Nutritionshandbok S rskilt boende 2008 · likör och essenser för kaffedrinkar. Drinkarna kan sötas med socker, flytande honung, sirap, energipulver, skummjölkspulver mm. Var uppmärksam

Hemvårdsförvaltningen

NUTRITIONSHANDBOK för personal inom särskilt boende

Senast ändrad 2008-02-04 av leg.dietist Stina Nilsson

NUTRITIONSHANDBOK för personal inom särskilt

boende




Flik 1

Introduktion Denna Nutritionshandbok är till för att underlätta i det dagliga arbetet för alla som på något sätt arbetar med mat och näring för äldre inom särskilt boende, t.ex. omsorgspersonal och sjuksköterskor. Handboken innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att arbeta med näringsproblem som kan uppstå hos gamla och sjuka människor.

• Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem.

• Den andra delen (rödmarkerad i innehållsförteckningen) fokuserar på nutritionsbedömning och de åtgärder och ordinationer som kan vara aktuella då näringsproblem uppstått.

• Blanketter numreras efter vilken flik de hör till.

• Kopiera gärna upp blanketterna i några ex av varje och förvara bakom flik 20.

• Hela Nutritionshandboken finns också på intranätet!

Om du vill fördjupa dig i något ämne, t.ex. kostbehandling vid någon särskild sjukdom, kan du använda dig av Livsmedelsverkets bok ”Mat och Kostbehandling för Äldre” som delats ut till alla avdelningar på Halmstads Kommuns äldreboenden. Se också boken ”Varför vill Asta inte äta” som också delats ut. Har du idéer på hur handboken kan förbättras? Handboken skall hållas levande och anpassas efter de behov som sjuksköterskor och omsorgspersonal möter i sin vardag. Hör därför gärna av dig till dietist eller MAS om du har synpunkter och idéer på vad som skulle göra handboken ännu bättre. Handboken är framtagen av leg.dietist Stina Nilsson, inom stimulansprojektet Kost & Nutrition på Hemvårdsförvaltningen.




Innehåll: FLIK

1 Introduktion och innehåll

2 Måltidsordning

3 Nattfasta Bilaga

Mätning av nattfasta

4 Måltidernas innehåll

5 Drycker och vätska Bilaga

Vätskelista

6 Mellanmål

FÖREBYGGANDE

7 Måltidsmiljö Bilaga

Checklista - måltidsmiljö

8 Riskbedömning - nutrition Bilagor

MNA-sf + instruktioner

Checklista – nutritionsutredning

Vårdplan - nutrition

9 Längd, vikt och BMI Bilagor

Längd, vikt, BMI-mall

Lathund för längdmätning via knähöjden

10 Kostregistrering Bilagor:

Kostregistreringsmall

Energiguide

Lathund för beräkning av energibehov

11 Grundläggande koståtgärder

12 Berikning av vanlig mat

13 Kosttillägg

14 Muntorrhet och munvård

15 Illamående

16 Förstoppning och diarré

17 Tugg- och sväljsvårigheter

18 Specialkoster

19

NUTRITIONSBEDÖMNING O

CH Å

TGÄRDER

20 Kopieringsex. av bilagorna




Flik 2

Måltidsordning Måltiderna ska fördelas jämnt över dagen. En jämn måltidsordning är en viktig del i att förebygga näringsproblem, vilket innebär att mellanmålen har minst lika stor betydelse som huvudmålen. Det ska finnas tillgång till mellanmål även andra tider på dygnet i boendet, än de tider som anges här.

Måltid Tidsintervall

Frukost

07,00 - 08,30

Mellanmål 09,30 – 11,00

Middag 12,00 – 13,30

Mellanmål 14,00 – 15,00

Kvällsmat 17,00 – 18,30

Kvällsmål 20,00 – 21,30

TIPS! Läs också om nattfasta!




Flik 3

Nattfasta Nattfastan är den tid som går mellan ena dagens sista mål och nästa dags första. Många äldre kan inte äta så mycket åt gången och därför är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över dygnet. Kom också ihåg att orolig nattsömn kan bero på hunger. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Ett exempel: Gunnar äter en kvällsmacka klockan 21,00. Morgonen efter äter han frukost klockan 7,30. Det innebär att hans nattfasta är 10,5 timmar. Om ni efter genomförd mätning av nattfastan märker att nattfastan är för lång, sätt er ner med avdelningens enhetschef och gå igenom följande punkter. Det bästa sättet att korta nattfastan är att hitta en ny rutin, till exempel en ”Sängfösare” eller en morgonhutt. Individuella lösningar är naturligtvis också viktiga.

Förslag på hur man kan förkorta nattfastan:

• Servera något att äta eller dricka på sängkanten före uppstigning, t.ex. nyponsoppa, filmjölk eller en smörgås

• Kanske kan den som lägger sig tidigt väckas vid 21-tiden och erbjudas något att dricka, t.ex. mjölk, nyponsoppa eller näringsdryck

• Erbjud nattmacka och ett glas mjölk till den som behöver omvårdnad på natten eller bara vaknar.

• Den som vaknar tidigt men somnar om framåt morgonkvisten kan serveras en förfrukost på sängkanten.

• Erbjud kvällsmål! Visa gärna på en bricka vad som finns att välja på. Det är mycket troligare att brukaren tackar ja om han/hon ser det som erbjuds.

TIPS! Bilaga 3.1 är en blankett du kan använda för att mäta nattfastan.




Hur man mäter nattfasta Använd blanketten 3.1 för att mäta nattfastan. När man ska mäta nattfastan måste all personal som jobbar under dygnet informeras.

• Mät från första dygnets första mål till nästa dygns första.

• Blanketten består av en tidsaxel där man sätter kryss varje gång man serverar ett huvudmål, mellanmål eller nattmål.

• Hur lång är nattfastan? Räkna ihop timmarna.

• De skuggade fälten symboliserar rekommenderad måltidsordning. Ligger brukarens måltider utanför de skuggade fälten? Vad kan i så fall bli bättre?

• Saknas något mål helt och hållet? Hur kan man göra för att införa det målet i så fall?

• Diskutera i arbetsgruppen och ta vid behov hjälp av dietist för att hitta lösningar.

TIPS! Se förslagen på föregående sida på hur man kan bryta nattfastan.




Flik 4

Måltidernas innehåll

Frukost

Vid frukostmålet skall följande huvudalternativ finnas att välja på:

• Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde)

• Mjölk och/eller mjölkprodukter

• Mjukt och hårt bröd

• Smör eller margarin med 70-80% fetthalt

• Ost, marmelad och köttpålägg

• Juice och/eller frukt

• Gröt eller välling, flingor och välling

• Mos/Sylt

• Ägg (2-3 ggr/vecka), kaviar

Mellanmål - förmiddag

Mellanmålet kan bestå av t.ex. frukt, fruktdrink, smörgås, yoghurt, näringsdryck, varm choklad, kaffebröd osv.

Middag och Kvällsmat

Till middag och kvällsmat skall serveras följande:

• Huvudkomponent så som fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ

• Potatis, ris eller pasta ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i en maträtt, t.ex. Janssons Frestelse, lasagne osv.

• Grönsaker, kokta och råa grönsaker ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i t.ex. grytor eller blandrätt.

• Rikligt med sås




• Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent.

• Smör, bröd och dryck ska ingå i alla måltider.

• Dessert ska serveras efter minst en huvudmåltid per dag. Den dag soppa till middag serveras ska en matigare efterrätt som t.ex. pannkaka, ostkaka eller puddingar serveras.

Mellanmål - eftermiddag

• Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde)

• Kaka, vetebröd eller liknande

Kvällsmål

Kvällsmålet kan till exempel innehålla följande:

• Valfri dryck; kaffe, te, choklad, mjölk, juice m.m.

• Bröd (hårt eller mjukt) med margarin (80 % fetthalt) och pålägg

• Frukt, yoghurt, fil, välling, glass eller hemmagjord näringsdrink

Nattmål/Förfrukost

Följande ska finnas tillgängligt på natten för den som behöver det

• Mjölk, Välling, Nyponsoppa el.dyl.

• Smörgås




Flik 5

Drycker Det är viktigt att servera dryck även mellan måltiderna. Som törstsläckare är vatten det bästa alternativet, men det ger ingen energi. Undvik att servera lätt/light-drycker eftersom drycker är också en viktig källa till energi och näring. Mjölk och mjölkprodukter innehåller, förutom bra energi, också viktiga vitaminer och mineraler och är ett bra alternativ för den som uppskattar det. Nyponsoppa och juice är goda källor till C-vitamin.

Exempel på drycker som ger både energi och näring • Mjölk (40-60 kcal/dl) • Nyponsoppa (50 kcal/dl) • Juice (50 kcal/dl)

Exempel på drycker som ger enbart energi

• Lättöl (30 kcal/dl) • Saft (40 kcal/dl) • Lättdryck (30 kcal/dl) • Läsk (40 kcal/dl)

Exempel på drycker som varken ger energi eller näring

• Vatten och mineralvatten • Lightdrycker utan kolhydrater • Kaffe och te

I genomsnitt behöver man 30 ml/ vätska per kg kroppsvikt. Räkna ut en persons vätskebehov så här: Vikten i kg x 30 = vätskebehov i ml, per dygn Till exempel: Elof väger 78 kg. 78 kg x 30 ml/kg kroppsvikt = 2340 ml (2,34 l)

TIPS! Bilaga 5.1 är en vätskelista du kan använda för att mäta vätskeintag under ett dygn. OBS! Vätska i mat räknas också in i dagsintaget!




Flik 6

Förslag på mellanmål Cirka hälften av dagens energi och näring skall komma från frukost och mellanmåltider. Det är därför viktigt att omsorgspersonalen beställer hem näringsrika livsmedel med variation till dessa mål. För den som har dålig aptit, svårt att tugga eller svälja, och/eller har gått ner i vikt är mellanmålen extra viktiga. Här är några förslag på energi- och näringsrika mellanmål:

• Delikatessyoghurt, mezeyoghurt eller multiyoghurt

• Kräm med kaffegrädde

• Konserverad frukt med kaffegrädde eller glass

• Chokladpudding/Vaniljpudding

• Ostkaka

• Äppelmos blandad med lite vispgrädde

• Filmjölk med krossade pepparkakor

• Varm choklad med vispgrädde

• Salta nötter eller några oliver

• Buljong med lite kaffegrädde och salta kex

• Hemmagjorda näringsdrinkar, se recept




Recept på näringsdrinkar

Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de ganska bra näringsmässigt, men framför allt väldigt goda och uppskattade. Näringen måste ju hamna i magen, annars gör den ingen nytta!

Basen i drycken är oftast mejeriprodukter. De är rika på vitaminer och mineraler som äldre behöver, och innehåller både protein, fett och kolhydrater. Framför allt används standard- eller mellanmjölk, mild yoghurt och vispgrädde. Glass är också gott och ger, förutom näring, kyla till drinken.

Maximalt med energi

För att förbättra näringsvärdet kan man tillsätta berikningspulver. Pulver av karaktären ”majsvälling” kan vara berikad med vitaminer och mineraler. Energipulver ger bara kolhydrater, men har goda sensoriska egenskaper. Ägg eller äggula förbättrar näringsvärdet men kan medföra hygieniska risker med hanteringen. Proteinpulver och skummjölkspulver kan också användas för att öka proteininnehållet.

Rapsolja innehåller maximalt med energi och har en god fettsammansättning. En matsked rapsolja innehåller ca 135 kcal.

Önskas en mindre energirik variant till vissa vårdtagare går det oftast bra att späda drycken med mjölk.

Smaksättning

Som smaksättning används oftast frukt eller bär. Var noga med att mixa bären eller frukten så att drycken blir helt slät, annars kan äldre med sväljsvårigheter sätta drycken i halsen. Frukt och bär kan tillsättas färsk eller styckfryst, som sylt, mos, konserv, puré eller juice.

Frukt- och bärsmak kan också tillföras med saft och saftessenser. Smaksättning kan också ske med kaffe (snabbkaffepulver), kakao, drinkmixer, essenser för hemmagjord likör och essenser för kaffedrinkar. Drinkarna kan sötas med socker, flytande honung, sirap, energipulver, skummjölkspulver mm.

Var uppmärksam på att vissa bär innehåller kärnor som kan verka irriterande för sväljfunktion, fastna i tänderna, eller lägga sig under en tandprotes.

Hygien

Tänk på hygienen när du gör drinkar. Ta helst inte i livsmedlen direkt med händerna, utan häll direkt ur förpackningen, använd verktyg eller engångshandskar. Drycken är ett känsligt livsmedel, så färdig dryck ska förvaras i kyl. Låt inte ett glas stå framme hos vårdtagaren hela natten!

När du använder en mixer ska flytande ingredienser hällas i bägaren först. Det är då lättare att finfördela frukt och bär, och maskinen behöver inte arbeta lika hårt.




Säröbomber

Fruktdrink (1 portion) Näringsdrink (1 portion) 210 kcal (205 g. färdig dryck) 360 kcal (165 g. färdig dryck) 9 g. protein, 22 g. kolhydrat, 8 g. fett 6 g. protein, 26 g. kolhydrat, 26 g. fett • 1,3 dl mjölk (3 %) • 1 äggula • 1-2 msk Findus

Majsvällingspulver • ½ dl grädde • ½ dl fil

• 1 dl bär eller frukt (frysta bär går bra)

• 3-4 msk konc. juice • Smaka av med socker

• Smaka av med socker Fildrink (1 portion)

Apelsin/Ananasdryck (10 portioner)

275 kcal (125 g. färdig dryck) 200 kcal (150 g. färdig dryck) 3 g. protein, 19 g. kolhydrat, 21 g. fett 4 g. protein, 22 g. kolhydrat, 11 g. fett • ½ dl grädde • 1 liter mjölk (3 %) • ½ dl fil eller yoghurt • 2 dl vispgrädde • 1 msk konc. juice eller nektar • 5 msk strösocker • Smaka av med socker • 3 tsk vaniljsocker (Späd med mjölk om du vill ha drinken tunnare)

• 2 dl konc. ananas- eller apelsinjuice

(Låt gärna en klick glass smälta i glaset) Blanda till slät konsistens. Använd mixer om drinken innehåller frukt eller bär, är alla ingredienser flytande från början kan man blanda direkt i glaset.

OBS! Läkemedelskommitén informerar: När Säröbomber är tänkta att användas istället för sömnmedel hos patienter som sedan tidigare regelbundet behandlas med dem, kom ihåg att trappa ut sömnmedlen, annars kan såväl reboundfenomen som utsättningssymtom uppstå – se FAS UT. Boken kan beställas på www.fasut.nu. Kontakta alltid sjuksköterska innan sådana här åtgärder vidtas.




Sängfösare (ca 10 portioner)

• 4 dl standard eller mellanmjölk

• 4 dl mild yoghurt (ev. med smak)

• 1 dl vispgrädde

• 1 dl rapsolja

• 5 dl frysta bär

• 1 dl socker eller till lagom sötma

Häll i mjölk, yoghurt, vispgrädde, rapsolja och socker i mixerbägaren och mixa. Tillsätt frusna bär och mixa en minut eller tills alla bären är helt finfördelade.

Innehåll per portion (130 g färdig dryck) 210 kcal 3,1 g protein 14 g kolhydrat 15 g fett

Kombinationen mjölk/yoghurt kan anpassas efter den konsistens som önskas. Fil kan användas istället för yoghurt. Vispgrädde och/eller rapsolja ska användas för att få upp energiinnehållet. Vispgrädde smakar bra, men rapsoljan har en bättre fettsammansättning och består av 100 % fett. Det går också bra att blanda i glass. För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.

Milkshake (ca 10 portioner)

• 4 dl mellan eller standardmjölk

• 3 dl mild naturell yoghurt

• 7 dl gräddglass


• 2 dl sylt/mos

Kör i mixer till jämn konsistens.


Konsistensen kan justeras med proportionerna mellan mjölk och yoghurt. För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.




Banan-milkshake (ca 10 portioner)


• 6 dl gräddglass


• 4 mogna bananer

Kör i mixer till jämn konsistens.


För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.

Shake med juice (ca 10 portioner)


• 4 dl filmjölk eller yoghurt


• 1 dl rapsolja

• 2 dl koncentrerad juice, saft eller måltidsdryck

• 1/2 dl socker eller till lagom sötma

Kör allt utom juice och socker i mixer till jämn konsistens. Tillsätt juice och mixa. Söta med socker till lagom sötma.


För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.




Flik 7

Måltidsmiljö och trivsel Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större, både socialt och för aptiten. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Hemmiljö med anpassade möbler och serveringsartiklar anpassade för äldre är värdefulla detaljer för måltidsmiljön. Många äldre måste få gott om tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten och det bör därför inte vara för många personer involverade i själva matsituationen. Det är viktigt är att man som omsorgspersonal inte ansvarar för flera matningar samtidigt. Vid matning ska samma personal i största möjliga mån mata samma brukare. De flesta av oss, men inte alla, trivs med att äta tillsammans med andra. Om någon vill äta i enskildhet på grund av sjukdom, oro eller oförmåga att ”äta fint” måste detta respekteras. Så även om någon upplever någon annan som störande vid matbordet och vill byta plats. Alla trivs inte med alla och sällskapet är en viktig miljöfaktor.

TIPS! Bilaga 7.1 är en checklista du kan använda som underlag för diskussioner i arbetsgruppen!




Flik 8

Riskbedömning, nutrition Med blotta ögat upptäcks viktminskningar inte tillräckligt snabbt. Inte heller kan vi se om en person är felnärd. För att försöka hitta de personer som sannolikt är i riskzonen för undernäring, alternativt redan är undernärda, används MNA-SF (Mini Nutritional Assessment – Short Form). När bedömningen görs kan också Bergerskalan (se bilaga) behöva användas, för skattning av mentala åldersförändringar. Tre av sex frågor i MNA-SF syftar på förändringar som uppkommit de sista tre månaderna varför det är lämpligt att utföra MNA-SF var tredje månad, i kombination med viktkontroll, eller oftare om personal eller sjuksköterska anser det vara befogat. Kom ihåg att viktkontroll och MNA-bedömningen är ett erbjudande till brukarna, om någon tackar nej skall detta dokumenteras. Bedömningen görs av avdelningspersonalen och om poängen blir 11 eller lägre genomförs en kostregistrering 2-4 dagar. Tillsammans med sjuksköterska görs därefter en fördjupad nutritionsbedömning. Steg 1, Riskbedömning

• MNA-SF (bilaga 8.1)

• Viktkontroll och BMI-beräkning (se flik 9)

• Dokumentera resultatet i Magna Cura.

Vid 11 poäng eller lägre i MNA-bedömningen är nästa steg att göra en kostregistrering. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå tillväga för att förbättra energi- och näringsintaget. Steg 2, Nutritionsutredning

• Fyll i en kostregistrering under 2-4 dagar. Det är bättre med två väl ifyllda dagar än fyra mindre bra. Beräkna personens energibehov. Jämför behov och intag. Är det någon skillnad? (Se flik 10).

• Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för brukaren, använde bilaga 8.2 som diskussionsunderlag.

OBS! Dokumentera resultatet av kostregistreringen samt alla åtgärder i HSL-journalen i Magna Cura. Om åtgärd ej kan vidtas ska även detta dokumenteras.




Åtgärder och ordination vid malnutrition När nutritionsbedömning och utredning gjorts kan en eller flera av följande åtgärder vara aktuella. Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen. Sjuksköterska diskuterar åtgärder med omsorgspersonal och tar vid behov kontakt med läkare, dietist, logoped eller sjukgymnast för rådgivning. Även tidigare vårdgivare kan behöva konsulteras om information saknas i epikrisen. Sjuksköterskan ordinerar också kosttillägg vid behov. Alla åtgärder skall dokumenteras i HSL-journalen i Magna Cura.

• Byte av kosttyp, t.ex. E-kost

• Byte av konsistens p.g.a tandstatus eller dysfagi

• Servering av specialkost

• Extra mellanmål

• Extra nattmål

• Extra kvällsmål

• Näringsdryck, komplett eller klar

• Berikningsprodukter

• Standardprodukter, ej light

• Saliversättning

• Läkemedelsgenomgång

• Sittställning

• Byte av matplats, förändrad måltidsmiljö

• Ändrad färg på tallrik

• Äthjälpmedel

TIPS! Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen.




Flik 9

Längdmätning Längd noteras och journalförs vid inflyttning. Be gärna anhöriga om hjälp, vid ankomstsamtal eller liknande. Kanske kan brukaren själv svara. Herrar minns ofta hur långa de var när de gjorde lumpen och damer minns kanske längden i passet. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, skall den sistnämnda noteras. Det är den längsta längden man haft under livet som skall användas för beräkning av BMI. Journalför i Magna Cura, under Mätvärden. Instruktion för mätning av längd Korrekt kroppslängd skall mätas stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad och med ryggen vilande mot ett fast stöd, till exempel en vägg. Kan personen inte stå rakt? Om det inte går att mäta längden på detta sätt, t.ex. om personen inte kan stå upp eller är mycket krokig, kan man istället mäta knähöjden. Bläddra vidare så får du veta hur man gör. Det finns en viss felmarginal i alla alternativa sätt att mäta längd på, men huvudsaken är att man är noggrann och konsekvent i hur man mäter. Det kan fela på några centimeter vilket påverkar BMI-resultatet med någon eller några decimaler, men kom ihåg att BMI-kontroll är en av flera faktorer man väger in i en nutritionsbedömning. Trots felmarginalen är längdmätning på detta sätt av stor betydelse för den samlade bedömningen av nutritionsstatus.




Hur man mäter kroppslängd via knähöjden

• Knähöjden mäts med knä och fotled i 90 graders vinkel. Personen kan sitta eller ligga.

• Använd en mätstav som finns att låna på Skyttevägen 32.

• Ena sidan av mätstaven placeras under fotsulan och den andra på övre delen av knäet.

• Mätstaven ska ligga tätt intill benet, hållas parallellt med underbenet och ligga på knäet med ett lätt tryck.

• Mät tre gånger och använd medelvärdet.

• Anteckna längden i Magna Cura, och beräkna BMI. Notera även BMI-värdet i journalen. Samtliga värden dokumenteras under Mätvärden.

• OBS! Längden behöver bara mätas en gång per brukare!

Längd i cm beräknas enligt följande formel:

Kvinnor:

Kroppslängd = (1,83 x knähöjden i cm) – (0,24 x ålder) + 84,88

Män:

Kroppslängd = (2,03 x knähöjden i cm) – (0,04 x ålder) + 64,19

TIPS! Använd bilaga 9.2 för att räkna ut längden steg för steg.




Viktkontroll Vikten kan förändras fort. Om man rutinmässigt kontrollerar vikten var tredje månad har man bra chans att hitta brukare som börjar gå ner i vikt. Om vikten förändras skall sjuksköterska kontaktas. All ofrivillig viktförlust över 0,5 kg/år är ett observandum, oavsett utgångsvikt. Sjuksköterska ansvarar för att vikten kontrolleras och journalförs vid inflyttning. Därefter rekommenderas att man kontrollerar vikten var tredje månad. Anteckna vikten i Magna Cura varje gång, under mätvärden! Det viktigaste är att man tar vikten vid samma tidpunkt varje gång, men allra bäst är på morgonen. Instruktion för mätning av vikt

• Vikten tas på morgonen, efter toalettbesök men före frukost.

• Vikten skall tas när personen är iklädd underkläder eller nattkläder och utan skor

• Ta vikten vid samma tid varje gång!

Saknar ni våg??? På Skyttevägen 32 finns en lättanvänd rullstolsvåg att låna. Den går att ta med sig i en vanlig personbil. Det finns också en vanlig personvåg att låna. Glöm inte att räkna ut BMI och föra in i journalen. Instrument för att mäta längden finns också att låna på Skyttevägen 32, eller hör med enhetschefen om det finns väggfast mätsticka på boendet där du arbetar.

TIPS! Blankett 9.1 är ett formulär du kan använda vid mätning av längd, vikt och BMI. Lämna formuläret till sjuksköterskan när mätningen är klar. Sjuksköterskan ansvarar för att journalföra längd, vikt och BMI i Magna Cura, under mätvärden.




Hur man beräknar BMI

BMI betyder body mass index och används för att bedöma en persons vikt i förhållande till hans/hennes längd. Om en individ har ett BMI som är lägre eller högre än vad som anses normalt kan energiintaget för personen behöva justeras. Enbart lågt BMI, utan förekomst av viktförlust eller ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring! BMI räknas ut i samband med kontroll av vikten och dokumenteras i Magna Cura. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, använd den äldsta längden för beräkning av BMI. Med stigande ålder är det vanligt med kotkompressioner och kutryggighet, vilket kan ge ett falskt lågt mätvärde. Riktlinjen för BMI för vuxna över 70 år = 22 eller över! (Vuxna mellan 18-69 år: 20-25) Så här räknar du ut BMI:

vikt (kg) / längd (m)² = BMI

Så här kan man också ställa upp ekvationen:

vikt (kg)

längd (m.) x längd (m.) Ett exempel: Elsa väger 53 kg och är 167 cm lång 53 / (1,67 x 1,67) = BMI 19

Är personen amputerad??? Vid beräkning av BMI för en person med amputation, kontakta dietist så får du hjälp. Saknar ni våg och längdmätare??? På Skyttevägen 32 finns en lättanvänd rullstolsvåg att låna. Den går att ta med sig i en vanlig personbil. Det finns också en vanlig personvåg, mätstavar och portabel längdmätare att låna. Du kan också höra med enhetschefen om det finns väggfast mätsticka på boendet där du arbetar.




Flik 10

Kostregistrering En kostregistrering utförs när man misstänker att en person äter för lite. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå till väga för att förbättra energiintaget. En kostregistrering kan aldrig visa exakt hur mycket energi som intas men man får en bra uppfattning om den är noggrant ifylld. Om klockslagen är väl ifyllda är det också lätt att se om måltider fattas och när man kan lägga in extra mål. Bilaga 10.1 är en mall för kostregistrering Bilaga 10.2 är en guide för att beräkna kalorimängden i det man skrivit ner Bilaga 10.3 används för att beräkna energibehovet, så man har något att jämföra med

• Fyll i en Kostregistrering i 2-4 dagar. Ju noggrannare desto bättre! Två väl ifyllda dagar är bättre än fyra mindre bra. Bläddra vidare så hittar du blanketter.

• Beräkna personens energibehov. Använd lathunden för beräkning av energibehov.

• Jämför behov och intag. Är det någon skillnad?

• Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för just den här individen.

TIPS! Använd bilagorna 10.1-10.3 för att göra en kostregistrering!

ETT TIPS TILL! På Skyttevägen 32 finns digitala hushållsvågar att låna om man vill göra en riktigt noggrann registrering!




Flik 11

Grundläggande koståtgärder

• Servera tre mellanmål om dagen och sprid dom väl över dygnet. Läs mer om mellanmål under flik 6.

• Lägg upp små portioner på tallriken. En stor portion kan ha aptitdämpande effekt. E-kost ordineras av sjuksköterska eller dietist.

• Lägg upp maten fint och servera med orden ”Smaklig måltid”. Personalens attityd till maten påverkar smakupplevelsen.

• Maten bör vara energität så berika extra med olja, margarin och/eller grädde. Om E-kost är beställd är middag och kvällsmat redan berikad men mellanmålen ansvarar omsorgspersonalen för att berika. Se flik 12.

• Tänk på drycken! Viss dryck ger mycket energi, annan ingen alls. Läs mer under flik 5.

• Ha gärna kryddor på bordet så att den som vill kan smaksätta extra själv.

• Erbjud en aptitretare i form av något salt eller syrligt, t.ex. en sillbit, lite citrondricka, en ostbit eller några salta kex.

• Erbjud kosttillägg vid behov. Ges efter ordination av sjuksköterska, dietist eller läkare.

• Om smaken på klara näringsdrycker upplevs för skarp kan den spädas med sockerdricka/mineralvatten eller frysas till sorbet.

• Komplett kosttillägg kan spädas med mjölk eller frysas till glass för den som har svårt att dricka drycken som den är.

Kom ihåg! Nedsatt aptit är vanligt hos äldre, t.ex. vid sjukdomar med inflammation, infektion, depression, smak- och luktförändringar osv. Förstoppning är ytterligare ett tillstånd som ger försämrad aptit. Nedsatt aptit kan även förstärkas om man under lång tid äter och dricker dåligt. Även läkemedel kan påverka aptiten negativt. Diskutera med ansvarig läkare!




Flik 12

Berikning av vanlig mat Det finns många sätt att göra maten mer energirik. Här är några exempel:

• Använd inte lättprodukter. Välj t.ex. standardmjölk istället för lättmjölk

• Gör välling eller gröt på mjölk eller gräddmjölk istället för vatten och/eller tillsätt lite olja.

• Servera mezeyoghurt, delikatessyoghurt eller multiyoghurt som mellanmål

• Välj gärna pålägg med högre fetthalt t.ex. gräddost, leverpastej och korv

• Servera energirika drycker som mjölk och juice till maten

• Blanda en äggula eller en klick margarin i potatismoset

• Ta en klick smör på kokta grönsaker eller potatis

• Sjuksköterskan kan ordinera E-kost till den som äter små portioner

Se här vilken skillnad det kan bli: En portion havregrynsgröt kokt på vatten = 130 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%)= 280 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%) och 1 tsk rapsolja = 325 kcal (exemplen är beräknade utifrån 1 dl. gryn och 2,5 dl. vätska).




Kalorimängd i olika berikningar En standardportion middag eller kvällsmat innehåller 440-550 kcal. För den som har dålig aptit kan man göra en liten portion mer näringsrik genom att berika på olika sätt. Här är några exempel på hur många kalorier olika livsmedel innehåller. Välj den berikning som passar bäst:

Äggula 1 st 50 kcal

Olja 1 tsk 45 kcal

Olja 1 msk 135 kcal

Smör/Margarin (80 %) 1 tsk 36 kcal

Smör/Margarin (80 %) 1 msk 108 kcal

Vispgrädde 1 msk 57 kcal

Kaffegrädde 1 msk 20 kcal

Resource Berikningspulver 2 msk 45 kcal

Resource Energipulver ½ dl 95 kcal

Resource Proteinpulver 2 msk 35 kcal

Findus Berikning 2 msk 45 kcal

TIPS! Sjuksköterskan kan ordinera E-kost till den som äter små portioner.




Flik 13

Kosttillägg och berikningsprodukter Den som av olika skäl har svårt att täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat kan behöva kosttillägg under en tid. Sjuksköterskan ordinerar kosttillägg efter en medicinsk bedömning och ansvarar för att följa upp ordinationen. I första hand ska man alltid försöka göra den vanliga maten så energirik som möjligt och se över måltidsordning, nattfasta och eventuellt behov av konsistensanpassning. Se flik 12 för tips på hur man berikar vanlig mat. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas när en brukare går ner i vikt, äter sämre eller på annat sätt visar tecken på att inte täcka sitt energi- och näringsbehov. Vilken typ av kosttillägg som ska användas bestäms efter utredning av den enskilda individens specifika behov. I möjligaste mån bör dietist tillfrågas p.g.a. att vissa sorter kan vara direkt olämpliga i vissa sammanhang.

TIPS! Bläddra vidare och läs om de olika sorterna som finns!




När ska man använda vad???

Klara drycker

Innehåller endast energi och används om brukaren äter av all annan mat och bara behöver ett energitillskott. Klara drycker ersätter inte vanlig mat men kan användas som måltidsdryck eller mellanmål.

Kompletta drycker

Innehåller både protein, fett och kolhydrater och kan vid behov ersätta en måltid, men används först och främst som mellanmål Det finns många olika sorters kompletta drycker och de har olika användningsområden. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken.

Sjukdomsspecifika drycker

Det finns ett flertal drycker avsedda för olika sjukdomstillstånd. Om det är motiverat eller inte att använda dessa måste bedömas i varje enskilt fall. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken.

TIPS! Bläddra vidare så hittar du en lista över de kosttillägg vi har upphandlade just nu.




Näringsinnehåll per 100 g. i våra upphandlade kosttillägg

Kompletta näringsdrycker

Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker

Komplett Näring Original 120 kcal 16 g 5 g 4 g Apelsin, choklad, hallon, kaffe, lingon, naturell, vanilj

Kompletta näringsdrycker med extra energi


Resource 2.0 200 21,4 9 8,7 Aprikos, vanilj

Komplett Näring Energi 200 25 8,3 6,3 Karamell, persika, svart vinbär

Kompletta näringsdrycker med extra protein


Resource Protein 125 14 9,4 3,5 Aprikos, choklad, jordgubb, skogsbär

Komplett Näring Protein 150 24 7,5 2,7 Choklad, jordgubb, vanilj

Kompletta näringsdrycker med extra fibrer


Komplett näring fiber och frukt

200 25 (2,5 g fiber)

8,3 6,3 ”Fiber och frukt”

Klara näringsdrycker


Addera 85 17 <0,1 4 Citron och fläder, Frukt och bär, päron, äpple

Addera Plus 125 26 <0,1 5 Apelsin, Caffé Romano, citron och vanilj, cola, exotisk, lingon och tranbär, nektarin, rabarber och jordgubb

Övriga produkter


Addera Nyponsoppa 120 29 <0,1 0,2




Flik 14

Munvård Munhygienen är jätteviktig för att förebygga olika sjukdomstillstånd i munnen. Dålig munhälsa kan leda till nutritionsproblem och undernäring. Det är inte mycket som smakar gott i en mun som inte vårdas på ett bra sätt. Brukare som inte klarar att sköta munhygienen själva måste få hjälp med daglig munvård.

Muntorrhet Muntorrhet är vanligt hos äldre men kan även uppstå vid vissa sjukdomar och av flera läkemedel. Muntorrhet är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel och äldre brukare har ofta många läkemedel samtidigt. Tänk på att läkemedel (tabletter) kan ligga kvar i munnen om brukaren är muntorr. Det är extra viktigt med god munhygien vid muntorrhet!

• Blöt mat underlättar sväljandet. Välj mjuk/mosad mat med mycket sås. Att tillsätta extra fett i maten gör det också lättare att tugga och svälja.

• Något salt eller syrligt före maten kan stimulera salivutsöndringen. T.ex. sillbit, ansjovis, ostbit, apelsinjuice, citrondricka, lingonsylt eller finrivna morötter indränkta i apelsinjuice.

• Undvik starka och syrliga smaker om brukaren har såriga slemhinnor!

• Om brukaren inte har sväljproblem kan man erbjuda salivstimulerande sugtabletter. Testa också salivstimulerande munspray.

• Om salivproduktionen är helt utslagen fungerar inte ovanstående förslag. Smörj munnen istället med t.ex. gel eller matolja.

• Låt brukaren fukta slemhinnorna med mineralvatten och kranvatten ofta!




Flik 15

Illamående Det kan finnas många orsaker till illamående. Vissa sjukdomstillstånd kan bidra till illamåendet, till exempel magproblem, förstoppning, infektioner, hjärtsjukdomar osv. Illamående kan också bero på läkemedel, diskutera med ansvarig läkare. Det är viktigt att utreda behandlingsbara orsaker innan åtgärder sätts in.

• Vädra rummet före måltid

• Vid behov, låt personen äta enskilt. Stark lukt från olika sorters mat kan öka på illamåendet.

• Servera små portioner, men ofta!

• Att inleda måltiden med något torrt, t.ex. en skorpa, ett kex eller rostat bröd kan ibland lindra illamåendet.

• Salta tilltugg kan dämpa illamående. Prova att ge något salt före måltiden, t.ex. salta kex, buljong, kaviar osv.

• Kalla rätter kan vara bättre än varma, eftersom de inte doftar lika mycket som varm mat.

• Kokt mat fungerar oftast bättre än stekt.

• Servera klara drycker, gärna mellan måltiderna.

• Att vila efter måltiden med huvudet högt kan motverka illamåendet.




Flik 16

Förstoppning Förstoppning är vanligt förekommande bland äldre. Det finns flera anledningar till detta. Dels sker en fysiologisk förändring i magen och tarmarna, dels har äldre ofta minskad fysisk aktivitet, lågt fiberintag, lågt vätskeintag och lågt matintag. Det kan också bero på att man under lång tid använt laxermedel, är deprimerad, stressad eller äter många läkemedel. Morfinbehandling resulterar t.ex. ofta i förstoppning.

• Börja ALLTID med att ta ställning till orsaken till problemen.

• Se över vätskeintaget. Uppskattat behov är 30 ml/kg kroppsvikt och dygn.

• Se över fiberintaget. Fiberrika livsmedel är t.ex. fiberrikt bröd, gröt, frukt och grönsaker. Se recept på Pajalagröt.

• Glöm inte att man måste tillföra extra vätska också om fibrerna ska få önskad effekt.

• Katrinplommonjuice kan hjälpa. En förpackning innehåller 2 dl. och motsvarar 15 katrinplommon och kan ha effekt. Börja t.ex. med 1 dl. varje morgon och öka successivt till 2 dl.

• Fysisk aktivitet utifrån brukarens kapacitet kan motverka förstoppning.

• Erbjud fiberrika näringsdrycker, t.ex. Nutridrink multifiber, Komplett Näring Fiber & Frukt, Resource 2,0 Fiber.




Pajalagröt 1 liter färdig gröt (4–6 portioner) Ungefär 200 kcal/portion

• 1⁄2 dl linfrö • 1⁄2 dl russin • 1⁄2 dl katrinplommon • 1⁄2 dl torkade aprikoser • 1⁄2 tsk salt • 7 dl vatten • 1 dl havrekli • 2 dl fiberhavregryn

Hacka katrinplommon och aprikoser i små bitar. Blanda linfrö, russin, katrinplommonbitar, aprikosbitar, salt och vatten och låt stå över natten. Tillsätt havrekli och fiberhavregryn på morgonen. Koka blandningen i 3–5 minuter under omrörning. Tillsätt mer vatten om det behövs. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i max fem dygn och värmas i mikrovågsugn.

OBS! Läkemedelskommitén informerar:

Pajalagröt är tänkt att ersätta laxermedel som Laktulos, Forlax, Movicol, Inolaxol mm, och skall således inte ges samtidigt. Doseringen är individuell, 2-5 ggr i veckan, man får pröva sig fram under 2-3 veckor. Varning dock för att en del tycker att gröten är så pass god att de vill ha den varje morgon! ☺ Personer med kraftigt nedsatt peristaltik, t ex i samband med opioidbehandling, bör ha Laxoberal/Cilaxoral upptill Pajalagröten. Erfarenheterna från Modell Halland indikerar att även diabetiker kan äta Pajalagröt, man bör dock i början hålla en extra koll på blodsockernivåerna.

Sjuksköterskan ska alltid kontaktas innan man behandlar förstoppning på detta sätt.




Diarré Vid diarré förlorar kroppen mycket vätska och viktiga salter. Det är viktigt att ta ställning till eventuella behandlingsbara orsaker till diarrén, t.ex. bakterier, virus, läkemedel osv. Börja ALLTID med att ta ställning till orsaken! Tillför extra vätska, upp till ca 2 liter per dygn. Drycken bör innehålla både socker och salt för att den ska stanna i kroppen. Använd Resorb från Apoteket, te med druvsocker, buljong eller gör egen vätskeersättning (se recept).

Förslag på behandling av diarré

DYGN 1

Brukaren bör få ca 10 dl vätskeersättning (Resorb eller hemmagjord) under de första 4-8 timmarna, teskedsvis om det behövs. Det är också bra om personen kan äta lite yoghurt, välling eller andra liknande produkter, eventuellt med lite socker. Undvik fiberrik mat i detta läget.

DYGN 2

Servera yoghurt, välling (ej fullkornsvälling) eller liknande produkter, eventuellt med lite socker. Vid fortsatt diarré eller kräkningar, komplettera med vätskeersättning 1-2 dl efter varje lös avföring. Servera vanlig mat om det smakar. Prova i så fall att blanda lite extra fett i maten.

DYGN 3 och framåt

Vid fortsatt diarré och kräkningar fortsätt som dygn 2. Om brukaren har aptit kan man fortsätta med vanlig mat, men undvik fiberrik mat.

DYGN 4

Kontakta läkare om tillståndet försämras eller om diarrén är fortsatt riklig.




Hemmagjord vätskeersättning

• 1 liter uppkokat vatten

• 7 tsk socker

• 0,5 tsk salt




Flik 17

Tugg- och sväljsvårigheter Personer med tugg- och sväljsvårigheter eller andra rörelsehinder som begränsar ätfunktionerna behöver ofta en konsistens som anpassats efter deras ätförmåga. Vid dessa problem ska ansvarig sjuksköterska kontaktas. För val av lämplig konsistens bör kontakt tas med dietist eller logoped.

Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande symtom:

• Äter under längre tid än normalt

• Mat och dryck rinner ur munnen

• Mat samlas i kinderna

• Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen

• Mat hålls kvar i munnen länge innan sväljning

• Viss mat kan ej tuggas

• Hosta eller harklingar

• Rosslig eller gurglig röst

• Ätandet tröttar

• Motoriska problem

För fördjupning; läs Mat och Kostbehandling för äldre, under kapitlen ”Tugg- och sväljsvårigheter” och ”Olika kostkonsistenser”. Se också Findus broschyr ”Matglädje är lika viktigt för alla”.

TIPS! För vissa är det lättare att svälja kolsyrad dryck, än annan dryck med samma konsistens.




Konsistensanpassad kost Konsistensanpassning kan behövas vid till exempel demens, neurologiska sjukdomar som Parkinson, stroke, cancer, dålig tandstatus etc. Vid tecken på tugg- och sväljsvårigheter ska ansvarig sjuksköterska kontaktas för utredning av orsak och ordination av konsistensanpassning.

Följande koster kan beställas från köket:

• Hel och delad

• Hackad / Paté

• Timbal

• Gelé

• Flytande

När ska man beställa vad??? På nästa sida hittar du en konsistensguide – här kan du läsa om de olika konsistenserna och vilka som bör användas vid olika tillstånd.







Flik 18

Specialkoster Den som behöver specialkost skall erbjudas detta i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. Specialkost skall endast serveras efter individuell medicinsk/omvårdnadsbedömning och ordination av sjuksköterska. Kontakta gärna dietist för upprättande av kostbehandling.

• Fettreducerad kost (40 g)

• Glutenfri kost

• Laktosreducerad kost

• Mjölkfri kost

• Proteinreducerad kost

• Kost vid allergiöverkänslighet

Documents

Nutritionshandbok S rskilt boende 2008 · likör och essenser för kaffedrinkar. Drinkarna kan sötas med socker, flytande honung, sirap, energipulver, skummjölkspulver mm. Var uppmärksam