Lågaffektivt bemötande i praktiken - Pedagogisk Psykologipedagogiskpsykologi.se/wp-content/uploads/2019/12/191209... · 2019. 12. 9. · LågaﬀekBvt bemötande 2019-12-09 Leg

Lågaffektivt bemötande 2019-12-09

Leg. psykolog David Franzén 1

Leg. psykolog David Franzén

Framgångsfaktorer, fallbeskrivning, redovisningar, gemensam diskussion

Lågaffektivt bemötande i praktiken

Frågor från ledarlaget

• Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?

• Kan du beskriva hur man arbetar med lågaffektivt bemötande utifrån ett case?

• Kan vi ha mer diskussion i storgrupp om frågor vi brottats med i våra verksamheter och i handledning av personal?

PedagogiskPsykologi

LågaffekBvt bemötande 2019-12-09


Plan för idag

Femframgångs-

faktorer

1

Case”Sara”

2 3 4

Redovisningar Diskussioni storgrupp

TiderPedagogiskPsykologi

13:00-14:15 Framgångsfaktorer & case med exempel

14:15-14:45 Fikapaus

14:45-15:30 Redovisningar – 4 x ca 10 min

15:30-16:00 Gemensam diskussion i storgrupp om utmaningar, framgångsfaktorer, möjliga nästa steg

15:50-16:00 Nästa steg?



Åhörarkopior

• Föreläsningen kan laddas ner här:

PedagogiskPsykologi

pedagogiskpsykologi.se/lab2019

Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?

PedagogiskPsyko logi

Fem framgångsfaktorer



Framgångsfaktorer – en översikt

1. Förståelse för de fyra utgångspunkterna

2. En synvända kring beteendeproblem

3. Ansvarsprincipen som ledstjärna

4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete

5. Organisatoriska förutsättningar och implementeringsstöd


1. Förståelse för de fyra utgångspunkternaPedagogiskPsyko logi

Etik Stressteori

Affektteori Neuropsykologi

Lågaffektivt bemötande



1. Förståelse för de fyra utgångspunkternaPedagogiskPsykologi

Etik Stressteori

Affek3eori Neuropsykologi

Lågaffektivt bemötande

• Humanistisk människosyn

• Douglas McGregor, teori X kontra teori Y• ”Människor gör rätt om de kan”• Ansvarsprincipen

• Barnkonventionen• Skolans värdegrund

• Affektutbrottsmodellen

• Grundläggande och situations-bestämda belastningsfaktorer

• Inverkan av stress på

våra kognitiva förmågor

• Affektsmitta

• Spegelneuron-processer• Hur förmågan att kunna styra och reglera

sina egna känslor ser olika ut i olika åldrar

• Normalfördelning

• Funktionsvariationer/funktionsnedsättningar

• NPF (autism, ADHD, IF med mera)

• Eftersläpande kognitiva färdigheter

PedagogiskPsykologi





• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande kräver en synvända i hur personalen tolkar elevers problemskapande beteende. Att man kan se svårigheterna genom ”funktions-variationsglasögonen”

• Problemskapande beteende är betydligt vanligare bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som t ex autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättningØ 3 av 4 tillfrågade lärare säger att de saknar tillräckliga kunskaper

om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (KIND, 2018)

PedagogiskPsykologi

”Föräldrarna skickar med andra ord varje dag sina barn med en neuro-

psykiatrisk funktionsnedsättning till en skola med lärare som inte själva anser s

ig vara utbildade att undervisa dem.

[…] Det positiva i samma undersökning som visar att vi inte kan autism och

adhd i svensk skola är att […] nästan alla pedagoger vill lära sig undervisa

elever med NPF.Linda Jensen (2017),s. 8.





• Autism och ADHD (som ingår under paraplybegreppet NPF) innebär förenklat att hjärnan inom vissa områden fungerar annorlunda jämfört med hur den fungerar för de flesta

• De är medfödda funktionsnedsättningar som oftast består livet ut, men som för den sakens skull inte är statiska. Vissa kan överbryggas med träning och inlärning, andra inte.

• Sannolikt minst 1 elev i varje klass med NPF, rent statistiskt

PedagogiskPsykologi


Lat Tjurig

BråkigOmotiverad

Ouppfostrad Manipulativ

Svårt att starta/komma igång Svårt med övergångar

Svårt att reglerasina känslor vid motgångar

Svårt att skapaöverblick och sesammanhang

Svårt att hitta bra strategier Svårigheter med socialt samspel

PedagogiskPsykologi



Några funktionsnedsättningar ser ut så härPedagogiskPsykologi

Några ser ut så här


• Ett annat sätt att beskriva skillnaderna i synsätt som Bo Hejlskov arbetar med i sin nuvarande forskning är i termer av ”den onda och den goda cirkeln”

• Den handlar om attribution – hur vårt grundläggande sätt att tolka barn och ungdomars problemskapande beteende blir grunden för allt vi därefter väljer att göra.Ø Tänker du att barnet/eleven beter sig illa med flit?Ø Tänker du att barnet har vissa svagheter och behöver stöd och hjälp?

PedagogiskPsykologi



PedagogiskPsykologi

Källa: Bo Hejlskov, 2019





PedagogiskPsykologi






3. Ansvarsprincipen som ledstjärna

• ”Den som tar ansvar kan påverka”Ø Det vi har störst möjlighet att påverka är oss själva, vårt eget

bemötande och lärmiljön – inte eleven.

• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande utmärks av att personalen tar ansvar för att skapa en skolan för alla –även för eleverna med störst sociala, kunskapsmässiga och beteendemässiga svårigheter.

• Ex: Fritidspersonal som utvärderar sitt eget bemötande.


”Om man vill spetsa till det hela enaning kan man säga att diskussionen förs utifrån tysta antaganden om att

undervisningen bedrivs tillfreds-ställande, pedagogiken är adekvat, att lärarna agerar som man ska och

gör ett fullgott arbete: barnen ärproblemet. Mycket lite, om ens något,av det konkreta skolarbetet är synligt

i diskussionen”

Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan, Hjörne & Säljö,2008, s. 93.

PedagogiskPsykologi



Begrunda skillnaden mellan att skriva:”Johannes saknar förmågan att

koncentrera sig, stör ofta sina kamrateroch har bristande motivation” eller

”Som lärare behöver jag hittamotiverande uppgifter och dela upp arbetet på ett sätt som underlättar

Johannes fokus” […] Skillnaden handlar om hos vem vi

lägger ansvaret för problemet,eleven eller den vuxna.

Värdegrundsarbete i praktiken, Steinberg & Sourander (2019)



• I de skolor där jag sett lågaffektivt bemötande fungera som bäst ser man det som en del av ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. Ø Hantera, utvärdera, förändra - en process som snurrar på hela tiden

• Ju större fokus på förebyggande och främjande, desto mindre hamnar i åtgärdande.Ø Ex: Gustav Sundh, ”skolgårdläraren”, och hans fokus

på att utveckla inspirerande och engagerande rastaktiviteter.Ø Lektioner fungerar bättre pga. mindre konflikter på rasterna

PedagogiskPsykologi




PedagogiskPsykologi

Fritt utifrån Hejlskov & Sjölund (2018)


• I de skolor där jag sett lågaffektivt bemötande fungera som bäst ser man det som en del av ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. Ø Hantera, utvärdera, förändra - en process som snurrar på hela tiden

• Ju större fokus vi kan ha på förebyggande och främjande,desto mindre hamnar vi i åtgärdande.Ø Ex: Gustav Sundh, ”skolgårdläraren”, och hans fokus

på att utveckla inspirerande och engagerande rastaktiviteter.Ø Lektionerna fungerar bättre pga. mindre konflikter på rasterna

PedagogiskPsykologi



Ex: Gustav Sundhs strukturerade rastaktiviteter

PedagogiskPsykologi

• Kartlägg skolgården. Var sker mest konflikter? Hur kan vi förbättra där?• Tydlig rollfördelning och uppdrag under rasten för fritids- och

skolpersonalen



Källa: Skolverket



5. Goda organisatoriska förutsättningarPedagogiskPsykologi

• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande utmärks av goda organisatoriska förutsättningar och implementeringsstöd:

Ø Ekonomi, personal, tid, material m.m.Ø God förankring i ledningsgrupp och personalØ Inte för många andra konkurrerande prioriteringar/projekt samtidigtØ Utvärderar och följer upp regelbundet. Justerar insatser efter behovØ Implementeringsstöd (oavsett vilken ny metod det är man strävar

efter att införa krävs ofta handledning mer än man först tror)

Diskussionsfråga

•Hur skulle du besvara frågan: Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?

• Vilka ser du som de viktigaste faktorerna?

•Hur arbetar du/ni med dessa?



Kan du beskriva hur man arbetar med lågaffektivt

bemötande utifrån ett case?


Fallbeskrivning – ”Sara”


av leg. psykolog Terese Österholm



Fallbeskrivning – ”Sara” – en översikt

• Caset beskriver kortfattat hur personalen arbetar med lågaffektivt bemötande med hjälp av:

§ Stresskartläggning av belastningsfaktorer, varningstecken, kaosfasen

§ Handlingsplan vid varningstecken (i upptrappningsfasen)§ Handlingsplan i kaosfasen§ Friskfaktorer, att Sara känsla av mening och sammanhang i

skolan



• 11 år. Går i årskurs 5.• Sedan hon var liten alltid haft svårt att sitta still längre stunder.• Beskrivs av omgivningen som envis, intensiv, kreativ, påhittig

och mycket social.• Tar gärna på sig rollen som ledare i olika grupper. Men

missförstår ofta det sociala samspelet och kan uppfatta det som att andra är arga på henne fast de inte alls är det.• Alltid haft lätt för sig i skolan, men också haft starka känslor i

både positiv och negativ riktning.

PedagogiskPsykologi




• På utvecklingssamtal i åk 4 sa läraren att Sara når alla målen, men har svårt att sitta still och ofta stör de andra eleverna.• Under vårterminen i åk 4 började Sara också hamna alltmer

utanför tjejgruppen i klassen. Var oftare ledsen och nedstämd.• Nu är det höstterminen i årskurs 5. På grund av besparingar

och personalomsättning har två klasser slagits ihop. • Läraren som tidigare var Saras stora trygghet har slutat och en

ny har börjat. Hemma har Sara börjat klaga över ont i magen.• Vid höstlovet säger Sara att hon inte vill gå till skolan längre…

PedagogiskPsykologi

Stresskartläggning

• Vilka är Saras grundläggande belastningsfaktorerna?§ T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter,

svårigheter att reglera affekt, fysisk hälsa, sömn, social situation

• Vilka är Saras situationsbestämda belastningsfaktorerna?§ T. ex: Krav, över- eller understimulans, att inte förstå, otydlig struktur,

förutsägbarhet, lokaler, ljud-/ljusmiljö, tid på dagen, bemötande, personal

• Vad är varningssignaler att hon närmar sig kaosfasen?

• Hur agerar Sara när hon hamnar i kaosfasen?

PedagogiskPsykologi



Grundläggande belastningsfaktorer

• Sara har svårt att sitta stilla, blir snabbt rastlös och börjar gå runt, missförstår ofta det sociala samspelet. Hennes sätt att fungera tyder på någon slags funktionsvariation men just i nuläget är psykologutredning inte aktuellt. Vi kan dock konstatera att Sara alltid haft:

Ø Svårt med uthållighetØ Svårt att vara flexibelØ Svårt med socialt samspel

PedagogiskPsykologi

Situationsbestämda belastningsfaktorer

• Vilka situationsbestämda faktorer kan bidra till ökad stress för Sara just nu?

Ø Förändringar i skolans organisation runt Sara, hennes närmaste,trygga vuxna har försvunnit och en ny lärare har kommit in

Ø Förändringar i kompisgruppen: Sara har plötsligt inget självklartsocialt sammanhang som hon ingår i

Ø Sara är på väg in i pubertetenØ Saras begåvningsnivå är troligtvis hög. Om skolan har svårt att

anpassa för det kan det i sig bli en belastande situation för Sara.

PedagogiskPsykologi



Varningssignaler

• När Sara är på väg mot kaosfasen och att förlora självkontrollen, hur märks det?

Ø Får ”svarta ögon”Ø VägrarØ Säger fula ord


I kaosfasen

• Vad ser vi när Sara hamnar i kaosfasen?

Ø SlåssØ Springer iväg

PedagogiskPsykologi




Vilka avledningar/kravanpassningar när?PedagogiskPsyko logi



Handlingsplan när vi ser varningssignaler

1. Vänta. Ibland behöver man ge Sara mer tid. Hon brukar oftast lugna sig själv om man låter henne vara ifred en stund.

2. Låt Sara välja en annan uppgift och lämna uppgiften hon håller på med för stunden. Sara arbetar bra när hon får skriva i sin berättelsebok till exempel.

3. Erbjud en annan aktivitet. Sara brukar tycka om att fåsätta sig ute och läsa i sin hästbok.

PedagogiskPsykologi

Handlingsplan om Sara hamnar i kaosfasen

• Backa• Ge Sara fysiskt utrymme• Undvik att markera dig • Tala lugnt eller inte alls. • Vänta tills situationen är över och ge sedan Sara den tid

hon behöver för att lugna ner sig själv

PedagogiskPsykologi

• Om Sara hamnar i kaos ska personalen använda sig av lågaffektiva strategier vid kaos:



Handlingsplan för anpassningar & åtgärderPedagogiskPsykologi

Ny lärare Ge 6d för Sara a3 lära känna den nya mentorn

Förändringar i kompisgruppen Arbeta med roller och gruppens normer

Pubertet Ha förståelse för hur puberteten kan påverka Sara

Bristande social förståelse Använd ritprat för att stödja Sara i socialt samspel

Bristande flexibilitet Skapa trygga, förutsägbara ru6ner och strukturer

Bristande uthållighet Se till så att Sara får omväxlande uppgifter

Belastningsfaktorer Anpassningar och åtgärder

Friskfaktorer – hur kan vi stärka dem?

• Att öka de positiva stunderna är ett annat sätt bygga relation, tillit och stötta de elever som har störst svårigheter i skolan.

• Vi vill inte bara jobba med att kartlägga riskfaktorer och motverka dem. Vi vill också identifiera friskfaktorer, sådant som ger en känsla av glädje och mening, och försöka stärka dem. De fungerar som skyddande faktorer vid motgångar.

• En modell som man kan använda för det heter PERMA-modellen. Bygger på forskning inom positiv psykologi.

PedagogiskPsykologi



PERMA-modellenPedagogiskPsykologi

Positivakänslor Engagemang Relationer Mening

Att åstadkomma

något

Vilka situationer?

Hur kan vi öka dem?

Hur ofta är målet?

Ex: PERMA-modellen för Sara just nuPedagogiskPsykologi

Positivakänslor Engagemang Relationer Mening

Att åstadkomma

något

Vilka situationer?

Att få vara själv med mentorn, speciellt om de fikar något

När Sara själv får styra sin tid och arbeta i sin egen takt

Att vara med kompisen Leah, som går i andra klassen

Allt som har med hästar att göra

När Sara är på gott humör. Dagsformen betyder nästan allt.

Hur kan vi öka dem?

Lägga in stunder på förhand, inte bara när något har hänt

Sätt ihop uppgifter som Sara kan arbeta med själv-ständigt.

Strukturera upp övergripande grupparbeten.

Bygga in temat hästar i fler ämnen för Sara.

Stämma av med Sara varje morgon, hur hon mår och utgå från det.

Hur ofta är målet?

En gång i veckan

En stund varje dag

Att få arbeta med Leah regelbundet

Så ofta det går. Varje dag



Redovisningar

PedagogiskPsykologi

Hur har ni arbetat med lågaffektivt bemötande?Vad har ni haft för mål och planer?

Vad har varit hinder och utmaningar?Vad har ni lärt er?

Nästa steg?

Gemensam diskussioni storgrupp

PedagogiskPsykologi

Vad är några utmaningar som ni brottats med?Hur kan vi förstå och arbeta med dem?



PedagogiskPsykologi

Stödpunkter för konstruktiv diskussion

• Nuläge – Vad är dilemmat? Hur har det sett ut tidigare?

• Önskat läge – Vad är målet, specifikt? Vad kan ni påverka?

• Hinder – Vilka är problemets olika delar? Vad hindrar er?

• Resurser – Vad behöver ni? Vilka resurser har ni redan nu som ni kan bygga på? Vilka mer skulle behövas?• Aktiviteter – Vilka steg har ni tagit hittills för att nå målet? Vad

mer kan ni göra? Hur ska ni göra det? När? Vilka ansvarar för genomföra det? Vad är viktigast att göra först?

• Vad skulle kunna vara ett hälsofrämjande och förebyggande projekt att driva under 2020, för att skapa mer trygghet, hälsa, lärande och utveckling i Vännäs förskolor/skolor?

• Vad anser du bör vara högst prioriterat?

Blicka framåt



Åhörarkopior finns att ladda ner här:pedagogiskpsykologi.se/lab2019

Documents

Lågaffektivt bemötande i praktiken - Pedagogisk Psykologipedagogiskpsykologi.se/wp-content/uploads/2019/12/191209... · 2019. 12. 9. · LågaﬀekBvt bemötande 2019-12-09 Leg