Begränsningar eller alternativa vägar

- medicinsk studie- och yrkesvägledning

Marina Jonsson, allergisamordnare, Centrum för arbets- och miljömedicin; Med.dr, Karolinska Institutet

Marianne Parmsund, samhällsvetare, Centrum för arbets- och miljömedicin

Projektet Hälsosam yrkesdebut

Övergripande syfte • Minska risken att elever på gymnasieskolans

yrkesprogram drabbas av arbetsskada under utbildningen och efter yrkesinträdet

Hälsosam yrkesdebut • Projekttid: 2013 – 2016

• Projektgrupp: Läkare, yrkeshygieniker, sjuksköterska, samhällsvetare, psykolog

• Referensgrupp: Skolverket, Sveriges Vägledarförening, Elevhälsan, rektorer, Lärarförbundets gymnasiedel

Två rapporter

Bakgrund

• Centrum för arbets- och miljömedicins patientmottagning utreder samband mellan yrkesexponering och hälsa.

• Hit remitteras allt fler unga som fått astma och eksem under sin utbildning eller tidigt i yrkeslivet

Hänsyn till medicinska förhållanden och känslighet

• Många yrken innebär en ökad risk för medicinska besvär och vissa individer är mer känsliga att utveckla reaktioner mot vissa exponeringar

• Cirka var tredje elev har någon allergirelaterad sjukdom, såsom eksem, allergisnuva, astma eller annan överkänslighet

• Diabetes, neurologiska funktionshinder, neurologiska sjukdomar är andra exempel på när man bör vara uppmärksam på hälsorisker

Välj rätt yrke • Att välja fel yrke kan leda till sämre hälsa och att

man måste byta yrke, vilket kan vara kostsamt både för den drabbade och för samhället

Riskyrken Inom vissa yrken finns stor risk att få besvär med eksem, astma och/eller allergi, särskilt om man haft eksem eller astma som liten.

Ett yrke med nedanstående exponeringar kan vara besvärliga och ge symtom:

• djur • damm, partiklar i luften • starka dofter • flitig handtvätt • kontakt med livsmedel • starka kemikalier, olja, smuts • arbete med gummi- eller plasthandskar stor del av dagen

Exempel på riskyrken för personer med astma och allergisjukdom • Bagare - våtarbete mjöldamm Tandläkare - våtarbete, allergiframkallande och irriterande ämnen • Barnskötare - våtarbete Tandsköterska -våtarbete, allergiframkallande och irriterande ämnen • Bilmekaniker - olja, lösningsmedel, hudnötning Textillärare- damm • Djurskötare - djur, foder, damm Tryckare - färg, lösningsmedel, pappersdamm • Elektriker -cementdamm, hudnötning Undersköterska - våtarbete • Florist - våtarbete-växter Verkstadsmekaniker- olja, lösningsmedel, skärvätskor, hudnötning • Frisör- våtarbete, frisörprodukter Veterinär - djur • Färgtillverkare - färgkemikalier • Kallskänka-våtarbete-livsmedel • Kock - våtarbete-livsmedel • Lackerare - lösningsmedel, pigment • Lantbrukare - djur, foder, växter, damm • Maskinmontör -olja, lösningsmedel, hudnötning • Metallarbetare- olja, lösningsmedel, skärvätskor, damm, hudnötning • Målare -våtarbete, lösningsmedel • Papperstillverkare -damm • Plasttillverkare -plastkemikalier • servitris/servitör -våtarbete • Snickare -trädamm, hudnötning www.jobbafrisk.se • Städare -våtarbete • Svetsare -irriterande gaser, svetsrök, damm

Hur kan man tänka • Den som är mycket starkt motiverad och väl informerad om risker och vad man kan göra för att

förebygga besvär, kan i vissa fall klara av också de riskabla utbildningarna och jobben. • Påfrestningar kan ofta minska genom att man är försiktig och använder teknik och

skyddsutrustning. • Samma yrke kan ha olika utformning, och därför vara mer eller mindre riskabelt. En

metallarbetare kan t.ex. ha ett arbete som är extremt påfrestande för huden, eller ha ett torrt och rent arbete som styrs via datorn.

• Utvecklingen på arbetsmarknaden gör att vissa arbeten som idag är riskabla kanske kan vara lämpliga i framtiden

www.Jobbafrisk.se

Exempel på friskyrken för personer med astma och allergisjukdomar Administratör Lärare Annonsförsäljare Marknadsförare Arbetsterapeut Meterolog Arkitekt Miljöinspektör Bibliotekarie musiklärare Bilskolelärare Optiker Budbilsförare Polis Chaufför Programmerare Copywriter Präst Datatekniker Psykolog Driftstekniker Receptionist

Ekonom Resebyråtjänsteman www.jobbafrisk.se Flygledare Revisor Friskvårdskonsulent Sekreterare Försäkringstjänsteman Skadereglerare Grafisk formgivare Statistiker Hörselassistent Studie- och yrkesvägledare Informatör Styr- och reglertekniker Inköpare Säljare Journalist Telefonist Jurist Trafikassistent Konferensvärdinna Trafikledare Kurator Webbansvarig Landskapsarkitekt Videoredigerare Ljud/ljustekniker Väktare Översättare

Medicinska kontroller Myndigheter med krav på hälsa och funktionsförmåga i arbetet

• Arbetsmiljöverket Medicinska kontroller i arbetslivet Asbest, stendamm, härdplaster, vibrationer, höga höjder, brandman, dykning, nattarbete

• Transportstyrelsen Medicinska krav för vägtrafik, sjöfart, järnvägs- och flygtrafik

• Rekryteringsmyndigheten Polis, kriminalvård, tull, försvarsmakten

Övriga • Strålskyddsmyndigheten • Livsmedelsverket

12

Medicinska kontroller – när, var, hur? Före påbörjat arbete, eventuellt redan i skolan, t ex inför praktik Periodiskt återkommande under yrkeslivet Hälsokontroll under behörig läkares ledning, bl a vissa skolläkare • Anpassas efter yrke, t ex byggnadsarbetare, bussförare, polis Bedömning av lämplighet för arbetet – ev tjänstgöringsintyg, förarintyg el motsv.

13

Varför krävs medicinska kontroller?

• Skydda individen från att drabbas av ohälsa/skada .

Genom att identifiera känsliga individer, upptäcka begynnande ohälsa, ge råd

• Skydda omgivningen från att skadas om individen fallerar Arbetskamrater, passagerare, medtrafikanter, hjälpbehövande m.fl. .

• Ofta både ock

14

Yrken med exponering för fibrosframkallande damm (kvarts, asbest och eldfasta keramiska fibrer) • Byggnadsarbetare, renoverare/rivare • Stenhuggare, betongarbetare • Gjutare, blästrare Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Lungsjukdom/nedsatt lungfunktion (astma, KOL, m.fl.) • TBC • Rökning ökar risken

Speciella medicinska förhållanden att beakta vid yrkesval

15

Yrken där man exponeras för bly eller kadmium • Målare, plåtslagare, renoveringsarbete (borttagning av gammal rostskyddsfärg) • Elektronikåtervinning

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Njursjukdom, nedsatt njurfunktion • Blodsjukdom

16

Yrken där man exponeras för härdplaster • Tandläkare, tandtekniker, nagelterapeuter, ögonfransstylister • Billackerare, båtbyggare • Byggnadsarbetare, målare, reliningarbetare

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Lungsjukdom (astma, KOL) • Allergi, överkänslighet • Eksem

17

Vibrationsexponerade yrken (arm-/hand el helkropp)

• Byggnadsarbetare, betongarbetare, elektriker, snickare mfl • (Bil-)verkstadsarbetare, tex mekaniker, plåtslagare, lackerare mfl • Stenhuggare, trädgårds- el anläggningsarbetare • Tandläkare, tandtekniker • Fordonsförare, spec. terränggående

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Kärlsjukdomar (”vita fingrar”) • Inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom) • Diabetes, sköldkörtelsjukdom • Svåra rygg-/nackbesvär • Nervsjukdomar • Köld-/brännskada på händerna • Medicinering (vissa)

18

Yrken som ställer stora krav på fullgod hälsa & arbetsförmåga • Rök-/kemdykare (brandman) • Dykare • Höjdarbete i master & stolpar (el, tele, radiokommunikation)

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Hjärt-/kärlsjukdomar • Lungsjukdomar/skador (astma, KOL) • Blodsjukdomar, anemi • Diabetes • Kraftig övervikt • Neurologiska sjukdomar, epilepsi • Nedsatt rörelseförmåga/muskelstyrka • Nedsatt syn, hörsel, balans • Neuropsykiatriska sjukdomar • Svåra psykiska problem • Beroende/missbruk

19

Nattarbete, även vid skiftarbete som omfattar natt • Nyhetsmedia • Transport (långtradare, tåg, flyg) • Sjukvård • Hotell/restaurang • Bageri

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Diabetes • Svårhanterade kroniska sjukdomar • Psykiska sjukdomar • Substansberoende, missbruk

20

Transporter: Yrken med krav på förarbevis el liknande Periodiskt återkommande tester av hälsa & förmåga

• Fordonsförare (buss, lastbil, taxi) • Järnvägspersonal (lokförare m.fl.) • Sjömän • Flygpersonal

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Diabetes • Epilepsi • Hjärt-/kärlsjukdomar • Nedsatt syn/färgseende, hörsel • Psykiska besvär/sjukdomar, ADHD • Substansberoende/missbruk

21

Rekryteringsmyndigheten Polisväsendet - Försvarsmakten • Periodiskt återkommande tester av funktionsförmåga mm • Många sjukdomar/begränsningar påverkar möjligheten att bli anställd • Liksom krav på personliga egenskaper, t.ex. mognad, lyhördhet, ansvarstagande

Medicinska förhållanden som kan vara hinder • Hjärt-/kärlsjukdomar (hjärtfel, nedsatt fysisk arbetsförmåga) • Lungsjukdomar/skador (astma, KOL) • Blodsjukdomar, anemi • Diabetes • Neurologiska sjukdomar, epilepsi • Nedsatt rörelseförmåga/muskelstyrka • Nedsatt syn, hörsel, balans • Neuropsykiatriska sjukdomar (ADHD) • Svåra psykiska problem, substansberoende/missbruk • Behov av kontinuerlig medicinering • Födoämnesintolerans tex gluten, laktos

22

Många yrken berörs av medicinska krav från myndigheter

Reglerna gäller i många fall redan under utbildning / praktik • Rektorn är då ansvarig • Reglerna omfattar både lärare och elever

• Medicinsk studie- och yrkesvägledning kan underlätta lämpligt studie- och

yrkesval

• Yrkesbyte/omskolning är kostsamt

23

Skolverkets allmänna råd 2013 Arbete med studie- och yrkesvägledning

Enligt skollagen – har eleverna rätt att få tillgång till personal med sådan kompetens att de får sina behov av

vägledning tillgodosedda – personalen ges möjligheter till kompetensutveckling

Huvudmannen och rektorn bör se till att:

– verksamheten kan tillhandahålla den kompetens som krävs för att tillgodose elevernas behov av SYV

– fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet för personalen som arbetar med SYV

För att kunna erbjuda SYV av god kvalitet krävs att personalen har kunskaper om funktionsnedsättningar och hur de kan påverka elevens vardag

Skolverkets allmänna råd 2013 Arbete med studie- och yrkesvägledning (forts.)

• SYV måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut .

• Eleven behöver också utveckla kunskaper om sig själv och få insikter om sina förmågor och begränsningar .

• SYV bör se till att eleven får saklig och aktuell info om arbetslivets kvalifikationskrav.

Socialstyrelsen & Skolverket 2016 Vägledning för elevhälsan

• Det finns miljöer, framför allt vid arbetsplatsförlagt lärande och i vissa yrkesprogram där elever har svåra allergier, astma och eksem där elever kan utsättas för risker

• Dessa situationer kräver att skolan genomför riskbedömningar, rådgivningar och ibland även medicinska kontroller. Det är viktigt att SYV i aktuella fall samarbetar med elevhälsan.

Utbildningsmål för SYV Högskoleförordningen 1993:100 bilaga 2

• Visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling

• Visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov

• Visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov

Får eleverna relevant information?

Endast 5% av eleverna på gymnasiet uppger att de fått information om vad de utifrån sin hälsa bör tänka på inför sitt yrkesval. Källa: Enkät inom BAMSE-studien (samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting om miljöns påverkan på astma och allergi hos barn)

Hälsosam yrkesdebut – Resultat

Riskyrken inom gymnasieskolans yrkesprogram1 Vid 32 av 53 inriktningar (19% av eleverna) • krav på medicinsk kontroll kan bli aktuellt

Vid 12 inriktningar (10% av eleverna) • krav på tjänstgöringsintyg eller motsvarande bli aktuellt

Vid 13 inriktningar (35% av eleverna) • förhöjda risker att många tidigt drabbas av arbetsskada i det framtida yrket, bl a inom

– Bygg och anläggning – Fordon och transport – Frisör – Musik – Naturbruk (djurskötsel) – Restaurang och livsmedel – Vård och omsorg

1) Gäller yrkesgymnasier i Stockholms län 2014 med totalt ca 21.000 elever 30

Kartläggningens syfte • Undersöka hur medicinsk studie- och yrkesvägledning,

skolans eget arbetsmiljöarbete och undervisning om arbetsmiljö och hälsorisker i olika yrken bedrivs

• Få en djupare kunskap av erfarenheter om förutsättningar för medicinsk studie- och yrkesvägledning

Medicinsk studie- och yrkesvägledning Genom medicinsk studie- och yrkesvägledning uppmärksammar skolan den enskilda elevens medicinska förhållanden och känslighet för att minska risken för att eleven drabbas av ohälsa under utbildningen eller i sitt framtida yrkesliv. Det kan t.ex. röra sig om allergier eller annan överkänslighet med eksem och astma eller om diabetes eller neurologiska problem. Eleven bör göras uppmärksam på hälsorisker och tidiga tecken på ohälsa samt att förebygga ohälsa genom att arbeta så riskfritt som möjligt.

Metod

• Enkät till 1 154 rektorer, studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor och yrkeslärare på grundskolor och yrkesförberedande program på gymnasiet

• Fem fokusgruppsintervjuer för att fördjupa förståelsen av enkätsvaren

Svarsfrekvens 34% • Rektorer 20% • Studie- och yrkesvägledare 63% • Skolsköterskor 48% • Yrkeslärare 29%

Enkätresultat

Hur viktig är medicinsk studie- och yrkesvägledning ?

52% 42%

6%

Mycket viktigt

Viktigt

Inte särskilt viktigt

Riktlinjer och ansvar • En klar majoritet bland alla yrkesgrupperna svarade att det

saknas riktlinjer för hur medicinsk SYV ska bedrivas eller att de inte vet om det finns riktlinjer på skolan.

• Rektorer delegerar ofta ansvaret för medicinsk SYV till elevhälsan och studie- och yrkesvägledarna och gör sällan kontroller eller har rutiner för att säkerställa att medicinsk SYV bedrivs.

Utbildning och kompetens • De flesta studie- och yrkesvägledarna och skolsköterskor

saknar utbildning och kompetens inom medicinsk SYV.

• För att tillgodogöra sig kunskaper inom medicinsk SYV läser både studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor på egen hand.

Medicinska kontroller • Det råder oklarhet om vem på skolan som har ansvaret för

medicinska kontroller • Rektorerna uppgav i högre grad än skolsköterskor och studie-

och yrkesvägledare att skolan har rutiner för att genomföra medicinska kontroller.

Fokusgruppsintervjuer

Fem fokusgrupper • Studie- och yrkesvägledare • Skolsköterskor • Yrkeslärare • Två till nio deltagare vid varje tillfälle • Både kommunala skolor och friskolor

Intervjufrågor • Definition av medicinsk SYV - tankar kring medicinsk SYV • Hur arbetar man med medicinsk SYV? Samarbete - hur påverkas arbetet? Elevers individuella hälsa – hur påverkar man? Hur fångar man in behov? Bemötande, sekretess, attityder? Ansvar, organisation, stöd? Behöver ngt förbättras, vad? Behov av utbildning? • Hur ser idealet ut? • Hur arbetar man med arbetsmiljö och hälsorisker?

Fokusgruppsintervjuerna bekräftade generellt enkätresultaten Fyra teman • Styrning • Samarbete • Bidra till underbyggda val och till ett hållbart arbetsliv • Förbättringsförslag

Styrning - Resurser och arbetsvillkor

Behov av tydligare riktlinjer • Från Skolverket • Lokalt - försvåras på grund av brist på tid och resurser och låg prioritering från

ledningen

”Det står inte [i Skolverkets plan] att man SKALL utan det står att man KAN. Och så fort man skriver KAN i skolans värld så gör rektorerna hur de vill eller vad de har tid till eller vad de har ekonomi till. ” (Studie- och yrkesvägledare)

Styrning - Resurser och arbetsvillkor Ledningen utgår från arbetet sköts som det ska och att läroplanen följs ”Det krävs att man är väldigt självständig och att man måste, man är nästan som en egen företagare i skolan. Man sköter sitt eget, för det är aldrig någon som lägger sig i förutom det här då med planen som man fått delegerad till sig.”

”Det är en väldig skillnad att ha en grupp på 400-500 elever att jobba med eller dubbelt så många, och då är det ju jätteviktigt att man har en plan och att man vet sitt uppdrag.” (Studie- och yrkesvägledare)

Styrning - Arbetsmiljö ”Om man ska upptäcka någon, så är det ju väldigt svårt att hjälpa dem, både jag och skolsköterskan, om man har hälsosamtalet väldigt sent, så att man inte hinner med dem, och då blir de drabbade. Nu har jag varit med om det några år på gymnasiet, och då är det sorgligt att man får ett samtal från en mentor eller skolsköterska där det har gått för långt. De har eksem och läkaren har sagt att de ska tänka på sitt val, och då kommer jag in men då har det varit för sent.” (Yrkeslärare)

Styrning - Arbetsmiljö Skolorna söker individuella lösningar och gör anpassningar i arbetsmiljön

”En tjej gick i tvåan när det uppdagades, och då försökte vi lite grand att styra om från kök till matsal för att hon inte skulle behöva tvätta händerna hela tiden.”

”Om någon är allergisk brukar vi göra så att de tar klippningen bara, sen tar någon annan i färgningen sen, för att just undvika. Men det beror ju på att jag har kunskaperna. Går man runt till övriga kollegor är det inte många som har de här kunskaperna.”

”Man vill ju behålla eleverna inom sin skola så klart, för man är ju väldigt rädd om den här skolpengen hela tiden och då försöker man hitta alla möjliga lösningar.” (Yrkeslärare)

Styrning- Tid för förebyggande arbete

”Det är så här jag skulle vilja jobba, för det här är ett förebyggande arbete och hälsofrämjande, det är alldeles för lite tid bara”. (Skolsköterska)

Samarbete Deltidsanställningar – arbete på flera skolor • Svårt finna bra samarbetsformer med andra yrkesgrupper • Bristande samordning av arbetsscheman: SYV och skolsköterskor

träffas sällan eller aldrig

Samarbete mellan SYV i grundskola och gymnasium • försök med överrapporteringar av elever - svårt eftersom eleverna

sprider sig till många olika gymnasieskolor

Samarbete

Sekretess • SYV ingår/ingår inte i elevhälsoteamet • Problem vid bristande kommunikation mellan SYV och skolsköterska • Alternativ: kontakta föräldrarna ”Det kan vara ganska så här ’Jaha, varför vill du veta det här, varför är det här så viktigt?’ /…/ De [skolsköterskorna] förstår inte riktigt vår roll kanske. /…/ Vi måste veta det här för att kunna hjälpa eleverna.” (Studie- och yrkesvägledare)

Samarbete Både studie- och yrkesvägledarna och skolsköterskorna önskade ett ökat samarbete kring medicinsk studie- och yrkesvägledning och ansåg att studie- och yrkesvägledarna bör ingå i elevhälsan.

”Det är en förutsättning för att man ska få en bra medicinsk studie- och yrkesvägledning att man har ett bra samarbete med SYV”. (Skolsköterska)

Bidra till välgrundade val

Studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor strävar efter att elever ska göra välgrundade val utifrån sina förutsättningar, men det kan upplevas svårt att diskutera frågor om medicinsk SYV - man vill inte hindra eleverna att förverkliga sina yrkesdrömmar:

”Man ska givetvis inte döda individens dröm, men samtidigt måste man medvetandegöra dem. /…/ Att prova på kan faktiskt vara ett bra sätt innan man väljer, men den här processen måste ju ske lite tidigare än årskurs nio, det är viktigt.” (Studie- och yrkesvägledare)

Bidra till välgrundade val Elever och föräldrar erbjuds individuellt samtal och information om hälsorisker • Vid behov (t ex har allergi) hänvisar SYV vidare till

skolsköterskan (EHT)

Bidra till välgrundade val ”Jag tycker man ska ge en bättre information om vad som krävs när elever söker till exempel handelsprogrammet eller frisör. Då måste man upplysa om att man måste ha stark rygg, schyssta knän och axlar för det är de som tar stryk, och berätta att detta krävs för att du ska orka jobba. Tänk på att du är 19 år när du går ut och 65 när du går i pension” (Yrkeslärare)

Skolverket

Förbättringsförslag • Mer engagemang och stöd från ledningen • Informera om yrkesval tidigt, något som sedan följer eleverna

som en röd tråd genom årskurserna • Erbjuda lättillgängligt utbildningsmaterial för elever och

föräldrar, t ex filmer och webbsidor om arbetsmiljö och riskyrken, från mellanstadiet och uppåt

• Ha färre elever per SYV och skolsköterska

Sammanfattningsvis

• Det behövs tydliga riktlinjer om hur medicinsk studie- och yrkesvägledning och arbetsmiljöundervisningen ska bedrivas och vem som har ansvaret

• Det behövs ett ökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och elevhälsan

• Både studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor behöver utbildning inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, men någon sådan erbjuds sällan inom högskolans grundutbildning eller som fortbildning för dessa yrkesgrupper.

• Det behövs tydligare rutiner kring arbetsmiljöarbetet i skolorna

Vad kan du som studie- och yrkesvägledare göra i samarbete med elevhälsan?

• Tillsammans med skolledningen utarbeta riktlinjer för medicinsk studie- och yrkesvägledning

• Ge elever och föräldrar tillräcklig med information om hälsorisker inom olika yrken för att eleverna ska kunna göra välgrundade val

• Börja samtala med elever om hälsa, yrken och arbetsmiljö tidigt i grundskolan

• Ge möjlighet till ett utökat samarbete mellan elevhälsans personal och studie- och

yrkesvägledare • Planera och se till att medicinska kontroller genomförs på ett strukturerat sätt i de fall

där de behövs, både för elever och för personal.

Hur kan vi samarbeta och åstadkomma förbättringar?

Mer information Projektet Hälsosam yrkesdebut:

• Arbetsskaderisker i yrken efter yrkesförberedande gymnasieprogram. Rapport 2014:05

• Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut – en kartläggning. Rapport 2016:01

www.camm.sll.se/rapporter

Information om yrkesval, astma och eksem: www.jobbafrisk.se marina.jonsson@sll.se