Layout 1 (Page 1) - Startsida - Pingst...allt behöver en talong att fylla i. Broschyrerna går att beställa från Pingsthuset. Viktigt för församlingarna Ingrid Svanell konstaterar

Pingst.se

Pingstvänner

NR 2 JUNI 2010■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KRÖNIKOR ■ FOLK

JA TILL PLANERNA PÅ GEMENSAM PASTORSUTBILDNING

EXTRA TIDNING!PMU.NU

SÖREN ESKILSSONÄR PINGSTSNYE ORDFÖRANDE

Finns över hela jorden

UNDERVISNING:VAR GENERÖSFÖR GUDS SKULL

PINGST.SE NR 2 20102

LEDA

RE

Pingst.se

Pelle HörnmarkUlrika RamstrandPierre ErikssonNoomi LindMichael StjernbergBörje DahlkvistKerstin KlasonPeter StolpestadIngrid SvanellDan SalomonssonJohan HesselstrandLena LiljemarkAcke MöllerMagnus RamstrandStaffan SwahnBjörn KvistMagnus WahlströmGösta ÅkerlundLarsolof EgbäckCarl-Olof NilssonMaria LevanderAnna GustafssonMikael StjernbergRoger SvanellGöran ÅströmBjörn Kvist

Ansvarig säljare

TelefonE-post

LiselotteSkoglund08-619 24 [email protected]

MEDLEMSTIDNING FÖRPINGSTRÖRELSEN

REDAKTION

Pingst.se ges ut av Sveriges pingst -församlingar genom riksföreningen

Pingst – fria församlingar i samverkan

VäxelRedaktör

E-post

FaxWebbplatsPostadress

Besöksadress

Tryckeri

Produktion

08-619 25 5008-619 25 [email protected] 25 59www.pingst.sePingst.nu14199 StockholmRegulatorv 11HuddingeSvenskaTryckcentralen,VällingbyPingst – friaförsamlingar i samverkan

KONTAKTA OSS

ANNONSER

Pernilla HalziusTelefaxE-post

08-608 96 0508-619 25 [email protected]

ADRESSÄNDRING

Alla eventuella adres s ändringar lämnas till din församling.

Församlingar som har frågor kanvända sig hit:

Ansv. utgivareRedaktör

LayoutMedarbetare

Redaktionsråd

Omslagsfoto

Älska människordärför att de är människorJ

ag fick tag på en bok som beskrev FrankMangs (en välkänd evangelist och person-lig favoritförfattare) möte med en av dem

som var med när Pingströrelsen bröt ut i bör-jan av 1900-talet i Los Angeles. Hans namnvar Frank Bartleman.

Frank Mangs stora undran var vilken ”ton”som var den mest framträdande när Andenföll och vad som präglade pingstfolket. Bart-leman svarade: ”Det var den heliga kärleken.Vi älskade inte bara varandra, utan vi älskadealla människor, oberoende av hudfärg, natio-nalitet eller trosbekännelse. Vi älskade män-niskor därför att de var människor och vi varbehärskade av en enda åstundan: att de skullefå del av den välsignelse Gud givit oss.”

PERSONLIGEN ÄR JAG övertygad om att det-ta är den heliga kärleken. Att man älskarmänniskor därför att de är människor. Det ärlätt att älska andra för det de gör för oss. Ellerför att deras stil passar oss. Eller för att de är

populära. Helig kärlek gåröver detta.

Vid ett mötemed en kolle-

ga från ettannat sam-fund komjag på migsjälv medatt tänkaså här:

”Und-rar

om han kan tänka sig att viga homosexuella.”Blev påmind om Bartlemans ord om denheliga kärleken. Kände mig lite skamseninombords när jag konstaterade att min kär-lek ofta är relaterad till en mängd yttre fakto-rer och inte detta faktum att den människajag har farmför mig är en människa som jagär kallad att älska och respektera. Även omhon eller han inte delar mina uppfattningaroch ståndpunkter.

JAG TROR ATT DETTA ÄR en stor utmaningför oss alla personligen såväl som för oss för-samlingar, att älska människor därför att deär människor. Inte man eller kvinna i förstahand, inte för att hon eller han är troende iförsta hand. Utan för att de är människor.

Kanske det till och med är så att de som ärsvårast att älska är de viktigaste att älska.”Älska mig mest, när jag är värd det minst,för då behöver jag det mest” är en vackerstrof, men också en bra vägvisare i livet.

Frank Bartleman uttryckte också deraslängtan ”att de skulle få del av den välsignelseGud givitoss”. Jag vill också påminna oss omuppdraget. Flera församlingar kommer i höstatt använda sig av vår satsning ”Ditt viktigasteval” som Niklas Piensoho och FiladelfiaStockholm initierat. Satsningen är ett konkretoch enkelt sätt att mitt under brinnande val-period få peka på de val som på ett djuparesätt förmår att ge mening med livet. Läs merpå www.dittviktigasteval.se eller på ung-domsversionen www.jesusforpresident.se.

I ÖVRIGT ÅTERSTÅR VÄL bara att påminnadig om fyra viktiga saker:

1. Vi ses på sommarkonferenserna ochVärldspingstkonferensen

2. Glöm inte kyrkoavgiften!3. Ha en skön sommar. 4. Älska människor – därför att de är

människor.

PELLE HÖRNMARKFöreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan

PINGST.SE NR 2 2010 3

1410 4 16

6Rådslag i NorrköpingÅrets Rådslag samlade omkring 300 ombud,som i två dagar röstade fram nyastyrelsemedlemmar och planerna på en nypastorsutbildning, samtalade,firadenattvard, avnjöt en festmiddag och lät siginspireras av visionen om ett uppgraderatPingst.2.

Ny pingstordförandeSören Eskilsson valdes påRådslaget till ny ordförande förPingststyrelsen. ”Jag känner storglädje över förtroendet”, säger hanoch menar att Pingst nu befinnersig i ett gynnsamt läge medförutsättningar och möjlighetersom det gäller att ta vara på.

Kyrkoavgifter viktigaTio nya kyrkoavgiftsmedgivanden ivarje pingstförsamling som ärmedlem i samfundet. Det är målet iverksamhetsplanen för detkommande året för PingstNationellt. 70 procent av pengarnagår till församlingen och 30 procentgår till det gemensamma arbetet.

Minnessten om tsunaminTrots att det gått fem år sedan denstora tsunamin drabbade Sri Lankaär många familjers vardagfortfarande en ständig påminnelseom den. Läs om två familjer somkommit olika långt i arbetet medatt komma tillbaks till ett normaltliv.

Jorden runt med pingstPingströrelsen är i högsta gradvärldsvid och i augusti mötspingstvänner från när och fjärrantill Världspingstkonferens iStockholm. Pingst.se visar påpingströrelsens utbredning ivärlden och vilka uttryck den tarsig.

INN

EHÅL

LNu har det gått drygt en månad sen Rådslaget i Norrköping, men jag

tror inte att det bara är jag som fortfarande går och stavar på det PelleHörnmark delade med oss som var där och som man skulle kunna sam-manfatta så här: ”Ingen fördömelse, bara förlåtelse och lite mer Jesusanamma.” Är det den tonen vi förmedlar i dag? Är det detta som präglaross? Fundera på det du. Och var du inte i Norrköping, så kan jag berätta attdu genom att gå in på www.pingst.se kan ta del av hela predikan och funde-ra på om du också vill vara med på uppdateringen av Pingst till Pingst.2. Påsidorna 6–8 i den här tidningen kan du också läsa mer om årets Rådslag.

Om ett par månader är vi i Sverige, och Filadelfiakyrkan i Stock-holm, värdar för Världspingstkonferensen. Den som vill vara med pådagtid den 24–27 augusti och ta del av undervisning med särskilt fokuspå utrustning av ledare för vår tid måste anmäla sig. Det gör man tillwww.pwc2010.se. På kvällarna blir det däremot offentliga möten. Räck-er inte Filadelfiakyrkan till så blir det storbildssändningar i de olikaförortskyrkorna.

I DEN HÄR TIDNINGEN VILL vi visa på att vi i den svenska pingströrel-sen är del av något mycket, mycket större och genom att ta del av mate-rialet på sidorna 16–19, som frilansaren Kerstin Klason jobbat fram,kan du uppdatera dig om detta och lära dig mer om vad som utmärker

det som forskarna brukar kalla för pentekostalismoch också om att den är väldigt mångfacetterad.

RIKTAR VI SEN BLICKEN TILLBAKS till Sverige kanvi konstatera att i vår egen rörelse händer detockså mycket olika saker. LP-verksamheten blirutvärderad av Umeå universitet, musikkonfe-renser av olika slag utvecklas, liksom sommar-konferenser och församlingsplanteringsar-betet. Och visst ska det bli spännande att sevad som händer med planerna på en nygemensam pastors- och ledarutbildningtillsammans med Evangeliska Frikyr-kan och Svenska Alliansmissionen?

Det vi inte får plats att berätta om itidningen kan du läsa om på webben,som vi uppdaterar så ofta vi bara hin-ner.

Trevlig sommar!ULRIKA RAMSTRAND

Redaktör

Spännande tider


SVER

IGE

Tio nya kyrkoavgiftsmedgi-vanden i varje pingstförsam-ling som är medlem isamfundet. Det är målet somsatts upp i verksamhetspla-nen för det kommande åretför Pingst Nationellt. Detskulle innebära att 5 000givare blev närmare 7 000.

Behövs det verkligen fler kyrkoav-gifter nu när det är ordning påekonomin?

– Ja, verkligen, säger IngridSvanell, verksamhetsansvarig för

Pingst Nationellt.Det finns mångaområden där vibehöver stärkaupp och behovenär stora, exempel-vis inom utbild-ning och rela-tionsarbetet.

Hon påpekarockså att tillskillnad frånstatsbidrag och andra öron-märkta medel är kyrkoavgifts-medlen fria att användas precis

som Pingst rådslag beslu-tar.

Nya broschyrerLagom till sommarens

konferenser har tre nya kyr-koavgiftsbroschyrer tagitsfram.

En riktar sig till försam-lingar som ännu inte ärmedlemmar i samfundet, entill enskilda personer, som

vill veta mer om vad kyrkoavgiftär och en till personer somredan bestämt sig och framför

allt behöver en talong att fylla i. Broschyrerna går att beställa

från Pingsthuset.

Viktigt för församlingarnaIngrid Svanell konstaterar att

även om det betyder mycket förPingst Nationellt om fler betalarkyrkoavgift, så betyder det ännumer för församlingarna, som jufår 70 procent av medlen ochsom precis som Pingst Natio-nellt helt själva kan besluta omhur de ska användas.

ULRIKA RAMSTRAND

Jan Olander, pastor i Pingst -församlingen i Visby:1. – Den är strålande! Vi har ettstarkt offrande och en stor för-samlings- och missionsbudget.Vi ser en trohet hos församlings-medlemmarna som jag tror ärunik. Läget här på ön, med dessavstånd till fastlandet, bidrarnog till närheten mellan med-

lemmarna. Man håller ihop ochdet finns en stark tradition av attge till församlingen.

2. – Det ökar. Det är ingenbrant kurva, men den går uppåt.Det finns ett stort intresse förmission, vilket inte minst märksgenom att vi har en ovanligt stormissionsbudget utifrån vårtmedlemsantal.

3. – Trots att lönerna liggerlågt på Gotland jämfört medSverige i övrigt och att det finns

begränsat med arbeten, så har viinte märkt av någon minskning ide insamlade medlen. Tvärtomhar de alltså ökat, vilket är enstor glädje.

4. – Vi kommer att göra detfrån och med nu, i och med attvi gått med i Pingst – fria för-samlingar i samverkan. De med-lemmar som är intresserade fårtillgång till information, men vivill inte ”stå på barrikaderna”och vädja om detta.

5. – Vi har redan planerat attom vi får in pengar så ska de gåtill barn- och tonårsverksamhe-ten. Vi har just nu en ledare på20 procent och målet är en hel-tidsanställning.

6. – Vi vill ju inte att dettagivande ska ske i stället för tion-det. Därför tror vi att det är vik-tigt att pengarna går till ett spe-ciellt projekt och inte till denordinarie verksamheten.

Lars-Erik Lönnebo, pastor iPingstförsamlingen i Skellefteå:

1. – Den är ganska bra, menvisst kunde den vara ännu bätt-re.

2. – Den är väldigt positiv.Offrandet har ökat under detsenaste året. Dels tror jag att detberor på att vi har haft undervis-ning om givande, dels på att vihar tydliga mål och visioner för

Ökat offrande –

' FAKTA Insamlade medel

2006 324 69 843 4 039 341 759 9852007 332 66 834 4 325 362 919 4002008 343 73 499 4 360 362 731 6782009 346 73 713 4 490 373 848 011

Källa: Pingströrelsens årsbok

År Antal undersförsamlingar

Antal medl Insamlat per medlem

Beräknadtotalsumma

Framsidan till en avde nya broschyrerna.

2 000 fler kyrkoavgifter önskas under det

Medlemmarnas offrande fortsätter att öka trots den ekonomis-ka krisen och kyrkoavgiften har inte påverkat det vanligagivandet sedan den infördes. Det är slutsatsen när pingstpasto-rer i Visby, Göteborg och Skellefteå svarat på frågor omförsamlingarnas ekonomi.

1. Hur skulle du beskriva ekonomin i er församling?2. Hur ser utvecklingen av offrandet ut?3. Hur har ni märkt av den ekonomiska krisen?4. Tar ni emot kyrkoavgift?5. Öronmärker ni kyrkoavgiftsmedlen?6. Har de påverkat det ”vanliga” givandet?


– Vi vill visa att vi står mitt ivalrörelsen och lyfter framJesus som viktig förvälfärden.

Det säger pastor NiklasPiensoho, idébärare bakomkampanjen ”Ditt viktigasteval” som hålls i höst.

Pingst ansluter sig till det svens-ka valet genom kampanjen”Ditt viktigaste val.” Initiativta-gare är Filadelfiaförsamlingen iStockholm, som kommer att haen valstuga utanför kyrkanöppen mellan klockan 8.00 och19.00 under de sista dagarna avvalet.

– Alla som passerar förbikommer att erbjudas en koppkaffe, traktat och en stundssamtal, något som är helt natur-ligt vart fjärde år då det är val,säger Niklas Piensoho, förestån-dare i församlingen och densom fick idén till kampanjen.

Given plats i valetDet Jesus står för är i högsta

grad viktigt för människors väl-färd och därför har församling-en en given plats i valrörelsen,menar Piensoho:

– Det finns de som säger atttron är en privatsak, då är mittsvar att tron är personlig menoffentlig, eftersom den påverkarså mycket. Tro hör ihop medlivet och politiken.

Han betonar att det försam-lingen lyfter genom sin kam-panj inte handlar om parti- ellersakpolitik, men något som påett oväntat och konkret sätt för-ändrar vardagen inom viktigavalområden som ekonomi, reli-gion, vård och omsorg.

– Vi vill erbjuda vård för sjä-

len, omsorg på riktigt, gemen-skap på djupet, kunskap förlivet och arbete med mening.Det är ett välfärdspaket värt sittnamn, konstaterar Niklas Pien-soho.

Under Rådslaget i maj höllsett visions- och förankringsmö-te för ”Ditt viktigaste val” ochförhoppningen är en bred upp-slutning för kampanjen, såvälfrån pingstförsamlingarna somfrån kristenheten i stort.

– Målsättningen är att minst300 församlingar från olikasamfund ska ansluta sig till sats-ningen, säger Piensoho.

Presentera liv med JesusKampanjens synlighet i det

allmänna valbruset ska ökagenom olika mediesatsningaroch valarbetare ska tränas föruppdraget att presentera vadlivet med Jesus handlar om.

– Vi vill mobilisera de kristna,inge dem mod och att se till attde är inställda på rätt våglängdför att nå fram till människor,säger Piensoho.

Genom kampanjen vill manöppna för samtal om kristentro, skapa nyfikenhet och vägle-da människor in i församlings-gemenskap.

– Vår målsättning är att anta-let medlemmar i Filadelfiaför-samlingens Alpha-kurser skafördubblas från 48 till 100 somett resultat av detta arbete, sägerNiklas Piensoho.

NOOMI LIND

Fotnot: Frälsningsarmén,Evangeliska Frikyrkan ochSvenska Alliansmissionen harockså anslutit sig till kampan-jen.

Jesus lyfts fram i valet

PÅ NÄTET. Kampanjen ”Ditt viktigaste val” har en egen hemsidamed adressen www.dittviktigasteval.se

vårt arbete. När människor påett konkret sätt ser att det finnsett mål och en mening i det mangör, då blir det också ett störreengagemang i givandet.

3. – Vi har inte märkt av denpå samma sätt som i samhället istort. Visst gör det skillnad förmänniskor när de får mindreinkomst, men det har alltså intepåverkat offrandet påtagligt.

4. – Ja det har vi gjort sedande infördes.

5. – De särredovisas, men gårinte till något specifikt ändamål.

6. – Nej, inte på något negativtsätt. De ses nog som något somgår utöver det vanliga givandet,ett komplement.

Urban Ringbäck, pastor i Smyrnaförsamlingen i Göteborg:

1. – Den är i grunden väldigt

stabil både vad gäller soliditetoch givande. Vi ser en svag mentydlig förbättring från år till år.

2. – Den har väl inte alltidsvarat helt mot våra förvänt-ningar. Ibland har vi velat merän vad vi kunnat uppnå. Mennär man summerar det så synsen stabil ökning, det finns entrohet hos församlingsmedlem-marna. Med tanke på hur gam-mal församlingen är så kännsdet inspirerande. Där mångatrogna givare har gått bort, såhar det kommit till en ny kadersom tar ansvar.

3. – Vi har sett betydligtmindre än vi befarat. Vi hadeen svacka under förra åretsförsta kvartal, när krisen slogtill, men sedan rätade det uppsig igen under andra halvåret,så att det totalt sett blev enökning i fjol.

4. – Ja, det gör vi. Även omdet är ett litet belopp i förhål-lande till vår totala budget så ärdet ett viktigt tillskott och ävenett sätt att stödja den gemen-samma verksamheten i Pingst.

5. – Nej, de ligger i den totalaintäktsbudgeten och användsdär de bäst behövs.

6. – Nej, det kan vi inte se attde har gjort.

NOOMI LIND

trots kris

' FAKTA Kyrkoavgifter

� Kyrkoavgiften är en procentav den taxerade inkomsten.

� Senast 31 oktober skaanmälan vara inne för attgälla för nästkommande år.

� Det är möjligt att betalakyrkoavgift till mer än ettsamfund. Det går däremotinte att dela summan på två.

� Skattemyndigheterna har 70

års sekretess på uppgifternaom vilket trossamfund dustöder.

� Församlingar som ärmedlemmar i trossamfundetPingst har möjlighet att taemot kyrkoavgiftsmedel.

� Från och med i år finns detockså möjlighet att låta helasin kyrkoavgift gå till Pingst.

kommande året


SVER

IGE

Intensivt och inspirerande.Så kan man sammanfattaårets Rådslag. Formella val,årsredovisningar, festmid-dag, avtackningar, sam-talsfrågor och visionerblandades under de tvådagarna i Norrköping och iavslutningen fick arrangö-rerna ta emot ståendeovationer av de församladeombuden.

Säkert åkte många hemmed Pelle Hörnmarks ord omen pingstton som präglas av”ingen fördömelse, baraförlåtelse och lite mer Jesusanamma” ringande i öronen.

Rådslaget samlade omkring 300ombud från pingstförsamlingarrunt om i landet.

De var ombud för Pingst –fria församlingar i samverkan,riksföreningen och trossam-fundet, för PMU InterLife, IbraRadio Federation, TV InterClub, Pingstförsamlingarnasskol- och kursverksamhet,Pingst Ung, LP-verksamhetensideella Riksföreningen ochDistansbibelskolan ICBI.

Höll ordning på talarnaSom ordförande fungerade

Hans-Eric Bylund, Härnösand,och Malin Nyström, Göteborg,och de lotsade smidigt ombu-den genom den digra dagord-ningen och höll vänligt menbestämt ordning och reda ochsåg till att talarna höll sig inomtidsramarna.

Ombuden fick användningför sina röstkort vid bara ett

tillfälle. Det handlade om enförsta röstning omkring enstadgeändring i Pingst – friaförsamlingar i samverkan. Dekan ändras först när ytterligareett Rådslag röstat för det.

Gick på styrelsens förslagDet som omröstningen gäll-

de var för eller emot förslagetatt det ska räcka med att enmedlemsförsamling godkänneren ny.

Tidigare har det varit fem,men Finspångs pingstförsam-ling önskade att det i ställetskulle vara två.

Styrelsens förslag gick dockigenom med god marginal, lik-som de övriga förslagen tillstadgeändringar som blandannat ger styrelsen möjlighetatt avyttra fast egendom och attdet ska vara Rådslaget som väl-jer ledamöterna i styrgrupper-na och inte som nu endastnominerar dem.

Uppgraderad rörelsePå fredagskvällen fick ombu-

den avnjuta en trerätters fest-middag, under vilken ocksåavtackningar av avgående leda-möter gjordes.

Senare på kvällen tog före-ståndare Pelle Hörnmark tillorda och talade om Pingst.2, enuppgraderad pingströrelse,som han menade borde präglasav en kärleksfull ton.

Han sammanfattade det helai orden ”Ingen fördömelse, baraförlåtelse och lite mer Jesusanamma”.

Hela hans predikan finns att

titta och lyssna på påwww.pingst.se

Han utmanade alla att intelåta sig provoceras av männi-skor och deras gudlöshet ochsekularisering, utan att i ställetälska dem, för att de är männi-skor och för att de ska få del avGuds välsignelser.

”Inte här för att döma”– Vi är inte här för att döma

utan för att predika de godanyheterna. Vi behöver lära ossatt älska svenskarna.

Han talade om behovet av attbli döpt i den helige Ande, ochinte i första hand för att tala itungor utan för att kunna älskaandra människor.

– Det sanna beviset på karis-matik är den genuina kärlekentill människor, sa han.

Därpå följde nattvardsfiran-de, som leddes av Ingrid Sva-nell, verksamhetsansvarig förPingst Nationellt, och därPingststyrelsens medlemmartjänade som nattvardstjänareoch förebedjare.

Många talareLördagen dominerades av

samtal omkring församlings -plantering, där riktlinjer förarbetet antogs (se sid 13), för-slaget till ny pastorsutbildning,tillsammans med EFK och Alli-ansmissionen, där styrelsen fickmandat att fortsätta processenenligt vissa premisser (se sid 8)och om generationsutmaning-en. Samtliga frågor lockademånga talare.

ULRIKA RAMSTRAND

”Vi är här för att predika degoda nyheterna”Pelle Hörnqvist utmanade på årets Rådslag

STÅENDE OVATIONER. Stora applåder

VOTERING. Röstkorten användes bara en


Under Rådslaget godkändes 13 nyaförsamlingar som medlemmar i Pingst –fria församlingar i samverkan.

Det handlar om Centrumkyrkans församlingi Alfta, Gislaveds Frikyrkoförsamling, Göte-borgs Finska Pingstförsamling, Göingekyr-kan New Life i Hässleholm, Harvest Center iMärsta, Hjortensbergskyrkans församling iNyköping, Församlingen Brokyrkan i Rim-forsa och Opphem, Siljansnäs Frikyrkoför-samling, Stockaryds Frikyrkoförsamling,Pingstförsamlingen i Ursviken, VirserumsFrikyrkoförsamling och PingstförsamlingnÅsenhöga-Marieholm.

Dessa församlingar blir, som alla nya för-samlingar som begär medlemskap, bådemedlemmar i Riksföreningen och Trossam-fundet Pingst.

Vid Rådslaget godkändes också sju ytterli-gare församlingar som medlemmar i Tros-samfundet. Det är församlingar som tidigareendast tillhört Riksföreningen. Det handlarom pingstförsamlingarna i Bengtsfors, Hjo,Kalix, Karlshamn, Mjölby, Visby och Väs-terås.

Pingst – fria församlingar i samverkanredovisar en rörelsevinst på 2,5 miljonerkronor för 2009 och ett förbättrat eget”eget” kapital på 5,2 miljoner för 2009.När direktor Peo Larsson föredrogårsredovisningen inför Rådslaget gjordehan det med stor tacksamhet både tillden ”fantastiska personalen och defantastiska församlingarna” som bidragittill detta.

– Det senaste året har präglats av framtidstrooch stort engagemang, summerade han i sinredogörelse.

Han nämde särskilt den stora betydelse dethaft att pingstförsamlingarna skänkt sinaDagenaktier till Pingst – fria församlingar isamverkan. Det har inneburit en förstärkningav det egna ”egna” kapitalet med 20,5 miljo-ner, vilket inneburit att det nu hamnat pådrygt fem miljoner plus.

Stabil ekonomi– Nu känns den ekonomiska situationen

stabil, konstaterade Peo Larsson.Han redovisade också att de egna insamla-

de medlen ökat med 3,8 miljoner under2009. Och att den budgeterade förlusten irörelseverksamheten på -1,5 miljoner i ställetblivit +2,4 miljoner.

Gott resultatför Pingst

Nya medlems-församlingar

för värdförsamlingens arrangemang i Norrköping. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

gång under årets Rådslag. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

ORDFÖRANDE. Hans-Eric Bylund och Malin Nyströmdiskuterar hur propositionerna ska ställas.

FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

PINGST.2. Pelle Hörnmark talade under visionskvällenom ett uppgraderat Pingst med en ton av kärlek ochbarmhärtighet. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND


SVER

IGE

Pingst tog ett kliv närmare enny ledar- och pastorsutbild-ning tillsammans medEvangeliska Frikyrkan ochSvenska Alliansmissionen dåRådslaget enhälligt beslutadeatt arbeta vidare för detta. Envecka senare sa också SAM:soch EFK:s årskonferenser jatill att fortsätta processen.

Betyder det att det är klappatoch klart nu då?

– Nej, det är massa saker kvaratt göra och lösa, konstaterarUlrik Josefsson, rektor både påPTS och på Korteboskolan, somdrivs av Alliansmissionen.

Han var Pingsts representant iarbetsgruppen som lagt grund-förslaget, vilket presenterades iårets första nummer avPingst.se.

– Nu har tre årskonferenserfattat inriktningsbeslut och bol-len är därmed tillbaks i respekti-ve samfunds styrelse, konstaterarhan.

Oklart hur man går vidareÄn är det inte klart hur frågan

ska drivas vidare. Förmodligenkommer en arbetsgruppoch/eller interimstyrelse att till-

sättas, som får ta tag i alla detalj-frågor och försöka ta hänsyn tillde förbehåll som tagits tillsam-mans med inriktningsbeslutet.

För Pingsts del handlade detom tre saker; att samfundenskostnader inte får bli högre ännu, att de ”omistliga dragen” i enpastors- och ledarutbildninginom Pingst, ska tillgodosessamt att utbildningen ska varaöppen för samarbete, samverkaneller samgående också medandra kyrkosamfund i Sverigeoch internationellt.

Praktisk utbildningOm inriktningen eller inne-

hållet skulle förändras eller omstyrelsen bedömer att planernainte går att förverkliga måste ettextra Rådslag hållas.

Förslaget till den nya pastors-och ledarutbildningen har fåttarbetsnamnet NyPa och handlari korthet om en utbildning medstort mått av praktisk inriktning,där lärandet hela tiden är kopp-lat till arbetet i en lokal försam-ling och där eleverna studerarvid regionala lärcentrum, somkopplas samman med modernteknik.

ULRIKA RAMSTRAND

TEOLOGI. John Derneborg ville under Rådslaget diskutera bibelsynen iden nya pastorsutbildningen med Ulrik Josefsson, PTS-rektorn som varitPingströrelsens representant i utredningsgruppen.


Ja till planerna på ny gemensam pastorsutbildning

SAMTAL. Ett Rådslag ger tillfälle till både formella och mer informellasamtal. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

LUNCH. Ombuden på årets Rådslag fick äta lunch på restaurangRenströmmen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

AVTACKNING. Bara glada miner när Ulf Sundkvist avtackas för sininsats i Nationella styrgruppen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

PROTOKOLL. Eva Ädelrothförde protokoll för Pingst – ffs.


IBRA-RAPPORT. Lars Anderåskunde berätta att Ibra aldrigtidigare samlat in så mycket tillonådda folk.



– Jag har fått en positivuppfattning om LP-verksam-hetens arbete och är väldigtglad över att ha fått lärakänna de personer somarbetar där. Andelen drogfriaefter behandlingen är myckethög, särskilt som det handlarom tunga missbrukare.

Det säger Ove Grape, fildoktor vid institutionen försocialt arbete vid UmeåUniversitet, som ansvarat fören studie och utvärdering avLP-verksamhetens missbruks-behandling.

Arbetet inleddes för två år sedanpå uppdrag av LP-verksamhe-ten. Syftet var att undersöka hurvårdresultaten ser ut och vilkafaktorer som är verksamma i detarbetet.

Hur var det att genomföra under-sökningen?

– Det var väldigt intressant,tycker jag. Och jag tycker vi haftett så bra samarbete med LP-verksamheten, det har fungeratväldigt smidigt. Personalen påhemmen har själva hjälpt till attsamla in intervjudata och så harvi utgått från inskrivningsdataockså.

Hur många personer handlar detom?

– 155 var möjliga, men 54 föllbort av olika anledningar, så tillslut kom det att handla om 101personer som fullföljt behand-ling och börjat den under 2004 –2006.

Hur ser vårdresultaten ut?– Väldigt positiva måste jag

säga. Särskilt som LP-verksam-heten inte väjer för att ge de allratyngsta missbrukarna med gravaproblem chansen. Det måste

man ta hänsyn till när man serpå resultaten; det handlar alltsåom en grupp som väldigt mångaandra misslyckats med eller heltgett upp hoppet om.

Vad är det för faktorer som spelarroll?

– Den sociala gemenskapen, idet här fallet med de kristnainslagen. Man hamnar i ett soci-alt strukturerat sammanhangmed gudstjänster och en för-samling där man kan känna sigtrygg och accepterad. Detta till-sammans med KBT och motive-rande samtal ger resultat.

Stötte du på något oväntat?– Kanske i så fall att så många

uppvisar ett helt drogfritt liv idag.

Har du lärt dig något nytt?– Massvis. Inte minst om de

här behandlingshemmen och attde behandlar människor somkommit till ett stadium utanåtervändo. Jag har dessutom för-stått vad bra det är att det härkontaktnätet finns.

Hur ska undersökningen använ-das nu?

– Nu är mitt arbete slut, menjag hoppas förstås att social-

tjänsten, psykiatrin och krimi-nalvården ska ta del av den. OchLP-verksamheten är helt fri attanvända sig av den hur de vill, iinformationsarbetet och annat.

”Vi är glada och stolta”Larsolof Egbäck på LP-verk-

samheten var med och initieradeutvärderingen.

– Ett resultat för vår del är attvi är väldigt glada och stolta överdet den visar, säger han. Vi kän-ner en stolthet, men slår oss inte

för bröstet, för det är klart att vikan bli ännu bättre.

– Utvärderingen känns somett kvitto på behandlingshem-mens arbete. Och även på detlokala arbetet i LP-kontakterna,även om det inte är de somundersökts här.

Utvärderingen pekar på väl-digt tydliga saker, som att såmånga efter behandlingen upp-visar drogfrihet, har fått en egenbostad och klarar sin försörj-ning, konstaterar LarsolofEgbäck och påtalar dessutom attingen av dem som varit med iundersökningen tycks ha upp-fattat den kristna prägeln på vår-den som ett bekymmer, snararetvärtom.

Nu ska utvärderingen distri-bueras till LP-verksamhetenssamarbetspartner, berättarEgbäck. Och lagom till vårenssocionommässa sammanfatta-des resultatet i en broschyr.

ULRIKA RAMSTRAND

Fotnot: Undersökningen harrubriken ”En oas där man fårväxa” LP-verksamhetensbehandlingsprogram för perso-ner med beroendeproblematik

Hela undersökningen finns påLp-verksamhetens hemsidawww.lp-verksamheten.se

”Oväntat att så många är helt drogfria i dag”Filosofie doktor Ove Grape positiv efter utvärdering av LP-verksamheten

' FAKTA Några resultat av granskningen

� Närmare 50 procent av desom avslutat behandlingensenast 2007 är drogfria idag

� Majoriteten hade sysselsätt-ning genom eget arbete,studier eller arbetsträninghalvåret före intervjutillfället

� Efter behandlingstiden hadedrygt 80 procent ett egetpermanent boende

� Vid intervjutillfället varnästan 80 procent drogfria,även om en del hafttillfälliga återfall

� Bara tio procent uppger attde endast upplever enstakaperioder av drogfrihet

� Uppemot 70 procent anseratt en kristen tro har storbetydelse för deras liv idag.

UTREDARE. Ove Grape hartittat närmare på LP-verksamhe-tens missbruksbehandling och ärimponerad av vad han ser.”LP-verksamheten inte väjer föratt ge de allra tyngsta missbrukar-na med grava problem chansen.”

Statistiken visar hur många somvar drogfria efter behandlingen.


SVER

IGE

Sören Eskilsson är sedanRådslaget ny ordförande förPingststyrelsen. Ett uppdraghan ser som en utmaning fylldav möjligheter.

– Jag känner stor glädjeöver förtroendet, även om jagförstås inser att det säkertkommer att innehålla ett visstmått av kamp och vånda.

– Det är ett stort ansvar, det vetjag och det kan vara utsatt, menjag känner framför allt glädjeinför det, säger han, när vi dagenefter valet tar en fika tillsam-mans under en Rådslagsrast.

Jag frågar om det var ett svårtbeslut att tacka ja till uppdraget.

– Det är väl alltid lite dubbelt,erkänner han. På ett sätt skulledet vara lättare och bekvämareatt tacka nej, men det är någotsom drar. Vi är i ett läge nu medmöjligheter och förutsättningarsom vi inte får sumpa. Att fåvara med och göra skillnad förvårt land är både en stor utma-ning och väldigt roligt.

Engagemang för PingstSedan barnsben är han van

vid ett stort engagemang förPingst och de gemensammaverksamheterna. Det var själv-klart i hans familj och har blivit

det för honom också. Som ton-åring jobbade han i sin pappasbyggfirma, men kände tidigt kal-lelsen till evangelist.

– Jag försökte fly ifrån den,men det gick inte och som 19-åring började jag på bibelskolaoch gick en evangelistkurs på sjuveckor.

Evangelist på halvtidSen följde en evangelisttjänst

på halvtid i småländska Kull-torp, där bland annat evangeli-sationsinsatser på High Chapa-rall ingick, och sammanlagtdrygt tio år i olika församlings -tjänster.

Sen tog Sören Eskilsson enpaus från församlingstjänst ochbörjade i stället arbeta medmarknadsföring och försäljning,bland annat på Sjödalshus. Mennär bokrisen 1993 slog till blevdet återigen dags att tänka nytt.

Så kom det sig att hamnade påtidningen Dagen, där han undernågra år var säljledare, annons-och marknadschef innan hanblev Regionchef på Södra Sveri-ge för Samspar. När nya Dagendrog igång kom han tillbaks ditsom marknadschef i ett och etthalvt år.

– Jag lärde känna de här före-tagen från insidan och det för-

stärkte min känsla för detgemensamma i Pingst.

1990 flyttade han och familjenfrån Malmö till Värnamo. Tio årsenare 2000 började han arbetainom näringslivet i Värnamore-gionen, innan kallelsen frånPingstkyrkan i Jönköping kom2004.

– Under hela mitt liv har jaghaft engagemanget och passionför församlingen med mig ochmina dubbla erfarenheter frånförsamling och näringsliv harformat mig till att göra det jaggör nu, säger han.

Gud har förberettHan tror att Gud förberett det

hela utifrån hans längtan efteratt få kombinera detta. SörenEskilsson har varit ledamot iPingststyrelsen i två år nu ochkänner därför väl till arbetet.Under Värnamotiden var hanordförande i Pingstförsamlingendär och de tre senaste åren har

Cheryl Bridges Johns frånChurch of God i USAtalade vid årets LucyFarrow-föreläsning om denbetydelse som utgjutandetav Anden har för vad detinnebär att vara människa– om hur pingstväckelseninnebar en ny ontologi,läran om vad som existeraroch vad det betyder attnågonting existerar.

Johns pekade på att man oftastannat vid att uppmärksam-ma Andens uttryck och intesett bakom – vad denna erfa-renhet innebär för sättet attvara människa.

Närmare 40 personer varmed på seminariet. UlrikJosefsson, rektor på Pingst-församlingarnas TeologiskaSeminarium, sammanfattadeföreläsningens poäng.

”Gränser suddas ut”– Pentekostalismen visar

på en möjlighet att integreraolika dimensioner av verklig-heten, livet och tron, där detandliga blir en del av detmateriella, där det gudomligakan bli en del av det mänskli-ga och där mänskliga gränsersuddas ut, som mellan kön,ras och klass.

Cheryl Bridges Johns gavflera exempel utifrån LucyFarrow, som givit namn åtföreläsningsserien. Farrow –både kvinna och afroameri-kan – var i den tiden, en tidnär vita män utgjorde nor-men, ett uttryck för att Gudkan använda vem som helst.Andedopet förändrade inteFarrows ontologiska förut-sättningar, men klädde hen-ne i en profetisk mantel.

MAGNUS WAHLSTRÖM

Nytt sätt att vara människa

TALARE. Cheryl BridgetJohns från USA var årets LucyFarrow-föreläsare.

Eskilsson ser fram emot nya uppdraget

ÖVERLÄMNING. Före detta pingstföreståndaren Sten-Gunnar Hedintillsammans med avgående ordförande Jörgen Gidlund, nyvaldeordföranden Sören Eskilsson och pingstföreståndare Pelle Hörnmark.


TAR ÖVER. Sören Eskilsson, känner stor också administrativ chef i Filadelfiakyrkan i


han varit ordförande i LP-verk-samheten, vilket sammantagetger honom en grundtrygghetinför den nya uppgiften.

– God ordning och reda ärgrunden för resan mot framti-den, säger han och ser framemot att få vara med och drivaoch leda processer framåt

utifrån de krav som framtidenställer.

Lockas han av makten då?– Nej, jag ser inte detta som en

maktställning. I våra samman-hang gör vi saker tillsammansoch det viktigaste är att gå i taktmed rörelsen och Herren ochsöka Guds vilja.

Men han medger ändå attpositionen förstås ger möjlighettill inflytande och att få varamed och påverka.

Men hur blir det nu när SörenEskilsson ska vara ordförande iPingst och föreståndaren heterPelle Hörnmark och är hansgamla arbetskamrat från Pingst-kyrkan i Jönköping?

– Jag är glad att jag är föresla-gen av valberedningen, svararhan mig, precis som han kvälleninnan sagt till Rådslaget, menfortsätter:

– Vi kan varandra och som jagser det är det en möjlighet. Vihar slipats mot varandra, kanskilja på sak och person och harlärt oss hantera också de frågordär vi inte tycker lika.

– Vi är olika och har olika pro-filer, men vi har teamat tidigareoch det här är fråga om ettlagspel där vi kompletterarvarandra.

ULRIKA RAMSTRAND

' FAKTA Det här är Sören Eskilsson

Ålder: Nyss fyllda 50Bor: I hus i JönköpingFamilj: Hustru Mia och trebarn; 26, 23 och 18 år, ettbarnbarn.Hobby: Mycket sportintresse-rad och spelar gärna golf ochlite tennis tillsammans medfru och vänner.Blir irriterad av: När doldamotiv, särintressen eller egenvinning kan skönjas.Blir glad av: Att umgås medfamilj och vänner och att få se

något hända i människor livoch hjärtan och av försam-lingar som vågar anta någotnytt och få processer attlanda.Läser: I perioder. Just nu harjag Mobergs Utvandrar-seriepå gång och för det mestanågon ledarskaps- ellerorganisationsbok.Dold talang: Jag är en väldigtvanlig människa, men gillar attsnickra och kan slå någraackord på en gitarr.

glädje över sitt nya uppdrag som ordförande för Pingst – fria församlingar i samverkan. I september blir han Stockholm. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

Här är styrelsen förPingst efterårets Rådslag

Sören Eskilsson,ordförande

Magnus Jonegård, vice ordförande

Pelle Hörnmark,föreståndare

Bengt Adaktusson

Maria Fälth

Robert Sallbring

Urban Ringbäck

Dan Salomonsson

Camilla Liljeqvist

Karin Stenzelius

Marianne Willén

Roger Svedberg


SVER

IGE

Giesela och JohannesNestander leder ”Christ forPeople”, CfP, en växandeförsamling med storadrömmar för Ersboda, enstadsdel i Umeå ökänd försina problem.

CfP är en dotterförsamlingtill Pingstförsamlingen iUmeå.

Alla gudstjänster börjar medfika, berättar Johannes Nestan-der. Vi vill bygga en församlingmed mingel-känsla, gemenskapoch närhet.

Cafébord med stolar runt ochen och annan skön soffa ärinredningen i möteslokalen, sominryms i Folkets Hus mitt i Ers-boda.

– Samtidigt vakar vi över enenkel, radikal och Jesus-centre-rad förkunnelse. Det är naturligtmed hängiven lovsång, profetia,bön för sjuka och befrielse. Viser att mitt i det enkla och natur-liga kommer Guds kraft ochhans närvaro är påtaglig.

Gudstjänstbesökarna möts aven mångfald av språk, olika kul-turella och religiösa bakgrunderoch människor i alla åldrar.

Namn visar på visionenJohannes Nestander förklarar

att församlingens namn visar påvisionen.

– Vi ser framför oss att indivi-der från olika folkslag ska lärakänna Jesus och ta honom vida-re till de sina.

Gisela och Johannes Nestan-der trodde först att de skulle blimissionärer.

– Men vi är inte så bra påspråk och det blev en annaninriktning. Fast egentligen är dethär ett missionsuppdrag.

Efter en tid som gifta, ochmed en växande husgrupp, bör-jade paret Nestander längta efter

att gå bibelskola och valde då attjobba teoretiskt med ett försam-lingsplanteringsprojekt.

”Kalla någon annan”– När vi sen kom tillbaka

hem, till Sävar en liten bit norrom Umeå, kände vi att kallelsentog fart. Kallelsen kom starkt attplantera, men jag ropade tillGud i bilen ”Kalla någon annan.Men om ingen annan går, så gårjag.”

En ny husgrupp växte framhemma hos paret. Där drömdeoch visionerade de om en nyförsamling i en onådd stadsdel.

Samtidigt blev människor sombodde i Ersboda frälsta.

– Gud ledde oss steg för stegoch kallelsen att plantera för-samlingen växte fram. Gud tala-de till oss om trasigheten och despeciella behoven i Ersboda.

Kan du förklara relationen till enetablerad församling?

– För oss har det hela tidenvarit viktigt att ha en stark kopp-ling till en moderförsamling,som i vårt fall är pingstförsam-lingen i Umeå.

Därför presenterade de sinvision redan från början.

– De tog oss till sitt hjärta ochdelade vår längtan från förstastund. Sedan några år är jag en iledarskapet, avskild som äldste,säger Johannes.

Visst behöver de förklara ochbolla frågor och funderingarsom dyker upp efter vägen. Detär nyttigt både för båda parter.

– Men om det ska vara moti-verat med en ny församling mås-te den få utvecklas efter nya tan-kar, gå andra vägar och hittaegna former. Fast vi tänkt olikaoch missförstått varandra iblandså har vi som dotterförsamlingaldrig känt oss kontrollerade.Nils Ulander, pastor i Pingstför-samlingen, har alltid gett ossuppmuntran och en stabilitetsom vi så väl behöver, sägerJohannes.

Hur ser ni på att folk kommer tiller från andra etablerade försam-lingar till exempel från pingstför-samlingen i Umeå?

– Vår inriktning är absolut attnå de onådda. För att få fart påarbetet behövs dock ett team avmedvetna arbetare. Ledningen iCfP har kommit till Ersbodafrån andra sammanhang, utifrånen kallelse och som svar på våraböner.

– När det kommer troendefrån andra församlingar brukarvi ganska snabbt ställa krav påengagemang. Då visar det sig vil-ka som har en kallelse och vilkasom bara vill kolla läget.

Vilka problem och glädjeämnenhar ni just nu?

– Vi behöver en större lokaloch vår stora glädje är att män-niskor kommer till tro och fårsina liv förvandlade. Just nu ärdet en miniväckelse blandromerna och vi har alltid ofräls-ta med på gudstjänsterna.

BÖRJE DAHLKVIST

Här samlas hela världen till gudstjänstI Ersboda växer Umeås dotterförsamling

' FAKTA Christ for People och Ersboda

� Christ for People, CfP, harfunnits i Ersboda FolketsHus sedan oktober 2005och består nu av ett 60-talmänniskor i husgrupper ochcirka 100 mötesdeltagare pågudstjänsterna.

� I församlingen finns just nufem olika funktionsgruppersom bedriver studiecirklar

inom musik, barn och familj,praktik, media och omsorg.

� I Ersboda bor 10 000personer.

� 95 olika folkgrupper ärrepresenterade.

� 35 olika språk talas.� 30 procent av invånarna är

under 18 år.

LEDARE. Gisela och Johannes Nestander är pastorspar i församlings -planteringen. FOTO: BÖRJE DAHLKVIST


– För Guds rike är församlings -planteringen i Ersboda enframgång.

Det säger Nils Ulander, somär pastor och föreståndare imoderförsamlingen i Umeå.

Om inte CfP hade funnits hadede som är aktiva i det arbetet intevarit aktiva i den etablerade för-samlingen på motsvarande sätt,tror han.

– Ännu viktigare är det att inseatt de som vunnits för Jesus troli-gen inte hade vunnits av någonannan. Den stora insikten är attdet behövs nya och annorlundaförsamlingar för Guds rikes skull.

”Roligt och uppfriskande”– Det är både roligt och upp-

friskande att se en ny individväxa och fungera bättre och bätt-re, säger Nils Ulander. Johannes,som är pastor i CfP brukar ta bil-den av att det kommer in en valpi huset där det redan finns enäldre hund. Det nya och annor-lunda ger spänst och friskhet.Man måste ge den nya individenfrihet och hjälpa den att mogna.

Begrepp som ofta används iförsamlingsplanteringsarbeteinom Pingst är ”moder” respekti-

ve ”dotter” – församling. Om det-ta säger Nils Ulander att mansom moder måste se skillnadenmellan att ha en verksamhetinom församlingen och att plan-tera en ny verksamhet. En verk-

samhet bevakas och bevarasinom församlingen, medan förs amlingsplanteringen, dottern, ären egen individ, som får stöd ochhjälp att bli självständig och fri.

Han säger att han fått en delsignaler om att han borde habättre kontroll på CfP.

– Men jag har varit tydlig medatt jag varken kan eller vill peta iallt som CfP gör. Samtidigt hardet varit viktigt för mig att reage-ra så fort något oroande harinträffat.

När Giesela och Johannes Nes-tander kom hem från bibelskolanbörjade de berätta om sin längtanoch kallelse.

– Jag blev inspirerad av deras

iver och det var naturligt att ståmed och bejaka dem. Parallelltmed detta var jag inne i en pro-cess där jag, tillsammans medandra pastorer, bearbetade dettamed förnyelse av gamla försam-lingar och planterandet av nya.

Gemensamt uppdrag– När jag ser tillbaka kan jag

konstatera att det varit bra att vi iett tidigt skede tog in Johannes iförsamlingsledningen samt att vii församlingen avskilde honomoch Giesela för arbetet mednyplantering i Ersboda.

– I framtiden kommer vi att,med stor glädje, samarbeta meddem som en likvärdig församling.Vi har ett gemensamt uppdrag;att Guds rike ska utbreda sig iUmeå.

Nils Ulander säger att han serfram emot fler församlingsplan-teringar i Umeå.

– Det finns också andra områ-den än Ersboda som vi bör ta ettstörre ansvar för, men att plante-ra en församling är ett krävandeprojekt. Vi är inte där, som för-samling, ännu. Personligen gerjag mig inte in i det förrän någonvisar sig ha kallelse för det.

BÖRJE DAHLKVIST

”Framgång för Guds rike”

PASTOR. Nils Ulander är pastori Umeå pingstförsamling, som ärmoderförsamling för planteringeni Ersboda. FOTO: BÖRJE DAHLKVIST

SAMLING. Christ for People samlas till gudstjänst i Folkets hus i Ersboda. Gudstjänsterna präglas av hängiven lovsång, profetior och bön försjuka. FOTO: BÖRJE DAHLKVIST

' FAKTA Riktlinjer för församlingsplantering

� En ny pingstförsamling ska haminst 25 döpta medlemmaroch tillsatt ledarskap, accepteraoch följa Pingsts värdegrund ochstadgar och välkomnas påRådslag på rekommendation avmoderförsamlingen.� Det framgår av de riktlinjer förförsamlingsplantering, somRådslaget antog. Det förslagsom presenterades i förratidningen antogs i sin helhet

med endast ett tillägg, nämligenatt coachning kan ske också avandra ledare än pastorerna imoderförsamlingen.� Dokumentet har processatsfram under samtalsdagar och iden särskilda församlingsplan-teringsgrupp, som Pingst har.Det finns i sin helhet att hämtahem på ww.pingst.se underfliken i Sverige/församlings -service/församlingsplantering.


VÄRL

DEN

Tsunamin är ett trauma somfortfarande påverkar vardagenför invånarna på Sri Lanka.Möt två familjer som kommitolika långt i detta arbete.

Sri Lanka är ett land i förändringoch framtidstron är starkare änpå mycket länge. Det har nu gåttett år sedan det 26-årigainbördes kriget på Sri Lankaavslutades. Under våren har bådepresident- och parlamentsval hål-lits. Ett annat konkret exempel påframtidstro är att landets infra-struktur nu byggs upp.

Många svenskar förknippar SriLanka med milslånga stränder.Och det var just här som tsuma-nin slog till på annandag jul fördrygt fem år sedan. Sri Lankadrabbades hårt med cirka 35 000döda. Trots att åren gått är tsuna-min fortfarande vardag förmånga. Följ med till två byar därsituationen ser helt olika ut. Förståker vi till Kulmuani där husen äruppbyggda och här har männi-skorna hittat en ny vardag invidIndiska oceanen.

Urblåsta husTsunamin har påverkat arki-

tekturen och landskapet utefterSri Lankas östkust. Mest påtagligtär de hus som fortfarande stårkvar utmed stränderna men somär helt utblåsta. Andra påtagligaförändringar är att det inte finnsmånga hus nära stränderna efter-som man numera inte bygger här.Tvåvåningshusen har också blivitvanligare.

– PMU InterLifes partnerFridsro är den enda organisatio-nen som byggt tvillinghus medtvå våningar. Visst är dessa husnågot dyrare, men de är framför-allt säkrare då det finns en möjlig-het att fly upp på andra våningenom det kommer en ny våg. Des-

sutom tar dessa hus mindre plats,berättar S. Jegarajan, distrikts-sekreterare i Kulmuani.

Kulmuani ligger på öns östkust.Här dog 946 personer. Helafamiljer utplånades. PMU Inter-Lifes samarbetspartner Fridsrofanns snabbt på plats och erbjödsig att hjälpa till. Resultatet blev100 färdigbyggda hus med finan-siering från PMU InterLife/Sida. Idetta stöd ingick även redskapsom exempelvis redskap sombåtar och fiskenät.

Tog barnet och sprangEn av dem som fått ett hus är

Adshayan. Före tsunamin boddehon tillsammans med sin manalldeles intill stranden. Honminns vad hon såg och upplevdeannandag jul som om det vore idag. Klockan var kvart över niopå morgonen.

– Jag var uppe med min då fyramånader gamla son. Ute till havsser jag plötsligt något märkligtoch ovanligt som jag inte sett tidi-gare. Det såg ut som en mörkpelare som närmade sig fort ochdet lät som en kraftig eltransfor-mator.

– Jag tog mitt barn och sprangiväg och lyckades hitta en skolasom stod öppen dit jag tog migupp på andra våningen. Jag stäng-de alla dörrar. Sedan kom vattnetsom steg upp till mina knän.

– Jag stannade där i 45 minuterinnan jag märkte att huset börja-de att rämna och jag tvingades flyigen med mitt barn.

Adshayan och hennes manSivakaaarrams hus totalförstör-

des av vågen. På annandag julbegav de sig till en grannby därde bodde i en skola en tid innande fick plats i ett tältläger där debodde i två år.

– Jag är stolt över att jag tog ettsnabbt beslut att fly med min son.På min väg ropade jag och varna-de mina grannar. Men många avdem lyssnade inte, de tyckte nog

att jag var tokig. Men de somstannade dog, säger hon med lågröst.

Mannen var bortrestHon känner stor tacksamhet

över att hennes man just dennadag var bortrest och att de fårvara tillsammans i dag. Adshayanoch hennes man Sivakaaarramförlorade nio släktingar och enmängd grannar och vänner. Denstora katastrofen har nu fått per-spektiv.

– Jag tänker inte så mycket pådet längre, men då och dåpåminns jag när min son undrarom tsunamin som han hör om påtv, berättar Adshayan.

I slutet av 2006 kom dagen dåde flyttade in i sitt nya hus somligger 400 meter från havet.

Familjen visar stolt runt i det

lilla tvåvåningshuset som har ettallrum och ett kök på nedre bot-ten och två sovrum på övervå-ningen.

– Nu bor vi nu på mindre ytaän tidigare men är tacksammaöver att vi fått en bostad.

Utanför huset finns en litenträdgård där familjen satt enbananplanta och lite andra växter.

Hann bara gjuta grundEtt besök mer norröver på ön

visar en annan bild. I byn Vatta-vanm möter jag familjen Viyayaa-kanthan och deras tillfälliga hussom finns intill en gjuten hus-grund. Familjen drabbades avtsunamin och deras hus förstör-des.

Efter katastrofen började manbygga hus i byn, men Viyayaakan-than fick endast grunden gjuteninnan inbördeskriget tvingadedem på flykt. Nu är de tillbaka.

När det regnar kraftigt går detill grannen som fick ett husinnan de tvingades fly. FamiljenViyayaakanthan har inte haft enriktig bostad sedan tsunamin fördrygt fem år sedan.

– Vi längtar bara efter att få bosom de andra, säger mammaKansana.

PMU InterLife och Fridsrosöker nu efter finansiering för attkunna bygga upp de 162 hus avtotalt 300 i Vattavanm som inteblev färdiga innan kriget fördemänniskorna på flykt.

MIKAEL STJERNBERG

Tsunamin ärderas vardag

' FAKTA PMU InterLife och Tsunamin

Totalt har PMU InterLife använt44,1 miljoner kronor i sambandmed tsunamin. Den klart största

insatsen gjordes på Sri Lanka(30,4 miljoner kronor) där blandannat flera byar byggdes upp.

Jag är stolt över att jag tog ettsnabbt beslut att fly med min son.

På min väg ropade jag och varnade minagrannar. Men många av dem lyssnadeinte, de tyckte nog att jag var tokig. ’’


NYTT HUS. Adshayan i Kulmuani diskar i sitt nya hus som hon fåttgenom PMU/Sida efter tsunamin. FOTO: MIKAEL STJERNBERG

SAKNAR HUS. Kansana i Vattavanm vid diskbordet. Fortfarande harhennes familj inget riktigt hus efter tsunamin. FOTO: MIKAEL STJERNBERG


REPO

RTAG

E

Pingstens vänner finnPingströrelsen är en världsvid rörelse. Exakt hur den ser ut och har utvecklats är svårtatt ge en samlad och uppdaterad bild av, eftersom utvecklingen går snabbt. De siffror viändå vågar ge talar om cirka 600 miljoner i de pentekostala rörelserna, varav 80 miljo-ner tillhör den klassiska pingströrelsen. Övriga hänförs till karismatiska och neopente-kostala rörelser. (Se definitioner på nästa uppslag). Den bild vi här tecknar av pingst ivärlden är alltså ofullständig och utan detaljer, men vill ändå medverka till en litenuppfattning om läget i dag.

AfrikaRedan 1907 fanns pingstmissio-närer från Azusa Street på plats påden afrikanska kontinenten. I dagär Afrika den världsdel därpingströrelsen växer allrasnabbast. Den afrikanskapingströrelsen uttrycks både itydlig andlighet men också isamhällsengagemang med, påmånga håll, inflytande på allanivåer i samhället. Afrikanskakyrkor, inte minst de kyrkor sombildats utan västerländskinblandning (African InitiatedChurches), är också starktmissionerande både inom ochutom Afrika.

På bilden: Kainuk, Kenya

Latinamerika Latinamerika betraktas traditionellt som en katolsk kontinent.Numera börjar fler ifrågasätta detta och menar att om pingströrelseninte redan passerat katolikerna i statistiken så är detta inte långtborta. Pingströrelsen är etablerad i alla länder men allra störst ochstarkt växande i Brasilien.

I dag varierar pingstförsamlingarnas karaktär stort. Från småhusgrupper med en lekmannapastor till stora megakyrkor som drivssom företag och med ambitioner att etablera sig över hela världen.

På bilden: Lima, Peru

NordamerikaDen klassiska pingströrelsenrepresenteras främst avsamfundet Assemblies of God,vars etablering dock innebar ensegregation från det ”svarta”ursprunget på Azusa Street.

Nordamerika uppvisar i daghela kartan av pentekostalauttryck och många, kanske deflesta finner man idag, i denneokarismatiska gruppen. Diträknas flera stora megakyrkormen också många afrikanska,asiatiska och sydamerikanskainvandrarkyrkor.

På bilden: Kalifornien, USA

FOTO

: S

TAFF

AN

SW

AH

N

FOTO

: U

LRIK

A R

AM

STR

AN

D

FOTO

: B

JÖR

N K

VIS

T


ns över hela världenEuropa 1906 inbjöd T B Barratt till ett möte i Oslo som av endel betraktas som pingströrelsens etablering i Europa.Drygt hundra år senare är Europa den mörka fläckenpå pingstens världskarta med låg eller ingen tillväxt.Pingströrelsen lever och verkar under demokratiskaregimer men är allmänt en tämligen marginaliserad irelation till övriga samhället.

På bilden: Reykavik, Island

Asien Asien är en religiöst prägladkontinent, med många olikareligioner som dominerar olikaområden och med storaskillnader i mänskliga rättigheter.Pingströrelsens livsvillkor varierardärför kraftigt beroende på varden verkar. Här hittar vi världensstörsta pingstförsamling, YoidoFull Gospel Church, i Söul iSydkorea men också områdendär kristna lever under förföljelseoch, på vissa håll, under dödshot.

Värt att notera är Kina, därmånga husförsamlingardefinieras som karismatiska.

På bilden: Rangoo, Burma

Oceanien Denna del av världen är geografiskt splittradmed sina många öriken och det är svårt att fåen samlad bild.Den klassiska pingstväckelsen representerasav Assemblies of God i de två stora länderna,Australien och Nya Zealand och har undersenare hälften av 1900-talet sett en tämligenstor tillväxt. I Australien verkar samfundetsedan 2007 under namnet AustralianChristian Churches.

Den mest kända pingstförsamlingen frånden här delen av världen just nu är Hillsong iSydney, som bland annat genom sinlovsångsmusik influerat pingstförsamlingaröver hela världen.

På bilden: Sydney, Australien.

SAMMANSTÄLLNING: KERSTIN KLASON Källor: Glopent Research Projekt (www.glopent.net) Kyrkornas världsråd( www.oikoumene.org) samt nationella samfunds hemsidor och Wikipedia

FOTO

: G

ÖS

TA Å

KE

RLU

ND

FOTO

: M

AG

NU

S R

AM

STR

AN

D


REPO

RTAG

E

Faktum är att det nästan är omöjligt att teck-na en fullständig bild av hela den rörelse –eller alla de delar – som i dag samlas ihopunder begreppet pingst.

– Jag vill nog hellre kalla helheten pente-kostalism, säger Jan-Åke Alvarsson, professori kulturantropologi vid Uppsala universitetoch föreståndare för Institutet för Pentekosta-la Studier, IPS, och den som därmed liggernärmast till hands för att reda ut begreppen.

Alvarsson suckar lite när jag ber om sta-tistik och siffror för pingströrelsen i världenoch vi enas snabbt om att det är svåra additio-ner. Det handlar nämligen inte bara om atträkna medlemmar och skulle man till även-tyrs lyckas så blir det enda man får en hal siff-ra som snabbt glider ur tabellerna. Pente-kostalismen i världen växer så det knakar,åtminstone på sina håll, och siffrorna blirföråldrade i samma takt som de registreras.

Dessutom handlar det om definition. Jan-Åke Alvarsson förklarar att man numera iinternationell forskning brukar tala om treolika kategorier:

■ Klassisk pentekostalism – alltså denpingströrelse som nu har drygt 100 år pånacken, exempelvis svensk pingströrelse.

■ Karismatiker – de grupperingar formats ioch ur den karismatiska förnyelse somuppstod under 1960-talet i olika kyrkoroch samfund, exempelvis OAS-rörelsen.

■ Neopentekostalism – kallas ibland ocksåTredje vågen och innefattar, enkelt beskri-vet, församlingar och rörelser av trosrö-relsekaraktär, exempelvis Livets ord.

Stor variation på statistiken– De här speciella definitionerna gör att

siffrorna när det gäller antalet pingstförsam-lingar eller medlemmar kan variera stort i oli-

ka statistiska sam-manhang, menarJan-Åke Alvarsson.

Gemensamt fördet vi kallar pente-kostala rörelser är attde på något sätt harsina rötter i denandeutgjutelse somtog plats i gruppensom vi känner frånAzusa Street, fördrygt hundra årsedan.

– Det är visserli-gen ett påståendesom varit omdisku-terat i perioder. Menjag menar att vadgäller huvudfåran idag så är det så.

Samtidigt somAlvarsson säger detså betonar han att det vid tiden för AzusaStreet fanns något av väckelseatmosfär överstora delar av världen. Som om luften stodoch dallrade, som inför ett åskväder, i väntanpå en slags förlösning. Och kanske var detanledningen till att denna tydliga väckelsemed den helige Ande som kännetecken spredsså snabbt, men som i dag har tagit till sig olikakulturella uttryck och influenser och därförkan se olika ut.

Men vad är det då som ändå fortfarande ärgemensamt för dessa olika uttryck för pente-kostalism som gör att de ändå går in underpingstparaplyet.

– Det lite luddiga svaret är att gemensamtför pentekostala församlingar, fortfarande ärbetoningen av Anden och Andens gåvor.

Samtidigt är det en beskrivning som ocksåkan passa in på andra definitioner, till exem-pel många evangelikala rörelser. Vad gällerteologin kan dessa ofta räknas in bland pente-kostala rörelser i vidare mening. Ett sådantexempel är Evangeliska Frikyrkan i Sverige.

Subtil skillnad– Teologiskt blir skillnaden då mycket sub-

til, säger Jan-Åke Alvarsson. När de gamlapingstvännerna skulle beskriva den tog oftahjälp av Hesekiel 47 i Gamla testamentet föratt beskriva den. Där talas det om att gå alltlängre ut i vatten som blir djupare och djupa-re och slutligen till en flod där man inte längrehar bottenkänning. Här påstods det att deevangelikala följde med en bit ut i strömmen,men bara så länge de hade bottenkänning.Pingstvännen fortsatte ut i strömmen, gav sighän helt enkelt. Jag tror det är lite av det somPO Enquist i Lewis resa kallade sensualismen ipingst.

– Det är alltså mer i praktiken som de tvåriktningarna skiljer sig åt.

Om det är svårt att definiera vad somytterst skiljer den pentekostala rörelsen frånandra så kan det vara enklare att se vilka skill-nader som finns mellan de olika uttryck somtar plats under det pentekostala paraplyet.

Läromässigt är man i stort sett överens omde stora dragen, men med ett markantundantag: Jesus only-rörelsen

– Som namnet visar så handlar det om attman där inte erkänner treenighetsläran sombiblisk. Tydligast uttrycks det i att man endastdöper i Jesu namn, och inte i Faderns, Sonensoch den helige Andes namn, förklarar Alvars-son.

Olika praxis i vissa frågorI övrigt handlar det om olika praxis i vissa

frågor. En sådan fråga, där de olika riktningar-na har skilda synsätt är kvinnliga församlings-ledare.

– Det är inte särskilt vanligt med sådanainternationellt, åtminstone inte församlings-ledare i den betydelse vi tänker på, nämligenföreståndare. Däremot är det inte ovanligt attman finner kvinnor i maktpositioner ochmed stort inflytande i församlingarna påandra sätt. I de genuint afrikanska pingströ-

HAR KOLL. Jan-ÅkeAlvarsson, professor iantropologi vidUppsala universitet,och föreståndare förInstitutet för pente -kostala studier, IPS,visar på att världenspingströrelser sinsemellan kan se mycketolika ut.


VärldsvidPINGSTRÖRELSE

har många ansiktenDet drar ihop sig till världspingstkonferens i Sverige. Den 24 – 27

augusti samlas en rad representanter från det som kallas pingströrelse

i världen i Stockholm. Bilden av den världsvida pingströrelsen

kommer då att visa sitt ansikte med alla sina olika uttryck. Det skulle

man i alla fall kunna tänka sig – men förmodligen finns anledning att

skicka med en reservation: Pingst i världen är mycket mer än så.


relserna, så kallade AIC, African initiatedchurches som bildats utan inblandning avutländsk mission, finner man vid sidan av enmanlig föreståndare ofta en kvinnlig profetmed stort andligt inflytande som balanserarupp det manliga.

Kvinnor med stort ansvarI USA stöter man på begreppet Church

Mother, en kvinna med stort ansvar i försam-lingen. I USA och Sydafrika, bland annat,förekommer också ”First lady”, ett begreppsom vi främst förknippar med Vita huset iWashington. Här är det alltså föreståndarensfru som får den titeln, men hon är inte en assi-stent till sin man utan en person med egenverksamhet och egna ansvarsområden.

– De här kvinnorna har alltså egna upp-drag, skilda från den manlige ledarens, i sinfunktion och de går aldrig in på varandrasområden och byter aldrig plats. På det sättetskiljer de sig från hur vi hanterar frågan omkvinnor i församlingsledande positioner, därvi strävar efter att kvinnor som män ska hamöjlighet att fungera i samma uppgifter.

Organisatoriskt så skiljer det också en heldel mellan olika pentekostala riktningar.

– En del är församlingsrörelser, så som vikänner den traditionella skandinaviskamodellen. Andra är hårt organiserade i sam-fund med valda ledare. I andra är det apo-stoliska ledarskapet rådande, det vill säga detär personer som inte är valda av medlem-marna utan betraktas som insatta i ämbetetav Gud och som också ofta utser sin egenefterträdare.

Finns det då något som i dag skiljer skandi-navisk, eller svensk pingströrelse från övrigpingströrelse i världen.

– Alla de drag som finns där finns nu ocksåpå annat håll, säger Jan-Åke Alvarsson.Utmärkande har tidigare varit att vi varitstarkt missionerande med stort inflytande,bland annat i Afrika och Sydamerika, därsådan mission i dag har utvecklats till storarörelser.

– Typiskt för svensk pingströrelse också attden ägnat sig åt entreprenörskap, det vill sägastartat och drivit företag, främst inom medie -området, men också bankverksamhet ochvårdbolag. Sverige var också länge det endaland där pingströrelsen utgjort grunden förett politiskt parti. Men detta har förändrats.

– När det gäller mission så ser vi, framför

allt i tredje världen, hur starkt växande kyrkoroch rörelser också är ivriga att missionera.Och när det kommer till affärsverksamhet såligger den brasilianska, neopentekostala ochomdiskuterade rörelsen Igreja Universal doReino de Deus, IURD, på engelska UniversalChurch of the Kingdom of God, URD, häst-längder före.

– Förutom att de driver medieverksamhetså kan man nog säga att de bedriver missionpå ett affärsmässigt sätt, och redan har etable-rat sig i många länder. Och i El Salvador finnsett politiskt parti som bildats utifrån försam-lingar.

Var finns den typiske pingstvännen?Var kan man då träffa på en typisk pingst-

vän i dag? Förmodligen i de mest skilda miljö-er: såväl bland fattiga kvinnor som samlar vedi Afrika som i Brasiliens stjärnspäckade VM-lag i fotboll, såväl i Kinas fängelser som påcaféer i New York, såväl på Handelshögskolani Stockolm som bland bönder på den svenskalandsbygden.

Och kanske på Världspingstkonferensen iStockholm i augusti.

KERSTIN KLASON

INTERNATIONELL. Pingst i världen har många olika ansikten, men gemensamt är betoningen av Anden och Andens gåvor. Här gudstjänstfirandeoch dop i Brasilien, Kenya och Sverige. ”En medianpingstvän är en kvinna från ett fattigt land”, konstaterar Jan-Åke Alvarsson.

FOTO: ACKE MÖLLER, BJÖRN KVIST OCH ULRIKA RAMSTRAND


SVER

IGE

KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet

Ivår tid kan vi prata om nästan allt. Men pengar och framför

allt hur vi väljer att använda våra pengar är fortfarande ettkänsligt samtalsämne. Jesus däremot undervisar ofta om

pengar. Bibelverserna i Ordspråksboken 30:7–9 är viktiga förmig, att varken fattigdom eller rikedom ska skilja mig från Gud.I perioder när lönen inte räckte till det där som kallas vardags-mat och nya kläder på kroppen.

JAG HAR UPPLEVT MÅNGA ekonomiska under och är tacksamtill de människor som lytt inre impulser i rätt tid. Har under tvåårs tid i Tanzania levt som väldigt rik. Vill på en gång säga attmissionärslöner inte är höga, men i det området vi levde var vitrots allt överklass. Vi duschade, tvättade bilar och åt oss mätta.Hade vi velat hade vi kunnat köpa dricksvatten.

När vi sliter och släpar för att klara av basbehoven drömmervi ofta om att unna oss lite lyx. När vi har det inom räckhålldyker det upp något annat vid horisonten att längta efter. Allabehov måste inte, bör inte tillfredsställas. Varje gång vi ägernågot riskerar vi att det kan äga oss. Det som kan vara en till-gång kan bli vårt största hinder. Bygg inte ditt liv på något såosäkert som rikedom, skriver Paulus. Bibeln lovar aldrig att viska bli rika i den här världen, men den lovar att Gud är med oss.

I MÅNGA FAMILJER ÄR PENGAR ett problem, kanske roten tillallt ont. Som par och tillsammans medbarnen behöver vi föra samtal om vadpengar ska användas till, att göra priori-teringar ihop. Barn mår bra av att sparaoch längta efter något, och det är enviktig insikt att allt inte går att köpaför pengar.

En högre lön kan ibland med-föra längre arbetsdagar ochmindre tid med vänner ochfamilj. Våga ta hjälp i ekono-miska frågor, när det gällerspelberoende, eller att kla-ra av det vardagliga. Ävennär vi får ekonomiska pro-blem i församlingarna.

TACKSAMHET ÄR EN häl-sosam inställning. Fun-derar på om tacksamhetgror bättre i enkelhet äni överflöd. Förnöjsam-het är en inre styrkasom skapar stor frihet.Paulus uppmanar oss attklara av både överflödoch ringhet, 1 Tim6:17–19. Det är en svårbalanskonst.

INGRID SVANELLVerksamhetsansvarig

Pingst nationellt

Pengarna och livetVärldspingstkonferensen blirett stort lyft för ledare inomhela den svenska kristenhe-ten. Det tror Niklas Piensoho,pastor i Filadelfia Stockholm.Och i samma vecka firarvärdförsamlingen sitt 100-årsjubileum med fokus påframtiden.

Nedräkningen pågår för Världs -pingstkonferensen, den 24–27augusti i Stockholm. Temat blir”Equip yourself, others and thechurch” där ledarskapsträning iden lokala församlingen står ifokus utifrån Efesierbrevet4:12–13.

Arrangör för den 22:a Världs -pingstkonferensen i ordningenär Pingst tillsammans med Fila-delfiaförsamlingen i Stockholm.

I helgen, direkt efter konferen-sen, firar församlingen också sitt100-årsjubileum.

”Ska bli spännande”– Att få hålla i konferensen

blir ett hedersuppdrag och en”once in a lifetime-upplevelse”säger Niklas Piensoho, pastor iFiladelfiaförsamlingen. Såmånga fantastiska talare frånhela världen kommer att med-verka och det ska bli väldigtspännande.

På talarlistan står bland andravärldsevangelist Reinhard Bonn-ke, Tyskland, James D. Leggett,biskop i International Pente-costal Holiness Church i Okla-homa, USA, Young Hoon Lee,föreståndare i Yoido Full GospelChurch i Seoul, Sydkorea ochBrian Houston, grundare avpingstförsamlingen Hillsong iSydney Australien.

– Det kommer att bli en kon-ferens med stor betydelse bådeför vårt eget ledarskap inomPingst och för ledare inomsvensk kristenhet som helhet.Den kommer att ge oss inspira-tion och en inblick i andra kultu-rer och villkor som ger nya per-spektiv, säger Niklas Piensoho.

Svenska talareTill övriga talare på Världs -

pingstkonferensen hör PelleHörnmark, Niklas Piensoho,Anne Christensen, DavidMohan, Prince Guneratnam,Egil Svartdahl, Jack W. Hayford,

Ulf Ekman och Raymond Cul-pepper.

Världspingstkonferensenarrangerades också av Filadelfia-församlingen i Stockholm 1955och Piensoho betonar den bety-delse församlingen haft interna-tionellt, genom att samlapingströrelsen och genom sittomfattande missionsarbete. 100-årsjubileet blir ett tillfälle attuppmärksamma dess historia.

– Man brukar säga att detfanns en tid då solen aldrig gickner över vårt missionsarbete, såvärldsomspännande var det.Miljontals människor i världenhar genom åren berörts av för-samlingens arbete och att fåmöjlighet att återknyta till dettakänns bra.

Viktig roll i SverigeSamtidigt har församlingen

också haft en viktig roll i Sverige.– Genom de satsningar som

utgått från oss, som LP-verk-samheten, tidningen Dagen ocholika förlagsverksamheter, har vivarit med och format bilden avsvensk kristenhet. Detta är ettfantastiskt arv. Men är det vik-tigt att inte bara minnas utanockså se framåt, poängterar Nik-las Piensoho.

Temat för söndagens högtids-gudstjänst blir ”Med siktetframåt” och visionen är tillväxt.

NOOMI LIND

Fotnot: Det är fortfarande möj-ligt att anmäla sig till PWC. Detgör man genom att gå in påhemsidan www.pwc2010.se

”PWC ett lyft för ledare”

VÄRD. Niklas Piensoho ser detsom ett hedersuppdrag att varavärd för årets Världspingst -konferens.


Innehållet i Brassbandskonfe-rensen i september och sång-och musikkonferensen ioktober börjar nu bli klart.Andreas Hansson gästdirige-rar brassbanden och undersång- och musikkonferensenmedverkar bland annat avViola Grafström, RichardSundström och LassePettersson, alla initiativtagaretill den årliga Lovsångskonfe-rensen.

Pingsts brassbands årliga konfe-rens hålls 24–26 september i Lin-köping. Andreas Hansson kom-mer då att ansvara för instude -ring av musik och också tillsam-mans med musikkonsulent PeterStolpestad samtala om vikten avblåsmusik inom frikyrkan.

– Vi är extra glada över attAndreas återigen vill gästa ossinom Pingst, säger Peter Stolpes-tad.

Andreas Hanson syns frekventsom dirigent i många av landetsstora orkestrar som KungligaHovkapellet, Sveriges RadiosSymfoniorkester och symfonior-

kestrarna i Malmö och Norrkö-ping.

Sång- och musikkonferensenhålls återigen i Smyrnakyrkan, iår den 8–10 oktober.

– Vi har inlett en bra dialogmed Lovsång 10. Samarbetet för-djupas och det är bra, säger PeterStolpestad.

Öppen scenNytt för i år på konferensen

blir Den öppna scenen, en platt-form dit konferensen bjuder inen mix av olika band som spelarnågra låtar och berättar om sigsjälva.

– Det myllrar av spännandemusikanter som är på gång ochsom behöver bli sedda, sägerStolpestad. Vi vill ta vara på krea-tiviteten hos alla dessa och låtadem få vara en viktig del av kon-ferensen.

I konferensen blir det också etttiotal seminarier som handlarom nya sånger, klassiska tonsät-tare, lovsång och STIM.

Fotnot: Mer information finnspå www.sangochmusik.se

Kursen är obligatorisk för dem som söker vigselbehörighet inom PingströrelsenVidare upplysningar genom:

Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd, Sten-Gunnar HedinPostadress: 141 99 Stockholm

Tel: E-post: [email protected]

V igselförrättarkurs

Ledarskap, familj, integra-tion och helande äreftermiddagarnas temanunder årets Nyhemsvecka.Och precis som förra året ärdet Pingst, som ansvarar förde samlingarna. Detövergripande temat i år ärNya människor.

Nyhemsveckan inleds fredagenden 18 juni med en ungdoms-konferens. Talare under lörda-gen är Joakim Lundqvist, leda-re för studentarbetet Ny gene-ration.

I år kommer Stråkenhallenåterigen att bli utställnings -plats för en rad olika kristnaorganisationer, där Pingst –fria församlingar är en av dem.Men medarbetarna på Pingstkommer också genom olikaaktiviteter och happeningsutomhus och i och intill en till-fälligt uppställd second hand-butik göra nyhemsbesökarnauppmärksamma på vad mankan göra för att hjälpa försam-lingarna att lyckas.

Miniseminarier varje dagI Lilla Stråkenhallen hålls

måndag – torsdag tre minise-minarier varje dag omkring enrad olika ämnen; bland annathur ett missionsråd kan blimer effektivt, om skapelsenoch miljö, att visa barnenvägen till en tro som bär, omvåld i nära relationer och kam-panjen Ditt viktigaste val.

Tisdag till torsdag anordnaspastorsfrukostar med MagnusMalm i Pingstkyrkan i Mullsjö.

Och pastorer, som vill varamed och spela fotboll till för-mån för församlingsplanteringkommer också i år att kunnagöra det på tisdagen 17.30.

På onsdagen kommer enminifestival att hållas omkringbarntältet, där det ocksåanordnas ”happy hour” varjeeftermiddag.

Eftermiddagens stora semi-narier kommer att avslutasmed Tio goda råd för din för-samling i dagens ämne. Ledar-na för de olika seminarierna ärDaniel Alm, ledarskap, IngridSvanell, familj, Åsa Danielsson,integration, och Pelle Hörn-mark och John Derneborg,helande.

Under Nyhemsveckan med-verkar en lång rad med talare.Några av dem är Niklas Pien-soho, Tomas Sjödin, GöranSkytte, Chatrine Carlson, Mar-cus Olson, Rigmor Holst ochDavid Phelps.

ULRIKA RAMSTRAND

Fotnot: Detaljerad informationom program och talare finns påwww.nyhemsveckan.se

Musik och sång till hösten

KOMMER. Sara Arvidsson kommer att medverka på Den öppnascenen och Andreas Hansson gästdirigerar på brasskonferensen.

Nya människor fokus för årets Nyhem

MATCH. Också i år blir detfotboll till förmån för församlings -plantering.



UN

DERV

ISN

ING

å ämnen är så känsliga att talaom som pengar. Blandar mandessutom in kyrkor och kris-ten verksamhet så beträderman ett högriskområde. Densom är van kyrkobesökare kan

säkert dra sig till minnes några tillfällen närdet gått för långt och vädjan om offer harpasserat sunda gränser. När den ovane kyrko-besökaren ställer frågor kommer ofta frågan:”Måste man ge tio procent av inkomsten föratt få vara med?”.

En frågeställning från rakt motsatt håll ärnär ungdomsverksamheten ska redovisassom bidragsunderlag. Då önskas det ofta frånmyndigheters sida att medlemmarna i före-ningen betalar medlemsavgift för att få räk-nas. Att vara med utan att betala ansessuspekt.

Kort och gott så är det ett virrvarr av olikasynpunkter och aspekter att ta hänsyn till närman talar om församlingens ekonomi. Svaretpå frågorna är att ingen måste något och attdet inte finns några medlemsavgifter i för-samlingen. Däremot är faktiskt ekonomin ettav de ämnen som Jesus återvänder till ofta.Det enda sättet att hitta en riktig väg med denegna ekonomin är att försöka förstå vad detär Bibeln säger.

ETT BIBELORD SOM oftast citeras fel och slar-vigt är att när man säger att ”pengar är rotentill allt ont”. Men riktigt så står det faktisktinte. Det som texten säger är att ”kärleken tillpengar är roten till allt ont”, 1 Tim 6:10.

Pengarna i sig är alltså inte det onda. Bibelnsätter i stället fingret på kärleken till pengar.Det är den som leder till en negativ spiral pådet materiella området. Kärleken till egen-dom och pengar är för många människor endjup knut som måste lösas. Alla behöver vistanna upp och fundera. Hur ser våra priori-teringar egentligen ut? Om det viktigaste för

oss är att skaffa prylar och att vara rik är detdags att tänka om. Förr eller senare leder ensjälvisk prioritering till att allt i livet tapparsin betydelse. Girigheten tömmer oss på detsom har ett verkligt värde.

FRÅN FÖDSELN VID DEN första skattskriv-ningen och genom hela livet tvingades Jesusatt förhålla sig de ekonomiska realiteterna.Frågorna han fick handlade ofta om ekono-mi. När frågan om skatten till kejsaren, denromerska ockupationsmakten, var på tal vän-tade man att Jesus skulle vackla och ge kriti-kerna en chans. Jesus balanserar svaret på ettmästerligt sätt och ger oss en lektion i ekono-mi och skattelagstiftning. ”Ge kejsaren detsom tillhör kejsaren och Gud det som tillhörGud”, Luk 20:25.

Första ledet i svaret talar om förhållandettill ekonomilagstiftningen och det andraledet pekar på en dimension som de rosafär-gade ekonomibilagorna oftast helt missar.Ekonomins främsta tillväxtpotential är gene-rositet och att ge Gud det som tillhör honom.

Ett annat bibelord som talar om risksprid-ning genom att fördela på flera händer åter-ger också en annan avgörande princip. ”Sändditt bröd över vattnet, en dag får du det åter.Fördela vad du har på flera händer – du vet

aldrig vilkaolyckor somkan drabbalandet”, Pred11:1–2.

OM MAN SÄNDER SITTbröd över vattnet kommerdet alltid tillbaka. Det går egentli-gen inte att ge bort eller iväg. Om man visarmedkänsla och generositet så återvändervågorna tillbaka med samma frikostiga inne-håll över det egna livet. Den gnetige tänkerkyligt när han lägger tjugan i offerboxen, "därförsvann den". Men den generöse och gladegivaren upptäcker att man inte ger bort utanman investerar i framtida välsignelser.

Visst krävs det tro och mod när man tardet första steget för att praktisera ett generöstgivande. Men snart upptäcker man att välsig-nelsens vågor sköljer över den personligaekonomins strand med mer än man någon-sin kunnat ana. Det är omöjligt att kasta bortnågot över vattnet, vågorna för förr ellersenare tillbaka det till stranden. Denna åter-vändandets princip gäller ekonomin och alltannat i livet. Om du sänder positiva signalertill din omgivning återvänder det goda.

Grundläggande visar texterna att gåvornaman ger till församlingen är för Guds skull.Offret är aldrig en bekräftelse på att mantycker om pastorn eller gillar läget i kyrkan.Gåvan jag bär fram är min tacksamhet tillGud.

Den bärande tanken i att ”offra” är att manavsäger sig kontrollen över det man ger.

Generös– för Guds skull

F Dan Salomonsson är föreståndare för pingstförsamlingen i Uppsala.

Dan Salomonsson skriver: Ekonomins främsta tillväxtpotentialär generositet och att ge Gud det som tillhör honom.

Genom generositet i relationen till för-samlingen banar vi väg för Guds välsig-

nelser in i vårt eget liv.’’


Pengarnages till Gud. Att med gåvan försöka kontrolle-ra eller styra det som sker i församlingen ärbibelfrämmande. Gåvan är en sak mellan migoch Gud. Gåvan har inte alls med situationeni församlingen att göra och är inte motiveradav att behoven i församlingen ska täckas. Off-ret är ett av uttrycken för min tacksamhetoch tjänst inför Gud.

FÖRSAMLINGSLEDNINGEN bär ansvaret föratt gåvan vi ger förvaltas på ett riktigt sätt.Den redovisning som ska göras är inte barainför årsmöte och revisorer. Den stora tyng-den i ansvaret att förvalta Guds pengar ärinför Honom själv. Därför blir det en själv-klarhet att församlingsekonomin följer heltandra principer än börsen och näringslivet. Iförsamlingen ska förvaltningen vara korrektinför myndigheterna, ekonomiskt genom-tänkt och riktig utifrån gudsrikets principer.

Bibeltexterna innehåller också allvarligaexempel på hur oärligheten och grumlademotiv kan ta sig in i vårt förhållande tillgivandet. Apostlagärningarna 5 berättar omhur ett par makar ljuger om gåvan de har getttill församlingen vilket leder till katastrofalakonsekvenser för dem båda. Varje andlig leda-re måste ständigt vaka över sitt eget liv. Girig-het och maktlystnad eller helt enkelt viljan attberika sig själv följs av ödeläggande konse-kvenser i det egna livet och i församlingen.

Den goda atmosfären i församlingen ska-pas av att BE och att GE. Jesus säger att vi

utan minstatvekan kan lita påatt Gud är generös och vill ge oss detbästa. Därför uppmanar han oss ” Be, så skallni få”, Matt 7:7.

En likadan mening, på en bokstav när,visar konsekvensen av en positiv Gudsbild.”Ge, så skall ni få”. Detta säger Jesus i sam-manhanget där han undervisar om generosi-tetens hemlighet. ”Ge, så skall ni få. Ett gottmått, packat, skakat och rågat skall ni få i ermantel. Med det mått som ni mäter med skalldet mätas upp åt er”, Luk 6:38.

ATT GE ÄR ALLTSÅ EN återspegling av Gudsgenerositet. Här kommer tanken in om att getio procent av inkomsten tillbaka till Gud.Tio procent till församlingen av det man tjä-nar har genom generationer varit nyckeln tillatt få den egna ekonomin sund.

Texterna rekommenderar tiondet som envälsignad princip. Genom att det personligagivandet följer en fast ordning så visar vi attgenerositeten och tacksamheten till Gud inteföljer konjunkturen eller humöret. Guds fri-kostighet är lika stor i alla lägen. Genomgenerositet i relationen till församlingenbanar vi väg för Guds välsignelser in i vårteget liv.

DAN SALOMONSSON

Några bibeltexter om välsignelsensgrundregler på detekonomiska området

LAGEN OM SÅDD OCH SKÖRD2 Kor 9: 6 Kom ihåg: den som sår snåltfår en snål skörd och den som sår rikligtfår en riklig skörd. Var och en skall gesom han har beslutat i sitt hjärta, intemed olust eller av tvång, ty Gud älskaren glad givare. Gud förmår ge er alltgott i överflöd, så att ni alltid har alltvad ni behöver och själva kan ge i över-flöd till varje gott ändamål.

GE MED HJÄRTAT EFTER FÖRMÅGAMark 12: 41 Han satte sig mitt för tem-pelkistan och såg hur folk lade nerpengar i den. Många rika gav mycket.Så kom där en fattig änka och lade nertvå kopparslantar, alltså några ören. Dåkallade han till sig sina lärjungar ochsade: ”Sannerligen, den där fattigaänkan har lagt mer i tempelkistan änalla de andra. De gav alla av sitt över-flöd, men hon gav i sin fattigdom allthon ägde, allt hon hade att leva på.”

10 PROCENT AV INTÄKTERNA TILLFÖRSAMLINGEN EN GOD PRINCIPMal 3:10 För full tionde till förrådshu-set, så att i mitt hus finns mat, och prö-va så hurdan jag sedan blir, säger HerrenSebaot. Förvisso skall jag då öppna him-melens fönster över er och utgjuta överer riklig välsignelse.

GE TILL DEN SOM BEHÖVEROrds 19:17 Den som förbarmar sig överden fattige, han lånar åt Herren och fårlön av honom för vad gott han hargjort.

Det teologiska nätverket inom Pingst ffs ansvararför undervis nings materialet i Pingst.nu. Synpunkter och frågor: Skriv till Pingst.nu, 141 99Stockholm eller mejla till [email protected].

ILLU

STR

ATIO

N: JO

HA

N H

ES

SE

LSTR

AN

D

Jag vill att kyrkoavgiften delas 70/30 % mellan min lokala församling och Pingst.

Jag vill att hela kyrkoavgiften går till Pingst - fria församlingar i samverkan.

Församling Ort

Jag vill att ovanstående församlings ledning meddelas mitt beslut om kyrkoavgift

(uppgiften om kyrkoavgiftens storlek lämnas inte ut).

Efternamn Förnamn Personnummer, 10 siffror

Gatuadress Postnummer och ort

Telefonnummer dagtid E-postadress

UnderskriftDatum Underskrift

Medgivandet måste vara Pingst tillhanda senast 31 oktober för att träda i kraft följande kalenderår.

Skicka medgivandet till: Kyrkoavgift, Pingst, 141 99 Stockholm

Ställ frågor och beställ information: 08-608 96 00, [email protected]

ÄR DIN FÖRSAMLING VIKTIG?Stötta den med kyrkoavgiften! 70% av avgiften går till den lokala församlingen.

30% går till det gemensamma arbetet i Pingst – fria församlingar i samverkan.


Sänd aktierna före den 30 september 2010 till:

PINGST FÖRVALTNING ABAtt: Claes Waern141 99 Stockholm

Samtliga aktier i Dagengruppen AB ska sändas in till bolaget senast den 30 september 2010. Orsaken är att Dagengruppen AB bytt namn till Pingst Förvaltning AB, och aktierna ska därför stämplas med det nya bolagsnamnet. Samtidigt passar vi på att lägga upp en ny, elektronisk, aktiebok.

Aktierna i Dagengruppen AB (på aktien står det Aktiebrev uti Tidningsaktiebolaget Dagen) ska skickas till adressen nedan. Aktierna behöver inte rekommenderas – använd vanligt brevporto.

Du som är ägare till aktien (ditt namn står då på aktiebrevets första sida) behöver bara skicka med ett följebrev med person-nummer/organisationsnummer samt aktuell adress. Ange gärna också e-postadress. Detsamma gäller om den tidigare ägaren i aktiebrevet skrivit in att aktien överlåtits till dig.

Om du inte är inskriven som ägare i aktiebrevet, ska du sända med någon handling som visar att du tagit över aktien/aktierna som gåva eller arv, samt när detta skedde.

Observera att detta upprop inte gäller aktierna i Tidningsaktiebolaget Nya Dagen, det bolag som ger ut tidningen Dagen.

Om du har frågor kan sända dessa med e-post till:Claes Waern, [email protected] Larsson, [email protected] Ädelroth, [email protected]

AKTIEÄGARNAI F.D. DAGENGRUPPEN AB

Detta upprop gäller privatpersoner, församlingar som ännu inte skickatin sina aktier, företag och organisationer med aktier i f.d. Dagengruppen AB,

numera Pingst Förvaltning AB.

Anders Georgsson är från ochmed 1 juni ny rektor förViebäcks folkhögskola.

– Det här är något av mittdrömjobb, säger han.

Anders Georgsson kommer när-mast från en tjänst som för-bundssekreterare för SvenskaAlliansmissionens ungdom. Hantrivs med att samordna, leda ochadministrera. I botten är hanteolog och ekonom och har ock-så arbetat som pastor inomSvenska Missionskyrkan. I Slutetav 90-talet i Nässjö och i börjanav 2000-talet på Nimbus, Öck-erö.

Hur blir det då att hamna somansvarig på en pingstskola?

– Mer än halva anställningsin-tervjun handlade om detta,berättar Anders Georgsson, somförst trodde att detta skulle liggahonom i fatet.

Men så blev det alltså inte.Och just nu pågår ju också ett

närmande mellan Pingst ochSvenska Alliansmissionen ochEFK om pastorsutbildning.

Inte så stor skillnad– Som jag ser det så är det inte

så stor skillnad i vår grundläg-gande syn, men det är klart attjag kommer att hamna i ett nyttnätverk i ett nytt sammanhangoch måste lära mig mer om det-ta.

Några krav på att byta sam-

fund har han inte fått, berättarhan och konstaterar att för ungamänniskor är samfundstänkan-de över huvud taget inte särskiltaktuellt.

– Många av våra närmsta vän-ner är pingstvänner, berättarhan, så lite insyn i pingströrelsenhar jag redan på så vis.

Nytta av bakgrundHan tror att hans bakgrund

kommer att vara till nytta förhonom i den nya tjänsten, ikombination med hans pedago-giska intresse. Skolan han justbörjat arbeta på står inför storaförändringar, bland annat enflytt från Viebäck till Jönköping.Vad säger han om det?

– Jag gillar utmaningar, sägerhan. Att vara med och flytta enhel skola är lockande och det ärspännande att gå från landsbygdtill storstad.

Han tror att det kan vara enfördel för honom att han kom-

mer in i den här processen nu.Egentligen skulle han varit

pappaledig med familjensyngsta, en sex månaders baby,till hösten, men i stället blev detalltså nytt jobb. Familjen bor iBankeryd och han räknar medatt pendla. Det är inte så mångamil och motorväg flera av dem,så det ska gå.

Anders Georgsson tycker attfolkhögskolan står för mycketsom behövs i samhället.

– Det är en mötesplats för oli-ka typer och olika trosuppfatt-ningar och också en möjlighettill en andra chans för männi-skor och till kreativa uttryck. Påfolkhögskola kan man få provapå nya saker.

Anders Georgsson tycker attdet finns tydliga kopplingar tillevangeliet i de krav på integra-tion, en andra chans och ekolo-gi, som ställs på den folkbildningsom folkhögskolorna kan ge.

ULRIKA RAMSTRAND

Han blir ny rektor på Viebäck

NY. Anders Georgsson är nyrektor för Viebäcks folk högskola.


SVER

IGE

Vi har bytt namn!Dagengruppen AB heter numera

Pingst Förvaltning AB | 141 99 StockholmBesöksadress | Regulatorvägen 11, Huddinge

… Lars Anderås, verksamhets -ansvarig för Pingst Internatio-nellt, som från och med 1 juliockså blir tillförordnad Ibra-chef.

Hur ska du hinna med enarbets uppgift till?

– I början av min anställningtog den diakonala delen väldigtmycket av min tid. Men vi harjobbat hårt på att hitta ett braledarskap för PMU InterLife.Niclas Lindgren har gått insom chef och han har enmycket kompetent lednings-grupp omkring sig som tar ettstort ansvar.

– Därför har jag fått tid attägna mig åt andra delar av vårmissionsverksamhet. När Gös-ta Åkerlund är på väg mot pen-sion kändes det naturligt att gåin och ta ett större ansvar där.Vi får väl sedan se hur långtmitt tillförordnade ledarskap

blir och hur den långsiktigalösningen ser ut.

Vad är det som är så bra medIbra Media?

– Det är det mest effektivaevangelisationsredskap jagkänner till. Varje vecka sändsprogram på över 80 olika språkgenom radio, tv, internet ochandra medier. Men det som ärmest imponerande är inte attman bara sänder ut program-men, utan att man också hargedigna uppföljningssystem påplats för att fånga upp all denrespons som blir på program-men. Detta leder i sin tur tillatt tusentals människor blirfrälsta även i områden där viinte skulle kunna nå männi-skor på andra sätt.

Vad är den största utmaningenför Ibra Media just nu?

– Fortfarande är det 1,9 mil-

jarder människor som inte fåttevangeliet presenterat för sig.Det är den största utmaningen.Att inte fastna i allt det godasom vi gör i dag, utan att kun-na gå vidare in på nya områ-den.

Vad tror du om framtiden förmediamission?

– Den utveckling vi sett ivästvärlden är att folk intesöker sig till kyrkan längre. Föratt nå dem måste vi hitta vägaratt komma in i hemmen, ellerpå platser där människor redanfinns. Samma tendens ser viäven på andra håll. Därför ärmedia oslagbart när det gälleratt få första kontakterna medmänniskor. Men till det krävsett genomarbetat program föruppföljning så att man genompersonliga kontakter kan föramänniskor vidare.

ULRIKA RAMSTRAND

HALLÅ DÄR ...

JOBBAR DUBBELT. LarsAnderås, verksamhetsansvarigför Pingst Internationellt, blirockså tillförordnad Ibra-cheffrån och med 1 juli.

Maud Anderssonleder Kenya-resa ■ Maud Andersson, tidigaredirektor på PMU, leder i höst enresa till Kenya, där hon arbetat i25 år. Resan är ett samarrange-mang mellan PMU InterLife,tidningen Dagen och Tranåsresebyrå.

På programmet står blandannat besök i ett alfabetise -ringsprojekt hos nomadfolk,besök i församlingar, safari, stads-besök i Nairobi samt bad och sol iMombasa. Resan startar den 22oktober och är två veckor lång.

Den som vill veta mer kankontakta Maud Andersson direktpå [email protected]

Nu finnsjesuspeople.se ■ I samband med Jesusmanifes-tationen lanserades jesuspeo-ple.se. Det är en helt ny webbsi-da för kristna ungdomar att nåutanför kyrkans väggar. Alla somkallar sig troende på Jesus är därvälkomna att berätta nyhetenom Honom. Detta kommer att

göras genom korta you tube-klipp, videoforum om aktuellaämnen och live chatt.

– I stället för att delaut traktater videvangelisationhar vi nu enhemsida somkan svara påfrågor ochäven väckanya frågor.Vi vill attalla somtror påJesus ska kunna samlas underJesus People! Vi tror att det ärom Jesus vi behöver ta fighten.Många tror på en Gud eller enhögre makt, men det är viktigtatt fler får lära känna Jesus! sägerJosef Norlin, projektledare påIbra Media, som initierat det härprojektet.

Liknande projekt somjesuspeople.se har visat sig kun-na nå stora skaror utomlandsoch det finns också planer på eninternationell version av sidan.

– Det kändes jättekul att fågöra den här lanseringen justden dagen, då vi alla var enadekring namnet Jesus. Det gav rättfokus direkt, säger Josef Norlin.

Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill se fungerande relationer i familj och församling.

Bygga och stärka relationer, krishantering, äktenskaps- och föräldrakurser med mera.

Patric Forsling, Ingrid Svanell, Per-GustafEriksson, Britt Sandberg, Hannah Börefelt, Alf B Svensson och Cilla Stjernberg.

Kaggeholms folkhögskola, Stockholm

5 250:- (inkl. moms) totalt för alla tre kurstillfällen medenkelrum och helpension.

[email protected] augusti 2010.

OSLAGBAR TRYGGHET FÖR DIN FÖRSAMLING!

FörsamlingsförsäkringProvaoss!

egendomsförsäkring | husbocks- och saneringsförsäkring | cistern- och oljeskadeförsäkring | följdskadeförsäkring | ansvarsförsäkring | styrelseansvarsförsäkring | förmögenhetsbrottsförsäkring | rättsskyddsförsäkring | krisförsäkring | olycksfall

FörsamlingsförsäkringSvarspost

111 960 400141 20 STOCKHOLM

Portobetalt

Skicka in talongen eller ring oss, så ser vi över Er försäkring och lämnar offert!

Kontakta oss för mer information | 08-619 25 78 | [email protected] | www.samspar.se

Församlingens namn

Adress

Postadress

Ort

Kontaktperson

Telefonnr.


et hade varit en ganska intensivarbetsperiod. Jag önskade mig liteextra, avkopplande ledighet ochbeställde en resa till Kanarieöarna.Bara jag, alldeles ensam. (Nja, jag

hade garderat upp med några vänner som bokatett annat hotell en bit därifrån som stod till tjänstsom lite middagssällskap på kvällstid.)

Annars hade jag allt jag kunde önska mig. Ingaplikter, solsken och nära till stranden. Rum medutsikt – och en riktigt god bok.

Innan jag reste hade en arbetskamrat nämligentryckt på mig en ganska tjock volym av en förfat-tare som jag dittills inte vågat mig på, FjodorDostojevskijs Bröderna Karamazov.

JAG PACKADE NER DEN, lite tveksam dock omjag skulle ta mig an den just nu, när jag inte baraville koppla av från jobbet utan också från krä-vande tankeverksamhet.

Men när jag började läsningen insåg jag att det-ta, trots allt, var en perfekt semesterbok i denmeningen att det gick åt lite obruten tid att kom-ma igenom de första 100 sidorna. Jag möttes avett stort persongalleri med ofta till förväxling likanamn med ungefär lika många varianter i formav förkortningar och smeknamn på varje person.

Snart lärde jag dock känna personerna somkom mig nära. Jag fascinerades av relationerna, avmänniskors olika karaktärer, onda och goda sidorinom var och en. Och jag ställdes också inför destora frågorna om liv och död, lögn och sanning.Men också inför personernas skiftande religiösaoch andliga grubblerier vars komplexitet utma-nade mig till reflektion. Snart levde jag medboken, både i vaket tillstånd och i sömnen. Jagläste morgon, middag och kväll och till och meddrömde om Ivan, Aleksej och de andra.

När semesterveckan var slut packade jag nerboken som vid det laget var ganska nerkladdadmed glass- och fruktfläckar, vilket gjorde att jagfick köpa ett helt nytt exemplar och lämna tillmin arbetskamrat som lånat mig boken. Men detvar det värt.

DET HÄR HÄNDE FÖR GANSKA många år sedan,jag har läst många bra böcker sedan dess, avmånga olika författare. Men den läsupplevelsesom Bröderna Karamazov gav mig har inte över-träffats hittills.

Vad vill jag då ha sagt med denna berättelse urlivet? Tja… inget annat än att jag önskar alla läsa-re av denna sida riktigt minnesvärda läsupplevel-ser i sommar.

KERSTIN KLASON

Litterärt semesterminne SKRIVERIERDikter och prosa av Ingvar HolmbergSemnos

Måste baranämna enöverraskandeutgivning somroar mig. Detär missionärenoch pastorn Ingvar Holmbergsom låtit sina blandade tankargå i tryck. Boken består av justskriverier av olika slag.Samlade – eller spridda –tankar formulerade iprosatexter om stora ting ochsmå bagateller, dikter omlivets skiften och ögonblick,och det, som jag kanskefastnade för allra mest, kortasmå personporträtt av bibliskapersoner.

Detta är en inte alltförkrävande lektyr för lata dagar isolen och en humörhöjareunder regntunga skyar. Menockså en källa till egnareflektioner.

JOY TILL VÄRLDENViveka SjögrenLibris

Detta är detvinnandebidraget imanustävling-en ”Du är inteensam” somförlagetinitierade 2008 tillsammansmed Blå Bandet, HelaMänniskan, IOGT-NTO:sjuniorförbund och LP-verksamheten.

Bokens huvudperson är Joy,en fantasifull femte klassaresom delar med sig av sinanedskrivna tankar. Pennan harhon lånat av författaren VivekaSjögren som tidigare arbetatmed barnlitteratur, främstbilderböcker.

Titeln på boken är hämtadfrån den engelska julsångenJoy to the world. Joy betyderglädje och flickan Joy kännersig mycket bekväm medtanken att sången handlar omhenne: Glädje till världen. Detvill hon vara.

Personligen läste jag frånbörjan in något helt annat ititeln. Den blev till ett anrop:

”Joy till världen – Hallå! Hör nimig?” I boken får vi följahenne genom en period avsorg och oro till framtidstrooch hopp.

Jag vet inte om detdubbeltydiga i titeln äravsiktligt, men min tolkning avden lever även efter läsningen.Visst är Joy en glädjegåva tillvärlden, men också en litenperson som kräver våruppmärksamhet ochpåminner oss om att varjebarn är hela världens barn.

Boken förmedlar ett barnsupplevelser på ett bådetrovärdigt och roande sättutan att vare sig förminskaeller förneka verklighetensmörka stråk. Men i den härboken får ljuset vinna.

GUDS ÄVENTYRAREMarcus RingbäckGospel Media

De flesta i minfrikyrkogenera-tion har noghört hur detfrån talarstolenhänvisats tillväckelsens”pionjärer”. En del namn harvi snappat upp men så mycketmer vet vi knappast, om vi nuinte drivits av ett specia-lintresse.

Marcus Ringbäck är mycketyngre, och hans generationhar förmodligen också missatnamnen. Ringbäcks egetintresse föddes i sambandmed några resor till tidigamissionsfält där hanfascinerades av vad somberättades om missionspion-järernas insatser. Nu har hansamlat några sådanaberättelser i bokform.

Stilistiskt varierar de olikapersonteckningarna en del,förmodligen på grund av vilkakällor författaren haft tillgångtill. En del påminner mest omskoluppsatser i stilen, andraförmedlar en levande känsladär man kommer personernanära.

Just därför leker jag litemed tanken på hur det hadeblivit om Ringbäck vågatsläppa taget lite omförlagorna och förmedlat den

bild han tillägnat i en litepersonligare språkdräkt.Kanske hade det då blivitaningen attraktivare läsningför en yngre läsekrets.

Men detta är bara enanteckning i marginalen. Dethan ger oss är någraintressanta biografier,värdefull missionshistoria ochen påminnelse om vad tro ochefterföljelse handlar om.

I LJUSET AV ÅTERKOMSTEN– en bok om tro och livRedaktörer: Jan-ÅkeAlvarsson, Martin BoströmLibris och Pingstförsamlingarnasskol- och kursverksamhet

Nära hundra årefter att denunga, svenskapingströrelsengav ut sinförsta bok,”Jesuskommer” av Lewi Pethrus,dyker den här boken upp,nästan som en någotsenkommen uppföljare. Denpresenterar sig som en slags”troslära” för pingstfolket,med distinktionen att det intehandlar om svaret utan om ettsvar.

Boken har flera författare,alla med erfarenhet avundervisning på bibelskolor,vilket är viktigt då bokenfrämst är avsedd förbibelskolelever. Vilket intehindrar att den kan intresseraockså andra grupper.

Kopplingen till ”Jesuskommer” är tydlig i bokenstitel. Denna tar sig an ämnetutan att fokusera – ellerspekulera om – tidstecken ochjordens undergång. I ställethandlar det om hur tron påJesu återkomst avspeglar sig idet liv vi lever.

Jag vill understryka attdetta inte är en recension. Jaghar inte läst igenom den, barabläddrat, men det räcker föratt göra mig nyfiken och gemig en ingång. Uppdelningenmed de olika författarnasbidrag och avdelningar kansäkert göra det möjligt att taen bit i taget av det digra och,som det tycks, genomarbeta-de materialet.

D

Följ det senaste inom kristna litteraturen

Text: KERSTIN KLASON

Mejla idéer till [email protected]ÖCKER


MUSIKFölj det senaste inom det kristna musiklivet

Text: PETER STOLPESTAD

Mejla synpunkter till [email protected]

FOCUS AudiovisionUlterium Records 2010

Jag minns 80-talet iSollentuna. Allalirade musik. Endel pingstpop,andra tung gitarrbaserad rock.Det bubblade överallt. Ennyttig musikuppväxt somhjälpt mig och säkert mångaandra idag verksammamusikanter. BrödernaWeinesjö ville då, på 80-taletvara lite ballare, litelånghårigare och litemusikaliskt fräckare än ossandra.

Nu anno 2010 ingårTorbjörn och Thomas Weinesjöi en kritikerrosad line-upkallad Audiovision. Det tunga,det fräcka och delvis också detlånghåriga lever kvar. I frontenhörs Christian Liljegren medsin tydliga och något upprördastämma. Han backas iblandupp av bakgrundsång ochvälsmorda syntar och i Fruit oflove visar Weinesjö att hansfantasi i gitarrsoundsannerligen lever vidare. NärWe will go sedan sprängermina högtalare så ser jag framemot ett besök på nästakonsert med Audiovision.Låten känns som endirektsändning från något avbandets konserter och jag kanriktigt se framför mig hurkvintetten eldar på.

MELLAN TRASIGA KANTEROCH TRÅDAR AV GULD Maria Gustin BergströmDavidmedia 2010

Var går gränsenmellanfolkmusik, visa,psalm ochmjukjazz?Ingen aning, jag vet bara attMaria Gustin Bergströmblandar instrumenten frisktoch får den här personligaskivan att klinga välproduceratoch balanserat. Cello och flöjtinleder skivan och anger dessbehagliga karaktär medfolkliga toner. Du vet vem jagär är en spännande svängigvisa med ljudet av enknapprande afrikansk alimba i

bakgrunden och Du som är ären stillastående sång till stråkoch blås som är förunderligtenkel, men blir med rättaverktyg och finess heltfantastisk. Jag har en vän ärriktigt finurligt uppbyggd medsin suggestiva pianokadensin-ledning. Innerligt!Uttrycksfullt! Härligt!

Skivan tilltalar oss somuppskattar fantasi i fråga omarrangemang och experiment-lusta och Gustins sång som fårvara i fokus håller mogen klassrakt igenom. En liten vindmed inspiration från JanJohanssons musik blåserockså förbi i Längtans timmar.Mikael Bergström är enmycket smakfull ackompanja-tör som spelar väl avvägt, detvill säga inte för mycket utanmed en tanke i det han gör,märks tydligt.

EUROPEAN STANDARDS Jan Lundgren trioAct music 2009

Jag har fått enny favoritskiva,Europeanstandards medLundgrens trio.Fantastiskt! Kan spela denom och om igen och slås avhur denna till medlemsanta-let lilla trio kan få fram såmycket musik, experiment-lusta och fantasi. Skivanbestår av kompositioner medsitt ursprung från olikaeuropeiska länder, frånItalien i söder till Sverige inorr. Trion som också bestårav basisten Mattias Svenssonoch batteristen Zoltan CsörszJunior leker sig fram och gerdessa standardverk nytt ljus.

Act music huserar en stormängd musikgiganter, mångafrån Norden och andra delarav Europa. Jan Lundgren,född i Kristianstad ochuppväxt i Ronneby har undersina 44 år nått världsklass ijazzvärlden och fått strålandekritik från många.

Allt sedan Lundgrensdebutplatta Conclusion från1994 kom ut så har hanlikställts med storheter somOscar Peterson och ErrollGarner.

LOVE IS REAL Ulf WakeniusAct music 2008

Med stormusikaliskeftertänksamhetskaparWakenius ochhans ensemble välljud. Love isreal är en skiva som geravkoppling och sinnesro.Tillsammans medstråkkvartetten Radio StringQuartet Vienna blir det enspännande klanglig mix. UlfWakenius uppfinningsrikedomoch imponerande teknik är ettgenomgående signum påsamtliga elva spår, där så gottsom alla är skrivna av EsbjörnSvensson. De inledandelåtarna Seven days of falling,Dodge the dodo och Believe,Beleft, Below anger enspännande ton och skivanfortsätter i en lekfull stämningdär musikanterna LarsDanielsson, Lars Jansson ochMorten Lund alla får briljerapå varsitt håll.

ALDRIG ENSAM – 14 LÅTAR FÖR BARN Camilla Raask & Åsa MagnesköldCarama 2009

Musik för barnär toppen,speciellt närbarnen själva ärmed. Aldrigensam är en sprudlande skivamed låtar skrivna av CamillaRaask och Åsa Magnesköld.Sångfåglarna Alona, Saga,Amanda, Ebba, Jennifer,Emelie, Frida, Simon, Samueloch Adam sprider härlig glädjetillsammans med sinakompisar i kören Maracas ochMarcus Sigvardsson somspelar samtliga instrument gerkanske en knuff framåt tillandra barnkörer. Låtar somÄnglar, Come on och Aldrigensam känns som nya friskafläktar bland barnlåtar ochförhoppningsvis får andrabarnkörer och ambitiösaledare runtomkring nya idéer.Raask och Magnesköld harockså varit produktiva ocherbjuder nothäfte ochbakgrundskomp.

yss hemkommen från Bayern efter enveckas turné sitter jag och summerarvad som händer i höst. Har de senas-te veckorna planerat för höstens tvåstora musikkonferenser. Pingstbrass

2010, i Linköping 24–26/9 kommer att bli entrevlig och inspirerande helg för våra blåsare.

Spelar man trumpet, tuba eller något annatbrassinstrument så är det ett gyllene tillfälle attunder ett par dagar får ny inspiration av andramusikanter och av gästföreläsaren Andreas Han-son. Andreas är en av landets stora svenska diri-genter som har en speciell kunskap kring blåsmu-sik och också en klar uppfattning varför musikeninom frikyrkan ser ut som den gör, eller låter somden låter. Om detta kommer vi att fördjupa oss inär våra pingstbrassare möts.

ANDREAS HANSON SOM mer eller mindre växtupp i Frälsningsarméns uniform ser precis somjag vissa likheter samt skillnader mellan vårasamfund vad gäller rekrytering, utbildning ochförnyelse av våra musiker. Eftersom vi bägge job-bar professionellt med musik dagligen UTAN-FÖR kyrkans väggar så tycker vi det är intressantatt ta lärdom av dessa ”utanför-kyrkan-kunska-perna” och i viss mån lyfta in vissa musikaliskaelement i våra gudstjänster. Detta kommer viberöra mer i september.

Sång- och musikkonferensen, SMK 2010, ärden andra samlingspunkten för våra musiker ochsångare. Här blir det ett tiotal seminarier varvatmed presentation av nya band på ”Den öppnascenen”. Seminarierna kommer att handla om attleda kör, en lovsångsledares uppgift, STIM, våramusikfolkhögskolor och klassiska tonsättare. Påden öppna scenen får vi höra Dynamic, RobertÅkesson, Sara Arvidsson med flera.

OM DU KOMMER TILL Göte-borg den 8–10/10 så kommerdu också få möta ViolaGrafström (bilden), RichardSundström, Lasse P, MariaGustin Bergström, NicolajVollburg, Hanna Lewin, UrbanRingbäck med flera. Förraårets konferenser för vårasångare och musiker var oerhört uppskattade ochjag tror att hösten kommer att bjuda på mycketspännande.

Hoppas vi ses på något av dessa tillfällen!PETER STOLPESTAD

Musikkonsulent PingstMusiker Marinens Musikkår

I höst blir det kanon

N

Ingalill Bergsten tillträdde den1 april som pastor ochföreståndare för Allékyrkan iSmedjebacken. Allékyrkan ären ekumenisk församling, somsamarbetar med SvenskaMissionskyrkan, SvenskaBaptistsamfundet samtPingströrelsen. Hon har tidigaretjänat församlingar både inomPingströrelsen och EFK.

Anna-Sara Bergwall slutarsom ungdomspastor i pingstför-samlingen iGävle nästasommar. Honska blimissionär iNicaraguaoch tillsammans med Svenskpingstmission starta enmissionsbibelskola förungdomar från Nicaragua ochSverige.

Stefan Beimark blir från ochmed isommarföreståndarei pingstför-samlingen iÖrnsköldsvik.Han kommernärmast från en före -ståndartjänst i Ärla.

Sten-GunnarHedin är nyföreståndareför pingst -församlingeni Södertälje.

SamuelJonssonsom i tre årtjänat sombarn- ochungdoms -evangelist i Pingstförsamlingeni Kalix slutar från och medaugusti sin tjänst. Han äröppen för fortsatt församlings-tjänst på hel/deltid. HannaJonsson som i tre år tjänatsom barn- och ungdomsevan-

gelist i Pingstförsamlingen iKalix slutar från och medaugusti sin tjänst. Hon kommerfrån och med i höst att studera.

MariaEnblom ärfrån och med1 majanställd påIbra Mediasom webb- och insamlings -strateg.

LarsHermansson,Åtvidaberg, ärny ordföran-de förPingstförsam-lingarnashandikappverksamhet, PHV.Han tar över efter ThomasHallström, Avesta.

Sam Wohlin har tackat ja tillatt bli ny föreståndare ipingstförsamlingen i Karlstadefter Mats Särnholm.

Sören Eskilsson tillträder 1 september som administrativchef i Filadelfiaförsamlingen iStockholm. Han har sedan2004 haft en sådan tjänst iPingstkyrkan i Jönköping.

John-Ted Berge välkomnades iapril som ny föreståndare iMärsta pingstförsamling. Hanhar tidigare varit ungdomspas-tor i församlingen och t fföreståndare under någramånader. Han efterträder SvenBengtsson.

REKOMMENDATIONER

Agneta och Ove Jonsson harav Pingstförsamlingen iSkillingaryd avskiljts för arbetemed Cafébussen, som de hållitpå med på deltid sedan 2005.Tidigare var de utsända sommissionärer i Österrike där deanvänt cafébuss i sinverksamhet.

De brinner nu för att få

ekonomisk möjlighet att ägnamer tid åt att dela med sig avsin tro på Gud och Jesus.

Agneta och Ove arbetargenom föreningen Bussmissio-nen som har som målsättningatt möta människor där de är.Det sker genom besök på olikafestivaler och marknader,gågator och torg tillsammansmed lokala församlingar.

Vi uppmanar enskilda ochförsamlingar att regelbundetbidra med förböner och gåvortill Bussmissionen.

Agneta och Ove Jonsson nåspå 073-99 77 600

E-post: [email protected] rekommenderar dem

varmtPingstförsamlingen

i Skillingarydgenom föreståndare

Roger Josefsson

Ragnar Henriksson har undermånga årtjänat sompastor ochföreståndare iolikaförsamlingar.Sedan 90-talethar Ragnarrest på fria kallelser i Sverigeoch Norge. Han har blivitmycket uppskattad för sinpositiva förkunnelse, ofta meden profetisk dimension. Sedandrygt 15 år tillbaka är Ragnaroch hans fru, Birgitta,medlemmar i Sionförsamling-en/Pingstkyrkan Bjurholm-Örträsk och medverkarregelbundet i församlingensverksamhet.

Ragnar är tillgänglig förenstaka möten, möteshelger ibåde predikande ochundervisande form. Vi villrekommendera honom varmtäven till församlingar somännu inte hört honom. Ragnarkan nås på tel: 0932-30286 el070-2834826.

Styrelsen i Pingstkyrkan, Bjurholm,

genom Stig-Evert Thornberg

Mattias och Carola Åbom ärmedlemmar i Pingstförsamling-en i Borås och äger vårt fullaförtroende.

De har en vision att skapaengagemang i den kristnaförsamlingen för föräldralösabarn, och frågor som har medbarnlöshet och adoption attgöra, men också för attförändra barns framtid till detbättre, till exempel genom attvisa på möjlighet att varafamiljehem och så vidare.

Mer information finns påderas hemsidawww.himmelskaadoptioner.se

De besöker gärna försam-lingar på helger för undervis-ning och samtal.

Äldstegruppen i Pingstförsamlingen Borås

genom föreståndare Urban Klintenberg

Samuel Jonsson har sedanaugusti -07 tjänat i Pingstför-samlingen i Kalix som barn-och ungdomsevangelist.Förutom arbetet med barn ochungdomar har det inneburitmånga andra erfarenheter sombland annat skolbesök,ungdomsgård, alpha, beta,predikan, mötesledning ochpionjärt arbete i Töre ochÖverkalix.

Samuel är duktig på attuttrycka sig och skapakontakter och att med ettmodernt språk kommunicerapå ett enkelt och begripligt sättbåde från talarstol och ivardagslivet.

Vi kan varmt rekommenderahonom till fortsatt församling-stjänst. Samuel nås på tel. 073-835 04 26 eller [email protected]ör Pingstförsamlingen i KalixDaniel Fahlstedt, föreståndare


Följ folk i rörelse

Mejla till [email protected]


Dagen.se

BIBELORDET: Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer

att handla. Han skall låta din rätt lysa som gryningsljuset, din rättvisa sak

som middagssolen. Psaltaren 37:5

Torsdag 4 februari 2010Årgång 66 Nr 18 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr

OPINION

FOTO

: SC

ANPI

X

FOTO

: SC

ANPI

X

I dag träffar KD:s ledning imamen Kielan

Efter Dagens artiklar bjuder

nu Kristdemokraternas parti-

ledning in Abd al Haqq Kielan.

I dag träffar de imamen.

Kielan hoppas på ett kon-

struktivt samtal om hur partiet

ska kunna locka fler muslimer,

och utesluter inte att han kan

hamna på någon lista. SID 4

Så mycket spelpengar får kristna ungdomar

Kristna ungdomsförbund får

statsbidrag på 155 miljoner kro-

nor från Svenska spel. Nu hop-

pas de att systemet ändras, så

inte verksamheten finansieras

av spelmissbrukare. SID 8

Sverigedemokratisk ungdom bjuder in KDU – avvisas SID 5

Tio pastorssynder att undvika SISTA SIDAN

Missionskyrkan väljer väg efter vigseldebatt

I helgen möts Svenska mis-

sionskyrkans styrelse. Efter förra

mötet uppstod en livlig intern

debatt om hur man ska ställa sig

till samkönade vigslar. Nu ska

styrelsen ta ställning till 30 mo-

tioner, alla om vigselrätten. SID 9

LEDARE: Det omdiskuterade

åtalet mot en barnläkare för

dråp av ett för tidigt fött späd-

barn ska nu avgöras i domstol.

Det är bra. Allmänt gäller att

smärtlindring i livets slutskede

måste ges ökade förutsättning-

ar, samtidigt som dödshjälp är

en gräns som aldrig får passe-

ras. SID 2

DEBATT: Det är uppenbart

att EU inte gjort tillräckligt för

Ukraina. Det är pinsamt att det

beror på vissa EU-medlemmars

ovilja att stöta sig med Ryssland

och på avsaknaden av en gemen-

sam Rysslandspolitik, skriver

kyrkoherde Karl-Erik Tysk. SID 3

7 av 10 utan fullreligionsfrihetI Algeriet brändes pingstkyrka ner – ett exempel av många

Sju av tio människor i världen får sin religionsfrihet

begränsad, enligt en amerikansk studie.

Att siffran är så hög beror på att flera folkrika länder

har ett svagt skydd för religionsfrihet och att många

muslimska länder utmärker sig på ett negativt sätt.

Exempelvis Algeriet. Nyligen brändes en kyrkolokal ner

i staden Tizi Ouzou, och församlingsmedlemmarna

tvingades fly från lokalen då islamister anföll. SID 6–7

NERBRÄND KYRKA. I Tizi Ouzou, Algeriet, anfölls en pingstkyrka av islamister och församlingen tvingades fly.

Vad får nu detta för

effekter? Enkelt uttryckt: Att de fattigastes röst hörs än min-dre hos oss.

Håkan Arenius om biståndsanslagen. SID 2

”Så länge dörren till folk står öppen via tv, vill jag gå igenom den. EGIL SVARTDAHL, SID 9

FOLK: Norges dyraste och största film-

projekt någonsin handlar om Jesus.

Paret Robert och Elisabeth Muren vill

med filmens hjälp ta Jesus tillbaka dit

där han verkligen hör hemma, nämligen

bland folket.

Och de räknar med Guds hjälp för att

det hela ska gå ihop ekonomiskt. SID 10–11

Norges dyraste film handlar om Jesus

VARDAG: ”Jag var fast i hat, bit-

terhet och svek”, berättar Richard

Lidén, en 34-åring vars liv har

kantats av droger och ångest. Men

på en toalett i Holland ropade han

till den Gud han inte trodde på.

Nu lever han ett nytt liv, med en

inre frid. SID 12–13

Richard var fast – nu är han fri

FOTO: STIG-ØYVIND O BLYSTAD

FOTO: OUAHAB HEBBAT, SCANPIX

Dagen.se

Tisdag 19 januari 2010Årgång 66 Nr 8 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr

BIBELORDET: Din rättfärdighet är som väldiga berg, din rättvisa som det djupaste hav. Psaltaren 36:7

Påven hälsar glatt på besökare i Stora synagogan.

FOTO

: OSS

ERVA

TOR

E RO

MAN

O

Påven hårdgranskad under synagogsbesök

Säkerhetspådraget var enormt när påven Benedikt XVI i sön-dags besökte Roms synagoga. Han möttes av varma applåder, men kontakten mellan katoliker och judar är känsliga på grund av den tidigare påven Pius XII, som påstås ha tigit om judeför-följelserna. SID 8–9

Kopter besvikna på svenska kyrkor

Våldet mot kristna i Egypten har väckt reaktioner världen över. Men bland de 300 kop-terna som i helgen demonstre-rade utanför Egyptens ambas-sad var besvikelsen stor över att de svenska kyrkorna inte fanns representerade.

– Jag är mycket besviken, säger George Guirguis, ordfö-rande för Föreningen för kopter och kristna i Mellanöstern. SID 10–11

LP och Erik Edin gör gemensam sak

Pingströrelsens rehabilitering av missbrukare, LP-verksam-heten, går samman med Erik Edin-stiftelsen. Det blev klart i helgen. Förre Dagen-vd:n Sver-re Larsson ska samla in pengar till den gemensamma organisa-tionen. SID 7

OPINION

LEDARE: För Kristdemokra-terna har en restriktiv alkohol-politik varit en hjärtefråga. Men i förslaget till ny moderniserad alkohollag från folkhälsomi-nister Maria Larsson förfaller glasen innehålla mer av vin än vatten. SID 2

DEBATT: Socialstyrelsen mås-te nu omgående förhålla sig till det kraftigt ökade antalet dödsfall som kan knytas till den medicinska underhållsbe-handlingen för narkomaner. En fortsatt passivitet är inte längre acceptabel. Det anser nykter-hetsrörelser och Kriminellas revansch i samhället. SID 3

Kyrkor mobiliserar för Haitis drabbade”Det är viktigt att omvärlden får komma in i våra församlingar”

Jordbävningen på Haiti har engagerat kristna i Sverige, och under helgens gudstjänstfirande har såväl kollekt som böner riktats till det drabbade landet.

– Det är viktigt att omvärlden får komma in i våra församlingar, säger Christer Roshamn, pastor i Motala

baptistförsamling som lät kollektboxen gå runt ett extra varv till förmån för Haiti.

Många församlingar har skänkt sin kollekt till bi-ståndsorganisationen Hoppets stjärna, som i dag skickar iväg ett läkarteam från Sverige. SID 4–5

Världsettan till Dagen:

Välgörenhet ligger nära mitt hjärta

Världsstjärnorna i tennis har också berörts av jordbävnings-katastrofen i Haiti. Inför årets första stortävling, Australian Open, bjöd man – med världs-ettan Roger Federer som största dragplåstret – in till uppvis-ningsspel för att samla in peng-ar till de drabbade.

Inför turneringen träffade Dagen Roger Federer för ett samtal just om hans engage-mang för världens fattiga.

– Det är något som min mamma har lärt mig, att om jag får möjligheten att ge tillbaka så ska jag göra det. Nu är jag i en position där jag kan göra det på ett bra sätt, säger han. SID 6–7

HJÄRTAT PÅ RÄTT STÄLLE. Unicef-ambassadören Roger Federer ställer ofta upp för väl-görenhet. I helgen var det Haiti som fick världsettans stöd.

Ska jag doktorera, åka till Thailand eller kanske gå i kloster. GÄSTKRÖNIKA, SID 2

FOLK: Få i Sverige vet vem Nina Åström är. I Finland desto fler. För tio år sedan representerade hon sitt land i Eurovisions-schlagerfinalen. Nu använder hon i stor utsträckning sin sångröst till att sjunga för fångar i Ryssland och Baltikum. Hon tycker det är viktigt att alla människor blir sedda, respekterade och älskade. SID 14–15

Schlagerstjärnan sjunger för fångar

KULTUR: Vad händer med männis-kovärdet när vården blir allt dyrare, och pensionärerna allt fler? Det är en av de bärande frågorna i en dra-matisering av åldringsvården och döden i framtiden som visades på Dramaten nyligen. Dagen har sett föreställningen. SID 12–13

Dramatiskt om mänskliga behov

FOTO: ERIKA STENLUND FOTO: PONTUS LUNDAHL, SCANPIX

FOTO: HASSAN AMMAR, SCANPIX

IOGT-NTO kritiserar minister Larsson: Hon är för feg SID 7

TorsdagTT 4 februari 2010Årgång 66 Nr 18 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr

e

BIBELORDDETET: Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer

att handla. Han skall låta din rätt lysa som gryningsljuset, din rättvisa sak

som middagssolen. Psaltaren 37:5

FOTO

: SC

ANPI

X

r

n.

et r,

D 4

gar ar d får

kro-op-såras SID 8

ljer attisför

Dagen.se

Tisdag 19 januari 2010Årgång 66 Nr 8 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr

BIBELORDET: Din rättfärdighet är som väldiga berg, din rättvisa som det djupaste hav. d Psaltaren 36:7

Påven hälsar glatt på besökare i Stora synagogan.

FOTO

: OSS

ERVA

TOR

E RO

MAN

O

Påven hårdgranskad under synagogsbesök

Säkerhetspådraget var enormt när påven Benedikt XVI i sön-dags besökte Roms synagoga. Han möttes av varma applåder, men kontakten mellan katoliker och judar är känsliga på grund

den tidigare påven Pius XII, a tigit om judeför-

SID 8–9

yrkor mobiliserar r Haitis drabbade

in i våra församlingar”tt

FOTO

: SC

ANPI

X

sk

SID 5

r A SIDAN

mo-SID 9

erade förspäd-mstol.

r atttskedettning-

jälp är

passe-SID 2

nbart kligt för

mt att det

lemmars

Ryssland

n gemen-

kriver

Tysk. SID 3

på svenska kyrkorVåldet mot kristna i Egy

har väckt reaktioner världenöver. Men bland de 300 kop-terna som i helgen demonstre-rade utanför Egyptens ambas-sad var besvikelsen stor över att de svenska kyrkorna inte fanns representerade.

– Jag är mycket besviken, säger George Guirguis, ordfö-rande för Föreningen för kopter och kristna i Mellanöstern.

SID 10–11

LP och Erik Edin gör gemensam sak

Pingströrelsens rehabilitering av missbrukare, LP-verksam-heten, går samman med Erik Edin-stiftelsen. Det blev klart i helgen. Förre Dagen-vd:n Sver-re Larsson ska samla in pengar till den gemensamma organisa-tionen. SID 7

OPINION

LEDARE: För Kristdemokra-terna har en restriktiv alkohol-politik varit en hjärtefråga. Men i förslaget till ny moderniserad alkohollag från folkhälsomi-nister Maria Larsson förfallerglasen innehålla mer av vin än vatten. SID 2

DEBATT: AA Socialstyrelsen mås-te nu omgående förhålla sig till det kraftigt ökade antalet dödsfall som kan knytas till den medicinska underhållsbe-handlingen för narkomaner. En fortsatt passivitet är inte längre acceptabel. Det anser nykter-hetsrörelser och Kriminellas revansch i samhället. SID 3

under helgens gudstjänstfirande har såvälöner riktats till det drabbade landet. tigt att omvärlden får komma in i våra säger Christer Roshamn, pastor i Motala

Många församlingar har skänktståndsorganisationen Hoppets stjärna, som i dag skickar iväg ett läkarteam från Sverige. SID 4–

ill Dagegen:

enhet nära ärta

a i tennis har ordbävnings-. Inför årets Australianmed världs-

er som största ll uppvis-

amla in peng-. n träffade rer för ett ns engage-fattiga.

om minig, att om jag ge tillbaka så

u är jag i en n göra det på an. SID 6–7

STÄLLE.TTren Roger upp för väl-var det Haiti ns stöd.

ktooreera,a, åkka till Thailand eller kanske gå i kloster. GÄSTKRÖNIKA, SID 2

et vem Nina Åström er. För tio år sedan itt land i Eurovisions-nvänder hon i stor

gröst till att sjunga soch Baltikum. Hon tt alla människor blir

och älskade. SID 14–15

tjärnan ör fångar

KULTULL R: Vad händer med männis-kovärdet när vården blir allt dyrare, och pensionärerna allt fler? Det är en av de bärande frågorna i en dra-matisering av åldringsvården och döden i framtiden som visades på Dramaten nyligen. Dagen har sett föreställningen. SID 12–13

Dramatiskt om mänskliga behov

FOTO: ERIKA STENLUND FOTO: PONTUS LUNDAHL, SCANPIX

FOTO: HASSAN AMMAR, SCANPIX

IOGT-NTO kritiserar Tminister Larsson: Hon är för feg SID 7

Se världen i 3D

Dagen ger dig en djupare dimension!

Dagsaktuella nyheter om kyrka och samhälle,

heta debatter som engagerar – med ett

kristet perspektiv.

Dagen utkommer tisdag-fredag. Porto tillkommer för utland. Kundcenter: 08-619 24 20 | [email protected]

Jag vill prenumerera på Dagen för endast 153:- /mån (autogiro).Jag vill hellre ha Dagen ekosmart | papperstidningen fredagar och digitaltidningen tis-fre för endast 89:- /månad.

NAMN

ADRESS

POSTNR ORT

TELEFON

MEJL

Tidningen skickas till

NAMN

ADRESS

POSTNR ORT

TELEFON

MEJL

Fakturan skickas till (vid gåva)

Svarspost121 565 600

110 00 Stockholm

DAGEN BETALARPORTOT

153:-/mån

POSTTIDNING B

I sommar kommer fem elever frånrockmusikerlinjen på Dalkarlsåfolkhögskola att finnas med på blandannat Nyhem, Lappis och Hampetorp föratt spela och sjunga och göra reklam föralla pingströrelsens folkhögskolor.

Gruppens uppdrag är att marknadsföraPingstskolornas Skol- och kursverksamhetgenom att synas, uppträda i konserter, ledaallsång och lovsång och stå i monter ochdela ut broschyrer.

Förutom Nyhem- och Lapplandsveckornaså kommer Hampetorp, andra konferensersom Jesus rock och en rad församlingar attfå besök av teamet, som anställts under femveckor för att genomföra detta.

– Vi har medvetet gjort den här satsning-en för att hålla ihop alla pingstskolorna,berättar Stig Åsbringer, rektor på Dalkarlså.

Visa upp resurserGruppen har under våren fått plugga på,

så att de har kunskap om alla de olika sko-lorna och vilka kurser och linjer de erbjuder.

– Vi vill få pingströrelsen att se de resursersom finns i PSK, säger Stig Åsbringer.

”Väldigt roligt”Emanuel Linder ska sjunga i bandet och

spela akustisk gitarr också.– Jag tror att det kommer att bli väldigt

roligt, säger han och berättar att det mesta ärinrepat vid det här laget.

Musiken blir mestadels åt soul/rock-hålletoch de allra flesta låtarna har ett klart kristetbudskap.

Två sångareBandet kommer att ha två sångare, gitarr,

trummor och bas och vid några tillfällenpiano också.

– Det var rektorn som frågade oss om viville, berättar Emanuel, som tycker detta ärett bra sommarjobb.

I bandet ingår Johan Bergström, bas, EmilHenriksson, elgitarr, Elenor Nilsson, sång,Per-Anton Linder, trummor, och EmanuelLinder, sång och akustisk gitarr.

ULRIKA RAMSTRAND

Pingstskolornas eget reklamband

ROCKAR PÅ. Per-Anton Linder, Emil Henriksson, Eleonor Nilsson, Emanuel Linder och Johan Bergström ska i sommar göra reklam förPingstskolorna genom att spela och sjunga på bland annat Nyhem och Lappis. FOTO: LENA LILJEMARK

' FAKTA Pingstskolorna

� PSK är en förkortning för Pingstför-samlingarnas Skol- och Kursverksam-het, vilket är den stiftelse som driverpingströrelsens folkhögskolor.

� På de långa kurserna går sammanlagtnästan 1200 personer och de kortakurserna har omkring 2 000deltagare.

� PSK har sitt kontor i Kalmar.� Direktor är Carl-Olof Nilsson.� Från hemsidan –

www.pingstskolorna.nu – kan mansedan klicka sig vidare till de fyrahuvudskolorna; Dalkarlså, Marianne-lund, Kaggeholm och Viebäck, somockså är värdskolor för en radutlokaliserade kurser runt om iSverige.

� På skolorna finns bland annatallmänna kurser, bibellinjer med en radolika inriktningar, medieutbildning,musiklinjer och fotokurser.

Documents

Layout 1 (Page 1) - Startsida - Pingst...allt behöver en talong att fylla i. Broschyrerna går att beställa från Pingsthuset. Viktigt för församlingarna Ingrid Svanell konstaterar