Pingst...4 PINGST.NU NUMMER 1 2006 SVERIGE I år får Pingst 6 450 000 kronor i statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Från dessa medel tas gemen-samma

SUCCÉ FÖR LP:S SPIK

Ledaren:Stöd kampen för att rädda äktenskapet

Pingst.nun Nyheternan Pingst-debattenn Länkar&dokumentn Tidningen på nätetn www.pingst.nu

NR 1 MARS 2006

PMU.NU – EXTRA TIDNINGBruce Olson drivsfortfarande av kärlek

Funktionshindradeblir synliggjorda

Uppsats om kvinnorsunika bidrag till pingstförkunnelsen

Rubens liv rullade på i etttempo, som gjorde honomsjuk och han tyckte livet varmeningslöst.Vändpunkten kom när han togvara på psykologens råd ochsökte sig till Pingstkyrkan.I dag är Ruben en del avgemenskapen i församlings-gruppen i Grästorp och tillba-ka på jobbet.

Hiv/aids stort hot för massajerna

Psykologrådde Ruben gå till kyrkan

1 Pingst.nu.1.qxp 2006-03-04 13:52 Sida 1

Till hela världen på Jesu Kristi sätt”, ärrubriken över det som beskriver inrikt-

ningen på vårt gemensamma arbete för inneva-rande år. Den är en omskrivning av Jesu ord iJohannes 20:21 ”… som Fadern har sänt migsänder jag er”.

Det är en händelse som ser ut som en tanke attett av de första viktiga initiativ detta år, somPingst ställt sig bakom, och drivit, är frågan omäktenskapsbegreppet. Om Herren Jesus berättasdet att det första av sina tecken gjorde han i sam-band med en bröllopshögtid. Eftersom Bibelnlägger stor vikt vid äktenskapet så är det ingentillfällighet att när Jesus skall uppenbara sin här-lighet för första gången så gör han det när enman och en kvinna ingått äktenskap.

Äktenskapet är ”grundbulten” i skapelsen såsom vi fått det beskrivet i den skapelseordning vikan utläsa i de heliga Skrifterna. Förmodligen ärdet därför attackerna alltid varit hårda på justäktenskapet.

Nu vet vi att de krafter, som tidigare sagt sigvara nöjda medvid likställdhet inför lagen mell-lan äktenskap och partnerskap, inte längre är det.Steg för steg har frågorna drivits. Först partner-skap sedan adoption, därefter rätt till insemina-tion och nu driver man också till det sista steget– namnfrågan.

De små stegens politik i dessa frågor, steg somvar för sig inte varit så uppmärksammade, ledertill en total förvirring, en social ”tyranni” för allamed en kristen skapelsesyn eller hävdvunnenuppfattning om vad äktenskap är.

Vi vet att bakom vårt upprop står en bredfolklig opinion och lagstiftarna – politikerna –behöver få höra den ”rösten”. Använd dig därförav möjligheten att tillsammans med tusentalsandra göra din röst hörd genom att undertecknauppropet för bevarande av äktenskapsbegreppet!

VVEERRKKSSAAMMHHEETTSSPPLLAANNEENN ”Till hela världen på JesuKristi sätt” är för övrigt ett försök att beskrivadet uppdrag som pingststyrelsen och vi iPingsthuset fått i uppdrag av församlingarna attverka för, bland annat:

c skapa förutsättningar för ett bättre samarbetemed olika befintliga evangelisationsinitiativ somfinns för Sveriges evangelisering.c ge resurser för visionen om 75 nya församling-ar inom tio år i vårt land.c ge stöd till församlingarnas sångSången ochmusikliv, detta har våra rikskonferenser verkatför i flera år, och nu vill vi aktivt söka möta detbehov som sång- och musikledare i våra försam-lingar kan behöva.c stärka den mycket engagerade och kompetentainformationsavdelningen i Pingsthuset till att blien ledande kommunikations- och opinionsbil-dande resurs för både verksamheternas och för-samlingarnas behov.

TTYYVVÄÄRRRR ÄÄRR DDEETT OOMMÖÖJJLLIIGGTT att i denna artikel gerättvisa åt hela verksamhetsplanen och det enor-ma arbete som församlingarna tillsammans utföri det hus där jag nu har min arbetsplats. Men detär en förmån att finnas i ett sammanhang därvarje medarbetare drivs av visionen att evangeli-et ska ut till hela världen. Det är inte enbart iverksamhetsplanen det står tecknat ”på JesuKristi sätt..”. Under mina få månader här iPingsthuset har jag sett det ”tecknat” i medarbe-tares liv och tjänst.

Bed för oss i vårt gemensamma arbete!

SSAAXXAATT UURR UUPPPPRROOPPEETTAtt bevara äktenskapet som en relation mellan enman och en kvinna handlar inte om att diskrimineranågon. Registrerat partnerskap finns ju redan församkönade relationer och ger samma juridiska ochekonomiska trygghet som ett äktenskap. Omäktenskapsbegreppet utvidgas till att omfatta tvåmän eller två kvinnor, öppnas däremot dörrarna föratt också andra samlevnadsformer, som inte ärallmänt accepterade, ska definieras som äktenskap. Vi kräver därför att begreppet äktenskap reserverasför relationen mellan en man ochen kvinna och att varje förslag attkalla könsneutrala relationer föräktenskap avvisas av Sverigesriksdag och regering.

PINGST.NU NUMMER 1 200622

Stöd kampen för att bevara äktenskapet

STEN-GUNNAR HEDINFÖRESTÅNDARE FÖR PINGST – FRIA FÖRSAMLINGAR

I SAMVERKAN OCH ANSVARIG UTGIVARE

Pingst.nu

SStteenn--GGuunnnnaarr HHeeddiinnUUllrriikkaa RRaammssttrraannddHHaannnnaa TToooorreellllNNoooommii LLiinnddMMiiaa SStteennbbaaeekkEEvvaa SSkkooggMMaarriiaa LLaarrssssoonnSSaamm WWoohhlliinnAArrnnee SSiillffvveerrLLaarrss JJoohhaannssssoonnJJaakkoobb KKaarrppaattiiMMaarrggnnuuss RRaammssttrraannddSSttaaffffaann SSwwaahhnn NNiiccllaass EEkkbbeerrggDDaavviidd EEnngg

SSaammuueell MMiittttssLLaarrssoollooff EEggbbääcckkCCaarrll--OOllooff NNiillssssoonnEEvvaa SSkkooggSSttaaffffaann SSwwaahhnnCCllaaeess WWaaeerrnnAArrnnee WWiinneerrddaallGGöörraann ÅÅssttrröömm

Ansvarig säljareTelefonE-post

LLiisseelloottttee SSkkoogglluunndd0088--661199 2244 4466lliisseelloottttee..sskkoogg--lluunndd@@ddaaggeenn..ssee

MEDLEMSTIDNING FÖRPINGSTRÖRELSEN

REDAKTION

Pingst.nu ges ut av Sveriges pingst-församlingar genom riksföreningen

Pingst – fria församlingar i samverkan

VäxelRedaktör

E-post

FaxWebbplatsPostadress

Besöksadress

Tryckeri

Produktion

0088--661199 2255 55000088--661199 2255 3399rreeddaakkttiioonneenn@@ppiinnggsstt..nnuu0088--661199 2255 5599wwwwww..ppiinnggsstt..nnuuPPiinnggsstt..nnuu1144119999 SSttoocckkhhoollmmRReegguullaattoorrvv 1111HHuuddddiinnggeeSSvveennsskkaaTTrryycckkcceennttrraalleenn,,VVäälllliinnggbbyyDDaaggeennssmmaarrkknnaaddss--aavvddeellnniinngg

KONTAKTA OSS

ANNONSER

Kontakta TelefonTelefaxE-post

MMiikkaaeell AAxxeellssssoonn0088--661199 2255 55220088--661199 2255 5599rreeggiissttrreett@@ppiinnggsstt..nnuu

ADRESSÄNDRING

Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling.

Församlingar som har frågor kanvända sig hit:

LEDARE

Ansv. utgivareRedaktör

RedigeringMedarbetare

WebbutvecklareRedaktionsråd

2-3 Pingst.nu.1.qxp 2006-03-04 13:53 Sida 2

2006 NUMMER 1 PINGST.NU 33

456

121316212227

nn Kyrkoavgiften ger drygt tre miljonerKyrkoavgifterna för 2006 ger Pingst 3 111 653 kronor. En tredjedel av den summananvänds till den centrala verksamheten, resten går till olika pingstförsamlingar.

nn Succé för SpikPå ett år har 2 800 personer anmält sig som medlemmar i nätverket Spik Nykter ochdärmed lovat total avhållsamhet från alkohol och droger.

nn Kvinnor predikar gärna tematisktTeologie kandidat Lena Thoms har i en uppsats undersökt kvinnors bidrag till förkunnelseninom Pingst.

nn Ibra sänder radio till jordbävningsdrabbadeIbra sänder specialproducerade program på urdu, som är inriktade på att mötamänniskors psykiska behov efter jordbävningen i Pakistan.

nn Tv-arbetet viktig del av Köpenhamns Kristna KulturcentrumPingstförsamlingen i Köpenhamn heter numera Köpenhamns Kristna Kulturcenter ochdärifrån drivs bland annat ett TV-arbete, där Tore Pansell, som var med och drog igång TVInters arbete, är chef.

nn Ruben blev frälst vid Vänerns strandRubens liv rullade på i så högt tempo att han blev sjukskriven och tyckte allt kändesmeningslöst. Ända tills psykologen fick honom att börja gå till Pingstkyrkan. I dag är hanen del av gemenskapen i församlingsgruppen i västgötska Grästorp.

nn Eget årsmöte för barnenI Pingstkyrkan i Sollentuna är det i dag självklart att barnen har ett eget årsmöte och attderas synpunkter förs vidare.

nn Undervisning - om en församling som går i Kristi fotspårSam Wohlin skriver om behovet av levande kristna och levande församlingar, som mötermänniskor mitt i deras vardag.

nn Nytt pingstkontor i BrysselDe europeiska pingströrelserna har sedan i januari ett nytt, gemensamt kontor i Europashuvudstad Bryssel.

LLääss mmeerr ppåå wwwwww..ppiinnggsstt..nnuu

Behövs det fler kvinnligaförkunnare?

Gå in och svara på www.pingst.nu.Läs vad webb-panelen tycker på sid30 och artikeln på sid 6-7.

Att få höra till

När jag läser artikeln påsidorna 16-17 om

Ruben Carlssons väg till en troslår det mig återigen hurgrundläggande längtan efter attfå höra till ett sammanhang är.När Ruben ber om frälsningber han Gud om att få bli en igänget. Jag hoppas jag inte ärensam om att bli berörd av denformuleringen.

Mina tankar vandrar vidareoch jag funderar över huröppen gemenskapen i våra för-samlingar är. Är vi exklude-rande eller inkluderande? I sva-ret på den frågan tror jag liggerett frö till om vi kommer att blifler eller färre.

I detta årets första nummerav Pingst.nu hoppas jag du skafinna mycket läsning, som gerdig nyttig information, nyaimpulser, hjälp att reflekteraoch reagera. Känn dig ocksåalltid fri att höra av dig medsynpunkter och tips till oss påredaktionen.

Ta också gärna vara på chan-sen att rösta i webbfrågan påvår hemsida. Ju mer respons, juroligare, tycker vi. När jag skri-ver det här hade till exempel365 personer svarat på förrafrågan om de oroas av sjun-kande medlemstal i Pingst. 60procent har svarat ja.

ULRIKA RAMSTRANDRedaktör Pingst.nu

[email protected]

WEBB-FRÅGAN

1616

INNEHÅLL

2121

12

13

2-3 Pingst.nu.1.qxp 2006-03-04 12:59 Sida 3


SVERIGE

I år får Pingst 6 450 000 kronor i statsbidraggenom Samarbetsnämnden för statsbidrag tilltrossamfund. Från dessa medel tas gemen-samma kostnader, som avgifter till STIM, Vig-selnämdnen, Svenska bibelsällskapet och Frikyr-kosamråd.

Tidigare har övriga medel betalats ut till för-samlingarna utifrån medlemsantal, men efter-som det inte längre är möjligt att göra så, gällerfrån och med i år nya regler.

Pengarna kommer i stället förmedlas till för-samlingar som ansöker om verksamhetsbidrag.

Styrelsen för Pingst - fria församlingar i sam-

verkan har beslutat att följande policy ska gällanär ansökningarna bedöms:n Projektet ska innebära en satsning som är ettnytt initiativ för församlingen/orten.n Projektet ska ha ett evangeliserande perspek-tiv.n Projekten bör vara regionala.n Det ska vara möjligt att göra en utvärderinggentemot målsättningen.

Styrelsen har också beslutat att den akutakatastrofhjälpen till församlingar ska finnaskvar som tidigare.

ULRIKA RAMSTRAND

I januari kom beskedet från Skatteverket.Kyrkoavgifterna för 2006 ger Pingst – friaförsamlingar i samverkan 3 111 653 kronor.

Av den summan går två tredjedelar till olikapingstförsamlingar i landet, där medlemmaranmält att de vill betala kyrkoavgift till Pingst.Förutsättningen för att en pingstförsamling skakunna få ta del av kyrkoavgifterna är att den ärmedlem i Trossamfundet Pingst – fria försam-lingar i samverkan.

De sju församlingar som får störst belopp ärFiladelfia i Stockholm, Värnamo pingst, Asp-näskyrkan i Järfälla, Stockholm Jerusalem Evan-gelical Church i Stockholm, Malmö United Öre-sundskyrkan, Pingstförsamlingen i Karlstad ochförsamlingen Europaporten i Malmö.

En tredjedel, det vill säga cirka en miljon kro-

nor, går till den centrala verksamheten i riksför-eningen Pingst, enligt beslut i samfundet, sominte driver någon verksamhet.

– Men de pengarna kommer också att kommatillbaka till de lokala församlingarna, poängterarföreståndare Sten-Gunnar Hedin.

– Detta därför att de kommer att användas tillsådant som kommer alla till godo; exempelvisopinionsbildning, sång- och musikinsatser,invandrar- och integrationsarbete, regionalakonferenser om vår värdegrund, samt till insat-ser inom media och utbildning.

ULRIKA RAMSTRAND

FFoottnnoott:: Regeringsbeslutet som gav TrossamfundetPingst ffs rätt att med skattemyndigheternas hjälp taemot kyrkoavgift från medlemmarna togs i juni förraåret och det är nu alltså första gången som dettasker.

Vad kommer ni att göra medpengarna?AAnnddrreeaass FFrraannkknneerr,, oorrddfföörraannddee iiMMaallmmöö UUnniitteedd ÖÖrreessuunnddsskkyyrrkkaann::– Först vill jagsäga att för osshandlade denstora frågan omsamfundet omtillhörighet. Detvar den pro-cessen vi gick ini och att detsedan lett till att vi får pengar ärbara en extra bonus. När vi plane-rade detta års budget visste vi att viskulle få ett extra tillskott ochvågade därför ta beslut om attanställa en barnpastor på heltid.Det är något som verkligen behövs ien församling som vår som är ungoch där det finns många barnfamil-jer.

MMaarrccuuss SSöönnnneerrbbrraannddtt,, fföörreessttåånnddaarree iiAAssppnnäässkkyyrrkkaann ii JJäärrffäällllaa– De här peng-arna kommernog att leda tillatt vi satsar merpå barnarbetetgenom att utö-ka barn-pastorstjänstenoch på integra-tionsarbetet genom att köpa in entolkutrustning. Vi har ju bakat inpengarna i årets budget, men vi ärpositivt överraskade av att det blevså mycket pengar redan i år. Dethade vi inte riktigt vågat vänta oss.

Kyrkoavgifter geröver tre miljoner

Nya regler för statsbidraget

UPPROP TILL FÖRSVAR FÖR ÄKTENSKAPETn Äktenskapet bör fortsätta vara en förening mellan en man och en kvinna. Det är huvudbud-skapet i det upprop som startades för några veckor sedan.

Bland undertecknarna finns Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för Pingst, och Anders Arbore-lius, biskop i Katolska kyrkan.

Uppropet finns att läsa på www.pingst.se och www.pingst.nu. Den som vill skriva under upp-ropet kan göra det på www.bevaraaktenskapet.nu.

4-5 Pingst.nu.qxp 2006-03-04 13:07 Sida 4


På ett år har nätverket SpikNykter fått närmare 2 800medlemmar.

– Jag tycker att det är ensuccé, säger Håkan Axell,informatör inom LP-verksam-heten.

I mars förra året drog LP-verk-samheten igång nätverket SpikNykter. Den som anmäler sig sommedlem lovar total avhållsamhetfrån alkohol och droger.

– Betoningen ligger på att ta ettpositivt beslut. Vi vill att det skavara utmanande och tufft att varaspik nykter, säger Håkan Axell.

Många av medlemmarna haranknytning till pingstförsamling-ar eller andra kristna samman-hang, men argumenten för nyk-terhet är inte hämtade med stöd iBibeln.

– Nej, det vi lyfter är de medi-cinska argumenten och de socia-la, att det är viktigt att vara ettstöd för de svaga och erbjudaalkoholfria zoner.

Ungefär 60 procent av med-lemmarna är under 20 år. Fördem är medlemskapet gratis.Övriga betalar 40 kronor om året.Medlemmarna får ett armband,en knapp, en tidning och någrautskick per år.

Höjda ambitioner

På hemsidan kan man anmälamedlemskap och lära sig mer omnätverket och om alkoholrelate-rade frågor. Här finns också nät-verkets viktigaste argument förnykterhet med. Att få med vuxnaser Håkan Axell, som ett viktigtmål i sig, eftersom de är ett fördö-me för de unga.

För ett år sedan hoppadesHåkan Axell på 1 500 medlemm-mar under det första året. Hansförhoppningar blev infriade med

råge och nu höjer han amibi-tionsnivån ytterligare.

– Vi hoppas på att vara 5 000om ett år!

Ingen omöjlighet, menar han.Egentligen krävs det bara attmedlemmarna värvar var sin per-son, så är det löst.

Håkan Axell ser det personliganykterhetsbeslutet som viktigtoch en kraft i i sig.

– Vi blir en slags underifrånkommande rörelse, säger han ochser nöjd ut.

Han är dock noga med attbetona att medlemmarna i SpikNykter inte är ute för att morali-sera eller klanka ner.

– Det är ett fritt val man göroch inget livslång åtagande.

ULRIKA RAMSTRAND

Succé för Spik Nykter

GLAD. Håkan Axell tycker att Spik Nykter blivit en succé med 2 800medlemmar på ett år. Foto: ULRIKA RAMSTRAND

AAnnggeelliiccaa ÄÄrrllaannddssbbaacckk,, uunngg--ddoommssppaassttoorr,, KKaarrllsskkooggaa– För migkänns detbra att taklar ställ-ning motalkohol,särskilteftersomjag i mitt jobb är ett före-döme för ungdomar. Sam-tidigt vill jag absolut intedöma andra.

Jag var tidigt med i Ung-domens nykterhetsförbund,UNF, men tyckte att det varbra när Spik, med kristenprofil, startade.

Ungdomarna i kyrkantycker mitt beslut är posi-tivt, men ungdomarna jagträffar på en ungdomsgårddär jag jobbar kan till ochmed bli chockade av jagavgett totalt nykterhetslöf-te.

JJooaacchhiimm LLiinngg,, mmeettaallll--aarrbbeettaarree,, MMaarriieehhoollmm– Därför attalkohol ärdet störstasamhälls-problemet.Om jag kanvara tillhjälp förnågon annan genom atthelt avstå alkohol är detvärt det.

I vår församling är detsjälvklart att man är nykter,men jag skulle ha behövtSpik när jag var tonåring.Det hade varit en hjälp ochstöd för mig, det vet jag.

Hoppas på 5 000 medlemmar inom ett årVARFÖR ÄR DU SPIK ?

FAKTA NYKTERHET ÄR EN RÄTTIGHETVärldshälsoorganisationens, WHO:s, europeiska konferens bestämde 1995att: c Alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som är skyddadfrån alkoholkonsumtionens negativa följder, och som i möjligaste mån ärfredade mot marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.c Alla människor som inte vill dricka alkohol, har rätt att fredas motpåtryckningar att dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt.



SVERIGE

Om mäns förkunnelse har varitnorm för förkunnelsen inompingströrelsen, vilket är dåkvinnors bidrag till den?

Det var utgångspunkten för teolkand Lena Thoms uppsats inomämnet Praktisk teologi vidTeologiska Högskolan i Stockholm.

– Spontant trodde jag att jagskulle upptäcka större skillnader iförkunnelsen, men de är ganskalika, säger hon.

Skillnaden i förkunnelsen är merpåtaglig mellan generationer än mel-lan förkunnare av olika kön, berättarLena över en kopp kaffe på Citykondi-toriet i Citykyrkan, Stockholm, där engång en av de kvinnliga förkunnar-pionjärerna, Wasti Feldt-Johansson,var pastor.

Hon värjer sig för frågan om vadsom skiljer kvinnor och män som för-kunnare.

– Jag vill hellre tala om kvinnorsunika bidrag till förkunnelsen, sägerhon. Det faktum att kvinnor ställer sigupp i talarstolen och förkunnar, baradet innebär något unikt. Även om desäger samma sak som männen så ärändå det ett unikt bidrag att justkvinnor säger det.

I dag finns cirka 30 kvinnor som ärföreståndare i en pingstförsamling.

Forskning visar att 37 procent avkvinnorna svarar att det är viktigt fördem att lyssna till andra kvinnor somförkunnar.

– Det blev jag lite förvånad över,säger Lena Thoms. Jag trodde att densiffran skulle vara högre. Jag skulleönska att det fanns större självförtro-ende bland kvinnor både i talarstolenoch i att uppmuntra andra kvinnor.

Jesus – central i förkunnelsen

Genom enkäter till 31 förkunnare,både män och kvinnor, har LenaThoms försökt ringa in vilka ämnenkvinnor ofta behandlar i sin förkunn-nelse. Vilka ord använder de, vilketspråk, varifrån får de sin inspiration.

– Jesus som person är central ikvinnors förkunnelse, berättar LenaThoms. De predikar också gärnatematiskt och de predikar oftare änmän med utgångspunkt från kvinnori Bibeln.

Vidare ger enkätsvaren en bild avatt kvinnor använder sina egna liv ocherfarenheter som argument och exem-pel när de förkunnar.

– De tänker också igenom vilketspråk de använder och är noga medformuleringar, säger Lena Thoms.

– Att kvinnor talar är auktoritets-skapande för de kvinnor som lyssnar.Ett sammanhang där både kvinnor

och män förkunnar ger en vidare för-ståelse av Gud och skapelsen.

Det är långt kvar till en församlingdär det blir lika vanligt att lyssna tillen kvinna som till en man. Det räckeratt titta på talarlistorna vid de störrekristna konferenserna.

– Om vi verkligen vill nå så mångasom möjligt, så måste vi använda såmånga som möjligt, säger LenaThoms och låter som en evangelist.

Evangelistveckan i Jönköping somnyligen hölls bland annat under tematFler kvinnor hade en talarlista sominnehöll 14 män och 4 kvinnor.

Behöver uppmuntra kvinnorna

Pastor Pelle Hörnmark i Jönköpinghar tidigare i år förklarat att fler kvin-nor varit tillfrågade, men att de tackatnej.

– Det är ju tråkigt, säger LenaThoms.

– Men det är män som står i led-ningen för de församlingar somarrangerar de stora konferensernainom pingströrelsen, så det är väldigtmycket upp till dem att uppmuntrakvinnor att ta en framträdande roll.

Lena Thoms ser fram emot enpastorstjänst.

– Men jag kommer nog alltid attvara nyfiken på att lära mig mer ochfår jag en chans kommer jag nog attfortsätta mina akademiska studier. Jagskulle bland annat vilja lyssna mer påolika kvinnors predikningar och gådjupare in i vilket bidrag kvinnor gertill förkunnelsen, än vad jag gjort nu,säger hon.

MAGNUS RAMSTRAND

FFoottnnoott:: Pastorn, läraren och skribentenRunar Eldebo har varit handledare förLena Thoms i arbetet med den häruppsatsen. För den som vill ta del avundersökningen eller vill ha besök avLena Thoms vid inspirationsdagar ellerandra samlingar, går det bra att e-postatill [email protected] eller ringa08-560 432 58

Lyfter fram kvinnors bidrag

UNIKT BIDRAG. Lena Thoms menar att även om kvinnorna förkunnar om samma sak som männen görde det på ett unikt sätt. Foto: MAGNUS RAMSTRAND

' FAKTA 31 SVAR TILL GRUND FÖR UPPSATSENc Lena Thoms bygger sin uppsats om kvinnors unika bidrag till förkunnelseninom pingströrelsen på ett antal frågor som skickats både till män och kvinnorsom förkunnar. 31 förkunnares svar ligger till grund för uppsatsen – 16 kvinnoroch 15 män.c PPrreeddiikkaannss iinnnneehhåållll.. Exempelvis om hur ofta predikan tar sin utgångspunkt frånkvinnor i Bibeln.c PPrreeddiikkaannss ffrraammfföörraannddee.. Använder kvinnor sig av argument som bygger påkänslor eller argumenterar de intellektuellt.c PPrreeddiikkaannss fföörrbbeerreeddeellssee.. Hur funderar en förkunnare kring språkets betydelse?c IInnssppiirraattiioonn ttiillll pprreeddiikkaann.. Vad läser en förkunnare? Behöver man lyssna påandra förkunnare av båda könen?c SSyyfftteett mmeedd pprreeddiikkaann.. Undervisning, själavård eller utmaning?c TTeeoollooggii bbaakkoomm pprreeddiikkaann.. Är det ett problem att Jesus fanns i ett patriarkaltsamhälle?c PPrreeddiikkaanntteennss ssyynn ppåå ssiigg ssjjäällvv.. Kallelsemedvetenhet och att ta för sig.Ord i predikan. Finns det kvinnliga och manliga ord?

Lena Thoms har undersökt kvinnors unika förkunnelse inom pingst

6-7 Pingst.qxp 2006-03-04 13:09 Sida 6


Ungdomar mellan 17 och 19 år, som är sugna på att gå enannorlunda bibelskola där bland annat dans, drama,dockteater och en långresa till Afrika står på schemat harmöjlighet att från och med i år söka till Alterna Sverige, ennystartad linje på Viebäcks folkhögskola.

Ny bibelskolaför tonåringar

Just nu jobbar MagnusGnisterhed för fullt med förbe-redelserna för höstenskursstart. Någraansökningar harredan kommit in ochmålet är att få ihop enklass på 18 personer.Någon sistaansökningsdag är inteutsatt. Man fyller påså länge det finnsplatser kvar.

Den som vill gåden här något annor-lunda bibelskolan får fylla i gan-ska omfattande ansöknings-handlingar och blir också inter-vjuad.

– Det är viktigt att det blir rättgrej, att man vet vad man sökertill, säger Magnus.

Målgruppen är till stor deltonåringar som vill ta ett sab-batsår från gymnasiet, även omdet också finns möjlighet förnybakade studenter. Är det hären utbildning för allmänt skol-trötta, kanske?

– Nej, säger Magnus. Inte fördem med vanlig skoltrötthet. Visöker i stället mycket vakna ochpigga ungdomar, som är sugnapå att utveckla andra sidor hossig själva under ett år, och sen gåtillbaka till de vanliga studierna.

Mottot skulle man kanskekunna beskriva som ”Upptäckdin potential”.

Eftersom stor del av undervis-ningen kommer att handla omlärjungaträning behöver ele-verna förstås ha en egen tro att

utgå från. Men något krav på attman är pingstvän finns inte.

Under skolåretingår en kortare resatill Europa och enlångresa till Afrika,där Etiopien, Zim-babwe, Mocambiqueoch Sydafrika skabesökas. Det bliringen vanlig studie-resa, utan elevernakommer på olikasätt att dela med sigav det de lärt sig

under året.Eleverna har till att börja med

rätt till studiehjälp och inackor-deringsbidrag under året, menresekostnaderna måste de självastå för. Alla kommer därför attrekommenderas att jobba ihopså mycket som möjligt undersommaren innan, men underkursen är också fem veckorinplanerade som arbetsperiod.

Namnet Alterna är ingetsvenskt påfund. I danska ping-strörelsens skola i Mariager hardet här konceptet funnits ett bratag. Magnus Gnisterhed, somtidigare bland annat arbetatsom ungdomspastor i Jönkö-pings pingstkyrka, har sett hurmånga svenska ungdomar somgått där utvecklats på ett mycketpositivt sätt.

Så nu ger han järnet för sven-ska Alterna.

ULRIKA RAMSTRAND

FFoottnnoott:: För mer information sewww.alterna.se

Foto: DAVID ENG

ors bidrag

AG. Lena Thoms menar att även om kvinnorna förkunnar om samma sak som männen görikt sätt. Foto: MAGNUS RAMSTRAND

ingst

6-7 Pingst.qxp 2006-03-04 13:10 Sida 7


SVERIGE

Mössebergs nye chefsläkare,Björn Ogéus, vill se mer avsamarbete mellan kurorten ochdess ägare, pingstförsamling-arna.

– Det borde vara naturligt försjälavårdarna i församlingarnaatt ha en dialog med oss,menar han.

Ohälsa på grund av stress ochpress är i dag ett stort samhälls-problem. De som drabbas behöverinte bara få sina kroppsliga ochsjälsliga behov mötta, utan ocksåde existentiella.

På Mösseberg bedrivs ettbehandlingsarbete enligt veten-skapliga metoder, som står på envärdegrund. Något som BjörnOgéus, ny chefsläkare där sedan 1september förra året är stolt över.

– Det finns ett enormt behov avde existentiella frågorna i samhäll-let i dag och det ska vi inte duckaeller skämmas för, säger han.

Kartbok och tröstebok

Efter att först ha studerat marin-biologi sadlade Björn Ogéus omtill medicinstudier och blev såsmåningom narkosläkare. Somsådan kom han naturligt in påsmärtproblematik och arbeteinom detta område har blivitnågot av hans signum. Det harhandlat både om kroppslig ochsjälslig smärta. Under sin karriärhar han bland annat varit med ochstartat smärtkliniker både i Söder-hamn och i Stockholm.

En bok har han hunnit ge ut.”Läkebok för trasiga själar” heterden. En ny är på gång med titeln”Kartbok för vilsna själar”. I tan-karna leker han redan med entredje som ska få titeln ”Tröstebokför sorgsna själar”.

– Det vanligaste söksymtometinom sjukvården är smärta, sägerhan. Då är det skönt att veta att

”Smärtornas man” går med…Efter några år på Alfta kurort

kom möjligheten att arbeta påMösseberg. Han valde mellan detoch arbete på smärtklinik i Uppsa-la. Men innehållet i arbetet ochhelhetstänkandet blev avgörandeför honom och i dag tvekar haninte att beskriva arbetet på Mösse-berg som ett kall.

En inställning som förmodligenbidrar till att göra pendlandetmellan hemmet i Uppsala ocharbetet i Falköping uthärdligt. IUppsala har familjen sitt hemsedan många år och det är inteaktuellt att flytta förrän den yngstadottern gått färdigt gymnasiet.

Lidelsen och passionen går inteatt ta miste på när Björn Ogéustalar rehabiliteringsfrågor. Redanefter några månader på sitt nyajobb är han beredd att göra detutifrån det stora perspektivet ochsäger också att han ser stora möj-ligheter för Mösseberg inför fram-tiden. Inte minst genom att ännumer utveckla rehabiliteringsarbe-tet och därmed hjälpa andra atthjälpa, exempelvis själavårdare iförsamlingarna.

Utbrändhet inte ovanligt

Han ser framför sig Mössebergsom ett utbildningscentrum, somgenom mobila utbildningsteamkan nå ut i hela landet.

– Vi kan föra ut våra kunskaperoch utnyttja våra kontakter medförsäkringskassor och socialvårdoch kan till exempel ge försam-lingarna en möjlighet att öppnasina dörrar för långtidssjukskriv-na, säger han.

– Tänk vilka nya kontakter detskulle ge! utbrister han.

Utbrändhet är ju tyvärr helleringet ovanligt i församlingssamm-manhang och det finns också storabehov av förebyggande arbetebland församlingsanställda. Något

Vill se ökat samarbete med ägarnaMössebergs nye chefsläkare: Det borde vara naturligt för församlingarna att ha en dialog med oss

PTS, Pingströrelsensteologiska seminarium,utreds just nu på uppdrag avPingsts styrelse. I aprilkommer utredningsgruppenatt sammanställa en rapportsom ska överlämnas tillstyrelsen.

Utredningsgruppen består avBengt-Eric Skoogh, Sten-Gunnar Hedin, Everth Fribergoch Lars-Ivar Nilsson. Till sighar de mandat att knyta tjänste-män och förtroendevalda.

I direktiven för utrednings-gruppen ingår bland annat föl-jande:n Uppdatera rörelsens behovav akademisk utbildning.n Uppdatera målsättningenoch profilen för PTS.n Undersöka möjligheten attkombinera PTS med andrautbildningar.n Se över förutsättningarna föregen examensrätt.n Undersöka möjligheterna tillsamverkan, vad gäller undervis-ning, lokaler, service etcetera.n Utreda den långsiktiga finan-sieringen.n Belysa olika lokaliseringsal-ternativ.

– Vi har en ny högskoleför-ordning på gång, som vi måste

beakta, säger Bengt-Eric Skoog.Den kommer bland annat att gehelt nya möjligheter till skräd-darsydda utbildningar. Dåmåste vi också ställa oss fråganvad som är kärnan i PTS.

Pingst måste ta ansvar

I dag bidrar Pingst medungefär 600 000 kronor omåret till PTS. Det kan man jäm-föra med att EFK satsar 3,5 mil-joner varje år på sin pastorsut-bildning.

– Om PTS ska överleva måsterörelsen satsa mer på den ochPingst ta större ansvar förutbildningen, säger Bengt-EricSkoogh.

Frågan om var PTS-utbild-ningen ska bedrivas är just nusekundär, menar Skoogh.

– PTS är nu lokaliserad tillKaggeholm, men vi är medvet-na om att det finns de som ifrå-gasätter om det är den bästalösningen.

– Utredningsgruppen anserdock att det inte är menings-fullt diskutera den frågan förr-rän vi grundligt har genomlystövriga, mycket centrala, frågorsom ställts i utredningsupp-draget.

ULRIKA RAMSTRAND

PTS under utredning

n Församlingen som alkoholfri zon är ämnet för en 28-sidig bro-schyr som LP-verksamheten tagit fram. Tanken är att den skaanvändas i samband med temasamlingar om alkohol, som för-samlingar anordnar.

– Förr var det helt självklart att församlingarna var en sådanzon, men så är det inte i dag, säger Håkan Axell, som arbetar meddrogförebyggande arbete på LP-verksamheten.

Just nu bokas ett antal samlingar på temat Församlingen somalkoholfri zon in i olika kyrkor runt om i landet. LP-verksamhetenutbildar också ett nätverk av pastorer, som i sin tur ska kunna håll-la i den här typen av samlingar.

I broschyren finns argument för nykterhet, diskussionsunderlagi frågan, värderingsövningar och metoder för arbetet kring alko-holfrågan och även en enkät, vars svar kan utgöra ett underlag förarbete om nykterhet i en församling.

Broschyr för alkoholfria zoner

8-9 pingst.nu.qxp 2006-03-04 13:11 Sida 8


kat samarbete med ägarnaborde vara naturligt för församlingarna att ha en dialog med oss

han fått insikt om bland annatgenom att undervisa på pastors-fortbildningar

– Undervisning som hjälpermänniskor att sätta gränserbehövs, konstaterar han.

Även inom kris- och konflikt-hantering ser Björn Ogéus ettverksamhetsområde.

– Bibeln har mycket att säga omdetta, konstaterar han.

I dag arbetar man på Mösse-berg också med debriefing förhjälparbetare. Något han ocksåser en utvecklingspotential för.

Om någon för tio år sedan sagttill honom att han skulle arbeta iett företag ägt av svenska pingst-församlingar hade han nog hållitdet för otroligt, medger han.

– Nej, det var svårt att tänkasig.

Kom till tro för tio år sedan

Det är inte mer än tio år sedanhan själv kom till tro och det hän-de under en gospelkonsert i Cen-trumkyrkan i Sundbyberg.

– Jag mötte trovärdiga perso-ner, som jag senare förstått stod

under Andens påverkan. Det gjor-de att det ironiska förhållningss-sätt jag utvecklat gentemot tronoch dess yttringar, inte höll läng-re.

– Det var då jag blev frälst,berättar han. Sen dess har jag ennaiv tro och förväntar mig attsaker och ting kan ske.

Under sin uppväxt levde han ispänningen mellan baptism ochhögkyrklighet. Far- och morföräl-drarna stod på var sin sida, men idag tycker han att samfundseti-ketter är ointressanta. Sin kyrko-

tillhörighet har han i dag i Sven-ska kyrkan.

– Men jag tror mer på Kristikropp, säger han.

Mösseberg ägs ju indirekt avpingstförsamlingarna och BjörnOgéus skulle gärna se ett meraktivt ägarskap.

– Det vore roligt att kunna akti-vera församlingarna att göraMösseberg mer känt för allmän-heten och även för församlings-medlemmarna, säger han.

ULRIKA RAMSTRAND

' FAKTA MÖSSEBERG

c Mösseberg ligger iFalköping och består i dag avkurhotell, Rehab Center samtäldrevård.c Mösseberg byggesursprungligen som kurortoch stod färdigt i juli 1867.Byggnaden brann ner 1871,men återuppbyggdes ochtogs i bruk igen 1872.c Våren 1983 köpteskurorten av DagengruppenAB, som fortfarande är ägare.Pingstförsamlingarna ägeraktier i Dagengruppen och ärdärmed indirekta ägare tillMösseberg.c Varje år har Rehab Centercirka 10 000 gästnätter. PåRehab Center bedrivs i dagtill exempel onkologiskrehabilitering och arbetslivs-inriktad rehabilitering avpatienter som oftast harstressrelaterade diagnoser.c Kurhotellet har ocksåomkring 10 000 gästnätterper år.

Foto

: JA

KO

B K

AR

PATI

8-9 pingst.nu.qxp 2006-03-04 13:13 Sida 9


VÄRLDEN

Michael Luguri är på besök i Sverige förfjärde gången. Han kommer från ettland där två miljoner människorberäknas ha mist livet i ett inbördeskrigsom pågått i två decennier. Över fyramiljoner människor har drivits på flyktinom landet och svåra svältkatastroferhar inträffat.

Under vistelsen i Sverige har hanbland annat deltagit i en utbildning omhumanitärt bistånd, i Härnösand. Hanär lågmäld och präglas av eftertanke ochrealism i sina svar på mina frågor, menockså av ett starkt engagemang för attbygga upp en ny framtid i landet.

Den långa vägen tillbaka har påbör-jats och inom den närmsta framtidenväntas hundratusentals flyktingar åter-vända till södra Sudan.

Skillnaderna har blivit större

Michael Luguri beskriver hur detislamskt dominerade norra Sudanhistoriskt präglats av sina kontaktermed omvärlden och satsat på utbild-ning, medan religionen mer ensidigtdominerat hos den kristna befolkningeni södra Sudan. I och med kriget harskillnaderna blivit ännu större.

– Det är inte lätt att komma tillbakatill en landsdel där ingen utveckling ägtrum på så många år och där människorhar olika idéer om hur saker och tingska fungera, säger han.

– Det vi gör måste genomsyras av ettholistiskt tänkande, där vi inriktar osspå utveckling inom flera olika områdenså att det stora gapet mellan landsde-larna minskar.

Det gäller samtidigt att prioritera rätti en situation där det finns så mångabehov.

– Allra viktigast just nu är att invå-narna får tillgång till rent vatten, och attde får möjlighet att odla mat så att livs-medelsförsörjningen tryggas, sägerMichael Luguri.

Stora behov av hälsovård

PMU InterLife har i samarbete medpartnern Swedish Free Mission ett storthumanitärt arbete i södra Sudan. Blandannat drivs ett vatten- och sanitetspro-jekt, där brunnar borras och latrinerbyggs i svårt förorenade delar av Juba.Drygt 52 000 invånare har fått tillgångtill rent vatten och 200 latriner harbyggts.

Behoven av hälsovård är enorma ochförutom att tre hälsovårdscentraler star-tats ges utbildning bland annat omhiv/aids.

Michael Luguri är ansvarig för pro-grammet Food Security, som blandannat innefattar produktion av utsäde,fiske, plantering av fruktträd, oxplöj-ning och ostproduktion.

I det humanitära programmet ingår

också lokal kapacitetsbyggnad. I form avworkshops ges undervisning om fredoch försoning samt om utveckling i teo-ri och praktik.

Initiativ uppmuntras också till olikatyper av samverkan på bynivå, för attstärka lokalbefolkningens ställning.

Noggrann planering viktigt

Humanitärt arbete i ett område präg-lat av svåra konflikter innebär en stän-dig balansgång. Samtidigt som det gälleratt förhandla sig fram för att kunnabistå de värst drabbade, måste man för-hålla sig neutral.

– Noggrann planering av de insatsersom görs behövs, annars finns risk föratt vi på sikt skadar våra målgrupperistället för att bistå dem. Det är ocksåoerhört viktigt att de själva är delaktiga iprocessen, säger Michael Luguri.

Luguri framhåller kyrkans roll i denfredsprocess som är så viktig för utveck-lingen i Sudan.

– Under kriget kom kyrkorna sam-man i ekumenisk verksamhet, ochunder tiderna av förföljelse kom män-niskor nära varandra. Nästa steg, nu närfreden kommit, är att kyrkan skaparforum för samtal om tolerans och förlå-telse, så att försoning kan uppnås.

Om framtiden och förutsättningarnaför stabilitet i landet säger han:

– Vi ber att freden ska respekteras ochbibehållas. Ett villkor för detta är att denväxer fram underifrån.

NOOMI LIND

Afrikas längsta krig är över och ur spillrorna av det växer hoppet om en nyframtid.

– Vägen har äntligen öppnats efter alla år Juba varit avstängt frånyttervärlden och flyktingarna börjar återvända till staden. Nu gäller det attvi arbetar för att överbrygga den stora klyfta i utveckling som finns mellannorra och södra Sudan.

Det säger Michael Luguri, ledare inom Swedish Free Mission i Juba.

HOPPFULL. Michael Luguri är ansvarig för matförsörjningsarbetet inom Swedish Free Mission i södra Sudan,PMU InterLifes samarbetspartner. Foto: NOOMI LIND

' FAKTA BAKGRUND TILL KRIGETc De afrikanska folkgrupperna i söder har kämpat mot den islamisering som denarabisk-dominerade befolkningen i norra Sudan velat genomföra i hela landet och motden diskriminering de upplevt. c I mars 2003 utbröt ett uppror i Darfur, västra Sudan. Rebellerna anklagade regeringenför att ta de arabiska boskapsskötarnas parti framför den svarta bondebefolkningens ochkonflikten utvecklades till vad FN beskrivit som ”världens värsta humanitära katastrof”. c I januari 2005 ingicks fredsöverenskommelse i Sudan, efter över 20 års krig. I oktoberfick södra Sudan en egen delstatsregering och i december antogs en egen författning.

Michael arbetar för Sudans flyktingar

10-11pingst.nu.1 världen.qxp 2006-03-04 13:14 Sida 10


Utvärdering av projekt– vad innebär det?– Pingst vill vara en lärandeorganisation. Det viktiga ärinte bara vad vi gör utan hurvi gör det. I ett partnerskaps-arbete som vårt, måste vi helatiden analysera både relatio-ner och förhållningssätt.Självklart finns det kontrollav använda medel, menlärandet är minst lika viktigtoch det sker i dialogen mel-lan parterna.KKaann mmaann vveerrkklliiggeenn uuttvväärrddeerraa GGuuddss vveerrkk??

– Det människor säger att de gör i Guds namnskall kunna prövas av alla. Att leva i ljuset bety-der att vara transparent. Vissheten om Guds nådborde göra oss trygga och prestigelösa och skapaförutsättningar för att våga utsätta oss förgranskning. Jesus är min förebild: hans ständigadialoger med fariséerna uppfattar jag som ettutvärderande förhållningssätt där upprättelsenav människan stod i fokus.VVaarrfföörr hhaarr PPMMUU IInntteerrlliiffee vvaalltt aatttt ssaattssaa mmeerr ppååuuttvväärrddeerriinngg??

– Vårt arbete bygger på relationer mellan för-samlingar i Sverige och deras samarbetskyrkor ifält. Vi vill öka allas delaktighet. Genom utvär-deringarna tror vi att möjligheter till inflytandeökar. En utvärdering ger röst åt de män ochkvinnor, pojkar och flickor som vi vill arbeta för.HHuurr ttiilllläämmppaass uuttvväärrddeerriinnggaarrnnaa ii ddeett ddaagglliiggaaaarrbbeetteett??

– Initiativet till en utvärdering kan kommafrån församling i Sverige eller från fält, frånPMU eller Sida. Jag ansvarar för det globala pro-jektet som heter Förstudier och utvärderingar,där kan man söka bidrag för en utvärdering.Alla parter skall vara delaktiga i uppdragsbe-skrivningen och godkänna val av utvärderaresom under en dryg vecka samlar in berättelser ifält och skriver en rapport.VVaadd hhäännddeerr mmeedd rraappppoorrtteenn??

– Vi inbjuder alla parter till ett rapportsemi-narium för att vi skall lära oss av erfarenheternainför nya gemensamma insatser. På dennamötesplats presenterar utvärderaren sin rap-port. Men vi vill gå längre och låta målgruppenfå tillgång till utvärderingen genom till exempelen ”light”-version för att öka deras makt ochinflytande över det som görs för dem.

MIA STENBAEK

HALLÅ DÄR...

Nina Martinssonansvarar för detglobala projektetFörstudier ochutvärderingar.

ULL. Michael Luguri är ansvarig för matförsörjningsarbetet inom Swedish Free Mission i södra Sudan,rLifes samarbetspartner. Foto: NOOMI LIND

10-11pingst.nu.1 världen.qxp 2006-03-04 13:15 Sida 11


VÄRLDEN

Arif Khan, ansvarig för Ibrasradioproduktion i Pakistan, togsig direkt till jordbävningsområ-det när katastrofen inträffat.Hans församling, Grace BaptistChurch i Islamabad, kunde medhjälp av amerikanska pengarsnabbt bistå med bland annatröntgenutrustning till sjukhusetKunhar Christian Hospital, somfått hjälpa många av de drab-bade.

Men Arif Khan ville gärnagöra mer för sina landsmän.Tillsammans med Ibras region-ansvarige samtalade han ommöjligheten att specialproducera

program för att möta män-niskors psykiska behov.

Till exempel planerade de föratt göra samtalsprogram medchefsläkaren på KunharChristian Hospital. Programsom skulle vara av själavårdandenatur och ta upp enklare rådkring hälsa.

Vill verkligen hjälpa

Programmen har nu blivitverklighet, och sänds från ochmed i mars en gång i veckan tillPakistans 150 miljoner män-niskor, på det officiella språketurdu.

– Om människor kan få hjälpatt komma ur sina trauman ärdet mycket värt, säger Ibrasansvarige för Sydasien. Fast, detär viktigt att människor inte fårkänslan av att man utnyttjarsituationen till att omvändafolk.

– Vi vill ju verkligen hjälpa dedrabbade, oavsett om det ledertill omvändelser eller ej. Menkanske väcker programmen ennyfikenhet att få veta mer omkristen tro så att de också väljeratt lyssna på våra andra pro-gram. Det vore ju jätteroligt.

Arif Khan kommer ocksåköpa in enklare radioapparateratt dela ut till behövande så attde kan lyssna på programmen.Pengar till detta har man avsattbland annat från en gåva avPingstförsamlingen i Odens-backen. En radio betyder i ensådan här situation mycket för

människors förmåga att få vetaoch känna sig delaktiga i vadsom händer i världen runtomkring dem.

Visa medmänsklighet

Att i ord och handling visa attKristi kärlek inte bara är förbe-hållet dem som är kristna kännsviktigt och betydelsefullt, inteminst i dag.

Ibras medarbetare berättarom en pakistansk pastor somblev intervjuad i nationell tvmed anledning av den humani-tära hjälp de bistått med. Jour-nalisten sa: ”Ni kommer förståsbara hjälpa de kristna?”

Till journalistens stora förvå-ning svarade pastorn: ”Nej, vihjälper alla. Vi frågar inte vilkenreligion folk tillhör, det handlarju om att visa medmänsklighet.”

EVA SKOG

Förödelsen efter den svåra jordbävningen i Pakistan förrahösten är enorm, liksom det mänskliga lidandet. Ibrasregionsansvarige för Sydasien besökte området bara någraveckor efter katastrofen.

– Det var riktigt, riktigt eländigt, berättar han. Som ett led i att hjälpa de drabbade har Ibra specialprodu-

cerat radioprogram som just nu sänds över området.

Ibra sänder nu specialproducerade program för det jordbävningsdrabbade Pakistan. Programmen är av själavårdande natur och ta upp enklare rådkring hälsa. Foto: IBRA

Ibra sänder radio tilljordbävningsdrabbade

12-13 pingst.nu.1 världen.qxp 2006-03-04 13:16 Sida 12


Fyra traditionella pingstförsamlingar iKöpenhamn gick samman till en ochgick från en vikande trend till enblomstrande verksamhet.

Köpenhamns kristna kulturcenter, KKK,är i dag inriktat på att vara till tjänst förmänniskorna i Köpenhamn.

I dag pågår en mängd aktiviteter i KKK,inte bara kyrkliga sådana. Men grund-stommen utgörs av en församling – Kyrkan ikulturcentret – där cirka 1 200 personer var-je söndag möts till gudstjänst – Danmarksstörsta kyrka.

Utöver kyrkans verksamhet finns en aktivuthyrningsverksamhet av lokalerna till pro-fana samlingar. Här finns en tv-verksamhet,ett café och lunchrestaurang, skola ochbok/musikproduktion.

Konceptet är klart; kyrkan finns till förmänniskorna i Köpenhamn och arbetarutifrån människors enskilda behov. Pasto-rerna och medarbetarna är inriktade på attvara samhället Köpenhamn till tjänst.

– Besökare behandlas som gäster skulle blibehandlade i våra hem, säger Lars DueChristensen, en av pastorerna i teamet.

Utmanar människors fördomar

Nu står man inför att även ta bort ordet”kristna” i namnet och bara kalla sig Köpen-hamns kulturcenter.

– Det är inte så att vi skäms för att varakristna eller pingstvänner, men vi måste helatiden utmana människors fördomar om”kristna och kristet” och ”pingstkyrka”. Kanvi inte komma förbi fördomarna kan vi inteheller kommunicera med människor. Har viinte mod att ta till olika metoder för attutmana fördomarna låter vi våra symboleroch beteckningar blir heliga och har intemänniskors bästa som drivkraft, säger LarsDue.

1996 var Köpenhamn årets huvudstad iEuropa och pingstförsamlingen och Bibel-sällskapet i Danmark beslutade sig för attdela ut ”kulturskatten” Nya testamentet till

alla köpenhamnsbor. Till denna satsninganslöt sig flera andra församlingar.

Samtidigt som invånarna fick NT fick allainbjudan till Alpha-kurser – en introduk-tionskurs till kristen tro, en internationellsuccé.

För att möta det förväntade behovet avkurser utbildades församlingens kärna avmedlemmar som kursledare.

– Det blev början också på en process i

församlingen där vi utbildades att tänka påvåra vänner och bekanta på ett nytt sätt,berättar Lars Due Christensen. Målsättning-en var dels att människor skulle komma tilltro, men det blev också automatiskt så attmedlemmarna blev ”tända” genom att blimedvandrare till någon som var intresseradav kristen tro. Därför förändrades också vi iförsamlingen och vårt tänkande.

En helhetssyn på människan präglar arbe-

BLOMSTRAR. Navet i kristna kulturcenter är kyrkan, där 1 200 personer möts till gudstjänstvarje söndag. Foto: HENRIK JØNSBY

Vi måste hela tiden utmanamänniskors fördomar om

“kristna och kristet”. Kan vi intekomma förbi fördomarna kan vi inteheller kommunicera med människor.’’

VÄND

Nu blomstrar detkristna kulturcentret

Lars Due Christensen



VÄRLDEN

För att finna svar på den fråganfår man bege sig till Köpenhamnoch Köpenhamns kristna kultur-center. (Se separat artikel härintill.)

Där är hanchef för sex, sjupersoner och ettantal frilansaresom sköter dettv-arbete somdrivs utifrånkulturcentret –KKR (Köpen-hamns kristnaradio/tv).

Pingstkyrkani kulturcentretär basen förverksamheten.

– En perfektplats för ettinternationellttv-centrum,säger Tore Pansell. Närheten tillen stor internationell flygplats,möjligheter till övernattning,restaurang och studios.

Hett engagemang

Det går inte att ta miste påTores engagemang för tv-arbetet,lika hett i dag, om inte till ochmed hetare än på 80-talet.

– Den nya digitalteknikenkommer att öppna upp nya möj-ligheter som vi bara sett börjantill och då hoppas jag att vi även iSverige får till en kristen tv-kanal.Vill man påverka är tv-mediet

oslagbart.– Men om pingst i Sverige ska

satsa så måste man göra det lång-siktigt och uthålligt och fokuserat.Det har man gjort här i Köpen-

hamn. Det harkostat mycketpengar, men dethar varit värtsatsningen,anser man här.

Tre huvudspårfinns för tv-pro-duktionen iKöpenhamn –internationellaprogram medtonvikt på sänd-ningar i Mellan-östern, pingst-kyrkans sänd-ningar överlokalkanalenKanal Köpen-

hamn, samt kommersiell produk-tion.

Tore Pansell ägnar cirka 50 pro-cent av sin tid på att jobba mednya produktioner.

– Just nu går en stor del av mintid åt till att få fram produktionpå turkiska, berättar han. I det nyaTurkiet kommer vi att ha möjlig-heter att sända produktioner somvi inte haft tidigare och det finnsett stort intresse för denna sats-ning.

I en första fas under våren 2006är det en rad olika program somska sändas över Turkiet. Ett

spännande projekt som svenskaIbra är huvudintressent för.

Sänder tv-gudstjänst

Lokalkanalen Kanal Köpen-hamn, som går dygnet runt, ärden andra viktiga delen i produk-tionen. Pingstkyrkan, som är kär-nan i Köpenhamns kristna kul-

Tore Pansell var med och drog igång det kristna tv-arbetet i Skandinavien

TRIVS. Tore Pansell har jobbat med kristen tv i Danmark i fyra år nu. Foto: HENRIK JØNSBY

- Digital-tv vår nya chans

Den nyadigital-

tekniken öppnarupp nya möjlighe-ter som vi bara settbörjan till. Då hoppas jag attäven vi i Sverigefår en kristen tv-kanal.

’’

Tore Pansell var med när TV Inter lanserades i Sverige på 80-talet efter förebilder från USA och Kanada. Han tillhörde de somdrog ett tungt lass både för att få in pengar till det nya äventyretoch till att administrera den nya missionsgrenen.

Men sen har det varit ganska tyst om Tore Pansell. Vad blevdet av honom?

tet, varför man är öppen förolika former av kulturarran-gemang som inte har någondirekt evangelisk inriktning.Det viktigaste är att man intejobbar emot de grundlägg-gande värderingarna somKKK står för.

Helhet med skapelsen ochen livsbejakande hållning tilllivet är viktiga ingredienser iKKK:s tänkesätt.

Livsprocessen, eller strate-gin som KKK arbetar, efterär formulerad utifrån hurJesus behandlade sin sam-tid.:

1. ”Kom hit och se.”2. ”Följ mig.”3. ”Stanna med mig.”4. ”Gå ut.”

KKK har gått in för atttänka mer på människorna iKöpenhamn än på att enbarttillfredsställa de egna med-lemmarna. Pastorerna ser sigdärför som pastorer för sittsamhälle, till exempel.

Ber om väckelse

Gudstjänsterna utformasmed 30-åringar som grund-profil och målgrupp. Mensamtidigt vill man inte stötabort de ”gamla trogna med-lemmarna”.

– Vi ser ett stort värde i atthålla ihop hela församling-en. Vi vill inte ha en nisch-församling med enbart ung-domar, säger Lars Due.

Hur har då Köpenhamnskristna kulturcenter förhållitsig till situationen som upp-stått efter publiceringen avMuhammedteckningarna.

– På hemmaplan har vifokuserat på Jesu ord om attälska våra fiender och välsig-na dem som förföljer oss. Viber om väckelse i Mellan-östern och när det gäller vårteget land har vi naturligtvisbett om beskydd, men ocksåom att respekten för denenskildes tro ska upprättas.

MAGNUS RAMSTRAND

FORTSÄTTNING



turcenter, har blivit mycket kändgenom dessa sändningar.Omkring 1 200 personer finnsmed i de olika samlingar somäger rum en vanlig söndag i kyr-kan. Tolv procent har fått denförsta kontakten via tv.

En gång i månaden sänderman tv-gudstjänst.

– Den sändningen fungerarsom ett fönster in i församlingen,berättar Tore. Resten av de 15timmarnas sändningar varjevecka utgörs av nischade pro-gram för barn och ungdomar ochförbönsprogram.

– Starkt profilerade programger bästa responsen. Berättelser

om egna upplevelser och våraförbönsprogram har varit mycketomtyckta.

Två av de 15 timmarna får iKanal Köpenhamn utgöras avreklam.

– Reklamintäkterna och dekommersiella produktioner vigör utöver dessa timmar, skapar

en bra grund för vår ekonomi,säger Tore.

Statliga bidrag och en tv-klubbär andra sätt att få in pengar.

– Men församlingen skjuter tillstora belopp därför att man trorstenhårt på tv som medium.

Och offerviljan är enorm. Cir-ka 10 000 kronor i snitt per med-lem och år kommer in till för-samlingens verksamhet.

– Vi har en fantastisk kreativoch stimulerande miljö att jobbai där föreståndaren Jarle Tangstadär ett föredöme i att skapa sam-hörighet kring en vision och ledaarbetet. Man utvärderar ständigtsitt arbete för att kunna göra ettännu bättre jobb. Jag trivs meddet.

Internationell prägel

När människor flygs in frånolika håll för att spela in pro-grammen då är det stark interna-tionell prägel på Köpenhamnskristna kulturcenter.

Skådespelare, tekniker ochregissörer kommer från olika hållför att spela in program påturiska, persiska och arabiska försändningar i Mellanöstern.

Själv pendlar Tore varje veckahem till Stockholm där familjenbor.

– Jag trodde att mitt Köpen-hamnsäventyr bara skulle varanågot år när jag slutade 2001efter åren på TV Inter och somägare av TV4-kanalen i Östergöt-land. Men det har blivit fyra år.

Framtiden?– Har inga omedelbara planer

på att sluta i Köpenhamn, sägerhan.

MAGNUS RAMSTRAND

gång det kristna tv-arbetet i Skandinavien

bat med kristen tv i Danmark i fyra år nu. Foto: HENRIK JØNSBY

-tv vår nya chans


REPORTAGE


Livet rullade på i en rasande takt medarbete, engagemanget i idrottsklubbenoch så förstås familjen.

Gud? Nej, djupare funderingar kringexistentiella frågor rörde sig knappast iRuben Carlssons huvud.

Men så förändrades livet dramatiskt. Isomras döptes Ruben och tillhör nuPingstkyrkan i Grästorp.

Ruben Carlsson slår sig ner vid fikabordetmed den svarta Bibeln i handen. Där Rubensitter tillbakalutad i soffanser han ut som om han all-tid hört hemma i en frikyr-ka. Kanske har det meduppväxten att göra. Rubensföräldrar var nämligenpingstvänner. Som litengrabb följde han med föräl-drarna, gick i söndagssko-lan och på möte. Men därstannade det.

– Jag försvann ifrån kyr-kan på nåt vis, vad det komsig vet jag faktiskt inte rik-tigt, berättar Ruben och sertankfull ut.

Skolan, kompisarna ochidrotten tog överhanden.Hans idrottsintresse varmycket stort och Rubenspelade både hockey ochfotboll, något han fortsattemed samtidigt som hanutbildade sig till byggnads-ingenjör och senare bör-jade arbeta.

– När jag var i 20-årsål-dern fick jag jobb i Falun och det var idrott,fest och arbete som gällde. Gud tänkte jagaldrig på.

Körde på för hårt

Efter ett par år i Falun och ytterligare någraår i Götene där han träffade sin fru, återvändeRuben 1980 till Grästorp då han fick nytt jobbi Trollhättan. Ruben som hela tiden spelataktivt för olika klubbar fick då ett nytt erbju-dande:

– Grästorps IK övertalade mig att bli ledareför hockeylaget. Det höll jag på med i två årfram till vår första dotter föddes.

Men barnen – dotter nummer två föddes1984 – innebar inte att idrottsengagemangetsattes på sparlåga.

– Nej, i stället tog jag tränarkurser och trä-nade ungdomar både i hockey och fotboll.Ändå försökte jag vara så mycket som möjligtmed familjen. Nu förstår jag ju att jag kördepå för hårt.

Ruben ilade mellan familjen, jobbet, ochidrottsklubben. Mitt i alltövertog familjen ocksåRubens föräldrahem somde renoverade.

– Allt rullade på i enrasande fart. Tid att reflek-tera? Nej, inte ett smack.Jag jobbade som konsultmed konstruktionsbe-räkningar och periodvisblev det mycket övertid.Men sen åkte man hem,bytte om och så skulle manvara på alerten för att tränaungdomarna…

Ruben skrattar till närhan tänker tillbaka på detsom då var.

Ena dottern, Maria, ärv-de pappas idrottsintresse,men yngsta dottern Made-lene hade andra intressen.Hon började vara med iPingstkyrkans verksamhetvilket Ruben och hans frustöttade till 100 procent.

Så förflöt åren. Men detstressiga livet tog ut sin rätt och Ruben bör-jade må dåligt.

– Under hösten 2002 mådde jag riktigt useltmentalt, jag kände mig fullständigt väck. Ochså drack jag sprit för att dämpa ångesten. Peri-odvis drack jag lite varje kväll för att kunnaslappna av.

Men till slut orkade Ruben inte. Han blevsjukskriven och allt kändes meningslöst. Viaföretagshälsan kom Ruben i kontakt med enpsykolog.

– Vid ett tillfälle fick jag som uppgift attberätta om sådant jag hade mått bra utav. Dåkom jag att tänka på när Madelene döpte sig i

”Jag bad Gud om att få vara en i gänget”

KÖR HÅRT. Ruben har inte tappat intresset för att röra på sig. Här ligger han i träning för Vasaloppet. Foto: PRIVAT

Rubens sjukskrivning ledde honom till kyrkan

När manlevt så

hårt så stängerman av känsloroch då har mansvårt att ta emotdet andliga.

’’

16-19 Pingst.qxp 2006-03-04 13:25 Sida 16


att få vara en i gänget”

Pingstkyrkan i Lidköping. Då kände jag migstolt och väl till mods. Jag gillade miljön ochstämningen. Då tände psykologen till och sa

”Bra! Det där är bra för dig, duär en sökare. Det materiella hardu redan fixat, du behöver nåtmer”.

Lättnad inombords

Så Ruben började följa medMadelene till Pingstkyrkan iGrästorp och något börjadehända inom honom.

– Jag minns så väl vad jagbad om de första gångerna. Jagbad inte om att få bli frisk utanjag bad om att få vara med igänget. Det är så märkligt, tänkatt jag bad just så! säger Ruben.

– Vid ett av tillfällena när jagbad kändes det som en lättnadinombords, ett välbefinnande

och då kände jag att det här är nogrätt för mig.

Men vägen fram till ett avgörande var intespikrak.

– När man levt så hårt som jag gjort så

stänger man av känslor och då har man svårtatt ta emot det andliga, menar Ruben.

I augusti följde han och familjen med på ettförsamlingsläger på Rörvik vid Vänern.

– En kväll när samlingen var över gick jagner mot stranden. Där bad jag om hjälp ochjag bad igen om att få vara med i gänget fulltut.

Den där kvällen blev Ruben frälst.– Strax efteråt kom det där varma goda

inombords igen och jag blev lätt i kroppen.Cirka fyra veckor senare började jag jobbaigen. På jobbet var de förundrade, de hade fåtttillbaka en ny människa.

Två år senare på ännu ett församlingslägerpå Rörvik vid Vänern, lät Ruben döpa sig.

– Det var ett stort steg i min ålder att döpasig, men det kändes viktigt.

I dag betyder församlingen gemenskap ochtrygghet och tron både glädje och trygghet.

– Sen jag blev frälst är jag en mycket positi-vare och tryggare människa och de djuparelivsfunderingarna får ta plats i mitt liv.

MARIA LARSSON

Sen jag blev frälst är jag en mycketpositivare och tryggare människa

och de djupare livsfunderingarna får taplats i mitt liv.’’

sset för att röra på sig. Här ligger han i träning för Vasaloppet. Foto: PRIVAT

VIKTIGT STEG. Ruben Carlsson valde att låta döpa sig i Vättern. Foto: PRIVAT

16-19 Pingst.qxp 2006-03-04 13:25 Sida 17


REPORTAGE

Hög medelålder, noll barnverksamhet,ingen egen pastor, sparsamt medgudstjänster. Så ser verkligheten ut förmånga små församlingar.

Men det finns också exempel på de medliv och rörelse. Pingstkyrkan i Grästorp ärett sådant.

Mitt i Västergötland, mitt i den frodiga jord-bruksbygden, ligger Grästorp. En kommunmed omkring 6 000 invånare, i själva tätortenmed samma namn bor runt 3 000.

Det är en föreningstät ort, framförallt vadgäller idrott. Men ortens två frikyrkoförsam-lingar är inte stora. Här finns en mycket litengrupp som tillhör Svenska Missionskyrkan.Den andra tillhör pingströrelsen. Vid sidan omdessa finns även Svenska kyrkan.

Formellt är pingstkyrkan i Grästorp en delav pingstförsamlingen i Lidköping. Mengrästorpsgruppen – ett 30-tal aktiva – är ingetexempel på en liten församling som för entynande tillvaro. Tvärtom är det en livaktigförsamling som inte minst har ett stort arbetebland barn och tonåringar.

Har ett bra förtroende i samhället

– I höstas hade vi ett 80-tal barn och ungdo-mar inskrivna i vår verksamhet, varav 10-15har anknytning till församlingen. Det är enrolig och spännande utmaning och jag tror attvi har ett bra förtroende i samhället, berättarpastor Lars Johansson.

Verksamheten bland barnen är egentligenganska traditionell med torsdagsträffar för deyngre barnen och innebandy och ”Friday

Night” för de lite äldre. Men det är inte de häf-tiga greppen som alltid betyder något.

Att de häftiga greppen inte alltid behövs visarockså församlingens kör. Med klassiska fri-kyrkliga sånger på repertoaren samlar den ett15-tal personer varav nästan hälften (!) inte till-hör församlingen och inte är avgjort troende.

– Vi tror att flera av dem är på väg. De harkommit med i kören genom att någon kännernågon, säger Lars som vid flera tillfällen beto-nar vikten av personliga kontakter.

En gång i månaden satsar man på utåtrikta-de gudstjänster då medlemmarna har möjlig-het att bjuda med sina vänner. Men egentligenär den stora utåtriktade samlingen dagledig-träffarna på kommunens vårdcentrum somförsamlingen ansvarar för en gång i månaden.Mellan 70 och 100 personer kommer varje

PASTOR. Lars Johansson ärheltidsanställd som pastortack vare stödet frånmoderförsamlingen iLidköping. Foto: MARIA LARSSON

UTMANING. Varje vecka samlar barnarbetet i Grästorps pingstkyrka omkring 80barn. Foto: LARS JOHANSSON

LEVANDE. Pingstkyrkan i Grästorp är formellt en del av församlingen i Lidköping. Foto: LARS JOHANSSON

LOCKAR MÅNGA. Körenhar klassiska frikyrkosångerpå repertoaren. Hälften avsångarna tillhör inteförsamlingen.

Foto: LARS JOHANSSON

Liv och rörelse i den lilla församlingen

16-19 Pingst.qxp 2006-03-04 13:26 Sida 18


Den fina gemenskapen är ett stort plus ien liten församling. På minuskontotfinns risken att känna sig bunden vidsina uppgifter, menar några avmedlemmarna i Pingstförsamlingen iGrästorp.

Arne och Inger Aldenholt är ett engageratpensionärspar. De är bland annat ansvarigaför kören och dagledigträffarna och att deälskar sin församling framgår tydligt.

– Mycket liv, inget kiv, säger Arne ochskrattar

– Vi har väldigt bra gemenskap och haromsorg om varandra, menar Inger.

Något Jan-Åke Johansson, ansvarig förungdomsarbetet, håller med om.

– När vi flyttade hit kom vi väldigt snabbtin i gemenskapen. Om det kommer någrautomstående så syns dom och det blirnaturligt att man hälsar och pratar en stund.

– Alla känner alla, vi är mer som en familjoch det är ju en positiv grej, instämmer Jan-Åkes dotter Caroline som går i nian.

Men bristen på jämnåriga är en stor nack-del tycker hon.

– Jag är den enda ungdomen över 13 åroch sen är det åtta år upp till den som ärnärmast i ålder.

Så för Carolines del betyder moderför-samlingen i Lidköping väldigt mycket. Därträffar hon kompisar, går på ungdomssam-lingar och är med i en cellgrupp.

I en liten församling är det kanske speci-ellt viktigt att alla som kan är med och job-bar frivilligt. Det kan förstås innebära enviss bundenhet eftersom det inte är enkeltatt hitta ersättare.

– Jag är aldrig sjuk, säger Arne med ettleende apropå frågan vad som händer omhan som organist är borta en söndagsför-middag. Men även i en stor församling ärdet ju en liten klick som tar ansvar och detär lättare att vältra över ansvaret på andra,påpekar Inger.

– Fördelen i en liten församling är att allabehövs, men i andra änden kan vi vara för fåför allt som behöver göras. Emellanåt kandet bli ganska slitigt för vissa som harmånga uppgifter säger Jan-Åke.

Det är dock utan tvekan det positiva medderas lilla församling som väger tyngst.Ändå önskar de förstås att de ska bli fler.Inte för att antalet i sig är det viktiga, utanför att fler i Grästorp ska komma till tro.

MARIA LARSSON

GEMENSKAP. Arne och Inger Aldenholt, Jan-Åke Johansson och dottern Caroline serbåde för- och nackdelar med den lilla församlingen. Foto: LARS JOHANSSON

”Här behövs alla”

gång och bara några få av besökarna är boendepå vårdcentrum – de allra flesta kommerutifrån. I februari startade församlingen dess-utom Alphakurs tillsammans med de andra tvåkyrkorna på orten.

Positivt att ingå i något större

Lars Johansson är heltidsanställd pastor. Detär knappast vanligt i en så liten församling. Meni Grästorp är det möjligt tack vare att moder-församlingen i Lidköping bidrar till lönen. Tan-ken är att Grästorp en dag kan bli en friståendeförsamling om den vill, men just nu finns detnågot positivt med att ingå i ett större samman-hang. Det har framförallt med resurser att göra.

Även om Lars inte pratar mycket om bristenpå resurser, så är det ändå något som gör sigpåmint ibland. Behovet av ledare till exempel.

Visst skulle han gärna se att församlingen ocksåkunde satsa på de äldre tonåringarna, men hit-tills har de hänvisats till ungdomsträffarna iPingstkyrkan i Lidköping.

– Men nu i vår ska vi försöka bjuda in till ”7-Up” från årskurs 7 och uppåt. På ledarträffennyligen var vi överens om att ta ett nytt steg ochnågon ny ledare har kommit till.

– Fast visst är det begränsande att inte haresurser till allt, men man ska inte titta på detman inte kan göra, utan det man kan göra.

Resurser eller inte, förra året döptes sex per-soner, vilket är förhållandevis mycket.

– En av de vi döpte kom ”utifrån”. Men det ärockså viktigt att församlingens egna ungdomartar steget och låter döpa sig. Man får aldrig ned-värdera det.

MARIA LARSSON

örsamlingen i Lidköping. Foto: LARS JOHANSSON

illa församlingen

16-19 Pingst.qxp 2006-03-04 13:27 Sida 19


SVERIGE

n Majoriteten av svenskarna ärdöpta som barn eller vuxna.Men vad dopet egentligen bety-der är det allt för få som kansvara på.

Med den utgångspunktenanordnar Pingst en teologdagmed särskild inriktning pådop, arvsynd och bibelunder-visning.

Särskilt inbjudna är pingst-pastorer, men också övrigaundervisningsansvariga ipingstförsamlingarna. Deltagarefrån andra trossamfund är ock-så välkomna.

Temadagen hålls den 26 april

i Pingsthuset i Huddinge.Professor Lars Hartman,

Uppsala universitet, och univer-sitetslektor Rune Larsson,Lunds universitet, medverkar,liksom pastor Dan Salomonss-son, församlingskonsulent KentCramnell och universitetslektorGöte Olingdahl.

Teologdagens tema är formu-lerat så här: Vem är människan?– Dop och arvsynd i äldsta tidoch idag ur bibelteologiskt ochundervisningsmässigt perspek-tiv.

På programmet står bådeföredrag och samtal.

Temadag om dopet

n – Principen är att en frisk för-samling växer. Om inte, så måsteman hitta det som är sjukt ochprecis som i naturen beredamarken och röja undan det somkan ge växt, säger Roine Swens-son, pingstpastor från Malmö,som samordnar arbetet medNaturlig församlingsutveckling,NfU, inom pingströrelsen.

Där befinner sig just nuomkring 50 församlingar i ensådan process.

– Det är fråga om ett långsik-tigt arbete, som inte handlar ommetoder och modeller, utansnarare om utvecklingsverktygför en församling. Arbetet inledsmed en stor enkätunder-sökning, där styrkor och svag-heter identifieras, fortsätter han.

NfU har sitt ursprung i Tysk-land, men bygger på en under-sökning av 40 000 församlingari 70 länder, där man försöktidentifiera de faktorer som ärgemensamma oavsett kultur ochandra särdrag.

I Sverige introducerades dettaarbete 2000 inom Baptistsam-fundet och EFK. Två år senarevar den första pingstförsamling-en beredd att pröva detta.

Naturlig utveckling för församlingar

n Kaggeholms folkhögskolasamarbetar sedan i slutet avnovember förra året medArbetsförmedlingen i Botkyr-ka/Salem söder om Stockholm.Projektet kallas Framsyn ochvänder sig till arbetslösa, somhar aktivitetsgaranti.

Framsyn är en 12 veckor långkurs med undervisning fyra

dagar per vecka. Den förstagruppen slutade den 9 mars ochredan den 13 mars började enny grupp.

Projektledare för kursen ärBritt Sandberg och hon berättaratt syftet med kursen är att del-tagarna ska få syn på sina möj-ligheter, vilka kompetenser dehar och bör utveckla, samt öka

motivationen för arbetslivet ochdärmed också sin attrak-tionskraft där.

– Här på Kaggeholm blir del-tagarna viktiga personer och vitycker att den här verksamhe-ten stämmer väl in med vårtövriga arbete här, säger BrittSandberg.

Kagge ger kurs för arbetslösa

n Nu är det hög tid för försam-lingarna att planera för nyainsatser tillsammans med lokalasamarbetspartners med finansi-ering från Sida.

Om det handlar om projekt,som överstiger 400 000 måsteansökan lämnas in till PMUInterLife senast den 15 maj i år.

Detta för att den ska hinnabehandlas och komma med iden treårsansökan, som PMUInterLife ska lämna till Sida den15 oktober.

PMU InterLife vill gärna ock-så till den 15 maj få kännedomom planerade insatser under400 000 kronor, även om detta

inte är ett krav för att senarekunna få stöd.

För projekt i Central- ochÖsteuropa, förutom Ukrainaoch Vitryssland, gäller däremotatt alla ansökningar måste varahos PMU InterLife senast den15 maj, oavsett budget på pro-jektet.

Dags söka Sida-medel till biståndsprojekt

Foto: ULRIKA RAMSTRAND

n Da Vincibluffen heter enskrift, som påpassligt kommit utnu i vår, då filmen, som byggerpå boken Da Vinci koden gårupp på biograferna.

Författare är Krister Renard,gymnasielärare i matematik och

fysik. Texten är ursprungligenen artikel, som nu tryckts i 32sidor pocketformat.

”När en bok har förmågan attskaka om den kristna tron pådet sätt Da Vincikoden gjort ochdessutom fått många att ifråga-

sätta sin tro, så behöver densynas i sömmarna”, står det påbokens baksida.

Bakom utgivningen står JesusNetwork Sverigemission, somåterfinns i Pingstkyrkan i Eskils-tuna.

Bluffen om Da Vinci-koden

20-21 Pingst.nu1.qxp 2006-03-04 13:29 Sida 20


FÖRKUNNARGEMENSKAPENinbjuder till årsmöte

Lördag 6 maj 08.30–10.00Filadelfiakyrkan i STOCKHOLM

Handlingar m m i Insajt Pingst, senast 6 veckor före.Ingen anmälan, bara kom!

/Ledningsgruppen

välkommen

* Bygg ut församlingsvåning-en!

* Låt barnen vara först iallt!

* Mera glassfester!När barnen har årsmöte

duggar förslagen tätt.

Numera är det tradition i Fila-delfiaförsamlingen i Sollentunaatt barnen har årsmöte en trap-pa ner samtidigt som de vuxnaär med om sitt.

Den här gången deltar barnmellan 3 och 13 år. I åldersinde-lade grupper får de först samtalaom vad de tycker om att göra ikyrkan och också berätta om detär något de vill ändra på.

Mer glass och popcorn

När alla samlas igen blir detrapport. Allmänt gäller att mantycker om att fika, ha glassfest,leka lekar och se på film.

– Mer glass och mer pop corni söndagsskolan, tycker den allrayngsta gruppen, som också gillarnär de får klä ut sig.

– Vi borde få gå till söndags-skolan tidigare, tycker en litestörre tjej. Det blir för mycket

vuxensnack där uppe. Ibland blirdet så tråkigt så man vill somna.

– Och så borde vi bygga utförsamlingsvåningen, säger enkille. Det är ju så trångt där attman nästan inte får plats.

– Och barnen borde alltid fågå först i köerna, fortsätter han.

Barnpastor Sara Elvin sum-merar och antecknar och rap-porterar sedan vidare till de vux-

na på församlingsmötet vilkaönskemål som kommit fram.

Färger blir böner

När tyckardelen i årsmötet äravklarad blir det förstås dags förlekar. Den här gången med storaoch små barn tillsammans ochganska ofta tävlingar mellan kil-larna och tjejerna.

Vem äter fortast upp ett

godissnöre utan att hjälpa tillmed händerna till exempel ochvilket lag ritar det finaste konst-verket?

Allra sist blir det åldersindel-ning igen och bön med hjälp avAhlgrens bilar i rosa, grönt ochvitt. En färg blir bön för mam-ma, en för pappa och en försyskon och andra släktingar.

ULRIKA RAMSTRAND

På barnens eget årsmöteduggar förslagen tätt

MER GLASS. Årsmöte för barnen parallellt med de vuxnas är tradition i Pingstkyrkan i Sollentuna.Foto: ULRIKA RAMSTRAND

20-21 Pingst.nu1.qxp 2006-03-04 13:40 Sida 21


UNDERVISNINGSSaamm WWoohhlliinn är pastor i Pingstkyrkani Jönköping och författare.

et var en helt vanlig lör-dagskväll i Jönköping.

Jag var på väg hemfrån en samling i kyr-kan. På vägen stötte jagihop med ett antal

människor som ville prata med mig. Detmärkliga var att alla samtal jag fick komatt handla om Gud och kristen tro. Visst,några hade druckit, men inte alla.

Jag uppfattade deras ord som allvarligtmenade. Frågorna handlade om Jesus, omtro och tvivel, om livskriser, ensamhet ochutanförskap. Det sista samtalet jag hade,var med en man som sade några ord jagaldrig kommer att glömma: ”Jag skämsöver att jag inte går till någon kyrka, menjag känner mig inte hemma någonstans.”

Det sista årtiondet har jag en känsla avatt vi jobbat alldeles för mycket med reno-vering av kristenheten. Med det menar jagatt vi ägnar så förtvivlat mycket tid åt osssjälva. Koncepten för förändring och för-nyelse är legio. Men fortfarande håller vipå med vårt eget, våra ledare, våra verk-samheter och våra församlingsmedlem-mar. Därför är svensk kristenhet ofrukt-sam.

Vad hände egentligen med de enklaorden ”Gå ut” som Jesus sade?

Svensk kristenhet har allvarligabekymmer och det finns många olikafåror. En fåra som tycks vara villig attanpassa sig till döds. En annan som nöjersig med att leva ett isolerat församlingsliv.En tredje fåra tappar bort det andliga livetför all verksamhetsstress.

Detta är stora hot för församlingarna iSverige. Finns det då något helande föross? Jag menar att det bara finns en endaväg att gå, och det är att vända tillbaka tillJesus. En kyrka som vandrar i Jesu fotspårpå allvar, det är vad vi behöver. Det är intenog med att renovera på ytan.

Just den här kampen brottades de sjuförsamlingarna i Uppenbarelseboken

med. De levde i en ganska tuff situation.Domitianus var kejsare i Rom och hanhade börjat förfölja och döda de kristnadärför att de vägrade att tillbe kejsarensom Gud. Domitianus ville att man skulletilltala honom med orden ”Vår Herre ochvår Gud”. Gjorde man inte det riskerademan att bli fängslad, torterad eller avrätt-tad. Så allvarligt var läget.

En av församlingarna som påverkadesmycket, var den i Efesos (Upp 2:1 –7). Närden starka Jesusrörelsen hade kommit tillEfesos hade det rört om ordentligt. Underhade skett och onda andar hade fått gevika. Ett stort antal människor hadeomvänt sig till Gud och man hade bräntstora mängder av ockult litteratur. De tro-ende var märkta av Kristus. Överallt spredde budskapet om Jesus som världens fräl-sare. På bara ett årtionde hade man nåttmänniskor i hela provinsen Asien.

Paulus hade varit och predikat hos dem.Timotheos hade varit församlingsföre-ståndare där, och Johannes hade varit ochbesökt församlingen.

MEN NU VAR DET LÄNGE SEDAN väck-elsen hade brutit ut. Den första hängiven-heten hade lagt sig. Något hade hänt medförsamlingen. De hade bevarat den renaläran, men på bekostnad av kärleken tillKristus och människorna. Det som hadebörjat med hängivenhet och helig entusi-asm hade fastnat i former och renlärighet.Glöden och den första kärleken var borta.Tron hade svalnat. Därför säger Jesus tillförsamlingen: ”Du är uthållig, du har tåltmycket för mitt namns skull och du harinte tröttnat. Men det har jag emot dig attdu övergett din första kärlek. Tänk på var-ifrån du har fallit och omvänd dig och görsamma gärningar som förr” (Upp 2:3–5).

Att överge den första kärleken kan ta siguttryck på många sätt. Men oftast sker detgenom små steg bort från Guds närhet, etti taget. Och helt plötsligt har man förlorat

Kyrkan måste gå i Jesu fotspårDSam Wohlin skriver: Att göra tron till något annat än att prioritera Guds vilja är inget annat än förräderi

FÖRSTA KÄRLEKEN. Bönevandring i Norsborg inför starten av ny verksamhet i området. Foto: ARNE SILFVER

22-24 UNDERVISNING.qxp 2006-03-04 13:32 Sida 22


DDeett tteeoollooggiisskkaa nnäättvveerrkkeett iinnoomm PPiinnggsstt ffffss ansvarar för undervisningsmaterialeti Pingst.nu. SSyynnppuunnkktteerr oocchh ffrrååggoorr:: Skriv till Pingst.nu, 141 99 Stockholm eller mejla [email protected].

gå i Jesu fotspår

Guds närvaro. Då finns det bara en sak attgöra, att omvända sig till Jesus Kristus ochförlora sig i kärlek till honom på nytt.

Ingemar Johansson skrev en sång omJesusrörelsen, som drog fram över världenpå 70-talet: ”Vi hade brinnande hjärtan,tända av helig eld, att vinna människor förJesus, det var vår hjärtesak. Men säg mig,vad hände då sen, vad blev det av vår kär-leksrevolution?” Den frågan måste varjekristen och varje församling leva medständigt.

En annan församling som berördes, varden i Laodikeia (Upp 3:14–22). Tragedinmed församlingen i Laodikeia var att denhade blivit blind inför sin egen nakenhetoch fattigdom. Därför säger Jesus till för-samlingen: ”Du säger: jag är rik, jag harvunnit rikedom och saknar ingenting.Och du förstår inte att just du är eländigoch ömkansvärd och fattig och blind ochnaken. Jag råder dig att hos mig köpa guldsom renats i eld, så att du blir rik, och vitakläder, så att du kan klä dig och dölja dinskamliga nakenhet, och salva att smörjadina ögon med, så att du kan se” (Upp

3:17 –18). Mänskligt sett fanns det ingenplats i provinsen Asien som var rikare änLaodikeia, men andligt sett var deömkansvärda och ljumma. Den bristandesjälvinsikten hade lett dem in i en falsksyn på sig själva. De trodde sig vara rika,men de var i själva verket urfattiga.

NILS BOLANDER SKRIVER i en av sinadikter: ”Kristendomen var ett lejonbud-skap, ständigt på jakt efter varmt ochlevande byte, ett ungt lejon av Juda. Menvi klippte dess skarpa, krökta klor, stilladedess törst efter hjärteblod och gjorde dettill en spinnande huskatt.” Den verkligarikedomen i livet är att leva nära Jesus,och prioritera det som är Guds vilja. Attgöra tron till något annat är inget annatän förräderi.

Jesus berättade en gång liknelse om enfarisé och en tullindrivare (Luk 18:9 –14).De gick båda upp till templet för att be.Farisén sade: ”Jag tackar dig, Gud, för attjag inte är som andra människor, tjuvar,bedragare och horkarlar, eller som tullin-drivaren där. Jag fastar två gånger i veck-

Om de vanliga svenskarna ska förstå evangeliet, behövs det levande

kristna och levande församlingar. Sådanasom varken anpassar sig, eller isolerar sig,utan lever i tron bland vanliga människoroch möter dem mitt i deras vardag.’’

ritera Guds vilja är inget annat än förräderi

org inför starten av ny verksamhet i området. Foto: ARNE SILFVER VÄND



FORTS.

UNDERVISNING

an, jag lämnar tionde av allt jagköper.” Men tullindrivaren vågadeinte ens lyfta blicken mot himlen,utan slog händerna mot bröstetoch sade: ”Gud, var nådig motmig syndare.” Och Jesus sade:”Det var han som gick hem rätt-färdig, snarare än den andre. Tyden som upphöjer sig skall bli för-ödmjukad, med den som ödmju-kar sig skall bli upphöjd.”

Det är viktigt för oss att se uppmed fariséismen. Där allt blirutanpåverk och vi uppfattar osssjälva som bättre än andra män-niskor. Gud gör inte skillnad påmänniskor och ”Gud vill att allamänniskor skall bli räddas ochkomma till insikt om sanningen”(1 Tim 2:4).

DÄRFÖR MÅSTE VI VÄNDA återtill enkelheten i evangeliet. Därmötet mellan Jesus och indivi-derna står i centrum. Bara där kanen församling finna sin rättafunktion.

Mike Pilavachi som är pastor ien kyrka i England berättade förmig om hur de hade kört fast medlovsången i församlingen. Hanupplevde det som att det bara varett ytligt beteende. Därför förbjödhan all lovsång ett antal veckor pågudstjänsterna, och det var barabön och undervisning. Under denhär tiden skrev Matt Redman, enav hans lovsångsledare sången:”Heart of worship.” På svenska lyder refräng-en: ”Jag vill tillbaka till hjärtats lovsång ochden handlar om dig, bara om dig Jesus. För-låt mig för vad jag gjort den till när den

handlar om dig, bara om dig Jesus.” Mikeberättade att den sången födde en enormförkrosselse i församlingen. Kristen tromåste vara på riktigt, inte religiositet, inte

uttryckssätt, utan verklig tro.Därför är det så viktigt att se upp med att

hängivenheten inte slocknar, eller att tronblir slentrian. Man kommer nämligen aldrignågonstans i det andliga livet utan att ha etthjärta som glöder. Jesus kom för att tända eneld i våra hjärtan.

Om de vanliga svenskarna ska förstå evan-geliet, behövs det levande kristna, ochlevande församlingar. Sådana som varkenanpassar sig, eller isolerar sig, utan lever itron bland vanliga människor, och möterdem mitt i deras vardag. Kyrkan måste gå iJesu fotspår, bara så kan evangeliet blibegripligt för vårt folk som blivit präglade avsekulariseringen. Jesu möte med den sama-riska kvinnan (Joh 4) borde stå som exempelför oss, ett enkelt samtal, otvunget, tydligtoch fullt av hopp. Det som möter människordär de är. Så kan vi dela tron mitt i vardagenoch det kan leda till total livsförvandling förmänniskor.

Ska bron mellan kyrkan och världen bygg-gas på allvar måste vi få se församlingar somlever helt för Jesus och tar honom som endaförebild. Bara där finns vårt hopp.

Till sist, Richard av Chichesters bön får bliockså min: “Dag efter dag, dag efter dag oHerre, om tre ting jag ber: Att se dig klarare.Att älska dig djupare. Att följa dig närmare,dag efter dag.” Där finns hoppet om väckelsei Sverige!

SAM WOHLIN

Så här tänkte sig Michelangelo da Caravaggio, som levdemellan 1573 och 1610, att det gick till när lärjungenMatteus fick sin kallelse

'

Kristendomen var ett lejonbudskap, ständigt påjakt efter varmt och levande byte, ett ungt lejon

av Juda. Men vi klippte dess skarpa, krökta klor, stilladedess törst efter hjärteblod och gjorde det till en spin-nande huskatt.’’

NYHEM 2006NYHEM 200616–25 juni “I försoningens tecken”NYHEM 200616–25 juni “I försoningens tecken”Seminarier Bibelstudier Nattmöten Barnmöten MidsommarfestivalUngdomshelg 16–18 juni, start fredag 21.00MEDVERKANDE: Mats Särnholm, Jenny Bergh, Inga-Märta Isacsson, Bertil Olingdahl, Hans Weichbrodt, Sten-Gunnar Hedin, Nils Ulander och Stefan Gustafsson m fl. www.nyhemsveckan.se

ARR: FÖRENINGEN NYHEMSVECKAN



SVERIGE

Allt fler väljer SamSpars Församlingsförsäkring

Ett säkert och komplett skyddför församlingenNu erbjuder vi Din församling att få försäkringsoffert för Kyrkan och Verksamheten

SamSpar tillsammans med Försäkringsgivaren Dina Försäkringar AB garanterar:service, rådgivning och snabb hjälp vid skador

TEL 08-506 615 36E-POST [email protected]

Eller sänd in din intresseanmälan till: ADRESS Samspar/Dina AB

Box 2372 103 18 Stockholm

Sockenbolagens Försäkrings AB heter numera Dina Försäkringar AB

FÖRSAMLING _______________________________________

ADRESS _______________________________________

POSTNR & ORT _______________________________________

KONTAKTPERSON _______________________________________

TEL _______________________________________

�

n Till hösten kommer Kaggeholms folkhögskola att starta en nyfolkhögskolekurs med inriktning på dans och teater. Det blir en ett-årig linje med plats för fem elever på respektive inriktning och somkommer att jobba tillsammans med musik- och medialinjerna.

– Vi kommer ha en tydlig inriktning på arbete med gudstjänster,berättar Per-Henrik Holgersson, ansvarig för Kaggeholms musiklin-je och också den pådrivande kraften bakom den nya utbildningen.

Tanken är att kunna jobba fram koncept för exempelvis tema-gudstjänster.

– Jag har länge tyckt att det vore bra att få lyfta fram fler konstar-ter, säger han. Sista ansökningsdag är 15 april.

Ny linje med dans och teater

n Sammanställningen av brevskörden till Ibras uppföljningskon-tor för arabvärlden visar på en stor ökning av lyssnar- och tittar-kontakter under förra året.

Framför allt står tv-kanalen Life Channel för den störstaökningen. Bara i december tog man emot över 10 500 kontakterfrån tv-tittare, framförallt genom e-mail.

Elie Karam, som leder det uppskattade programmet Signs &Wonders kunde bland annat glädja sig åt en 15-procentig ökningav kontakter under året.

Fler skrev till Ibra 2005

n – Det är jätteroligt och ger oss möjligheter att ännu mer stödjadet lokala arbetet.

Göran Åström gläds över 5,1 miljoner i bidrag till Pingst Ung frånUngdomsstyrelsen.

Pengarna baseras på antalet rapporterade deltagare i barn- ochungdomsverksamhet i Pingst Ungs lokalavdelningar runt om i Sve-rige.

– Det är alltså viktigt med bra redovisning, säger Göran Åström,som är verksamhetschef på Pingst Ung. Det ger utdelning.

Varje lokalavdelning får 1000 kronor plus en summa för varjerapporterad medlem per år. Förra året var den på 44 kronor.

Pingst Ung kan nu satsa ännu hårdare på att stödja det lokalabarn- och ungdomsarbetet och arbetet och också ta nationelltansvar, som till exempel att ta fram nytt söndagsskolledarmaterial.

En stödjare för barnledare, både ideella och anställda, rekryterasjust nu, liksom en person som framför allt ska arbeta med info- ochlobbyfrågor.

ULRIKA RAMSTRAND

Drygt 5 miljoner till Pingst Ung

25 Pingst.nu 1.qxp 2006-03-04 13:38 Sida 25


FFoorrttssäätttt ddeebbaatttteenn ppåå www.pingst.nuSSkkrriivv:: ”Debatt”, Pingst.nu, 141 99 StockholmMMeejjllaa:: [email protected]

DEBATT

Sverige behöver i dag sestrategiska församlingsbyg-gen. Byggen som skaparförtroende i det långaperspektivet. Jag tror att detär det bästa bidraget somsamfund, kyrkor ochförsamlingar kan ge vårt landidag.

Vi lever i en mycket splittrad till-varo och samhällstempot är högtuppskruvat. Dagens generationär med om mycket mer undernågra få år än vad våra förfäderupplevde på en livstid.

Även församlingar påverkas avtidsandan och upplever omväl-vande förändringar – både pågott och ont.

Församlingar behöver leva iförändringar, det är min överty-gelse. Det är en fråga om över-levnad och om att framför alltatt utföra uppdraget. Men vibehöver gudsinspirerade ochgenomtänkta förändringar.

När Gud får inspirera klokhet,sundhet och ungdomlig entusi-asm i kristenheten skapas förut-sättningar för ett långsiktigt och

hållbart församlingsbygge.

DET FÖRSTA VI BEHÖVER göra äratt be Gud om en vision för för-samlingens liv och verksamhet.

Det räcker inte med enuttänkt slogan utan en av Gudutbedd vision. Det finns ensådan för varje församling – detär min övertygelse. Risken är attvi inte ger oss tid att ta reda påvisionen utan arbetar vidare iinvanda rutiner och mönster.Det är oftast enklast och bekvä-mast. En tidsenlig vision ger enoerhörd glädje, kraft och inspi-

ration – det är min erfarenhet.Att få en vision är ”att få se detGud ser” och detta skapar endrivkraft utan like. Visionen gerenergi, bär och driver försam-lingen framåt.

När visionen är given börjardet långsiktiga bygget…

För att förverkliga detta byggebrukar man tala om de fyra ele-menten: planera och verkställasamt organisera och kontrollera.Dessa fyra är också inbördesberoende av varandra.

Vi måste alltså planera för-samlingsverksamheten. Det för-troendet har Gud gett försam-lingsledare och detta förväntasav medlemmar, som ställer bådetid och medel till förfogande.

En förutsättning för en rättplanering är ledarskapetssökande efter Guds ledning. Denkände pastorn Robert Schuller i

Chrystal Church, USA uttryckerså slående ”Plan your work andwork your plan”. Efter planeringföljer alltså verkställandet. Pla-nera först och följ sedan planen.

Svenska församlingar behöverockså organiseras. Organisatio-nerna kan se olika ut men deskapar trygghet och motverkarosundheter.

Det fjärde elementet kallaskontroll. Det handlar om detviktiga uppföljnings- ochavstämningsarbetet av försam-lingsbygget. I den positiva kon-trollen ligger den konstruktiva

och ärliga analysen av hur för-samlingsbygget fungerar ochfortskrider för att man sedan skakunna arbeta vidare mot ytterli-gare mål – allt för att leva i dengivna visionen.

Det är verkligen fantastiskt atthöra om väckelser och försam-lingstillväxt världen över idag.Stora väckelser pågår på mångahåll och vi ber om den även förEuropa och Sverige. Men denfinns faktiskt redan runtomkring oss. Gud lever överallt iSverige även om vi inte alltidmärker det i våra kyrkor. Lång-siktiga och trovärdiga försam-lingsbyggen behövs, idag mer ännågonsin.

Det andliga sökandet ärenormt, det är ”inne” att tro pånågot, frågor om tro och religionär högaktuellt, kändisar gårAlpha-kurser med mera.

Sverige tror idag mer ännågonsin. De sociala behovenökar lavinartat. De långsiktigaförsamlingsbyggena kommer attha en given och efterfrågad platsi samhället när det gäller att fyllamänniskors olika behov.

Vi behöver därför kliva urvåra kyrkor och möta våra med-människor på den stora livsare-nan. Det handlar i hög grad omatt dela livet med folket. I ett för-troendeskapande relationsbyggekan sedan evangeliet förmedlas ialla dess former.

För vilka bygger vi försam-

lingar idag? För de redan frälstaeller för vårt lands befolkning?Finns bygdens folk med i våratankar då vi planerar dagensverksamhet?

Dagens Sverige behöver selångsiktiga och trovärdiga för-samlingsbyggen. Byggen somstår fasta och påverkar städeroch byar. Byggen som både äroaser och verkstäder. Byggensom lever i en ständig förän-dringsprocess utifrån Gudsvisio-nen och samhällsbehoven. Byg-gen som pågår till dess Jesuskommer.

Det spirar och gror i vårt landidag. Be Gud om en vision för”din” församling. Lev och arbetaefter den. Var uthållig och för-vänta dig resultat. Gud ger denbestående växten!

CHRISTER TORNBERG Skövde

Vi behöver flerFAMILJEHEM!

KONTAKTA

Stiftelsen KristenFamiljehemsvårdE-POST [email protected] 019-24 06 65

ADRESS Nejlikegatan 1, 702 31 Örebro

www.skfh.org

Sverige behöver långsiktigaförsamlingsbyggen!Christer Tornberg efterlyser församlingar som står fasta och påverkar städer och byar

”När Gud får inspirera klokhet, sundhet och ungdom-lig entusiasm i kristenheten skapas förutsättningar

för ett långsiktigt och hållbart församlingsbygge. ’’

26 Pingst.nu.1.qxp 2006-03-04 13:39 Sida 26


VÄRLDEN

Vill dusynas här?Med en annons i Pingst.nu når du Pingströrelsens medlemmar och församlingar på ett enkelt sätt med din information!

Nästa nummer publiceras 15 juni

För info & annonsbokningKONTAKTA Liselotte Skoglund

08-619 24 46 [email protected]

Boka er annons senast 11 maj!

Sedan i januari har deeuropeiska pingströrelsernaett nytt gemensamt kontor iBryssel. I januari var dethögtidlig invigning, som blandannat innehöll en speciellförbönsstund för Europa.

Invigningscermonin hölls i enav de många pingstkyrkorna iBryssel, “Christian Centre”.PEF:s ordförande, pastor IngolfEllssel från Tyskland, ledde densamlade skaran i en speciell för-bönsstund för Europa. Podietvar dekorerat med de mångamedlemsländernas olika flaggor.

Bland talarna märktes doktorMichael Weninger, som är speci-ell rådgivare i religiösa frågor åtEuropakommissionens presi-dent. Han uttryckte sin upp-skattning över de alltmer ökandekontakterna med pingströ-relserna i Europa. Han konstate-rar också att de kristna i Europasländer är i majoritet och att vidärför behöver varandra för atttydligt göra vår röst hörd.

Fru Tove Vidbaek från Köpen-hamn talade för den “EuropeiskaEvangeliska Alliansen” ochpastor John van der Dussentalade för den “Belgiska Pro-testantiska och EvangeliskaFederala Synoden”.

Pastorerna Lars-Ivar Nilssonoch Sune Elofsson presenteradeSverige och överlämnade en

penninggåva till hjälp för attutrusta och inreda det nya kon-toret.

Goda språkkunskaper

Sedan några månader tillbakaär pastor Daniel Costanzaanställd av Pentecostal EuropeanFellowship, PEF, som koordina-tor och samordnare. Det är denorganisation som de europeiskapingströrelserna samverkargenom.

Daniel Costanza är född i Ita-lien, uppvuxen i Belgien, utbil-dad i Frankrike och har desenaste åren, före det nya jobbeti Bryssel, arbetat som pastor iKanada. Hans goda språkkun-skaper kommer väl till pass i dennya uppgiften.

Utvecklingen för pingströ-relserna inom Europa ser väldigt

olika ut. I några länder, som tillexempel Rumänien och Italien,är tillväxten oerhört stor ochman blir på det sättet också enfaktor att räkna med. I andraländer brottas man fortfarandemed ”sektstämpeln”.

PEF-gemenskapen finns för

att de europeiska pingströ-relserna ska kunna stötta varan-dra, men också för att med kraftoch styrka lyfta de gemensammakristna och pingstrelaterade frå-gorna i maktens korridorer iEuropas huvudstad, Bryssel.

LARS-IVAR NILSSON

Pingströrelsen i Europa får eget kontor

SAMLADE. PEF:s presidium och de närvarande speciellt inbjudna gästerna. Doktor Michael Weninger synsi mitten av bilden och på hans högra sida står PEF:s ordförande pastor Ingol Essel.

Pastorerna Lars-Ivar Nilsson och Sune Elofsson tillsammans med dennye koordinatorn och samordnaren i den europeiska pingstgemenska-pen, Daniel Constanza.

27 Pingst.1.qxp 2006-03-04 13:41 Sida 27


Följ det senaste inom kristna litteraturenText: SSTTAAFFFFAANN SSWWAAHHNNMejla idéer till [email protected]ÖCKER

KORT & GOTT

ag får den här frågan ganska ofta. Eftersomdet ingår i mitt arbete att höja temperatu-ren för den kristna boken är det inte såkonstigt att jag deltar i många samtal om

böcker. Det saknas ju inte tillfällen att handlaböcker, men många är något förvirrade i situatio-nen som uppstår – vad ska jag läsa?

Själv hinner jag inte läsa alla böcker jag skulleönska, jag har inte råd heller att köpa alla böck-erna på önskelistan. Så visst är det en berättigadfråga, här gäller det att prioritera.

MMIINNAA TTIIPPSS:: Ta boken som ”känns” intressant – gåpå magkänslan, om det går snett kan du ge bortden eller skänka den till Second hand.

Inventera vad du kan behöva när det gäller dintro. Det finns massor av bra böcker, du behövernödvändigtvis inte bejaka varje ord, men läs förför att reflektera, för att vidga tankarna.

Här intill finns böcker som kanske passar för detvå tipsen. Den här sidan skal ge lite tips-tankar,men det betyder inte att jag har läst alla böckernasom presenteras här eller att jag säger att dessa ärmina egna favoriter.

Två av böckerna sätter fokus på tidens avslut-ning och Jesu tillkommelse. Spännande att läsalite olika tolkningar av bibelsanningarna i dessaämnen. Boken Guds eld över Sverige gav mig bådereflektion och förundran, men framförallt längtanefter att vårt land i mycket större grad skall få delav den Andens våg som berör stora delar av vårvärld.

DDEESSSSUUTTOOMM:: Tack Libris för ännu en Ortberg,kvällen är räddad!

Och så upprepar jag rätt information om utgiv-ningarna i småskriftserien från det teologiska nät-verket i Pingst: nu finns småskrifterna Andligaledare samt Homosexualitet och kristen tro. Frågaefter böckerna i din församling. Så här ser de ut:

STAFFAN SWAHN

Vad ska jag läsa? STÅ UPP OCH BYGG!Roine SwenssonSemnos Förlag

Studiet avNehemja bok,med dessfokusering pååteruppbyggan-det avJerusalems murar ochupprättelsen av folketsandliga liv, blir en sporre idet konkreta församlingsar-betet. Såväl andliga ledaresom ”vanliga medlemmar”skall kunna ta till sig bokensbudskap och få en förnyadtro för sin egen församlingssituation. Varje kapitelavslutas med samtalsfrågor,lämpliga i mindrestudiegrupp eller för egnareflektioner.

DET KOM ETT BREVJack-Tommy ArdenforsChristian Education

Jack-TommyArdenfors ger utsin “avskedsför-kunnelse” iSmyrnaGöteborg. Bokenär också tillägnadSmyrnaförsamlingen, menkan naturligtvis läsas medstor behållning av icke-smyrnaiter. Boken tar upp desju breven till församlingarnasom beskrivs i Uppenbarelse-boken. Författaren ställerfrågan: “Om Jesus skulleskicka ett brev till oss i dag,hur skulle det varaformulerat?”

VARJE BOK I SKRIFTENBertil SwärdSödermalmMedia

Att få enkoncentreradöversikt av varjebibelbok insatt isitt historiskasammanhang är ett viktigtverktyg för att förstå Bibeln.Här har författaren lyckatsmed en lättillgänglig bokmed mycket faktamaterial.

Den används på mångabibelskolor över världen, menär minst lika användbar förden enskilde bibelläsaren.

JESUS KOMMER ...Bertil SwärdSödermalmMedia

Författaren har vågat sig pådet svåra ämnetom Jesutillkommelseoch händelsernai vår tidsåldersavslutning. Detär inte alltid hantolkar dessa bibelsamman-hang som den traditionellapingstförkunnelsen. Menmed stor ödmjukhet ochmjuk övertygelse är hanfrimodig i vad Bibeln sägerom vad som skall ske och ivilken tidsordning.En ”måstebok” för alla somvill ta del av undervisningmed evighetsperspektiv. Enbok som också skaparlängtan efter Jesutillkommelse och en nyvärldsordning med Jesussom Kung.

DANIELS VISIONER...Nils IbstedtIBE-förlaget

Vill du trängain i Danielsprofetior omändens tid,med kopplingartill Jesu under-visning, Paulusoch Johannes uppenba-relser? Då har du ett braalternativ här. Nils Ibstedtanvänder en pedagogisk formdär tre olika tolkningsteorierpresenteras av tre deltagare ien studiecirkel. Samtalsformen blir väldigtlevande och det blir lättareatt hänga med i de riktigttunga bitarna med det rikasymbolspråket. Boken är fullav historiska fakta, mångaillustrationer samt mängderav bibelcitat.

GUDS ELD ÖVER SVERIGETorbjörn AronsonLivets Ords Förlag

I år är det 100 årsedan pingstensväckelse kom tillSverige. Här finnsen lättlästhistoriebok omdessa år. Boken kom ut i enbearbetad och utökadupplaga förra året. Härberättas om vad som hänt iden karismatiska kristendo-mens utveckling medbetoning på efterkrigstiden.Läs om Förnyelseväckelsen,Maranata, Karismatiskaväckelsen, Jesusväckelsen,Pingströrelsen ochTrosväckelsen, omkarismatiska ledare sompåverkade sin omgivning.

GUD ÄR NÄRMARE ÄN...John OrtbergBokförlaget Libris

Ny Ortberg påsvenska! Äntligen,tycker många.Om Gud alltid ärmed oss – varförär han så svår att hitta? Omhan säger att fåren kännerherdens röst – varför talarhan inte till mig? Om Bibelnhar rätt i att Gud vill ha enrelation med oss – var finnsintimiteten? Vi vill gärna troatt ”en personlig relationmed Gud” är mer än baraord. Men det är svårt att haen relation med någon somaldrig visar sig. Var är Gud?Närmare än du tror. Merangelägen att få kontakt meddig än du anar.

HHäärr sskkaaffffaarr dduu bbööcckkeerrnnaa::MissionsbokhandelnLibris bokhandel: kundtjänst019-174455, e-post:[email protected]örlaget: Tel/fax 044-47187, e-post: [email protected]örlag Christian Education:08-55040890, e-post: [email protected]

J

28-30 Pingst.nu.1 KORT&GOTT.qxp 2006-03-04 13:45 Sida 28


MUSIKFölj det senaste inom det kristna musiklivetText: NNIIKKLLAASS EEKKBBEERRGGMejla synpunkter till [email protected]

tt säkert vårtecken redan i februa-ri här på Västkusten är Båtmäss-san. Jag tillhör nog ändå dem,

som trots ett stort intresse för båtar ändåvärdesätter naturens högmässa före båtli-vets folkmassa, gärna i kombination medvårtal och manskör! Men jag antar att detdär med vårtecken är något ganska person-ligt och starkt präglat av var i landet vi bor.Själv ser jag redan nu fram emot att få möta”sångfåglar i Lyckseleregionen” i början avmaj – spännande!

VVÅÅRRTTEECCKKNNEENN II sång- och musiklivet – finnsde? Det ligger hos betraktaren själv att upp-täcka dem. Våren kan som bekant passeraoss obemärkt – om vi inte är närvarande.Mitt i smällkalla januari kunde vi följa enspännande artikelserie i Dagen om ”Kris-ten musik - Flipp eller Flopp”? Artikelseri-en engagerade och läsarna reagerade.

Jag tror/hoppas det goda samtalet fort-sätter. För som bekant så blir det intesommar ”i fall inte nå´n sätter fart…” .

Stanley Sjöberg gav sitt bidrag i samtaleti form av en intressant insändare den 17januari i samma tidning. Han efterlystestörre ”teologisk medvetenhet” i kyrkomu-siken. Vad säger du? Behövs det? Hur somhelst vet vi i alla fall av kyrkomusikenshistoria att musik och teologi alltid har haften avgörande koppling. ”Musiken i Kyrkanhar under historiens gång alltid varit före-mål för heta diskussioner. Dagens debatt ärknappast mindre intensiv”, skriver HenrikTobin, själv kyrkomusiker och före dettaprefekt vid Musikhögskolan i Göteborg isin bok ”Den underbara harmonin” ,Ver-bum 1996. Kanske ett boktips i väntan påatt snön smälter?

NIKLAS EKBERG

PPSS.. ”Ögonblick som förändrar” – Nordiskkonferens om kreativ kommunikation medNancy Beach, 3-4 mars Göteborg. Kanske blirockså detta ett vårtecken på Västkusten?

ALLT VI SKULLE KUNNA BLIMichael Johnson(Talking Music)

Detta är tveklöst den skiva somunder senare tid kopplat det starkaste greppetrunt mig som lyssnare. Svårt att avgöra var ellerhur det börjar – i texten eller musiken –sannolikt är det den goda kombinationen. Densmakliga musikaliska förpackningen, isinger/songwriter-tradition, med country ochbluegrass ger mersmak. Tankarna ommänniskans sårbarhet och djupa beroende avGud är ingen kall skrivbordsprodukt – det kännssnarare som ett varmt handslag – egnaerfarenheter. Jag känner mig inbjuden, skivanväcker min längtan efter allt vi skulle kunna bli,eller som Michael själv skriver: ”Att utsätta sig för Guds kärlek är att sakta ochvarsamt bli hel och sann.” Ta reda på mer omMichael Johnson på www.michaeljohnson.se

THIS FRAGILE JOURNEYSOAPBOX(Talking Music)

I februari 2006 – lagom tillSOAPBOX eget 10 års jubileum – kommer enfullängds-CD ”This Fragile Journey”. Soapboxär bandet som föddes redan 1996 i vad en delskulle vilja kalla hardcores nordiska ochsjälvklara huvudstad – nämligen Umeå. Häranländer man med 13 hårt slående låtar somkombinerar hardcorenergi med rockenskänslighet och melodiska refränger – ett avårets rockigaste album menar många! Bandetbestår idag av Simon Brännström, Pär E.Augustin, Olof Johansson, Andreas Rejdvik ochKrister Mörtsell. Läs gärna mer om bandetsmånga turnéer och historia på www.soapbox.se

GOD WILL MAKE A WAY – LIVEThe Masters Voice(Linx Music, Naxos)

”Vi har alla blivit berörda avGud,och vår önskan är att detta ska bli påtagligtför de vi sjunger för. Gud är så mycket mer än vikan föreställa oss, och vi är tacksamma för attvi får vistas i hans kärleks ljus. Detta vill vi attalla ska få del av.” Med de orden kastar sig enav Sveriges mest välkända gospelkörer ut meden ny liveplatta. I över 15 år har kören framförtsin hängivna mix av soul, dans och glädje.Kören är en tight enhet på flera plan ochtillsammans skapar man en tät gospelskiva.Bakom skivan ligger en stor mängd arbete frånhela denna enhet, inte bara genom Evelina Gardsom producent och Maria Sandell som

körledare. Hängivenhet, innerlighet, musikaliskexcellens, och andligt djup har varit ledord iarbetet och visst känns det?! Mer info:www.themastersvoice.se

PSLutherska Missionskyrkans kör(Naxos)

”Psaltaren förmår uttrycka sorgoch glädje, förtvivlan och hopp med sammaintensiva ärlighet. Det är en förmån att fånärma sig dessa texter. En skatt att föra vidare.Från släkte till släkte.” Så var det dags igen fördenna produktiva göteborgskör. I oktobermånad presenterades en temaskiva med egnatonsättningar av Bibelns psaltarpsalmer. Körenhar genom konserter och förra åretsuppmärksammade tv-gudstjänster gjort sigkänd både för sin innerlighet och sinmusikaliska bredd. All musik på PS är skriven avSven och Johanna Fridolfsson, körens ledare,som har fått vara med om att utvecklaLutherska Missionskyrkans kör till ensamsjungens skara som nu släpper sin femteCD.

LIVE IN EUROPEBrian Doerksen (David Media)

I dagar då folk reser sig mot folkoch mörka klyftor mellan människor präglar vårtid utbrister Brian Doerksen trosviss: - Lovsångförenar Europa! Under en europaturné 2005 görBrian Doerksen en förnyad och fördjupadupplevelse av hur lovsång verkligen förenarmänniskor från olika länder och kulturer. Detmusikaliska beviset på detta heter ”Live inEurope”. På skivan finns några av hans klassiskasånger med men även den nya sången ”WhenYou Shepherd Me”.

ADD TO THE BEAUTYSara Groves(David Media)

Add to the beauty påminner imånga stycken om Saras debutskivaConversations, just genom sin mjukaframtoning och sina ärliga texter. Sara Grovesberättar med ett enkelt och hoppfyllt språk omGuds Rike här i vår mitt. Hon erbjuder eninsiktsfull syn på utmaningen att leva ut denkristna tron i en fallen värld och inbjuder varoch en som lyssnar att ”add to the beauty”…Sara Groves har under hösten 2005 turneratmed Jars of Clay och Chris Rice och har tidigaresamarbetat med Fernando Ortega.

Vårtecken

E



FOLK Följ folk i rörelseKKEENNTT [email protected] PanelenPanelen

Vad tycker du? Gå in på www.pingst.nu och svara på webbfrågan.Du kan också skriva en kommentar. Se också sidan 4–5.

I varje nummer svarar tre profiler på Pingst.nu:s webbfråga (sesidan 3). Det kan vara en ”stor” eller ”liten” fråga. Du kan ocksåsjälv gå in på www.pingst.nu och rösta och skriva en kommentar.

WEBB

REKOMMENDATIONER

SSaarraa NNyyssttrröömm,, Adelöv, är nyungdomspastor i Brunnsparkskyr-kan, Tranås från och medårsskiftet.

MMaaggnnuuss VViikklluunndd slutar sin tjänstsom föreståndare för Sionförsam-lingen i Hallstavik. Familjen flyttar till Skövde ochMagnus övergår inte till en nytjänst utan tar en paus frånpastorsyrket och är pappaledig ivår.

MMiicchhaaeell LLaahhttiinneenn är sedanårsskiftet evangelist i Pingstkyr-kan i Gävle. Han avskiljdes för sintjänst på församlingens årsmöte.

JJoohhaannnneess MMaaggnnuussssoonn är sedan 1mars ny medarbetare iSmyrnaförsamlingen i Göteborgmed särskilt ansvar för ungdoms-och smågruppsarbetet. JohannesMagnusson kommer närmast frånen tjänst som ungdomspastor ipingstförsamlingen i Sundsvall.

AAnnddeerrss oocchh CCaammiillllaa OOllssssoonn är nyamedarbetare i Gileadförsamlingeni Göteborg. De kommer närmastfrån församlingen Charisma iskånska Höör.

TToommaass SSjjööddiinn började i januari enhalvtidstjänst som pastor iSmyrnaförsamlingen i Göteborg.Han har tidigare arbetat sompastor där, men har de senasteåren främst varit verksam somskribent och föredragshållare.

RRooddhhee GGrreeeenn är ny pastor iFiladelfiaförsamlingen i Malå.Efter nyligen avslutad pastorsut-bildning vid PTS, Pingstförsam-lingarnas Teologiska Seminarium,går hon nu in i sin förstapastorstjänst.

EErriikk WWaalllleennbbeerrgg har slutat somföreståndare i Pingstkyrkan iHalmstad och övergår till tjänstsom byggnadsingenjör iStenungsund.

KKjjeellll GGuussttaavvssssoonn började somföreståndare i Nygårdskyrkan iRamkvilla i december förra året.

EEmmaannuueell BByylluunndd, som varit

medarbetare i Filadelfiaförsam-lingen i Timrå har slutat sin tjänstför att börja studera.

KKrriissttiinnaa JJoohhaannssssoonn har slutat sintjänst som föreståndare iBetaniaförsamlingen i Enviken.Hon bor kvar på orten.

CChhrriissttiiaann OOssccaarrssoonn är föreståndarei Pingstkyrkan i Mariannelundsedan 6 januari.

DDaanniieell BBeerrnneerr slutar somföreståndare i Filadelfia i Hultsfredi april och tillträder somföreståndare i Filadelfia,Korsberga den 1 maj.

DDaann--RRoollaanndd SSvveennssssoonn , somarbetat 15 år i Svenska kyrkansförsamling Sunnersberg utanförLidköping blir från och med 1 aprilföreståndare i Missionskyrkan ochPingstkyrkan i Virserum.

BBjjöörrnn MMaaggnnuussssoonn är föreståndare iElimförsamlingen i Säter. Hanbörjade sin tjänst 1 oktober förraåret.

GGöörraann LLaannttzz slutar somföreståndare i Filadelfiaförsam-lingen i Askersund den sista april ioch med att han går i pension.

VViillggoott SSmmeeddmmaann är nyföreståndare för Filadelfiaförsam-lingen i Timrå.

AAnnnniiccaa BBjjöörrkk har efter sex år sagtupp sin föreståndartjänst iPingstkyrkan i Vännäs ochkommer från och med i sommaratt bli föreståndare i Skärstadpingstförsamling.

KKjjeellll KKlliinntteeffeelltt slutar somföreståndare i pingstförsamlingeni Alingsås och börjar 1 augustisom föreståndare i pingstförsam-lingen i Östersund.

DDaavviidd GGuussttaaffssssoonn har sagt upp sintjänst som föreståndare ipingstförsamlingen i Sandhem.Han reser på kallelser och har intestartat egen firma, vilket tidigarefelaktigt meddelats.

KORT & GOTT

AAnnnneetttteeJJaakkoobbssssoonn, Hjo,student, medlem ipingstförsamlingeni Norra Fågelås:

Ja, det tycker jag.Det är viktigt attdet finns bådemanliga ochkvinnligaförkunnare. Dekompletterarvarandra och detär viktigt medidentifikationsmöj-ligheterna när manlyssnar som tjej.Dessutom är detviktigt att det intebara finnsgudsmän, utangudskvinnor också.

SSttaannlleeyy KKaarrllmmaann,,Visby, kursföre-ståndare förbibelskolan BlåKust, medlem ipingstförsamlingeni Visby

Ja, det tycker jagutifrån att detbehövs förhelhetens skull.När både kvinnorsoch mänsförkunnelse finnsmed blir bildenmer komplett. Mendet handlar nogmer om skillnader iframställningssättän om innehållet,tror jag.

BBeerryyll LLiinnddeemmaann,föreståndare iPingstförsamlingeni Botkyrka söderom Stockholm

En hel delkvinnligaförkunnare finnsredan idag, mensyns och hörs inte iden utsträckningsom är önskvärt.Visst behövs detfler, därför att det“kvinnliga” sättetatt undervisa geren större helhet.Sedan behöverkvinnornaförkunnare som dekan identifiera sigmed.

FRÅGA BEHÖVS DET FLER KVINNLIGA FÖRKUNNARE

JJaakkoobb FFrreeiimmaann har under ett och ett halvt års tid arbetat i Missions- ochElimförsamlingen i Siljansnäs som barn och ungdomsledare. Han upplever nu, tillsammans med sin fru Hanna, att det är tid att flyttavidare. Den gåva som har varit mest framträdande i Jakobs tjänst har varitsången och musiken. På ett underbart sätt har Jakob fört in församlingen ilovsång inför Herren. Vi vill varmt rekommendera Jakob till fortsatt tjänst.

För församlingsstyrelserna i Siljansnäs, Föreståndare, Ingvar Karlsson

MMaarrjjaattttaa ÄÄrrnnffoorrss har varit anställd i Pingstförsamlingen Gävle fram tilloktober 2005. Hon fortsätter i del uppgifter. Hon har nu gått i pensionoch är beredd att hjälpa församlingar med bibelundervisning, kampanjeroch gudstjänster. Marjatta är en duktig förkunnare och spelar även gitarroch sjunger. Marjatta behärskar både finska och svenska väl. Hon kan nåspå adressen. Brunnsgatan 64, 802 52 Gävle, tel: 026 61 01 67.

För Pingstförsamlingen Gävle, Sven-Gunnar Hultman, Föreståndare

MMaaiinnee SSvveennssssoonn, Örnsköldsvik, har varit i tjänst i pingstförsamlingen imånga år. Det mesta av tiden som missionär i Tanzania, där hon varitengagerad både i sjukvård och församlingsbyggande verksamhet. Underflera omgångar har Maine varit i tjänst i församlingen. Nu har det gått entid sedan hon kom tillbaka till Sverige och längtan efter att gå in i enförsamlingstjänst har mognat fram. Det är en glädje för oss att ge hennede varmaste rekommendationer. Hon kan nås på 0660-143 09 eller 073-81 78 782. För pingstförsamlingen i Örnsköldsvik, Börje Dahlkvist och Håkan Sjöholm


– Vi har Dagenpå autogiro!

Helt enkelt underbart!

Erbjudandet gäller tom 31 mars 2006. Kundtjänst 08-619 24 20, [email protected], http://dagen.se/autogiro

Prenumerera på Dagen via autogiroför bara 142 KR/MÅNAD!

NAMN

ADRESS

POSTNR ORT

ADRESSTELEFON

MEJL

PORTO BETALT

Svarspost

121 565 600126 20 Stockholm

DAGENSTYGKASSE PÅ KÖPET!

KO

D:

AU

TVÄ

S, S

ÄLJ

SÄTT

: P

NFO

TO:w

ww

.rick

arde

rikss

on.c

om

�

I slutet avvarje månad drasAUTOMATISKT

142 kr frånditt konto.

Jag vill börja prenumerera på Dagen via autogiro.

FYLL I FÄLTEN NEDAN:

Startdatum:

Jag är redan Dagenprenumerant, men vill börja betala via autogiro.(Gäller ej dig som redan har en autogiroprenumeration).

Mitt kundnr är:


VAD HÄNDER? Är det något på gång som du tror berör fler, kanskeen konferens, ett spännande besök, eller nåt annat? Mejla och berätta:[email protected] Gå också in på: www.pingst.nu

Vill du veta mer om vad som händer? Gå in på www.pingst.nu

KalendernKalendernVECKA 11 VECKA 12 VECKA 13 VECKA 14 VECKA 15 VECKA 16 VECKA 17 VECKA 18 VECKA 19 VECKA 20 VECKA 21 VECKA 22

POSTTIDNING B

APRIL MAJBönedag, FällforsBönedag, GunnarnBönedag, Gnarp

Bönedag, HagforsBönedag, UppsalaIbra-möte med Birger Skoglund,Skänninge

Ibra-möte med Birger Skoglund,Allmänningbo

Ibra-möte med Birger Skoglund, Sågmyra

Teologdag Kvinnans tjänst i församling-en, Lycksele. Medverkan av JörgenFahlstedt, Stefan Green, Björne Erixon,Annica Björk. Arrangör: PTSIbra-möte med Birger Skoglund, Kil

11.00 Ibra-möte med Birger Skoglund,Slottsbron18.00 Ibra-möte med Birger Skoglund,Säffle

Ledarutveckling, fortbildning förförkunnare, Dalkarlså folkhögskolaBönedag, VänersborgBönedagar, Övertorneå (21 - 22)

Ibra-möte med Birger Skoglund,Norrköping

Forskningskonferens, Frikyrkligaforskningsrådet FRIFO, Sigtunastiftelsen(23 – 24) Info: www.frifo.se

Pionjär 06, Arbetskonferens förförsamlingsplanterare, Kår 393,Stockholm (24 -25) Info:www.pionjär.nu

Förkunnardag, Sundsvall, Pelle Hörnmark

11.00 Ibra-möte med Acke Möller ochKjell Ogenblad, Älmhult18.00 Ibra-möte med Acke Möller ochKjell Ogenblad, Olofström

Ledarutveckling, fortbildning förförkunnare, Dalkarlså folkhögskola

1144..

1155..

1166..

1177..1188..

1199..

2211..

2222..

2233..

2244..

2255..2266..

2288..

MARSRådslag Pingst – fria församlingar isamverkan, Bolagsstämma Dagen-gruppen AB. Pingsthuset Flemingsberg(5 -6)

Bönedag för Lapplandsveckan,HusbondlidenBönedag, Österfärnebo Pastorsgemenskap på Björkenäs förVärmland, Närke, Västmanland ochSödermanland (9 – 10)Utfärd med Shalom för Östgötapredi-kanterna (9 – 10)Konferensresa för pastorer, evangelisteroch ungdomsledare i Dalarna (9 – 10)

Veteransamling Värnamo

Bönedag, ÅmålBönedag, SvegBönedag, VrigstadBönedagar, Jokkmokk (16 -17)

Bönedag, NynäshamnVeteransamling, Västerås

Rikskonferens för diakoner, KlackaLerberg, Örebro (18 – 21)

Bönedag, Tärnaby

Nyhemsveckan med Ungdomshelg 17-18 juni Tema: I försoningens tecken(17 – 25) Info: www.nyhemsveckan.se

55..

99..

1100..1166..

1177..

1188..

3300..

1177..

Bönedag, GranöFörkunnardygn, Viebäcks folkhögskola(4 -5)

Evangelistdag, Karlskoga, DanSalomonssonBönedag, Orsa

Bönedag, JärboBönedag, Borensberg

Ibra-möte med Birger Skoglund, Kolsva

11.00 Ibra-möte med Birger Skoglund,Köping18.00 Ibra-möte med Birger Skoglund,Avesta

Bönedag, ArjeplogBönedag, Delsbo

Bönedag, EkeröBönedag Selånger

Ibra-möte med Acke Möller och KjellOgenblad, Gullabo

Bönedag, StrömstadBönedag, UllångerLedardygn med SKUR, nätverket förSveriges kristna ungdomsrörelser (25 -26)

Teologdag Vem är människan? Dop ocharvsynd i äldsta tid och idag urbibelteologiskt och undervisnings-mässigt perspektiv. Medverkande: ProfLars Hartman, univ.lektor Rune Larsson,pastor Sten-Gunnar Hedin, pastor DanSalomonsson, församlingskonsult KentCramnell, Pingsthuset Flemingsberg.Arrangör: Pingst.Ibra-möte med Birger Skoglund,Skänninge

Ibra-möte med Birger Skoglund,Kristinehamn

Ledardag, Boden

44..

55..

66..

88..99..

1111..

1199..

2233..

2255..

2266..

2288..

2299..

JUNIFo

to: U

LRIK

A R

AM

STR

AN

D

Pingst.nu

1155 JJUUNNII AARR VVII

HHAARR IIGGEENN........................

32pingst.nu.1kalendern b-post.qxp 2006-03-04 13:51 Sida 32

Documents

Pingst...4 PINGST.NU NUMMER 1 2006 SVERIGE I år får Pingst 6 450 000 kronor i statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Från dessa medel tas gemen-samma