Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära

SPSM-projekt

BID2 2016/2239

den 2 mars 2018

Rina Ek

Specialpedagog/ Projektledare

rina.ek@alvkarleby.se

mobil. +46 70 366 23 05

Projekttid: 2017-01-12 – 2018-02-12

Barn

1

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära

SPSM-projekt

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Sammanfattning.........................................................................................................3

2. Bakgrund.................................................................................................................... 4

2.1 Syfte……………………………………………………………………………………………………..6

2.2 Mål……………………………………………………………………………………………………….6

2.3 Målgrupp………………………………………………………………………………………………6

3. Genomförande............................................................................................................7

3.1 Översikt av projektets genomförande och ansvar……………………………………7

3.2 Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet..................8

3.3 Barnets medverkan..........................................................................................8

3.4 Utbildning: Autism-Lek......................................................................…………….8

3.5 Workshop: Speciella Lekgrupper.....................................................................8

3.6 Handledning till leklotsar och specialpedagog/projektledare…………………..9

3.7 Handledning till specialpedagog/ projektledare………………………………………9

3.7.1 Genomförda utvärderingar under projektets gång………………………10

3.7.1.1 Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling…………..............10

3.7.1.2 Barnintervju och observation………………………………..........10

3.7.1.3 Speciella lekgrupper utvärdering………..............................10

3.7.1.4 Enkät till kollegor i verksamheten………..……………............10

3.7.1.5 Förskolechefer.....................................................................11

4. Analys och Tolkning..................................................................................................12

4.1 Utfall av förväntade effekter, utbildning och workshopsdagar.......................12

4.2 Utfall av förväntade effekter, vårdnadshavare………………………………………… 12

4.3 Utfall av förväntade effekter, barnintervju och observation............................12

4.4 Utfall av förväntade effekter, Speciella Lekgrupper, utvärdering………..........13

4.4.1 Nybörjarlekarna .......................................................................................13

4.4.2 Dragarbarnen...........................................................................................14

2

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

4.4.3 Delaktighet...............................................................................................14

4.4.4 Leklotsarna...............................................................................................14

4.5 Utfall av förväntade effekter, kollegor verksamheten…..................................15

4.6 Utfall av förväntade effekter, handledning leklotsar…………………………………15

4.7 Utfall av förväntade effekter, handledning specialpedagog/

projektledare…………………………………………………………………………………………15

4.8 Utfall av förväntade effekter, förskolechefer...................................................18

5. Lärdomar och rekommendationer………………………………………………………………..19

6. Förteckning över bilagor…………………………………………………………………………….. 20

3

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

1. Sammanfattning

Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära - ett utvecklingsprojekt med stöd från SIS-medel,

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. SIS-medel är bidrag för utvecklingsprojekt

i förskola och skola som syftar till ökad måluppfyllelse eller ökade kunskaper om olika

pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.

Vi såg ett behov av att lyfta lekens betydelse i verksamheten, en lek med glädje som ger

inspiration och motivation, lust och vilja till samspel och kommunikation. Vilket ger alla

barn goda förutsättningar till nyfikenhet, lust och delaktighet som en trygg grund för att

främja det livslånga lärandet genom lek.

Vi önskade ge likvärdiga förutsättningar för samtliga barn i förskolan, samt tillvarata och

öka kompetens som fanns i verksamheten.

Lek är ett viktigt verktyg för barns lärande. Det är genom lek som barnet prövar sina

tidiga erfarenheter, tränar sin sociala, kognitiva, emotionella och kommunikativa

förmåga. Man tar lätt förgivet att lek är en näst intill medfödd förmåga, men så är det

inte för alla barn.

Det föll sig naturligt i valet av samarbetspartners med Speciella, Maggie Dillner & Anna

Löfgren i Speciella lekgrupper. Projektet inleddes med en gemensam

kompetenssatsning inom autismspektrumtillstånd (AST) och lek för samtliga anställda i

verksamheten. För specialpedagog-/ projektledarrollen gavs behovsanpassad

handledning genom samarbetet med SPPO-Specialpedagoger Online, Maria Lundmark.

Under projektets gång har teoretisk kunskap, förhållningssätt och trygghet gett

förutsättningar i verksamheten för att möta barnen i en lustfylld lek. Arbetssättet har

gett verksamheten förutsättningar att lyfta lekens betydelse och glädje.

I utvärderingen, framkom att processarbetet i lotsandet varit lärorikt, roligt och

inspirerande, men även krävande.

Sammantaget har projektet skapat förutsättningar för en tillgänglig utbildning genom

lek för individ, grupp som organisation. Projektet har motsvarat alla förväntningar och

öppnat dörrar för nya utvecklingsområden.

Sökord; lek, förskola, lärande, tillgänglig, likvärdig

4

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

2. Bakgrund

År 2017 bodde ca.9500 invånare i Älvkarleby kommun. Kommunens förskolor är delade

i tre geografiska områden med varsin förskolechef. Det fanns 467 förskolebarn,

fördelade på 9 förskolor, 25 avdelningar i åldrarna 1-5år. I kommunen arbetar en

specialpedagog övergripande i förskolans verksamhet.

Specialpedagog/ projektledare och förskolecheferna har sett förskolornas olika

förutsättningar, kompetens och förhållningssätt. Dessa olika förutsättningar skapade

skillnader för barn i behov av särskilt stöd. I vidare diskussion med chef för centrala

elevhälsan, såg vi ett gemensamt utvecklingsbehov i verksamheten: att lyfta åtgärder

från individ till grupp och organisation.

Kartläggning som grund för projektansökan, SIS-medel

Observation i lek, intervju med barn, förskollärare/barnskötare och vårdnadshavare

- Barnet efterfrågar inte själva delaktighet i lek

- Barnet blir inte i lika stor utsträckning efterfrågade att delta i lek som övriga

barn.

- Barnet blir sällan kvar längre stunder i någon aktivitet

- Barnets varierade förutsättningar för imitation av beteende, ljud eller rörelse

- Barnets varierade förutsättningar för uppmärksamhet och uthållighet

- Barnets kontakt med andra barn i leken blir ofta direkt och spontan

- Barnets kommunikation, samspel utgår och styrs ofta av eget behov

- Barnets varierade förutsättningar för självreglering

- Barnet visade bristande uppmärksamhetsfokus eller delad uppmärksamhet

- Pedagogen upplever ofta att barnet är nöjt och tillfreds i sin egen leksituation

Specialpedagogens sammanställning av uppdrag ur verksamhetens behov kunde

sammanställas enligt följande;

- delad uppmärksamhet (joint attention)

- perspektivtagning (theory of mind)

- samspel och sociala färdigheter

- tal, språk och kommunikation

Varför valde vi att fokusera på tillgänglig lek?

Vi vet att lek är viktigt för alla barns lärande och ger en möjlighet till att öva de

färdigheter barnet behöver för att utvecklas. Leken är en ständig process för alla barn,

den förändras, utvecklas och är sammansatt av olika funktioner och färdigheter. Barn

behöver stöd för att variera och utveckla sina lekar. Barn inom Neuropsykiatriska

funktionshinder (NPF)- området behöver medvetenhet och riktade insatser för att nå

målen enligt de styrdokument vi följer. När vi ger utrymme för leken så ger vi också

utrymme för lustfyllt lärande.

Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i

diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg säger:

– Arbetsgivare och skolor har fått ett större ansvar att arbeta förebyggande och

främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter.

www.do.se

5

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Enligt Läroplanen ska verksamheten utgå ifrån en helhetssyn på barnet och dess

behov. Verksamheten ska anpassas till alla barn, utifrån deras sociala, kognitiva,

emotionella och kommunikativa förmågor. För barnet innebär en förmåga att:

- Förstå vad andra ser och tänker - perspektivtagning

- Uthållighet och uppmärksamhet

- Hålla fast vid en roll eller en röd tråd över tid

- Låtsas och verklighet i leken, tyda och förstå leksignaler

- Imitera och observera

- Kommunicera och interagera i lek

- Tolka, uppfatta och omsätta fantasi och verklighet

- Turtagning i samspel och ömsesidighet

- Delad uppmärksamhet

För målgruppen innebar lek en stor utmaning och förutsättningarna i verksamheten

hade olika förutsättningar att möta barnets behov.

6

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

2.1 Syfte

Utifrån förskolans styrdokument, forskning, vetenskaplig grund har verksamheten sett

ett behov av att lyfta fram lekens betydelse. Med leken som verktyg, där inspiration,

motivation, samspel och kommunikation ger alla barn en grund för att främja det

livslånga lärandet.

Det övergripande syfte var att skapa förutsättningar, ge kunskap och metod för att möta

alla barn i leken.

2.2 Mål

1. Skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga barn på förskolorna i Älvkarleby

kommun, genom lust och nyfikenhet att lära genom lek. Att utvecklas utifrån sina

funktionsförutsättningar och främja det livslånga lärandet.

2. Öka kompetens, nyfikenhet och inspirera pedagogerna av lekens betydelse för

ett livslångt lärande genom lek som verktyg.

2.3 Målgrupp

Deltagarna i projektet har varit tio barn, 2–6 år inom NPF-området/autism, tolv

förskollärare och sju barnskötare (under projektets gång utbildades till19 leklotsar).

7

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

3. Genomförande

Under denna rubrik beskrivs varje delmoment.

I projektet har vi samarbetat med

- Speciella – Speciella lekgrupper är ett arbetssätt som är inspirerat av

Pamela Wolfbergs ”Integrated Playgroups”. Det är en metod, en ansats, att

arbeta med barn med autism, inkludering och lek.

- SPPO-Specialpedagoger online

Erbjuder skräddarsydd specialpedagogisk kompetens genom konsultation,

handledledning och utbildning online. Ett modernt, tidseffektivt och

miljösmart arbetssätt för att hitta styrkor och förenade insatser till en god

och hållbar utveckling för individ, grupp och organisation.

3.1 Översikt av projektets genomförande och ansvar

Vårterminen 2017

- Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet

Ansvarig; specialpedagog/ projektledare

- Barnets medverkan

Ansvarig; Specialpedagog och leklots

- Utbildning: Autism-Lek, för samtlig personal i förskolan

Ansvarig; Speciella

- Workshopsdag: Speciella lekgrupper

Ansvarig; Speciella

- Handledning riktad till leklotsar och specialpedagog

Ansvarig; Speciella

- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare

Ansvarig; SPPO

- Löpande återkoppling och utvärdering

Ansvarig; Projektledare och förskolechefer

Höstterminen 2017

- Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet

Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare

- Barnets medverkan

Ansvarig; Specialpedagog och leklots

- Utbildning: Autism-Lek, för nyanställd personal och vikarier

Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare

- Workshopsdag: Speciella lekgrupper

Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare

- Handledning riktad till leklotsar

Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare

- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare

Ansvarig; SPPO-Specialpedagoger Online

- Löpande återkoppling och utvärdering

Ansvarig; Projektledare och förskolechefer

8

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Vårterminen 2018

- Utvecklingsmöjligheter, inspiration och motivation i ett tillgänglighetsperspektiv

för samtliga leklotsar, förskolechefer och projektledare.

Ansvarig; SPPO- Specialpedagoger Online

- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare.

Ansvarig; SPPO- Specialpedagoger Online

- Handledning riktad till leklotsar.

Ansvarig; Specialpedagog

- Löpande återkoppling och utvärdering

Ansvarig; Projektledare och förskolechefer

3.2 Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet

Innan uppstart tillfrågades vårdnadshavare om barnets delaktighet i projektet: Att Lära

Leka- Att Leka Är Att Lära. De har under projektets gång fått möjlighet att ta del av

information och dokumentation.

3.3 Barnets medverkan

Med kartläggning som grund, vårdnadshavarens godkännande, leklotsarnas teoretiska

kunskap om AST samt metoden Speciella lekgrupp, skapades förutsättningar för det

enskilda barnet. Barnet förbereds genom tydliggörande pedagogik.

3.4 Utbildning: Autism - Lek

Projektet inleddes med en gemensam kompetenssatsning inom

autismspektrumtillstånd (AST) och lek för samtliga anställda i verksamheten. Berörda

vårdnadshavare erbjöds att delta vid detta tillfälle. Föreläsningen handlade om hur man

kan förstå barn med autism och vilka utmaningar de har i sin vardag. Hur man på olika

sätt kan stödja barnet i lek.

3.5 Workshopsdag: Speciella lekgrupper

Deltagarna, förskollärare/ barnskötare, introduceras i sitt uppdrag som leklots, genom

en halvdags fördjupade workshop. I workshopen fördjupar leklotsarna sig i den

autismspecifika kompetens som krävs för att arbeta med Speciella lekgrupper.

Deltagarna får en mer omfattande kunskap om leklotsarnas roll i lotsandet. Deras

uppgift är att uppmärksamma initiativ, guida och stötta både lek och barn, samt vara en

social tolk. I Speciella lekgrupper är barn initierande, det vill säga det är barnet som är

expert.

Litteratur i projektet:

Mentaliseringsboken, Per Wallroth (2010)

Rätt att Leka- Hur barn med autism kan erövra leken hemma, förskolan och

skolan. Maggie Dillner och Anna Löfgren (2013)

Speciella beskriver Speciella lekgrupper enligt följande:

I Speciella lekgrupper är leken det primära. Speciella lekgrupper består av fem barn: en

nybörjarlekare och fyra dragarbarn. Lekgruppen leds av två leklotsar. Nybörjarlekare är

det begrepp som används för barn med diagnos inom AST. Dragarbarn är det begrepp

som använda för de övriga barnen i lekgruppen. Vi arbetar med samma

gruppkonstellation under hela projekttiden. Det möjliggör den kontinuitet och den

igenkänning som nybörjarlekaren (AST) behöver. Leklotsarna följer barnens lust och

initiativ och finns tillgängliga för att stötta alla barn i leken. Det är leklotsarna som utgör

9

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

själva insatsen, de agerar sociala guider och stöttar barnen i kommunikation och

samspel samt uppmärksammar initiativ och tydliggör sammanhang - lotsande i lek. I

lekgruppen är leklotsen närvarande, lyssnar till barnen och möter upp på ett medvetet

sätt. I lekgruppen får alla leka utifrån sina egna förutsättningar, det vill säga där barnet

själv finner lust och glädje. Vid lekgruppstillfället är det en leklots som lotsar barnen,

den andra filmar sekvenser av leklotsens lotsande i leken.

Begreppet lekträning används i intensiv beteendeterapeutisk träning(IBT) vid autism, i

Speciella lekgrupper är det glädje, lust och motivation som är drivkraft.

Dessa bilder presenterar två exempel på tydliggörande pedagogik. När barnet får

halsband/ medlemskort ger det en tydlig signal att nu är det dags, ingången genom

kartongdörren skapar tydlig övergång och start till lek. Dörren ger en tydlig start och ett

tydligt avslut på leksituationen.

3.6 Handledning till leklotsar och specialpedagog/ projektledare

Leklotsarna får stöd och handledning i sin utvecklingsprocess. En handledningsgrupp

består av två par leklotsar (4st). Vid lekgruppstillfället är det en leklots som lotsar

barnen, den andra filmar sekvenser av leklotsens lotsande i leken.

I handledningsgruppen med handledare reflekterar och analyserar man sina insatser

och hur man på bästa sätt kan uppmärksamma initiativ, vara en social tolk och

tydliggöra sammanhang för barnet.

Specialpedagogen får stöd och handledning i sin utvecklingsprocess och nya roll som

handledare i Speciella lekgrupper. Blivande handledare ska ha deltagit på alla delar av

uppstarten tillsammans med Speciella. Under påbyggnaden, får handledaren själv stöd

av kursledaren i att starta upp Speciella lekgrupper. Behörig kompetens att utbilda, leda

workshop samt handleda leklotsar i Speciella lekgrupper.

3.7 Handledning till specialpedagog/ projektledare

Specialpedagogen får stöd och handledning i profession och processarbete i

projektledarrollen. Handledningen var behovsanpassad och hade syfte och mål i

projektet Att Lära Leka - Att Leka Är Att Lära. Vid varje handledningsavslut fanns en

tydlig struktur för reflektion och analys med nya utvecklingsområden. Ett av

utvecklingsområdena var att anpassa ett utvärderingsmaterial till barnen i Speciella

lekgrupper. En tillgänglig barnintervju, där barnen utifrån sina förutsättningar gav

verksamheten en bild av upplevelse, känsla och erfarenhet.

10

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Allt material, löpande anteckningar och inspelade handledningar fanns tillgänglig i vårt

gemensamma webbaserade arbetsrum under hela projekttiden. Handledningsprocesserna har tecknats i abonnemangsform månadsvis, med fyra online

handledningar per abonnemang.

Webbkamera och högtalare ingår i ett handledningsabonnemang och levereras innan

teknisk genomgång med SPPO It-tekniker, support.

3.7.1 Genomförda utvärderingar under projektets gång

Vi har använt metoder som intervju, enkät och observation.

- Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling

- Barnintervju och observation

- Speciella lekgrupp utvärdering

- Enkät riktad till kollegor i verksamheten

- Förskolechefer

3.7.1.1 Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling

Vårdnadshavarna erbjöds löpande återkoppling med leklotsarna.

Vid återkopplingstillfällena intervjuades vårdnadshavarna om förändring/ utveckling av

barnets förmågor, känslor och erfarenheter.

3.7.1.2 Barnintervju och observation

Barnintervju

En anpassad barnintervju framtagen i samarbete med SPPO för ökad delaktighet.

Barnintervjun bygger på fotografier av barnet, leklotsar, lekgrupp, lekmiljö och det

sammanhang barnet befinner sig i vid lektillfällen. Barnet får möjlighet att svara på

frågor utifrån egna förutsättningar och upplevelser genom att peka, benämna, ge

uttryck eller visa. Detta underlag skapar förutsättningar för leklotsarna att analysera och

reflektera kring framsteg och utveckling utifrån barnets upplevelse, känsla och

erfarenhet. (se bilaga 1.)

Observation

Genom att systematiskt iaktta lekgrupp och leksituation kan vi beskriva och delvis

förklara barnets beteende och reaktioner, dess sätt att tänka och reagera

känslomässigt.

3.7.1.3 Speciella lekgrupper utvärdering

Speciella lekgrupper utvärderas med en enkät framtagen av Speciella. Den belyser bl.a.

lotsarnas uppfattning av nybörjarlekarna, dragarbarnen och leklotsarnas egna insatser

och delaktighet. (se bilaga 2.)

3.7.1.4 Enkät till kollegor i verksamheten

Enkäten är framtagen av förskolechefer och projektledare ur ett

organisationsperspektiv, med syfte att ta del av upplevelser, reflektioner och tankar från

kollegor i verksamheten. (se bilaga 3.)

11

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

3.7.1.5 Förskolechefer Löpande återkoppling, analys med projektledare och förskolechefer, en gång/ månad.

Frågor ur organisation, verksamhet och projektperspektiv. Var är vi? Vart ska vi? Vad gör

vi? Hur blev det?

Vi har valt att utvärdera, analysera och utveckla arbetet under projektets gång med

hjälp av skolverkets kvalitetsarbete i praktiken.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken/vart-ska-vi/analys-1.224676

12

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

4. Analys och Tolkning 4.1 Utfall av förväntade effekter, utbildning och workshopsdagar

Genom utbildningsdagen fick samtliga anställda i verksamheten en gemensam start

och kompetensutveckling inom området autism och lek. En viktig start så väl för

projektet som för organisationens insyn och information om projektets syfte och mål.

Förskollärarnas/ barnskötarnas ”röster” citerade

- Utbildningen gav en tydlig start på projektet då alla i verksamheten fick

en gemensam grund

- Bra att få information om projektets syfte och mål

På workshopsdagen förbereddes leklotsarna för sitt uppdrag. Leklotsarna var

motiverade och inspirerade att komma igång med Speciella lekgrupper i sin

verksamhet.

Leklotsarnas ”röster” citerade

- Nu vill vi komma igång

- Känns verkligen spännande

- Hur ska det här gå?

4.2 Utfall av förväntade effekter, vårdnadshavare

Då vårdnadshavarna fick information och blev tillfrågade om barnets delaktighet i

projektet, så svarade alla utan tvekan ”Ja”.

En reflektion om samarbetets betydelse ur ett helhetsperspektiv för barnets utveckling

och lärande.

Vårdnadshavarna beskriver barnets utveckling genom iakttagelser och observation i

hemmet. Utvecklingsområden som ger sig i utryck så väl i vardagssituationer som i

sociala sammanhang tex. Barnet leker mera hemma och vill vara med och duka i köket.

Barn som blivit bjuden på sitt första kalas och, eller har haft en kompis hemma första

gången.

Vårdnadshavarnas ”röster” citerade

- Stor glädje över att barnet är en i gruppen.

- Idag får jag höra på gården och i hallen att barnet är saknat och

efterfrågat av kompisarna.

- Pedagogerna visar stort intresse och engagemang för deras barn

- De äldre syskonen har mera tålamod, barnet kan stanna upp och lyssna.

4.3 Utfall av förväntade effekter, barnintervju och observation

Samtliga barn i projektet reagerade positivt och igenkännande på fotografierna av

lärmiljön, lekgruppen och leklotsarna. Något barn stannar upp och tittar på sig själv

länge, andra lyser upp, pekar och uttrycker glädje. Med ord och handling uttrycker

barnet sin känsla. Leklotsen nämner barnens namn, barnet pekar och ger uttryck för

upplevelse och känsla genom mimik och ljud. Anpassningen i barnintervju gav alla barn

likvärdiga förutsättningar att ge uttryck för sina känslor och upplevelser. Detta gav en

ökad delaktighet och förståelse i verksamheten ur ett barnperspektiv.

13

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Barnens "röster" citerade

- Jag blir glad när jag leker

- Jag tänker på mina kompisar

- Jag får bestämma då vi leker

- Riktigt, bara så där riktigt. Riktigt är att leka med de stora barnen

- Han gillar jag

- Jag känner det bra i magen

- Nämner barnen vid namn

- Du tar upp tummarna för att du bestämmer

Observationens tolkning

Genom observationerna har leklotsarna utvecklat sitt sätt att tolka och uppfatta barnets

signaler, som kan vara subtila för ett otränat öga. Analysen och reflektionen av

observationerna har gett leklotsarna förutsättningar att ta del av barnets utveckling,

framsteg och sett betydelsen av sitt eget förhållningssätt och agerande.

Barnets signaler, gester, mimik och uttryck

- Barnet visar glädje och går till dörren, ställer sig att vänta när lekgruppen

skall börja

- Barnet stannar upp i sin rörelse, mera iakttagande

- Barnet låter högt och stampar men stannar kvar i lektillfället

- Barnet kan ta emot lotsning i leken

4.4 Utfall av förväntade effekter, Speciella lekgrupper utvärdering

4.4.1 Nybörjarlekarna

Alla nybörjarlekare har utvecklats inom samtliga områden; delad

uppmärksamhet (joint attention), perspektivtagning (theory of mind), samspel,

sociala färdigheter, tal, språk och kommunikation.

Inkludering och delaktighet är idag inte enbart enligt styrdokumenten, utan

något som våra nybörjarlekare får uppleva och erfara:

- Barnet accepterats som lekkamrat i gruppen

- Barnet tar initiativ och är engagerad

- Barnet har ökat sin vilja och intresse för samspel och kommunikation

- Barnet uttrycker glädje i samspel med andra barn

- Barnet ingår i ett socialt sammanhang och är saknad när barnet inte är

på förskolan

- Barnet väljer allt mer att vara med kompisar

- Barnet uttrycker glädje och förnöjsamhet i ett socialt sammanhang

- Barnet stannar kvar i leken trots att det inte blir som barnet vill, klarar av

att möta motgångar, ökad självreglering

- Barnet uppfattar andra barns uttryck för känslor, ökat perspektivtagande

- Barnet efterfrågar lekgruppen

14

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

4.4.2 Dragarbarnen

Barnen har vidgat sitt lekperspektiv, de bjuder in och tar emot ”nya” kamrater.

En ökad förståelse för olikheter och empati för varandra i gruppen, på

avdelningen och i förskolan. Gruppsammansättningar har vidgats i hela

verksamheten.

”Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.” Lpfö 98/16

- Barnets rädsla byts till mera förståelse för nybörjarlekaren

- Barnet tar initiativ och är engagerad

- Barnet uttrycker glädje i samspel med andra barn

- Barnet har fått ökad självkänsla och självförtroende

- Barnet har börjat avkoda leksignaler hos nybörjarlekaren

- Barnet efterfrågar lekgruppen

- Barnet har utvecklat större tolerans och acceptans för alla barn

- Barnets kompisrelationer på förskolan har vidgats

4.4.3 Delaktighet

Sammantaget kan vi se att arbetet med Speciella lekgrupper har lett till andra

samtal än tidigare. Nu läggs fokus på pedagogiska diskussioner kring leken.

Genom kollegialt reflekterande kring erfarenhet från lekgrupperna har

arbetslaget fått ett vidgat perspektiv på lekens betydelse. Några av arbetslagen

gav uttryck att en större trygghet hade utvecklats och skapade ett professionellt

samtalsklimat.

Leklotsarnas ”röster” citerade

- Vi i arbetslaget har blivit mera sammansvetsade, generösare med tid

- Lekgruppen och reflektionen har gett stor utveckling för barnen

- Reflekterar med kollegor vid avdelningsmöte, vikten av lekgrupp och

varför, har spridit sig

- Vi har visat film och förklarat, vilket gör att våra kollegor uttrycker

delaktighet och ökad förståelse för lekgruppens betydelse

4.4.4 Leklotsarna

Leklotsarna bekräftar en utveckling i sin profession och ökad kompetens inom

autismspektra. Leklotsarnas nyfikenhet för leken betydelse har vidgats och idag

ges leken en tillgänglighet och utrymme i vardagen. Analysen och reflektionen

har utvecklat ett perspektivtagande i sitt eget lärande och från individ till grupp

och organisation.

Leklotsarnas ”röster” citerade

- Jag önskar att hela förskolan kunde arbeta enligt principerna i Speciella

lekgrupper. Jag ser bara fördelar med detta arbetssätt.

- Film+ reflektion+ handledning= egen utveckling, en process för mig

- Analys, reflektion, ser nya saker och nyanser i barnets sätt att bli mer &

mer delaktig i leken.

- Vi diskuterar leken mycket mera nu.

- Vi har kommit varandra närmare i arbetslaget och jag har blivit mer

medveten vad jag gör och när.

- Jag har lärt känna barnet, ser förmågor och förutsättningar

15

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

4.5 Utfall av förväntade effekter, kollegor i verksamheten

Utifrån vår tolkning i enkätensvaren kunde vi utläsa önskan om en ökad delaktighet i

verksamheten under projektets gång. Verksamhetens övriga aktiviteter upplevdes

hamna i skymundan jämfört med leklotsarnas roller och uppdrag.

Några gav uttryck för åsikter som rörde praktiska lösningar och förbättringsmöjligheter i

vardagen. Majoriteten av svaren gav uttryck för positiva effekter på individ, grupp och

organisationsnivå.

Kollegornas ”röster” citerade

- Vi hann inte med övriga barn och deras aktiviteter

- Olika vikarier, stressigt och mer barn att ta hand om

- Barnen har älskat sin lekgrupp

- Vi har skapat andra lekgrupper

4.6 Utfall av förväntade effekter, handledning leklotsar

I handledningsprocessen skedde en synvända. Leklotsen framhöll sin egen utveckling,

vidgade perspektiv och sitt egna lärande. Det vill säga, skiftade fokus från barnet till det

egna lärandet och lotsandet.

Leklotsarnas ”röster” citerade vid projektets utvärdering

- Jag har andra ögon nu, leken tar plats på ett annat sätt och jag lotsar

leken och i verksamheten mer medvetet nu

- Leklotsarbetet är svårt att förklara, det måste upplevas

- Fast det många gånger har varit tungt och jobbigt, så ska man inte

glömma att det varit otroligt framgångsrikt och gett en utveckling för alla

som varit med

Leklotsarnas teoretiska kunskap, förhållningssätt och trygghet har gett förutsättningar i

verksamheten att möta barnen i lustfylld lek. Det strukturerade arbetssättet har gett

verksamheten förutsättningar att dela lekens glädje och lyfta dess betydelse. I

utvärderingen, framkom att processarbetet i lotsandet varit lärorikt, roligt och

inspirerande, men även krävande.

4.7 Utfall av förväntade effekter, handledning specialpedagog/ projektledare

Att ta del av egen handledning i ett utvecklande och förebyggande arbete har i min

specialpedagogroll betytt mycket. Betydelsen av att arbeta förebyggande, skapa

utrymme och struktur för analys och reflektion är avgörande för kvalitet och hållbarhet.

Jag har sett betydelsen av tydliga mål, som jag i min analys och reflektion kunnat

utvärdera, skapat en bild för fortsatt utvecklingsarbete. Handledningen har hjälpt mig

att inta rätt bemötande, fokusområde i olika situationer och professioner som det

inneburit då jag "suttit på två stolar". Det har även medfört att jag på ett bättre sätt har

kunnat hantera och minimera press och stress, behålla engagemang och nyfikenhet i

mitt uppdrag.

16

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

I min handledningsprocess har jag utvecklat mitt sätt att analysera. Att se metoden i

Speciella lekgrupper ur ett salutogent perspektiv. Ett perspektiv där tillgänglighet kan

implementeras i hela verksamheten. Det finns struktur, tydlighet, systematik och

kvalitetstänk så väl för individ, grupp och organisation. Jag ser att arbetssättet i

metoden skapar förutsättningar för lärande, så väl i den fysiska miljön, som i

pedagogisk och social. Detta är tillgänglighet och likvärdig utbildning!

https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/

17

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

I min projektledarroll har jag genom process och metodhandledning utvecklat ett

organisationsperspektiv. Det har för mig varit ett viktigt stöd för att förstå, se och

hantera det som sker i projektet, mötet med andra människor och arbeta förebyggande

i verksamheten.

I min projektledarroll har jag tydliggjort

Klart definierade projekt- och effektmål

Tidsbegränsat

Planerade aktiviteter, som är unika och inte återkommande

Avgränsad arbetsuppgift som inte ingår i ordinarie verksamhet

Omfattning

Bygger på en godkänd projektplan

Finansiering för projektet

För mig var det nödvändigt att tänka nytt då kompetensen jag sökte för denna

handledning inte fanns i min närhet. Även i styrdokument och en samhällsutveckling så

var det för mig viktigt att ta steget ut i en digitalisering och därmed ett samarbete med

SPPO. För den tekniska och webbaserade handledningen fanns en oro eftersom mina

kunskaper inom området var begränsade. Men med bra support och tekniska

förutsättningar, sitter jag idag vid datorn och kan ta del av handledningarna vart jag än

befinner mig. En möjlighet för tillgänglig kompetenshöjning och stöd i mitt arbete. Digital

handledning eller fjärrundervisning har hittills en mycket begränsad vetenskaplig

uppföljning. Men det ligger så väl i tiden för utveckling som i mitt uppdrag.

Specialpedagog/ projektledares ”röst” citerad

- Idag är ingenting omöjligt

- Hur skall detta gå, jag som har så lite kunskap kring internet och Skype

- Jag har i denna arbetsform sett fördelar, så väl ur ett tidseffektivt

perspektiv, miljövänligt som tillgängligt i mitt arbete i vardagen

18

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

4.8 Utfall av förväntade effekter, förskolechefer

Förskolecheferna har tagit del av dokumentation och deltagit vid utvärderingstillfällen

som visat att samtliga barn som deltagit i lekgrupperna.

Förskolecheferna ger uttryck för leklotsarnas utveckling i sin profession. De använder

ord och begrepp som de tidigare inte har använt sig av när de samtalar om barns lek.

Förskolecheferna ser att leklotsarna har utvecklat medvetenhet i lotsandet av barnet i

leken. Flertalet leklotsar är intresserade av att utveckla lekgrupp på egen hand. Det

finns en önskan om att fortsätta använda lekgrupper som metod i förskolan.

Några leklotsar har skapat förutsättningar och inspirerat andra kollegor att arbeta mer

aktivt och mer medvetet med lek, här ser verksamheten ett resultat av kollegialt

lärande.

I verksamheten ger metoden utrymme och förutsättningar för barnet att utveckla sina

förmågor på flera olika och mer avancerade sätt som bidrar till dess omvärldsutveckling

i enlighet med styrdokumenten.

Planering och upplägg har haft stor betydelse av tydliggörande av uppdrag,

förväntningar och effekter i verksamheten. Viktigt med delmål och långsiktiga mål där

årshjulet har varit till stor hjälp. En långsiktig och hållbar utveckling.

Förskolechefernas ”röster” citerade

- Vi har sett betydelsen av förankringsarbete för ett gott resultat.

- Vi ser att utvecklingsarbetet kan komma att vara av stor betydelse i

förankringsarbetet för ett hållbart och tillgängligt arbete

- Delge kollegor löpande information för att vidmakthålla deras nyfikenhet och

intresse för arbetet

- Det är viktigt att hitta kanaler för information, om det inte fungerar kommer

kollegor/personal lätt i kläm

- Pedagoger i vår verksamhet har ett omfattande uppdrag, där framförhållning och

planering är av stor betydelse och viktiga aspekter att väga in

19

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

5. Lärdomar och rekommendationer

Sammantaget har projektet skapat förutsättningar för en tillgänglig utbildning genom

lek för individ, grupp som organisation. Projektet har motsvarat alla förväntningar, men

även öppnat dörrar för nya utvecklingsområden.

Detta projekt bygger på ett förebyggande arbetssätt som skapar samsyn och delaktighet

med goda förutsättningar för ett kollegialt lärande i verksamheten.

Vi har sett betydelsen av att arbeta för gemensamma och utvärderingsbara mål i hela

organisationen.

Vi ser framsteg och utveckling för alla deltagare i projektet, små som stora. Vi är

övertygade om att metoden har skapat och gett alla deltagare tillgängliga

förutsättningar i lek. Vi kan trots detta inte bevisa att barnets utveckling och framsteg

enbart beror på Speciella lekgrupper, barn leker, lär och utvecklas individuellt. Men i

sammanställning av leklotsarnas utveckling och lärande kan vi dra klara slutsatser att

projektet bidragit till så väl professionell utveckling som kollegialt lärande.

Kriterier för en tillgänglig utbildning finns i metoden Speciella lekgrupper. Ett anpassat

arbetssätt i fysisk-, pedagogisk- och social-miljö som ger en likvärdig utbildning.

Vi saknade trots detta ett tillgängligt utvärderingsverktyg ur ett barnperspektiv. Många

gånger saknas dessutom tid, kunskap och verktyg för ett tillgängligt pedagogiskt samtal.

Med denna erfarenhet gavs det möjligheter att anpassa ett verktyg för att tillvara och

utveckla barns intressen, erfarenhet och upplevelse av verksamheten. Barnintervjun

gav leklotsarna dessa förutsättningar. Glädjen barnen förmedlar i intervjuerna kan man

inte missta sig på!

Som projektledare har jag fått många nya erfarenheter och insikter genom projektets

genomförande och rapportsammanställningen. Jag har på ett djupgående plan fått

möjlighet att analysera, reflektera varje delmoment i projektet, för att komma till

slutsats och resultat. En förutsättning för att se framgångar och utvecklingsområden, för

långsiktigt och hållbart arbete i förskolans verksamhet.

Utifrån det nya arbetssättet tillsammans med SPPO har digitaliseringens möjligheter

gett mig större frihet att utvecklas i tiden. Digitala möjligheter har gjort att omvärlden

blivit tillgänglig. Samarbetet med SPPO har gett förutsättningar att bli trygg i detta

arbetssätt.

Skolverkets ”röst” citerad

Därför behöver du vässa din digitala kompetens

Vi lever i en snabbt föränderlig värld med ökad digitalisering. Förskolan ska lägga

grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som krävs för att

leva och verka i ett modernt samhälle. Nu vi har fått ett nytt uppdrag att revidera

förskolans läroplan och där ingår även att skriva in digital kompetens. Förslaget

ska redovisas till regeringen i mars 2018.

20

Att

Lä

ra L

ek

a-A

tt L

ek

a Ä

r A

tt L

ära

|

20

18

-03

-02

Viktigt att tänka på

- Allt tar mycket längre tid än man beräknar

- Viktigt med god planering och förankringsarbete, före och under projektets gång

- Information till hela verksamheten, före och under projektets gång

- Betydelsen av ett väl genomfört projekt med samtliga nivåer involverade i

projektet

- Utvärdering i verksamheten för att se framgångsfaktorer och

utvecklingsområden, för individ, grupp och organisation

- Rapporten är en av de viktigaste delarna för att se framgångsfaktorer

- Rapporten är en av de mest krävande delarna om man inte har för vana att

analysera och sammanställa materialet i ett helhetsperspektiv

- Viktigt att rapportens analys, reflektion och resultat återkopplas till alla nivåer i

organisationen

6. Förteckning över bilagor

Bilaga 1. Barnintervju

Bilaga 2. Speciella lekgrupper utvärdering

Bilaga 3. Utvärdering kollegor i verksamheten

Nu börjar ett nytt kapitel;

Att sprida erfarenheterna av projektets framgång, så

väl till egen verksamhet som till andra verksamheter.

Att våga ta steget till utveckling och framgång.

Rina