Internetguide #8 Skriva f¶r webben

  • View
    221

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Internetguide #8 Skriva f¶r webben

  • Internetguide #8 Skriva fr webben

    Lotta Kempeinternetguider.se

  • I den hr guiden lr du dig

    Hur texter blir lsta p webben.

    Mlgruppsanpassa dina texter.

    Hur du vcker lsarnas intresse.

    Metoder fr att lyfta fram information.

    Skriva bra rubriker och ingresser.

    Konsten att skriva kortfattat.

    Producera text fr olika medier.

  • Frord 41. Hur vi lser p webben 5Fnga in lsaren 6Skumlsning och djupdykning 7Hittar sllan vad de sker 8Bara vart fjrde ord blir lst 9Aktiva och otliga 9Lsaren har makten 9S lser vi sidan 10Hgre lsmotstnd 10

    2. Mlgrupper vem vill du n? 12

    3. Rubriker som ger resultat 14Rubriken r en lnk till texten 15Var tydlig 15Rubriken mste leverera 16Siffror i rubriker 16Bra rubrikord 177 tips fr att skriva bttre rubriker 17Skmotoroptimering 18

    4. Skriva texter fr webben 19Ingress 20Faktaruta 21Mellanrubriker 22Fetstil 24Blankrad 25Ny tanke nytt stycke 26Indrag 27Punktlistor 27Undvik kursivt och understrykningar 28Radlngd 28

    Innehll

  • 5. Skriv kort men inte fr kort 29Konsten att skriva kortfattat 30Det viktigaste frst 31En objektiv ton 32Kllkritik 32Fler fel p webben 33Rtt struktur 34Bilder p webben 34Video med text 35Sociala medier 36Dubbelkolla dina webbtexter 37

    Kllor 39Fotnoter 39

  • 4

    FrordAtt skriva texter som ska publiceras p webben handlar om att de mste vara tydliga och presentera information p ett stt som lsaren kan ta till sig. Att tnka p lsaren i frsta hand gller frsts alla typer av texter, inte bara de som publiceras p webben. Vill du att andra ska lsa dina texter mste de ge ngonting till lsaren. Det viktiga r inte att skriva tillrckligt lnga eller tillrckligt korta texter, utan att allt i texten finns med av en anledning. Krngliga texter dr lsaren mste leta efter eller till och med gissa sig fram till information kommer inte att bli lsta.

    Idag r skillnaden mellan att skriva fr webben och fr tryckta medier inte s stor eftersom saker som publiceras i tryckt form ocks fr det mesta publiceras p webben, oavsett om det r tidningsartiklar eller andra typer av information. Det hr innebr att texterna oftast mste fungera bde i tryckt form och p webben. Idag r det kanske nnu viktigare att texterna fungerar p webben det r dr de flesta lsarna finns.

    P webben blir texter inte lsta p exakt samma stt. Framfr allt r det svrare att fnga lsarnas intresse. Lsarna r mycket otligare och texter som inte intresserar dem blir bortsorterade p ett par sekunder. ven nr lsarna tycker att texten verkar intressant s r de mycket mer bengna att g vidare om de inte hittar ngot som hller dem kvar.

    De flesta skummar igenom texten p jakt efter information och om den inte presenteras tydligt och p ett stt som fngar intresset hoppar lsaren ver till ngot annat.

    I den hr guiden gr vi igenom hur du med enkla medel kan frska anpassa dina texter fr webben. Lycka till och glm inte att stta lsaren i centrum!

  • 5

    1. Hur vi lser p webben

  • 6

    1. Hur vi lser p webben

    Vi lser snarare av nyckelord n all text p webben och de flesta lser inte mer n en femtedel av texten s det gller att fnga in lsaren snabbt och hlla kvar intresset, annars frsvinner lsarna snabbt.

    Fr att en text p webben ska bli lst mste den vara tydlig, enkel och med information som r ltt att ta till sig. Det gller frsts i alla sammanhang, inte bara nr man skriver fr webben. Men dr r det nnu viktigare: det r mycket lttare att frlora sina lsare p webben. Dr det r s nra till mer information finns alltid en stark bengenhet fr lsaren att klicka sig vidare och lmna din text bakom sig.

    De flesta lser inte hela texten, utan skannar av den efter nyckelord och intressant information. Blicken hoppar frn stlle till stlle i jakt p ngot intressant.

    Fr att en text ska bli lst fr den inte vara svr att hitta och den mste alltid ge lsaren ngot. Forskaren Jakob Nielsen uttrycker det som kostnaden fr och vinsten med texten. Det gller fr den som skriver att snka kostnaden, det vill sga att utforma texten s att den blir ltt fr lsaren att ta till sig genom att lgga in rtt nyckel ord s att den hamnar s bra som mjligt i webbskningar. Vinsten r vad lsaren fr ut av texten.

    Fnga in lsarenNielsen pratar ocks om olika typer av lsbarhet. En handlar om att gra formatet p texten s lttlst som mjligt genom bra kontrast, tillrckligt stor grad och typsnitt som r ltta att lsa. Tidigare ansgs s kallade sansserif typsnitt lttare att lsa p skrm, men idag r skrmarna tillrckligt bra fr att klara de flesta typer. Dr emot r fr snirkliga och handskriftsliknande typsnitt svrlsta och br undvikas.

    En annan typ av lsbarhet handlar om sjlva texten och hur lttlst den r. Det finns mnga olika stt att testa lsbarheten och i Sverige anvnds ofta Lsbarhetsindex, LIX, som utvecklades p 1960talet av pedagogikforskaren CarlHugo Bjrnsson. LIX mter hur lnga meningarna och orden i texten r och visar ungefr p vilken niv texten ligger. Du kan testa dina texter sjlv p www.lix.se. Den hr texten har ett lsbarhetsindex p 37 (under 30 r mycket lttlst och ver 60 mycket svr text).

    Den viktigaste skillnaden mellan att lsa p papper i en bok eller tidning och att lsa p dator, surfplatta eller mobil r att vi tenderar att skumma texten p jakt efter nyckelord, fakta och annat som

  • 7

    1. Hur vi lser p webben

    vcker intresset, istllet fr att vilja stanna kvar och lsa mer. Blicken hoppar frn stlle till stlle i jakt p ngot intressant. Om de hittar ngot av intresse kan de brja lsa noggrant, eftersom de hittade ngot lovande vid skumlsningen.

    Huvudsaken r frsts att ha en tillrckligt intressant text som ger lsarna den information eller upplevelse de vill ha. Fngas lsarens intresse kan de brja lsa mer noggrant. Det gr inte att skriva lnga och svrgenomtrngliga texter och tro att lsaren kommer att ta sig tid att lsa dem bara fr att den som skrivit anser att innehllet r viktigt. Det r ungefr som att ppna en affr men strunta i att ha en rejl skylt utanfr som talar om vad du sljer. P ntet r det nnu svrare: vad du n skriver om kan du rkna med att det finns mnga andra texter om samma mne. Varfr skulle ngon ta sig tid att kmpa sig igenom en lng och svr text. Om informationen r fr svrtillgnglig och svr att lsa r det enklare att hitta den p annat hll.

    Skumlsning och djupdykningven om lsarna skummar igenom sidorna r det inte sagt att de aldrig lser lngre och mer djupgende texter. Nr de vl har hittat en text som r tillrckligt intressant s kan de lsa lngre n vad de skulle ha gjort p papper. Detta r en av de viktigaste slutsatserna av det amerikanska Poynterinsitutets underskning Eyetrack07.

    I mnga fall r lsaren p jakt efter ngot specifikt och skumlser otligt tills han/hon hittar det som r intressant. Slutsatsen blir jag tar en snabb titt, hittar jag inget som verkar intressant s gr jag vidare. Det r det rimliga sttet att leta information om man har massvis att vlja p. Med andra ord: frst skumlser de fr att se om det finns ngot intressant. Drefter lser de eventuellt noga, om skumlsningen gav resultat. Man kan beskriva detta som att skumlsa och sedan dyka in i den text man valt.

    Men fr att fnga in lsaren krvs frst och frmst en bra rubrik. Det hr visas tydligt i en annan Eyetrackunderskning frn Poynterinstitutet som kom 2012. De som letar efter information p ntet tittar i genomsnitt p 18 artiklar innan de bestmmer sig fr vad de ska klicka p och i mnga fall tittar p ett antal rubriker flera gnger innan de klickar p en rubrik.

    Rapporten visar att ven om mnga lser artiklar de finner intressanta frn brjan till slut s stannar de i genomsnitt kvar p den frsta text de klickat p i 98 sekunder. Texter som inte lsts till slut verges i genomsnitt efter en dryg minut (78 sekunder). Du har allts inte s lng tid p dig att vertyga lsaren om att stanna kvar och lsa artikeln.

  • 8

    1. Hur vi lser p webben

    Poynterrapporten visar p tv typer av lsare: skannare och metodiska. Skannarna skumlser, medan de metodiska lser texter frn brjan till slut. Forskning har ocks visat att svagare lsare som r mer ovana vid text (cirka 13 procent av Sveriges befolkning1 se) ocks lser hela texten frn brjan, men att de oftare ger upp p vgen. Fast ven de metodiska vljer naturligtvis vilka texter de ska lsa. De bestmmer sig tidigare fr om en text r vrd att lsa i sin helhet, medan skannarna skumlser mer av sjlva texten innan de bestmmer sig. I slutnden lser bda grupperna ungefr lika mycket av en text.

    Nr det handlar om lsning p webben s visade Poynterstudien att det finns ungefr lika mnga skannare som metodiska lsare. Dremot var det betydligt vanligare med metodiska lsare nr folk lste vanliga papperstidningar. Tvrtemot vad man skulle kunna tro fanns det ingen skillnad mellan olika ldersgrupper: skannare var lika vanliga bland ldre lsare som bland yngre.

    Hittar sllan vad de skerDen som r ute p ntet och letar efter information hittar i genomsnitt ngot intressant p var femte webbsida som besks, det har forskare kommit fram till. Det innebr att 80 procent av de webbsidor som man surfar till r ointressanta. Detta prglar dina beskares frvntningar: innan de ens har sett din webbsida utgr de frn att den troligen r ointressant. Slutsatsen blir jag tar en snabb titt, hittar jag inget som verkar intressant s gr jag vidare. Det r det rimliga sttet att leta information om man har massvis med webbsidor att vlja bland, varav de flesta r ointressanta.

    Fr ngra r sedan hade forskarna en tumregel: om en beskare inte upptcker ngot intressant inom femtio sekunder frn det att hen kommit fram till en webbsida r det fr sent: hen gr vidare. Numera r det snarast frgan om trefyra sekunder i genomsnitt.

    Sjlvklart finns det undantag, beskare som r mycket intresserade och letar lnge. Tyvrr r de bara en liten minoritet, om din webbplats