Pingst.seNR 1 JAN 2013 n NyheteR n RepoRtAge n UNdeRvisNiNg n ReceNsioNeR n kRöNikoR n FoLk

NU FINNSPINGST PÅ NYA KONTORET

Tv INTER SPELAR INREPORTAGESERIE

MAT FÖRE KÖREN I Botkyrka pingst serveras middag till barn och föräldrar

FAMiLJeR och ReLAtioNeRi FokUs i URsvikeN

AvestA piNgst deLAR Ut MAtkAssAR vARJe veckA

2

LEDA

RE

PINGST.SE NR 1 2013

Pingst.semEdLEmSTIdNING FöR

PINGSTRöRELSEN

Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen

Pingst – fria församlingar i samverkan

Pelle HörnmarkUlrika RamstrandPierre ErikssonKerstin KlasonPeter StolpestadNoomi LindLars KlingsboArne HyckenbergBirger ThuresonUlrica StenstrandJeanette IngemarsonAnders HällzonLennart NolvallJakob Freiman

Arne Hyckenberg

Ulrika RamstrandUlrika WadskogBirger ThuresonNoomi LindMattias CelinderRoger Svanell

REdAKTION

växelRedaktör

Epost

FaxWebbplatsPostadress

Besöksadress

Tryckeri

Produktion

08-608 96 0008-619 25 39ulrika.ramstrand@pingst.se08-608 96 50www.pingst.sePingst – fria församlingar i samverkanPingst.seBox 15144167 15 Bromma141 99 StockholmGustavslunds-vägen 18167 51 BrommaV-TAB, VästeråsPingst – fria församlingar i samverkan

KONTAKTA OSS

För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrandulrika.ramstrand @pingst.se 08619 25 39 eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se 08619 25 46

ANNONSER

Pernilla HalziusTelefaxEpost

08-608 96 0508-608 96 50registret@pingst.se

AdRESSÄNdRING

Alla eventuella adres s ändringar lämnas till din församling.

Församlingar som har frågor kan vända sig hit:

Ansv. utgivareRedaktör

Layoutmedarbetare

Omslagsbild

Redaktionsråd

var med i laget pingst FFJag har två spännande och utmanande företeelser framför mig detta år. Det ena är vår stora satsning på ideella ledare, Pingst Ledarutveckling, det andra är ett fallskärmshopp som jag fick i födelsedags-present (de letar efter en tillräckligt stor skärm …) .

Bägge företeelserna fyller mig med en his-nande känsla. En av dem är ganska oviktig, den andra är enormt viktig. Pingst Ledarut-veckling är den största gemensamma sats-ning som Pingst gjort för att skapa bättre för-utsättningar för lokala levande församlingar någonsin. Anmälningstiden är inte ute när jag skriver detta, men vi har goda förhopp-ningar att närmare 160 församlingar är med och drygt 2 000 ledare. Församlingarna som är med representerar drygt 55 000 medlem-mar. Imponerande.

Jag tror att denna satsning kommer att bygga laget Pingst. Ett lag

som kan hjälpa varan-dra att vinna. Inte bara en match utan människors eviga välgång. Drömmen

är att vi genom att mötas, utveck-

las, samtala och utmana var-

andra skall lyckas ännu

bättre att använda alla våra

resurser för att göra Jesus känd, trodd och älskad.

En församlings erfarenhet kan hjälpa en annan. En ledares egen kris kan hjälpa någon annan genom en svårighet. En församlings erfarenhet av att jobba med Alpha kan för-ädla arbetet hos oss andra. En öppen försko-las pedagogik kan hjälpa en annan förskola att växa vidare. En styrelses brottning med förändringsprocesser kan hjälpa en annan att undvika ett och annat misstag. Någon har lärt sig hur man berättar om frälsningen och dopet på ett enkelt sätt till inspiration för någon annan. I laget Pingst finns massor av erfarenhet av segrar, men också förluster.

Min övertygelse är också att det finns en mängd dolda skatter i åkern (Matt 13:44–45) som kallas Pingströrelsen, och inte bara kända erfarenheter. Pärlor som behöver grä-vas fram och synliggöras. I våra församlingar finns det många oupptäckta gåvor, förmågor, resurser, drömmar och visioner. Pingst ledar-utveckling kan bli ett redskap att upptäcka, använda och förädla många människors gåva och förmåga.

”Det bästa du kan ge en vän är en bra pass-ning” lär en känd fotbollsspelare ha sagt. Det viktigaste för en andlig ledare är att skicklig-göra andra har Paulus sagt (Ef 4:11–13).

till sist, var Med i laget Pingst FF, För-samlings Förnyelse. Anders Carlberg, initia-tivtagare till Fryshuset och nyss avliden, sa för ganska många år sedan så här: ”Kyrkan har öppet mål, frågan är om de ens vet om att de är med i matchen”. Även om du inte är med i Pingst Ledarutveckling så är du med 100 procent i laget. Dina gåvor och förmågor är viktiga för oss alla. Vi är med i matchen. Och vi ska vinna. Inte prestige och ära. Men män-niskor.

peLLe höRNMARkFöreståndare i pingst – fria församlingar i samverkan

3

INN

EHÅL

L

PINGST.SE NR 1 2013

128 10 20Socialt arbete i fokusHur kan församlingen bli en större aktör i att möta samhällets behov av social omsorg? Det var utgångs-punkten för den regionala samlingen i Jönköping tidigare i år, där bland andra Hans Wikström medverkade.

Till för familjer och relationerLillemor Ivansson ansvarar för pingstförsamlingen Brukskyrkans familjeomsorg i Ursviken. Målet är att ge verktyg till familjer och i relationer, både i och utanför kyrkan.

Matkassar till behövandeI Avesta samarbetar pingstförsam-lingen med ICA Kvantum och tar hand om matsvinnet från affären och ser till att det hamnar hos behövande. Minst 15 matkassar delas ut varje vecka.

De vill nå svenska studenterKatja och Phil Zarns är pastorer i den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God, men verksam-ma i Sverige, där de samarbetar med Pingst ung för att nå unga vuxna.

När jag träffade Lillemor Ivansson, som är ansvarig för Brukskyr-kans familjeomsorgsarbete i Ursviken, (läs mer om henne och det arbetet på sidorna 10–11) tog hon bland annat upp vikten av att församlingars verksamhet inte tynger ner familjerna. Det är stressigt i dag att få vardagen att fungera med lämningar och hämtningar på dagis och skolor, krävande jobb, och ovanpå det ett församlingsen-gagemang. ”Om vi ska bygga en trovärdig församling måste vi lyssna in den här gruppen”, menar hon.

Jag tänker på detta när jag läser reportaget från Botkyrka pingst-församling, där både föräldrar och barn för bara 20 kronor styck kan få äta middag i kyrkan innan barnkörövningarna sätter igång på tis-dagskvällarna. Och på köpet får de lite trevlig vardagsgemenskap och minskning av stress. Bra idé, som kanske flera kan ta efter.

tidigare i år var det barnledarkonferens i Jönköping, dit mer än 1 000 barnledare kom för att inspireras och lära sig mer. På sidan 19 kan du läsa om vad några av dem fick med sig hem.

Och nu har Pingsts nya ledarutvecklingsutbildning också dragit igång. Pelle Hörnmark skriver om det arbetet i sin ledare på sidan här till vänster.

Det här numrets undervisningsartikel handlar om hur tillväxt sker i Guds rike. Läs det Ulrik Josefsson skrivit och låt dig inspireras, för visst vill vi bli fler. Det jobbar också Phil och Katja för. De är

pastorer i amerikanska pingströrelsen Assemblies of God men verk-samma bland unga vuxna här i Sverige och samarbetar bland annat med Pingst ung. Du kan läsa om dem på sidan 21.

när du får den här tidningen har vi läm-nat Pingsthuset I Flemingsberg och installerat oss i vårt nya huvudkontor vid Alviks torg i västra Stockholm. Lite glimtar från flytten får du på sidorna 6–7.

Ja, det här var bara några axplock från det här numrets innehåll. Jag skulle fak-tiskt vilja rekommendera dig att läsa ALLT vi har att bjuda på; om flykting-hjälp som når fram, den kommande skaparfesten, TV Inters nya programse-rie, sociala regionkonferensen, matut-delning i Avesta, Sport for Life, försam-lingsplantering i Norge, hur Serdar kom till tro och pensionärsgänget som i 20 år hjälpt Pingst att packa församlingsutskicket. Och du, det finns ännu mer …

ULRikA RAMstRANd

Minskad vardagsstress

14PMU-insats ger skydd mot regn i DR KongoEn PMU-insamling har gjort det möjligt att förmedla 4 175 presenningar till familjer, som är internflyktingar i sitt eget land och bor i ett flyktingläger utanför Goma i DR Kongo.

4

SVER

IGE

PINGST.SE NR 1 2013

i dagarna har tv inter dragit igång inspelningarna av en ny reportageserie, där tittarna kommer att få följa en person under en dag.

– Förhoppningen är att man ska känna att man lär känna den här personen genom programmet, säger Johanna Litsgård, som blir program-mens reporter.

De nya programmen produce-ras för webben och är tänkta att vara cirka en halvtimme långa, men kortare klipp ur dem kom-mer också att läggas ut. Pro-grammen utspelar sig under en

ganska vanlig dag i de medver-kandes liv.

Det kan, men behöver inte, handla om kända personer. Det viktiga är att det är personer som har något att berätta, om sina erfarenheter och/eller det man ägnar sig åt.

kräver mycket researchProgrammen kommer att läg-

gas ut på www.tvinterplay.se, på You Tube och på tidningen Dagens hemsida.

– Den här programformen kräver mycket research och för-beredelser kring vad det är vi vill ha ut, konstaterar Johanna Lits-

gård, men lägger till att charmen med inspelningarna också kom-mer att vara att allt inte går att planera.

Johanna Litsgård arbetar

sedan förra året en dag i veckan med programutveckling på TV Inter och den här serien blir det första resultatet av det arbetet. Resten av sin tid finns hon på

TvInter följer kristna profiler i ny reportageserie

En vanlig dag framför kameran

gRUppbiLd. på besök hos scoutgruppen där elisabeth är en av ledarna. FOTO: ROGER SvANELL

eN dAg på Jobbet. erik thunberg och Johannes sköldeberg filmar dagens opionionsredaktör elisabeth sandlund. FOTO: ROGER SvANELL

5PINGST.SE NR 1 2013

… Andréas Andersson, direktor för Sport for Life, som numera är en del av Pingst ung.

Vad betyder det för Sport for Life att vara en del av Pingst ung?

– För det första att vi kommit tillbaks till våra röt-ter, Sport for Life bildades ju från början av två pingst-församlingar, men också att vi nu får tillgång till ett nationellt nätverk av för-samlingar, som i sin tur kan använda sig av vår verktygs-låda för idrottsmission.

Hur påverkar det arbetet?– I praktiken påverkas

det inte jättemycket. Men Pingst ung kan hjälpa oss att göra det vi redan gör ännu bättre. Och vi får möjlighe-ten att bilda lokala avdel-ningar av Sport for Life.

– Vår ambition är precis som tidigare att hjälpa och utrusta församlingar att nå sina samhällen genom att använda sig av idrott. Pingst ung har ett viktigt kontakt-nät, som vi kan använda för att dela med oss av vårt kunnande.

Kommer er lägerverksam-het att fortsätta?

– Ja, absolut och vi hop-pas på att den ska expan-dera. Hittills har vi erbjudit läger med ishockey, golf, innebandy och multisport. Till sommaren räknar vi

med att också kunna erbju-da fotbolls- och cykellä-ger. I år anordnar vi också lärjunga- och ledarskaps-träning kombinerat med sportutövande.

Innebär samgåendet att det bara är pingstförsam-lingar som ni kan jobba tillsammans med?

– Nej, vi kommer att vara en resurs för hela kristenhe-ten också i fortsättningen, men ser förstås att vi har en potential för tillväxt inom Pingströrelsen.

Hur blir det med de an-ställda?

– De fem deltidsanställda, som jobbar på kontoren i Örebro och Jönköping, blir kvar.

ULRikA RAMstRANd

hALLå däR ...

spoRtig. Andréas Andersson.

FOTO: TOmmY HvITFELdT

Kaggeholms folkhögskola, där hon är ansvarig för medieutbild-ningen.

Målgruppen, som hon, och TV Inter-teamet ser framför sig, är personer som inte är purunga, typ 35 år, lite plus, lite minus.

– Vi hoppas på att de ska kun-na identifiera sig med det vi tar upp, det kommer handla en hel

del om relationer och familj och sånt, säger hon.

TV-produktionsmässigt är det inte så stor skillnad på om man gör programmen för vanlig TV eller webb, menar Johanna.

Men webb-tv har fullkomligt exploderat och innebär att pro-grammen får en betydligt längre livslängd och att man inte måste arbeta inom en exakt tidstablå.

sandlund och helgessonUnder våren kommer ett

antal program att spelas in och sedan läggas ut allt eftersom. Vid den här tidningens pressläggning hade inspelning gjorts med tid-ningen Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund och författa-ren, krönikören och föreläsaren Jonas Helgesson var inplanderad.

ULRikA RAMstRANd

En vanlig dag framför kameran

’FAktA En dag medc Halvtimmes långa tv-

program för webben, plus kortare klipp.

c Publiceras på tvinterplay,se, You tube och Dagen.

c Spelas in under en dag med Johanna Litsgård som reporter och ett tek-nikteam på tre personer.

iNteRvJU. Johanna Litsgård är programmets reporter och följer huvudpersonen under en dag. FOTO: ROGER SvANELL

’FAktA Sport for lifec Bildades 1995 av pingstförsamlingarna i Jönköping och Skillinga-ryd.c Har som vision att stötta idrottspersoner så att de utvecklas inom sin idrott och som människor.c Vill vara en resurs inom idrottsmission för hela kristenheten.c Leds av en styrgrupp som ansvarar för budget och verksamhetsplan.

c De stora verksam-hetsområdena är läger, konsultation, kaplanskap och nätverkande.c Den 24 november togs beslutet om att gå sam-man med Pingst ung.c Sammanslagningen trädde i kraft 1 januari 2013.c Kan ta emot statsbidrag, men är fortfarande bero-ende av gåvogivare för att gå runt.

6

sveR

ige

PINGST.SE NR 1 20136

Under årets Rådslag, som hålls på hotell clarion sign i stockholm, hålls under den första dagenbolagsstämma för pingst förvaltning Ab med viktiga beslut. därefter klubbas rådslagsförhand-lingarna för pingst – fria församlingar i samverkan igång av styrelsens ordfö-rande sören eskilsson.

Årets Rådslag kommer att hål-las den 3–4 maj på hotell Cla-rion Sign vid Norra bantorget i centrala Stockholm. Här hölls tidigare i år också den nya pas-torskonferensen för pastorer inom nätverket Pingst Pastor. (Se artikel sidan 26.)

Lunch och bolagsstämmaRegistrering inför årets Råd-

slag går att göra från 10 på fre-dagsförmiddagen. Efter lunch inleds Rådslaget med lov-sång och bön och sedan följer bolagsstämma för Pingst för-valtning AB. Därefter klubbas årets förhandlingar igång.

Vid halvåttatiden på kvällen är det dags för festmiddag och visionstal av Pelle Hörnmark.

samtal kring inriktningRådslaget fortsätter på lör-

dagen med samtal kring inrikt-ningen för framtiden inom de olika verksamhetsområdena i Pingst och presentationer av och beslut om verksamhetspla-ner för det kommande året.

Om allt går som planerat så ska förhandlingarna vara avklarade lagom till klockan 15, då det blir avslutning.

senast 15 marsDen som vill ha en motion

behandlad under årets Råd-slag måste enligt stadgarna ha inkommit med den senast åtta veckor före Rådslaget, det vill säga i år alltså den 15 mars efter denna tidnings pressläggning.

Materialet till församling-arna inför Rådslaget ska enligt stadgarna skickas ut minst sex veckor före Rådslaget. I de handlingarna finns valbered-ningens förslag, verksamhets-berättelser, verksamhetsplaner, dagordning etcetera.

val till ny ordförandeEndast en ordförandepost

är aktuell för nyval under årets Rådslag. Det handlar om ordförande för Pingst Utbild-ning. Gunnar Crona, ordfö-rande på June folkhögskola, är valberedningens förslag till denna post.

Pingst förvaltning AB har valt att flytta sin bolagsstämma från den traditionella tidiga lördagstiden till fredagsef-termiddagen för att fler för-samlingsombud ska finnas på plats.

ULRikA RAMstRANd

i början av mars gick flytt-lasset från Flemingsberg i huddinge kommun till det nya kontoret vid Alviks torg i väs-tra stockholm. här samsas nu alla pingstorganisationerna i ett nyrenoverat storkontor ett stenkast från Mälarens strand och granne med ekumeniska centret.

Försäljningen av Pingsthuset i Flemingsberg till Real Option som i sin tur hyr ut och förvaltar fastigheter till Engelska skolan stötte på patrull i slutet av förra året på grund av en kraftledning nära fastigheten, vilket hindrade ansökan om bygglov.

Problematiken kring strålning från kraftledningen löstes i slutet

av februari, men vid denna tid-nings pressläggning var de for-mella byggloven ännu inte klara och därmed hade inte köpet gått igenom. Men fungerar allt som det ska har det gamla Pingst-huset nya ägare från och med 1 april.

Och om köpet ändå av någon anledning skulle gå i stöpet så finns andra intressenter redan i kulisserna.

påverkar inte flyttOsäkerheten kring försälj-

ningen har dock inte påverkat planeringen och genomförandet av flytten av kontoret. Den sked-de som planerat och tillträde till de nya lokalerna gavs den 1 mars.

’FAktA Så många ombud har varje församlingcFörsamlingar med upp till och med 499 medlemmar får ha 2 ombud. cFörsamlingar med mellan 500 och 999 medlemmar får ha 3 ombud.

cFörsamlingar med mellan 1000 och 1999 medlemmar får ha 4 ombud. cFörsamlingar med fler än 2 000 medlemmar får ha 5 ombud.

På plats i nya lokaler

MötespLAts. årets Rådslag hålls på hotell clarion sign i centrala stockholm. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

Rådslag på clarion sign

PINGST.SE NR 1 2013 7

Den första avdelningen som flyttade var ekonomiavdelning-en och veckan efter följde de andra avdelningarna efter. Inn-an flytten bjöds på avskedsfika i Flemingsberg med tårta dekore-

rad med bild av Pingsthuset och tacksägelseår för de år som gått.

Den 11 mars var första riktiga arbetsdagen på kontoret i Alvik.

– Det känns spännande att flytta. Jag tror också det är ett

viktigt uttryck för viljan att för-ändra. Trots att Pingsthuset byggdes med stor entusiasm och enhet så sitter vi inte fast i bygg-nader utan är beredda att dra vidare, säger pingstföreståndare Pelle Hörnmark.

evangelisera sverige– Den vision som formade

Pingsthuset tar vi med in de nya lokalerna, nämligen att med större enhet och gemensamhet får vi större slagkraft i viktiga satsningar för att evangelisera vårt land och världen. Nu sitter förhoppningsvis ett gemensamt Pingst inte i en byggnad utan i våra hjärtan och tankar.

Nu är samtliga pingstorgani-sationer samlade i ett stort luf-

tigt storkontor med gemensam matsal, lobby, reception och sammanträdesrum.

centrala lokalerLokalerna ligger vid Alviks

torg, ett stenkast från tunnel- och tvärbana och med närhet till Bromma flygplats. På vånings-planen ovanför Pingst ligger Ekumeniska centret, vilket inne-bär att en stor del av administra-tionen för Sveriges kristenhet nu finns samlad på samma adress.

Den 25 mars blir det invig-ning av Pingsts nya lokaler mel-lan klockan 15 och 17. Besö-karna får möjlighet att titta runt i lokalerna och äta tårta och dricka kaffe.

ULRikA RAMstRANd

FULLt LAss. Många lass med möbler och kartonger blir det när 60-talet arbetsplatser ska flyttas.

sNARt iNvigNiNg. till invigningsfestligheterna den 25 mars klockan 15 är förhoppningsvis de flesta kartongerna uppackade. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

’FAktA Kontoret i AlvikcHuvudkontor för Pingst – fria församlingar i samverkan och de olika verksamhetsom-rådena PMU, Pingst Media, Pingst Socialt, Pingst Utbild-ning, Pingst församling, Pingst tillväxt, Pingst ung och Pingst Förvaltning AB.cLokalerna är hyrda på fem år.cBesöksadressen är Gus-

tavslundsvägen 18, 167 51 Bromma. cPostadressen är Box 15144, 167 15 Bromma.cLeveransadressen är Gus-tavslundsvägen 16, 167 51 Bromma.cLigger vid Alviks torg i västra Stockholm alldeles nära tunnelbanan och tvärbanans station Alvik.

På plats i nya lokaler

8 PINGST.SE NR 1 2013

sveR

ige

Församlingen som en större aktör i att möta samhällets behov. Med den utgångspunk-ten bjöds det på många olika infallsvinklar hos förelä-sare och samtalsgrupper i en regional samling, som pingst social inbjöd till i pingstkyr-kan Jönköping tidigare i år.

Pingst Social stod tillsamman med församlingen som inbju-

dare och dagen hölls ihop av Ulrika Wadskog och Hans Wik-ström.

– Öppenheten för fler aktörer inom den sociala sektorn som framförallt regeringen under flera år förespråkat börjar nu landa i landets kommuner. För att möta det ökande intresset har församlingar hört av sig för att få tips och även veta vad det är som gäller i fråga om lagar och regler,

berättar Ulrika Wadskog. Träffen i Jönköping var den

första av flera och följs närmast av en träff i Karlskrona den 6 april, då fokus kommer att ligga på socialt företagande.

”hjärta för barn”På förmiddagen fick de när-

mare 100-talet tillresta lyssna till redovisning av arbetet med ”de glömda barnen” i Värnamo, där

de ansvariga Camilla Liljeqvist och AnnSofie Björhag mer och mer börjar använda begreppet ”hjärta för barn”.

Mia Hultström berättade om värdförsamlingens engagemang i det som går under namnet Singoalla. Det handlar om att på olika sätt stödja ensamstående, både under graviditet och senare i föräldraskapet.

Rickard Sollenby berättade

Församlingars sociala arbete i fokus

Jenny Lilja, Habo:– Ann-Sofie och Camil-la från Värnamo som berättade om arbe-tet med barn som har krångel hemma gav ett starkt intryck. Vi kom-mer att ta kontakt med kommunen och se hur det ser ut här. Kan-ske är det inte just barnen som kommunen lyfter fram, men vi vill ända ställa frågan.

– Vi vill också genom det initiativet kän-na oss för, vi hoppas att kommunen kom-mer att se oss som en resurs och ett kom-plement. Men allra först lyssnar vi natur-ligtvis in vår egen styrelse.

Birgitta Molin, Höör:– Pingst i Höör är en relativt sett liten för-samling och därför känner vi vår begräns-ning i det här avseendet. Eftersom vi hört talas om behov av fler grupp-boenden hade vi det i tankarna när vi kom. Därför var vi två som lyssnade lite extra på hur en företagsform kan se ut.

– I de samtal vi haft med kommunens representanter så flaggar de för att de behöver hjälp i integrationsarbetet. Också intressant och spännande. Vi får se vad vi mäktar med.

Peter Stenmark, Gränna:– Det var en myck-et inspirerande dag och roligt att träffa så många med fokus på socialt arbete i Pingst. Läget i Gränna Pingst-församling är den att fler och fler personer med ett före detta och pågående drogmiss-bruk har hittat in till oss, vilket vi är myck-et glada över.

– Nu ligger utmaningen i att fylla var-dagen med meningsfull sysselsättning för dessa. Vi behöver ytterligare nya initiativ och infallsvinklar för att föra arbetet vidare.

vad tog du med dig hem från regiondagen?

MAtkö. träffen i Jönköpings pingstkyrka var den första av flera. Närmast följer karlskrona 6 april.FOTO: ANdERS HÄLLzON

phv. Annchristin Liljeroos grönås arbetar med pingstförsamlingarnas handikappverk-samhet. FOTO: ANdERS HÄLLzON

PINGST.SE NR 1 2013 9

inlevelsefullt och jordnära om hur de resonerade hemma vid köksbordet inför tanken att öpp-na upp det egna hemmet till att bli ett ”familjehem”. Utgångs-punkten var en spontan relation med en mamma som visade sig behöva stöd med sina pojkar.

Ulrika Wadskog komplet-terade och berättade om deras vägval att bli en kontaktfamilj på helger och lovdagar. Olika exempel på att vara stöd, som enskild eller familj, presentera-des och det framkom att beho-ven är otroligt stora.

behov av goda relationerFör att ytterligare belysa

behovet av goda relationer fanns Cilla Stjärnberg på plats och informerade om ”Tillsammans-projektet”, som bland annat innehåller äktenskapskurser, konflikthanteringshjälp och en ambassadörsutbildning med oli-ka fokus för personer knutna till ett uppdrag i församlingen.

AnnChristin Liljeroos Grönås berättade om arbetet med per-soner med olika former av funktionshinder genom PHV, Pingstförsamlingarnas handi-

kappverksamhet. På riksnivå bjuds in till läger och gemen-skapshelger, framförallt under sommartid, men det finns också möjlighet att som enskild person göra insatser som ”umgåsare”.

Fokus på nysvenskarEftermiddagen inleddes med

fokus på nysvenskar och perso-ner som har svårigheter att kom-ma in på den reguljära arbets-

marknaden. Birgitta Olsson och Lasse Wäcklén från Huskvarna berättade om deras församlings samarbete med Origo resurs som jobbar med arbetsinriktad rehabilitering för hela männis-kan.

Pia Henriksson berättade hur hennes familj finns till hands för nysvenskar och flyktingar. Hon konstaterade att kulturkrockar sker och att hon använt Face-

book för att snabbt få fram prak-tiska attiraljer och annan hjälp till någon som behöver det.

Vidare gavs det utrymme för den utmaning och möjlighet som församlingar har att enga-gera sig som entreprenör inom olika områden.

Hans Wikström visade på exempel på vad som är på gång och även lärdomar kring detta som redan kan dras.

Organisationen Famna har tagit fram ett skräddarsytt kurs-erbjudande som går under nam-net ”entreprenörsskolan”. Det första kurstillfället är väldigt snart inpå, se mera på www.famna.se.

samtal i smågrupperRegionsamlingen hann även

med ett samtal i smågrupper. Med en rätt så jämn fördelning av deltagare var de samlande rubrikerna: Socialt företagande inklusive LP-arbetet, Barnstöd i olika former, Hem och familj, jour- och kontaktfamilj, Inklu-dering – integrationsfrågor och funderingar kring olika funk-tionshinder.

ANdeRs häLLZoN

Församlingars sociala arbete i fokus

iNtResse. deltagarna fick ta del av en rad exempel på församlingars sociala arbete. FOTO: ANdERS HÄLLzON

phv. Annchristin Liljeroos grönås arbetar med pingstförsamlingarnas handikappverk-samhet. FOTO: ANdERS HÄLLzON

MöteN. Ulrika Wadskog var en av dem som höll ihop regiondagen och också passade på att nätverka.FOTO: ANdERS HÄLLzON

10

SVER

IGE

PINGST.SE NR 1 201310

– vår församling vill fungera som en helandestation och vårt familjearbete är en del av den profilen. vi vill vara en del av samhället som gör gott och som ger verktyg till familjer och i relationer, både i och utanför kyrkan.

det säger Lillemor ivans-son, som arbetar med bruks-kyrkans familjeomsorgsar-bete, i Ursviken någon mil utanför skellefteå.

Lillemor Ivansson har bott i Urs-viken i 30 år, är utbildad musik-lärare i botten, har fyra barn och en lång tid som medlem och äldste i Brukskyrkan i Ursviken bakom sig. I början av 90-talet tog hon en fil kand i socialt arbe-te och jobbade efter det bland annat med ungdomar i person-lig utveckling. När hon sedan i liten skala, som ideell, började att erbjuda parsamtal var steget inte långt till att börja fundera på om den typen av arbete var något som församlingen också skulle kunna bedriva.

– Det handlar om ett pionjär-arbete, säger hon. Jag gillar att kombinera kunskap om män-niskor med tro och bön. Pussel-bitar har lagts på plats allt efter-som.

gör hembesökSedan drygt sju år tillbaka är

hon deltidsanställd i sin hemför-samling Brukskyrkan, som är en pingstförsamling med ungefär 200 medlemmar, där det finns ca 35 barnfamiljer.

I Lillemors arbetsuppgifter ingår bland annat att vara en del av närverket kring den kom-munala Öppna förskolan Ekan i Skellefteham, göra hembe-sök, ansvara för församlingens

öppna förskola i Brukskyrkan, ta emot människor för samtal på sin trevligt inredda expedi-tion, arrangera föräldrakurser, erbjuda äktenskapsbesiktningar och olika relationskurser, tema-dagar och temahelger, föreläsa och predika.

– Vår kyrka är också en av arrangörerna till den årliga familjefestivalen, Joy Peak, i Ursviken, tillsammans med Svenska kyrkan, EFS och Fräls-ningsarmen. En både rolig och väldigt känd dag, som hålls i samband med skolavslutningen i juni och samlar mellan åtta och tiotusen besökare på en dag.

– Vi vill med vår familjeom-sorg vara en del av samhället, som stärker familjer och ger verktyg i relationer, fortsätter Lillemor.

Ett kvitto på detta kan till exempel vara att hon fått för-frågningar från en skolsköterska om att erbjuda föräldracoach-ning.

ber om öppna dörrarLillemor har också kontaktat

kommunens familjerådgivning och har fått presentera sig och det man gör i Bruks Familjeomsorg.

– Jag har bett Gud att öppna dörrar genom det här arbetet, säger Lillemor, för jag har inte velat armbåga mig fram.

– Det är viktigt att vi som församling syns och visar kärlek till människor, lever i samhället, finns där och visar att vi bryr oss på många olika sätt.

Det är lite unikt att en Pingst-kyrka kan erbjuda familjestöd på det här viset som i lilla Ursviken,

och Lillemor är självklart glad för att få jobba med detta. Hon säger att det känns utmanande och roligt och att det har landat bra. Men också att man måste låta ett sådant här arbete få ta sin tid. Tröskeln till en Pingstkyrka är fortfarande ganska hög, för människor i samhället, tyvärr.

– Det handlar om att bygga förtroende och då får man helt enkelt inte ha för bråttom, kon-staterar Lillemor.

När vi träffas har Lillemor nyss läst en rapport från Umeå kom-mun, där kommunen bestämt sig för att satsa nio miljoner på att stärka förhållanden eftersom skilsmässor och uppbrott medför så stora kostnader, inte minst för att 50 procent av barnen i splitt-rade hem mår dåligt.

För familjer och relationer

Det är viktigt att vi som för-samling syns och visar kär-

lek till människor.’’

i täteN. Lillemor ivansson arbetar sedan drygt sju år deltid som ansvarig för brukskyrkans familjeomsorg. till hennes expedition/mottagning kan man komma genom den port som också leder in till församlingens hyreslägenheter. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

Lillemor ansvarar för Brukskyrkans familjeomsorg

deLAktigA. ”tanken med det vi gör i familjeomsorgen är att vi ska vara en del av samhället och göra bra och goda saker för vårt närom-råde och sänka trösklarna till kyrkan”, säger Lillemor ivansson.

FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

PINGST.SE NR 1 2013 11

– Vilken grej, utbrister Lille-mor. Och vilken utmaning för vår kommun! Det borde alla kommuner göra.

på rätt platsLillemor känner sig trygg i att

hon finns på rätt plats.– Ja, jag tror det är något som

Gud vill och att det inte är jag som ska åstadkomma resultaten.

Hon berättar att när hon tar

emot par för samtal får hon oftast möjlighet att avsluta samtalen med en bön, även om paren inte har någon kyrklig anknytning.

– Det är en förmån att kunna använda bönen som ett redskap i mötet med människor och att veta att det finns en församling som står bakom och ber för arbetet, säger hon.

Att leva i en relation är inte

lättare nu än förr, konstaterar hon. En relation kräver tid och det är svårare att få till tiden i den press och det tryck som råder i dag.

”inte tynger ner”– Även familjerna i kyrkan

lever i den verkligheten. Därför får vi inte bygga upp en verk-samhet i kyrkan som tynger ner familjerna.

– Som familjestödjare och äldste vill jag vara med och ge verktyg till familjer att kunna leva ut sin tro i vardagen och verksamheten får anpassas efter det. Vi måste ha barnfamiljerna i fokus, så att vi inte knäcker dem, säger hon. Om vi ska bygga en trovärdig församling måste vi lyssna in den här grup-pen. Men även visa på vikten av den goda vanan, att som familj följas till gudstjänst på sönda-garna.

Utmaningen i det arbete hon står i handlar om att hitta både vägar att nå inåt och utåt, säger hon.

Stöd och material från arbetet får hon både från Tillsammans och från Levande familjer.

ULRikA RAMstRANd

i täteN. Lillemor ivansson arbetar sedan drygt sju år deltid som ansvarig för brukskyrkans familjeomsorg. till hennes expedition/mottagning kan man komma genom den port som också leder in till församlingens hyreslägenheter. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

’FAktA Bruks Familjeomsorgc Är en del av Brukskyrkans verksamhet (Brukskyrkan är en pingstförsamling med omkring 200 medlemmar i Ursviken utanför Skellefteå, som också driver Alpha-kurser, anord-nar helandehelger, driver en

kristen grundskola tillsammans med pingstförsamlingen i Skellefteå och mycket, mycket mer.)c Familjeomsorgen erbju-der samtal och rådgivning, föräldrakurser, relationskurser,

öppen förskola, föreläsningar och temadagar/kvällar.cHar en deltidsanställd per-son; Lillemor Ivansson.c Har en egen hemsida; www.familjeoms.org

PINGST.SE NR 1 201312

sveR

ige

bilder kan tala där andra språk inte fungerar. det menar bildkonstnären Jan-eric Johansson från Malmö, som är en av dem som med-verkar under skaparfesten, som anordnas av Filadelfia på södra öland i maj.

Janeric Johansson kommer att hålla i ett särskilt konstsemi-narium under Skaparfesten, liksom Anna Mellergård. Semi-narier anordnas också kring att skriva med Urban Thoms, om dans och drama med Ulrika Ekström och musik med Frank Ådahl. Emmanuel Hyllerud håller seminarium på temat ”Att leva på sin gåva” för alla närvarande. Janeric Johansson hoppas också på att få möjlig-het att tala inför hela gruppen.

– Det vill jag därför att det är viktigt att bidra till ökade förståelse för bild och bildska-pande, även om syftet inte är att få alla att börja måla.

Förståelsen för bilder är inte precis utmärkande för frikyr-kan, konstaterar han.

– Om man jämför med hur musik tas till vara så blir det väldigt tydligt. Att bilden har ett värde i sig har inte precis fun-nits med.

hoppas på förändringDet hoppas han förstås att

det ska bli ändring på och väl-komnar också initiativet att starta en mötesplats för konst-närligt utövande kristna.

– Under Skaparfesten kom-mer jag att dela med mig av exempel på hur Gud kan använda konsten.

Det har han många personli-ga erfarenheter av, bland annat när han arbetat tillsammans med konststudenter i Kina.

– Jag vill berätta om mina erfarenheter och uppmuntra människor med detta och få folk att förstå att Gud kan använda sig av konsten.

öppna andliga sinnenHan konstaterar att många

som är konstintresserade också har öppna andliga sinnen och går och ser konst för att upp-leva något.

– Jag använder min konst för att uttrycka min tro. Även om jag inte målar uppenbara reli-giösa motiv, jag vill inte pracka på människor budskapet.

Janeric Johansson påpekar att när Bibeln för första gången berättar om hur en människa fylls av Guds Ande så handlar det om Besalel, som fick upp-draget att utsmycka förbunds-arken.

Janeric Johansson har i 44 år levt på sin konst och aldrig haft en fast månadslön. Hans specialitet är att göra tredimen-sionella målningar på plåt, som kräver att iakttagaren rör sig runt verket och betraktar det ur olika vinklar. Han har en ateljé hemma i Malmö och arbetar också i Kunming i Kina ett par månader varje år. Han har ock-så många andra internationella kontakter och var bland annat med på Lausannekonferensen 2004 och tog fram ett doku-ment om att befria konsten.

ULRikA RAMstRANd

i Avesta tar pingstkyrkan varje vecka hand om matsvin-net från icA kvantum och delar ut till behövande. det handlar om varor som har trasiga förpackningar och är datumpackade och annars skulle slängas.

Pastor Thomas Hallström har gjort en överenskommelse med ICA Kvantum-chefen om att medlemmar i församlingen varje onsdag hämtar mat vars bäst-före-datum går ut samma dag.

– Det här är ett vinn-vinn-projekt, säger Erik Geijer till tidningen Dala-Demokraten.

Det här är mitt sätt att förbättra miljön och bidra till människor som har det svårt. Det är dess-utom ekonomiskt för det kostar att kasta mat.

Rätt nätverkPingstkyrkan har i sin tur det

nätverk som krävs för att maten ska komma till de som verkligen behöver den.

– Vi har delat ut cirka 15 mat-kassar i veckan sedan vi startade den här verksamheten. Vi ser ju att det finns en massa människor som behöver det här. Missbruka-re, fattiga, arbetslösa, stora famil-jer som inte har så mycket pengar

skaparfest för kreativa kristna

kyrkan delar ut skänkt mat MAtbiL. personal från pingstkyrkan lastar bilen full med mat från icA kvantum, som sedan delas ut. FOTO: JAKOB FREImAN

biLdRikt. Janeric Johansson vid ett av sina konstverk.

’FAktA SkaparfestencPremiärhålls 24–26 maj i Mörbylånga.cArrangeras av Filadelfia på södra Öland.cRiktar sig till kristna kul-turarbetet för att inspirera, styrka och stärka dem.cFör program och ytterli-gare information se www.skaparfesten.se

PINGST.SE NR 1 2013 13

Miljontals kvinnor och barn dör eller får svåra skador varje år i samband med gra-viditet och förlossning. pMU lyfter därför för tredje året i rad rätten till mödrahälso-vård i vårkampanjen.

Bristerna i mödrahälsovården leder till att närmare 300 000 kvinnor och sex miljoner barn dör varje år. Och 99 procent av dödsfallen sker i låginkomst-länder. Miljontals mödrar och barn får också svåra sjukdomar eller skador.

kollekt till hälsovårdPMU lyfter under mars till

maj rätten till mödrahälso-vård, och pengar samlas in till arbete i DR Kongo och Tan-zania. Församlingar i Sverige uppmuntras bland annat att skänka en morsdagskollekt till mödrahälsovård.

– I många länder finns allde-les för få barnmorskor utbilda-de med tillräcklig kompetens, som kan följa kvinnors gravi-diteter och förlossningar och vidta de åtgärder som behövs för att undvika komplikationer och skador.

Det berättar Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap med inriktning på reproduktiv och perinatal hälsa vid Göteborgs univer-

sitet, som själv arbetat länge i Afrika.

stort lidandeI samband med Internatio-

nella kvinnodagen den 8 mars, lanserade Panzisjukhuset och PMU Panzirapporten, som har fokus på fistlar. För Bertha Bbile i DR Kongo ledde det till stort lidande, innan hon fick vård vid Panzisjukhuset.

– Det kändes som att mitt liv var över och att jag inte längre värd något, berättar hon.

Männen styr ekonominI samhället Manonga, Tan-

zania, föder bara 47 procent av kvinnorna barn med stöd av utbildad barnmorska. Det är männen som styr över ekono-min och bestämmer om kvin-nan ska söka vård eller inte och många kvinnor känner själva inte till de risker de står inför som gravida.

NooMi LiNd

Fotnot: PMU:s samarbetspart-ner Cepac i DR Kongo och FPCT i Tanzania arbetar med att informera om familjeplane-ring och mödrahälsovård, mot-verka destruktiva normer, samt höja kapaciteten hos vårdperso-nal. Hälsoinrättningar och för-lossningsrum restaureras och utrustas också av Cepac.

Vårkampanj om mödravård

i FokUs. Under pMU:s vårkampanj samlas pengar in till mödra-vård i dR kongo och tanzania. FOTO: LARS KLINGSBO

eller personer som bara hamnat utanför systemet. På det här viset kan vi göra något för dem, säger pastor Thomas Hallström.

En onsdag i februari blev det hela 40 matkassar, som gick till behövande personer.

hjälp till förändringFörhoppningen är också att

fånga upp personer som vill lämna sitt missbrukarliv och få hjälp till en förändring på kris-ten grund.

Maten, som ICA annars skulle tvingas slänga kan bestå av kött, mjölk, korv, kaffe, tillbucklade konserver, sockerpaket som fått

tejpats för att de gått sönder, samt diverse ost och smörgåspålägg. Varorna packas i Pingstkyrkans kök och hanteringen kontrolleras regelbundet av kommunens livs-medelsinspektör.

Blir det någon mat över efter utdelningen, som äger rum på onsdagsförmiddagar, så skänks den i sin tur till RIA.

ULRikA RAMstRANd

Fotnot: Matutdelningen har uppmärksammats av flera medi-er, bland annat TV4, som sände reportage kring detta i program-met Veckans Svensk den 8 mars, där Erik också vann den titeln.

kyrkan delar ut skänkt mat MAtbiL. personal från pingstkyrkan lastar bilen full med mat från icA kvantum, som sedan delas ut. FOTO: JAKOB FREImAN

PINGST.SE NR 1 201314

väRL

deN

pMU:s humanitära insats i goma ger skydd från kyla och regn för utblottade familjer som flytt striderna i östra kongo. i lägret Mgunga iii kämpar 17 000 flyktingar för att överleva och det högsta priset får barnen betala.

Oregelbundna rader av små gräshyddor med klarblå presen-ningar har rests upp i ett ogäst-vänligt område där marken är täckt av lavastenar. Vi har kommit fram till flyktinglägret Mugunga III i provinshuvudsta-den Goma, Nordkivu, efter att ha färdats i en sliten båt under natten från Bukavu i Sydkivu.

tecken på undernäringHär lever knappt 4 000 famil-

jer, cirka 17 000 människor, vil-ket motsvarar en mindre svensk kommun. En del familjer har gett sig av för att leta efter en bättre plats att bo på.

I en av alla enkla hyddor sitter Ishara, två år, och hans familj. Pojken äter på ett tjockt grässtrå som ser ut som ett litet socker-rör. Detta är allt som hans för-äldrar just nu kan ge sin lille son. Hans mage är lätt uppsvälld, ett tydligt tecken på undernäring.

hundratusentals på flyktGoma intogs den 20 novem-

ber förra året av rebellgrup-pen M23. Efter förhandlingar drog sig rebellerna tillbaka, men ytterligare 140 000 männi-skor tvingades på flykt i denna konfliktdrabbade del av landet. PMU startade en insamling och 4 175 presenningar har förmed-lats genom den kongolesiska

pingströrelsen CEPAC, för att ge familjer skydd från de kraftiga skyfallen under regnperioden.

Ishara är ett av tiotusentals barn som tvingas leva under svåra omständigheter i enkla flyktingläger. Barnen är de som får betala det högsta priset för hänsynslösa rebelledare, och egenmäktiga politiska ledare i regionen visar både ovilja och oförmåga att skapa nödvändig stabilitet i området.

stora naturrikedomarI östra Kongo finns ofantliga

naturrikedomar som den glo-bala ekonomin hungrar efter, och som skapat en krigsekonomi

som blir allt svårare att ta sig ur. Stora delar av området är laglöst land och de humanitära beho-ven är enorma. Totalt har över fem miljoner människor sedan 1996 fått sätta livet till i det som kallas Afrikas världskrig.

Flydde med tre barnIsharas pappa och mamma

flydde hals över huvud med sina tre barn från Masisi, ett par mil väster om Goma, när odiscipli-nerade soldater lämnade områ-det, rädda för den betydligt min-dre rebellgruppen M23 som var bättre utrustad och motiverad än landets egen armé.

Familjen bor i utkanten av

flyktinglägret. Levnadsförhållan-dena är urusla med brist på mat, vatten, latriner, hushållsredskap, madrasser och sjukvård. Att få fortsätta sin skolgång är en utopi för flyktingbarnen.

blev skottskadadVi möter också Kahinda Sifa,

75 år, vars tillvaro skiljer sig väsentligt från en svensk pensio-närs. Hennes make dog för 16 år sedan i ett flyktingläger och hon berättar om ett liv fyllt av trau-man och svårigheter. Av Kahin-das åtta barn är tre redan döda. Dottern Sifa, 40 år, bor med sin familj i samma läger.

– Jag blev skottskadad i stri-derna, berättar Sifa. Eftersom jag inte fått möjlighet att bli opere-rad sitter kulan fortfarande kvar i överkroppen och jag har stän-dig smärta.

Lägrets ledare Vianey Ntiba-rikure berättar att man inte alls fått den hjälp som utlovats av andra organisationer. Männis-korna är frustrerade och vädjar om mer hjälp. Samtidigt visar han och alla andra som slutit upp stor tacksamhet för presen-ningarna.

– Under de första dagarna när vi kom hit och byggde upp våra enkla hyddor regnade det som tur var väldigt lite, säger Vianey. Så kom CEPAC och distribuera-de presenningar och på kvällen samma dag, precis när familjer-na hunnit täcka sina gräshyddor med dem, kom det ett skyfall. Er hjälp kom i precis rätt tid! Utan den hade familjerna och de små barnen fått genomlida många fuktiga och kyliga nätter i lägret.

LeNNARt NoLvALL

UtsAtt. ishara tuggar på ett grässtrå, någon mat finns inte att äta. FOTO: LENNART NOLvALL

barnen har det svårast i lägretPmUinsats förmedlar presenningar till internflyktingar i dR Kongo

PINGST.SE NR 1 2013 15

tAk öveR hUvUdet. pappa kadafi Rajabu, 28 år, mamma Zawadi Maombi, 26 år, samt barnen germaine, 4 år, ishara, 2 år, och Josline, 7 måna-der, i sin enkla gräshydda täckt med en presenning från pMU. FOTO: LENNART NOLvALL

PINGST.SE NR 1 201316

Repo

RtAg

e

det är tisdagskväll. Klockan närmar sig fem på eftermiddagen och om någon timma eller så börjar församlingens olika barnkörer ta ton på olika håll i kyrkan.

Men redan nu börjar barn och föräldrar glida in genom dörren och alla drar sig mot rummet med långborden.

En doft av köttbullar röjer vad som är på gång, liksom aktiviteteten i det lilla köket där det jobbas ivrigt med grytor och upp-läggningsfat.

Jovisst! Det är matdags.

att servera Mat före köraktiviteterna är något som Botkyrka pingstförsamling har hållit på med några år nu. Det intressanta är att det inte verkar vara någon slugt uttänkt metod att nå nya människor, utan bara en praktisk lösning som underlättar för alla inblandade.

– Vi märkte hur stressade föräldrar och barn verkade när de kom till körövning-arna. Många kom med andan i halsen och McDonalds-kassarna i handen berättar Camilla Wiström, som leder en av körerna och dessutom är en av initiativtagarna till matkonceptet.

– Då kom vi på att vi kanske helt enkelt skulle ordna med mat här i kyrkan, fortsät-ter hon.

Någon mer uttänkt strategi än så finns alltså inte. Man såg ett behov och hittade en bra lösning.

Lika enkel och avslappnad är stämningen i lokalen. Inget märkvärdigt alls. Barn och föräldrar köar villigt framför serverings-luckan där dagens rätt är framställd; den här dagen alltså köttbullar, pasta och rikligt med grönsaker.

MiddAg FÖRE KÖRÖVNINGEN

Mat i kyrkan till både barn och föräldrar före barn-körsövningen. Ett sätt att underlätta vardagen och minska stressen och också en möjlighet till gemen-skap. Det är ett koncept, som Botkyrka pingstför-samling med framgång använt sig av i flera år.

Vi märkte hur stressade föräldrar och barn verkade när de kom till körövning-

arna. Många kom med andan i halsen och McDonalds-kassarna i handen.’’

gRöNsAkeR. Morötter i stora lass till köttbullarna. FOTO: ARNE HYcKENBERG

PINGST.SE NR 1 2013 17

– Församlingens husmor planerar allt, med inköp och sådant, och frivilliga serve-ringsgrupper ställer upp på matkvällarna.

dessutoM har Man hjälp av servicegrup-per från kommunen, det vill säga personer med olika former av funktionshinder, som omfattas av kommunens dagliga verksamhet.

– De kommer på dagtid och förbereder det som går att förberda, hackar grönsaker och annat, förklarar Camilla och tillägger att det underlättar väldigt mycket.

Alla, barn som vuxna, betalar 20 kronor per portion, vilket är ett självkostnadspris.

Barnen gillar Maten och annat är ju inte att vänta då det inte kan kallas annat än barnvänligt: Vad sägs om pannkakor, kött-bullar, tacos...

De vuxna gillar nog också maten, men kanske ändå mer den tidsvinst de gör och förmånen att få komma till ”dukat” bord. Både mammor och pappor finns bland mat-gästerna och det händer inte så sällan att hela familjen dyker upp för att äta tillsam-mans i pingstkyrkan.

Men kanske är det ändå gemenskapen vid borden som är den mest påtagliga – och positiva – effekten av det här initiativet. Den både syns och känns i rummet, där ett jämnt, vuxet sorl bildar ljudmatta till bar-nens lite mer högljudda stoj.

Efter en stund när grytor och karotter är länsade på sitt innehåll och ”köksorna” för dagen börjar slamra med disken blir det tys-tare.

I ett hörn av lokalen samlar sig de yngsta

barnen i en ring. Ur en musikanläggning kommer musik och kvällens huvudaktivitet med sång- och danslekar tar sin början. De äldre barnen har gått till sina körsamlingar på andra håll i kyrkan.

en del föräldrar, som ändå ska vänta på sina barn, har möjlighet att delta i en föräldrasamling som leds av församlingens Tillsammansambassadörer där samtalet fortsätter i lite mer ordnade former. Andra sätter sig bara ner i lugn och ro. Kanske tar de tillfället i akt att bara njuta av en stunds paus i en annars ganska hektisk vardag.

När jag lämnar kyrkan bär jag med mig den härliga, sköna gemenskapskänslan:

Tänk så enkelt det kan vara att få till en fungerande mötesplats.

keRstiN kLAsoN

AvsLAppNAd stäMNiNg. barn och föräldrar äter middag för tjugo kronor per person före barnkörövningen. FOTO: ARNE HYcKENBERG

18

REPO

RTAG

E

PINGST.SE NR 1 201318

Mikael Ovebring, Tullinge:– Det är första gången jag är här, men barnen har varit här tidigare med sin mamma.

– Jag tycker det här är riktigt bra. Det blir en samlingspunkt och att äta tillsam-mans är ju en klassiker när det gäller att skapa gemenskap.

– Det är också fint att vi kan ta med alla barnen och starta här tillsammans, innan de går till sina olika körer.

– Jag ser också fram emot att vara med i föräldrasamlingen.

Helene Pettersson, Rönninge:– Vi har varit här några gånger nu, tror det är fjärde gången, och tycker det fungerar jättebra. Vi är inte med i denna eller någon annan kyrka, men döttrarnas kompisar berättade om det här och det blev anled-ningen till att vi gick hit.

– Det är jättetrevligt här. Matserveringen gör att man lär känna folk och får möta ledarna. Dessutom bidrar det till en avstres-sande och avslappnad miljö, vilket är skönt. Barnaktiviteter och allt som hör ihop med det kan annars lätt bli ett stressmoment.

Fady El Murr, Tullinge:– Jag är här med mina barn och kompisar till dem. Vi kommer gärna hit för vi trivs i kyrkan. Gemenskapen omkring matbor-den är fin. Jag och min fru vill gärna vänja våra barn vid att vistas i kyrkan, så att de kan gå vidare där när de blir äldre.

Celine Metni, Tullinge:– Jag går hit för att sjunga. Det är bra att det finns mat här för då kan man äta om man inte hinner göra det hemma.

– Jag tycker maten är god.

bARNväNLig MAt. köttbullar, pasta och ketchup står på dagens meny. FOTO: ARNE HYcKENBERG

19PINGST.SE NR 1 2013

sveR

ige

premiären för ”Jesus till barnen”, den ekumeniska konferensen för barnledare från hela landet, blev lyckad. Mer än 1 000 personer kom till Jönköping för att inspire-ras, utbyta erfarenheter och lära sig mer. bland mycket annat fick de lyssna både till barn- och äldreminister Maria Larsson och carola.

Konferensen vände sig både till barnledare och till föräld-rar som längtar efter stöttning i uppdraget att föra tron på Jesus vidare till sina barn. Även präs-ter, pastorer och andra ledare med inflytande över frågor som har med barn och Guds rike att göra var inbjudna. Under konfe-rensen låg fokus på arbetet med barn mellan 0 och 13 år.

Konferensen hölls i Pingst-kyrkan i Jönköping. Under

inledningskvällen bjöds till exempel på en talkshow med Magnus Sternergård och Carl-Henrik Jaktlund som program-ledare. Barn- och äldreminister Maria Larsson (kd) var en av gästerna där och hon fick säll-skap av teologerna Martina Prosén och Skander Kurstin

samt SALT:s generalsekreterare Olof Edsinger. Kvällens gästar-tist var Carola Häggkvist, som sjöng och bad tillsammans med ett gäng barn.

Nattvard som avslutningPanelsamtal, föreläsningar

och arbete i olika workshops

fyllde lördagen, som avslutades med en nattvardsgudstjänst.

Konferensen avslutades med en familjematiné som Oasrö-relsen höll i. Pingstföreståndare Pelle Hörnmark predikade i sön-dagens förmiddagsgudstjänst.

Ämnen som behandlades i workshops var till exempel Bar-nets andliga utveckling, Hem-met som kyrka, kyrkan som hem, Hur leda barn i bön och lovsång?, Kan barn höra Guds röst?, Världens bästa budskap – hur berättar vi det?, I trygga händer och Barn i kris: ögon-blick som förändrar livet.

Under konferensen fördes också diskussioner om att bilda ett nationellt söndagsskolnät-verk, som bland annat skulle få till uppgift att framöver arrang-era nationella barnledarkonfe-renser.

ULRikA RAMstRANd

Mer än 1 000 barnledare kom till Jönköping

väLbesökt. Mer än 1 000 barnledare från hela landet kom till barnle-darkonferensen i pingstkyrkan i Jönköping. FOTO: JEANETTE INGEmARSON

Anna-Maria New-man, familjepastor Aspnäskyrkan i Järfälla:– Fantastiskt! Det stärker oss som jobbar med barn och jag tycker det är bra att det är en nationell satsning för barnledare över samfundsgränserna. Jag hoppas att detta är något som kan växa och att det blir fler gånger där vi kan vända oss till församlingsledare och pastorer.

Ingabritt Johanss-son EFS, Norrbot-ten– Jag blev jätteglad när jag såg att det här skulle bli av! En konferens där vi får ta tillvara på var-andras styrkor. Ett tillfälle när vi får ser bortom våra olika traditioner och se hur vi kan arbeta mot samma mål. En stor inspi-ration för oss som ledare att få bekräftelse på det vi gör.

Gunilla Sehlin, Pingstkyrkan, Borlänge– Det som gjorde störst intryck på mig var att vi var från alla samfund i Sverige. Jag kände att det var väldigt starkt, en manifes-tation i andevärlden. Vi visade vårt land att vi inte gett upp kampen om Jesus till bar-nen, utan att vi går framåt starkt och enat!

vad är ditt intryck av konferensen?

till hösten blir det återstart för tillsammans tre terminer långa ambassadörsutbildning. dessutom anordnas ännu en fortbildning för dem som redan gått utbildningen.

Ambassadörsutbildningen har gjort paus, men återkommer nu alltså. Intresset för och tryck-

et på utbildningsplatserna är redan stort, trots att ännu ingen annonsering gjorts.

I de tidigare utbildningsom-gångarna har 120 personer del-tagit, personer som nu, runtom på olika platser och församlingar i Sverige driver relationsfrågor.

Ambassadörsutbildningen pågår under tre terminer, med

en storsamling under två dygn per termin och litteraturstudier och hemuppgifter dessemellan.

Den första samlingen har temat ”Att bygga och stärka rela-tioner”, den andra ”När livet gör oss illa” och den tredje ”Hållba-ra relationer”.

Fortbildningen pågår under ett par dygn och tar upp frågor

kring handikapp, integration, konflikthantering, föräldraskap och LP-barnstöd.

UR

Fotnot: Intresseanmälan om deltagande mejlas tillsammans med en rekommendation från församlingen till info@tillsam-mans.pingst.se

Populär ambasssadörsutbildning återkommer i höst

eNkät: JeANette iNgeMARsoN

PINGST.SE NR 1 201320

sveR

ige

kRöNikA Verksamhetsansvarig har ordet

Vi var drygt 100 människor samlade i Pingstkyrkan Jönköping. Vi i Pingst Socialt hade bjudit in till vår första regiondag på temat kristet socialt och diako-nalt arbete. Innehållet i programmet handlade bland annat om hur vi kan ta hand om barn och ungdomar som kom-mer från utsatta miljöer och hur församlingarna kan möta ensamstående föräldrar med barn. Vi fick också ta del av exempel på hur det är att vara familjehem, och också hur det är att jobba som övervakare. Dagen handlade även om hur vi ska kunna möta behovet kring inkludering av perso-ner med funktionsnedsättning samt de som kommer från andra kulturer. Alla bär vi på en längtan efter gemenskap oavsett bakgrund och omständigheter. Vi fick också infor-mation om hur det är att driva sociala företag och hur loka-la församlingar kan bli aktörer inom den offentliga sektorn genom att till exempel starta hemtjänst inom lagen för val-frihetssystem, LOV.

vilka var det soM var där och gav oss alla dessa goda exempel på kristet socialt arbete? Det var framför allt repre-sentanter från lokala församlingar som har en kallelse och vilja att praktisera Jesu egna ord att hjälpa sin nästa. Många med mig upplevde dagen som mycket inspirerande och flera har hört av sig och vill komma igång med ett aktivt socialt och diakonalt arbete i sin församling.

Många av de nu framgångsrika och blomstrande exem-plen vi fick ta del av hade startat som små och blygsamma verksamheter. Det som genomgående lyftes fram var ordet uthållighet. Att starta och driva socialt arbete kräver ofta just uthållighet. Att hjälpa människor till en varaktig förändring gör man inte på en kafferast utan det sker genom djupa relationer och trygga mötesplatser.

så låt dig inspireras av alla goda exempel på kristet socialt arbete men glöm inte att börja i det lilla och bygga långsiktigt. Be om den andliga frukten; tålamod så kommer verket att mogna och bära rik frukt.

Många församlingar har likt dem som var med på regi-ondagen visat stort intresse för sociala frågor och där-för planerar vi i Pingst Socialt för fler regionda-gar under året. Håll utkik på www.pingst.se för mer information.

hANs WikstRöMverksamhetsansvarig

pingst socialt

Uthållighet skapar förändring

i sveRige. katja och phil Zarns är utbildade pastorer inom Assemblies of god i UsA, men är för närvarande verksamma i arbete bland unga vuxna och studerande i sverige och har kopplat ihop sig med pingst ung. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

PINGST.SE NR 1 2013 21

phil och kajta Zarns är pasto-rer i den amerikanska pingst-rörelsen Assemblies of god, men verksamma här i sverige där de samarbetar med pingst ung. deras längtan och mål är att nå unga vuxna, och framför allt studenter, med evangelium.

I höstas kom Phil och Katja till-baks till Sverige för en andra arbetsperiod här. Hur länge de ska stanna den här gången är inte bestämt. Förra gången blev det tre år. De bor i södra Stock-holm med sina tre barn. De två stora går på en engelskspråkig skola inne i stan och den yngste har ännu inte börjat på dagis.

– Jag trodde alltid att jag skul-le jobba utomlands i framtiden, berättar Katja, som växte upp i en finsktalande familj i Tyresö söder om Stockholm.

känner till landetAtt det skulle bli i Sverige,

efter många år i USA, hade hon kanske inte trott, men det är klart att det underlättar för hen-ne nu att känna till landet hon bor i och ha grunderna i svensk-an, även om finskan och engel-skan ibland poppar upp först.

För Phil är det svårare med språket, men han kämpar på, och inledde den första mis-sionärsperioden, som startade på nyåret 2008, med att plugga svenska här.

Kajta kom till USA som stu-dent till North Central Univer-sity och det var där hon mötte Phil och de insåg att de hade en gemensam kallelse att arbeta med ungdomar. År 2000 fick de sin första tjänst som ungdoms-pastorer i en kyrka i Minnea-polis utkanter. Så småningom insåg de att det var till Sverige

de ville och att det skulle handla om kristet studentarbete. De har antagits som missionärer av amerikanska Assemblies of God.

bygga relationerNär de först kom hit handlade

det mest om att vid sidan om språkstudier bygga relationer och försöka lära sig hur saker och ting fungerade.

– Vi gick bönevandringar på universitet varje vecka, kopplade ihop oss med Filadelfiakyrkan, ledde en engelsk språkgrupp där och var med och arrangerade en 18+-konferens i Uppsala.

När de nu är tillbaks i Sverige igen så har de etablerat en vik-tig kontakt med Pingst ung, och Mosaik, som är namnet på ett nätverk för universitetsstudenter och unga vuxna.

stötta studenterNu har de framför allt siktet

inställt på att på olika sätt fånga upp och stödja kristna studenter att nå sina vänner med det krist-na budskapet.

– Vi kan inte komma in på universitetet, men studenterna kan.

Katja berättar om att hennes föräldrar gjorde en väldigt radi-kal frälsningsupplevelse när hon var i femårsåldern och att hen-nes barndom präglats mycket av väckelseatmosfär i gudstjänster, och ständiga utmaningar till att ta ställning för Gud.

Phil växte upp i en luthersk familj och var alltid nyfiken på Gud, men det var först som 17-åring på ett läger som hans tro blev ett personligt beslut hos honom.

– Då fattade jag att Gud äls-kade mig och att jag kunde älska honom tillbaka, säger han.

inte stressa fram beslutNu talar både hon och Phil

mycket om vikten av att inte stressa fram beslut.

– Vi måste jobba långsiktigt säger de. Och ha tålamod med att människor rör sig mot Gud i sin egen takt.

De ser som sin uppgift att ge kristna studenter stöd och nät-verk för att kunna stå för sin tro och att få tips om hur man kan gå tillväga.

Gemenskap är en grundpelare och en bra början. Internatio-nella matkvällar, samlingar med inbjudna talare kan till exempel vara två ingångsvägar. Annat kan vara bönepromenader och erbjudanden om att anonymt mejla in böneämnen till kristna grupper.

– Jättemycket är på gång nu, säger de. Och når vi studenterna når vi sikt också arbetsplatserna.

ULRikA RAMstRANd

Fotnot: I samband med årets Nyhemsvecka kommer Phil och Katja finnas med på en stor sam-ling kring studentarbete. Phil och Katja går att nå på mosaik@pingstung.se

phil och katjafrån UsA vill nå svenska studenter

i sveRige. katja och phil Zarns är utbildade pastorer inom Assemblies of god i UsA, men är för närvarande verksamma i arbete bland unga vuxna och studerande i sverige och har kopplat ihop sig med pingst ung. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

’FAktA Mosaikc Vill ge studenter verktyg för att få kontakt med och nå sina kamrater. c Kan hjälpa studenter som vill starta en MOSAIK-grupp.c De fem ledorden är; tillbedjan, bön, gemenskap, lärjungaskap och vittnesbörd.c Är en del av Pingst, Pingst Ung och Students for Christ – Europe! c Läs mer på www.pingstung.se och www.sfceurope.org

PINGST.SE NR 1 201322

UN

deRv

isN

iNg

I vårt samhälle talas mycket om tillväxt. Det gäller att få hjulen att snurra och få verksamheten att växa. Utveckling är något av sam-tidens måste. Vi vill gärna att det ska växa och utvecklas, men hur

går det till i Guds rike? När vi som Guds folk närmar oss dessa frågor måste vi gå till Bibeln för vägledning.

Jesus undervisar i Matteus 13 i en rad olika liknelser om hur gudsriket tas emot och växer till. Här finns något av ett grund-mönster som t.ex. i liknelsen om senapskor-net. Det finns något litet och fördolt som bär en hemlighet (frö, jäst, pärla). Denna hemlighet upptäcks och börjar gro (väx-ten, jäsandet, köpet). Då visar det sig att det fanns en större härlighet än man kunde ana (skörden, trädet, brödet, rikedomen). Låt oss stanna upp i detta mönster ett ögon-blick.

senapskornet är Mycket litet men det är startpunkt för något stort. (Matt 13:31–32) Bibeln varnar återkommande för att underskatta den blygsamma början (Sak 4:6–10). Gud verkar inte vara beroende av vår storlek eller styrka och därför ska vi ald-rig förakta det lilla. Det avgörande är i stäl-let inställningen och det av Guds rike vi är bärare av.

Gång på gång genom både Bibelns och kyrkans historia har det verkat var slut och att bärarna av Guds rike var för små och för svaga. Men Gud visar att det inte handlar om oss utan om Honom. Evangelium inne-bär just detta att där vår kraft, storlek eller

förmåga tryter där kommer Gud att visa vems kraften är.

det lilla senapsfröet har en innebo-ende kraft som när det får verka kommer att visa sin storhet. Evangeliet i oss har för-mågan att växa till något större än vi själva kunnat prestera. Den som är bärare av evangeliets senapsfrö är som ett träd plan-terat vid vatten och som därför kan bära sin frukt (Ps 1:3). Den har som en källa inom sig med ett aldrig sinande flöde (Joh 4:14).

Här finns en upptäckt som i sig bär en inneboende kraft. Johannes talar om detta som den stora gåvan vi redan fått och upp-täckt i det att vi är Guds barn, men att det

ännu inte visat sig fullt ut vad detta kom-mer att innebära (1 Joh 3:1–3). Evangeliet är som ett frö som visar sig ha större innebo-ende kraft än vi först hade väntat oss.

när det lilla senapskornet väl grott blir det större än alla andra örter, säger Jesus i liknelsen. Det blir till ett träd med tillflykt för himlens alla fåglar. Poängen är att det är större än man väntat sig. Liknelsen säger att Guds rike alltid har mer.

Bibelns berättelser ställer oss gång på gång inför att Guds verklighet är större än vår. Inte utifrån en flykt från verkligheten, men en utvidgning av den. Bibeln utmanar oss att inte stirra på våra förutsättningar eller förmågor utan se att Guds verklighet alltid har en dimension till. Inte nödvän-digtvis till framgång och berömmelse, men Guds perspektiv är alltid större. En viktig aspekt av att trädet blir stort är att det blir en tillflykt för andra, för himlens alla fåglar. När Guds rike växer är det inte för att vinna egen storhet men för att vara till hjälp för andra och skapa en tillflykt där nya männis-kor kan finna sin hemort.

ett litet frö Blir till ett stort träd, det kan låta som en orealistisk skönmålning. Finns det några beskrivningar på hur detta skulle kunna gå till? Låt oss gå till några av de andra liknelserna för att söka redskap.

Jesus talar om hur Guds rike är som en surdeg som bakas in i mjölet (Matt 13:33). När gudsriket ska växa i våra liv och vår verksamhet handlar det mycket om att evangeliet bakas samman med det vanliga i

I

Hur sker växten i Guds rike?Ulrik Josefsson skriver: Bibeln utmanar oss att inte stirra på våra förutsättningar eller förmågor utan se att Guds verklighet alltid har en dimension till.

Ulrik Josefsson är verksamhetsansvarig för Pingst Utbildning och utbildningsföreståndare för ALT, Akademi för Ledarskap och Teologi.

Gud verkar inte vara beroende

av vår storlek eller styrka och därför ska vi aldrig förakta det lilla.

’’

PINGST.SE NR 1 2013 23

våra liv. Poängen är inte att allt i livet är sur-deg. Den stora delen är i stället helt vanligt mjöl, kanske den vanligaste av ingredienser. I sig själv kan det vara ganska torrt med en skopa mjöl i munnen, men när detta vanliga bakats samman med gudsrikets surdeg är det fortfarande mjöl men nu i form av väl-smakande och mättande bröd. Guds rike är inte att söka en annan plats eller en annan ingrediens men att se det vanliga med nya ögon, att möta vardagen med en annan atti-tyd.

detta sker inte utan arbete i våra liv. När gudsrikets surdeg ska bakas samman med allt det vanliga i våra liv krävs målmed-vetet knådande. Alla som bakat bröd vet att gott resultat bygger på ordentlig knåd-ning. Allt det vardagliga och vanliga läggs på bakbordet och steg för steg arbetas Guds rike in i helheten så att allt blir genomsyrat av en större verklighet. Surdegen förändrar inte mjölet i sig, gudsriket förändrar inte det vardagligt vanliga i sig. Ändå har en ny dimension knådats in så att allt det vanliga blir något annat, något större, något godare. Gudsriket har fått genomsyra hela min till-varo.

Bilden av detta goda bak visar att det är någon annan som knådar och arbetar med oss. Vi är viktiga och vi är delaktiga. Men det är Gud som arbetar med oss, det är han som knådar och bakar in sitt eget rike i våra liv. Degen knådar inte sig själv, det gör någon annan.

I en annan liknelse talas om hur sådden

växer av sig själv (Mark 4:26–29). I Guds rike är Gud alltid den yttersta aktören. Vi kan vattna eller plantera men det är Gud som ger växten, (1 Kor 3:6) Det betyder inte att vi ska vara inaktiva. Bonden i liknelsen får säden i jorden och skördar när det är dags för det, men den visar att Gud som den yttersta aktören har en dimension bortom våra planer.

Ps 127 talar om byggare och väktare som bygger och vaktar men bortom deras verk är det ytterst Gud som bygger huset och vaktar staden.

låt oss till slut dra några konsekven-ser av detta:

c Evangeliet börjar i det lilla för att steg för steg växa. Det kommer underifrån och är därför snarare erbjudande än maktan-språk. Därför får vi aldrig underskatta det lilla vare sig i människor vi möter eller i verksamhet vi leder eller betraktar. Man ska inte underskatta kraften i ett aldrig så litet frö, när Gud är färdig kan just detta får vara trädet som ger både skugga och vila

c Det är Gud som är den yttersta aktö-ren och vi behöver förstå vem det är som egentligen handlar. Om Gud är aktör får det konsekvenser för hur jag förstår mitt eget handlande. Mina insatser blir inte mindre viktiga, snarare tvärtom. Men det sätts in i ett större sammanhang där det är Guds ord snarare än mina som har växtkraften.

c Min attityd är viktigare än min förmå-ga. Det är när jag förstår mitt vanliga liv i ljuset av Guds rike som genomsyrandet kan börja förverkligas. Det handlar alltså inte i

första hand om att göra nya sakar men att göra samma saker på ett nytt sätt och med nytt motiv. På samma sätt som mjölet blev till bröd kan våra liv mitt i vanligheten bära Guds rike.

c Ställ inte kvantitet mot kvalitet. Det är när brödet är helt genomsyrat (kvalitativ) som jäsningen fungerar och brödet växer (kvantitativ). Det är i den goda jorden som den goda skörden växer. Gå inte på förenk-lingen att om man bara koncentrerar sig på kvalitet kan man bortse från kvantitet. För-stå samtidigt att kvantitet inte kan vara ett automatiskt mått på kvalitet. Dessa är rela-terade till varandra men vare sig som varan-dras motsatser eller förutsättningar.

c Leva med både och snarare än antingen eller. Är Guds rike stort eller litet? Är det Gud eller vi som gör jobbet? Har vi det nu eller kommer det sen? Svaret är ja, både och. Guds rike tänjer på våra gränser och vill få oss att se flera dimensioner samtidigt. Mjö-let är detsamma och ändå helt nytt när det blivit genomsyrat.

Gud är den som ger växten men bonden får sådden i jorden. Vi har redan fröet med den inneboende kraften men ännu väntar vi att trädet ska växa sig stort. Guds rike hand-lar mycket om att se flera dimensioner sam-tidigt.

i liknelserna Jesus ger finns en trygghet i att Gud vill att vi och Guds rike ska växa. Denna tillväxt bygger på att Gud är aktören och att hans rike har en inneboende kraft. Vår del i detta är att vara aktiva mottagare.

ULRik JoseFssoN

FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

PINGST.SE NR 1 201324

sveR

ige

det packas och plockas i alla vrår i pingsthuset den här dagen. det är snart dags för flytt från Flemingsberg till Alvik. Men det glada gäng arbetare som samlats i mat-salen packar inte för flytt, de packar trots flytt och för dem är packningen en väl inövad syssla sedan ett par decen-nier tillbaka.

Det är ”pensionärerna” det handlar om. Det är så de kallas, de trogna kamrater som kom-mer när helst de behövs och med villiga och flinka händer packar trycksaker för utskick bland annat till landets pingst-församlingar.

Jo, de är glada, men samtidigt finns det just den här dagen ett litet stänk av vemod mitt i sam-arbetet. För det är, som det ser ut nu, sista gången de gör just detta tillsammans. De bor alla i grannskapet och hör hemma i

Huddinge och Botkyrka pingst-församlingar. När Pingst nu flyt-tat till Alvik så förändras förut-sättningarna.

I 20 år har de hållit på, många av dem är i 80-årsåldern och har varit med hela tiden. Wal-ter Grönroos har varit något av arbetsledare under hela tiden.

– När PMU flyttade in i sina lokaler här för cirka 20 år sedan, så hörde jag av mig till dem och frågade om det fanns något jag kunde hjälpa till med.

Och det fanns det ju. Bland annat kunde han, tillsammans med en god vän, hjälpa till och bygga ett förråd.

tolv gånger om åretSedan dess har Walter haft

öppen ledning till Pingsthuset och när telefonsamtalet däri-från kommit så har han snabbt mobiliserat sina ”styrkor”. Och oftast har det handlat om att packa trycksaker för utskick.

– Ungefär tolv gånger om året har vi väl kallats in, berättar Walter. Inte regelbundet varje månad, men utslaget på ett år så tror jag det blivit så.

Ibland har det varit större, ibland mindre utskick. För-samlingsutskicken handlar om

knappt 500 kuvert som ska för-ses med innehåll, men ibland, som när det drar ihop sig till rådslag, har det blivit lite fler och lite tyngre kuvert.

Det märks att det är ett ruti-nerat manskap som är igång. Någon väger noga sin bunt

Nu har ”pensionärerna” packat klart

veMod och tåRtA. en stilig tårta fick markera ett avslut på många år av ideell tjänst för pingst. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

RUtiNeRAt ARbetsLAg. i cirka 20 år har pensionärerna packat trycksaker åt pingst cirka en gång i månaden. Runa hägglund sitter vid bordsänden och stoppar pappersbuntarna i adresserade kuvert. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

PINGST.SE NR 1 2013 25

Pentekostal barn- och familjeteologi

www.shop.pingst.se

Nu har en ny aktuell rapport presenterats av IPS. På 180 sidor behandlar flera för-fattare bland annat frågor kring barnens roll i församlingen.

Lp-ung och organisa-tionen spik nykter blev en av evangelistfondens stipendiater i år. priset är på 15 000 kronor och delades ut den 16 mars i pingstkyrkan i Jönköping.

Evangelistfonden är grundad av och leds också av Roger Larsson. Syftet med den är att hjälpa unga människor med en kallelse till tjänst för Guds rike att bli bättre utrustade för tjänst. Sedan 2008 har fonden varje år delat ut ett antal sti-pendier, till enskilda evange-lister eller organisationer som arbetar med fokus på klassisk evangelisk tro och mission.

Och i år var alltså en av stipendiaterna LP-ung och SPIK Nykter. Organisatio-nen möter varje år omkring 20 000 ungdomar i olika sam-manhang för att undervisa om vinsterna med en helnyk-ter livsstil.

Årets övriga stipendiater var frälsningsofficer Marina Bratterud, Jonas Andersson, internationell direktor för organisationen Gå ut mis-sion, och Lennart Henricsson, inspiratör i Oasrörelsen.

Ett hederspris delades ock-så ut till riksevangelist Arne Höglund.

UR

Fotnot: För mer informa-tion om LP-ung och SPIK se: www.lp-verksamheten.se/forebyggande.html

i handen och konstaterar att något fattas och kompletterar snabbt med det som felades, men för det mesta löper det hela smidigt och snabbt.

Vid bordsändan står Runa Häggblad som en sista utpost. Hon tar emot buntarna med

trycksaker och placerar dem i föradresserade kuvert som hon fördelar i postens packlådor och kontrollerar med en blick att det blir lagom många i varje låda. Hon slänger ett öga på adressen och det verkar som hon därmed känner sig delaktig i ett större sammanhang, i en rörelse med förgreningar över hela landet.

socialt umgängeAlla vid bordet är koncen-

trerade på sin uppgift, men vid kaffepausen – idag förhöjd med tårta – finns möjlighet att avhandla både vad som händer i ”rörelsen” och i samhället. Alla verkar rörande överens om att detta är till lika delar en ideell insats för pingströrelsen och en mötesplats för socialt umgänge.

Någon drar sig undan en stund och läser lite i dagens utskick. Andra bryr sig inte så mycket om vad det är, utan mera om att det blir gjort.

Även om detta är sista gången de packar i Pingsthuset, så finns det mycket som talar för att de här personerna kommer att hål-la kontakten.

– Ja, vi träffas ju i församling-en, säger Runa.

Fler engagemangWalter avslöjar dessutom att

den ideella själ de gett uttryck för här också bevisar sig på andra håll. De flesta av dem är till exempel på olika sätt engage-rade i second hand-butiker som församlingarna driver.

Men här är det alltså över. Så kära församlingsanställ-

da: Hoppas ni behandlade det senaste utskicket med varsam-het, respekt och tacksamhet. Nedpackat där, bland alla pap-per, låg nämligen ett långva-rigt engagemang och hängiven lojalitet som vuxit i och ur den djupa församlingsmyllan.

keRstiN kLAsoN

eNgAgeMANg. Runa hägglund ser till att det blir lagom många kuvert i postens lådor. FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

Nu har ”pensionärerna” packat klart

ARbetsLedARe. Walter gröönros har ringt ihop styrkorna när pingsthuset hört av sig och behövt packhjälp.

FOTO: ULRIKA RAmSTRANd

stipendium till Lp-ung och spik

26 PINGST.SE NR 1 2013

sveR

ige

pingstkyrkan Arken i vär-namo var i början av året värd för den tredje modulen i detta läsårs församlingsplan-teringsutbildning. temat var ”Ledarskap och teambuild-ning – hur man formar ett team”.

Pingstföreståndare Pelle Hörn-mark satte tonen och kursen för dagarna när han inledde med ämnet ”Var rädd om din kal-lelse”.

Samtliga ledare inom led-ningsgruppen för församlings-plantering talade under helgen utifrån erfarenheter och svårig-heter de mött inom detta områ-de.

”Rätt att starta ny kyrka”– Att starta en ny kyrka är ofta

rätt, men ingen av oss säger att det är lätt. Därför vill vi inom Pingst Församlingsplantering ställa de nya församlingsplante-rarna på våra axlar och berätta om våra erfarenheter så vi kan hjälpa, inte stjälpa, säger Ulrica Stenstrand, som tillsammans med sin man Per-Johan ingår i ledningsgruppen.

Hon konstaterar att det är härligt att få samlas, och be och välsigna varandra.

Lära känna sig själv bättreUtbildningen avslutades med

ett så kallat ”DISC-test”, ett verktyg för att lära känna sig själv bättre och se styrkorna och

utmaningarna i det team som många församlingsplanterare håller på att bygga upp.

Deltagare i utbildningen har kommit olika långt i sina plan-teringar av nya kyrkor, en del har startat och hållit på några år, andra är fortfarande i plante-ringsstadiet.

– Men oavsett hur långt man kommit behövs den här gemen-skapen för att uppmuntra och

komma vidare, menar Ulrica, som tycker att dagarna i Värna-mo blev en av de bästa moduler-na hittills, med en mix av erfa-renhetsutbyte, utmaningar och uppmuntran i en härlig miljö i Arken.

– Ta gärna kontakt med någon av oss om du har frågor och funderingar. Att starta en ny kyrka är inget du behöver vara rädd för, utan rädd om, fortsät-

ter hon. Det bubblar i Sverige – nya pingstförsamlingar är på gång. Från Kiruna till Kristi-anstad och från Strömstad till Stockholm.

UR

Fotnot: Mer information om vilka nätverksledarna är och när nästa utbildning är inom Pingst församlingsplantering finns här: www.nyakyrkor.se

pingstpastorskonferensen, som hölls i inledningen av året, samlade 450 förkunnare under tre dagar, som hade var sitt tema; karismatiken, evangeliet och kyrkan, Ledar-skap och kärlek till ordet.

Konferensen, som var den första i sitt slag efter Pastorsakademin och bildandet av det nya nätver-ket Pingst Pastor hölls på hotell Clarion Sign mitt i Stockholm.

Dagarna upptogs av bibel-studier, seminarier och pro-cessgruppsträffar. Under en av kvällarna hölls en offentlig guds-tjänst i Filadelfiakyrkan.

hörnmark delade visionPingsts föreståndare Pelle

Hörnmark delade sin vision för den här nya gemenskapen. Uti-från den grupp av församlings-ledare som nämns i Nya Tes-tamentet lyfte Hörnmark fram

viktiga drag som uppmuntran, respekt och trohet mot Skriften.

Under dagarna hölls också en förbönsstund för de åtta perso-ner som utsetts till regionansva-riga inom Pingst pastor.

Dr Amos Young från Regent University, som bland annat forskat om skandinavisk pingst-mission, fanns med som en av talarna under konferensen, som avslutades med en nattvards-gudstjänst.

Ledningsgrupp för årets pastorskonferens var Daniel Alm, Andreas Ardenfors, Ulrik Josefsson,Tatta Lennartsson och Niklas Piensoho.

UR

Fotnot: Under dagarna rappor-terade www.pingst.se om kon-ferensen och dessutom kunde man följa den via Pingsts offici-ella Facebook-sida http://www.facebook.com/pingstffs

inte lätt att starta ny kyrka

iNspiReRAde. Modul tre av andra omgången av församlingsplanteringsutbildningen hölls i värnamo och handlade om ledarskap och teambuildning. FOTO: ULRIcA STENSTRANd

450 pastorer diskuterade karismatik och evangeliet

Församlingsplanterare träffades i värnamo

PINGST.SE NR 1 2013 27

Mejla oss så skickar vi tidningen!

info@dagen.se

Erbjudandet gäller för hushåll som inte prenumererat på Dagen det senaste halvåret. Efter provperioden avslutas prenumerationen

automatiskt. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20

prova Dagen!

nyheter från två världar

månad gratis

1 DaGEn GEr DiG DaGSaktuElla nyhEtEr om kyrka och SamhällE, hEta DEbattEr Som EnGaGErar – mED Ett kriStEt pErSpEktiv.

I en tid då religion och andlighet blir allt vanligare behövs en medieröst som tar sin utgångspunkt

hos Jesus. En röst för ett frimodigt evangelium, om Guds kärlek till alla människor, om allas lika värde och om-sorg för de svagaste. Tidningen Dagen ger dig argument för din tro, perspektiv på livet och hopp för framtiden. Tveka inte, bli en läsare du också!

Daniel Grahnpublisher, vd och ansvarig utgivare

Fler omvändelser, dop och gudstjänstbesökare än tidigare. det är resultatet av nyplanteringar av pingst-församlingar vid sidan av redan existerande sådana i fem norska städer, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av den norska pingstledningen.

Undersökningen, som Öivind Augland står bakom, har gjorts genom närstudier av planteringar och redan befintliga pingstför-samlingar i de norska städerna Bodö, Bergen, Sandnes, Pors-grunnen och Drammen. Målet med undersökningen, som nu har ett par år på nacken, var att få fram lärdomar som kan ge hjälp när nya pingstförsamlingar plan-teras i framtiden.

Frågor som undersökningen ställer är hur tillväxten sett ut, om nya människor kommer till tro, om gudstjänsterna och med-lemsantalet blir fler.

Utredaren slår fast, med hjälp av noggrann statistik, att nyplan-teringar vid sidan av etablerade församlingar har lett till att ännu fler människor kommit till tro och döpts, liksom att gudstjänst-besökarnas antal ökat och att fler ledare kommer ut i tjänst.

De nyplanteringar som under-sökts har alla en speciell mål-

grupp som de önskar nå, ofta unga människor mellan 20 och 30 år.

viktigt med bra relationerUndersökningen beskriver

några lärdomar som kan dras utifrån resultaten: Vikten av att bevara god kommunikation och goda relationer, att Guds rike är generöst, att det är viktigt hur man bemöter det som händer, att inte låta besvikelser och eventuel-la sammandrabbningar styra, lik-som vikten av ett ordentligt fokus just när församlingen planteras.

Dessutom konstateras att en nyplantering på en ort ofta leder till en omprövning och finslip-ning av arbetsmetoderna i den redan etablerade församlingen.

Det viktigaste resultatet av undersökningen är nog ändå att den visar på att norsk pingstväck-else som helhet har växt på grund av de församlingsplanteringar man tittat närmare på. Om detta gäller för alla nyplanteringar i landet vågar undersökningen dock inte slå fast.

ULRikA RAMstRANd

Fotnot: Undersökningen i sin helhet går att få tag på via den här länken: http://dawnnorge.no/wp-content/uploads/2012/02/Undersoekelse-i-nyplantede-og-etablerte-v07-PQ2.pdf

Nya församlingar ger tillväxt

UNdeRsökARe. på pingst pastor-konferensen var öivind Augland, som gjort undersökningen i Norge, en av årets talare.

FOTO: mAGNUS WAHLSTRöm

PINGST.SE NR 1 201328

andlar du till dina barnbarn?Frågan ställdes till mig i julträng-

seln. Inte så märkvärdigt, bara lite kundrelaterat intresse från en försäl-

jare framför en hylla med leksaker i varuhuset.Jag blev lite överraskad av frågan och tror att

jag svarade ja av bara farten trots att jag varken har barn eller barnbarn.

när Jag läMnade varuhuset med julklap-par till några andra, högt älskade små släktingar, reflekterade jag lite över hur jag reagerat på frå-gan och sträckte lite på mig. Jovisst – nog kändes det lite hedersamt att se ut som en mormor eller farmor.

I en tid och kultur där ungdom är idealet och att man därför förväntas klamra sig fast vid den också långt efter att man fyllt 50, kändes det fak-tiskt riktigt bra att för en gångs skull bli bekräftad på precis den plats man är i livet.

Varför tar jag då upp denna – något triviala – händelse här? Jo, för att den dök upp i minnet när jag läste Brita Hermanssons bok Mogna vackert (Libris).

nu ska ingen tro att den boken enbart är tänkt som en uppmuntran till mormödrar som sörjer sin ungdoms släta hy. Den går betydligt längre och djupare än så, rör sig egentligen inte alls om ålder, utan om att följa med i livet under hela livet. Eller som författaren själv skriver som en slags programförklaring: ”Jag har ingen lust att bromsa livet”, en handfast och rak formule-ring som, åtminstone i min värld, slår flummiga ”följ dina drömmer” eller hurtiga ”det är aldrig försent”.

Det handlar om att vilja och våga gå vidare när drömmarna sprack, när livet inte blev som man tänkte. Att resa vidare med alla sina erfarenheter och insikter, med alla genomlevda åldrar, med glädje och sorg, med kriser och framgångar, med besvik