Specialpedagog Ann-Britt Norin

Elevhälsoenheten i Mora

Förhållningssätt/ett anpassat arbetssätt

• Kunskap om autismspektrumtillstånd• Kunskap om individen: individualisering• Lärande: strategier, meningsfullhet• Hjälpmedel och anpassningar• Livsperspektiv – kontinuitet• Bemötande: respektfullt, otraditionellt,

lågaffektivt• Samverkan• Organisation

Personals förhållningssätt och bemötandeutmärks av tilltro till…..• att alla kan utveckla sin förståelse• att alla kan lära sig• barn med autism anstränger sig för att förstå• barn med autism anstränger sig för att lära sigPersonalens uppgift är att skapa

förutsättningar och möjligheter för lärande och förståelse!

”Autismvänlig miljö”

För att bli oberoende och få en chans att förstå

är eleven med autism beroende av att

omgivningen förstår funktionsnedsättningen

och vilka konsekvenser den får för den enskilda

eleven

Bedömning/kartläggning – VAD?• Förmågor• Kommunikation – förstå och uttrycka• Intressen/motivation• Hur eleven reagerar på olika sinnesintryck• Utveckling• Motorik• Stress• Vad är avkopplande för eleven• Hur eleven förstår och lär sig• Behov nu och i framtiden•….Allt

Identifiera styrkor…Vad tycker eleven om att göra?Vad väljer eleven att göra på sin fritid? Vad frågar eleven om? Vad berättar eleven om? Vad vill eleven köpa? Vilka skolämnen/aktiviteter tycker eleven om? I vilka situationer har eleven mest roligt?

När lyckas eleven bäst?Vilka skolämnen/aktiviteter/sociala situationer?

Vad har eleven inget emot att göra?Det finns kanske saker som eleven inte vill göra i skolan/hemma/på fritids, men det finns kanske andra saker som eleven kan tänka sig att göra? Vilka är det?

Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för

att:• ta reda på åsikter och värderingar• eleven kan delta i avgörande beslut

Bedömningar/kartläggningar varför?

•Att kunna utgå från elevens perspektiv• Att förstå elevens ojämna utvecklingsnivå och lärande• Att skapa förutsättningar för utveckling och lärande• Att ha ett bra/roligt liv med meningsfulla aktiviteter• Mål/individuell utvecklingsplan

Grundläggande Meningsfulla aktiviteter

Att fylla tiden med aktiviteter som är

meningsfulla, begripliga, användbara

Kommunikation

Att förstå andras kommunikation

och att kunna kommunicera själv

Bedömning/kartläggning

Mål/delmål

Hjälpmedel och anpassningar

Inlärning

Utvärdering

Meningsfulla aktiviteter

Samarbete och kontinuitet

• Viktigt för generalisering av färdigheter och kunskaper

• Tid och möjlighet att diskutera och planera

• Respekt för olika prioritering och förutsättningar

• Meningsfulla och användbara färdigheter nu och i framtiden

Vad menas med att något är meningsfullt?

• Kontroll• Självständighet• Kul/intressant• Hanterbarhet• Användbarhet• Tydlighet

Vilka faktorer underlättar förmågan att fylla tiden med

meningsfulla aktiviteter?• Erfarenheter av aktiviteter• Färdigheter att klara av

aktiviteter• Föreställningsförmåga• Förmåga att välja• Kommunikativa färdigheter• Sociala färdigheter• Tillfällen till aktiviteter

Balans av aktiviteter

• Planerade - Spontana/naturliga

• Välkända - Nya• Lätta - Svåra• På egen hand - Med andra• Motiverande - ”Måsten”• Rörelse - Stilla

Aktivitetens syfte/funktion?

• Stimulans - aktiverande • Vila - avkoppling - stressreducerande• Självständig - vara ifred • Förändringar/något nytt - det man erfarit,

förstår sig på och kan påverka• Social - med andra • Intresse - nöje – fascination perceptuell

upplevelse

Mecka tillsammans

Meningsfulla aktiviteter och autism -

Vad behöver vi förstå?Den kognitiva funktionsnedsättningen kan innebära att:

• Det som syns, hörs, görs i nuet är det som finns.

• Föremål ger sensationer.• Svårt med orsak-verkan.• Egna känslor och behov

är drivkraften.• Svårt att vänta och

skynda sig.

Därför bör vi:

• Göra miljön tydlig och lockande.

• Utgå mycket från perceptionen.

• Göra material och aktiviteter begripliga.

• Kartlägga behov och intresse.• Se över balansen av

aktiviteterna, undvika ”dötid”, minska stressen .

Hjälpmedel

• Diktatur eller frihet?

(Steven Degrieck, Lissabon 2003)

Hjälpmedel vid autism

• Ingen metod

• Redskap/verktyg för tänkande

• Redskap/verktyg att använda i vardagen

• Redskap för självständighet och egenkontroll

Hjälpmedel och anpassningarIndividuella hjälpmedel

Begriplighet, sammanhang, kompensation

Anpassningar miljö/rumSinnesintryck (perception), koncentration, framkomlighet

Anpassningar lärande/kravInnehåll, aktiviteter, mål

Kommunikation, sociala krav, meningsfullhet

Anpassningar bemötandeKunskap, förståelse, respekt, perspektiv, grundsyn

Individuellt anpassade hjälpmedel som tydliggör mening

och sammanhang•Var? organisation av rum

•Vad? När? Med vem? schema/almanacka/planering•Vad? Hur mkt/länge, sen? arbetsordning/aktivitetsplanering•Hur? visuella instruktioner

•Hur mycket/hur länge? bruksanvisningar

•Vad, varför och hur? sociala berättelser, sociala manuskript, seriesamtal•Vad har hänt? dagbok •Uttrycka sig kommunikation

Vad? När? Med vem? Exempel på olika dagsscheman/planeringar

Vad? Hur mycket? Hur länge? Sen?Exempel på olika

aktivitetsplaneringar/arbetsordningar

Hur?Exempel på olika Visuella instruktioner

Välja!

Sociala berättelser/sociala manuskript

Vad? Varför? Hur?

Slalom på Gesundaberget J ag gillar att åka slalom. J ag tycker om att åka fort rakt ner f ör backen. När jag åker f ort kan jag krocka med någon annan.

J ag kan göra illa mig eller den jag kör på.

Anja Persson svänger när hon tävlar. Hon är Sveriges bästa slalomåkare. Eleverna i klass Vide svänger när de åker slalom. J ocke min kompis svänger när han åker slalom J ag ska f örsöka öva mig på mig att svänga. Så här ser det ut när man svänger i slalombacken

Utvärdering

Om vi vill att eleven ska förstå vad han/hon ska göra

bör vi:• skapa en tydlig miljö där

man kan se och förstå vad man ska göra

• visa hur mycket och vad som ska göras så att man på egen hand kan förstå det (konkret, visuell aktivitetsplanering)

• göra varje uppgift/aktivitet tydlig och enkel att förstå på egen hand (förorganisera, visualisera)

därför att:• placering av möbler och

material ger impuls till aktivitet och visar på ett konkret sätt vad som är tänkt

• det vill alla människor veta, viktigt att kunna själv!

• vi behöver ”tjata”/korrigera mindre ofta, aktiviteten blir mer lustfylld, mindre personalkrävande

• Använd kommunikationsstöd (tecken, bildpärmar, kartor, text, pratapparater).

• Uppmuntra all slags kommunikation: rörelser, ljud, blick, handlingar.

• Få till positiva delade upplevelser genom rörelseaktiviteter, begripligt material och intressanta perceptuella upplevelser.

• Gör miljön tydlig och intressant.• Ge information konkret (visa föremål, bilder).• Balansera aktiviteterna under dagen.• Få in stimulans och stöd i elevens naturliga vardagsmiljö.• Var medveten om att känslor smittar – använd den

kunskapen

Exempel på olika åtgärder som kan kompensera för elevers kommunikations svårigheter.

Tänk på skillnaden mellan att locka till eller kräva kommunikation!

Viktiga kommunikativa

färdigheter• Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta!

• Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra

• Att kunna be om hjälp

• Att kunna förmedla ”jag vill inte/ färdig/ sluta”

• Att kunna svara ja/nej

Målsättning:

• Jag förstår!• Jag kan själv!• Jag vill!• Nej!• Ja!• Lämna mig ifred!• Det är roligt!

Gemensamt för personer med funktionsnedsättning.

Brist på lek och rörelse

Fler vuxenkontakter/färre barnkontakterMindre självständighet

Oftast färre fritidsaktiviteter

Annorlunda motorikoch perception

Meningsfulla fysiska fritidsaktiviteter

Varför fysiska aktiviteter?

• Fritids intresse för framtiden att ta med sig ut i livet.• Aktiviteter som man kan göra tillsammans med sin familj eller med sina kamrater.• Att eleverna ska ha KUL!• Spännande utmaningar, erfarenheter och upplevelser.

fortsättning…….• en mer varierad fritid.• sänker stressnivån • minskar förekomst av problembeteenden.• kräver ej förmåga till samspel (skidor, skridskor, jogging, ridning , inlines, cykling etc)

Hur?• Skapa motivation till att röra sig. (kort, tydligt och kul)• Variera de motoriska aktiviteterna.• Organisera / tydliggör aktiviteterna.• Förmedla hur mycket / hur länge/ hur många gånger och när det är slut! Använd ex. olika räknesystem, timer etc.• Visuella instruktioner ex. plastband, tejp dvs. olika färgmarkeringar som tydliggör olika banor och avgränsar ytor. • Avslappningsövningar /massage etc.

”Alla som någon gång har försökt poppa popcorn i ett kylskåp vet att det inte riktigt fungerar. Det behövs rätt temperatur för att det ska bli riktiga popcorn som ”poppar”.Samma sak gäller för oss människor tror jag. Det behövs rätt temperatur och omgivning för att vi ska ”poppa”.

Jonas Helgesson; (grabben i kuvösen bredvid, 2007)

ReferenserAutism, Theo Peeters, Liber 1998Hjälpmedelsboken, Gunilla Gerland, Pavus utbildning 2011Barn som väcker funderingar, G Gerland och U Aspeflo Pavus utbildning.

2010Arbeta med Aspergers syndrom, Gunilla Gerland,Pavus utbildning 2010Managing Family Meltdown, Linda Woodcock and Andrea Page, Jessica Kingsley Publisher, 2010Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Tony Atwood, Cura 2007.Tänk om en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor.

Lotta Abrahamsson, Epago 20110A Practical Guide to Autism, Fred R. Volkmar, Lisa A. Wiesner,John Wiley

&Sons, Inc 2009Autism från insidan, Hilde de Clercq, Intermedia Books 2007.Vilse i skolan. R. Green Cura 2009Miffon, Nördar och Aspergers syndrom. Luke Jackson Cura 2005.Autism och Aspergers syndrom. Uta Frith Liber 1998.Barn med koncentrationssvårigheter. Björn Kadesjö Liber2008.Jag vill förstå K Göransson Stiftelsen Ala 1999Se mig! Hör mig! Förstå mig! Winlund och Rosenström Bennhagen StiftelsenALA 2004Autism and Asperger syndrom, Simon Baron-Cohen ,Oxford

University press, 2008