätt, vilket beskrivs i kapitel 4.

1.3 Examensarbetets former I kursplanen står det att examensarbetet kan utformas på olika sätt, antingen som en empi-

risk undersökning, ett utvecklingsarbete, en text-/dokumentstudie eller ett gestaltande

arbete. En beskrivning av de olika formerna följer nedan, samt i bilagor i slutet av

kursguiden.

1.3.1 Empirisk undersökning

En empirisk undersökning innebär insamling, bearbetning och analys av data från

exempelvis intervjuer, enkäter, observationer eller fallstudier. Sådana undersökningar kan

vara kvalitativa och/eller kvantitativa. Empirisk undersökning är den vanligast förekom-

mande examensarbetsformen. Det är också den form som nästan all metodlitteratur handlar

om. Av detta skäl behandlas den inte vidare här utan du hänvisas till kurslitteraturen.

1.3.2 Utvecklingsarbete

Ett utvecklingsarbete är i sin ansats verksamhetsinriktat och utgår från ett behov som

definierats inom förskola eller fritidshem. Utvecklingsarbetets syfte ska, liksom när det

gäller andra former för examensarbete, rymmas inom ditt fördjupningsämne. Det finns två

olika former av utvecklingsarbeten, studentinitierat respektive verksamhetsinitierat. Det

som främst skiljer dem åt är huruvida du som student aktivt initierar och deltar i en

utvecklingsprocess eller om du observerar en pågående förändringsprocess som drivs av

verksamheten. De båda formerna presenteras närmare, tillsammans med förslag på arbets-

gång och textdisposition, i kursguidens bilaga 1.

4

1.3.3 Text- och dokumentstudie

En text- och dokumentstudie är ett arbete i vilket texter eller andra dokument analyseras. I

ett vidgat textbegrepp kan detta även innebära ett studium av bilder och filmer. Olika texter

och dokument kan dels utgöra huvudmaterialet i ett examensarbete, dels ingå som ett

material bland flera. Exempelvis kan intervjuer och observationer i en empirisk studie

problematiseras eller kontrasteras med hjälp av en text- och dokumentanalys. Denna form

av examensarbete presenteras mer ingående i bilaga 2.

1.3.4 Gestaltande arbete

Tanken med ett gestaltande arbete är att den studerande självständigt genomför en under-

sökning med relevans för lärarprofessionen där gestaltande, teoretiska och didaktiska

aspekter förenas. Det handlar alltså om att kombinera gestaltning med teoretisk reflektion

och analys. Tyngdpunkten läggs på den gestaltande/praktiska produktionen som utforsk-

ande metod och som bilaga i resultatredovisningen. Det innebär att gestaltningen kan göras

på en mängd olika sätt i kreativt samspel mellan den utforskande undersökningsprocessen,

och resultatredovisningen. Det gestaltande arbetet presenteras utförligare i bilaga 3.1

1 Bilagan riktar sig till studenter på förskollärarutbildningen samt grundlärarutbildningen med inriktning mot

fritidshem.

5

2. Kursens upplägg

I kursplanen står det, under ”Innehåll”, att examensarbetskursen ”behandlar traditioner,

forskningsansatser, teorier och metoder inom utbildningsvetenskap”. Vidare står det att

studenten ska genomföra ”ett självständigt arbete i samråd med en handledare”. Som

antytts ovan består kursen mestadels av självständigt arbete, men den innehåller även viss

organiserad undervisning. Nedan beskrivs hur examensarbetskursen är upplagd. Betonas

bör att examensarbetet är krävande och det förutsätter att du kommer igång tidigt. Så snart

som möjligt bör du i samråd med handledaren avgränsa ditt projekt och se till att det är

genomförbart. Om du arbetar i par bör du tillsammans med din kamrat göra klart vilka

förväntningar ni har på varandra, t.ex. när det gäller arbetsinsatser, hur ert arbete ska

organiseras, fördelas och redovisas. Oavsett om du arbetar ensam eller i par

rekommenderas du/ni också att själva ordna träffar med andra studenter som skriver

examensarbeten. Det har visat sig fruktbart att träffas informellt och samtala om olika

frågor som rör de framväxande examensarbetena.

2.1 Förberedelser inför examensarbetskursen

Information om val av undersökningsområdena och rutiner kring val av dessa ges på

institutionen före examensarbetskursen. Du väljer ett undersökningsområde bland det utbud

som fördjupningsämnet erbjuder.

2.2 Filmade föreläsningar

Inom ramen för kursen erbjuds en serie kortare filmer med föreläsningar som presenterar

olika aspekter av processen fram till det färdiga examensarbetet. Filmerna är ett viktigt stöd

i ditt arbete och du kan naturligtvis titta på dem när du vill. De ger en kort introduktion till

bland annat olika typer av examensarbeten och vetenskapliga metoder, informationssökning

och vetenskapsteoretiska aspekter. Du hittar filmerna på följande länk: Nätresurser till

examensarbetet

2.3 Handledningsträffar

Kursen innehåller olika handledningsträffar. Antal träffar, innehållet i och formen på dessa

kan variera mellan olika handledningsgrupper. De kan t.ex. läggas upp individuellt

och/eller i grupp. Handledarens timresurs ska räcka till själva handledningen, förberedelser

och efterarbeten, läsning av texter samt träffar mellan handledare på institutionerna.

6

2.4 Slutseminarium Obligatoriskt på samtliga institutioner är ett slutseminarium. För att du ska få ventilera ditt

arbete måste det vara i stort sett klart. Handledaren tar – eventuellt i samråd med kursledare

– ställning till om framläggning bör ske. I slutseminariet är examinator, i egenskap av

opartisk granskare, ordförande. Seminariet är en granskning av examensarbetet sett som

produkt och som återspegling av processen. Inför seminariet har en opponent till varje

arbete utsetts. Opponenten har att ansvara för granskning av arbetet som helhet. Liksom

examinator utgår opponenten från de bedömningskriterier som återfinns i avsnitt 5. Varje

examensarbete behandlas under ca 45 minuter. Oppositionen genomförs enligt nedan-

stående ordning:

1. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer eller korrigeringar av arbetet.

2. Opponenten sammanfattar innehållet i arbetet (ca 10 minuter).

3. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer till sammanfattningen.

4. Opposition på arbetet. Opponenten inleder en diskussion och ställer frågor till

respondenten (ca 20 minuter).

5. Diskussion i seminariegruppen (ca 10 minuter).

Notera att stavfel och andra mindre formaliabrister inte ska behandlas under seminariet.

Opponenten lämnar vid seminariets slut ett skriftligt underlag för sin opposition till respon-

denten och detta ska bland annat innehålla en sammanställning av formella fel och brister

som upptäckts.

I samband med slutseminariet ger examinator dig sin muntliga och skriftliga bedömning av

uppsatsen, det senare t.ex. i form av ifylld matris utifrån bedömningskriterierna i slutet av

denna guide, med krav på kompletteringar och/eller omarbetningar. Alla som lägger fram

examensarbete på seminariet får räkna med att kritik framförs och att det återstår saker att

göra.

2.5 Avslutande examination

Efter slutseminariet har du en begränsad tid på dig att revidera uppsatsen mot bakgrund av

de synpunkter som framkommit vid seminariet och examinators kommentarer. Därefter

lämnas en reviderad version av texten in till examinator. Innan arbetet skickas till denna

slutliga examination måste det ha genomgått en plagiatkontroll genom Urkund. Examinator

meddelar urkundsadress. Vid misstanke om plagiat sker rutinmässig anmälan till Disciplin-

nämnden. (För vidare information om vad detta innebär, se Disciplinnämndens hemsida.)

Examinator bedömer och betygsätter det reviderade arbetet, samt meddelar dig ditt betyg.

Om du blir underkänd ska examinatorn kunna motivera betyget, genom att peka på vad som

(fortfarande) brister i arbetet. Om arbetet godkänns kan du påbörja den elektroniska

publiceringen enligt instruktioner på nästa sida.

7

Seminariebehandlade examensarbeten betygsätts och registreras i Ladok, senast i

anslutning till påföljande terminsstart. Om ditt examensarbete underkänts har du möjlighet

till ny bedömning/omtentamen under påföljande termin om examensarbetet ligger som

terminens sista kurs och under innevarande termin om examensarbetet ligger som

terminens första kurs. Om handledningsresursen är förbrukad efter kursens slut kan i

undantagsfall ytterligare handledningsresurs utverkas.

Allt material som uppsatsen grundar sig på måste bevaras och vara tillgängligt för

examinatorn ända fram till dess att examensarbetet är godkänt. Vid behov kan examinatorn

komma att begära in materialet för påseende. Först därefter kan materialet förstöras (om

detta är vad som meddelats studiens deltagare).

2.6 Rutin rörande uppsatspublicering på MUEP

På Malmö högskola publiceras godkända examensarbeten och uppsatser i fulltext på nätet.

Fördelarna med detta är många. Genom att arbetet blir sökbart i Malmö högskolas databas

MUEP ökar tillgängligheten väsentligt. Färdiga arbeten kan användas som inspiration till

och referens för nya arbeten. Även avnämarna (partnerskolorna m.fl.) uttrycker intresse för

att ta del av de examensarbeten och uppsatser som produceras.

Publiceringen fungerar så att du själv registrerar uppgifter om ditt arbete via ett formulär på

webben. På bibliotekets hemsida finns mer om tillvägagångssättet, steg för steg

(https://www.mah.se/Bibliotek/Sok-och-skrivhjalp/Studentuppsatser/Publicera-din-uppsats-

i-MUEP/). Observera att du inte ska ladda upp din uppsats. Detta görs av en

studieadministratör på din utbildning. (Klicka dig förbi denna sida med Next). Nedan följer

en bild som illustrerar de rutiner som vidtar då du fått ditt examensarbete godkänt av

examinator:

Samtliga examensarbeten lagras på MUEP, och kommer att vara tillgängliga för

allmänheten om studenten har medgivit publicering (detta görs i samband med att studenten

lägger in uppgifterna i MUEP). Examensarbeten som inte publiceras kommer endast att

vara tillgängliga på MUEP för behörig personal.

2.7 Biblioteket som resurs i examensarbetet

I kursplanen finns anvisningar rörande litteratur. Till din hjälp i alla faser i arbetet finns

även elektroniska resurser som Biblioteket tillhandahåller. På bibliotekets webbplats finns

en ämnesguide som heter Lärarutbildning och utbildningsvetenskap där ni hittar utvalda

Studenten skickar

godkänt examensarbete

till examinator som pdf-

fil och lägger in

uppgifter i MUEP.

Examinator skickar

godkänt examens-

arbete med betyg till

studieadministratör.

Studieadministratör

lägger in godkänt

examensarbete i

MUEP samt betyg i

ladok.

8

databaser, tidskrifter, uppslagsverk mm. inom ämnesområdet pedagogik och utbildnings-

vetenskap. Använd gärna guiden som en startpunkt i informationssökningen.

2.8 Forskningsetik

När du genomför ditt examensarbete, vare sig du gör en empirisk undersökning, ett

utvecklingsarbete eller på annat sätt involverar människor i ett projekt, vägleds du av

forskningsetiska principer.

I Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls-

vetenskaplig forskning tar du del av de etiska riktlinjer som du ska följa i ditt arbete och

som du låter dina informanter få kännedom om. Nedan presenteras de fyra huvudkrav som

ställs på all forskning. Du går själv till texten och läser om vad kraven innebär. Texten går

att ladda ner härifrån.

1. Informationskravet. Forskaren ska informera undersökningsdeltagarna om syftet

med studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande.

2. Samtyckeskravet. Forskaren ska inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke, samt

deras vårdnadshavares i de fall barn under 15 år deltar i studien. Deltagarna har rätt

att avbryta sin medverkan när som helst.

3. Konfidentialitetskravet. Alla uppgifter om undersökningsdeltagarna ska hanteras

och avrapporteras så att inga enskilda personer kan identifieras.

4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål.

Forskningsetik är inte något man avhandlar en gång för alla, t.ex. genom att lämna ut en

lapp till sina informanter där det står att man följer vissa principer. Det handlar först och

främst om att vara medveten om vad man gör, att värna om de människor som man engage-

rar, att ta ansvar för sitt resultat och att betänka dess konsekvenser.

I Vetenskapsrådets bok God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2011) kan du fördjupa dig i

frågor rörande forskningsetik. Boken går att ladda ner från Vetenskapsrådets hemsida.

9

3. Ansvarsfördelning

Ansvarsfrågan har redan berörts på olika ställen ovan. Du kommer att arbeta mycket

självständigt, enskilt och/eller i par. Inom ramen för uppsatsarbetet kommer du att ställas

inför komplicerade problem som du förväntas finna självständiga lösningar på. Med själv-

ständighet avses här för det första att du har ett kreativt sätt att förhålla dig till ditt

problemområde, och för det andra att du själv ansvarar för och planerar din arbetsprocess.

Kursen erbjuder dock en stödstruktur som du uppmanas att tillvarata, där handledarens

guidning och feedback utgör det huvudsakliga stödet. Den här guiden, föreläsningar och

biblioteket är andra exempel på resurser du har till ditt förfogande. Nedan ges en

schematisk bild av hur ansvaret för examensarbetet fördelas mellan dess huvudparter.

3.1 Studentens uppgift

I examensarbetet läggs ett stort ansvar på de enskilda studenterna. Först upprättar du och

den du eventuellt skriver tillsammans med en tidsplan för examensarbetet, en plan som ni

sedan håller på väg mot målet. Du förbereder dig inför och deltar aktivt i hand-

ledningsträffar och seminarier samt tar del av föreläsningar. Du bidrar med kommentarer

till dina kurskamraters arbeten. Du läser kurslitteraturen och söker aktivt litteratur som är

relevant för ditt arbete. Du lämnar in texter och material i tid. På slutseminariet svarar du

själv, eller tillsammans med din eventuella medförfattare, för arbetet. Efter seminariet tar

du ansvar för att ändringar blir gjorda inom stipulerad tid. Du får i det skedet arbeta på egen

hand, utifrån den respons du fått under kursens gång och i synnerhet utifrån examinators

bedömning.

3.2 Handledarens uppgift

Du tilldelas en handledare som guidar dig genom examensarbetet och organiserar

handledningsträffar. Vidare tar denne ställning till kvaliteten i ditt arbete, då särskilt ifråga

om huruvida examensarbetet kan läggas upp på slutseminariet.

3.3 Examinatorns uppgift

Examinatorns uppgift är att bedöma ditt examensarbete, liksom redovisningen och opposi-

tionen på slutseminariet. I anslutning till seminariet ger examinatorn dig muntlig och

skriftlig respons på uppsatsen. Vidare betygsätter examinatorn det reviderade arbetet och

kursen som helhet samt ansvarar för att de godkända versionerna av examensarbetena

lämnas för registrering i Ladok.

10

4. Utformning

Oavsett vilken typ av examensarbete du gör ska detta mynna ut i en skriven text. I det här

kapitlet beskrivs hur uppsatsen kan byggas upp samt vilken litteratur du förväntas använda.

4.1 Röd tråd och vårdat språk

Det finns principer för hur man bör disponera en vetenskaplig text. En god struktur under-

lättar för dem som läser; det ger dem möjlighet att följa ditt resonemang och ta ställning till

dess värde. Det stödjer också dig själv i strävan att skriva ett vetenskapligt arbete. Viktigt är

att texten har en röd tråd. Som läsare ska man kunna följa ditt resonemang från början till

slut, från avsnitt till avsnitt och från stycke till stycke. De olika delarna ska hänga samman

på ett logiskt sätt. Ett annat krav på vetenskaplig text är ett vårdat språk. Som stöd för att

skriva vårdad och begriplig svenska används Svenska skrivregler (2008), utgivna av

Språkrådet. Förutom allmänna normer rörande skriftspråket kan du där ta del av olika regler

som rör vetenskapligt skrivande, t.ex. källhantering, citat- och referatteknik. Genom att

följa sådana regler undviker du att blanda samman dina och andras (författares, infor-

manters m.fl.) påståenden. En god idé är också att låta någon annan korrekturläsa texten.

4.2 Användning av litteratur

Vetenskapliga resonemang i examensarbeten ska i högsta möjliga utsträckning bygga på

primärlitteratur. Till primärlitteratur hör avhandlingar, vetenskapligt granskade artiklar,

forskningsrapporter, teoretisk litteratur eller annat som tydligt uppvisar egna vetenskapliga

resultat. Du får hänvisa till sekundärlitteratur, men enbart i begränsat omfång och i samråd

med handledaren. Till sekundärlitteratur hör verk som behandlar ett forskningsfält indirekt,

utan egentliga egna forskningsresultat eller egna teoretiska resonemang. Detta kan

exempelvis vara översiktsverk som enbart hänvisar till andras forskningsresultat. Sådana

arbeten kan vara användbara som en inkörsport till ett vetenskapligt fält då de utgör en

sammanställning av och en diskussion kring aktuell forskning, men du förväntas även läsa

de studier till vilka sekundärlitteraturen hänvisar om de är centrala för syftesformuleringen.

Du ska också ta del av internationellt publicerade studier när du läser in dig på ditt

forskningsområde och skriver fram forskningsfältet i uppsatsen. Internationella perspektiv i

examensarbetet bidrar till att stärka ditt ämnes relevans och att skriva in din studie i en

större vetenskaplig kontext.

I referenslistan skrivs alla författare ut med såväl för- som efternamn, i enlighet med

fakulteten för Lärande och samhälles policy.

11

4.3 Omfång

Som riktlinje bör ett examensarbetes omfång ligga på ca 25-30 sidor gällande den löpande

texten (framsida, abstract, referenslista och eventuella bilagor tillkommer således).

4.4 Regler för utformning av uppsatsen

Texten layoutas enligt följande anvisningar:

Teckensnitt Times New Roman, 12 punkter

Radavstånd 1,5

Marginaler Höger- och vänstermarginal 3 cm och marginaljusterat på båda sidor,

över- och underkant 2,5 cm.

Sidnummer Placeras i sidfoten och centreras.

Nytt stycke Markeras med blankrad eller indrag i början på raden på 0,5 cm (dock

alltid blankrad efter rubrik, blockcitat och tabeller – utan indrag).

Rubriker Varje nytt kapitel börjar på ny sida. Kapitelrubriken sätts i 24 punkter,

avdelningsrubriken i 18 punkter och avsnittsrubriken i 14 punkter (på

samma sätt som i denna guide).

För information om referenshantering, citat och utformning av tabeller, diagram och figurer

hänvisas till metodlitteratur och anvisningar från kursledning. Examinator ansvarar för att

titeln och den engelska översättningen är korrekt.

4.5 Förslag på disposition

För mer detaljerade rekommendationer om hur man skriver en vetenskaplig uppsats

hänvisas du till kurslitteraturen. Nedan beskrivs hur examensarbeten inom lärarprogram-

men brukar disponeras och vilket innehåll de vanligtvis har. I handböcker om vetenskapligt

skrivande råder det stor överensstämmelse om vad som bör finnas med. Det som skrivs ska

trots det ses som ett förslag snarare än som ett tvång. Det kan hända att du, i samråd med

handledaren, finner ett än bättre sätt att bygga upp din text. Ordningen kan t.ex. varieras

beroende på arbetets karaktär och rubrikerna behöver inte vara identiska med dem i

modellen nedan. Denna modell är allmänt hållen och för att få full klarhet i vilket innehåll

som är direkt relevant för din uppsats behöver du gå till kursplanen och bedömnings-

kriterierna (för utvecklingsarbete hänvisas vidare till bilaga 1 nedan).

12

Framsida (s. 1) Alla examensarbeten ska ha en framsida som är utformad i enlighet med

mallen på nästa blad. Denna sida ska inte pagineras.

Förord (s. 2) Om du skriver i par ska de individuella bidragen framgå av förordet. Där

anges också om arbetet är relaterat till ett pågående forskningsprojekt.

Abstract (s. 3) Beskriv kortfattat, på svenska eller engelska, alla viktiga aspekter i

arbetet (problem, syfte, teori, metod och resultat). Mest utrymme ägnas

studiens resultat. Nyckelord i alfabetisk ordning läggs sist på sidan.

Innehållsförteckning

(s. 5)

Under rubriken ”Innehåll” nämns uppsatsens huvud- och underrubriker,

samt vilka sidor avsnitten börjar på.

Inledning (s. 7)

med syfte och

frågeställningar

Led in läsaren i problemområdet och försök att väcka dennes nyfikenhet

för ämnet. Beskriv kort det vetenskapliga problemet samt studiens

allmänna och yrkesmässiga relevans. Utgå gärna från aktuella debatter,

styrdokument samt tidigare forskning på området, för att påvisa studiens

aktualitet och vetenskapliga förankring. Låt problemet utmynna i vad

som är syftet med studien. Beskriv gärna syftet kort och koncist i en enda

mening, och konkretisera sedan detta med hjälp av några frågeställningar

som är möjliga att besvara inom arbetets tidsram. Var noga med att

frågorna ryms inom syftet.

Teoretiska

perspektiv

Redogör för relevanta teorier och begrepp som du kommer att använda

som analysverktyg i examensarbetet. Definiera dem och beskriv vilken

funktion de kommer att fylla i just din text.

Tidigare forskning

Sätt in din undersökning i ett större sammanhang genom att beskriva

vilken forskning som tidigare utförts på området, såväl nationellt som

internationellt. Lyft fram de tidigare studiernas utgångspunkter, metoder

och resultat. Ställ dem gärna mot varandra för att belysa komplexiteten

inom forskningen på området. Utgå från så aktuell forskning som möjligt.

Metod Motivera och argumentera för val av metoder och urval i undersökning-

en. Utgå från ditt syfte, men använd också metodlitteraturen för att stärka

dina argument och problematisera dina val. Beskriv genomförandet av

studien, samt hur analysförfarandet har gått tillväga. För forskningsetiska

resonemang med utgångspunkt i Vetenskapsrådets individskyddskrav.

Resultat och analys Presentera, analysera och tolka materialet med hjälp av de teorier och

begrepp som presenterades under Teoretiska perspektiv. Strukturera

kapitlet utifrån olika teman eller frågeställningar. Avsluta gärna med en

sammanfattning där dina resultat kort presenteras i relation till

frågeställningarna.

Diskussion Diskutera och problematisera resultatet av studien och förhåll dina resul-

tat till den forskning som beskrivits i kapitlet Tidigare forskning.

Resonera kring vilka konsekvenser dina resultat ger upphov till med

avseende på din framtida yrkesroll. Diskutera också din metod och

tillvägagångssätt i studien utifrån ett kritiskt perspektiv. Ge slutligen

förslag till fortsatt forskning.

Referenser Lista all litteratur och annan text som använts. Följ vedertagna regler för

litteraturförteckningar (se t.ex. Harvardguiden). Lägg eventuella bilagor i

slutet av uppsatsen (referera även till dessa inne i texten).

13

5. Bedömning

Examensarbetskursen betygsätts av examinator. De betygsgrader som används är Under-

känd, Godkänd och Väl godkänd. Vid slutseminariet bedöms ditt examensarbete samt din

roll som opponent och respondent. Du arbetar vidare med ditt examensarbete efter

seminariet. När du, inom på förhand stipulerad tid, har lämnat in en ny version till

examinator betygsätts kursen.

En formulering i kursplanen, under rubriken ”Formerna för bedömning av studenternas

studieprestationer” är särskilt viktig att lägga märke till. Där kan man läsa att ”Om

examensarbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för

hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att

individuell bedömning kan säkerställas”. Vad som sägs här är alltså att varje uppsats som

skrivs i par måste innehålla ett förord där det framgår hur examensarbetet har fördelats. Det

är en rättssäkerhetsfråga. Var och en måste bedömas utifrån sin prestation.

5.1 Lärandemål och bedömningskriterier

I kursplanen står det också att ”Examinationen består av en utredande och argumenterande

vetenskaplig text alternativt en sådan text i kombination med en gestaltning”.

Examinationen sker alltså med utgångspunkt från kursens lärandemål. Målen konkretiseras

i de bedömningskriterier som specificeras nedan. Dessa kriterier är särskilt avsedda som

hjälp vid bedömning och betygsättning men kan förstås också användas vid handledning.

Syftet är också att du ska använda dem som opponenter och, inte minst, då du arbetar med

och granskar din egen text.

Bedömningskriterierna är ett sätt att urskilja kvaliteter i olika delar av examensarbetet.

Någon viktning av kriterierna görs inte, d.v.s. ett kriterium är inte viktigare än något annat.

Styrkor i något avseende bör väga upp svagheter i ett annat. När examinator sätter betyg är

det en helhetsbedömning av examensarbetet där bedömningskriterierna används som

värdefullt underlag.

Kriterier finns för både betyget Godkänd och för betyget Väl godkänd. De utgår från själva

texten/uppsatsen och inte från dina förmågor, vilket lärandemålen gör. Med hjälp av

lärandemål och bedömningskriterier bör du kunna bilda dig en uppfattning om vad som

utgör god kvalitet i examensarbetet och vad som inte gör det.

14

5.2 Bedömningskriterier

Examensarbete, grundnivå Godkänd Väl godkänd (utöver G)

Lärandemål 1:

kunna formulera en vetenskaplig

problemställning med relevans

för yrket (FÖ, FH)2

kunna formulera en vetenskaplig

problemställning med relevans

för ämne och ämnesdidaktik och

därmed för yrket (KPU)3

Det framgår vilket problem

som står i centrum av arbetet.

Syftet är tydligt och realistiskt.

Frågeställningarna är

undersökningsbara.

Det valda problemet är

relevant för yrket och

ämnesområdet.

Examensarbetets problem är

tydligt definierat.

Den vetenskapliga och yrkes-

mässiga relevansen är tydligt

framskriven.

Lärandemål 2:

kunna redogöra för och relatera

arbetet till forskning inom valt

problemområde

För problemställningen

relevant forskning presenteras.

Kopplingar görs till

internationell forskning.

Kopplingar mellan tidigare

forskning och examensarbetet

görs.

Ett resonemang om tidigare

forskning och dess relevans

förs i relation till problem-

ställningen.

Lärandemål 3:

Kunna beskriva och motivera

utifrån vald problemställning

lämpligt teoretiskt och metodiskt

angreppssätt med redovisade

forskningsetiska överväganden

Arbetet innehåller ett sett till

problemställning adekvat

teoretisk angreppssätt.

Centrala begrepp definieras.

Val av metod beskrivs och

motiveras utifrån problem-

ställningen.

Undersökningens genom-

förande beskrivs.

Forskningsetiska övervägan-

den kring såväl planering som

utförande av undersökningen

presenteras.

En kritisk reflektion förs

kring metodvalet och dess

konsekvenser för under-

sökningen.

Val av teoretiskt angreppssätt

motiveras och argumenteras

för.

Lärandemål 4:

kunna analysera, tolka och

diskutera insamlat material samt

tydliggöra resultatets betydelse

för professionen

Materialet analyseras med

hjälp av adekvata redskap.

Materialet tolkas och disku-

teras i förhållande till tidigare

forskning på området.

Det framgår hur studien bidrar

till yrkesverksamheten.

Frågeställningarna besvaras.

Teorin genomsyrar analysen

och bidrar till en fördjupad

förståelse av det insamlade

materialet.

Tolkningarna är kritiskt

reflekterande.

2 Gäller Förskollärarutbildningen samt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. 3 Gäller Kompletterande pedagogisk utbildning på grundnivå.

15

Lärandemål 5:

kunna presentera sitt arbete i en

vetenskaplig text som är väl

disponerad, samt formellt och

språkligt korrekt

Strukturen är logisk såväl

avseende arbetet som helhet

som kopplingar mellan dess

olika delar.

Arbetet kännetecknas av

formellt korrekt och tydlig

språkbehandling.

Arbetet kännetecknas av

korrekt formaliahantering

enligt givna anvisningar.

Arbetet kännetecknas av

tydlighet och stilistisk

säkerhet.

Lärandemål 6:

kunna kommunicera och försvara

sitt arbete samt opponera på ett

annat arbete

Arbetet försvaras med sakliga

och relevanta argument.

Ett annat examensarbete

granskas på ett kritiskt och

konstruktivt sätt.

Opponentens argument är väl

underbyggda,

problematiserande och

dialogiskt hållna.

16

Bilaga 1

Utvecklingsarbete som examensarbete

Ett examensarbete kan göras i form av ett utvecklingsarbete. Det som skiljer ett sådant från

ett empiriskt arbete (se s. 3) är att det utgår från ett specifikt behov som definierats inom

förskola, skola eller fritidshem. Utvecklingsarbetets syfte står alltså i direkt relation till

verksamhetens behov. På så sätt är utvecklingsarbetet i sin ansats pragmatiskt inriktat.

Samma vetenskapliga krav ställs på dess genomförande och presentation som på andra

examensarbeten.

Utvecklingsarbetets syfte ska rymmas inom ditt fördjupningsämne. För blivande grund- och

gymnasielärare innebär detta en ämnesdidaktisk inriktning, där exempelvis utarbetande och

prövande av nya metoder för undervisning inom olika ämnen kan stå i fokus. Blivande

förskollärare och grundlärare med inriktning mot fritidshem kan på samma sätt arbeta inom

ett ämnesdidaktiskt område, men även med andra pedagogiska och verksamhetsutvecklande

aspekter.

Det finns två olika former av utvecklingsarbeten. Det som främst skiljer dem åt är huruvida

du aktivt initierar och deltar i en utvecklingsprocess eller om du observerar en pågående

förändringsprocess som drivs av verksamheten. I det följande benämns dessa som

studentinitierat utvecklingsarbete respektive verksamhetsinitierat utvecklingsarbete.

Verksamhetsinitierat utvecklingsarbete

Ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete utgår från förskolans, skolans eller fritidshem-

mets behov, och initieras genom ett konkret uppdrag eller önskemål från verksamheten.

Kanske håller denna på att utveckla sina pedagogiska aktiviteter genom att pröva nya

arbetsformer, samarbeten eller läromedel och vill ha detta granskat av en oberoende part?

Här kan du göra ett nedslag mitt i en process och utifrån ett vetenskapligt perspektiv

undersöka dess former och implikationer.

Det verksamhetsinitierade utvecklingsarbetets arbetsgång följer vanligen samma upplägg

och struktur som en empirisk studie. Material samlas in genom exempelvis intervjuer,

enkäter och/eller observationer med berörda, och analyseras med hjälp av ändamålsenliga

teoretiska redskap. För en fördjupning i hur en sådan undersökning konkret kan genomföras

hänvisas vidare till den empiriska studien (se avsnitt 1.3.1 i kursguiden).

Studentinitierat utvecklingsarbete

Ett studentinitierat utvecklingsarbete innebär att du aktivt, i samarbete med en förskola,

skola eller fritidshem, initierar och genomför ett utvecklingsarbete. Detta innebär i regel att

17

du utifrån ett identifierat behov planerar, genomför, dokumenterar och analyserar en

specifik pedagogisk aktivitet.

I första hand är syftet med denna typ av utvecklingsarbete att utveckla nya undervisnings-

metoder eller skapa nya läromedel. Det kan emellertid också handla om att pröva redan

befintliga metoder eller läromedel i nya sammanhang, eller att göra justeringar i sådana för

att anpassa dem till nya mål eller målgrupper. Utöver själva framarbetandet av en metod

eller läromedel, så rymmer det studentinitierade utvecklingsarbetet också en praktisk pröv-

ning av materialet i ett autentiskt sammanhang, samt en utvärdering av detta i förhållande

till uppgiftens ursprungliga syfte och en vetenskaplig grund.

Arbetsgång för studentinitierat utvecklingsarbete

Arbetsgången för ett studentinitierat utvecklingsarbete skiljer sig något från den empiriska

uppsatsen i sitt upplägg. Den består av tre faser – inventering/planering, genomförande och

analys – vilka i det följande kommer att beskrivas närmare. Viktigt är att skilja mellan

arbetsgång – som alltså handlar om det praktiska genomförandet av utvecklingsarbetet –

och författandet av examensarbetet. Hur själva texten bör disponeras speglas inte av arbets-

gången, utan diskuteras på egen plats längre fram.

Inventering/planering

Grundläggande för ett utvecklingsarbete är att först och främst identifiera ett behov av

pedagogisk eller didaktisk karaktär som finns inom förskolans, skolans eller fritidshemmets

område. För att kunna göra detta krävs att du har en god kännedom om den verksamhet du

riktar sig mot, samt vilken problematik denna rymmer. Detta kan antingen vara självupplevt

eller lyftas fram med hjälp av skolledning och/eller aktiva pedagoger.

Utifrån det identifierade behovet formuleras ett syfte för utvecklingsarbetet, samt ett antal

frågeställningar som konkretiserar detta och som får bli vägledande för det fortsatta arbetet.

Syftet kan utgöras av det mål du vill åstadkomma med utvecklingsarbetet, och ska vara

möjligt att uppnå inom projektets ramar. Att ha ett väl genomtänkt syfte är nödvändigt för

att du såväl ska kunna planera arbetet som att i efterhand kunna bedöma om dess

målsättningar uppnåtts.

Därefter är det dags att inventera såväl forskning som beprövade erfarenheter i anslutning

till utvecklingsområdet. Vetenskapliga texter studeras för att få inblick i vilken forskning

som bedrivits kring området, samt vilka resultat denna har lett fram till. Detta är aspekter

som du inte bara ska nämnas i själva uppsatsen, utan som du framför allt tar i beaktande när

utvecklingsinsatsen planeras. Hur de tänkta utvecklingsinsatserna utformas måste vila på en

vetenskaplig och teoretisk grund, så här handlar det också om att fördjupa sig i för upp-

giften adekvata teoretiska perspektiv. Ytterligare bakgrundsinformation som vidgar kun-

skapsfältet hämtas in genom diskussioner med berörda parter inom den aktuella verksam-

heten samt ur erfarenheter från liknande projekt vid andra förskolor/skolor/fritidshem.

18

En praktisk arbetsplan, inklusive tidsplan, utarbetas därefter för hur de planerade pedago-

giska aktiviteterna ska genomföras. I denna behöver du ta ställning till följande frågor: Hur

ska utvecklingsinsatserna utformas? I vilken omfattning ska de genomföras? I vilket

sammanhang ska de genomföras (verksamhet, ålder på barn etc.)? Hur ska utvecklings-

insatserna dokumenteras?

Genomförande

När utvecklingsinsatsen är planerad är det dags att omsätta den till praktik i den valda

verksamheten. Detta kan innebära att en eller flera pedagogiska eller didaktiska aktiviteter

genomförs tillsammans med barn eller elever, där metoden eller materialet som studenten

arbetat fram prövas. Aktiviteterna leds antingen av dig själv eller av ordinarie lärare, och

genomförandet dokumenteras på lämpligt sätt för att sedan kunna analyseras. Hur

omfattande genomförandefasen är står alltid i relation till utvecklingsarbetets syfte.

Analys

När projektet är genomfört ska du analysera det i förhållande till syfte, frågeställningar och

teoretiska perspektiv. För detta ändamål kan det krävas att kompletterande material samlas

in, i form av t.ex. samtalsintervjuer med berörda personer som reflekterar kring olika

aspekter av genomförandet av utvecklingsinsatsen. Förhåll det faktiska förloppet till den

ursprungliga planen, och fundera kring vilka konsekvenser utvecklingsinsatsen gav upphov

till, hur den mottogs och vilka svårigheter som uppstod.

Textdisposition för studentinitierat utvecklingsarbete

All dokumentation som sker under utvecklingsarbetet ligger till grund för den slutliga

skriftliga presentationen. I denna redovisar du varje fas av arbetet med sina specifika

överväganden och slutsatser. Själva genomförandet sammanfattas och analyseras, varpå

resultaten diskuteras och leder fram till vetenskapligt hållna slutsatser.

Följande är ett förslag på hur ett examensarbete som skrivs i form av ett studentinitierat

utvecklingsarbete kan disponeras. Utöver de delar som beskrivs här tillkommer titelblad,

eventuellt förord, abstract/sammanfattning, innehållsförteckning, referenslista samt even-

tuella bilagor. För detaljer kring hur dessa ska utformas hänvisas till den allmänna modellen

(se avsnitt 4.3).

19

Inledning Led in läsaren i problemområdet. Beskriv kort bakgrunden till

utvecklingsarbetet samt motivera behovet av det utifrån dess

relevans.

Syfte och frågeställningar Beskriv vilka intentioner som finns med utvecklingsarbetet. Kon-

kretisera detta i några frågeställningar som är möjliga att besvara

under arbetets tidsram, och som kan fungera vägledande för hur

utvecklingsarbetet bedrivs.

Teoretisk förankring och

tidigare forskning

Redogör för vilka teorier och teoretiska perspektiv som du grundar

ditt utvecklingsarbete i. Definiera begrepp som kommer att använ-

das som analytiska och teoretiska verktyg när du analyserar

arbetets genomförande och resultat. Presentera också andra studier

som gjorts i anslutning till ditt utvecklingsarbetes ämnesområde.

Visa hur dessa undersökningar förhåller sig till ditt projekt, vad

gäller avgränsningar och angreppssätt.

Metod och material Motivera och argumentera för hur du gått tillväga vid utformningen

av utvecklingsarbetet. Beskriv hur utvecklingsinsatserna har

genomförts och dokumenterats, samt hur material för att kunna

analysera dem har samlats in. För också en diskussion kring vilka

urvalsprinciper och forskningsetiska överväganden som varit

aktuella i anslutning till ditt utvecklingsarbete. Använd metodlitte-

ratur för att resonera kring dessa överväganden samt för att stärka

motiven bakom dina val, och didaktisk litteratur för att argumentera

för upplägget av din utvecklingsinsats. Vidare för du här ett kritiskt

resonemang kring studiens tillvägagångssätt och tillförlitlighet.

Resultat Presentera och analysera de dokumenterade didaktiska eller peda-

gogiska aktiviteterna. Tolka dem med hjälp av de teoretiska

infallsvinklar och begrepp som du redogjort för tidigare. Här ska

också ingå en sammanfattning där du återknyter till utvecklings-

arbetets syfte och frågeställningar, och visa konkret hur dessa

kommit att besvaras under arbetets gång.

Diskussion Diskutera utvecklingsarbetets resultat, samt konsekvenserna av

detta, i ett vidare samhälls- och/eller verksamhetsperspektiv.

Reflektera även kring dess implikationer för din framtida yrkesroll.

Presentera gärna förslag till förändringar av förskolans/skolans

verksamhet utifrån resultaten, samt förslag till fortsatt forskning.

20

Bilaga 2

Text- och dokumentstudie som

examensarbete

En text- och dokumentstudie är ett arbete i vilket texter eller andra dokument analyseras. I

ett vidgat textbegrepp kan detta även innebära ett studium av bilder och filmer. Olika texter

och dokument kan dels utgöra huvudmaterialet i ett examensarbete, dels ingå som ett

material bland flera. Exempelvis kan intervjuer och observationer i en empirisk studie prob-

lematiseras eller kontrasteras med hjälp av en text- och dokumentanalys. Samma veten-

skapliga krav ställs på arbetets genomförande och presentation som på andra examens-

arbeten. En text- och dokumentstudie utformas enligt den modell som presenteras ovan i

kapitel 4 ”Utformning”.

Examensarbetets syfte ska rymmas inom ditt fördjupningsämne. För blivande grund- och

gymnasielärare innebär detta en ämnesdidaktisk inriktning. Blivande förskollärare och

grundlärare med inriktning mot fritidshem kan på samma sätt arbeta inom ett ämnes-

didaktiskt område, men även inom förskole- och fritidspedagogiska områden.

Olika typer av texter och dokument

Flera olika slags texter produceras inom enskilda förskolors, fritidshems och skolors verk-

samheter. De kan vara skrivna av elever, lärare, rektorer och annan personal i skolans verk-

samhet samt av föräldrar. Exempel på sådana texter är omdömen, åtgärdsprogram,

elevarbeten, barnteckningar, uppsatser, skoltidningar, sångtexter, prov, lektionsplaneringar,

utvecklingsplaner, individuella utvecklingsplaner, pedagogisk dokumentation, handlings-

planer, mötesprotokoll, elevrådsprotokoll och hemsidor.

Andra texter är tillkomna i anslutning till skolverksamhet och kan finnas på olika nivåer

och på andra arenor utanför skolan. På kommunnivå producerar politiker och tjänstemän

policytexter, utvärderingar, verksamhetsberättelser, sammanträdesprotokoll, protokoll från

nämndmöten, ritningar av nybyggnation, byggplaner och hemsidor.

Styrdokument är texter som publiceras av myndigheter på central tjänstemannanivå. Som

exempel kan nämnas Skolverkets policytexter, uppdragstexter och utvärderingar. På poli-

tisk nivå publiceras utredningar, remisser, läroplaner, kursplaner och inte minst lagtexter.

Olika slags läromedel och läroböcker produceras av externa aktörer, liksom barn- och ung-

domslitteratur.

Debatter, som rör ämnesdidaktik och allmänpedagogiska frågor, förs i tryckta tidskrifter

och dagspress, i media, på internet och i sociala medier. Inom dessa genrer är ofta journa-

lister och allmänheten aktiva, utöver representanter från förskolans och skolans värld.

21

Texter och dokument som har producerats på enskilda förskolor, fritidshem och skolor kan

finnas i skolans arkiv. Flera av dessa är offentliga, medan vissa berörs av sekretess och du

kan behöva rektors och/eller föräldrars tillstånd för att ta del av dem. Det material som

produceras på kommunnivå och på politisk nivå, av centrala och nationella myndigheter

bör vara offentliga och tillgängliga i respektive myndigheters arkiv eller på internet.

Källkritik

Det är alltid den egna studiens syfte och frågeställningar som avgör vilket källmaterial som

är lämpligt att använda i examensarbetet. Ett källkritiskt förhållningssätt är nödvändigt,

vilket bland annat innebär att du noggrant ska kunna redogöra och argumentera för det

urval av texter och dokument som du använder i studien. Källorna behöver också genre-

bestämmas, och dess avsändare och mottagare identifieras. Vidare är det av stor vikt att

undersöka och diskutera i vilken kontext de producerats, samt hur detta har påverkat dess

innehåll och utformning. Slutligen ska du kunna föra etiska diskussioner kring

användningen av det valda källmaterialet. (Tips på litteratur om källkritik: Thurén, Torsten.

(2014). Källkritik. Johanneshov: MTM.)

Analysmetod

I en text- och dokumentstudie studeras olika texter och dokument som källor med hjälp av

en textanalytisk metod. Texter kan undersökas utifrån flera perspektiv där olika aspekter

fokuseras, så som exempelvis innehåll, funktion, argument eller diskurs. Syftet kan vara att

visa på signifikanta mönster i en viss typ av dokument, vilket kan göras genom att nyckel-

ord, teman, argument, metaforer eller tomrum – tystnad – i texten, studeras. Analysen kan

vara både kvantitativ och kvalitativ. Vanliga textanalytiska metoder är innehållsanalys,

tematisk analys, narrativ analys, argumentationsanalys, idé- och ideologianalys, begrepps-

analys samt diskursanalys. Vilken analysmetod som är lämplig avgörs utifrån studiens

syfte, och väljs i samråd med handledaren.

22

Bilaga 3

Gestaltande arbete som examensarbete

Ett examensarbete inom förskollärarutbildningen och grundlärarutbildningen med inrikt-

ning mot arbete i fritidshem kan göras i form av ett gestaltande arbete. Det som skiljer ett

sådant arbete från ett empiriskt eller utvecklingsarbete är att det också finns en gestaltande

del. I ett gestaltande arbete öppnas det möjligheter för att gestaltande, teoretiska och didak-

tiska aspekter förenas. I kombinationen gestaltning och teoretisk reflektion och analys inte

bara möts de, utan just förenas. Förhållandet mellan den gestaltande delen och texten i

examensarbetet karaktäriseras av ömsesidigt beroende. Det handlar om att kombinera

gestaltning med teoretisk reflektion och analys. Båda är vitala delar i ett gestaltande

examensarbete. Om en del faller bort ska denna saknas. Gestaltningsarbetets syfte ska

rymmas inom studentens fördjupningsämne.

Gestaltning som metod och resultat i kreativt samspel

Gestaltningen kan göras på en mängd olika sätt i kreativt samspel mellan den utforskande

undersökningsprocessen, och den slutliga resultatredovisningen. Det är forskningsidén,

syftet, problemställningen och forskningsfrågorna som leder fram till lämpliga tillväga-

gångssätt och representationsformer, för metod, dokumentation, utforskande och som

bilaga i resultatframställning.

Det gestaltande arbetet kan till exempel vara i form av en undersökande/utforskande metod.

Kanske skapar du en föreställning som visas för barn, eller en konstutställning med och/

eller för barn. Det gestaltande arbetet är då en form av metod, ett sätt att arbeta fram empiri.

Denna empiri ligger så till grund för den teoretiska analysen och resultatet i examens-

arbetet. Precis som intervjufrågorna i ett empiriskt arbete kan ligga med som bilaga, kan det

vara lämpligt att den gestaltande föreställningen eller bilder från konstutställningen finns

som en bilaga. Det innebär att gestaltningsdelen ligger till grund för examensarbetets

resultat.

Arbetsgång för gestaltande arbete

Arbetsgången för gestaltande arbete är i hög grad densamma som för utvecklingsarbeten.

Den består av tre faser: inventering/planering, genomförande och analys, vilka diskuteras

nedan. Du bör planera sitt arbete i god tid och genomföra arbetets gestaltande del under

exempelvis VFU-perioden.

23

Inventering/planering

Grundläggande är att det finns ett behov av att undersöka/utforska något av gestaltande

karaktär. Utifrån det definierade behovet formulerar du ett syfte för arbetet, samt ett antal

frågeställningar som konkretiserar syftet. Frågeställningarna är sedan vägledande för det

fortsatta arbetet. Att ha ett väl genomtänkt syfte är nödvändigt för att såväl kunna planera

arbetet som att i efterhand kunna bedöma om dess målsättningar har uppnåtts.

Därefter är det dags att inventera såväl forskning som beprövade erfarenheter i anslutning

till det gestaltande området. Vetenskapliga texter studeras för att få inblick i vilken forsk-

ning som bedrivits kring området, samt vilka resultat denna har lett fram till. Detta är

aspekter som du inte bara ska nämna i själva uppsatsen, utan som du framförallt tar i beak-

tande när den gestaltande delen ska planeras. Hur den gestaltande delen ska utformas måste

vila på en vetenskaplig och teoretisk grund, så här handlar det också om att fördjupa sig i

för uppsatsen adekvata teoretiska perspektiv. En praktisk arbetsplan inklusive tidsplan utar-

betas därefter för hur det planerade gestaltande arbetet ska genomföras. I denna behöver du

ta ställning till följande frågor: Hur ska det gestaltande arbetet utformas? I vilket samman-

hang ska de genomföras (inom vilken skolform, vilken ålder på barn osv)? Hur ska gestalt-

ningen dokumenteras?”

Genomförande

När det gestaltande arbetet är planerat är det dags att omsätta det i praktik. Detta kan inne-

bära att en eller flera gestaltande aktiviteter genomförs av barn och/eller förskollärare/

lärare. Genomförandet dokumenteras på lämpligt sätt för att sedan kunna analyseras. Hur

omfattande genomförandefasen är står i relation till studiens syfte.

Analys

När det gestaltande arbetet är genomfört ska du analysera det i förhållande till studiens

syfte, frågeställningar och teoretiska perspektiv. För detta ändamål kan det hända att komp-

letterande material behöver samlas in, i form av exempelvis samtalsintervjuer med berörda

personer som reflekterar kring olika aspekter av genomförandet av det gestaltande arbetet.

Du förhåller det faktiska förloppet till den ursprungliga planen, och funderar över vilka

konsekvenser den gestaltande ingången gav upphov till, hur den mottogs och vilka svårig-

heter som uppstod.

Omfång, bedömning och textdisposition

Med tanke på den tid den gestaltande delen tar kan textmassan i examensarbetet eventuellt

bli något kortare. Bedömning görs på både den gestaltande delen och textdelen.

24

All dokumentation som sker under det gestaltande arbetet ligger till grund för den slutliga

skriftliga presentationen. I denna redovisas varje fas av arbetet med sina överväganden och

slutsatser. Själva genomförandet sammanfattas och analyseras, varpå resultatet diskuteras

och leder fram till vetenskapligt hållna slutsatser.

Följande är ett förslag på hur ett examensarbete som skrivs i form av ett gestaltande arbete

kan disponeras. Utöver de delar som beskrivs här tillkommer titelblad, eventuellt förord,

abstract/sammanfattning, innehållsförteckning, referenslista samt eventuella bilagor. För

detaljer kring hur dessa ska utformas hänvisas till den allmänna modellen (se avsnitt 3.4)

Inledning Led in läsaren i problemområdet. Beskriv kort bakgrunden till det

gestaltande arbetet samt motivera behovet av det utifrån dess relevans.

Syfte och

frågeställningar

Beskriv vilka intentioner som finns med det gestaltande arbetet.

Konkretisera detta i några frågeställningar som är möjliga att besvara

under arbetets tidsram, och som kan fungera vägledande för hur det

gestaltande arbetet bedrivs.

Teoretisk

förankring och

tidigare forskning

Presentera andra studier som gjorts i anslutning till ditt ämnesområde.

Visa hur dessa undersökningar förhåller sig till ditt projekt, vad gäller

avgränsningar och angreppssätt. Redogör för vilka teorier och teore-

tiska perspektiv som du grundar ditt gestaltande arbete i. Definiera

begrepp som kommer att användas som kommer att användas som

analytiska och teoretiska verktyg när du analyserar arbetets genom-

förande och resultat.

Metod Motivera och argumentera för hur du gått tillväga vid utformningen av

det gestaltande arbetet. Beskriv hur den gestaltande delen har genom-

förts och dokumenterats, samt hur material för att kunna analysera det

har samlats in. För också en diskussion kring vilka urvalsprinciper och

forskningsetiska överväganden som varit aktuella i anslutning till ditt

gestaltande arbete. Använd metodlitteratur för att resonera kring dessa

överväganden samt för att stärka motiven bakom dina val, och didak-

tisk litteratur och litteratur rörande gestaltning för att argumentera för

upplägget av din studie. Vidare för du ett kritiskt resonemang kring

studiens tillvägagångssätt och tillförlitlighet.

Resultat Presentera och analysera den dokumenterade gestaltningsprocessen

(och eventuella uppföljande samtal). Tolka med hjälp av teoretiska in-

fallsvinklar och begrepp som du redogjort för tidigare. Här ska också

ingå en sammanfattning där du återknyter till det gestaltande arbetets

syfte och frågeställningar, och visa konkret hur dessa kommit att be-

svaras under arbetets gång.

Diskussion Diskutera ditt gestaltande arbetes resultat, samt konsekvenserna av

detta, i ett vidare samhälls- och/eller verksamhetsperspektiv. Reflek-

tera också över dess implikationer för din framtida yrkesroll. Presen-

tera gärna förslag till förändringar av förskolans/skolans verksamhet

utifrån resultaten, samt förslag till fortsatt forskning.