Religion och bibel 68-70.split-and-merged1108234/FULLTEXT01.pdf · priori är att resonemangen skall vara koherenta.2 Uppmärksam läsning av våra traderade antika texter kan avslöja

RELIGION OCH BIBEL

NATHAN SOumlDERBLOM-SAumlLLSKAPETS

AringRSBOK 2009ndash2011

SEXTIOAringTTONDE TILL SJUTTIONDE AringRGAringNGEN

Redaktionskommitteacute

Leif Nordenstorm

Redaktoumlr

Anette Maringnsson

copy Nathan Soumlderblom-saumlllskapet samt respektive foumlrfattare

Tryck Kava-Pech Dobřichovice Tjeckien

ISSN 0347-2302

Inneharingll

Foumlrord 5

Anne-Sofie Graumlslund Olika aspekter paring offerbegreppet

Naringgra exempel fraringn en arkeologisk horisont roumlrande

skandinavisk jaumlrnaringlder 7

Marianne Wifstrand Schiebe

Gudarnas maumlnskliga gestalt ndash vanfoumlrestaumlllning

meningsfull symbol eller politiskt trick

Ett foumlrsummat problemkomplex i den antika

filosofin 29

Maths Bertell Fraringn fornnordsk religion till kristendom i ett

konversionsteoretiskt perspektiv 57

Goumlran Eidevall Talande tystnad Reflektioner kring en teofani 79

Peter Jackson Det oumlppna och det slutna ndash Religioumlst deltagande

bortom villfarelse och insikt 93

Heinz-Werner Wessler

Mahatma Gandhi in the Age of the Fight

against Terrorism 109

Magnus Ottosson Nathan Soumlderblom-Saumlllskapet 1941ndash2011 126

Beraumlttelse oumlver Nathan Soumlderblom-saumlllskapets verksamhet 2009 143



Nathan Soumlderblom-saumlllskapets ledamoumlter 2017 149

Gudarnas maumlnskliga gestalt ndash vanfoumlrestaumlllning meningsfull symbol eller politiskt trick

Ett foumlrsummat problemkomplex i den antika filosofin


Presesfoumlrelaumlsning 15 jan 2011

1 Forskningsproblemet och dess foumlrutsaumlttningar

Det aumlr ett allmaumlnt kaumlnt och ofta konstaterat faktum att de filosofiskt bildade i

antiken generellt inte accepterade antropomorfa gudar1 Daumlremot staumllls aldrig

fraringgan om hur de ville foumlrklara att gudarna framstaumllldes paring detta saumltt Aumlndaring aumlr

det med tanke paring att kulten och ikonografin staumlndigt presenterade gudarna i

maumlnsklig gestalt rimligt att anta att det reflekterades oumlver hur just denna

gudsbild kunde ha uppkommit och slagit igenom Kulten var den viktigaste

sociala faktorn i det antika samhaumlllet Antropomorfa bildframstaumlllningar av

gudarna exponerades i stor maumlngd ocksaring utanfoumlr direkta kultsammanhang

De antropomorfa gudarna upptraumldde som rollfigurer paring scenen Befolkningen

i en grekisk eller romersk stad var i praktiken staumlndigt omgiven av antropo-

morfa gudaframstaumlllningar Dessutom beraumlttades i diktningen om de maumlnsk-

ligt gestaltade och maumlnskligt taumlnkande och handlande gudarna inte saumlllan i

pikanta situationer

Ett bidragande skaumll till att den kulturella elitens syn paring den traditionella

gudsbildens uppkomst inte har aktualiserats paring den vetenskapliga dagord-

ningen kan ha varit att det aumlr ont om uttrycklig evidens Foumlr stora delar av

den antika filosofiska traditionen aumlr vi haumlnvisade till fragment Men vi kan

faktiskt komma en bra bit paring vaumlg aumlndaring Om ett tankeled logiskt sett automa-

tiskt foumlljer av ett annat kan vi lugnt supplera det aumlven om det inte skulle

vara uttryckligen utsagt Saringdana implicita vittnesboumlrd aumlr rent inneharinglls-

maumlssigt lika god evidens som de explicita foumlrutsatt att vi har en klar ut-

garingngspunkt att operera fraringn Vi behoumlver alltsaring inte noumldvaumlndigtvis ha varje

moment i en tankekedja utryckligen belagt och det finns inget skaumll att hund-

raprocentigt uppraumlttharinglla kravet paring ipsissima verba eller ens ett indirekt

30 Marianne Wifstrand Schiebe Gudarnas maumlnskliga gestalt ndash

vanfoumlrestaumlllning meningsfull symbol eller politiskt trick

testimonium Att goumlra saring skulle innebaumlra att man i praktiken ratar vaumlrdefull

information Det aumlr paring saring saumltt en stor foumlrdel att arbeta med filosofiskt materi-

al eftersom vi daumlr generellt kan foumlrvaumlnta oss en houmlg grad av systematik och

koherens Jag vill naturligtvis inte paringstaring att allting som saumlgs inom filosofin

alltid aumlr oklanderligt foumlljdriktigt Daumlremot kan vi utgaring fraringn att ambitionen a

priori aumlr att resonemangen skall vara koherenta2

Uppmaumlrksam laumlsning av varingra traderade antika texter kan avsloumlja ett antal

modeller foumlr hur de filosofiskt bildade saringg paring den traditionella gudsbilden

inklusive dess uppkomst Attityderna till den traditionella gudsbilden och

uppfattningarna om hur den har uppstaringtt betingar varandra Det innebaumlr att vi

i icke ringa grad kan utgaring fraringn de senare foumlr att rekonstruera de foumlrra och

tvaumlrtom I det foumlljande vill jag redogoumlra foumlr naringgra av dessa modeller med

tonvikt paring just de daringtida teorierna om hur den antropomorfa gudsbilden har

uppstaringtt och faringtt sitt genomslag

2 Teorierna om den antropomorfa gudsbildens uppkomst

I sekundaumlrlitteraturen talas ofta om de antika filosofernas rsquoallegoresrsquo eller

rsquoallegoriska tolkningrsquo av de traditionella gudarna Ibland talas det istaumlllet

eller samtidigt om rsquopersonifikationerrsquo3 Uppenbart syftar man daumlrvid framfoumlr

allt paring det foumlrharingllandet att aringtskilliga taumlnkare fraringn foumlrsokratikerna och framaringt

anvaumlnde traditionella gudanamn foumlr att beteckna de viktigaste aktoumlrerna i den

egna filosofiska teologin eller i den egna bilden av kosmos uppbyggnad

Zeus kan vara Nous eller Logos eller Pneuma dvs det gudomliga foumlrnuftet

eller anden eller han kan betecknas som den skapande elden den taumlnkande

etern eller det gudomliga kosmos sjaumllvt mm Poseidon staringr foumlr den varingta sub-

stansen eller foumlr den gudomliga kraftens verkan i det varingta elementet Hera aumlr

motsvarande i luften eller ibland i jorden Atena kan t ex beteckna den sty-

rande principen som leder kosmos fraringn den gudomliga etern osv4

Att haumlr tala om rsquoallegorisk tolkningrsquo och rsquopersonifikationerrsquo aumlr baringde oklart

och missvisande Det finns fall daumlr vi med all raumltt kan saumlga att de traditionella

gudarna fungerar som ett slags personifikationer i den filosofiska teologin

Men detta gaumlller inte generellt5 Som sammanhanget i regel utvisar aumlr talet

om personifikation paringverkat av att vi har belaumlgg foumlr att det mytologiska nar-

rativet om de maumlnskligt gestaltade gudarna av somliga ansaringgs som baumlrare av

filosofisk sanning Om gudascenerna hos Homeros haumlvdades ibland att de

egentligen var menade som foumlrtaumlckta filosofiska traktater Den som kunde

koden skulle kunna genomskaringda hur detta var taumlnkt ndash t ex att Zeus och Hera

och de andra gudarna paring den dolda nivaringn fungerade som aktoumlrer i ett kos-

miskt drama som handlade om kosmos uppbyggnad eller skapelse6 Forskar-

Religion och Bibel LXVIIIndashLXX 31

na har foumlrmodligen utan att naumlrmare begrunda saken utgaringtt ifraringn att en saringdan

tolkning av narrativet om de antropomorfa gudarna automatiskt medfoumlr att

hela det antropomorfa konceptet daumlrmed accepterades som ett medvetet ut-

tryck foumlr ett filosofiskt budskap Det skulle i saring fall innebaumlra just detta att

gudarna i narrativet ansaringgs fungera som personifikationer eller allegoriska

gestalter7 Men om den mytologiska handlingen tolkas som filosofisk alle-

gori betyder detta ingalunda automatiskt att foumlr den skull rollfigurernas

maumlnskliga gestalt i sig betraktas som filosofiskt korrekt eller signifikant Det

aumlr houmlg tid att vi faringr upp oumlgonen foumlr att instaumlllningen till den antropomorfa

gudsbilden som saringdan inte sammanfaller med attityden till myterna om de

antropomorfa gudarna utan utgoumlr ett saumlrskilt problem som maringste betraktas foumlr

sig8

Den oreflekterade sammanblandningen av dessa attityder garingr saring laringngt att

den syn paring de traditionella gudarna som kosmiska aktoumlrer och principer som

jag har givit exempel paring ovan ibland anses ha uppstaringtt i och med uppkomsten

av Homerosallegoresen Metoden skulle alltsaring vara en ad hoc-konstruktion

som Homerostolkarna sjaumllva funnit paring i sina anstraumlngningar att ge ny mening

aringt de homeriska gudascenerna som kommit att uppfattas som omoderna och

stoumltande Senare filosofiska teologier daumlr samma strategi utvecklats systema-

tiskt skulle med andra ord ha haumlmtat sin inspiration fraringn Homerosallegore-

sen9 Saring kan det inte ha garingtt till Homerostolkarnas bemoumldanden att foumlrvandla

gudarna i dikten till aktoumlrer i ett kosmiskt drama aumlr bara foumlrstaringeliga under

foumlrutsaumlttning att motsvarande foumlrsoumlk att integrera de traditionella gudarna

redan har gjorts i filosofiska system helt oberoende av synen paring gudascener-

na hos Homeros Saringvaumll allegoresen av det mytologiska narrativet som de fraringn

senare tid (i synnerhet fraringn stoikernas sida) kaumlnda filosofiska teologierna med

systematisk integrering av kultens gudar anknyter var foumlr sig och med olika

syften till en strategi som har initierats av foumlrsokratiska taumlnkare10

Det finns all anledning att noga taumlnka efter vad termer som personifika-

tion allegori och allegores implicerar Som generella termer foumlr den antika

filosofiska elitens attityd till de traditionella gudarna aumlr de inte laumlmpliga11

Med personifikationer eller allegoriska figurframstaumlllningar menar vi idag

saumlttet att levandegoumlra ett abstrakt koncept eller naringgon annan foumlreteelse t ex

i naturen eller i geografin genom att framstaumllla den i maumlnsklig gestalt Ut-

trycksformen aumlr saringlunda medvetet vald och poaumlngen aumlr inte bara att foumlreteel-

sen i fraringga kan fungera som rollfigur i ett narrativ utan inte minst att den kan

visualiseras i bild Bilden aumlr daring alltsaring inte taumlnkt som en avbildning utan som

foumlrmedlare av ett annat budskap aumln det omedelbart evidenta Det finns filoso-

fiska texter fraringn sen hellenistisk tid och fraringn kejsartiden daumlr bilder av gudarna

beskrivs paring ett saumltt som uppfyller de angivna villkoren och haumlr kan vi om vi

vill tala om personifikationer eller allegorier Men veterligen har foumlre det

sista aringrhundradet foumlre Kristus ingen filosof i den antika vaumlrlden foumlretraumltt en



uppfattning som garingr ut paring att Zeusrsquo eller Poseidons eller Heras maumlnskliga

gestalt skulle ha fungerat som accepterat medium foumlr ett korrekt filosofiskt

budskap Visserligen accepteras gudarnas maumlnskliga gestalt som teologiskt

sann och meningsfull av den epikureacuteiska skolan som uppkom omkring

300 fKr men daring gaumlller det en acceptans i bokstavlig mening Epikureacuteerna

foumlrblev antiken igenom ensamma i sitt foumlrsvar foumlr gudarnas maumlnskliga

form12 De fick utstaring staumlndigt spott och spe foumlr denna staringndpunkt

Under de foumlrutsaumlttningar som gaumlller foumlr flertalet filosofer fraringn den grekiska

filosofins begynnelse och fram till det sista aringrhundradet fKr daring varingrt foumlrsta

exempel paring att den maumlnskliga gestalten sjaumllv anses som filosofiskt signifikant

foumlreligger13 kan seden att anvaumlnda traditionella gudanamn foumlr att beskriva

den egna filosofiska gudsbilden saringlunda enligt min mening inte tolkas saring att

de antropomorfa gudarna skulle ha fungerat som personifikationer eller alle-

gorier I staumlllet maringste avsikten med denna strategi ha varit av ett helt annat

slag naumlmligen att implicera att den filosofiska gudsbilden aumlr ursprunglig och

korrekt medan den traditionella gudsbilden utgoumlr en avart av denna Laringt oss

se varfoumlr vi boumlr dra denna slutsats

21 Den antropomorfa gudsbilden som vanfoumlrestaumlllning och

degenerationsfenomen

De foumlrsokratiska filosoferna beskrivs ofta som radikala taumlnkare och intellek-

tuella revoltoumlrer och det finns ingenting i sig att invaumlnda mot det Men naumlr

det saumlgs att de ville infoumlra nya gudar och kasta de gamla oumlverbord14 saring

staumlmmer det inte laumlngre En ungersk forskare Gaacutebor Betegh har nyligen

foumlrsoumlkt nyansera denna bild Betegh paringpekar att hur kritiska och radikala de

foumlrsokratiska taumlnkarna aumln var mot den traditionella religionen och dess for-

mer hur revolutionerande deras syn paring kosmos och det gudomligas roll i

kosmos de facto aumln var saring framstaumlllde de sina ideacuteer inte som naringgot nytt utan

tvaumlrtom som rdquomere amendments conceptual clarifications or even as a re-

turn to a more ancient traditionrdquo15

Man kan naturligtvis diskutera skaumllen till en saringdan strategi Kanske en viss

foumlrsiktighet kunde vara paringkallad av politiska skaumll I varje fall i Aten var det

inte alltid ofarligt att framfoumlra radikala ideacuteer om gudomens vaumlsen och ver-

kan16 Men foumlr vi ihop denna strategi med seden att benaumlmna de gudomliga

krafterna i kosmos med traditionella gudanamn kan vi dra en intressant men

helt foumlrbisedd slutsats som kompletterar och utvecklar Beteghs paringpekande

Om en taumlnkare framstaumlller den egna filosofiska gudsbilden som en aumlldre

oumlverlaumlgsen tradition och dessutom anvaumlnder namn som Zeus Hera Afrodite

osv foumlr att beskriva den gudom eller de gudomliga entiteter den omfattar

vilka signaler saumlnder han daring ut Kan man uppfatta honom paring annat saumltt aumln att

han vill haumlvda att Zeus och Hera och Afrodite osv aumlr just saring haumlr dvs att


den korrekta uppfattningen om dessa gudar aumlr precis den som han framfoumlr

och att den aumlr den ursprungliga eller i varje fall den aumlldre medan den gaumlngse

foumlrestaumlllningen aumlr inte bara inkorrekt utan sekundaumlr Detta skulle alltsaring inne-

baumlra att den antropomorfa gudsbilden representerar ett degenererat stadium

Med en saringdan ideologi kan Zeus och Hera osv i sin traditionella form

omoumljligt ha kunnat gaumllla som personifikationer De duger inte som baumlrare av

ett positivt symboliskt budskap

Men hur ansaringgs i saring fall den felaktiga gudsbilden ha uppstaringtt Foumlrutsaumltt-

ningen maringste vara att den har uppstaringtt spontant och av misstag som resultat

av den allmaumlnna negativa utveckling som saring maringnga antika taumlnkare och dik-

tare foumlrestaumlller sig skulle ha drabbat maumlnskligheten efter den rena ofoumlrdaumlr-

vade tillvaron i forntiden17 Foumlr att komma svaret naumlrmare paring sparingret maringste vi

ge oss paring jakt efter implicit information Den modell jag beskriver i det foumll-

jande finns ingenstans explicit foumlrklarad i texterna som teori men den kan paring

goda grunder rekonstrueras fram genom slutledningar kombinerade fraringn ett

flertal olika kaumlllor De foumlrsokratiska taumlnkare som foumlretraumldde denna modell

fick maringnga efterfoumlljare och det aumlr fraumlmst bland de senare som jag finner

sparingren av en sammanhaumlngande bild av gudsbildens utveckling

Den text jag naumlrmast citerar kommer fraringn ett doxografiskt verk av kompi-

latkaraktaumlr som foumlrmodligen har tillkommit i denna form paring 100-talet eKr

men anses vaumlsentligen garing tillbaka paring en kanske ca tvaringhundra aringr aumlldre mera

utfoumlrlig doxografi18 Verket sammanstaumlller stoff som aumlr ytterligare betydligt

aumlldre dock inte alltid med omsorg Avsnittet jag citerar en liten bit av hand-

lar om stoikerna som helhet inneharingller passagen flera fel och motsaumlgelser

och kan inte betraktas som representativ foumlr naringgon stoiker oumlht men min

poaumlng aumlr inte att vaumlrdera kaumlllans generella historiska tillfoumlrlitlighet vad jag aumlr

ute efter aumlr att vi haumlr bl a har en explicit beskriven uppfattning om hur de

tidiga maumlnniskorna har format och formulerat sin vaumlrldsbild som vaumll harmo-

nierar med den dominerande synen paring maumlnsklighetens utveckling

sin insikt om guds existens fick de [dvs de forna maumlnniskorna MWS] av de

synliga stjaumlrnorna foumlr de saringg att de var upphov till en stor harmoni och de in-

saringg att dag och natt vinter och sommar soluppgaringng och solnedgaringng och det

som kommer till liv under jorden och baumlr frukt uppstod i regelbunden vaumlxling

Daumlrfoumlr tyckte de himlen var en fader och jorden en moder de ansaringg den foumlrre

vara en fader daumlrfoumlr att floumldena av vatten fraringn himlen spelade rollen av

sperma och den senare menade de vara en moder eftersom hon mottog detta

sperma och sedan kunde foumlda19

Det aumlr tydligt att vi inte skall foumlrstaring den haumlr texten saring att de tidiga maumlnni-

skorna trodde att himlen och jorden i bokstavlig mening liknade maumlnniskor

lika lite som vi goumlr naumlr vi aumln idag talar om rdquomoder Jordrdquo De har anvaumlnt or-



den rdquofaderrdquo och rdquomoderrdquo som bildliga uttryck foumlr aspekter av himlens och

jordens grundlaumlggande funktioner i tillvaron

Om vi varinggar haumlvda att de filosofer jag har talat om hyser uppfattningen

att deras egen teologi motsvarar den ursprungliga ofoumlrdaumlrvade gudsbilden

kan vi garing vidare och ocksaring anvaumlnda deras uttalanden om den egna teologin

foumlr att rekonstruera denna ursprungliga gudsbild I den stora senantika Vergi-

liuskommentaren av Servius finner vi talrika haumlnvisningar och korta referat

om filosofisk aringskaringdning vilket aumlr logiskt eftersom Servius utgaringr fraringn att dik-

taren bl a vill foumlrmedla ett filosofiskt inneharingll inte minst naumlr det gaumlller teo-

login Jag vaumlljer att citera Servius notis till en vers i Aeneidens foumlrsta bok en

rad daumlr Juno med emfas betonar att hon aumlr baringde syster och maka till Jupiter

(146 f Iovisque et soror et coniunx) Servius rapporterar om hur rsquofysikernarsquo

ser paring den dubbla relationen mellan Juno och Jupiter Termen rsquophysicusrsquo som

substantiv brukar oftast oumlversaumlttas rdquonaturfilosofrdquo men det begreppet aumlr inte

tillraumlckligt exakt ndash en physicus aumlr naumlrmare bestaumlmt en taumlnkare som aumlgnar sig

aringt att foumlrsoumlka foumlrstaring kosmos grundlaumlggande mekanismer och uppbyggnad och

klargoumlra gudomens roll i dess lagbundna skeenden Daumlrav kommer det sig

att rsquofysikenrsquo ocksaring innefattar teologin De fysiker som Servius avser just haumlr

tillhoumlr av allt att doumlma stoikerna Det aumlr ocksaring deras laumlra Vergilius staringr naumlrm-

ast

BAringDE SYSTER OCH MAKA

Fysikerna menar att Jupiter skall foumlrstarings som etern dvs elden och Juno som

luften och eftersom dessa element aumlr varandra snarlika i fin struktur saring har de

sagt att de aumlr syskon Men eftersom Juno dvs luften ligger under etern saring har

man samtidigt med all raumltt betecknat det houmlgre liggande elementet som

make20

Om detta motsvarar vad enligt samma fysiker de tidiga maumlnniskorna menade

daring hade de ocksaring en elegant och plausibel foumlrklaring till hands av hur den foumlr

den grekisk-romerska vaumlrlden i grunden stoumltande traditionen om det olym-

piska syskonaumlktenskapet hade uppkommit De boumlr ha antagit att de tidiga

maumlnniskorna paring grund av en viss iakttagelse hade kallat den gudomliga etern

och den livgivande luften foumlr syskon men paring grundval av en annan betecknat

dem som make och maka I varingr tidigare text saringg vi hur himlen och jorden

fordom ansaringgs vara en fader och en moder Med andra ord har fysikerna

taumlnkt sig att de forna maumlnniskorna foumlr att beskriva sina iakttagelser om hur

det gudomliga kosmos aumlr uppbyggt och om hur dess krafter verkar skulle ha

anvaumlnt sig av delar av det begraumlnsade ordfoumlrraringd de hade till hands saring haumlr i

begynnelsen av spraringkutvecklingen men nu i metaforisk betydelse kaumllldo-

maumlnerna har varit begreppen foumlr de mest foumlrtrogna och naumlrmast till hands

liggande omraringdena i den maumlnskliga erfarenheten familjen slaumlktskapsfoumlrharingl-


landena sexuallivet Vad som maringste antas ha haumlnt naumlr tiderna foumlrsaumlmrades

och degenerationen broumlt in aumlr att foumlrstaringelsen foumlr att det roumlrde sig om en meta-

forisk diskurs gick foumlrlorad Denna diskurs kom att uppfattas i bokstavlig

mening vilket med automatik maringste resultera i den antropomorfa gudsfoumlre-

staumlllningen21 Foumlrst etableras ideacuten att gudarna har maumlnsklig gestalt och aumlr

slaumlkt med varandra och har sexuella foumlrbindelser och foumlder barn precis som

maumlnniskorna ndash de blir faktiska faumlder och moumldrar syskon makar och makor

Naumlr detta steg aumlr uppnaringtt aumlr det inte laringngt till att tillskriva dem maumlnskliga

reaktioner av alla slag de blir foumlraumllskade och blir svartsjuka de blir arga

sura lurar varandra osv kort sagt det mytologiska narrativet aumlr ett faktum

Fraringn de haumlr aktuella taumlnkarnas eget perspektiv har utvecklingen fraringn begyn-

nelsen alltsaring ingalunda garingtt rdquovom Mythos zum Logosrdquo ndash som titeln paring ett

beroumlmt verk av Wilhelm Nestle lyder ndash utan alldeles tvaumlrtom

Det naumlrmaste jag tror vi kan komma i uttrycklig formulering av denna

modell finner vi i ett avsnitt i andra boken av Ciceros Om gudarnas vaumlsen

De natura deorum daumlr en romersk stoiker Lucilius Balbus i ett foumlredrag om

den stoiska gudsbilden bl a yttrar sig om foumlrharingllandet mellan den korrekta

fysiken och de antropomorfa gudarna

Ur en annan del av systemet naumlmligen ur fysiken har en stor maumlngd gudar

uppkommit som klaumlddes i maumlnsklig gestalt och har foumlrsett diktarna med rikligt

med sagostoff och fyllt maumlnniskornas liv med all slags vidskepelse22

Den latinska texten ger tydligt uttryck aringt ordningsfoumlljden i processen ndash den

maumlnskliga formen kommer foumlrst Som exempel paring de sagor om de sekundaumlrt

foumlrmaumlnskligade gudarna som blev foumlljden tar Balbus i det foumlljande upp tradit-

ionen om Saturnus (Kronos) denne skall ju ha stympat sin far slukat sina

barn och slutligen ha faumlngslats av sin son Jupiter (Zeus) Balbus foumlrklarar den

ursprungliga metaforiken som enligt stoikerna skall ha orsakat dessa foumlr-

vraumlngningar Han redogoumlr samtidigt foumlr gudanamnens egentliga signifikans23

Efter Saturnus blir Jupiter foumlremaringl foumlr uppmaumlrksamhet och daumlrefter andra

gudar Bl a foumlrklarar Balbus haumlr (266) det olympiska syskonaumlktenskapet paring

just det saumltt som vi redan har studerat i en notis fraringn Servius

Naumlr Balbus kommer till slutet av det aktuella avsnittet sammanfattar han

saring haumlr

Ser ni nu hur systemet har foumlrvandlats fraringn nyttiga och korrekt uppdagade foumlr-

haringllanden i fysiken till paringhittade laringtsasgudar Denna process gav upphov till

falska foumlrestaumlllningar foumlrvirrande misstag och vidskepliga ideacuteer som snarast

passar foumlr gamla gummor Vi kaumlnner ju till baringde gudarnas utseende deras aringl-

der hur de aumlr klaumldda och vilka attribut de har vidare deras haumlrstamning och

aumlktenskap och slaumlktskapsfoumlrharingllanden Allting har foumlrvanskats saring att det ligger



i linje med maumlnsklig svaghet De presenteras till och med i upproumlrt sinnestill-

staringnd ndash vi har ju houmlrt om gudarnas lidelsefulla begaumlr deras sorger och vre-

desutbrott Och efter vad sagorna beraumlttar har de inte ens kunnat haringlla sig

ifraringn krig och faumlltslag det gaumlller daring inte bara som naumlr vissa gudar gick in var

paring sin sida och kaumlmpade foumlr tvaring fientliga maumlnskliga haumlrar som det staringr hos

Homeros utan de har tom foumlrt egna krig som dem mot titanerna och gigan-

terna Allt det haumlr beraumlttar man och idiotiskt nog tror folk tom paring det fast det

bara aumlr laumlttfaumlrdigt och tomt prat24

Intressant nog anfoumlr Balbus i sin framstaumlllning om Jupiter (265) en oumlversaumltt-

ning av ett citat fraringn Euripides som vaumll illustrerar hur en positiv antropomorf

metaforik skiljer sig fraringn myternas tomma prat

Ser du honom daumlr houmlgt uppe den graumlnsloumlsa etern

och hur han haringller om jorden i fuktig omfamning

Honom skall du betrakta som Zeus

ndash det aumlr honom du skall anse som gud25

Fast Balbus baringde alldeles foumlre och efter spyr sitt foumlrakt oumlver diktarna aumlr han

utan vidare beredd att beroumlmma Euripides foumlr detta yttrande Men saring handlar

det inte heller om gudar som ser ut som och upptraumlder som ett maumlnskligt

kaumlrlekspar (som tex i den beroumlmda scenen mellan Hera och Zeus i Iliadens

14e saringng) Det handlar om himlen som befruktar jorden uttryckt i antro-

pomorft bildspraringk Det haumlr aumlr en av ganska talrika reflexer av samtida filosofi

hos Euripides Foumlr Balbus aringterspeglar strofen den ursprungliga ofoumlrdaumlrvade

vaumlrldsbilden precis som han torde ha menat att hans egna utlaumlggningar skall

goumlra Det aumlr rimligt att det har uppfattats saring aumlven av en del av Euripides ur-

sprungliga publik

22 Den antropomorfa gudsbilden som meningsfull symbol

Foumlrestaumlllningen om den antropomorfa formen som en vanfoumlrestaumlllning som

uppkommit av misstag aring ena sidan och foumlrestaumlllningen att det antropomorfa

framstaumlllningssaumlttet skapats som uttryck foumlr ett sant filosofiskt inneharingll aring den

andra utesluter varandra Det som betraktas som en produkt av en beklaglig

utveckling kan inte samtidigt erkaumlnnas som ett medium foumlr att foumlrmedla san-

ning i oumlverfoumlrd bemaumlrkelse Foumlr att den antropomorfa formen skall kunna

anses som personifikation allegori eller symbol kraumlvs med andra ord en an-

nan ursprungsteori Det kraumlvs en uppfattning som innebaumlr att den antropo-

morfa gudsbilden har tillkommit medvetet och i akt och mening att uttrycka

ett sant inneharingll i oumlverfoumlrd bemaumlrkelse Vi har flera uttryckliga exempel paring


en saringdan syn men inget foumlre sista aringrhundradet fKr26 Grundfoumlrutsaumlttningen

aumlr att den antropomorfa gudsfoumlrestaumlllningen naringgon garingng i det foumlrgaringngna har

uppfunnits daumlrfoumlr att ett behov och en oumlnskan har uppstaringtt inte att avbilda

gudomen vilket aumlr omoumljligt utan att paring naringgot saumltt visualisera det outsaumlgliga

och oavbildbara som gudomen aumlr Den antropomorfa gudsfoumlrestaumlllningens

uppkomst blir med denna syn i princip synkron med begynnelsen av seden

att framstaumllla gudabilder i maumlnsklig gestalt som vi ser i ett exempel fraringn en

skrift av Porphyrios nyplatonikern Verket ifraringga aumlr inte direkt traderat men

vi har flera kortare och laumlngre citat bevarade i en polemik hos Eusebios

de gjorde bilder av gudarna i maumlnniskoform eftersom det gudomliga aumlger

foumlrnuft27 de gjorde dem vackra eftersom ren skoumlnhet tillhoumlr gudarna De

framstaumlllde dem med olika utseende och olika aringlder sittande och staringende och

olika klaumldda de framstaumlllde vissa av dem som manliga andra som kvinnliga

som unga flickor och pojkar eller som saringdana som faringtt proumlva paring aumlktenskap allt

i avsikt att klargoumlra skillnaden mellan dem28

Porphyrios naumlmner som vi ser delvis samma antropomorfa drag som varingr

stoiske talare hos Cicero ondgjorde sig oumlver ndash utseende aringlder klaumldsel aumlkten-

skap Haumlr ingaringr de alla i rdquosymbolpaketetrdquo om jag faringr uttrycka mig saring I ett

annat avsnitt som Eusebios citerar utlaumlgger Porphyrios den sanna inneboumlrden

av bilder av Zeus av samma typ som den stora kultstatyn av Pheidias i Zeu-

stemplet i Olympia (jfr fig 1)



Fig 1 Rekonstruktion av den stora Zeusstatyn av Pheidias i Olympia Fraringn Olym-

pia Die Ergebnisse der vom Deutschen Reich veranstalteten Ausgrabung utg av E

Curtius und Friedrich Adler Tafelband 1 Berlin 1892 Tafel 11

Zeus gestalt har man framstaumlllt i maumlnsklig form eftersom det var i enlighet

med intellektet (Nous) han skapade och fullaumlndade alltet med hjaumllp av foumlr-

nuftsfroumlna (λόγοι σπερματικοί) Han framstaumllls sittande vilket aumlr ett tecken paring

hans makts bestaumlndighet Hans oumlverkropp aumlr bar eftersom han aumlr uppenbar i

de intellektiva och himmelska delarna av kosmos men de fraumlmre delarna aumlr

taumlckta eftersom han aumlr dold foumlr dem som befinner sig laumlngst ner [dvs i sinne-

vaumlrlden] I vaumlnster hand haringller han spiran efter hur hjaumlrtat det ledande och

mest intellektuella organet av kroppens delar aumlr placerat Det skapande Intel-

lektet aumlr naumlmligen vaumlrldens haumlrskare I houmlger hand haringller han antingen en oumlrn

daumlrfoumlr att han haumlrskar oumlver de gudar som genomkorsar luften liksom oumlrnen

haumlrskar bland de faringglar som flyger houmlgt eller ocksaring en Nikefigur ty han har

besegrat allt29

Enligt den vaumlrldsbild som ligger till grund foumlr den haumlr tolkningen av Zeusbil-

den skapas den fysiska vaumlrlden av Intellektet (Nous)30 som frambringar och

organiserar tingen med hjaumllp av de i sinnevaumlrlden immanenta aspekterna av

ideacuteerna (rdquofoumlrnuftsfroumlnardquo λόγοι σπερματικοί)31 Nyplatonikerna jaumlmstaumlllde i

regel demiurgen i Platons Timaios med den andra hypostasen


NousIntellektet (jfr Timaios 47 e) I Timaios skapar demiurgen med ideacuteerna

som foumlrebild medan Nous hos senare platoniker innefattar ideacuteerna

Det som foumlr oss aumlr viktigt aumlr hur Porphyrios ser paring bilden och den intent-

ion han menar ligger bakom Med viss raumltt kan man haumlr saumlga att Zeusbilden

fungerar som en personifikation av Nous Hela den maumlnskliga gestalten och

varje enskild detalj av bilden har skapats foumlr att baumlra sin speciella signifikans

ndash kroppsstaumlllningen klaumldseln attributen allt garings systematiskt igenom och

avlockas sin sanna dolda makro- och mikrokosmiska betydelse

Om nu den antropomorfa gudsfoumlrestaumlllningen aumlr medvetet skapad vem

har daring gjort detta foumlr vem och varfoumlr Det foumlrekommer att vi faringr uttryckligt

besked i en eller flera av de haumlr fraringgorna men ibland saumlgs ingenting explicit

Men aringterigen kan vi daring ibland sluta oss till vad som maringste gaumllla Som rdquoupp-

finnarerdquo gaumlller i regel forna kloka statsmaumln eller moumljligen religionsstiftare

Vad gaumlller fraringgan vem de anses ha riktat sig till finner vi intressant nog

delvis diametralt olika svar naringgon garingng skall eliten ha varit maringlgrupp men

annars folket alternativt alla I de senare fallen aumlr intentionen att leda eller

troumlsta genom att erbjuda konkreta hjaumllpmedel att erinra sig eller vaumlnda sig till

gud32 Vaumll att maumlrka foumlrutsaumltts i de haumlr fallen uppenbarligen att folket inte

missuppfattar gudsbilden och tar den bokstavligt utan har foumlrmaringga att korrekt

uppfatta de maumlnskligt gestaltade gudabilderna som symboler foumlr gudomen

Porphyrios saumlger ingenting om maringlgruppen i just de haumlr fragmenten men av

ett annat fragment (fr 351 Smith) framgaringr att bildernas budskap aumlr avsett foumlr

eliten Detsamma gaumlller foumlr varingrt allra aumlldsta belaumlgg foumlr den maumlnskliga gestal-

tens symbolfunktion ett referat fraringn den romerske polyhistorn och kultfors-

karen Marcus Terentius Varro hos Augustinus33 Samma foumlrutsaumlttning torde

gaumllla i Porphyrios fall Denna version inneharingller ett problem skall nu denna

gudsbild foumlrbeharingllas eliten vad aringterstaringr daring foumlr folket att tro Skall folket

laumlmnas utanfoumlr faringr vi vaumll anta att det raumlknas med att det uppfattar bilderna i

bokstavlig mening men att denna nackdel maringste accepteras Kanske kan det

till och med ha gaumlllt som en foumlrdel att allmaumlnheten haringlls utanfoumlr sanningen I

varje fall beskyller Augustinus paring ett annat staumllle Marcus Terentius Varro foumlr

just en saringdan attityd som han daring beskriver med orden expedire falli in relig-

ione civitates rdquoatt det aumlr foumlrdelaktigt om folket foumlrs bakom ljuset naumlr det

gaumlller religionenrdquo34

23 Den antropomorfa gudsbilden som politiskt trick

Ibland finner vi en annan foumlrestaumlllning om att den antropomorfa gudsbilden

har tillkommit medvetet och initiativet riktar sig till folket naumlmligen den att

denna gudsfoumlrestaumlllning har uppstaringtt som ett politiskt trick Sluga ndash eller

kloka ndash politiker skulle en garingng som ett led i sina anstraumlngningar att laumlttare

manipulera eller styra folket ha funnit paring och propagerat denna foumlr enkla



sjaumllar foumlrment begripliga och effektiva gudsbild Den antropomorfa gudsbil-

den har alltsaring enligt denna syn visserligen ocksaring tillkommit paring ett bestaumlmt

och medvetet initiativ men nu i manipulativt syfte Den foumlrmedlar saringlunda

inte ett sant budskap om gudomen tvaumlrtom aumlr den sjaumllvklart teologiskt felakt-

ig men detta betraktas som acceptabelt paring grund av de politiska och sociala

foumlrdelar den anses innebaumlra Denna ursprungsteori maringste ses i samband med

en uppfattning som var vanligt foumlrekommande i antik filosofi naumlmligen den

att den officiella synen paring kultens mening och motivering aumlr inkorrekt men

boumlr uppraumlttharingllas av sociala och politiska skaumll Kultens syfte anses ju gemen-

ligen vara att paringverka gudarna offer boumlner och andra rituella handlingar

tjaumlnar till att blidka dem att faring dem att avvaumlnda olyckor och hot och att ge

framgaringng och vaumllstaringnd i foumlrekommande fall att ingripa mot fiender och

ovaumlnner35 Men den filosofiska gudsbilden staringr genomgaringende oavsett inrikt-

ning i mer eller mindre uppenbar motsats till den foumlrestaumlllning om gudarna

som den gaumlngse synen paring kultens funktion implicerar Enligt filosofisk teo-

logi aumlr det inte moumljligt att paringverka gudomen till konkreta ingripanden och

aringtgaumlrder antingen daumlrfoumlr att guds plan ligger fast eller daumlrfoumlr att gud under

alla omstaumlndigheter styr vaumlrldens garingng med dess baumlsta som maringl (helhetens

baumlsta som den enskilde har att foga sig efter)36 eller baringde-och som hos stoi-

kerna En annan variant saumlger att gudomen inte alls engagerar sig i maumlnni-

skornas vaumlrld vilket naturligtvis a priori utesluter varje moumljlighet till paringver-

kan Detta var epikureacuteernas position men motsvarande anses ndash mutatis mu-

tandis ndash gaumllla ocksaring foumlr Aristoteles37 Kulthandlingarna som saringdana ifraringga-

saumltts inte men de har inte till syfte att foumlrsoumlka utverka foumlrmaringner av gudomen

eller aumlndra paring den gudomliga planens garingng utan aumlr till foumlr att hedra och glaumldja

gudarna samt foumlr medborgarnas gemensamma avkoppling38 Men samtidigt

raringder misstanken att folk i allmaumlnhet inte har foumlrmaringgan eller moumljligen inte

viljan att raumltta sig efter samhaumlllets elementaumlra krav paring socialt och moraliskt

beteende om de inte kaumlnner sig staumlndigt iakttagna av gudar som med kraft

ingriper mot brott och oraumltt och beloumlnar ett moraliskt och gudfruktigt bete-

ende Haumlr har teorin om de forna listiga politikerna sin plats De skall ha

uppfunnit den antropomorfa gudsbilden just daumlrfoumlr att den skulle tillgodose

behovet av en alternativ gudsbild laumlmpad att understoumldja de foumlr allmaumlnheten

nyttiga (men teologiskt delvis helt felaktiga) foumlrestaumlllningarna om kultens

funktion Den filosofiska gudsbilden (som daring i respektive form givetvis

ocksaring tillskrivs de foumlrmenta uppfinnarna) foumlrutsaumltts daumlremot inte kunna fun-

gera tillfredsstaumlllande som socialt paringtryckningsmedel39

En modell av detta slag foumlresvaumlvar av allt att doumlma Aristoteles i foumlljande

passage i Metafysikens 12e bok

Det har traderats i mytisk form fraringn maumlnniskorna i urgamla tider till sentiden

att dessa [se daumlrom nedan] aumlr gudar och att det gudomliga omsluter hela kos-


mos Resten bestaringr av osanna tillaumlgg som har lagts till med tanke paring vad som

kan foumlrmaring att oumlvertyga de maringnga och fraumlmja lagarna och det allmaumlnna baumlsta

Man saumlger naumlmligen baringde att de har maumlnsklig gestalt och att de liknar vissa

djur plus en del annat i samma stil40

Staumlllet inneharingller flera oklarheter och foumlrharingllandet till texten i det foumlregaring-

ende aumlr osaumlkert41 Klart aumlr i varje fall att den antropomorfa formen houmlr till de

osanna tillaumlggen Dessa sekundaumlra tillaumlgg skall vi enligt texten i det foumlljande

bortse ifraringn medan den ursprungliga kaumlrnan de forna maumlnniskornas uppfatt-

ning om att det haumlr var gudar daumlremot foumlrtjaumlnar varingrt gillande Tyvaumlrr aumlr det

oklart vilka dessa gudar aumlr De tvaring foumlrslag som kan motiveras med ledning

av texten i det foumlregaringende innebaumlr att det roumlr sig antingen om himlakroppar-

na42 som lite tidigare i kapitlet ndash 12 8 1074 a 30 ndash kallas foumlr θεῖα σώματα

rdquogudomliga vaumlsenrdquo eller om de primaumlra eviga och oroumlrliga okroppsliga sub-

stanser som enligt resonemanget tidigare i kapitlet aumlr de foumlrsta orsakerna till

sfaumlrernas och daumlrmed ocksaring planeternas roumlrelser (1073 a 30ff saumlrskilt 1074 a

14ndash17) Att det skulle vara de senare som avses faringr stoumld av att Aristoteles

strax efter de sista orden i varingrt citat ovan anvaumlnder termen αἱ πρῶται οὐσίαι

rdquode foumlrsta substansernardquo Baringda tolkningarna stoumlter dock paring svaringrigheter Foumlr

rimligen maringste vi utgaring ifraringn att de haumlr gudarna som sekundaumlrt har faringtt gaumllla

som antropomorfa aumlr desamma som kultgudarna Men kult till himlakrop-

parna houmlrde inte till det vanliga i all synnerhet inte i Aten ndash aumlven om det var

en utbredd foumlrestaumlllning att de var gudomliga (Aristoteles sjaumllv kallar dem

som vi saringg θεῖα σώματα gudomliga vaumlsen) och planeterna var paring Aristote-

lesrsquo tid aumlnnu inte identifierade med olympierna som borde innefattas haumlr43

Foumlr det andra alternativet gaumlller liknande problem denna tolkning skulle

innebaumlra att dessa okroppsliga substanser som redan de forna maumlnniskorna

betraktade som gudar skulle vara desamma som sedermera kommit att vara

foumlremaringl foumlr den traditionella kulten naringgot som knappast har stoumld i Aristote-

lesrsquo skrifter i oumlvrigt En ytterligare komplicerande faktor foumlr denna senare

tolkning aumlr att Aristoteles endast haumlr (alltsaring i kap 128) talar om foumlrsta sub-

stanser i pluralis i oumlvrigt talas det bara om en saringdan substans ndash den evige

immaterielle rdquooroumlrde roumlrarenrdquo som aumlr ren aktualitet och ger upphov till all

roumlrelse utan att sjaumllv roumlra sig44 Av denne som beskrives som gud dvs den

houmlgsta gudomen beror hela alltet inte daumlrfoumlr att han sjaumllv aktivt driver det

utan daumlrfoumlr att det laumlngtar efter honom och straumlvar efter att efterlikna honom

Hans egen verksamhet bestaringr uteslutande i att taumlnka naumlrmare bestaumlmt i att

taumlnka sig sjaumllv (127 1072 b 20 129 1074 b 33) Det foumlrefaller klart att en

saringdan gudom inte engagerar sig i maumlnniskornas liv och Aristoteles blev daumlr-

foumlr kritiserad foumlr att inte ge utrymme aringt gudomlig foumlrsyn45 Att han paring ett par

staumlllen i Nichomachiska etiken aumlndaring uttalar sig paring ett saumltt som snarare tyder

paring en acceptans av den syn kulten foumlrutsaumltter46 paringverkade inte vaumlsentligt



bilden aumlven om det fanns de som hade en mera modifierad uppfattning47 I

den moderna forskningen haumlvdas det gaumlrna i den maringn de avvikande staumlllena i

Nichomachiska etiken oumlverhuvud taget diskuteras att de inte skall uppfattas

som allvarligt menade inlaumlgg i fraringgan utan som tillfaumllliga argumentationspo-

sitioner48 Samtidigt staringr det klart att Aristoteles har betraktat religionen och

kulten som en sjaumllvklar och grundlaumlggande institution i stadsstaten en obli-

gatorisk del av alla medborgares sociala liv49 Varingr passage i Metafysiken 128

tyder i varje fall paring att Aristoteles kan ha omfattat en ideologi av just det slag

som jag har beskrivit ovan i boumlrjan av avsnittet Saringvaumll den bild av gudomen

som i oumlvrigt framtraumlder i Metafysiken som den kritik som riktades mot

Aristoteles understoumldjer i sin tur detta antagande

Det mest explicita uttrycket foumlr en ursprungsuppfattning av det slag vi haumlr

talar om foumlreligger paring ett staumllle i Ciceros Om gudarnas vaumlsen ett verk vi

redan har stiftat bekantskap med I foumlrsta boken laringter Cicero en romersk

epikureacute redogoumlra foumlr sin skolas gudsbild varparing en annan laumlrd romare Aure-

lius Cotta sjaumllv skeptiker upptraumlder och kritiserar vad som just har sagts50

Cotta anser epikureacuteernas oumlvertygelse att gudarna till sin gestalt liknar maumlnni-

skorna befaumlngd och bemoumlter den med en invaumlndning som i utgaringvorna lyder saring

haumlr

Vem har naringgonsin naumlr han funderat oumlver saker och ting varit saring blind att han

inte har insett att den maumlnskliga formen har givits aringt gudarna antingen genom

naringgon beraumlkning av kloka maumln foumlr att laumlttare faring de obildade att laumlmna sitt omo-

raliska liv och i staumlllet vaumlnda sig till kulten av gudarna eller ocksaring av vidske-

pelse foumlr att det skulle finnas gudabilder som de kunde tillbedja och daumlrvid

tro att de naumlrmade sig gudarna sjaumllva51

Enligt utgaringvorna (och handskrifterna) laumlmnar Aurelius Cotta haumlr saringlunda tvaring

foumlrslag till hur den antropomorfa gudsbilden har uppkommit Den spraringkliga

formen (aut aut) tyder paring att de baringda foumlrslagen utesluter varandra Det

finns dock all anledning att vara skeptisk till ordalydelsen eftersom det andra

foumlrslaget aumlr motsaumlgelsefullt och ger en bild av rdquofolketrdquo som inte oumlverens-

staumlmmer med naringgonting jag kaumlnner till Jag misstaumlnker att avsikten snarare aumlr

att saumlga foumlljande


inte har insett att den maumlnskliga formen har givits aringt gudarna genom naringgon

beraumlkning av kloka maumln antingen foumlr att laumlttare faring de obildade att laumlmna sitt

omoraliska liv och i staumlllet vaumlnda sig till kulten av gudarna eller ocksaring foumlr att

det skulle finnas gudabilder som de kunde tillbedja och i sin vidskepelse tro

att de naumlrmade sig gudarna sjaumllva52


Med en saringdan lydelse aumlr baringda leden aut aut (rdquoantingen ellerrdquo) underord-

nade consilio quodam sapientium rdquogenom naringgon beraumlkning av kloka maumlnrdquo

dvs de kloka maumlnnen aumlr initiativtagare i det andra fallet ocksaring I detta senare

fall sammanfaller uppfinnandet av den antropomorfa gudsbilden med infouml-

randet av seden att staumllla upp antropomorfa gudabilder Det aumlr mycket mera

sannolikt att Cicero har velat saumlga att politikerna skulle ha kunnat foumlrutse

och daumlrfoumlr medvetet kalkylerat med att folket skulle kunna komma att tro att

gudabilderna man staumlllde upp var gudarna sjaumllva53 aumln att hans avsikt har varit

att tillskriva folket sjaumllvt initiativet till de antropomorfa gudabilderna Rimli-

gen kan inga andra aumln just folket vara menade som subjekt under begreppet

rsquovidskepelsersquo Detta redan fraringn boumlrjan osannolika scenario framtraumlder som saring

mycket mindre plausibelt genom att det foumlrefaller som om man redan s a s paring

konceptionsstadiet skulle ha identifierat bilderna och gudarna Att naringgon

skulle ha foumlrestaumlllt sig att baringde gudabilderna och den antropomorfa gudsbil-

den som saringdan skulle ha tillkommit samtidigt paring folkets initiativ som daumlrvid

dessutom skulle ha foumlregripit eller planerat den aumlnnu inte i verkligheten reali-

serade vanfoumlrestaumlllningen att en kultstaty aumlr identisk med guden sjaumllv aumlr inte

troligt Varhelst annars den antropomorfa gudsbilden antas ha sitt ursprung

hos rdquofolketrdquo (rdquode maringngardquo rdquode obildaderdquo rdquohopenrdquo) skall den ha uppstaringtt

spontant (alltsaring rdquoav misstagrdquo) Daumlrtill kommer att valmoumljligheten mellan tvaring

saring vitt skilda alternativ som den traderade versionen innebaumlr rimmar daringligt

med den tvaumlrsaumlkra upptakten rdquoVem har naringgonsin varit saring blind att han inte

har insettrdquo

Aringren 46ndash44 var foumlr Ciceros del en tid av hektisk och febril skrivverksam-

het Oumlver ett dussin av hans filosofiska verk har tillkommit under denna pe-

riod daumlribland Om gudarnas vaumlsen54 Jag kan inte vaumlrja mig mot misstanken

att vi i det citerade avsnittet ser exempel paring den flyktighet och bristande be-

arbetning som bevisligen praumlglar detta verk Mitt foumlrslag till textgestaltning

innebaumlr transponering av tvaring ord dels det foumlrsta aut dels ablativen superstit-

ione Min poaumlng aumlr alltsaring att det handlar om flyktighetsfel fraringn foumlrfattarens

sida55 Dock vore tanken att den felaktiga transpositionen har uppstaringtt under

traderingens garingng knappast uppseendevaumlckande i synnerhet inte foumlr det

foumlrsta aut

Vaumll att maumlrka aumlr det enligt Cottas modell inte religionen eller gudstron

som saringdan dvs gudarnas existens som uppfinnes Det som aumlr uppfunnet

(eller tillagt) aumlr den antropomorfa gudsbilden som i det andra ledet i Cottas

foumlrslag dessutom aumlr direkt kopplat till infoumlrandet av gudabilderna i maumlnsklig

gestalt Dessa baringda staringndpunkter blandas ofta ihop Cottas foumlrslag naumlmns inte

saumlllan i sekundaumlrlitteraturen tillsammans med ett avsnitt ur ett attiskt drama

som tidigare allmaumlnt tillskrivits Kritias en av de trettio tyrannerna i Aten

men som numera ofta anses tillhoumlra ett satyrspel av Euripides En av rollge-

stalterna daumlr foumlretraumlder den uppfattningen att gudarna oumlht inte existerar



utan aumlr ett paringhitt av forna statsmaumln i socialt och politiskt syfte De fann paring

den lysande ideacuten med gudarna och laringtsades att de hade sitt hemvist i himlen

och vakade oumlver allt och alla foumlr att lura sina undersaringtar att tro att de var

staumlndigt paringpassade56 Sammanstaumlllningen aumlr missvisande I Cottas foumlrslag

ifraringgasaumltts inte gudarnas existens som fallet aumlr i dramafragmentet57 i frag-

mentet saumlgs aring andra sidan ingenting om den antropomorfa gudsbilden Ge-

mensamt foumlr baringda haringllningarna aumlr tanken att folk i allmaumlnhet behoumlver kaumlnna

sig oumlvervakade foumlr att uppfoumlra sig hyggligt

3 Sammanfattning och utblick

Foumlrharingllandet till den teologiska sanningen aumlr det huvudkriterium jag anvaumln-

der naumlr jag foumlrsoumlker kategorisera de antika teorierna om den antropomorfa

gudsbildens uppkomst Detta foumlrfarande genererar tvaring huvudgrupper en som

omfattar modeller enligt vilka den antropomorfa gudsbilden anses som teo-

logiskt felaktig och en daumlr grundmodellen innebaumlr att denna gudsbild anses

foumlrmedla ett korrekt teologiskt sanningsinneharingll i oumlverfoumlrd bemaumlrkelse Vi

har studerat exempel ur baringda huvudkategorierna

De modeller som betraktar den antropomorfa gudsbilden som felaktig foumlr-

delar sig i sin tur paring tvaring undergrupper varav den ena foumlrutsaumltter spontan upp-

komst medan den andra foumlrutsaumltter ett medvetet initiativ Daumlremot finner jag

inga tecken paring att en teori enligt den andra huvudkategorin den om att gu-

darnas maumlnskliga gestalt foumlrmedlar teologisk sanning i oumlverfoumlrd bemaumlrkelse

skulle ha kunnat uppstaring spontant Med andra ord den som anser att den an-

tropomorfa gudsbilden har uppstaringtt spontant anser ocksaring att den aumlr teologiskt

felaktig Och det aumlr ndash foumlrstarings ndash folkets fel Den antika filosofin aumlr oftast ofoumlr-

baumltterligt elitistisk

Den epikureiska staringndpunkten ndash som ju haumlvdar att den antropomorfa

gudsbilden aumlr teologiskt korrekt i bokstavlig mening ndash faller i princip utanfoumlr

min undersoumlkning Eftersom gudarnas maumlnskliga gestalt enligt epikureacuteernas

saumltt att se aumlr empiriskt saumlkrad finns ingen plats foumlr naringgon annan ursprungste-

ori aumln den om hur maumlnniskorna har kommit till insikt om den korrekta guds-

bilden58

Vid sidan av huvudkategorierna finner vi ytterligare en modell som jag

behandlar i en kategori foumlr sig Det handlar om den sk euhemerismen59 Den

vaumlljer att garing en helt annan och foumlr antika foumlrharingllanden mycket radikal vaumlg att

de olympiska gudarna framstaumllls i maumlnsklig gestalt foumlrklaras med att de helt

enkelt en garingng har varit maumlnniskor Zeus och de andra olympierna var en

garingng maumlktiga maumln och kvinnor som kom att dyrkas som gudar Att denna

modell i vetenskapen aldrig har definierats som ett foumlrsoumlk att foumlrklara hur

foumlrestaumlllningen om gudarnas maumlnskliga gestalt har uppkommit maringste bero paring


att man som jag har antytt i boumlrjan inte varit medveten om att det funnits en

saringdan diskurs oumlverhuvud taget Jag tror inte det aumlr en tillfaumlllighet att Euhe-

meros skrev sitt verk just vid samma tid som epikureacuteerna foumlrst upptraumldde

Tvaumlrtom foumlrestaumlller jag mig att han inspirerades av att fraringgan om gudarnas

maumlnskliga gestalt genom epikureacuteerna fick foumlrnyad och foumlrstaumlrkt filosofisk

relevans och daumlrfoumlr ville framstaumllla ett motfoumlrslag

Euhemerismen som teori aumlger en ooumlvertraumlffad enkelhet och konsekvens

Men detta foumlrslag att ta den maumlnskliga gestalten bokstavligt blev lika foumlga

framgaringngsrikt som epikureacuteernas modell som jag tror av evidenta skaumll Andra

modeller bygger en brygga till den traditionella kulten genom att foumlrutsaumltta

identitet mellan de traditionella gudarna och de gudomliga principerna eller

elementen i den filosofiska teologin en brygga som jag tror har varit av av-

goumlrande betydelse I Euhemerosrsquo modell faller varje moumljlighet att bygga

denna brygga till den traditionella kulten Saring aumlr det oavsett om tanken att de

forna haumlrskarna han beraumlttar om skulle ha uppnaringtt faktisk gudomlighet skulle

ha understoumltts i hans verk60 Euhemerosrsquo modell innebaumlr att de viktigaste

kultgudarna degraderas fraringn sin roll som huvudgudar (primaumlrt eviga och

odoumldliga) till att vara sekundaumlra gudar (dvs saringdana som foumlrst levat ett liv

som maumlnniskor som Herakles eller Kastor och Pollux) Har dessa gudar en

bakgrund som maumlnniskor daring kan de inte gaumllla som det gudomliga foumlrnuftet

eller som vaumlrldssjaumllen eller etern osv Detta maringste vara den avgoumlrande orsa-

ken till att modellen knappast fick naringgon genomslagskraft alls under den

pagana tiden Det raumlcker ocksaring tror jag foumlr att Euhemeros skulle faring sitt ndash i

den vetenskapliga litteraturen dock oumlverdrivna ndash rykte som rdquoateistrdquo ndash oavsett

om olympiernas (sekundaumlra) gudomlighet har bejakats i hans verk och oav-

sett vilka eventuella andra gudar som har naumlmnts

The godsrsquo human form ndash misconception meaningful symbol or political device

It is well known that ancient philosophers almost invariably thought of the

divine as not being similar to man Since the official cult they all took part in

kept presenting the gods in anthropomorphic form it is reasonable to assume

that they felt the need to reflect on how and why this image of the divine had

come into existence and had been accepted Yet the topic has gone unnoticed

by scholars no doubt partly because there is little explicit evidence in our

sources for an ongoing debate about the origins of the anthropomorphic im-

age of the divine Also it has not been realized that the attitudes to the an-

thropomorphic image of the divine do not depend on attitudes to the myths

about the anthropomorphic gods but constitute a problem in its own right that

has to be dealt with separately



The relatively low rate of explicit discussion in our texts is a sign that for

a long time one specific theory was so predominant as to be next to a com-

munis opinio According to this model the idea of gods in human shape was

a deplorable result of a linguistic misunderstanding Once in the time of

early mankind valuable and truthful accounts had circulated that described

the influence and operations of the divine in the cosmos by means of a meta-

phorical language drawing on such close and familiar source domains as

family relations sex and the human body But in the course of time people

had lost sight of the fact that all those fathers and mothers marriages and

love affairs embraces and quarrels heads and arms were to be understood

metaphorically and consequently they had come to believe in a pantheon

consisting of real fathers and mothers husbands and wives and so on

It goes without saying that nobody advocating such a theory on the origins

of the idea of anthropomorphic gods will think of the anthropomorphic im-

ages of the gods as symbols or allegories conveying philosophical truth For

this a radically different view of the origins is required It took a long time

for ancient philosophy to come up with such a theory one that held that an-

thropomorphism had been intentionally invented with the specific aim to

symbolically refer to the unrepresentable unspeakable Supreme Being In

the present article this model is illustrated by two fragments from Porphyri-

us

A third model also discussed here agrees with the latter theory in that it

is claimed that the anthropomorphic image of the divine had been intention-

ally invented According to this position however the alleged inventors are

thought to have introduced this image of the divine as a means to control and

manipulate the uncultivated many the presupposition being that an easily

understandable concept of the divine would impress the crowd far more than

the philosophically correct one

Finally the article touches upon the logically most attractive model for

explaining the origins of the anthropomorphic image of the divine This is

the theory put forth by Euhemerus according to which the anthropomorphic

gods had in fact once been human beings The scholarly debate on Euhemer-

ism is in need of thorough revision a task undertaken in my monograph in

preparation


Noter 1 Denna artikel utgoumlr en bearbetad version av presesfoumlrelaumlsning haringllen vid Nathan

Soumlderblom-saumlllskapets 70-aringrshoumlgtid den 15 januari 2011 Den sammanfattar huvud-

resultaten i min monografi Die Frage nach Berechtigung und Ursprung des anthro-

pomorphen Gottesbildes im antiken Denken (under arbete) saumlrskilt kap 3 och 5

Projektet har finansierats av Vetenskapsraringdet samt av E O Burmans docentstipen-

dium (Uppsala Universitet)

Ett tack till patristikerseminariet vid Newmaninstitutet i Uppsala och saumlrskilt till

seminariets ledare Anders Ekenberg foumlr goda raringd och insiktsfulla kommentarer vid

sammantraumldet den 2 februari 2011 daring jag hade moumljlighet att framlaumlgga den skriftliga

versionen i preliminaumlr form till diskussion Jag aumlr ocksaring skyldig Pauliina Remes och

Boumlrje Bydeacuten stort tack foumlr hjaumllp med avsnitten 22 resp 23 (se nedan anm 30 och

45) 2 Jfr till ovanstaringende reflexionerna hos Makin 1988 saumlrskilt 129ndash132 3 Steinmetz 1986 29 rdquoAllegorese der Goumlttergestalten des Volksglaubensrdquo Borg

2002 120 rdquodie Allegorisierung der olympischen Goumltterrdquo Jaeger 1967 137 om Em-

pedokles rdquoallegorical personificationsrdquo Dyck 2003 63 tillskriver stoikerna rdquothe

theory that the traditional anthropomorphic gods are an allegory for parts of the

physical worldrdquo 4 Se tex Metrodoros fraringn Lampsakos 61 DK nr 6 Zeus = Nous med haumlnvisning till

rdquoAnaxagoras anhaumlngarerdquo I papyren fraringn Derveni (col 15 ff) aumlr Zeus = luften =

Nous Empedokles 31 DK fr B 6 Hera = den livgivande jorden (mm) Jfr Diogenes

fraringn Apollonia 64 DK A 8 och C 2 Herakleitos 22 DK B 32 Xenokrates fr 15 He-

inze Om Athena och etern se Cornutus Theologia Graeca 202677 Nesselrath jfr

Augustinus De civitate dei 410

Enligt den stoiska teologin aumlr Zeus = Logos som genomstroumlmmar alltet Chrysip-

pos enligt Philodemos Om fromheten PHerc 1428 col 4 s = Henrichs 1974 s 14

Diogenes fraringn Babylon enligt samma kaumllla col 8 s 19 (Zeus aumlr identisk med kos-

mos) Detta gudomliga Logos ndash eller Pneuma ndash manifesterar sig enligt stoikerna i de

olika elementen paring olika saumltt och kallas daumlrvid vid olika ndash traditionella ndash gudanamn

som med etymologins hjaumllp tolkas som ett slags ursprungliga definitioner av

ZeusLogosPneumas verkan i just det elementet se t ex Diogenes Laeumlrtios 7147

eller Cicero Om gudarnas vaumlsen 271 Jfr nedan anm 23

Om ZeusNous i nyplatonskt taumlnkande se avsnitt 22 5 Se daumlrom vidare avsnitt 22 6 Uppfattningarna i forskningen om hur vanligt detta saumltt att se paring gudanarrativet har

varit garingr isaumlr Ett huvudtema i Struck 2004 aumlr att antika laumlsare i houmlg grad har foumlrvaumln-

tat sig att diktningen skall foumlrmedla sanning som inte aumlr omedelbart aringtkomlig paring

ytplanet En svaghet i Strucks och maringnga andras behandling av allegorisk tolkning

av antik litteratur aumlr att det inte tillraumlckligt framgaringr att den antika litteraumlra allegore-

sen till en boumlrjan undantagsloumlst och aumlven fortsaumlttningsvis till allra stoumlrsta delen

begraumlnsar sig till narrativet just om de antropomorfa gudarna och inte straumlcker sig till

andra delar av dikten Detta faktum talar foumlr att i varje fall det ursprungliga motivet

foumlr allegoresen har varit att bemoumlta kritik som kommit att riktas mot gudanarrativet

foumlr dess anstoumltliga saumltt att skildra gudarna Detta gjorde man alltsaring genom att haumlvda

att budskapet som skall foumlrmedlas i gudascenerna aumlr ett annat aumln det omedelbart



evidenta Med andra ord har allegoresen i saring fall uppstaringtt i defensivt syfte vilket

ocksaring upprepade garingnger har haumlvdats i forskningen (jfr haumlr nedan) Snabbreferat oumlver

den moderna diskussionen hos Dawson 1992 12ndash14 (med anmaumlrkningar) 7 Alltsaring som Bernard 1997 63 saumlger om den rsquostoizierendersquo el rsquosubstitutive Allego-

resersquo (Bernards egen terminologi) rdquoDer Interpret geht davon aus daszlig der Dichter

einen an sich abstrakten Sachverhalt durch Personifikation lebendiger gestaltet hat

und daszlig es daher Sache des Interpreten sein muszlig die auftretenden Schein-Personen

wieder auf ihren Sachverhalt zu reduzierenrdquo 8 Medan oumlvergripande vetenskapliga arbeten om den filosofiska synen paring den tradit-

ionella gudsbilden helt saknas har den allegoriska tolkningen av myt och diktning i

antiken alltsedan pionjaumlrarbetena av Buffiegravere 1956 och Peacutepin 1958 varit foumlremaringl foumlr

forskningens oavbrutna intresse Ur den strida stroumlmmen av moderna arbeten naumlmner

jag haumlr Ramelli amp Luchetta 2004 och Dahan amp Goulet 2005 9 Ett flagrant modernt exempel Dyck 2003 56 Jfr Primavesi 2008 257 om Em-

pedokles 10 Om den skugglike Theagenes fraringn Rhegion enligt Tatianos rdquoden foumlrste som skrev

om Homerosrdquo (500-tal f Kr se nr 8 i DK) som ofoumlrtjaumlnt brukar figurera som upp-

hovsman till seden att betrakta de traditionella gudarna som substanser och krafter i

det kosmiska skeendet se Peacutepin 1958 79 f 11 Jag kan bara beklaga att jag innan det stod klart foumlr mig att det aumlr noumldvaumlndigt att

goumlra skillnad mellan synen paring det mytologiska narrativet om de antropomorfa gudar-

na och den antropomorfa gestalten som saringdan sjaumllv delvis har anvaumlnt mig av just

denna olyckliga terminologi (1997 80 f) 12 Enligt en redan 1877 lanserad teori som har kommit till heders igen i radikaliserad

form genom standardreferensverket Long amp Sedley 1987 (vol 1144ndash149) skall

Epikuros ha haumlvdat att gudarna inte har naringgon sjaumllvstaumlndig existens utan uppstaringr

foumlrst som produkter av maumlnniskans foumlrestaumlllningar Teorin saknar stoumld i textmateri-

alet vilket maringnga garingnger har paringvisats (se saumlrskilt Mansfeld 1993) och de argument

som anfoumlrs till dess foumlrsvar av Long och Sedley motsaumlger delvis varandra (se

Wifstrand Schiebe 2003 i synnerhet 711ndash718) 13 Det handlar om ett fragment fraringn Marcus Terentius Varro Res Divinae som dis-

kuteras av Augustinus De civitate Dei 75 Jag har ingaringende behandlat fragmentet

och dess implikationer i min artikel fraringn 2006 och i min monografi kap 4 14 Vlastos 1970 101 Wright 1981 22 jfr Jaeger 1967 23 f (Anaximander) 15 Betegh 2006 626 16 Enligt traditionen blev Anaxagoras till foumlljd av sin ogudaktiga filosofi foumlremaringl foumlr

en process se tex Diogenes Laeumlrtios 212 Plutarchos Perikles 32 och Nikias 233 f

Traditionens historicitet har ibland ifraringgasatts men foumlrefaller nu i allmaumlnhet att vara

accepterad (jfr Yunis 1988 66ndash72 aring ena sidan och Curd 2007 129ndash137 aring den andra) 17 Att maumlnsklighetens baumlsta tid ligger i en laumlngesedan foumlrfluten forntid aumlr en mycket

utbredd foumlrestaumlllning i antiken De konkreta villkoren foumlr denna forna lyckotid varie-

rar naturligtvis beroende paring vilken respektive typ av livsideal som gaumlller i oumlvrigt Om

detta se Wifstrand Schiebe 1981 7 f 18 PsPlutarchos Placita philosophorum Verket har traderats bland Plutarchos skrif-

ter men anses garing tillbaka paring ett verk av en viss Aeumltios fraringn foumlrsta aringrhundradet e Kr

Jfr Meier 2000 28 f


19 Ps-Plut Placita (rsquoAeumltiosrsquo) 1610 Diels Dox 296 = SVF 2 p 30017 ff θεοῦ γὰρ ἔννοιαν ἔσχον ἀπὸ τῶν φαινομένων ἀστέρων ὁρῶντες τούτους μεγάλης συμφωνίας ὄντας αἰτίους καὶ τεταγμένως ἡμέραν τε καὶ νύκτα χειμῶνά τε καὶ θέρος ltγιγνόμεναgt ἀνατολάς τε καὶ δυσμὰς καὶ τὰ ὑπὸ τῆς γῆς ζῳογονούμενα καὶ καρπογονούμενα διὸ πατὴρ μὲν ἔδοξεν αὐτοῖς οὐρανὸς ὑπάρχειν μήτηρ δὲ γῆ τούτων δὲ ὁ μὲν πατὴρ διὰ τὸ τὰς τῶν ὑδάτων ἐκχύσεις σπερμάτων ἔχειν τάξιν ἡ δὲ μήτηρ διὰ τὸ δέχεσθαι ταῦτα καὶ τίκτειν Jag har sup-plerat texten efter Diels foumlrslag i apparaten (Dox p 255) Diels anser att frasen ἀνατολάς τε καὶ δυσμὰς har kommit in sekundaumlrt och daumlrvid foumlrtraumlngt det grammatiskt noumldvaumlndiga participet (γιγνόμενα) 20 Servius till Vergilius Aen 147 ET SOROR ET CONIUNX Physici Iovem aethe-

rem id est ignem volunt intellegi Iunonem vero aeumlrem et quoniam tenuitate haec

elementa paria sunt dixerunt esse germana Sed quoniam Iuno hoc est aeumlr subiectus

est igni id est Iovi iure superposito elemento mariti traditum nomen est 21 Se aumlven Wifstrand Schiebe 2010 22 Stoikern Lucilius Balbus hos Cicero De natura deorum 263

Alia quoque ex ratione et quidem physica magna fluxit multitudo deorum qui

induti specie humana fabulas poetis suppeditaverunt hominum autem vitam su-

perstitione omni referserunt 23 Det senare foumlrfarandet utgaringr fraringn oumlvertygelsen att gudarnas namn en garingng skapats

som ett slags definitioner eller beskrivningar De anses daumlrfoumlr baumlra paring vaumlrdefull in-

formation om den forna gudsbilden som man foumlrvaumlntar sig kunna aringtervinna genom

etymologisk analys trots de eventuella senare ljudfoumlraumlndringar som kan ha bidragit

till att foumlrvanska den ursprungliga formen (Jfr anm 4 mot slutet) 24 Lucilius Balbus hos Cicero De natura deorum 270f Videtisne igitur ut a physi-

cis rebus bene atque utiliter inventis tracta ratio sit ad commenticios et fictos deos

Quae res genuit falsas opiniones erroresque turbulentos et superstitiones paene

aniles Et formae enim nobis deorum et aetates et vestitus ornatusque noti sunt gen-

era praeterea coniugia cognationes omniaque traducta ad similitudinem inbecillita-

tis humanae Nam et perturbatis animis inducuntur accepimus enim deorum cupidi-

tates aegritudines iracundias nec vero ut fabulae ferunt bellis proeliisque caru-

erunt nec solum ut apud Homerum cum duo exercitus contrarios alii dei ex alia

parte defenderent sed etiam ut cum Titanis ut cum Gigantibus sua propria bella

gesserunt Haec et dicuntur et creduntur stultissime et plena sunt futtilitatis sum-

maeque levitatis 25 Euripides fr 941 Nauck (eftersom fragmentet finns rapporterat i sin ursprungliga

form i flera andra kaumlllor anfoumlr jag det haumlr paring grekiska och inte i Ciceros latinska

oumlversaumlttning) ὁρᾷς τὸν ὑψοῦ τόνδ᾽ ἄπειρον αἰθέρα καὶ γῆν πέριξ ἔχονθ᾽ ὑγραῖς ἐν

ἀγκάλαις τοῦτον νόμιζε Ζῆνα τόνδ᾽ ἡγοῦ θεόν Laumlgg saumlrskilt maumlrke till den betonade

uppmaningen i slutet av citatet det haumlr aumlr den riktige Zeus i motsats till kultens

framstaumlllning av honom 26 Jfr ovan (vid anm 13) 27 Porphyrios har inte explicit utvecklat den tanke som ligger till grund foumlr valet av

den maumlnskliga gestalten som visuellt uttryck foumlr gudomen Ideacuten aumlr den att det aumlr

motiverat att anvaumlnda sig av den maumlnskliga formen daumlrfoumlr att gud och maumlnniska aumlr

beslaumlktade Maumlnniskan aumlr ju det enda kaumlnda vaumlsen paring jorden som besitter de gudom-

liga egenskaperna tankefoumlrmaringga och foumlrnuft (jfr Dion fraringn Prusa or 1277) 28 Porphyrios De simulacris fr 352 Smith (slutet av 200-tal e Kr) = Eusebios

Praeparatio euangelica 373 καὶ ἀνθρωποειδεῖς μὲν ἀπετύπουν τοὺς θεοὺς ὅτι



λογικὸν τὸ θεῖον καλοὺς δὲ ὅτι κάλλος ἐν ἐκείνοις ἀκήρατον διαφόροις δὲ σχήμασιν καὶ

ἡλικίαις καθέδραις τε καὶ στάσεσιν καὶ ἀμφιάσεσιν καὶ τοὺς μὲν ἄρρενας τὰς δὲ θηλείας καὶ

παρθένους καὶ ἐφήβους ἢ γάμου πείραν εἰληφότας εἰς παράστασιν αὐτῶν τῆς διαφορᾶς 29 Porphyrios De simulacris fr 354 Smith = Eusebios Praeparatio euangelica 395 Ἀνθρωπόμορφον δὲ τοῦ Διὸς τὸ δείκελον πεποιήκασιν ὅτι νοῦς ἦν καθ᾽ ὃν ἐδημιούργει καὶ

λόγοις σπερματικοῖς ἀπετέλει τὰ πάντα κάθηται δέ τὸ ἑδραῖον τῆς δυνάμεως αἰνιττόμενος

γυμνὰ δὲ ἔχει τὰ ἄνω ὅτι φανερὸς ἐν τοῖς νοεροῖς καὶ τοῖς οὐρανίοις τοῦ κόσμου μέρεσίν

ἐστιν σκέπεται δὲ αὐτῷ τὰ πρόσθια ὅτι ἀφανὴς τοῖς κάτω κεκρυμμένοις ἔχει δὲ τῇ μὲν λαιᾷ

τὸ σκῆπτρον καθ᾽ ὃ μάλιστα τῶν τοῦ σώματος μερῶν τὸ ἡγεμονικώτατόν τε καὶ νοερώτατον

ὑποικουρεῖ σπλάγχνον ἡ καρδία βασιλεὺς γὰρ τοῦ κόσμου ὁ δημιουργικὸς νοῦς προτείνει δὲ

τῇ δεξιᾷ ἢ ἀετόν ὅτι κρατεῖ τῶν ἀεροπόρων θεῶν ὡς τῶν μεταρσίων ὀρνέων ὁ ἀετός ἢ

Νίκην ὅτι νενίκηκεν αὐτὸς πάντα Med rdquode intellektiva och himmelska delarna av kos-

mosrdquo foumlrstarings den laumlgsta metafysiska nivaringn och den houmlgsta nivaringn av sinnevaumlrlden jfr

daumlrom naumlrmare i min monografi avsnitt 531 30 Jag foumlljer gaumlllande kutym i den vetenskapliga diskussionen om platonismen och

aringterger haumlr Nous med rdquoIntellektetrdquo Paring svenska har Nous just hos platonikerna tidi-

gare gaumlrna aringtergivits som rdquoAndenrdquo Zeus-Nous aumlr haumlr transcendent i den tidiga gre-

kiska filosofin daumlremot immanent Zeus-Logos i stoiskt taumlnkande aumlr immanent och

materiell Jfr ovan anm 4

En foumlrharingllandevis laumlttillgaumlnglig modern sammanfattning av nyplatonsk vaumlrldsbild

finner man i Remes 2008 se saumlrskilt 47ndash58 (Plotinos) Jag vill tacka Pauliina Remes

foumlr granskning av och vaumlrdefulla kommentarer till min framstaumlllning om Porphyrios-

fragmenten 31 Den svenska termen rdquofoumlrnuftsfroumlnrdquo har jag laringnat fraringn Gunnar Aspelins redogoumlrelse

foumlr den stoiska fysiken daumlr detta begrepp foumlrst dyker upp (Aspelin 1991 145) Om

den nyplatonska inneboumlrden av begreppet λόγοι σπερματικοί se Remes 2008 57 78

och 83 32 Som i Dion von Prusa or 12 (Olympikos) sect 59 f Maximos fraringn Tyros or 22 33 Jfr ovan anm 13 34 Augustinus De civitate dei 427 jfr 431 35 Jfr Yunis 1988 38ndash58 om rdquothe three fundamental beliefs of Athenian polis relig-

ionrdquo 1 gudarna finns 2 gudarna engagerar sig i maumlnniskornas liv 3 rdquoreciprocity

between med and godsrdquo 36 Platon Lagarna 10 903 bndashd Vaumll att maumlrka foumlljer inte av Platons position att den

enskildes foumlrharingllningssaumltt inte spelar naringgon roll Ett raumlttraringdigt liv faringr sin beloumlning om

inte foumlrr saring efter doumlden liksom ett moraliskt foumlrkastligt liv bestraffas (jfr ibid 905 andash

b) 37 Dock aumlr bilden oklar se haumlr nedan i det foumlljande En koncis oumlverblick oumlver de

filosofiska positionerna i fraringgan ger Frede 2002 (saumlrskilt s 85ndash95) 38 Platon Lagarna 653 d 771 d Aristoteles Nichomachiska etiken 89 1160 a 20ndash

25 39 Intressant och betecknande aumlr en notis i en liten handbok fraringn slutet av 200-talet e

Kr av rhetorn Menander som bl a ger foumlreskrifter foumlr hur man foumlrfattar hymner och

boumlner till gudarna Hymner med rdquofysisktrdquo inneharingll ndash som att Apollon aumlr solen Hera

aumlr luften osv ndash rdquoboumlr man noga oumlvervaka och inte sprida bland folkets stora massa

eftersom de inte verkar trovaumlrdiga foumlr allmaumlnheten utan snarast vaumlcker loumljerdquo (Me-

nander Rhetor Russell amp Wilson 1981 14 f ἐπιτηρεῖν δὲ χρὴ καὶ μὴ εἰς τὸν πολὺν


ὄχλον καὶ δῆμον ἐκφέρειν τοὺς τοιούτους ὕμνους ἀπιθανώτεροι γὰρ καὶ καταγελαστικώτεροι

τοῖς πόλλοις φαίνονται)

De enda som principiellt tog avstaringnd fraringn tanken att det aumlr laumlmpligt att sprida en

felaktig gudsbild var intresssant nog epikureacuteerna som ju omfattade ideacuten om gudar-

nas maumlnskliga gestalt men samtidigt foumlrnekade varje inblandning fraringn gudarnas sida i

maumlnniskornas vaumlrld Se t ex Philodemos Om fromheten (= Obbink 1996) kol 71

2032ndash2042 och kol 74ndash75 2145ndash2182 och jfr Obbinks kommentar s 566 och 572 f 40 Arist Met 128 1074 a 38 ndash 1074 b 8 παραδέδοται δὲ παρὰ τῶν ἀρχαίων καὶ

παμπαλαίων ἐν μύθου σχήματι καταλελειμμένα τοῖς ὕστερον ὅτι θεοί τέ εἰσιν οὗτοι καί

περιέχει τὸ θεῖον τὴν ὅλην φύσιν τὰ δὲ λοιπὰ μυθικῶς ἤδη προσῆκται πρὸς τὴν πειθὼ τῶν

πολλῶν καὶ πρὸς τὴν εἰς τοὺς νόμους καὶ τὸ συμφέρον χρῆσιν ἀνθρωποειδεῖς τε γὰρ τούτους

καὶ τῶν ἄλλων ζῴων ὁμοίους τισὶ λέγουσι καὶ τούτοις ἕτερα ἀκόλουθα καὶ παραπλήσια τοῖς

εἰρημένοις 41 Detta rdquoatt de liknar vissa djurrdquo skulle kunna syfta paring den egyptiska seden att fram-

staumllla vissa gudar i (mer eller mindre) theriomorf gestalt dock tyder den naumlrmaste

kontexten paring att det boumlr handla endast om grekiska foumlrestaumlllningar (jfr Lloyd 2000

269) 42 Se t ex Lloyd 2000 268 43 Vi ser redan hos Platon (Timaios 38 d) och daumlrefter hos Aristoteles i varingrt kapitel av

Metafysiken (128 1073 b 31 f) och i De caelo 212 292 a 5 att de benaumlmns efter

olympiska gudar men de kallas daring foumlr rsquoZeus stjaumlrnarsquo rsquoAres stjaumlrnarsquo osv Foumlrst betyd-

ligt senare heter de Zeus Ares Kronos osv Jfr Cumont 1935 11ndash13 samt dens

2000 39ndash41 44 Om problemet en eller flera rdquooroumlrda roumlrarerdquo se t ex Sharples 2002 a 7 f 45 Se daumlrom Sharples 2002a saumlrskilt 11 ff Den bild som dominerar i senantiken aumlr

den att den gudomliga foumlrsynen enligt Aristoteles inte straumlcker sig nedanfoumlr himmel-

sfaumlrerna (Diogenes Laeumlrtios 532 Ps Plut Placita (rsquoAeumltiosrsquo) 234 Diels Dox 330

Epiphanios Adv haer Diels Dox 59211 ff) se dock aumlven nedan anm 47 Jfr ocksaring

Bydeacuten 2013 Ett varmt tack till Boumlrje Bydeacuten foumlr klargoumlrande skriftvaumlxling i fraringgan

Jag vill ocksaring haumlnvisa till den koncisa redogoumlrelsen i Sharples 2010 206ndash210 46 NE 108 1179 a 22ndash30 rdquoDet aumlr rimligt att taumlnka sig att den som lever och verkar

enligt foumlrnuftet och tjaumlnar detta aumlr den som befinner sig i den baumlsta situationen och

aumlr mest kaumlr foumlr gudarna Ty om maumlnskliga angelaumlgenheter aumlr foumlremaringl foumlr gudomlig

omsorg vilket anses vara fallet aumlr det ocksaring troligt att de dvs gudarna baringde glaumlder

sig aringt det som aumlr baumlst och naumlrmast beslaumlktat med dem sjaumllva (vilket skulle vara foumlr-

nuftet) och beloumlnar dem som aumllskar detta mest av allt och voumlrdar det eftersom dessa

ju bemoumldar sig om det som aumlr dem sjaumllva dvs gudarna kaumlrt och handlar raumltt och

aumldelt Att allt detta i saumlrskilt houmlg grad gaumlller foumlr den vise staringr klart Alltsaring borde

denne vara gudarna mest kaumlrrdquo (ὁ δὲ κατὰ νοῦν ἐνεργῶν καὶ τοῦτον θεραπεύων καὶ

διακείμενος ἄριστα καὶ θεοφιλέστατος ἔοικεν εἰ γάρ τις ἐπιμέλεια τῶν ἀνθρωπίνων ὑπὸ τῶν

θεῶν γίνεται ὥσπερ δοκεῖ καὶ εἴη ἂν εὔλογον χαίρειν τε αὐτους τῷ ἀρίστῳ καὶ συγγενεστάτῳ

(τοῦτο δ᾽ ἂν εἴη ὁ νοῦς) καὶ τοὺς ἀγαπῶντας μάλιστα τοῦτο καὶ τιμῶντας ἀντευποιεῖν ὡς τῶν

φίλων αὐτοῖς ἐπιμελουμένους καὶ ὀρθῶς τε καὶ καλῶς πράττοντας ὅτι δὲ πάντα ταῦτα τῷ

σοφῷ μάλισθ᾽ ὑπάρχει οὐκ ἄδηλον θεοφιλέστατος ἄρα) Jfr aumlven NE 19 1099 b 11ndash13

Se ocksaring Eudemiska etiken 710 1242 a 32ndash35 47 Alexander fraringn Afrodisias (ca 200 e Kr) foumlrespraringkade en tolkning som garingr ut paring

att den gudomliga foumlrsynen verkar aumlven i den sublunaumlra sfaumlren men att den endast



gaumlller omsorg om arternas bestaringende en tolkning som inte blev utan inflytande (se

Sharples 2002 a 30ndash36 och 2002 b saumlrskilt 8 och 12ndash16) Ingen gick dock saring laringngt

som att haumlvda att Aristoteles skulle ha menat att den gudomliga foumlrsynen straumlcker

sig till individnivaring 48 Se tex Natali 1994 191 Foumlrsiktigare Sharples 2002 11ndash12 Det skall tillaumlggas

att samma kapitel i Nichomachiska etiken (NE 108 1178 b 8ndash22) inneharingller ett

avsnitt som brukar tolkas i samma anda som relevanta delar av Metafysiken Det aumlr

inte utan orsak som Aristoteles syn paring gud och det gudomliga aumlr foumlremaringl foumlr oaumlndliga

kontroverser i forskningen 49 Se Arist pol 79 1329 a 29ndash34 Topica 111 105 a 7 NE 42 1122b 20ndash23 och 89

1160 a 19ndash27 pol 511 1314 b 38ndash1315 a 4 ibid 68 1322 b 18ndash37 och 78 1328 b

11ndash22 50 Motsvarande gaumlller f ouml om Balbus foumlredrag hela tredje boken av Om gudarnas

vaumlsen utgoumlrs av Cottas kritik av den stoiska teologin 51 Cicero De natura deorum 177 rdquoOmnino quis tam caecus in contemplandis rebus

umquam fuit ut non videret species istas hominum collatas in deos aut consilio

quodam sapientium quo facilius animos imperitorum ad deorum cultum a vitae

pravitate converterent aut superstitione ut essent simulacra quae venerantes deos

ipsos se adire crederentrdquo 52 Paring latin Omnino quis tam caecus in contemplandis rebus umquam fuit ut non

videret species istas hominum collatas in deos consilio quodam sapientium aut quo

facilius animos imperitorum ad deorum cultum a vitae pravitate converterent aut ut

essent simulacra quae venerantes deos ipsos se adire superstitione crederent Ut-

foumlrlig motivering foumlr mitt foumlrslag ges i min monografi avsnitt 3211 53 Ett saringdant foumlrharingllningssaumltt kritiseras ibland i texterna och har rimligen varit vanligt

foumlrekommande Varingrt foumlrsta belaumlgg paring kritik av denna vanfoumlrestaumlllning kommer fraringn

Herakleitos (22 DK fr B 5) 54 Vilket paringpekas av McKirahan 1996 865 n 1 55 Utfoumlrlig diskussion av olika moumljliheter i min monografi avsnitt 314 och 3211 56 TrGF 1 nr 43 (Kritias) fr 19 = Sextus Emp Adversus mathematicos 954

(Kritias) Aeumltios Plac 172 Dox p 298 (Euripides) Om foumlrfattarproblemet se t ex

Dihle 1977 57 Det slags teori som ligger till grund foumlr dramafragmentet diskuteras av Cotta

laumlngre fram (De natura deorum 1118) 58 Se kapitel 2 i min monografi (ovan anm 1) 59 Se min monografi kapitel 6 Jaumlmfoumlr aumlven min artikel 2014 60 Att den fiktiva jag-form Euhemeros gav sin (fragmentariskt traderade) beraumlttelse

staumlller till problem foumlr bedoumlmningen av fragmenten har helt och haringllet foumlrbisetts

Saringvitt jag kan se garingr det inte att med saumlkerhet avgoumlra av varingr evidens huruvida jag-

beraumlttaren staumlller sig bakom den bild av de forna haumlrskarna som foumlrutsaumltts i den

pseudoepigrafiska dokumentation som framlaumlggs naumlmligen att dessa de facto efter

sin doumld uppnaringtt gudomlig status eller om han tar avstaringnd fraringn den Denna problema-

tik diskuterar jag i min monografi avsnitt 63


Bibliografi

Text- och fragmentsamlingar

DK Diels H Die Fragmente der Vorsokratiker 7 uppl utg av W Kranz

Berlin 1954 (el senare)

Dox Doxographi Graeci utg av H Diels 2a uppl 1929 (el senare) Leip-

zig und Berlin

Porphyrios fragment Porphyrii philosophi fragmenta utg av A Smith

Stuttgart amp Leipzig 1993

SVF Stoicorum Veterum Fragmenta utg av J von Arnim Leipzig 1903 och

1905 Indices 1924 (repr eftertryck Stuttgart 1968)

TrGF Tragicorum Graecorum Fragmenta vol 1 utg av B Snell Goumlttingen

1971

Tragicorum Graecorum fragmenta utg av A Nauck Leipzig 1889

Xenokrates fragment Xenokrates Darstellung der Lehre und Sammlung der

Fragmente av R Heinze Hildesheim 1965

Annan litteratur

Aspelin G 1991 Tankens vaumlgar En oumlversikt oumlver filosofins utveckling

(ofoumlraumlndrat nytryck av originalutgaringvan Stockholm 1958) Lund

Bernard W 1997 rsquoZwei verschiedene Methoden der Allegorese in der Anti-

kersquo Die Allegorese des antiken Mythos utg av H-J Horn och H Wal-

ter Wiesbaden 63ndash83

Betegh G 2006 rsquoGreek Philosophy and Religionrsquo A Companion to Ancient

Philosophy (Blackwell Companions to Philosophy) utg av M L Gill

amp P Pellegrin Malden Oxford and Victoria 625ndash639

Borg B E 2002 Der Logos des Mythos Allegorien und Personifikationen

in der fruumlhen griechischen Kunst Muumlnchen

Buffiegravere F 1956 Les mythes drsquoHomegravere et la penseacutee grecque Paris

Bydeacuten B 2013 rsquorsquoNo Prince of Perfectionlsquo Byzantine anti-Aristotelianism

from the Patristic Period to Plethorsquo Power and Subversion in Byzanti-

um utg av D Angelov amp M Saxby Farnham Surrey 147‒176



Cornutus Nesselrath H-G 2009 Cornutus Die griechischen Goumltter Ein

Uumlberblick uumlber Namen Bilder und Deutungen Tuumlbingen

Cumont Fr 1935 rsquoLes noms des planegravetes et lrsquoastrolatrie chez les Grecs

LrsquoAntiquiteacute Classique 4 5ndash43

Cumont Fr 2000 Astrologie et religion chez les Grecs et les Romains (Insti-

tut Historique Belge de Rome Eacutetudes de philologie drsquoarcheacuteologie et

drsquohistoire anciennes 37) Bryssel amp Rom

Curd Patricia 2007 Anaxagoras of Clazomenae Fragments and Testimo-

nia a Text and Translation with Notes and Essays Toronto

Dawson D 1992 Allegorical Readers and Cultural Revisionism in Ancient

Alexandria Berkeley Los Angeles amp Oxford

The Derveni Papyrus 2006 Ed with Introduction and Notes by Th Koure-

menos G M Paraacutessoglou amp K Tsantsanoglou Florens

Dahan G amp R Goulet 2005 Alleacutegorie des poegravetes alleacutegorie des philoso-

phes Eacutetudes sur la poeacutetique et lrsquohermeacuteneutique de lrsquoalleacutegorie de

lrsquoAntiquiteacute agrave la Reacuteforme Paris

Dihle A 1977 rsquoDas Satyrspiel Sisyphosrsquo Hermes 105 28ndash42

Dyck A R 2003 rsquoEtymologising the Gods Cicerorsquos Experiments at N D

263ndash69rsquo Etymologia Studies in Ancient Etymology Proceedings of the

Cambridge Conference on Ancient Etymology 25ndash27 September 2000

utg av Chr Nifadopoulos Muumlnster 55ndash64

Frede D 2002 rsquoTheodicy and Providential Care in Stoicismrsquo Frede amp Laks

85ndash117

Frede D amp A Laks 2002 Traditions in Theology Studies in Hellenistic

Theology its Background and Aftermath Leiden Boston amp Koumlln

Henrichs A 1974 rsquoDie Kritik der stoischen Theologie im PHerc 1428rsquo

Cronache Ercolanesi 4 5ndash32

Jaeger W 1967 The Theology of the Early Greek Philosophers paperback

ed (1 uppl 1947) Oxford

Lloyd G E R 2000rsquoMetaphysics Λ 8rsquo Aristotlersquos Metaphysics Lambda

Symposium Aristotelicum utg av M Frede amp D Charles Oxford 245ndash

274

Long A A amp D Sedley 1987 The Hellenistic Philosophers Cambridge

Makin S 1988 rsquoHow Can we Find out what Ancient Philosophers Saidrsquo

Phronesis 33 121ndash132


Mansfeld J 1993 rsquoAspects of Epicurean Theologyrsquo Mnemosyne 46 172ndash

210

McKirahan R 1996 rsquoEpicurean Doxography in Cicero De natura deorum

Book Irsquo Epicureismo greco e romano Atti del Congresso internazio-

nale Napoli 19ndash26 Maggio 1993 utg av G Giannantoni Gabriele amp

M Gigante Neapel vol 2 865ndash878

Meier J 2000 Uumlberlieferung der Philosophie im Altertum Eine Einfuumlhrung

(Meddelelser 80) Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab

Natali C 1994 rsquoAttivitagrave di dio e attivitagrave dellrsquo uomo nella Metafisica di Aris-

totelersquo Aristotele Percheacute la metafisica Studi su alcuni concetti-chiave

della rdquofilosofia primardquo aristotelica e sulla storia dei loro influssi utg

av A Bausola amp G Reale Milano 187ndash214

Nestle W 1940 (el senare) Vom Mythos zum Logos die Selbstentfaltung

des griechischen Denkens von Homer bis auf die Sophistik und Sokra-

tes Stuttgart

Peacutepin J 1958 Mythe et alleacutegorie Les origines grecques et les contestations

judeacuteo-chreacutetiennes (2 utvidgade upplagan 1976) Paris

Philodemos Obbink D 1996 Philodemus On Piety Part 1 Critical text with

Commentary Oxford

Primavesi O 2008 rsquoEmpedocles Physical and Mythical Divinityrsquo The Ox-

ford Handbook of Presocratic Philosophy utg av P Curd amp D W

Graham Oxford amp New York 250ndash283

Ramelli I amp G Lucchetta 2004 Allegoria Vol I Lrsquoetagrave classica Milano

Remes P 2008 Neoplatonism Stocksfield

Russell D amp N Wilson 1981 Menander Rhetor Oxford

Servius Servianorum in Vergilii carmina commentariorum editionis Har-

vardianae vol II quod in Aeneidos libros I et II explanationes continet

utg av E K Rand m fl American Philological Association 1946 eller

Servii Grammatici qui feruntur in Vergilii carmina commentarii utg av

G Thilo amp H Hagen Leipzig 1881 ff (repr eftertryck Hildesheim Zuuml-

rich amp New York 1986)

Sharples R W 2002 a rsquoAristotelian Theology after Aristotlersquo i Frede amp

Laks 1ndash40

Sharples R W 2002 b rsquoAlexander of Aphrodisias and the End of Aristoteli-

an Theologyrsquo Metaphysik und Religion Zur Signatur spaumltantiken Den-

kens utg av Th Kobusch amp M Erler Muumlnchen amp Leipzig 1ndash21



Sharples R W 2010 Peripatetic Philosophy 200 BCndashAD 200 Cambridge

Steinmetz P 1986 rsquoAllegorische Deutung und allegorische Dichtung in der

alten Stoarsquo Rheinisches Museum 129 18ndash30

Struck P T 2004 Birth of the Symbol Ancient Readers at the Limits of their

Texts Princeton amp Oxford

Vlastos G 1970 rsquoTheology and Philosophy in Early Greek Thoughtrsquo Stud-

ies in Presocratic Philosophy vol 1 utg av D J Furley amp R E Allen

(urspr i Philosophical Quarterly 2 1952 97ndash123) London 92ndash129

Wifstrand Schiebe M 1981 Das ideale Dasein bei Tibull und die Goldzeit-

konzeption Vergils (Acta Universitatis Upsaliensis Studia Latina 13)

Uppsala

Wifstrand Schiebe M 1997 Vergil und die Tradition von den roumlmischen

Urkoumlnigen (Hermes Einzelschriften 76) Stuttgart

Wifstrand Schiebe M 2003 rsquoSind die epikureischen Goumltter rdquothought-

constructsrdquorsquo Mnemosyne 56 703ndash727

Wifstrand Schiebe M 2006 rsquoSinn und Wahrheitsgehalt der Kultbilder Zur

antiken Debatte an Hand des Beispiels Marcus Terentius Varrorsquo

Συγχάρματα Studies in Honour of Jan Fredrik Kindstrand (Acta Uni-

versitatis Upsaliensis Studia Upsaliensia 21) utg av S Eklund O

Strid D Searby amp T Haringllander Uppsala 189ndash209

Wifstrand Schiebe M 2010 rsquordquoUr huvudet paring Zeusrdquo Antika taumlnkare om den

gaumlngse gudsbildens uppkomstrsquo Tankemoumlnster En festskrift till Eva

Rystedt utg av F Faegersten J Wallensten amp I Oumlstenberg Lund

181ndash186

Wifstrand Schiebe M 2014 rsquoWhy it Should Be Obvious that Euhemerus

Did not Write his Sacred History to Bolster Ruler Cult A Critical As-

sessment and an Alternative Theoryrsquo ΛΑΒΡΥΣ Studies Presented to

Pontus Hellstroumlm (Acta Universitatis Upsaliensis Boreas 35) utg av L

Karlsson S Carlsson amp J Blid Kullberg 341ndash350

Wright M R 1981 Empedocles The Extant Fragments New Haven amp

London

Yunis H 1988 A New Creed Fundamental Religious Beliefs in the Atheni-

an Polis and Euripidean Drama Goumlttingen

Redaktionskommitteacute

Leif Nordenstorm

Redaktoumlr

Anette Maringnsson

copy Nathan Soumlderblom-saumlllskapet samt respektive foumlrfattare

Tryck Kava-Pech Dobřichovice Tjeckien

ISSN 0347-2302

Inneharingll

Foumlrord 5








filosofin 29































pikanta situationer
































































sig8







































































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London



Inneharingll

Foumlrord 5








filosofin 29































pikanta situationer
































































sig8







































































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London




















pikanta situationer
































































sig8







































































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London























































sig8







































































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London















sig8







































































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London











































































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London

































































ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London
























ast






make20
















































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London




































saring haumlr

































sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London





























sprungliga publik


















































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London









































besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London



















besegrat allt29
























































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London





















































































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London












































































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London

































































haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London























haumlr











































har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London


























har insettrdquo










foumlrsta aut










































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London



































bilden58






































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London
































































us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London

























us













preparation













































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London















































































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London






































Jfr Meier 2000 28 f















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London

















































































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London

















































































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London












































































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London




































Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London




Bibliografi





zig und Berlin






1971




Annan litteratur







































85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London



























85ndash117









274






210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London





210













tes Stuttgart




Commentary Oxford














Laks 1ndash40
















Uppsala













181ndash186







London















Uppsala













181ndash186







London



Documents

Religion och bibel 68-70.split-and-merged1108234/FULLTEXT01.pdf · priori är att resonemangen skall vara koherenta.2 Uppmärksam läsning av våra traderade antika texter kan avslöja