Grisföretagaren nr. 9

SmågriSar

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES GRISFÖRETAGARE

NR. 9 • 25 oktobeR 2013 • PRIS 69:-

Faktorer Som påverkar överlevnaden

1-36.indd 2 2013-10-17 13:18

2 • Grisföretagaren nr 9, 2013

2-3.indd 1 2013-10-17 13:50

• 3Grisföretagaren nr 9, 2013

Ledare

Nu har vi mÖjligheteN att skapa ett nytt företags-klimat för svenskt lantbruk och inte gå vidare i gamla hjulspår med sifror baserat på 1986 års produktion. Det är många som blir väldigt förvånade när de får kännedom om att våra ibland så omdebatterade gårds-stöd baseras på en politik och en marknad som är 30 år gammal. Visst är det ett hett ämne att lyfta en sådan här fråga men det är den verklighet vi är i.

gruNdeN till vÅra idag gÄllaNde arealstÖd kom till efter avkastning i kilo spannmål per hektar och syf-tet var att ersätta den sänkning i pris som uppstod då marknaden satte priset istället för de då tidigare pris-förhandlingar som var mellan LRF (RLF) och sta-ten. Därefter har senare stöd som kopplats till enskilda driftsenheter (handjursbidrag mm) blivit frikoppla-de och med tiden lagts på de enskilda stödrätterna. I många fall fnns inte ens produktionen, tyvärr har djurproduktionen allt för ofta ersatts av en betesputs. Men dagens system har fortsatt med att premiera verk-samheten genom att betala ut stöd efter denna historis-ka produktion.

persoNligeN kÄNNs det vÄldigt omoderNt i ett mo-dernt företagande speciellt när vi idag vill få igång ett produktivt och modernt miljöanpassat lantbruk. Varför inte en gång för alla skrota ett gammalt sys-tem och låta de pengar som fnns att tillgå i systemet

aktivt verka i företag som vill expandera och ska-pa produktion och sysselsättning genom att utjäm-na dagens gårdsstöd? Vi vet att år 2050 ska vi produ-cera näst intill dubbelt så mycket mat som idag. Vi ser att produktionen i vårt land, speciellt inom animalie-sektorn minskar kraftigt. Våra grannländer Tyskland och Danmark som redan utjämnat stöden tar istället vara på möjligheten att expandera i en växande mark-nad. Vad är det som gör att vi tror att det bli bättre av att konservera vårt system i ytterligare 5 år och till och med kanske åter börja koppla stöd till vissa produk-tionsgrenar, vilket ger ännu större konkurrensskillna-der mellan företag i Sverige, när vi samtidigt strider för få samma konkurrensmöjligheter som övriga EU?

idag fiNNs det cirka 250 miljoNer kroNor som beta-las ut i före detta kopplade stöd. Därutöver fnns det 200 miljoner årligen i areal ersättning som landet går miste om, eftersom det fnns stödrätter som det idag inte fnns areal till. Dessa pengar skulle vi få hem till svenskt lantbruk om stödrättssystemet ändrades om. Hur skall man förklara för en idag aktiv ung företaga-re att det är det som min pappa producerade som idag ligger till grund för en stödrätt och det som du kanske ska producera ligger till grund för dina barns stödrät-ter om 30 år? Kan vi verkligen fortsätta blunda för det-ta idag?

Saknar debatten om ett nytt modernt landsbygdsprogram

Ingmar OlssonOrdförande Sveriges Grisföretagare

2-3.indd 2 2013-10-17 13:50


UTGÖDSLINGAR Stålbyggnader • Hydraulcylindrar

Tel 0435-44 07 60Ljungbyhedwww.lr-system.se

Cert fi erad enligt kravstandard

EN 1090-1:2009/AC:2010

FPC nr: 2296/CPD/720

MedverkandeEN TIDSKRIFT FRÅN

SVERIGES GRISFÖRETAGARE

Kommande nummerNr Utgivningsdag Sista materialdag för annonser10 22 nov 12 nov11 13 dec 3 dec

Ansvarig utgivare Stefan Ljungdahl [email protected] 019-16 61 34

Annonsering Mats Olson [email protected] 019-16 64 61

Elisabeth Merin [email protected] 019-16 64 66

Redaktion Stefan Ljungdahl [email protected] 019-16 61 34

Erik Brink [email protected] 0510-78 54 72

Ekonomi & Eva Santhesson-Ramnor Prenumeration [email protected] 019-16 61 32

Produktion & design Malin Strandli [email protected] 019-16 61 31

Claes Berggren [email protected] 019-16 61 33

Adress Grisföretagaren

C/O Jordbruksaktuellt Boställsvägen 4 702 27 Örebro

Telefon 019-16 61 30

Fax 019-16 61 45

Epost [email protected]

Web www.grisforetagaren.se

Tryck V-TAB Falkenberg

ISSN 2000-8333

Distribution PostenErik Brink

Jordbruksaktuellt

Emma Sonesson

Grisföretagaren

Lina Hidås

Svenska Pig

Monica Hansson

Nordic Genetics

Jørgen Lindahl

Distriktsveterinärerna

Per WallgrenHelle Ericsson

Unnerstad

Björn Bengtsson

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Gunnar Johansson

Svenska

Djurhälsovården

4-5.indd 1 2013-10-17 13:51


Innehåll

”Innan vi vet orsaken till diarrén är det svårt att sätta in relevanta åtgärder mot den.”

Jenny Larsson 15

3Ledare

16Smågrisuppfödning - öka överlevnaden

19Täckningsbidrag

för danska slaktgrisuppfödare

20Köttkontroll

Förslag till nya regler

22Avvänjning

- minimera problemen

24MSRA

SVA förklarar dilemmat

25Hampshire

Om rasen och exporten

29Hantera navelbråck

på bästa sätt

30Marknad

33Winpig -tipset

Generationsskifte och grisningsboxar på Alnarps grisdag 12

Sjunkande självförsörjningsgrad problem för krisberedskap 10

Anställda utbyter erfarenheter i Mälardalen 6

4-5.indd 2 2013-10-17 13:51


Gastät spannmålslagringhar bara fördelar

Inga torkningskostnader

Fosfor utnyttjas upp till 12% bättre

Gastät lagring höjer omsättbar energi

Stor arbetsbesparing, mindre damm

Tel: 0707-850042 • www.assentoftsilo.se

En vacker höstdag sam-lades ett glatt gäng på Brunnby Gård utanför Västerås för att delta i Mälardalens Grisföreta-gares medarbetarkurs. Temat för eftermiddagen var ÓAlla dessa diarrŽerÓ och på plats fanns 24 medarbetare från 17 olika gårdar.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

– Traditionen med träfar för anställda startade egentligen för mer än 10 år sedan av Jan Vallgårda, berättar Maria Ivarsson Schartau, anställd på Tå Gård och tilltänkt samordnare för träfarna.

Sedan starten har träffarna ägt rum med mer eller mindre kontinuitet och tanken

framöver är att genomföra tre till fyra träfar per år, samt eventuellt någon kortare resa eller något studiebesök.

– Målet är att tillfällena dels ska ge fortbildning, men en annan viktig uppgift är att skapa nätverk mellan anställda, säger Maria.

Ämnena på träfarna bestäms

efter förslag från deltagarna och kurserna fnansieras av respektive arbetsgivare. Svenska Pig hjälper mot en mindre avgift till med faktureringen.

– Med tanke på den goda

uppslutningen verkar det fnnas ett behov av den här typen av aktiviteter, konstaterar Maria.

Populära träffar för anställda

Maria Ivarsson Schartau.

Det var god uppslutning på Mälardalens Grisföretagares medarbetarkurs. foto: Emma SonESSon

6-7.indd 1 2013-10-17 13:52


Axel Sannö från Svenska Djurhälsovården gästade Mä-lardalens Grisföretagares medarbetarkurs och berät-tade på ett pedagogiskt och strukturerat sätt om olika diarréproblem inom grisuppfödning. Återkommande under föredraget var vikten av bra rutiner och god hy-gien.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

Föreläsningen tog i kronologisk ordning upp åkommor med diarrésymptom som grisar kan drabbas av vid olika åldrar. Axel berättade om problemens orsak och vad man kan göra åt saken, både i förebyggande syfte och vid konstaterad sjukdom.

RÅMjÖlkEn VikTiGGenomgången började med spädgrisproblemen klassisk spädgrisdiarré, tarmbrand och NNPD (New Neonatal Porcine Diarrhea, se även sidan 15).

– Se till att alla smågrisar får

råmjölk. Får de inte råmjölk är det meningslöst att vaccinera mot klassisk spädgrisdiarré eftersom antikropparna fnns i just råmjölken. Kullutjämna först efter att alla i kullen fått råmjölk, sa Axel.

Han berättade även om en dansk undersökning (se fgur) som visar att grisar med låg födelsevikt har en chans att klara sig bra bara de får rejält med råmjölk. Undersökningen visar också att grisar med hög födelsevikt har svårt att klara sig om de inte får råmjölk, även om

födelsevikten är till deras fördel.

Vidare berättade Axel om det rotavirus som stör tarmen så att den inte hinner ta upp näringsämnena ur mjölken, vilket kan ge den så kallade treveckorsdiarrén.

– Egentligen är inte treveckors diarrén så farlig i sig, men den kan ge sekundära,

allvarligare problem eftersom grisens allmäntillstånd är nedsatt, menade han.

MinSkA STRESSEn– Grundorsaken till avvänjningsdiarré är framförallt stress. Det är oundvikligt att grisen blir stressad vid avvänjning

Råmjölksrutiner engagerade både föreläsare och åhörare på medarbetarkursen. foto: Emma SonESSon

Alla dessa diarréer

Axel Sannö, Svenska Djurhälsovården.

Assistera vid grisning om det är:

�mer än 1 timme mellan den första och sjätte smågrisen

�mer än 2 timmar mellan den sjätte och tolfte smågrisen

�mer än 3 timmar mellan grisarna efter den tolfte smågrisen

6-7.indd 2 2013-10-17 13:52


Vad tar du med dig hem från utbildningsdagen?

eftersom den blir av med sin mamma, som varit en viktig värmekälla och en trygghet, den blir av med suggmjölken och eventuellt byter den även miljö, sa Axel.

Vid stress utsöndrar kroppen kortison som dämpar immunförsvaret. I och med foderbytet ändras tarmforan och oönskade bakterier får en chans att ta fäste i tarmen.

– Det viktigaste för att undvika avvänjningsdiarré är att dämpa stressen kring avvänjningen. Vänj grisen vid annat foder än suggmjölk redan från en veckas ålder och se till att det är minst 24 grader varmt där grisarna vistas, uppmanade Axel.

Problem hos stÖrre grisarBland tillväxtgrisarnas problem nämndes Lawsonia och ödemsjuka. Lawsonia är en bakterie som lever inuti cellerna och gör att den normala föryngringen av tarmslemhinnan uteblir. Lawsonia leder till permanenta tarmskador och sänkt näringsupptag. Ödemsjuka orsakas av en E. coli som producerar gift. Karaktäristiskt för en gris med ödemsjuka är bland annat att den skriker hest.

Till slaktgrisarnas magåkommor hör svindysenteri med dess blodblandade slemmiga diarré med små risgrynsliknande bitar av tarmslemhinna i. Den är inte är så vanlig nuförtiden i

Sverige, och Axel berättade att man arbetar för att få fram ett kontrollprogram för dysenteri.

En annan tarmbakterie som är ovanlig i Sverige och som vi har nolltolerans mot hos produktionsdjur är Salmonella.

– I många andra länder där Salmonella är vanligare bland djuren försöker man istället hantera problemet genom hygienåtgärder på slakterierna, berättade Axel.

Ytterligare problem som man

kan se på slaktgrisar är foderrelaterad diarré.

– Det kan handla om plötsliga foderbyten, för högt proteininnehåll eller att en gris helt enkelt föräter sig, sa Axel.

Återkommande uPPmaningarVikten av god hygien, bra rutiner och att alla grisar får råmjölk var återkommande genom hela Axels föredrag. Han gav även åhörarna riktlinjer för

när det kan vara lämpligt hjälpa suggan vid grisning så att grisningsförloppet inte blir för utdraget. Avslutningsvis gick han även igenom hur man genom en så kallad tvåstegsamma kan optimera ett redan bra produktionsresultat.

Enkätisabella lundgren, VissgÄrde, uPPsala

– För mig som inte sysslat med grisar så länge är det allmänbildande att få veta vad som ligger bakom diarréer, även om vi inte har så stora problem med det på min arbetsplats, säger Isabella Lundgren som arbetat på Vissgärde i snart ett år. På kommande träåar hoppas hon på att få lära sig mer om tips och tricks kring grisningsrutiner.

CeCilia klasson, lida gÅrd, enhÖrna

– Axels genomgång av diarréerna gav en strukturerad överblick av vad problemen beror på, vilka symptomen är och vad man kan göra åt saken, säger Cecilia Klasson som arbetar på Lida Gård.

– Dessutom har vi trevlig gemenskap inom gruppen och utbildningen är ett bra sätt att skaåa sig ett kontaktnät inom branschen, tycker Cecilia.

marit toll, tÅ gÅrd, VÄsterÅs

– Diskussionerna under eftermiddagen har varit bra och det är alltid nyttigt med erfarenhetsutbyte, säger Marit Toll från Tå Gård.

– På något sätt är det skönt att få veta att man inte är ensam om att ha problem ibland, tycker hon, och menar att det är bra att få bekräftelse på att man är på rätt väg när man arbetar med rutiner och förebyggande djurhälsovård.

Överlever

Överlever inte

Grisar med låg födelsevikt har en

chans att klara sig bra, bara de

får rejält med råmjölk.

En hög födelsevikt

garanterar inte överlevnad

om inte grisen fått råmjölk.

gr

aF

ik: M

aL

in S

tr

an

dL

i

råmjölk

Födelsevikt

8-9.indd 1 2013-10-17 13:57


Smart företagande

Låt våra robotar göra skitgörat!

www.envirologic.se

tips!

� Försäkra dig om att alla smågrisar får råmjölk.

� Se till att grisarna har ett gott allmäntillstånd och undvik stress. Då är de bättre rustade för en eventuell smitta.

� Var aldrig så nöjd med besättningens rutiner att du lutar dig tillbaka och blir passiv. Arbeta istället kontinuerligt med förbättringar.

� Föremål som ska desinfceras behöver först rengöras or-dentligt. Desinfceringsmedlet behöver verka på föremå-let i minst tio minuter.

Foto: SoFie Logardt

www.qgenetics.se•[email protected]

Tel:016-17 45 70

Det är bättre att köra Svenskt av senaste modell och prestanda än att köra en

”uppskrämd” DAF

Det senaste årets avelsframsteg i Nordic Genetics är rekordstora, vilket innebär

Quality Genetics har även Sveriges bredaste sortiment på semindoser och

ett bra utbud av livsvin

Kontakta Quality Genetics för bästa lönsamhet i din produktion.

Ökat kullresultat

Minskad foderförbrukning

Högre köttprocent

Utmärkt exteriör

Ökad lönsamhet - betyder 30 kr per slaktgris

8-9.indd 2 2013-10-17 13:57


vatten innebär stora utveck-lingsmöjligheter för en ökad jordbruksproduktion. Trots detta är utvecklingen i viktiga delar av svensk primärproduk-tion vikande.”

– Det vore klädsamt om re-gering och riksdag mot bak-grund av beredskapsskäl sat-te upp något mål för svenskt jordbruk utöver att det ska vara ”konkurrenskraftigt”, vil-ket det dessutom inte är. Staten borde naturligtvis kompense-ra lantbrukarna för kostnads-fördyrande särregler som skil-jer svenska förhållanden från EU:s gemensamma politik, menar Lindgren och nämner som exempel att Storbritan-nien har ett uttryckligt förbud mot inhemska pålagor utöver EU-reglerna.

– Jordbrukets konkurrens-kraft och önskan om en levan-de landsbygd är viktiga frå-gor, säger Cecilia Widegren som menar att alliansreger-ingen har gjort en hel del för att göra det billigare för svens-ka lantbrukare. Hon näm-ner som exempel suggpengen, sänkt slakteriavgift, avskaf-fad handelsgödselskatt och strävan mot regelförenkling-ar. Hon hänvisar även till ovan nämnda utredning som en del i arbetet för ökad konkurrens-kraft för svenska lantbrukare.

– Det är även viktigt att Sve-rige är en pådrivande kraft för att reformera EU:s jordbruks-politik och göra den mer mark-nadsorienterad. Vi har fortsatt mer att göra för att förbättra konkurrenskraften, men vi tror på svensk livsmedelsproduktion, slår hon fast.

Oenighet i ansvarsfrÅgan– Man måste hitta en balans mellan kostnader för förbere-delser inför ett eventuellt kris-läge å ena sidan och nyttan med det å andra sidan, säger Lind-gren som tycker att någon stat-lig myndighet bör ges ett samlat ansvar för vår försörjningsbe-redskap.

Han menar att det även handlar om att informera invå-narna om hur livsmedelsförsörj-ningen går till i händelse av kris.

– Staten bör ge ökade upp-dragsmedel för information till allmänheten och ställa mer pre-ciserade krav på kommunerna att ta med försörjningsfrågor-na i sitt geografska områdesan-svar, tycker han.

Widegren ser inte samma problematik med ansvarsfrågan som Lindgren.

– När det gäller krishante-ring i Sverige gäller ansvars-principen, vilket innebär att den myndighet som bedriver en verksamhet under normala

sveriges beredskap vad gäller livsmedelsförsörj-ning i händelse av ett avstängt krisläge är un-dermålig enligt sven Lindgren, förbundsord-förande i Civilförsvarsför-bundet. han menar dock att det fnns stora möjlig-heter att förbättra läget och uppmanar såväl poli-tiker som enskilda med-borgare att ta sitt ansvar.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

Den svenska självförsörjning-en av livsmedel är sjunkan-de. Vare sig EU:s eller Sveriges jordbrukspolitik säkrar helt och hållet vår livsmedelsförsörj-ning i händelse av kris och be-redskapslagren är avskafade. I direktiven till den påbörjade ut-redningen ”Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och träd-gårdsproduktion” fnns sårbar-hetsaspekten inte med. Den säger heller inget om själv-försörjningsgrad eller mål för det svenska jordbruket, nå-got som Sven Lindgren är kritisk till. Som statsvetare, förbundsordförande i Civil-försvarsförbundet samt i Hus-hållningssällskapens Förbund menar han att Sveriges poli-tiker inte tar den sjunkande

självförsörjningsgraden på all-var.

– Inget annat land har haft en så kraftigt sjunkande självför-sörjningsgrad som Sverige de senaste åren, konstaterar han.

sOLidaritetsfÖrkLaringCecilia Widegren, moderat riksdagspolitiker och vice ord-förande i försvarsutskottet hål-ler med om att diskussionen om självförsörjning, framförallt med tanke på klimatföränd-ringarna, är en viktig framtids-fråga. Hon tycker dock tvärte-mot Lindgren att Sverige har en tillfredsställande självförsörj-ningsgrad.

– Sveriges jordbrukspolitik ligger på EU-nivå och om man ser på EU:s samlade resurser har unionen, inklusive Sverige, en bra självförsörjningsgrad, sä-ger Widegren.

– Det görs också kontinuer-liga bedömningar av tillgång-en på livsmedel både på EU-nivå och i Sverige på längre sikt. Medlemsstaterna i EU har undertecknat en solidari-tetsförklaring där det sägs att medlemsstaterna ska hjälpa var-andra i händelse av katastrofer.

MarknadsOrienterad jOrdbrukspOLitik Konkurrenskraftsutredningen säger att ”de naturliga förut-sättningarna i kombination med god tillgång på mark och

Sjunkande självförsörjningsgrad

Sven Lindgren, statsvetare och förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet och i Hushållningssällskapens förbund.

Cecilia Widegren, moderat riksdagspolitiker och vice ordförande i försvarsutskottet.

Grisgård till salu Helintegrerad produktion 28 suggor X 11 grupper

Mer info: www.damparp.se Magnus Karlsson Dämparp, 578 95 Flisby 070-691 14 11 [email protected]

10-11.indd 1 2013-10-17 14:01


• Möjliggör avancerad blandning av många komponenter• Enkelt handhavande med pekskärm

FoderstyrningMAFA FODERSTYRNING

Tel 0431-44 52 60 • [email protected]

För mer info, besök oss på; www.mafa.se

Du har väl inte missat att vi anordnar kostnadsfria kurser i - säker och smärtfri kastration

www.svdhv.se

För anmälan och mer information

södra Sverige

Lena Hjorth 046-32 58 80

[email protected]

övriga Sverige

Ulrika Andersson 013-24 48 45

[email protected]

Foto: Marie Sterning, SLU

Kursen är ett krav för att du själv ska få lokalbedöva dina grisar vid kastration.

förhållanden även har ansvar i en krissituation. Fördelen med det är att den aktören som har störst kompetens har ett långt-gående ansvar för planering och

hantering av kriser, menar Wi-degren.

– Olika myndigheter har oli-ka ansvar och mycket kan klaras genom samverkan, men faktum

kvarstår: det fnns ingen statlig myndighet med ett samlat an-svar och vid en försörjnings-kris måste den enskilde klara sig själv, konstaterar Lindgren,

som själv har en veckas reserv-förråd av mat hemma.

hot mot beredskap vid krislägesveriges beredskap vid krisläge i nuläget:

� Sverige är självförsör-jande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.

� Sedan inträdet i EU fnns

inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.

�De enskilda hushållens livsmedelslager beräk-nas räcka mellan tre och tolv dagar.

� Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livs-medelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.

�om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.

�om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importe-rar, slut efter tio till tolv dagar

tips!

Gå in på www.civil.se för att skaffa dig kunskap om vad du som enskild medborgare kan göra för att säkra familjens livsmedelsförsörjning i händelse av kris!

10-11.indd 2 2013-10-17 14:00


Svenska Avelspoolen AB, Vasagatan 29, 541 31 Skövde tel 0500-48 30 65, fax 0500-48 33 70

Samarbete för framgång

KÖR DU FÖRRFÖRRA ÅRETS

MODELL ÄNNU?

DAGS ATT BYTA TILL LYDIA!

Jovisst, Volvo 740 var en riktigt bra bil. Pålitlig, rymlig, säker och snål. För sin tid! Du kanske tycker den räcker bra ännu, men det har faktiskt hänt en hel del sedan dess. Priset för att byta upp dig till årets modell uppvägs lätt av överlägsna egenskaper och lägre drifkostna-der. Och detsamma gäller dina livjur. Att avstå från de senaste avelsframstegen är helt enkelt ingen bra affär ens på kort sikt. Nöj dig inte med mindre än det bästa för din produktion och byt upp dig till Lydia – det tjänar du på!Ring vårt livdjurskontor på 0500-48 30 65 och beställ redan idag!

FLER MER SPAR ÖKAD GRISAR KÖTT TID LÖNSAMHET

Den 10 oktober arrangerades traditionsenligt Alnarps Grisdag. Förmiddagen ägnades åt generationsskifte och eftermiddagen åt lösgående kontra fxerad grisning. På frågan vilka lantmästarstudenter som tänkte sig en framtid som grisföretagare räckte en handfull upp handen.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

Grisdagen arrangeras av Skå-nes och Blekinges Grisprodu-center i samarbete med Partner-skap Alnarp och Institutionen för Biosystem och Teknologi. Nytt för i år var att LRF Skåne var medarrangör på förmidda-gens program. Moderator under dagen var Mattias Espert, ord-förande i Skånes och Blekinges Grisproducenter.

100 miljArDer byter ÄGAreIngvar Karlsson från Länsför-säkringar Skåne inledde med att berätta om sina erfarenhe-ter av generationsskifte. Snitt-åldern på personer som är verksamma inom skogs- och lantbruk är relativt hög.

– Det fnns tyvärr en tendens inom branschen att man skju-ter upp generationsskiften. De närmaste fem till tio åren kom-mer därför skogs- och lant-bruksverksamheter till ett vär-de av uppemot 100 miljarder att byta ägare, både i form av ge-nerationsskifte inom familjen, men även via försäljning på den öppna marknaden, sa Ingvar.

– I samma stund som man tänker tanken på att sluta som företagare tappar man det nöd-vändiga engagemanget och glö-den. Då måste man sälja, kon-staterade Ingvar.

Ingvars känsla var att det blir allt vanligare att man ser sig

om efter köpare utanför släk-ten när man bestämt sig för att sälja sin gård. Det ställer dock ökade krav på analys och do-kumentation eftersom det inte f inns någon ”nedärvd kun-skap” om verksamheten. Köpa-ren har undersökningsplikt, det vill säga det fnns inget konsu-mentskydd som täcker upp vid missnöje i efterhand. Därför är det otroligt viktigt att ta reda på alla fakta om verksamheten innan man bestämmer sig för att köpa.

KÖP eller GÅvAGenerellt sett gäller att köp är fördelaktigt om det är en verk-samhet som genererar peng-ar, medan gåva är mer fördelak-tigt om det är en mindre lönsam verksamhet.

– Tyvärr är gåva ganska van-ligt inom lantbruk. Ofta kan en kombination av gåva och köp dock vara lämpligt, men det kräver att man har åera oli-ka fastighetsbeteckningar. Man måste räkna på det från fall till fall, sa Ingvar.

PersonliGA eGensKAPerSom banktjänsteman ser Ing-var mycket till den personliga lämpligheten när han får för-frågningar om fnansiering av lantbruksfastigheter. Den po-tentielle låntagaren måste kun-na svara på kritiska frågor kring varför hen vill köpa.

– Visa att du har en afärsplan, en kalkyl och att du har analy-serat verksamheten. Det är bra med referenser från till exempel tidigare arbetsgivare. Sälj in af-färsidén till banken, uppmana-de han.

Ett problem med grisbran-schen som uppstått på senare år är att det är näst intill omöj-ligt att göra en realistisk kal-kyl eftersom både grispriser och foder priser svänger väldigt mycket.

– Kanske bör man i det lä-get ta hjälp av de termins-

Engagerande ä

12-13.indd 1 2013-10-17 14:01


ämnen på Alnarps Grisdag

säkringsverktyg som fnns på marknaden för att jämna ut prissvängningarna, tipsade Ingvar Karlsson.

Han tipsade även om att vid nybyggnation inte bygga gris-stallet precis invid gårdscentrat. Bygger man en bit bort är det enklare att stycka av vilket gör fastigheten mer säljbar.

Trots de ekonomiska svårig-heter som grisbranschen brot-tas med var han ändå positivt inställd.

– Det fnns möjligheter att tjäna pengar på grisar för jag ser företag som gör det, konstatera-de han.

lycKAt FÖretAGsFÖrvÄrv

Nästföljande pass stod Kjell Nilsson och Per-Göran Sig-fridsson för. De delgav åhörar-na en solskenshistoria när de berättade om hur Per-Göran stegvis under åera års tid för-värvade stora delar av Kjells gård och företag.

Kjell fck år 2000 reda på att hans lungkapacitet var nedsatt till följd av dålig arbetsmiljö. Han började då fundera på att sälja sin verksamhet som bestod av 140 suggor integrerat, 160 hektar skog samt 24 hektar åker. Hans son är intresserad av mu-sik och ville inte ta över verk-samheten.

Samtidigt någon mil bort funderade Per-Göran över hur han skulle kunna utveckla sin föräldragård alternativt köpa en annan gård med verksam-het som han kunde försörja sig på. Både Per-Göran och Kjell var öppna med sina tankar och

berättade om det, bland annat för en bankman, som till sist blev den som sammanförde de två.

– Vi träfades i Kjells kök över en kopp kafe och en ostmacka och kände direkt att personke-min stämde, berättade Per-Gö-ran.

FÖrst motorn,

seDAn chAssit

Samarbetet började med att Per-Göran blev anställd hos Kjell i juli 2002.

– Det var ett bra sätt att få lära känna varandra och försäkra sig om att personkemin var rätt, menade Kjell.

Därefter köpte Per-Göran stegvis Kjells gård, med undan-tag för skogen och ett bostads-hus. I januari 2010 var hela af-fären färdig.

– Jag köpte först motorn till verksamheten; grisarna och en del inventarier. Sedan köpte jag chassit; byggnader, inventarier och mark, berättade Per-Göran.

För Kjells del har det varit

skönt med en successiv avvänj-ning från verksamheten.

Våga fråga, ta råd och var ly-hörd för varandras framtidsvi-sioner är de bådas råd till den som vill genomföra något lik-nande.

– Vill man så hittar man lös-ningar, vill man inte så hit-tar man problem, konstaterade Kjell.

ÖKAD DjurvÄlFÄrD

Efter lunchen berättade Gun-nar Johansson från Svenska Djurhälsovården om förslaget till omsorgsprogram*.

– Under perioden 2004 till 2011 har Sverige legat ganska still på antalet avvanda smågri-sar per årssugga. Antalet levan-de födda har under samma tids-period ökat med ungefär en gris per kull. Vi måste få åer små-grisar att överleva, sa Gunnar.

Från publiken frågades det om det inte är risk för att konsu-menter kan tycka att omsorgs-programmet är ett steg bakåt med avseende på djurvälfärden.

– Det är precis tvärtom. Om-sorgsprogrammet är tänkt att ge ökad djurvälfärd, svarade Gunnar.

DAnmArK sneGlAr

PÅ lÖs GrisninG

Därefter redogjorde Vivi Aa-restrup Moustsen från

Ingvar Karlsson, Länsförsäk-ringar Skåne delgav åhörarna sina erfarenheter av ägarskifte på lantbruksföretag.

”Visa att du har en affärsplan, en kalkyl och att du har analyserat verksamheten.”

– Inte en enda gång har vi höjt rösten mot varandra, sa Kjell Nilsson och Per-Göran Sigfridsson när de berättade sin solskenshistoria om hur Per-Göran stegvis tagit över Kjells företag. Foto: Emma SonESSon

12-13.indd 2 2013-10-17 14:01


-en järnberikad torvprodukt som ger sunda smörgåsar

gr

isto

rw

50L

®

gr

isto

rw

50L

®

SÖDRA ÅRHULTS TORV285 91 MARKARYD

0433-161 13

Ger sunda smågrisar.

Innehåller järn, koppar, mangan och zink.

Är mycket konkurrens-kraftig.

Finns hos välsorterade foderhandlare.

gristorw®

danska Videncenter for Svi-neproduktion (VSP) för deras försök med grisningsboxar för lösgående grisning. Om 8-10 år vill branschen i Danmark att tio procent av suggorna grisar löst. VSP har därför utvecklat en grisningsbox som de kallar för SWOP (Sow Welfare and Pig-let protection). I SWOP box-en fnns möjlighet att alternera mellan fxerad och lös grisning.

– Det är helt avgörande att stallinredningen främjar en produktion som står sig i kon-kurrensen, eftersom en stor del av Danmarks produktion ex-porteras, sa Vivi.

Därför utvärderas nu lös-gående grisning i besättning-ar som har både SWOP boxar och traditionella danska boxar där suggorna är fxerade under grisning och hela digivningspe-rioden. Man har inte hittat någ-ra skillnader hittills på antalet dödfödda grisar eller längden på grisningsförloppet mellan boxtyperna. Däremot är små-grisdödligheten högre de första

fyra dagarna om suggan är lös.– Vissa suggor i boxarna med

lösgående grisning produce-rar i nivå med suggorna som är fxerade, men en större andel lösa suggor hade två eller fe-ra döda kultingar de första fyra dagarna efter grisning, berätta-de Vivi.

Vivis tips till den som vill bygga grisningsstall är att noga tänka igenom vad man vill att boxen ska fungera till och att fokusera på att de arbetsmo-ment som utförs ofta ska kunna göras enkelt.

SmÅgriSHÖrNaN viktig

Sist men inte minst berättade Örjan Bertilsson från Persgård utanför Varberg om sina erfa-renheter av smågrisuppfödning i boxar för lösgående grisning. Örjan har byggt ett väl genom-tänkt stall och arbetar med strikta rutiner.

– Avgörande för smågrisöver-levnaden är att klimatet i små-grishörnan är optimalt och att man lär kultingarna hitta dit

genom att stänga in dem där vid ett par tillfällen efter grisning-en, menade Örjan.

Han var även väldigt nöjd med de låga väggarna i hans grisningsboxar.

– Suggorna ser varandra och vad som händer i avdelningen vilket gör att de är väldigt lug-na, sa han.

Örjan hade ett solklart recept för framgång.

– Tro på det du gör och lägg mycket tid vid grisningen, upp-manade han.

*Läs mer om förslaget till om-sorgsprogram i Grisföretagaren nummer 6 2013.

”Avgörande för smågrisöverlevnaden är att klimatet i smågrishörnan är optimalt och att man lär kultingarna hitta dit”

Gunnar Johansson, Örjan Bertilsson pch Vivi Aarestrup Moustsen höll föredrag på Alnarps Grisdag.

14-15.indd 1 2013-10-17 14:02


Under det senaste årtiondet har man inom smågrisuppfödningen brottats med en ny slags diarré, NNPD. Hittills är orsaken till problematiken okänd, men på Sveriges lantbruks universitet (SLU) arbetar man intensivt med saken och nu har man gjort intressanta iakttagelser på obducerade smågrisar.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

Den nya diarrésjukdomen som ses både ute i Europa och i Sverige har kommit att kallas NNPD som står för New Neo-natal Porcine Diarrhoea, vil-ket är ett talande namn efter-som det betyder just ”ny diarré på nyfödda grisar”. Drabbade kullar får en gul, tunnfytan-de avföring mycket snart efter födseln. Andelen kullar som in-sjuknar i en grisningsomgång varierar mellan besättningar. I vissa besättningar är gyltkul-larna värst drabbade. Likaså va-rierar efekten av antibiotikabe-handling.

OmfattaNDe

UNDerSÖkNiNgar

Orsaken till diarrén är ännu okänd, men på SLU forskar doktoranden Jenny Larsson på ämnet i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Svenska Djurhälsovården.

– Innan vi vet orsaken till diarrén är det svårt att sätta in relevanta åtgärder mot den. Därför är steg ett inom projek-tet att hitta upphovet till pro-blemen, berättar Jenny.

Man har obducerat 50 grisar med och 20 grisar utan diarré från tio besättningar med NNPD. Hos 60 procent av de

sjuka smågrisarna från sex av besättningarna har man hittat grampositiva bakterier som sit-ter fast på slemhinnan i tunn-tarmen. Bakterierna är av arten Enterococcus hirae och i många fall ses även lindriga skador på tarmslemhinnan.

fLera faktOrer?

– Det som gör fyndet intressant är att förändringen endast ses hos de sjuka grisarna och i fera av besättningarna, säger Jenny.

Hon är försiktigt optimistisk, men betonar samtidigt att man ännu inte vet om det är rätt bak-terie man hittat, hur den i såda-na fall framkallar diarré och om den är ensam om att orsaka pro-blemen eller om det fnns fera andra faktorer som är inblan-dade.

Forskningen för att fnna en utväg från NNPD-problemati-ken fortsätter på SLU. Det på-går forskning inom ämnet även i andra länder, men Sverige be-fnner sig i frontlinjen på områ-det just nu.

FramgŒngsrik kamp mot spŠdgrisdiarrŽ pŒ SLU

Spädgris med tunn, gulaktig diarré som är typiskt vid NNPD. Foto: Claes FellstrÖm

Jenny Larsson doktorerar på SLU inom ämnet NNPD. Foto: slU

14-15.indd 2 2013-10-17 14:02


Inom de första dagarna efter grisning, förloras mycket pengar i många grisningsstallar. Dödlig-heten kan vara hög och särskilt de minsta grisar-na kan fara illa så till den grad att dom inte uppnår full vikt vid eller överhu-vudtaget klarar avvänj-ningen.

JØrgen LindahL

Överveterinär, Distriktsveterinärerna

VIktDen viktigaste faktorn bakom ökad dödlighet hos den enskilda grisen är födelsevikten. I fgur 1 kan du se sambandet mellan födelsevikt och dödlighet. Därför är det också viktigt att ta särskilt väl hand om de minsta i kullen, även om det kan vara svårt. Möjligheterna för att öka födselsvikten hos smågrisarna via fodret till suggorna är begränsade, men beror mycket på vilken foderstrategi som används. Om du ger grundfodergiva genom hela dräktighetsperioden kan födselsevikten ökas genom att ge 1215 MJ OE extra per sugga och dag tre till fyra veckor före grisning. Om du redan ger extra foder för hullkorrigering tidigare under dräktigheten har ytterligare foder ingen efekt på smågrisarnas födelsevikt. Små och svagfödda grisar kan också ses vid

olika problem med infektioner (till exempel PPV, PCV2, leptospiros) och då är det oftast i gyltkullar.

RÅmjÖlkSpädgrisarna föds utan energireserver och därför är det mycket viktigt att de snabbt kommer till juvret på suggan. Inom få timmar har de annars förlorat så mycket energi att de inte längre orkar dia. Bristande energi gör att grisen blir liggande vid suggan eller någon annanstans i grisningsboxen, de reagerar för långsamt och risken för att de ska bli klämda är mycket hög. Råmjölken är också livs viktig för att ge grisen

antikroppar mot sjukdom. Utan råmjölk överlever grisen inte. Råmjölk från egen mamma är troligen bäst, men om det inte är möjligt är det viktigt att grisen får råmjölk från en annan sugga, helst en äldre. Kom ihåg att grisen inte ska få annat att dricka eller äta innan den har fått råmjölk. Andra näringsämnen än vatten blockerar upptaget av de livsviktiga råmjölksantikropparna. Det fnns många olika produkter till nyfödda, men ingen av dessa innehåller de livsviktiga antikropparna. Om du tar hand om grisarna på ett bra sätt för övrigt har dessa produkter sannolikt ingen efekt på spädgrisdödligheten.

Vatten och eneRgIHelt nyfödda grisar kan och vill dricka vatten. Det är mycket viktigt att de har den möjligheten, särskilt i de fall då man kan se antydan till diarré. Lite socker i vattnet (inte mer än 3040 gram per liter) ger också tillskott av energi. Dessutom smakar det bra vilket lockar till ökat upptag. Olika typer av saltbalans rekommenderas inte till nyfödda smågrisar då de innehåller fera olika salter med en högre koncentration än blodets. Då suggans mjölk också innehåller salt och annat i en koncentration som ligger lite över blodets, fnns risk att

100

80

60

40

20

0

0,5 0,7 0,9 1,1 1,3 1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5

Dödlighet, %

Födelsevikt, kilo

Figur 1. Sambandet mellan födelsevikt och dödlighet. KÄlla: Flemming Thorup, VSp

Den första veckan – vilka g

16-17.indd 1 2013-10-17 14:03


Ge dinaspädgrisaren bra starti livet

Järndextrankomplex 200 mg/ml

Apoteket Trollet0520-520 892Apovet - 0774 4214 00Djurapoteket Eskilstuna010-447 57 00Kronans Droghandel 0771-612 612(Hörby - Kalmar/Giraffen -Tranås -Värnamo - Vännäs)

Vetap - 0771-212400

Förpackning: 10 x 100 mlFlorettgatan 29 C, 2. vån

254 67 Helsingborg076-7834810

E-mail: [email protected]

SPC

: 201

1-12

-01Vid köp från ett annat apotek, vänligen

sänd ett mail till [email protected] för att få en GRATIS SPRUTA - angenamn, adress samt det apotek där duköper järn i mailet

Konkurrenskraftigt pris Se

FAS

S V

ET

GRATIS SPRUTA

grisar överlever?

saltbalans leder till att grisen belastas onödigt i stället för att få tillräckligt med vatten för att uppräthålla en normal elektrolytbalans i kroppen.

Kom alltid ihåg att hålla hög

hygien när du ger vatten eller annat i tråg till spädgrisar.

VÄRme

Den nyfödda grisen har en nedre kritisk temperatur på

34 grader. Det betyder att den under denna temperatur förlorar energi och inte kan upprätthålla sin kroppstemperatur. I många fall kan en värmelampa inte ge

tillräckligt med värme till alla grisar, särskilt inte om det är en stor kull. Golvvärme kan hjälpa, men ofta ser man hur grisarna som inte ligger direkt under lampan skakar och

Skapa ett lagom varmt klimat fšr grisarna i smŒgrishšrnan sŒ att de trivs dŠr, annars škar risken fšr att suggan skadar dem. FoTo: emma SoneSSon

16-17.indd 2 2013-10-17 14:03


visar andra tecken på att ha det för kallt. Drag längs gol-vet bidrar till att de har det för kallt. Drag (lufthastighet över 0,5 meter per sekund) gör att temperaturen känns 4-5 gra-dar lägre än det som man kan mäta. Titta på hur grisarna ligger i hörnet och mät even-tuellt temperaturen med en infraröd termometer. Kon-trollera tillfödestemperaturen på vattnet i golvvärmen. Från början ska den vanligen vara 40 grader. Tyvärr kan vi ju inte fråga grisen hur den mår, och därför kan det också vara svårt att veta om de lämnar sin hörna på grund av kyla eller värme. Men det är viktigt att

försöka ta reda på det, annars stannar grisarna kvar ute hos suggan med risk att bli klämd.

Sjukdom

Olika sjukdomar kan vara ett problem för de nyfödda. Diarré av olika orsaker är den viktigas-te. I den första veckan domine-rar koli, clostridios (tarmbrand) och olika virus (gäller ock-så den ”nya” spädgris diarrén). Det kan vara svårt att ställa rätt diagnos. I många fall hittar man olika sjukdomar om man undersöker fera grisar. I de fall då det inte fnns en enskild diagnos, ska man i stället för att fokusera på sjukdom, tänka på det som jag har skrivet om ovan:

vikt, råmjölk, vatten, energi, och värme.

Var Ska jag bÖrja?

Om dödligheten bland spädgri-sarna är hög tycker jag att det viktigaste är att få gjort klart vad orsaken är. Det bästa sättet att undersöka detta är inte att skicka en enskild död gris till laborato-riet, då vet du bara vad som hän-de just den grisen. För att få en bild av vad som händer tycker jag att det bästa verktyget är att samla ihop alla grisar som dör under en till tre grisningsom-gångar. Inte bara de grisar som du inte vet varför de dog utan alla döda smågrisar bör undersö-kas. Det krävs en frys med plats

för 40-60 spädgrisar. Varje gris som dör fryses ner med en liten lapp där du skriver ålder, för-modad dödsorsak och suggans ålder (kullnummer). Genom att genom föra en samlad obduk-tion av grisarna får du en bild av fördelningen av dödsorsa-ker, du får också en bild av hur bra du är på att ställa en diagnos, och en överblick över vilka ål-dersgrupper av suggor som kan ha ett problem. Med dessa upp-lysningar kan man göra en prio-riteringslista och ta hand om de viktigaste åtgärderna som kan få ner spädgrisdödligheten. Dessa obduktioner kan med fördel ut-föras av din besättningsveterinär på plats.

Annat

Dödsorsak DödstillfŠlle

DiarrŽ

Ben

KlŠmd

SvŠlt

Dag >10

Dag 5-10 Dag 1-4

Exempel på resultat från en besättningsutredning med 41 stycken obducerade smågrisar. Genom att ta reda på när och varför grisarna dör kan man vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten. Grafik: Malin Strandli

Vanlig bild av gris med spädgrisdiarré (coli). Grisen har mjölk i magen och mycket vatten i tunntarmen.

Vanlig bild av gris som svultit ihjäl. Magen är tom och det är luft i tarmen.

DIN SPECIALIST PÅ GRISFODERVi skapar lönsamhet åt våra kunder genom att erbjuda optimerade och kundanpassade

foderblandningar till varje enskild gård.

www.fodermix.se

Fodermix AB, Ulvstorp, 534 90 Vara | tel: 0512 620 52 | fax: 0512 620 82 | [email protected]

18-19.indd 1 2013-10-17 14:07


besättningar som använ-der sig av gårdstillver-kat foder har högre täck-ningsbidrag än de som köper in färdigfoder, visar en analys gjord av danska Videncenter för Svinepro-duktion, VSP.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

VSP har under åren 2004 till 2012 analyserat ett antal slakt-grisuppfödares ekonomiska re-sultat och på så sätt identiferat de faktorer som har störst be-tydelse för resultatet över tid. Underlaget till analysen är så stort att man lyckats påvisa att vissa skillnader mellan de olika företagen har en statistiskt sä-kerställd påverkan på företagets ekonomiska resultat. Materialet har samlats in i samarbete med de lokala rådgivarna.

StordriftSfÖrdelarVSP fann skillnader som kunde hänföras till besättningens stor-lek, ju större besättning, desto högre täckningsbidrag (se ta-bell 1). Enligt VSP beror skill-naderna på traditionella stor-driftsfördelar.

gÅrdStillVerkat foder eller fÄrdigfoderBesättningar som använder sig av gårdstillverkat foder hade högre täckningsbidrag än de som köper in färdigfoder (se ta-bell 2). De pengarna ska täcka den högre energiåtgången som är förknippad med gårdstillver-kat foder samt avskrivningar på kvarn- och blandningsanlägg-ning.

Anledningen till skillnader-na i täckningsbidrag mellan de olika foderstrategierna kun-de inte hänföras till skillnad i foderförbrukning. Foderför-brukningen var ungefär 2,86 FEsv per kilo tillväxt (motsva-rar strax över 34 MJ omsättbar

Högre täckningsbidrag med gårdstillverkat foder

Tabell 1. Täckningsbidrag per uppfödd gris (danska kronor) beroende på besättningsstorlek

Täckningsbidrag Korrigerad skillnad i täckningsbidrag

mer än 8000 grisar/år 136,50

5000-7999 129,10 - 9,16

0-4999 106,97 - 16,89

Tabell 2. Täckningsbidrag per producerad gris (danska kronor) beroende på foderstrategi

Täckningsbidrag Korrigerad skillnad i täckningsbidrag

Inköpt färdigfoder 96,96

Gårdstillverkat foder, premix 138,46 36,03

Gårdstillverkat foder, koncentrat 126,65 23,60

Tabell 3. Dödlighet (procent) beroende på foderstrategi

Dödlighet Korrigerad skillnad

Färdigfoder 3,83

Gårdstillverkat foder, premix 3,58 - 0,33

Gårdstillverkat foder, koncentrat 3,56 - 0,39

energi per kilo tillväxt) hos pre-mix- och färdigfoderanvändar-na och aningen högre hos kon-centratanvändarna. VSP menar att skillnaderna i täckningsbi-drag till stor del helt enkelt be-ror på foderpriset.

Besättningar med gårdsblan-dat foder hade en något lägre tillväxt och klassning än färdig-foderanvändarna. Skillnaderna var inte signifkanta, men an-togs bero på att man inte hade fullgod kontroll på proteinin-nehållet i det gårdstillverkade

fodret. Under de senaste 2,5 åren av insamlandet av mate-rial har man även studerat ef-fekten av blötfoder kontra torr-foder och funnit att grisar som ätit blötfoder hade lägre daglig tillväxt och till följd av det, hö-gre köttprocent.

Skillnader i dÖdlighetUndersökningen visar att en procentenhet högre dödlighet ger ett försämrat täckningsbi-drag på 9,16 danska kronor per gris.

Dödligheten var högre hos besättningar med under 5 000 uppfödda årsgrisar i jämförelse mot de besättningar som föder upp över 8000 grisar per år (se tabell 3). Skillnaden antas bero på att de mindre besättning-arna har äldre och mer slitna stallar. Besättningar som blan-dar foder på gård hade en läg-re dödlighet jämfört med de besättningar som köper färdig-foder (se tabell 3). VSP har ing-en teori om vad den skillnaden kan bero på.

Tabell 4. Dödlighet (procent) beroende på besättningsstorlek

Dödlighet Korrigerad skillnad

mer än 8000 grisar/år 3,37

5000-7999 3,58 0,20

0-4999 4,03 0,56 Källa: www.VSP.dk

18-19.indd 2 2013-10-17 14:07


Effektivisering av köttbKött och Charkföretagen (KCF) har länge genom den europeiska branschorgani-sationen UECBV lobbat i

Bryssel för att köttkontrol-len vid våra slakterier ska mo-derniseras och efektiviseras. Lobbyverksamheten var till

en början framgångsrik. EU-kommissionen och rådet fö-reslog ändringar i de förord-ningar som styr köttkontrollen

vid slakt av gris. Nyligen rösta-de dock det ansvariga utskottet i parlamentet med majoritet för en resolution som uppmanar

Modern köttkontroll ger fortsatt säkra livsmedelAngående ENVI utskottets ställningstagande till ”the draft Regulation (EU) No…/..of XXX amending Annexes to Regulations (EC) No 853/2004, (EC) No 854/2004 of the European Parliament and of the Council and Regulation (EC) No 2074/2005”

Den av veterinär utförda köttkontrollen (köttbesiktningen) vid slakterierna i Europa har lång tradition. Undersökningen av slaktkroppar och organ utförs i dag ungefär på samma sätt som när kontrollen infördes för mer än hundra år sedan. Den var då riskbaserad* i ordets verkliga bemärkelse trots att begreppet var okänt vid den tiden. Kontrollen inriktades på sjukdomar som kan överföras från djur till människa (zoonoser) och som då var vanligt förekommande och utgjorde allvarliga hälsoproblem, i första han tuberkulos, brucellos och trikinos. I dag är situatio-nen annorlunda i fertalet av EU:s medlemsstater. Köttkontrollen kan inte längre göra anspråk på att vara riskbaserad. Slaktgrisar-na som kommer till våra slakterier är uppfödda under kontrol-lerade former, är friska och bär inte de zoonoser som kan upp-täckas vid traditionell köttkontroll. De zoonoser som i dag utgör problem i många länder, exempelvis salmonella, yersinia, cam-pylobacter etc , upptäcks inte med de resurskrävande manuel-la rutiner (palpation=känna med händerna och incision=snitt med kniv) som nu tillämpas. I stället innebär dessa rutiner en-ligt EFSA att risken för smittspridning genom kontaminering ökar. Om kontrollen ska vara verkligt riskbaserad och koncen-trerad på dagens hälsoproblem, måste den reformeras och sam-hällets resurser läggas där de gör mest nytta. Säkrast livsmedel får vi om traditionella rutiner i huvudsak ersätts med visuell kon-troll av slaktkroppar och organ kompletterad med utförlig mik-robiologisk kontroll. En viktig förutsättning är även att de som utför kontrollen ska ha tillfredsställande information från upp-födningsledet (Food Chain Information).

Från näringens sida har vi under lång tid argumenterat för en moderniserad köttkontroll med fokus på de risker som föreligger

i dag. I Sverige har vi en i ett europeiskt perspektiv unik sam-syn mellan näringen, Livsmedelsverket och Landsbygdsde-partementet om behovet av reformering och efektivisering av köttkontrollen. När kommissionen och rådet tidigare i år presen-terade sitt förslag till ändringar i de förordningar som reglerar köttkontrollen baserat på EFSA:s yttrande 2011, såg vi det som ett betydande steg i rätt riktning. Enligt förslaget införs som ru-tin visuell kontroll av slaktgrisar, men vid minsta misstanke ska kontrollanten vidta andra åtgärder som palpation, incision, mik-robiologisk kontroll, restsubstanskontroll etc. Vidare utökas sal-monellakontrollen av slaktkroppar och trikinkontrollen efekti-viseras. I övrigt föreslås inga förändringar av nuvarande rutiner. Den ofciella veterinärens betydelsefulla roll är snarare förstärkt jämfört med i dag! Alla grisar som kommer in till slakt ska kon-trolleras före (alltid ofciell veterinär) och efter slakten (av of-ciell veterinär eller ofciell assistent). Djurskyddet, det vill säga tecken på vanvård på gård och under transport, hantering på slakteriet, bedövning och avlivning samt information från livs-medelskedjan (Food Chain Information) och företagets egen-kontrollprogram ska kontrolleras. I övrigt ska hygien, livsmed-elssäkerhet, märkning mm övervakas. Det är därför angeläget att understryka att samhällets kontroll inte på något sätt äventy-ras eller ifrågasätts genom förslaget utan kontrollen förblir intakt men med ökat fokus på dagens riskscenario.

Livsmedelsverket beslutade den 10 april 2013 att tillåta visuell kontroll av slaktgrisar i Sverige i enlighet med Europaparlamen-tets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (bilaga I, avsnitt IV, kapitel IV, B, punkt 1 - 2). Visuell kontroll har nu införts som ru-tin vid sex av våra tio större/medelstora grisslakterier och dessa står för ca 80 % av antalet slaktgrisar i Sverige. Såväl myndighe-ter som företag är mycket positiva till förändringen och inga olä-genheter har hittills rapporterats. Från näringens sida kommer vi att vid ett möte med Livsmedelsverket den 30 oktober diskutera de erfarenheter som vunnits av drygt ett halvårs tillämpning av visuell kontroll.

till de svenska ledamöterna i eu-parlamentet:

20-21.indd 1 2013-10-17 14:10


tbesiktningen vid slakt

Mot bakgrund av ovanstående är det med stor förvåning och oro vi tar del av förslaget till resolution från parlamentet. De farhågor som redovisas t.ex. under punkt F i ”Motion for a Re-solution from Committee on the Environment, Public Health and Food Safety” (daterad 19.9.2013), känns mycket verklig-hetsfrämmande, speciellt utifrån våra erfarenheter i Sverige och Danmark:

�”potential dangers to human health could remain undetec-ted and meat unft for human consumption could enter the food chain;

� abnormalities, such as abscesses or tumours, might not be de-tected, and even if such abnormalities did not pose food safe-ty risks, might deceive consumer expectations regarding food quality;

� breaches of animal welfare rules might remain undetected if organs are not examined properly;

� the detection probability of epizootics (smittsamma djursjuk-domar som mul och klövsjuka) could decrease etc…”

Vår förhoppning är därför att parlamentet i omröstningen i plenum avslår resolutionen och därmed tillstyrker att den före-slagna kommissionsförordningen vinner laga kraft.

Åke RutegÅRd

leg. veterinär, VD Kött

och Charkföretagen

My SahlMan

leg. veterinär,

expert, LRF

Sten-OlOf diMandeR

leg. veterinär, VD Svenska

Djurhälsovården

*Riskbaserad = optimal insats för att upptäcka och undanröja de viktigaste förekommande riskerna

Åke Rutegård, vd Kött och Charkföretagen

My Sahlman, veterinärexpert på LRF

Sten-Olof Dimander, vd på Svenska Djurhälsovården

Positivt resultatEfter en tid av oviss väntan nåd-des KCF den 9 oktober av ett positivt besked i frågan.

– Jag är glad över att nu kunna meddela att resolutionen röstats

ner och förslaget till förändring av köttbesiktningen kommer att vinna laga kraft nästa år, sä-ger Åke Rutegård.

parlamentet att stoppa försla-get till lagändring.

Detta fck Åke Rutegård, vd på KCF i samarbete med My

Sahlman, veterinärexpert på LRF och Sten-Olof Dimander, vd på Svenska Djurhälsovården att underteckna ett brev med en

kraftfull uppmaning till svens-ka EU-parlamentariker att på-verka sina kollegor för en ned-röstning av resolutionen.

Läs i brevet nedan om moti-ven för lobbyverksamheten och om hur man vill att besiktning-en ska utföras i framtiden.

20-21.indd 2 2013-10-17 14:10


Den 18-19 september bjöd Svenska Pig in tjäns-temän från grisbranschen till två utbildningsdagar. Ett av ämnena som disku-terades var hur man lyck-as med avvänjningen. Del-tagarna fck ta del av ny och sedan tidigare känd kunskap inom fysiologi, skötsel och foder.

Lina HidÅs

Svenska Pig

Först ut av föreläsarna var Monika Löfstedt, veteri-när från Svenska Djurhälso-vården. Monika berättade om avvänjningens konsekvenser för smågrisarna och menade att

”fråntagning” är ett mer korrekt ordval, eftersom den sker plöts-ligt och inte successivt.

Viktigt att tillÄmPa kÄnD kunSkaPVid fråntagningen byter små-grisarna miljö, foder och intro-duceras för nya individer, vilket är stressande för dem. I sam-band med avvänjningen är gri-sarnas värmebehov stort, tarm-foran förändras, förmågan till näringsupptag minskar och grisarna förses inte längre med IgA-antikroppar från sugg-mjölken. Detta tillsammans gör att grisarna blir mer mottagliga för sjukdomsframkallande bak-terier, vilket kan leda till att gri-sarna drabbas av avvänjningsdi-arré.

Avvänjningsdiarré orsakas av E.coli-bakterier och uppstår vanligen fem till sju dagar ef-ter avvänjningen. Rådfråga din vete rinär om det är problem i besättningen eller vid frågor om sjukdom och behandling. Sedan länge används zink-oxid, som blandas i högdos, i besättningar som har problem med avvänjningsdiarré, men det vore önskvärt att klara av avvänjningen utan förskriv-ning av zinkoxid. Ett arbete

av agronomstudent Magnus Åhman beskriver vilken ef-fekt användningen av zinkoxid i svenska grisbesättningar har på åkermarken. Slutsatsen från arbetet är att användningen av zinkoxid inte är något akut pro-blem, men bör fasas ut i fram-tiden. Därför är det angeläget att känna till de förebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska risken för avvänjnings-diarré och eftersatta grisar:

� Skapa förutsättningar för en hög avvänjningsvikt genom att ta hand om digivande sug-gor och deras smågrisar. Gri-sar som är för små för avvänj-ning bör ges extra omsorg hos en amma (sugga eller mekanisk) och ges extra skötsel och värme.

� Omgångsuppfödning av gri-sar, allt in-allt ut. Tvätta mellan omgångar och ha en tomtid på 5-7 dagar. Har omgången haft diarré eller det är svårt att hål-la tillräckligt lång tomtid re-kommenderas desinfektion ef-ter tvätt.

� Försök skapa jämna grup-per från så få kullar som möj-ligt vid insättning i tillväxtstall. Grisar i grupper med stor sprid-ning i storlek får lättare diarre på grund av ojämn fodertilldel-ning.

� Håll god hygien i boxen för att minska gödselkontakt och smittspridning mellan grisar i boxen.

� Se till att alla grisar har till-gång till vatten av god kvali-tet. Töm rör på stående vatten innan insättning i stallet och kontrollera att födet i nipplar är lagom; ca 1 liter per minut.

� I samband med avvänjning minskar grisarnas foderintag, vilket ökar deras behov av vär-me. Justera värmen efter vikt och foderintag! Det kan krä-vas runt 30 grader på grisarnas liggyta i samband med avvänj-ningen. Grisar som ligger och trycker sig mot varandra i en hög fryser!

Troligen känner du igen de nämnda åtgärderna, som va-rit kända och rekommenderade under en längre tid. Diskussio-nen mellan deltagarna handla-de främst om i vilken utsträck-ning åtgärderna tillämpades? Hur ser det ut i din besättning, görs alltid allting?

utVEcklingEn PÅ foDErFör att klara framtidens utma-ningar med ny genetik och ut-fasning av zinkoxid i fodret kommer det att behövas ännu bättre och specialiserade av-vänjningsfoder. Om denna ut-veckling berättade Lars Her-mansson, foderchef på Svenska Foder.

Smågrisar är skapade att leva på suggmjölk, som har optima-la näringsegenskaper för den lilla grisen och är anpassad till

smågrisarnas mag-tarmsystem. Den stora utmaningen vid till-verkningen av ett specialiserat avvänjningsfoder är att få det så likt suggmjölken som möjligt till ett rimligt pris. Lars påpe-kade att fodret till avvänjnings-grisar måste vara både smak-ligt, koncentrerat, vänligt och med god smältbarhet och dis-kuterade egenskaper hos fer-talet råvaror. Som exempel på lämpliga foderråvaror nämn-des vete, korn och till viss del havre. Mjölkbaserade produk-ter har goda egenskaper, liksom öskmjöl, sojaproteinkoncentrat och potatisprotein. Råg är ett osmakligt fodermedel, som inte bör användas i avvänjningsfo-der. Likaså bör man undvika sojamjöl, rapsmjöl, ärter, åker-bönor, rågvete och drank ef-tersom dessa inte är idealiska för smågrisar. Fett har ett högt energi innehåll men smaklig-heten varierar och det är därför viktigt att välja fett med omsorg om det ska blandas in.

Smågrisarna har ett stort närings behov och hög till-växtkapacitet. Dock ska små-grisar inte ges för mycket pro-tein, eftersom deras produktion av magsyra är begränsad. Mag-syran krävs för att hålla ett lågt pH och hindra elakarta-de bakterier från att nå tar-men. Utfodring av protein gör att pH i magsäcken höjs och

Hur lyckas vi med a

Jeanetter Blackert.

Foto: Emma SonESSon

Lars Hermansson. Monika Löfstedt.

22-23.indd 1 2013-10-17 14:11


ISO 9001Certifierad

Fribergs Verkstäder AB, Håkantorp, 534 96 VARATel: +46 (0)512-300040 • Fax: +46 (0)512-60100

[email protected] • www.fribergs.se

Fribergs - Rostfritt fšr hygienisk

och hållbar storkšksutrustning!

Produkter för eff ekt v och ekonomisk matberedning!

C CENTRIFUGALPUMPARRobust konstruktion och lätt anpassningsbar till varje anläggning. Finns i en mängd utföranden.

Z DISKSNURRA RFMycket effektiv och lätt-installerad. Anpassnings-bar för olika tankar.

Z OMRÖRARE RFRobust konstruktion, lätt anpassnings-bar för olika insvetsningsflänsar. Finns i en mängd olika utföranden.

avvänjningen?

proteinnedbrytningen försäm-ras. Det osmälta fodret blir nä-ring för bakterierna, som växer till i antal och gör smågrisar-na sjuka. För att undvika pro-blem är det viktigt att välja fo-derråvaror med en passande aminosyrasammansättning. Då behöver inte mer protein än nödvändigt tillsättas i fodret för att täcka smågrisarnas behov.

Lars kom med förslag på hur man lyckas väl med avvänjning-en:

� Diskutera med fodersäljare och rådgivare vilken typ av fo-der som ska användas i besätt-ningen, beroende på förutsätt-ningar och hälsoläge.

� I det fall fera foder används under digivnings-, avvänjnings

– och tillväxtperioden är det en fördel med likartad fodersam-mansättning, eftersom över-gången blir skonsammare.

� Genom att få smågrisarna att äta mycket redan under di-givningsperioden blir de tidigt vana vid torrfoder och får ett mer utvecklat mag-tarmsystem. Det sparar även på den digivan-de suggans reserver och kan ge högre avvänjningsvikt.

� Kom ihåg att ett bra foder till suggan är av högsta betydel-se för att hon ska kunna ge rik-ligt med di och få tunga avvänj-ningsgrisar.

� Ge fri tillgång på foder i samband med avvänjningen. Begränsa eventuellt givan runt

dag 5-8 för att hindra överkon-sumtion.

ErfarEnhEtEr frÅn

PraktikEn

Efter två teoretiska pass berät-tade Jeanette Blackert, grisföre-tagare från Blackert Lantbruk utanför Skänninge om sina er-farenheter från praktiken. Hon presenterade sitt företag och vilka rutiner som tillämpas kring avvänjningen. Trots att många förebyggande åtgärder tillämpas i besättningen drab-bas grisarna ibland av avvänj-ningsdiarré.

Vid avvänjningen följs grisar-na åt kullvis i den mån det går. Det gör att grupperna inte är helt jämna. Jeanette funderade kring hur besättningen skulle kunna sortera mer efter grisar-nas storlek och vilken efekt det kan ge? Redan nu sorteras dock eftersatta grisar ut och sätts till en mekanisk amma, som funge-rar bra. Däremot använder man inte amsuggor.

I tillväxtavdelningen önns boxar med tak, som sitter extra lågt, för att bevara mer av vär-men hos grisarna. Jeanette på-pekar att det är viktigt att taken är hållbara, eftersom grisarna kan ta sönder dem när de växer till sig.

Smågrisarna ges foder två gånger om dagen under di-givningstiden. För att få dem att äta ännu mer kan f ler

utfodringar per dag vara att fö-redra, eftersom nyhetens behag gör grisarna nyökna. I samband med fytten till tillväxtstallet har grisarna hittills fått begrän-sat med foder. Efter Lars Her-manssons föredrag öck dock Jeanette uppslag till en ny ut-fodringsstrategi, där foderbe-gränsningen kommer senare under avvänjningsperioden.

att lyckaS mED

aVVÄnjningEn

Deltagarna enades om att det är många pusselbitar som mås-te sitta på rätt plats för att lyckas med avvänjningen. Mycket av kunskapen var känd sedan tidi-gare och det viktiga är att se till att den tillämpas. Arbeta med skriftliga rutiner och check-listor för att se till att saker blir gjorda på rätt plats och vid rätt

tillfälle. Med goda rutiner och fortsatt foderutveckling önns förutsättningar för lyckade av-vänjningar och ett minskat be-hov av mediciner och använd-ning av zinkoxid.

tips!

� På svenska Pigs hemsida (www.svenskapig.se) hittar du mer stalltips om värme, rengöring av stall, utfodring mm.

� På svenska djurhälsovrådens hemsida (www.svdhv.org) kan du köpa ”avvänjningsboken” för att fördjupa dig ytterligare.

22-23.indd 2 2013-10-17 14:12


Resistenta bakterier gynnas när antibiotika används efter-som de överlever och får min-dre konkurrens när de känsli-ga bakterierna dör. MRSA är ett problem i sjukhusmil-jö där mottagliga människor f inns nära varandra och användningen av antibiotika är hög, men spridning sker även bland människor utanför sjukvården. Problemen är dock mindre i Sverige jämfört med många andra länder.

MRSA HoS gRiSAR

På senare år har en speciell vari-ant av MRSA påvisats hos gris-ar. Denna variant kallas MRSA CC398 eller livestock-associ-ated MRSA (LA-MRSA) och skiljer sig från MRSA med ur-sprung hos människor. Grisar-na blir som regel inte sjuka utan bär på bakterien utan symtom. De första fynden gjordes i Ned-erländerna men det har visat sig att en stor andel av grisar-na i många länder bär på denna variant av bakterien och det är också vanligt att även männi-skor som arbetar med grisar är bärare.

I Sverige har grisar un-dersökts för MRSA i fyra stud-ier sedan 2006 och bara ett prov har varit positivt. Den se-naste undersökningen gjordes 2011 då prover togs i alla avels-djurs- och gyltproducerande

besättningar utan att MRSA hittades. Läget bland svenska grisar är alltså mycket bra jäm-fört med många andra länder.

SPRidNiNg till MÄNNiSKoR

Problemet med MRSA hos gri-sar är risken för spridning till människor. MRSA sprids ge-nom direkt eller indirekt kon-takt. I ett grisstall kan bak-terien spridas med damm. Livsmedel är inte en betydelse-full spridningsväg. Det är män-niskor i kontakt med levande grisar som löper risk att smit-tas, såsom grisbönder och deras anställda, veterinärer, rådgiva-re, transportörer och slakteri-personal. MRSA hos grisar in-nebär ingen risk för människor utanför denna riskgrupp utan det är ett arbetsmiljöproblem för människor som arbetar med grisar.

Om MRSA fnns hos grisar-na i en besättning är risken stor att smittan överförs till de män-niskor som har kontakt med grisarna. Kontinuerlig gris-kontakt kan innebära att man blir konstant bärare av MRSA. Grisvarianten av MRSA har hittills visat sig vara mindre benägen att orsaka sjukdom hos människor än andra typ-er av MRSA, men för bärare av denna typ av MRSA ökar ändå risken att få en svårbehandlad infektion.

Att vara MRSA-bärare in-nebär också problem vid kon-takter med sjukvården eft-ersom det f inns risk att bakterien sprids i sjukvård-smiljön. I Neder länderna och Danmark betraktas därför människor med griskontakt som en riskgrupp för bärarskap av MRSA vilket vid kontakter med sjukvården innebär extra provtagningar och hygienregler för att hindra smittspridning inom vården.

SKyddA dig SjÄlv ocH

diNA fAMiljeMedleMMAR

MRSA sprids via kontakt med grisar eller via damm i grisstallar och smittöverföring kan minskas genom god hygien. Att tvätta och sprita händerna och byta kläder när du lämnar stallet har betydelse.

HiNdRA SPRidNiNg

blANd gRiSAR

Den största risken för att få in MRSA bland svenska gris-ar är genom inköp av levande djur. För att minska risken vid införsel av levande djur från länder där MRSA är vanligt bland grisar bör därför djuren undersökas innan de tas in i en besättning. Även sperma från en potentiellt MRSA-positiv besättning bör undersökas in-nan den används.

Personer som har kontakt

med grisar i olika besättningar kan föra smittan med sig, men risken för sådan smittsprid-ning kan minskas genom enkla smittskyddsåtgärder. MRSA-varianten CC398 förekommer även hos hästar, men med bra smittskydds-rutiner och om hästar och grisar inte hålls tillsammans är risken för spridning från hästar till grisar liten.

Användning av antibiotika kan ha betydelse för spridning av MRSA. Motståndskraftiga bakterier gynnas vid antibioti-kaanvändning och därför ska sådana läkemedel användas an-svarsfullt och bara när det be-hövs.

SAMMANfAttNiNg

�MRSA hos grisar är ett ar-betsmiljöproblem för människ-or som arbetar med grisar.

� Största risken för att MRSA CC398 ska spridas bland svens-ka grisar är införsel av levande djur som bär bakterien.

� Bra smittskyddsrutiner minskar risken för smittsprid-ning mellan och inom besätt-ningar och till människor.

MRSA hos grisar – vad är problemet?

Per Wallgren, Helle Ericsson Unnerstad och Björn Bengtsson arbetar på Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Foto: Mikael ProPst, sVa

bakterien Staphylococcus aureus kan fnnas på hud och slemhinnor hos både människor och djur utan att or-saka sjukdom, men kan också ge upphov till allvarliga infektioner. Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en variant av bakterien som har utvecklat re-sistens mot en stor grupp av antibiotika. detta innebär att de antibiotika som vanligen används för att behan-dla stafylokockinfektioner inte längre fungerar.

Helle ericsson Unnerstad laboratorieveterinär

BjÖrn Bengtsson veterinär och laborator

Per Wallgren veterinär och professor

alla författarna arbetar vid enheten för djurhälsa och

antibiotikafrågor vid statens veterinärmedicinska anstalt

24-25.indd 1 2013-10-17 14:12


Service och Systemlösningar inom Lantbruk

Vi har service och försäljning i hela landet!Ring och boka en tid eller besök vår hemsida.

Bengt SiggelinHavdhem0708-48 12 63

Fredrik Persson Tvååker0706-80 91 64

Lennart Hansson Ängelholm0702-94 79 43

Stefan Funkquist Havdhem0703-48 12 61

Mattias Viberg Sennan0706-80 90 52

Nina SöderströmHavdhem0707-42 06 95

Telefon kontor +46 4 98 48 19 30 • Fax +46 4 98 48 19 31 Webb www.lifsungs.se • Mail [email protected]

Peter WallinHavdhem0703-23 51 81

Webbshop

Hampshirerasen kom till Sverige på 70-talet och ge-nom en mycket lyckad treraskorsning skapades Sve-riges första varumärke på griskött, Scan Piggham. Köttet har sedan dess varit mycket uppskattat, detta mycket tack vare hampshirerasens unika RN-gen som ger ett saftigt och mört kött.

Monica Hansson

Nordic Genetics

Hampshirerasen har sitt ur-sprung i Skottland och norra England. Rasen var känd som

”Old English Breed” och upp-märksammades och kritise-rades för sin stora storlek men beundrades samtidigt för sin produktivitet, styrka, förmåga att hitta föda och sin utomor-dentliga köttkvalité.

Mellan 1825 och 1835 im-porterades de första grisarna

till Amerika. De ursprungli-ga grisarna kom från en gård i grevskapet Hampshire, Wessex, England, och därav namnet. Ibland kallades dock rasen

”McKay hog” efter mannen som man tror tog dem från England till Amerika.

I Kentucky i USA skedde ut-veckling av rasen och den kalla-des då ”Tin Rind” (som syftar på deras tunna hud, dvs. magert

kött). Rasen blev snabbt popu-lär och slaktare från Ohio åkte årligen till Kentucky för att be-ställa grisar i förväg, och er-bjöd då ett högt pris. I maj 1893

bildades American Tin Rind Association med syfte att be-hålla populationen renrasig. Rasen hade lokalt många namn och 1904 bestämde man att ra-sen skulle kallas hampshire och föreningen ändrade namn till Hampshire Record Associa-tion. Under en tioårsperiod ef-ter 1910 spreds rasen snabbt, speciellt i områdena med majs-produktion (Iowa, Illinois och Indiana). Rasen var en av de ti-diga grisraserna i Amerika och är idag en av de vanligaste ra-serna i USA.

KoRSNiNgSfÖRSÖK

Sven Skårman från Lantbruks-högskolan (numera Sveri-ges Lantbruksuniversitet) dis-puterade 1965 på ett stort

Hampshire Rasen med det vita bandet och RN-genen

Hampshirerasen är uppkallad efter grevskapet Hampshire i England.

24-25.indd 2 2013-10-17 14:12


korsningsförsök med lant-ras och yorkshire på Wiad. Till-sammans med Slakteriförbun-det (dagens Scan) ville Sven gå vidare med att hitta en lämp-lig faderras i en treraskorsning. Detta skulle leda till bättre kva-litet på grisköttet, främst på grund av de problem som fanns med stresskänslighet hos djuren som medförde blekt, mjukt och torrt kött (PSE). Jordbrukets forskningsråd beviljade Sven anslag för försöket och Kjell Andersson anställdes för att ge-nomföra det.

I början av 1971 var Kjell An-dersson och Sven Skårman i Kanada och England för att väl-ja ut galtar till försöket. De tit-tade bland annat på rasen la-combe men den var fet och hade en liten avelsbas, och du-roc fanns det inte så många av i Kanada. Istället valdes hamp-shiregaltar från Kanada och England, cirka 20 galtar av ra-sen welsh från England samt 15 lantras- och yorkshiregaltar från Sverige. De senare utgjor-de kontroll som återkorsning till lantras respektive yorkshi-re. Under våren anlände de 30 hampshiregaltarna efter att de släppts ur karantän, tillsam-mans med de svenska galtarna, till Hermanstorps ombyggda avdelning för individprövning. Galtarna skickades sedan ut till 14 försöksvärdar. En av för-söksvärdarna, Allan Johansson på Hagbyhamn (Robacken) i Vassmolösa importerade sedan hampshiregyltor och började driva renrasavel, troligen 1974. Slakteriförbundet köpte sedan besättningen eftersom de ville ha kontroll över användningen av rasen.

Kjell Anderssons kors-ningsförsök visade att använ-dandet av hampshire som fa-derras i en treraskorsning var mycket framgångsrikt. Re-sultaten visade att hampshire hade sämre fruktsamhet men högre tillväxthastighet, fo-deromvandlingsförmåga och

köttinnehåll i slaktkroppen jämfört med de andra faderra-serna som användes i försöket.

Starten pÅ piggham

I slutet av 1976 besökte Olof Bengtsson från Karlsfälts gård och Jan Persson från Skanek ett antal hampshireuppfödare i Kanada. Med hjälp av all till-gänglig information om djuren valde de ut 25 gyltor och cirka tio galtar. Under sensommaren 1977 grisade de första gyltorna på Karlsfält. Två omgångar im-porter till gjordes med ett tio-tal galtar. Alla avkommor eko-lodades och många skickades till Hermanstorp för prövning. Parningsplaneringen sköttes av avelsledningen genom infor-mation från ekolodningen och prövningen. Alla hondjur för vidare avel användes antingen på Karlsfält eller för att bygga upp nya hampshirebesättningar. Karlsfält har helt eller delvis le-vererat djur till uppbyggnad av 15 avelsbesättningar.

Jan Persson var den som ti-digare dragit igång systema-tisk hybridproduktion i Sverige när det vanligaste var att bruks-besättningarna bara använ-de sig av en ras, oftast lantras. När Jan satte igång med näs-ta projekt med hampshire som

faderras var motståndet stort från många avelsbesättningar, mycket pga. att besättningar-nas försäljning av lantras- och yorkshiregaltar skulle minska. Användningen av treraskors-ningen ledde till att produk-tionen i besättningarna ökade; grisarna blev livskraftigare och köttprocenten, foderförbruk-ningen och tillväxten blev bätt-re. Det visade det sig dessutom att köttet från treraskorsning-en blev riktigt saftigt och mört. Slutprodukten gav man namnet Piggham och det började säljas i butik 1981. Av Gastronomiska akademin tilldelades Jan Pers-son diplom för arbetet med lan-seringen av Piggham; “det safti-ga och välsmakande köttet”.

genen bakom det

goda kÖttet

Det som utmärker hampshire-rasen förutom dess vita band är RN-genen som påverkar kött-kvaliteten. RN-anlaget är do-minant vilket betyder att även korsningsavkommorna (som bara har anlaget i enkel upp-sättning) kommer att uttrycka genen, oavsett anlag från mo-dern. Hos det levande djuret ger RN-genen bättre tillväxt och ökat köttinnehåll. Kött från djur med RN-genen är

saftigare, mörare och även syr-ligare än kött från icke-bärare. Köttkvalitén påverkas alltså po-sitivt men genen ger större vikt-förluster på grund av att kött från RN-bärare har sämre vat-tenhållande förmåga.

Genen gör att musklerna innehåller 70 procent mer gly-kogen (i kroppen lagras kolhy-drater som glykogen) samtidigt som musklerna innehåller min-dre andel protein än icke-bära-re av genen. Vatten i kött är till största delen bundet till mus-kelproteinerna och genom att RN-bärare har en mindre an-del protein påverkar det RN-bärarnas förmåga att hålla vat-ten till det sämre. Dock binder glykogen vatten i motsvaran-de mängd som protein (cirka 3 gånger sin vikt) och det kom-penserar den mindre mängd vatten som kan hållas av pro-teiner i kött från RN-bärare. När köttet värms upp vid vida-reförädling frigörs vattnet som hållits bundet i glykogenet och därför blir vätskeförlusten vid tillagning av kött från RN-bä-rare högre.

Förklaringen till den sämre vattenhållande förmågan lig-ger också i det lägre pH-värdet i köttet efter slakt. Vanligtvis sjunker pH-värdet i kött från 7 i

Den rastypiska hampshiregrisen är svart med vit teckning och med ett vitt bälte bakom bogarna. Bältet kan variera i bredd. Öronen är rättuppstående och benen är grova. Kroppstypen är kompakt och robust.

26-27.indd 1 2013-10-17 14:13


det levande djuret ner till ca 5,5. Detta är normalt och beror på de kemiska reaktionerna i mus-keln efter slakt; mjölksyra bil-das och pH sjunker. Hos RN-bärare sjunker pH ännu lägre, ner till 5,3 och det inverkar på den ökade vattenförlusten.

Trots att köttet har sämre vattenhållande förmåga är köt-tet saftigare och mörare än kött som inte bär RN-genen. Det antas bero på att vattnets för-delning och tillgänglighet är viktigare för saftigheten än vad förmågan att hålla kvar vatten är. Den mindre mängden prote-in anses förbättra mörheten.

I exempelvis Frankrike där man också använder hamp shire i slaktgrisuppfödningen har man valt att bedriva avel så att RN-genen i stort sett är borta. Då försvinner nackdelarna men också fördelarna. I Sverige har slakterierna lärt sig att hante-ra droppsvinnet och därför har man valt att behålla genen för att få snabbväxande grisar med högt köttinnehåll och med god köttkvalité. Om man i Sverige bara skulle välja ut galtar utan genen skulle dessutom avelsba-sen minska kraftigt då de festa som föds bär på genen.

raSenS Spridning

De första hampshiregrisar-na i Storbritannien importe-rades från USA 1968 och näs-ta stora import var 1973 då 40 grisar togs in från Kanada. De brittiska hampshiregrisar-na blev snabbt mycket populä-ra och vann många mästerskap för bästa slaktkropp samt le-vande djur. Under en tolvmåna-dersperiod mellan augusti 1978 till 1979 exporterade Storbri-tannien mer än 600 djur till 14 olika länder. Fler importer från USA skedde under 1980- och 1990-talet, både genom embry-oöverföring och genom inköp av semin.

Sedan 2004 köper det brit-tiska avelsbolaget JSR Genetics levande hampshiregaltar med

RN-genen från Nordic Gene-tics. Läs mer om detta samarbete på sidan 28.

Till Danmark dit Nordic Ge-netics exporterar en del hamp-shiresemin vill man istället ha grisar utan RN-genen.

dagenS hampShire

Idag bedrivs avel av hampshire på fyra avelsbesättningar i Sve-rige, en i Norge och med start nästa år, en i England. I Norge sker spridningen av hamp shire via Scanpig. Förra året ökade Scanpig sin seminförsäljning av hampshiredoser med 6,5 % och under årets sista månader hade hampshirekorsningarna högst köttprocent. Avelsbesättning-arna tar tillsammans fram 900 renrasiga kullar per år och till Quality Genetics seminstatio-ner skickas ca 300 galtar per år.

Tack vare Quality Gene-tics seminsortiment ges möj-lighet för enskilda besättning-ar att välja semin för vad man vill förbättra i sin besättning. För hampshire fnns att välja på Topp (bästa galtarna utifrån avelsmålet där störst fokus lig-ger på produktionsegenskaper), Legs (bästa galtarna utifrån benkvalité) och Kött (bästa gal-tarna för högst andel köttpro-cent). Som tillval kan man välja DeLuxe till alla kategorier som innebär att galtarna garanterat bär på RN-genen.

Din bästa affärspartner

Scans inköporganisation

Du kan räkna med oss! SLS tel: 0771-500 500 inkl slaktanmälan

http://sls.scan.se

Vi träffas på Grisföretagardagen den

20 november i Jönköping!

Vi vill gärna prata HKScan Partner med dig — vår nya affärsmodell!

• Rörligt tillägg per kilo gris slaktad vikt• Tillägg för koncept• Övriga kvalitetstillägg (vikt, kött-% etc)

• Marginal utöver rörlig och fast ersättning

• Ersättning per kilo gris slaktad vikt• Ersättning för snittkostnad

• Fast ersättning per grisplats inkl tomtider

Kvalitetstillägg

Marginalersättning

Rörlig ersättning

Fast ersättning

26-27.indd 2 2013-10-17 14:13


I samband med att HK Scan övertog Nordic Genetics i början av maj skrevs också ett samarbets avtal med brittiska avelsbolaget JSR Genetics. I och med det nya avtalet beslutades att en avelsbesättning skulle byggas upp i England.

Monica Hansson

Nordic Genetics

JSR Genetics är ett familjeägt brittiskt avelsbolag som etable-rades 1958 av John Sykes Ry-mer. Företaget är ett av de le-dande internationella bolagen inom grisavel med ett fertal in-ternationella samarbeten. De har byggt upp avelsbesättning-ar i 16 olika länder. På företa-get fnns bland annat en avdel-ning som arbetar med avel och utveckling, en försäljningsav-delning och en exportavdelning som även inkluderar cirka 15 agenter runt om i världen.

SamaRbEtE KRING HampSHIRE

Exporten av hampshiregaltar från Nordic Genetics till JSR började 2004. Under 2004 ex-porterades 77 stycken galtar och antalet har sedan ökat för varje år. Förra året exportera-des 188 stycken och i år beräk-nas antalet bli över 200 styck-en galtar. En del av galtarna går till seminstation medan en del används i bruksbesättning-ar med utomhusproduktion. Galtarna som går till semin-stationerna bär på RN-genen för högsta möjliga köttkvalité. JSR marknadsför hampshire-rasen under namnet Genecon-verter 400. Tillsammans med livsmedelskedjan Sainsbury’s har JSR utvecklat varumärket

“Taste the diference” som salu-förs som deras färska premium-kött med högsta ätkvalité. Gri-sarna för varumärket föds upp utomhus och för det lämpar

sig hampshirerasen mycket bra. Ett liknande samarbete är på gång med en annan stor livs-medelskedja också.

UppbyGGNad av

avElSbESÄttNING

JSR och deras kunder är så nöjda med Nordic Genetics Hampshire att de nu väljer att bygga upp en egen avelsbesätt-ning och att göra den till de-ras huvudsakliga faderras. JSR marknadsför rasen med att den ger stora kullar med star-ka snabbväxande smågrisar. De framhåller också att tack vare att Sverige inte använt anti-biotika som tillväxtfrämjande i fodret sedan 1986 (samt fort-satt låg antibiotikaförbrukning) har djuren en mycket god aptit, växer snabbt och är mycket tå-liga mot sjukdomar. Vid de år-liga smaktesterna vinner alltid Sainsbury’s ”Taste the diferen-ce” tack vare köttets mörhet och saftighet.

De ser uppbyggnaden av en

avelsbesättning i England som en långsiktig trygghet. Såhär uttrycker sig JSRs försäljnings-chef Giles Christie ” Vi säk-rar nu tillgången till en av de mest framgångsrika faderraser-na som vi någonsin har arbetat med på den brittiska markna-den, det är goda nyheter för alla våra kunder i Storbritannien”.

ExpoRt av GyltoR

Den 28 augusti exporterades 187 avelsdjur till England, 184 gyltor och 3 galtar, för upp-byggnaden av avelsbesättning-en. Djuren var mellan 7 och 16 veckor gamla och valdes ut på två av Nordic Genetics av-elsbesättningar. Först trans-porterades djuren till en upp-samlingskarantän där de fck vila en natt innan vidare trans-port till England dagen därpå. Innan lastning kontrollerades djuren av en distriktsveterinär och intyg över alla djur skrevs. Lastbilen som användes var en SPF-transport med extra höga

hygienkrav, bland annat spe-ciella luftflter. För att trans-porten till England skulle gå så snabbt som möjligt var det två chauförer som turades om att köra i ett sträck. Djuren står nu i en isolering vid klipporna i Dover med utsikt mot Frank-rike. JSR Genetics minskar nu antalet djur av andra faderraser i den avelsbesättning där hamp-shiregyltorna ska inhysas. Gyl-torna ska stå i isoleringen ända till de första ska grisa in i avels-besättningen. Under tiden i iso-leringen kommer de att provtas för olika sjukdomar i fera om-gångar, att ta in djur i en avels-besättning innebär en stor risk och största försiktighet vidtas. Till hösten nästa år förväntas de första gyltorna att grisa in så under nästa år kommer expor-ten av avelsgaltar från Sverige att fortsätta men sedan kommer galtarna till JSRs seminstatio-ner att väljas ut från deras egen avelsbesättning.

Uppbyggnad av en hampshirebesättning i England

Ett gäng hampshiregyltor på väg till England kikar ut genom en lucka i lastbilen.

28-29.indd 1 2013-10-17 14:14


Förekomsten av navelbråck hos grisar upplevs ha ökat i svenska besättningar. Svenska pig genomförde därför en studie tillsammans med Svenska djurhälsovården som fnns publicerad som pigrapport nr 53 Januari 2013. Rapporten kan fritt laddas ner från Svenska pigs hemsida www.svenskapig.se

Gunnar JoHansson

Svenska Djurhälsovården

Under 2012 genomfördes en undersökning i fem besättning-ar där navelregionen hos 2 660 grisar kontrollerades tre gånger under uppfödningen. Av dessa bedömdes 217 stycken (8,3 pro-cent) ha någon form av navel-problem under uppfödningen. Av de 217 grisarna med navel-problem utgjordes cirka 62 pro-cent (133 grisar) av bölder, 31

procent (68 grisar) av bråck och 7 procent (16 grisar) av någon annan anmärkning, exempelvis ytliga sår vid naveln.

Noterbart var att en stor an-del av bölderna och bråcken försvann respektive återgick till det normala under upp föd-ningen. Närmare 90 procent av djuren kunde födas upp utan särskilda åtgärder för att sedan gå till normalslakt.

StoRlEKEN HaR bEtydElSESammantaget kan man säga att ju tidigare under uppfödningen och ju större bråcket eller böl-den är, desto sämre är progno-sen för att grisen kan födas upp och slaktas med lönsamhet. I studien gick gränsen vid en dia meter på 20 centi meter och en bråckport på 35 millimeter. Detta betyder att en gris som har ett navel problem med större diameter än 20 centi meter med stor sannolikhet inte kan födas upp med lönsamhet. I Sveri-ge har det hittills rått osäkerhet

kring vilka grisar med bråck som kan skickas till slakt lik-som det saknats entydiga nor-mer för detta från myndighe-terna.

Ett djur får aldrig utsättas för ett onödigt lidande. Detta har transportören att ta ställning till då djur ska transporteras. En risk vid transport av gri-sar med bråck är att andra djur trampar på bråcket. På grund av transportstressen är det ock-så rimligt att anta att risken för inklämning ökar och att blod-tillförseln till tarmen därmed stryps.

INStRUKtIoN tIll SlaKtERIvEtERINÄRER pÅ GÅNGJordbruksverket arbetar just nu med att ta fram en instruktion till de ofciella veterinärerna vid slakterierna (de som tidiga-re kallades besiktningsveteri-närer). Syftet är att få enhetli-ga regler för när en gris med navelbråck får sändas till slakt.

Allmänt gäller att bråcket ab-solut inte får släpa i marken el-ler att bråcksäcken inte får vara skadad eller ha sår.

Innan du sänder en gris med navelproblem till slakt bör du tänka på att:

� Särskilt kontrollera allmän-tillståndet! Grisen ska vara pigg och bete sig normalt.

� Bråcket inte får hindra gri-sen att röra sig normalt.

� Bråcket under inga omstän-digheter får släpa i golvet eller vara skadat.

�Kontrollera undersidan av bråcket! Skador och sår uppstår oftast på den del av bråcket som är närmast golvet. Vänd allt-så upp undersidan eftersom det kan vara svårt att se från gången.

Svenska Pig har tagit fram ett stalltips som du kan ladda ner från hemsidan www.svenskapig.se, där får du konkreta råd om vilka grisar med navel problem som kan sändas till slakt.

Naveltips!

Storleken på navelproblemet har betydelse för om grisen ska kunna växa normalt och kunna transporteras utan risk för att skadas. Kontrollera därför alltid navelbråcken noggrant innan grisen skickas till slakt. Foto: Petra MattSSoN

28-29.indd 2 2013-10-17 14:15


Marknad

Sommarens värme är nu över och tillväxten i stallarna har tagit fart igen. Ökat utbud i framförallt Tyskland har inlett en period av press på priserna. Under augusti har priserna utvecklats positivt, men från början av september kommer en period med nedåtgående eller avvaktande trend på fera viktiga marknader. Priserna konsolideras när utbud och efterfrågan balanseras igen.

Störst prisnedgång under september har skett runt Beneluxländerna, där priserna steg mest under augusti. Belgiska grispriset sjönk 10,3 procent, Frankrike med 8,9 procent och Nederländerna med 9,6 procent. Mer än en månads prisuppgång är nu utraderad. De länder där priserna stigit mest är Bulgarien med en uppgång på 8,7 procent och Irland med 3,4 procent upp.

Prisutvecklingen för de större europeiska grisproducenterna har varit negativ i Tyskland, Spanien, Nederländerna, Polen och Danmark med nedgångar på mellan 610 procent.

Det svenska grispriset har

stigit från en åortonde plats i prisrankingen och ligger nu på plats nio, med en notering som har stigit 1,3 procent.

Det europeiska genomsnittspriset har sjunkit med 12,1 euro/100 kg (100 öre/kg). Under samma period har det svenska snittpriset stigit med 2,5 euro/100 kilo(20 öre/kg). Det danska grispriset har sjunkit 2,7 euro/100 kilo (24 öre/kg), det fnska har sjunkit med 2,3 euro/100 kg (20 öre/kg) och det tyska har sjunkit med 15,3 euro/100 kg (130 öre/kg).

19 länder har lägre pris i euro sett än Sverige och 8 har en högre nivå, vilket placerar det svenska grispriset, som i början av oktober låg på 1,96 euro/kilo (17,20 kr/kg), på mitten av prisrankningen. Belgien tar över sistaplatsen från Irland och ligger lägst med ett genomsnittligt grispris på 1,65 euro/kilo (14,50 kr/kg). Malta sitter kvar som prisledare på 2,37 euro/kilo (20,80 kr/kg).

Erik Brink

Bred nedgŒng fšr europeiska grispriser

Slaktgris, faktisk betalning i euro/kilo i genomsnitt från de fem största slakterierna i varje land. Priserna är för slakt-kropp utan huvud vilket skiljer dem från de noteringar som svenska slakterier publicerar.

Smågrisar, faktisk betalning i euro/smågris i genomsnitt från de fem största slakterierna i varje land inrapporterat från nationella myndigheter till EU-kommissionen.

Offciella svenska noteringar utan kontraktstillägg, i kLS Ugglarps Topp ingår veckoleveranstillägg. Skövdes notering är plus-noteringen som används för nya avtal 2013. Under de senaste veckorna har billig import tvingat Dalsjöfors, kLS Ugglarps, Dahlbergs och Ginsten att sänka sina noteringar.

Europeiska grispriser vecka 40

ranking Land Euro/kilo Förändring

1. Malta 2,37 +- 0 %

5. Spanien 2,02 - 6,8 %

9. Sverige 1,96 + 1,3 %

11. Lettland 1,92 - 4,3 %

14. Polen 1,81 - 6,1 %

15. Litauen 1,81 - 7,1 %

17. Estland 1,81 - 0,2 %

19. Tyskland 1,79 -7,9 %

22. Finland 1,75 - 1,3 %

26. Danmark 1,67 - 1,6 %

27. nederländerna 1,61 - 9,6 %

EU 1,83 - 6,2 %

Källa: EU-kommissionen

30

40

50

60

70

80

100

90

1/102012

24/12 18/22013

15/04 10/6 5/8 30/9

Euro/gris Sverige Finland

Danmark Tyskland

EU

1

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

1/102012

30/11 29/12013

30/3 29/5 28/7 26/9

Euro/kilo

Sverige Finland Danmark Tyskland EU

9

11

13

15

17

19

juni augnov2012

jan2013

mars oktapril

Kr/kg Scan Ginsten

Skövde Slakteri Plus KLS Ugglarps Topp

30-31.indd 1 2013-10-17 14:15


I USA har grisslakten minskat under slutet av sommaren. Nedgången överraskade marknaden och drev upp grispriser-na på Chicago-börsen. Det är fortfarande oklart varför slakten minskade och om den nya, fruktade PED-diarrén kommer att påverka utbudet.

Erik Brink

Jordbruksaktuellt

Terminskontraktet för leverans av slaktsvin i december på råvarubörsen i Chicago (Lean hogs) steg med ungefär sex procent under september, till en toppnotering på 88,9 cent/pound (12,60 SEK/kg).

MINSkAD SlAkt Bakom prisuppgången ligger en oväntad minskning av den amerikanska grisslakten. Utifrån statistik om antalet grisar i USA som det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) publicerade i juni förväntade sig analytikerna en uppgången av slakten med 0,5 procent under perioden juliseptember.

Istället visade det sig att slakten minskade med 1,3 procent under perioden. I USA slaktas det 8,510 miljoner grisar i månaden.

VIrUS bAkoM NEDgÅNg?Det är ännu oklart varför grisslakten har minskat. Eller som en marknadsanalytiker formulerade frågan till nyhetstjänsten Agrimoney: ”Where are all the hogs?” (Var är alla grisarna?).

I väntan på ytterligare

statistik spekuleras det i om en sjukdom ligger bakom produktionsminskningen. Eftersom verksamheten på USDA är stängd under pågående budgetstrid i USA går det fortfarande inte med säkerhet slå fast orsaken till slaktminskningen.

En möjlig orsak till minskningen jämfört med föregående år kan vara att slakten då var ovanligt stor på grund av torkan och höga majspriser vilket fck grisproducenter att skicka lättare grisar till slakt.

En försämring av läget för sjukdomen PRRS föreslås vara en annan möjlig orsak.

En tredje het kandidat är ett utbrott av PED (Porcine Epidemic Diarrhea), en virusorsakad diarré som slår hårt mot smågrisproduktionen i USA med en dödlighet på 80100

procent. Äldre grisar blir sjuka men överlever. Dock borde inte utbrottet sätta avtryck i slakten ännu.

HÖgrE PrISErUnder sommaren har den amerikanska suggslakten minskat med 7,9 procent. Smågrisproducenterna har blivit mycket restriktiva med att skicka suggor för att minska riskerna med smittspridning från djurtransporter. Samtidigt är det troligt att man återigen bygger upp sina besättningar med fer moderdjur, foderpriserna har gått ned kraftigt och grispriserna är höga vilket stimulerar till ökad produktion.

Marknadens åsikter om prisutvecklingen på amerikanska grisar går isär. Deutsche bank ser i sin prognos en högre prisnivå mellan 8695 cent/pound fram till sista kvartalet 2014. Medan Societe Generale ser en lägre nivå på 7974 cent/pound under samma period. Deutsche baserar sitt antagande på en växande export till Kina där priset på griskött s tigit under året, Societe tror att låga foderpriser kommer stimulera till ökad produktion i USA och därigenom pressa priserna.

SlÅr HÅrt Mot SMÅgrISArPED är en ny sjukdom i USA med det första fallet upptäckt i april. Det första fallet av PED i Europa konstaterades enligt SLS 1971 i Storbritannien. Sedan dess har många andra länder i Europa drabbats med undantag av Skandinavien. Dock har inte virussjukdomen varit lika aggresiv och dödligheten

inte lika stor i Europa som i USA.

Nu fnns PED på 724 gårdar i sjutton av USA:s delstater.

John Prestage, vice ordförande för en av USA:s största grisproducenter Prestage Farms med 170 000 suggor, beskriver utvecklingen på deras anläggning i Oklahoma med 20 000 suggor som producerar drygt 400 000 grisar per år:

På ett ögonblick var 30 000 smågrisar döda, beskriver han första vågen av virussjukdomen för Reuters.

FrÅgAN ÅtErStÅrÄven om PED är en sjukdom som förväntas minska slakten så är det osäkert som den ligger bakom nedgången vi har sett under slutet av sommaren.

Ron Plain, University of Missouri, konstaterar att ett utbrott av PED på en gård kommer att minska antalet grisar som skickas till slakteriet 46 månader senare. Och att än så länge så skulle de festa grisar som dött i sviterna av PED slaktas under f järde kvartalet. Efekterna borde inte synas ännu. Om PED sprids snabbare under vintern, som många andra sjukdomar gör, tror Plain också att minskningen av nästa sommars slakt kommer att att bli större.

Minskad slakt lyfte det amerikanska grispriset

En oväntad minskning av gris slakten har lett till höjda grispriser i USA. Foto: Photos.com

30-31.indd 2 2013-10-17 14:15


Information till WinPig-användarna från Svenska Pig

Skapa din egen omgångsrapport

Frågor? Kontakta WinPig Support på telefon 018-12 66 40 eller via epost till [email protected]. Hemsida: www.svenskapig.se/winpig

MÅnga MÖjligheter

Ett resultatmått som är intressant att visa på rapporten är kostnaden för att producera ett kilo slaktkropp, eller ett kilo kött som det ofta lite slarvigt uttrycks. Kostnaden kan jämföras mot betalningen och är ett mått som används i internationella jämförelser. Genom att skapa en egen rapport kan du lägga till detta och fera andra mått.

Kopiera en layout att utgÅ ifrÅn

Layouter som är skrivna med fet kursiv stil är standardlayouter, även kallade globala layouter (se bild 1). Ändra ingenting i en global layout, eftersom ändringarna kommer att försvinna vid uppdatering av programmet. Vill du att ändringarna ska Ännas kvar kopierar du därför först en global layout och gör sedan önskade ändringar. Välj att utgå från den layout som är mest lik den du vill ha.

1. Klicka på pilen till höger om layoutnamnet AgroSoft (bild 1).2. Peka (klicka inte) på den layout du vill ändra i och kopiera. 3. Peka (klicka inte) på Kopiera. 4. Klicka i fältet för namn och ändra till något valfritt namn, tryck Enter.5. Följ instruktionen nedan för att göra önskade ändringar.

gÖra Ändringar

Kontrollera att den layout som ska ändras är aktiv (bild 2). Bläddra mellan fikarna på omgångsrapporten och välj var du vill göra ändringar (exempelvis ekonomi). För att välja till/från kolumner trycker du på ikonen för Layoutinställningar (bild 3). Ordningen kan ändras genom att använda knapparna Upp och Ner.

Bocka för de kolumner som ska vara med på rapporten och bocka ur de som ska tas bort. För att få med kostnaden för ett kilo kött bockar du i huvudrubriken PER KG SLAKTVIKT och Produktionskostnad per kg slaktvikt (bild 4).

Gå till fiken ”Funktioner och utseende” och bocka för ”Använd layout från start”. Då kommer din egen rapport att vara den som visas först nästa gång du tar fram rapporten. Tryck på OK när du är nöjd.

fler tips!

På vår hemsida hittar du mer information om hur man ändrar i rapporten och t.ex. gör inställningar för diagram. Läs om detta under WinPig Slakt, Rapporter och Analyser.

I WinPig Slakt fnns många möjligheter till uppföljning och analys av slaktgrisproduk-

tionen. Som standard fnns några omgångsrapporter inlagda. Många vill dock göra sin egen rapport och själv välja vilka resultatmått som ska visas på denna. I det här WinPig-tipset beskrivs hur man skapar sin egen omgångsrapport.

tipset

Bild 1. Välj en layout att kopiera

Bild 3. Layoutinställningar

Bild 4. Välj måttet Produktionskostnad per kg slaktvikt

Bild 2. Layouten Ekonomi 1 är aktiv

32-33.indd 2 2013-10-17 14:16


För bara ett år sedan bestämde sig Per och Åsa Karlsson på Boarps Gård i Halland för att lansera korv under ett eget varumärke; Slaktar-korv. Ett centralavtal med ICA inne-bär att produkterna nu kan köpas i butiker över hela Sverige.

Emma SonESSon Grisföretagaren

Bakgrunden till Slaktarkorv är att Per Karlsson en dag tröttnade på dåliga mar-ginaler och det faktum att betalningen för grisen knappt skiljer sig mellan grisens föt-ter och flén.

– Om jag inte får mer betalt för grisens f-nare delar, då kan jag ju lika gärna göra korv av hela grisen, sa Per i en hetlevrad diskus-sion för drygt ett år sedan.

Idén var född, Per gjorde slag i saken och lanserade Slaktarkorv, en korv gjord av hela grisen. Först lanserades korven i Per och Åsas lokala handlares Matöppet-butik. Sedan dess har det gått snabbt med spridningen av

produkterna. Ett centralavtal med ICA inne-bär att Slaktarkorv från och med vecka 45 kan köpas i 1325 ICA-butiker över hela Sverige.

– Visst har det gått snabbt, men vi har jobbat mycket för det, vi har gått upp en timme tidigare och jobbat en timme läng-re, säger Per.

Det lilla halländska företaget har egen personal som brinner för produkterna. De har bland annat utfört cirka 300 butiksde-monstrationer och grillningar under året, något som troligen bidragit mycket till den snabba spridningen.

– Uppenbarligen tycker kunderna om korvarna, konstaterar Per.

Slaktarkorv är en del av Boarps Gård AB som 2008 utsågs till årets grisföretaga-re. Boarps Gård AB är ett företag som har fera ben att stå på men den huvudsakliga verksamheten är grisuppfödning. Man om-sätter 65 miljoner och har tio anställda.

Läs mer om korvarna på www.slaktarkorv.se

Vill du annonsera på torget? Ring Elisabeth på 01916 64 66!

046-20 15 60 • [email protected] • www.stallsystem.se

Energijaktenfortsätter...Spara <75% el. Vi hjälper Dig!

EL- & LANTBRUKSSPECIALISTEN

Ventilation och larm fšr alla djurslag.Scanner till suggor.

Viskastigan 50, SE-432 67 VeddigeTel: 0340-380 40, Fax 0340-64 97 [email protected] • www.mpael.se

Simon ÅKERBlom

Porcus Svinefag dyrlæger

& Agronomer

torget

Simon tipsar

Fryser dina grisar?Fallande temperatur gör att vi igen måste fokusera på närmiljön i grisningsstallarna. Fryser grisarna är risken stor att de dricker för lite råmjölk, att de blir klämda av sug-gan samt att de får diverse infektioner. Att värmelampor och golvvärme är korrekt in-ställt är därför avgörande för att grisarna får en bra start på livet. Har man ingen golv-värme så är det en god idé att isolera golvet i smågrishörnet. En del har investerat i gum-mimattor, en annan möjlighet är att klip-pa till en bit wellpapp. Det fnns fera olika internetsidor där man kan få en 70 meters rulle till stort sett inga pengar alls. Enkelt, lätt och hygieniskt!

foto: PhotoS.com

Allvarlig salmonella påvisad i danmarkSalmonella choleraesuis har på-visats i en integrerad dansk be-sättning på sydvästra Jylland. det skriver Videncenter for Svinepro-duktion (VSP), som nu uppmanar danska grisuppfödare att iaktta striktare smittskyddsrutiner.

Salmonella choleraesuis kan i motsats till många andra salmonellasmittor ge allvar-liga produktionsstörningar i form av blod-förgiftning, lunglidande, reducerad tillväxt och ökad dödlighet. Det är tredje gången man hittar S. choleraesuis bland grisar i Danmark. Vid de föregående tillfällena har man totalsanerat gårdarna, men det kom-mer inte att ske den här gången.

– Vi kommer förmodligen att behöva vänja oss vid att S. choleraesuis i framtiden

kan förekomma i danska besättningar, sä-ger Nicolaj Nørgaard, direktör på VSP.

Undersökningar av köttsaft från smit-tade grisar tyder på att smittan funnits hos grisarna i mellan 6 och 24 månader. Hur smittan nått grisarna är ännu oklart. Nico-laj Nørgaard uppmanar danska grisföreta-gare att ta kontakt med sin besättningsvete-rinär för att få råd om hur man bäst skyddar sin besättning mot olika smittor.

– Den här gången var det S. choleraesu-is, nästa gång kan det vara en mycket allvar-ligare sjukdom som klassisk eller afrikansk svinpest, säger han.

För att köpare av grisar ska kunna hål-la sig uppdaterade med vilka besättningar som testats positivt för S. choleraesuis innan köp av grisar kommer diagnosen att anges på hälsodeklarationen i fem år efter att den ställts.

Kockar vill ha bondekontaktLantbrukarnas Riksförbund (LRF) står som värd för tävlingen Årets Kock. In-för tävlingen har LRF ringt runt till de 24 kockarna som tävlar. Samtliga kockar upp-ger att de gärna vill ha mer direktkontakt

med de lantbrukare som de köper råvaror från. Ökad förståelse för varandras arbete, inblick i varandras vardag och försäkran om att djuren haft ett bra liv anges som motiv för önskemålet om mer kontakt.

Snabbt marscherat av Boarps Slaktarkorv

34-35.indd 1 2013-10-17 14:16


Prenumerera på Grisföretagaren

C/O Jordbruksaktuellt

SVARSPOST

700105400

708 00 ÖREBRO

Frankeras ejGris

företagaren betalar porto.

NAMN (tExta tydliGt)

TELEFON E-POST

AdrESS

POSTNuMMEr OrT

MEdLEMSFÖrETAg

MEdArbETAr-PrENuMErATiON

Prenumeration för 11 nummer kostar 495 kr + moms (525 kr inkl moms).

Medlemmar i Sveriges grisföretagare har rabatt och betalar 350 + moms (371 inkl moms). medlemspriset gäller även för medarbetare på medlemmarnas gårdar, så kallad med arbetarprenumeration.Prenumeration till utlandet kostar 695 kr (737 kr inkl moms).

Griskalendern alltid aktuell på www.grisforetagaren.se

5nov

31okt

12nov

14nov

13nov

20nov

VIllKORAd lÄKEmEdElSAnVÄndnInG

Brunnby Gård, VästeråsKontakt: anette larsson, Svdhv 01816 75 70

ByGGTEmAdAG

temadagarna arrangeras på två platser samtidigt, Hotell lumber och Karle i Kvänum i Västergötland samt araslöv Golf och Resort utanför Kristianstad den 31 oktober med en andra träff 4 december.info: www.svenskapig.se


Svenska Foder Knästorp, StaffanstorpKontakt: lena Hjorth 04632 58 80


Växa Sverige, FalkenbergKontakt: ingrid Eriksson 0346578 30

GRundKuRS I SVInSEmIn

Plats: linköping i SvdHV lokaleranmälan sker via hemsidan www.qgenetics.seeller till Carina andersson tel: 01617 45 76

GRISFÖRETAGARdAGEn 2013

Boka in onsdagen den 20 november 2013 för årets smartaste träff i grisbranschen! Elmia, Jönköping. mer information på www.svenskapig.se

AGRITECHnICA

lantbruksmässa i Hannover.www.agritechnica.com

FÖRmAnSuTBIldnInG 2013

Kursen riktar sig till dig som arbetar/ska arbeta som förman. Kursen innehåller en ledarskapsutbildning och kommer att hjälpa dig effektivisera ditt arbete som förman.Kursstart mullsjö 34dec 2013anmäl ditt intresse för kurs på[email protected]

nuTRIFAIR

inomgårdsmässa för animalieproduktion. Frederica, danmark.www.nutrifair.dk

12-16nov

3-4Dec

22-23Jan

GrisföretaGaren nr 9 • 2013

EngagErad pErsonal


NR. 7 • 30 augusti 2013 • PRis 69:-

HEmligHEtEn bakom framgångEn på strömsnäs gård

Framtidens Grisskötare

EN TIDSKRIFT FR•N SVERIGES GRISF…RETAGARE

NR. 8 • 27 septembeR 2013 • pRIs 69:-

UtbildninG i samarbete mellan annelövsGrisen och svalöFs GymnasUim

SmågriSar


NR. 9 • 25 oktobeR 2013 • PRIS 69:-

Faktorer Som påverkar överlevnaden

Tipsa oss om evenemang!Fyll i kalendern på grisforetagaren.se

34-35.indd 2 2013-10-17 14:16

POSTTIDNING B ECONOMIQUEGrisföretagaren, c/o Jordbruksaktuellt, Boställsvägen 4, 702 27 Örebro

1-36.indd 1 2013-10-17 13:18

Documents

Grisföretagaren nr. 9