Embed Size (px)
Citation preview
i
Återbruk inom byggsektorn En sammanställande rapport i syfte att utreda alternativa
betongstommar för hållbar utveckling
Recycling in the construction sector
A report investigating alternative concrete foundations for sustainable
development
Desirée Hunt
Examensarbete, 15 hp
Högskoleingenjörsexamen i byggteknik 180, hp
VT 2020
ii
Sammanfattning
I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion
av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig
2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av
klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet.
Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och
anläggningssektorn till år 2045.
Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska
värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien
behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus
Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med
koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt
utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag.
Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående
byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de
olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp
av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0).
Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att
utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan.
Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd
koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående
byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca
36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 %
och med 34 % för betongen. Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till
Fossilfritt Sveriges mål till 2045.
Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett
livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer
har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med
minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser.
iii
Abstract
As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s
resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In
2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental
policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s
goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral
value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045.
This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete
frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of
a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this
study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s
Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate
the work on circular construction in Sweden today.
AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate
impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the
environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected
environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced
climate impact of the concrete structures.
Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in
carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it
resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about
36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When
considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required
to achieve net zero emissions by 2045.
Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work
on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart
construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing
the availability of environmental product declarations, the construction industry have
opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce
the climate impact of construction and demolition processes.
iv
Innehållsförteckning 1 Introduktion ..................................................................................................................................... 1
1.1 Jordens resurser ....................................................................................................................... 1
1.1.1 Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk ............................................................ 2
1.2 Akademiska hus ...................................................................................................................... 2
1.2.1 Referensobjekt ................................................................................................................. 3
1.3 Mål och syfte ........................................................................................................................... 3
1.4 Avgränsningar ......................................................................................................................... 4
2 Teori ................................................................................................................................................ 5
2.1 Byggbolag och beställares påverkan för hållbart byggande .................................................... 5
2.2 Cirkulärt byggande .................................................................................................................. 5
2.3 Livscykelanalys LCA .............................................................................................................. 7
2.3.1 Miljövarudeklaration ....................................................................................................... 9
2.3.2 Miljöbyggnad .................................................................................................................. 9
2.3.3 Byggsektorns miljöberäkningsvertyg ............................................................................ 10
2.3.4 Klimatdeklaration av byggnader ................................................................................... 11
2.4 Betong som material och dess klimatpåverkan ..................................................................... 12
3 Genomförande ............................................................................................................................... 13
3.1 Litteraturstudie ...................................................................................................................... 13
3.2 Den studerade byggnaden...................................................................................................... 13
3.2.1 Mängdning och ingående material ................................................................................ 14
3.2.2 Byggsektorns miljöberäkningsvertyg ............................................................................ 14
3.2.3 Den studerade betongstommens totala klimatpåverkan ................................................ 16
3.2.4 Känslighetsanalys .......................................................................................................... 16
4 Resultat .......................................................................................................................................... 17
4.1 Klimatredovisning av befintlig- och alternativ betongstomme ............................................. 17
4.2 Klimatredovisning för enskilda byggresurser........................................................................ 18
4.3 Känslighetsanalys .................................................................................................................. 19
5 Diskussion och slutsats .................................................................................................................. 21
5.1 Klimatpåverkan av de studerade betongstommarna .............................................................. 21
5.2 Känslighetsanalys .................................................................................................................. 21
5.3 Sveriges arbete med cirkulärt byggande ................................................................................ 22
6 Referenser ...................................................................................................................................... 24
1
1 Introduktion
Kommande kapitel behandlar studiens bakgrund, de framtagna frågeställningarna utifrån
studiens syfte och mål och till sist avgränsningar.
1.1 Jordens resurser
Genom gynnsamma förhållanden har det skapats förutsättningar oss människor att leva längre
och genom den exponentiella ökningen av jordens befolkning har även konsumtionen av
jordens resurser ökat. Siffror säger att vi globalt lever som att vi har 1,7 planeter, och att Sverige
som land lever som att vi har 4 vilket inte är hållbart. Begreppet Overshoot Day mäter vårt
ekologiska fotavtryck, innefattande efterfrågan och tillgången på naturens resurser. Från 1970-
talet tills idag har dagen då vi förbrukat våra resurser och lever över våra tillgångar flyttats från
december till augusti, och i år, 2020, inträffar dagen två dagar tidigare än 2017. (WWF, 2018).
Byggsektorn står idag för 40 procent av samhällets resursanvändning både när det kommer till
material och energi (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2015). 60 procent av vårt globala fotavtryck
står för koldioxidutsläpp. Samtidigt som boverket visar på att koldioxidutsläppen ligger på 70
procent (Boverket, 2020). Åtgärder som mer kompakta och integrerade städer med hållbara och
förnybara resurssystem är exempel på några av de lösningar som leder till minskade utsläpp
(WWF, 2018).
Fossilfritt Sverige startades på initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet
att Sverige ska blir ett av de första värlfärdsländer i världen som är fossilfritt. Fossilfritt Sverige
har tagit fram mål för att nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn för
respektive år med utgångspunkt för utvecklingsarbetet genom ett livscykelperspektiv
(Fossilfritt Sverige, 2018).
• ”2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har
kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål”
• ”2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande
trend”
• ”2030: 50 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)”
• ”2040: 75 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)”
• ”2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser”
2
1.1.1 Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk
Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk bestående av en klimatlag, klimatmål och ett
klimatpolitiskt råd med det långsiktiga målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av
växthusgaser år 2045 (Naturvårdsverket, u.d.). Detta är det första långsiktiga klimatmål bortom
2020 och den viktigaste klimatreformen i svensk historia. Lagen gör att Sveriges regering har
förutsättningar och en skyldighet att föra en klimatpolitik som klarar de klimatmål riksdagen
tagit fram (Miljödepartementet, 2017). Miljödepartementet (2017) framför även att lagen är ett
ramverk framtaget för att skapa en tydlig och sammanhängande miljöpolitik både för näringsliv
och samhälle som skapar förutsättningar att leva upp till Parisavtalet. Det införda
klimatpolitiska råd är ett tvärvetenskapligt expertorgan som ska belysa effekter av den samlade
politik regeringen lägger fram. Även analysera de framtagna målen både kort- och långsiktigt.
Rådets medlemmar sitter på hög vetenskaplig kompetens vilket skapar goda förutsättningar för
en analys både ekologisk, ekonomisk och kring social hållbarhet (Naturvårdsverket, u.d.).
Med stöd av naturvårdsverket som förser data och analyser ska regeringen var fjärde år
presentera en handlingsplan för hur klimatmålen ska uppnås. Den första klimatpolitiska
handlingsplanen framtogs 2019 av regeringen (Prop. 2019/20:65) En samlad politik för klimatet
– klimatpolitisk handlingsplan. Propositionen innefattar hur det klimatpolitiska arbetet bör
bedrivas för att de nationella och globala klimatmålen uppnås, innefattande både beslut och
åtgärder. Vad som framkommer i propositionen för bygg- och anläggningssektorn är att det bör
ställas krav på byggande ur ett livscykelperspektiv. Miljödepartementet (2019) menar att det
bör byggas med trä i större uppfattning, det bör göras åtgärder för att främja att det genomförs
livscykelanalyser samt främja att det ställs krav på minskad miljöpåverkan. För en mer grundlig
beskrivning kring livscykelanalys, se kapitel 2.3.
1.2 Akademiska hus
Akademiska hus är ett av största fastighetsbolagen inom universitet och högskolor. Detta
möjliggör för bolaget att driva och utveckla hållbarhetsfrågor för bygg och fastighetsbranschen.
Företaget bygger, utvecklar och förvaltar miljöer som är givande för forskning, utbildning och
innovation. ”Med vår kompetens och våra resurser medverkar vi till att vidareutveckla metodik,
nyckeltal och liknande som bidrar till att förbättra produkter, funktioner och andra miljöprestanda”.
Akademiska hus lägger även ett stort fokus på att vara en framåtsiktande och långsiktig partner
med deras kunder (Akademiska hus, u.d.).
Akademiska hus har som mål att ha en klimatneutral projektverksamhet. Genom att arbeta med
miljöcertifiering genom Miljöbyggnad 3.0 ska de minska sin miljöpåverkan. Aktiva beslut av
konstruktionslösningar och materialval, uppföljning och förtydligande av bolagets beställarkrav
kring utförande är et stor del av hur de planerar att följa Fossilfritt Sveriges färdplan för att
uppfylla de mål som eftersträvas. Akademiska hus ser även en potential i att öka effektiviteten
3
och attraktionskraften i befintliga byggnader i syfte att nybyggnation inte ska vara ett
förstahandsval (Akademiska hus, 2019).
1.2.1 Referensobjekt
MBC, Medicinskt Biologiskt Centrum på Umeå Universitet är en om- till- och påbyggnad av
det redan befintliga biologihuset, se figur 1. Biologihuset är Campus Umeås första byggnad,
uppförd år 1961 med en BTA på 15 992 kvm varav 1 977 kvm är under mark. I syfte att få mer
ändamålsenliga lokaler, anpassad till modern forskningsverksamhet, i en då svårutnyttjad
konstruktion, har ett byte av delar av betongstommen genomförts till att bli stålpelarstomme.
Men större delen av betongstommen kvarstår. Efter certifiering i miljöcertifieringssystemet
Miljöbyggnad 2.0 fick Biologihuset klassificeringen silver (Isacson, 2010).
Figur 1, Skiss Medicinskt Biologiskt Centrum (Akademiska hus, 2015)
1.3 Mål och syfte
Syftet med detta arbete är att utvärdera klimatbesparingen kopplat till återanvändning av den
bärande betongstommen i Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Detta innebär att
undersöka inbyggd koldioxidmängd i betongstommen med målet att kvantifiera materialets
miljöpåverkan.
Syftet är även att undersöka alternativa betongstommars klimatavtryck med målet att utröna
vad som krävs för att uppnå allt ambitiösare klimatkrav inom byggsektorn.
Ytterligare ett syfte med denna rapport är att översiktligt undersöka för hur den generella
statusen ser ut i Sverige idag kring cirkulärt byggande inom byggbranschen.
4
1.4 Avgränsningar
Denna studie är en klimatanalys avgränsad till en betongstomme på en om- till- och
nybyggnation av en universitetsbyggnad. I detta fall Biologihuset på Campus vid Umeå
Universitet. Endast betong, armering och isolering av grund är med i klimatanalysen på den
bärande stommen.
Vid egna val av miljövarudeklarationer för alternativ betongstomme har studien inte tagit
hänsyn till tryckhållfasthet på betong, utan studien har enbart haft fokus på miljövänligare
aspekter. För en mer djupgående förklaring på vad en miljövarudeklaration är, se kapitel 2.3.1
En byggnad eller en produkts livscykelinformation delas upp i livscykelmoduler som sträcker
sig över hela dess livslängd. Livscykelanalysen vid beräkning av klimatpåverkan för
betongstommen i Biologihuset är enbart baserat på koldioxidutsläpp från produktionsskedet
(A1-3) och delar av byggproduktionsskedet (A4-5). Transport (A4) korrigerades inte utifrån
produktspecifika data, utan beräkningen är gjord med generiska data från BM 1.0. Till sist så
exkluderades modulerna A5.2-A5.5 då det saknades underlag för användbara värden för
byggnadens miljöpåverkan inom dessa kategorier. För en mer djupgående förklaring av
livscykelanalys och dess moduler, se kapitel 2.3.
5
2 Teori
Följande kapitel ger en systematisk genomgång av den bakomliggande teori som ligger till
grund för de satta frågeställningarna. Kapitlet behandlar i huvudsak olika styrmedel från
samhällets sida för analys av miljöpåverkan av byggnadsmaterial grundad i livscykelanalys.
2.1 Byggbolag och beställares påverkan för hållbart byggande
Byggbolag och beställare har stora möjlighet att förändra och påverka utsläpp under
byggprocessen. Genom att ställa krav på inköp, upphandling och produktion på
byggarbetsplatsen kommer förändring ske för minskade utsläpp av klimatgaser. Kellner (2017)
framför att planer på stöttepelare finns hos kommuner med syfte att ge byggbolag och beställare
konkurrensfördelar vid ett aktivt arbete med att leverera god miljöprestanda. Stödet är ett sätt
att skapa motivation till förändring för byggherrar och entreprenörer.
2.2 Cirkulärt byggande
Cirkulärt byggande är betydande i en bygg- och rivningsprocess för en framtida hållbar
utveckling. Cirkulärt byggande innebär att till största mån använda befintliga resurser i form av
återbrukat och återvunnet material, se figur 2.
Figur 2, Cirkulär bygg- och rivningsprocess. (Göteborgs Stad, 2020)
6
I figur 2 illustreras hur en cirkulär bygg- och rivningsprocess kan se ut inom cirkulärt byggande.
I projekteringsstadiet projekteras byggnader för lång livslängd och designas för att
byggnadsmaterial ska kunna bevaras och återvinnas för vidare användning. Vid förändring av
byggnad med tillkommande material arbetas det även mot att minimera spill, med målet att den
spill som uppstår kan användas för återbruk och materialåtervinning (Göteborgs Stad, 2020).
Ellen MacArthur Foundation (2015) har tagit fram en modell för en cirkulär process i form av
tre olika principer. Dessa principer innefattar att bevara och förbättra naturligt kapital, optimera
resursavkastningen, samt att främja effektiviteten i det cirkulära systemet genom att avslöja
dess negativa externa effekter. Genom att återanvända produkter, komponenter och material,
begränsa lager, samt att ha en balansering av förnybara resursflöden skapas på så sätt en cirkulär
process.
Samhällets ökande behov av boende leder till att byggbranschen använder allt mer jungfruliga
och ändliga resurser. Göteborgs Stad (2020) beskriver i sin slutrapport att detta är det betydande
problemet varför cirkulärt är ett så pass viktigt ämne idag. En utveckling av hållbara processer
med en välarbetad process kring återvinning och återanvändning, att gå från en linjär till
cirkulär process är därmed avgörande för en hållbar utveckling (Göteborgs Stad, 2020).
Skanska slutförde 2016 en om- och tillbyggnad av Listerbyskolan i Ronneby kommun.
Projektet baserades på en cirkulär byggprocess där fokus inte lades på återbruk, utan i
energiåtgång och att bygga/planera för framtida återbruk. Projektet arbetade genom att
systematiskt utföra förteckning av inbyggda material. Vidare kunde entreprenören genom en
proaktiv byggprocess minimera spill med hela 97 % (Danckwardt, Nyström, & Ahlström,
2019).
Danckwardt m.fl. (2019) beskriver även att vikten för att öka ett cirkulärt flöde av byggmaterial
inte enbart ligger på nytänkande byggteknik. Vikten ligger till stort i att det sker en utveckling
med nya angreppsmodeller och byggsätt. Modeller med syfte för ett nytänkande inom
projektering av byggnader, designad för bygg- och rivningsprocesser med återbruk och
återvinning i åtanke. Exempel som kan nämas är Brattöns återbruk och Kompanjonen, vilka
arbetar med återbruk och agerar som förmedlare mellan rivningsentreprenörer och
byggentreprenörer för att tillhandahålla material för återbruk genom insamling och
återförsäljning. Vidare har diverse betongföretag skapat initiativ för att använda brunnen eller
riven beting för att använda som fyllnadsmassor där betongen har god potential som dränerande
massa (Danckwardt, Nyström, & Ahlström, 2019).
Gerhardsson m.fl. (2019) menar att en utveckling för normalisering och ökad efterfrågan kring
cirkulärt byggande bygger på en förändrad samhällssyn på renovering och rivning, samt nya
tekniker och verktyg. Stora möjligheter för ett mer omfattande arbete med cirkulära
materialflöden menar Gerhardsson m.fl. (2019) även kommer med digitaliseringens framfart i
dagens samhälle.
7
2.3 Livscykelanalys LCA
Livscykelanalys även kallat Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för miljösystemanalys
för att åstadkomma en helhetsbild av vilken miljö- och klimatpåverkan en vara eller tjänst ger
upphov till under hela dess livstid (Rydh, Lindahl, & Tingström, 2002). Metodiken för hur en
livscykelanalys ska genomföras finns för att miljöprestanda ska kunna analyseras på ett
objektivt sätt. Enligt Boverket (2019) är livscykelanalysen uppdelad i fyra olika skeden:
• Definition av mål och uppfattning
• Inventering
• Miljöpåverkansbedömning
• Tolkning av resultat
Vid definition av mål och uppfattning beslutas vad LCA-beräkningen ska användas till. Här
ligger fokus på att besvara omfattning av analysen och vad resultatet som framställs ska
användas till. Inventeringsanalysen innefattar en analys av ingående resurser, både energi och
material, samt dess utsläpp under livscykeln. Vid miljöpåverkansbedömning anknyts utsläpp
och resurser till diverse miljöproblem. Till sist tolkas resultatet genom att de framtagna siffrorna
sätts i perspektiv och presenteras så att de tidigare framtagna frågor LCA:n behandlar får sina
svar.
För att underlätta och systematisera genomförande av LCA för byggnader och byggprodukter
har standarder för metod tagits fram. Här finns både europeisk (EE)-, svensk (SS)-, och
internationell (ISO)-, standard. Vid uppförande av en LCA för en ny byggnad och ändring av
byggnad finns riktlinjer för metod i standarden SS-EN 15978:201. Förenklat innefattar denna
standard en checklista med vad som ska finnas med i en livscykelanalys för en vara eller tjänst
med grund i dess direkta miljöpåverkan. Riktlinjer för enskilda byggprodukters LCA finns i
standarden SS-EN 15804:2012 samt SS-EN A1:2013, vilka sedan ligger till grund vid
framtagande av miljövarudeklarationer (Boverket, 2019).
Vid fokus på en byggnad eller en produkts livscykelinformation delas informationen upp i
livscykelmoduler som sträcker sig över hela dess livspann, se figur 3. Livscykelanalysen
bygger på miljöpåverkan från råvaruförsörjning till bortskaffning. Vad som kan kallas ett
”vaggan till graven”- perspektiv, Enligt Boverket (2019) är bokstavsbeteckningen (A-D) enligt
den europeiska standarden EN15978.
8
Figur 3, Moduler för byggnadens livscykelinformation i olika skeden (Boverket, 2019)
En byggnads livscykel består av tre huvudsakliga skeden, bygg-, användning-, och slutskede
som i sin tur är uppdelade i informationsmoduler. A1-A5 delas upp i två underkategorier
produktskede och byggproduktionsskede. Produktsskedet omfattar modulerna A1-A3, vilket är
det skede då produktion av de produkter som ska byggas in i byggnaden produceras. Här sker
utvinning av råmaterial, transport till distributör, bearbetning av råvara och tillverkning. Detta
betyder att all energi det går åt till färdig produkt ska räknas med i detta skede.
A4-A5 Byggproduktionsskedet omfattar transport till arbetsplatsen samt färdigställande av
bygg och installationsprocessen. A5 är i sin tur uppdelade i 5 underkategorier, A5.1–5. Dessa
innefattar spill, emballage och avfallshantering (A5.1) fordon på arbetsplatsen (A5.2),
byggnader så som exempelvis bodar och kontor (A5.3), övriga energivaror så som exempelvis
gasol för värmare, köpt el eller dyl. (A5.4), samt övrig miljöpåverkan från byggprocessen så
som markexploatering, kemikalieanvändning o.s.v. (A5.5). B1-B7 Användningsskedet
omfattar användning, underhåll, reparationer samt drift av byggnaden. Till sist, C1-C4
Slutskedet omfattar de resurser som krävs för avfallshantering och bortskaffande av förlorade
avfallsprodukter och material då byggnaden uppnått sin livslängd.
Genom att använda data utifrån livscykelmodulerna i figur 3 genererar en livscykelanalys ett
resultat med den total miljöpåverkan samt vart i livscykeln miljöpåverkan är som störst.
Som indata vid utförande av en livscykelanalys, för hela byggnader, används
miljövarudeklarationer för enskilda produkter (Boverket, 2019). Enligt Boverket (2019)
9
används därefter resultatet i syfte för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan.
2.3.1 Miljövarudeklaration
Miljövarudeklarationer används för att redovisa data från produktspecifik miljöinformation i
olika miljöpåverkanskategorier. Enviromental Product Declaration är den engelska
benämningen med förkortningen EPD, vilket är den term som används flitigt vid tal om
miljövarudeklarationer. Miljövarudeklarationer för byggprodukter är alla baserade på en
gemensam LCA-metodik som består i livscykeln av produktionsfasen (A1-A3) samt i vissa fall
transport till byggplatsen (A4). I denna studie användes enbart data från produktionsfasen vid
egna val av miljövarudeklarationer för klimatanalys i Byggsektorns Miljöberäkningsvertyg.
Tillverkaren upprättar själv miljövarudeklaration för den specifika produkten. Dessa blir enligt
Boverket (2019) granskade och godkända via en oberoende verifiering efter de är färdigställda,
vilket i sin tur skapar en stark trovärdighet för den produktspecifika miljöinformationen. Indata
från miljövarudeklarationer är vad som sedan används vid utförande av en byggnads
livscykelanalys (Boverket, 2019). Utförandet av en byggnads livscykelanalys är möjligt i
diverse olika miljöberäkningsvertyg vart produktspecifika data kan matas in för att på så sätt få
ut den totala klimatpåverkan.
2.3.2 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är ett miljöcertifieringssystem som bygger på 15 indikatorer framtagna att
behandla de vanligaste miljöproblemen i byggnader med koppling till att uppnå de svenska
miljökvalitetsmålen. Miljöbyggnad är ett verktyg Sweden Green Building Council tagit fram
som består av metodik och bedömningskriterier ämnat för fastighetsägare att prioritera bland
miljöåtgärder vid nyproduktion, ombyggnad eller förvaltning. Byggnadens slutgiltiga betyg
utgår från ett medelbetyg utifrån de 15 indikatorerna och får vid certifiering betyget brons,
silver eller guld. Certifieringen är en tidsbegränsad process och gäller så länge inga större
förändringar genomförs i verksamheten eller byggnaden som ger inverkan på certifieringen
(Sweden Green Building Council, 2020).
Relevant för denna studie är indikator 15 ”Stommen och grundens miljöpåverkan”. Se figur 4
för de satta kriterierna för att uppnå betyget brons, silver eller guld för stommen och grundens
miljöpåverkan. Sweden Green Building Council (2017) framför att syftet med denna indikator
är att öka kunskap om stommen och grundkonstruktionens klimatpåverkan, skapa möjligheter
för åtgärder som reducerar stommen och grundens klimatpåverkan, samt öka efterfrågan och
tillgången på EPD:er.
10
Figur 4, Betygskriterier för stommen och grundens miljöpåverkan, indikator 15, Miljöbyggnad 3.0 (Sweden
Green Building Council, 2017)
Sweden Green Building Council (2017) framför i Miljöbyggnad att de byggvaror som omfattas
för certifiering av stommen och grundens miljöpåverkan är horisontella och vertikala bärande
delar, grundkonstruktionen samt bärande delar i ytterväggen. Beräkningen av en byggvaras
klimatpåverkan kräver uppgifter om kvantitet och utsläpp CO2e, vilka redovisas i EPD:er.
Ingående byggvaror summeras i sin tur och mäts i g CO2e/m2Atemp för den byggnad som
certifieringen ska tillämpas på.
Generiska data för stommen och grundens miljöpåverkan finns i Byggsektorns
miljöberäkningsvertyg för att visa dess miljöpåverkan. Andra beräkningsverktyg som följer SS
EN 15084 accepteras om bakgrunden till generiska värden redovisas (Sweden Green Building
Council, 2017).
2.3.3 Byggsektorns miljöberäkningsvertyg
Byggsektorns miljöberäkningsvertyg BM 1.0 är ett branschgemensamt miljöberäkningsvertyg
för byggnader och byggnadsdelars miljöpåverkan. Verktyget innehåller en färdig databas med
generiska LCA-data för klimatpåverkan från byggnadsmaterial som används på den svenska
marknaden. De byggresurser som programmet behandlar är ämnade att klara krav enligt
Miljöbyggnad 3.0 och baseras på det underlag som tas fram under en byggnads projektering
(IVL Svenska Miljöinstituet, 2020).
BM 1.0 är baserat på livscykelanalys som infattar A1- A5.1 i byggskedet. Se kapitel 2.3 för mer
information kring de olika livcykelsmodulerna. I programmets resurssammanställning länkas
mängd byggmaterial och energivaror ihop, vilka läggs in manuellt direkt mot IVL:s
11
resursregister. Transporter och spill ingår för alla material med ett förstahandsval som även kan
ändras med specifika data.
BM 1.0 har även en funktion som tillåter att byta ut generiska klimatdata mot produktspecifika
klimatdata tagen från miljövarudeklarationer uppförda enligt EN15804. Redovisningen i
programmet visas som en rapport där en analys kan göras på de olika byggresursernas
klimatpåverkan som i sin tur ger en uppfattning hur förbättring av utsläpp kan göras genom
aktivt välja andra byggresurser och produktionssätt (IVL Svenska Miljöinstituet, 2020).
2.3.4 Klimatdeklaration av byggnader
I linje med systemet för en livscykelanalys har Boverket tagit fram ett lagförslag i form av en
klimatdeklaration som kommer att börja gälla år 2022. Boverket (2020) framför att
klimatdeklarationen är statens sätt att synliggöra och kontrollera styrningen mot minskad
klimatpåverkan, detta vid uppförande av ny byggnad. Införandet av lagen är på grund av att det
idag inte finns ett regelverk som kontrollerar utsläpp av växthusgaser vi uppförande av ny
byggnad. Regeringskansliet finansdepartementet (2020) säger även att i takt med utveckling av
EPD:er kommer nyttan av att göra en klimatdeklaration vid ombyggnad, tillbyggnad, samt
cirkulation av byggmaterial vid ändring av byggnad även att bli aktuellt.
För att kunna identifiera och kvantifiera byggnaders klimatpåverkan föreslår Boverket att följa
byggnadens livscykelskeden och moduler enligt EN 15978, se figur 3. Till en början kommer
enbart byggskedet (A1-A5) bli obligatoriskt vid en klimatdeklaration, detta på grund av att en
mer omfattande redovisning betraktas vara alltför komplex i dagens läge (Boverket , 2018).
Undantag finns även att kravet på att klimatdeklarationer till en början enbart omfattar
flerbostadshus och lokaler och kan komma att börja gälla på småhus två år efter infört lagkrav
(Boverket, 2020). Boverket (2018) skriver även i förslaget angående klimatdeklarationen till år
2022 att inventeringen ska innefatta byggnadens bärande konstruktion och innerväggar. Det
framgår även att klimatdeklarationen ska innefatta byggnadens klimatskärm bestående av de
byggnadsdelar som avgränsar byggnaden från den yttre omgivningen.
Boverket arbetar i samarbete med Trafikverket och Naturvårdsverket med utveckling av en
klimatdatabas. Arbetet görs genom etapper, med målet att få fram en öppen databas till 2022
vart relevant klimatdata samlas för användning vid beräkning av klimatpåverkan från
byggnader ur ett livscykelperspektiv. Boverket arbetar även löpande, fram till lagen om
klimatdeklaration blir aktuell, även efter färdigställt, med att utveckla ett informations- och
vägledningsunderlag. Sist ska en plan för fortsatt utveckling av klimatdeklaration göras med
syfte att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan (Boverket,
2020).
12
2.4 Betong som material och dess klimatpåverkan
Betong är en grundpelare för den välfärd som efterfrågas i dagens samhälle och är ett av
världens viktigaste byggmaterial. Betong är härdigt, brandsäkert och har en stark hållfasthet.
Med rätt konstruktion kan betongen designas för ett långt liv där det står emot slitage, brand
och fukt. Den styrka och bindningsförmåga som finns hos betongen skapar möjligheter för
återvinning av materialet, och dess långa livslängd innebär att det tar längre tid tills att en
renovering eller ny byggnad ersätter den gamla. Här undviks därmed att man belastar klimatet
med det CO2 utsläpp det innebär med att bygga nytt (Svensk Betong, u.d.).
Betong som material består av vatten, cement som blandas med sand och grus eller bergkross
Den cement som används i betong innebär en stor mängd koldioxid som släpps ut och utgör
idag ca 3–4 % av världens totala utsläpp (Svensk Betong, u.d.). Utsläpp från cementindustrin i
Sverige släpper årligen ut cirka 1,4 ton koldioxid. Svenska betongindustrin arbetar med hög
prioritet för en minskning av dessa utsläpp. Mellan åren 1990 och 2013 har utsläppen minskat
med ca 12 % skett (Svensk Betong, u.d.). I varje kubikmeter betong används ca 350 kilogram
cement och siffror från 2012 visar att för varje ton cement som produceras släpps ca 700
kilogram koldioxid ut i luften (Laninge Redlund, 2013).
För att minska koldioxidutsläpp vid cementtillverkning är några vanliga metoder att blanda ut
cementklinker med reaktiva restmaterial. Dessa tillsatsmaterial är vanligtvis mald granulerad
masugnsslagg, flygaska och silikastoft (Fagerlund, 2010).
13
3 Genomförande
Följande kapitel beskriver tillvägagångsättet av studiens arbetsprocess för den genomförda
klimatredovisningen.
3.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie genomfördes i denna studie för att besvara och stötta de satta
frågeställningarna med teoretisk grund. Informationsunderlaget bestod delvis av rapporter,
litteratur och väletablerade webbsidor. Mål och krav kring klimatutsläpp studerades för att
utvärdera betongstommens koldioxidutsläpp kopplat till dessa.
3.2 Den studerade byggnaden
Denna rapport är baserad på en nyligen utförd ombyggnad av en universitetsbyggnad för
klimatanalys av en betongstommes ingående byggresurser med syfte att få en diskussion kring
klimatavtryck av olika materialval. Beräkning av klimatpåverkan från ingående byggresurser
innefattade bärande ytterväggar, resterande innerväggar och grundkonstruktion.
Vid om-, till-, och nybyggnation av MBC-huset, har invändiga betongpelare rivits och ersatts
med stålpelare i syfte att få ändrade rumsbildningar utifrån byggnadens syfte. Se figur 5 för
byggnadens planlösning.
Figur 5, Biologihuset Umeå Universitet indelat i dess huvuddelar (Isacson, 2010)
14
I A, B och C flygeln är fläktrummen höjda. I den mellanliggande delen D1 och D2 är plan 5
och 6 påbyggda och del E är en nybyggnation. Dessa delar av byggnaden var därför inte med i
beräkningen. I A, B och C flygeln ingick grundkonstruktioner upp till bjälklag för plan 5 för
klimatanalysen och grundkonstruktionen upp till bjälklag för plan 4 för huvuddel D1- D2.
3.2.1 Mängdning och ingående material
Byggnadens bärande konstruktionsdelar, betong, armering och cellplast var de ingående
material i denna klimatanalys. Typer av de olika ingående material framgick i underlag från
Akademiska hus.
Tillvägagångssättet för mängdning av material gjordes förhand och i AutoCAD, vilket är en
programvara som används för att producera ritningar och design i 2D och 3D som kan förses
med bland annat mått, hänvisningspilar och tabeller (Autodesk, u.d.). Mängdning av armering
är enbart gjord för hand då underlaget av armeringsritningarna var svårtydda och inte i optimalt
skick. På grund av dessa omständigheter togs valet att använda armering densamma
genomgående i plattan, densamma över bjälklag och densamma i väggar.
Mängdning av isolering under plattan gjordes med transparens i antagande på grund av
bristande underlag. Isoleringen ansågs inte fylla någon större funktion under grundsulor och
pelarfundament. Därför ansågs dessa ytor vara försumbar i jämförelse med plattans totala area
och inte ha en större påverkan på det slutgiltiga resultatet.
För att få fram materialens densitet för mängdberäkning till kilogram användes underlag från
olika leverantörer valda av studenten själv. Densitet av de olika typer betong i stommen är från
Hans Pallin, platschef på Swerock AB. Densiteten är beräknat från deras egna recept, torra
material och BAS-cement. Densitet av armering är taget från Armeringdirekt.se
(Armeringdirekt, u.d.) och densitet för isolering (cellplast) är taget från bygghemma.se
(Bygghemma Sverige AB, u.d.). Sammanställande av mängd material gjordes i Excel, och med
hjälp av de framtagen densitet för vartdera material beräknades mängderna om till kilogram
och fördes sedan i klimatberäkningsprogrammet BM 1.0.
3.2.2 Byggsektorns miljöberäkningsvertyg
Beräkningen av stommens klimatavtryck gjordes i Byggsektorns miljöberäkningsprogram BM
1.0. I programmet valdes att titta på klimatpåverkan från materialproduktion (A1-A3),
transporter (A4) samt materialspill (A5.1). Referensobjektets ingående resurser och vardera
mängder fördes manuellt in i programmet och resurser miljöpåverkan kopplades direkt mot
IVL:s resursregister.
Efter att studenten valt EPD:er jämfördes dess data i byggsektorns miljöberäkningsvertyg mot
generiska klimatdata. Vid utbyte av generiska klimatdata mot företagsspecifika klimatdata
15
hämtades EPD:er från miljövarudeklarations-databasen EPD-Norge. För att programmet skulle
få fram klimatpåverkan i kg CO2e per m2 efter inmatning av data från EPD:er krävde
programmet en omräkningsfaktor. Tillvägagångsättet för att få fram denna faktor finns tydligt
beskrivet i nyligen genomförd klimatdeklaration (Haugskott, 2020).
Avsikten i detta projekt var att titta på miljövänliga alternativ därför valdes
miljövarudeklarationerna listade nedan:
• ”Grön betong” framtagen av Skanska Industrial Solutions AB.
Grön betong innehåller minskad mängd cement och är tillsatt
med restmaterialet slagg (GGBS) vilket gör att dess
klimatpåverkan minskar i jämförelse med traditionell betong
(Skanska Industrial Solutions AB, 2019). Valet gjordes då denna
betong visade bäst klimatreduktion efter jämförelse av ett antal
olika betong i BM 1.0.
• ”Steel reinforcement products for concrete Environmental
Product”. Armering är framtagen av Celsa Steel Service AB som
är en av de ledande stålproducenterna i Europa. Detta val gjordes
på grund av att genomsnittligt europeiskt stål har en
klimatpåverkan på 1050 kg CO2/ton, var av denna produkt ligger
på 370 kg CO2/ton (Celsa Steel Service AB, 2016).
• ”Blokk, Lightweight Concrete Block” framtagen av Finja Betong
AB (Finja Betong AB, 2017). Valet gjordes på grund av att
stommen innehåller liten mängd lättbetong, försumbar till
stommens övriga komponenters miljöpåverkan. Därför lades inte
något större fokus på valet av EPD för minskad miljöpåverkan.
• ”EPS isolasjon (trykklasse 80)” framtagen av EPS-gruppen
(EPS-gruppen , 2015). Valet gjordes på grund av brist på EPD:er
av cellplast samt att mängden cellplast inte har något märkvärdig
betydelse för stommens totala klimatpåverkan.
Ett alternativt program för Byggsektorns miljöberäkningsvertyg BM 1.0 är Bidcon. Bidcon är
ett kalkylprogram som används för bygg- och anläggningsbranschen, samt för
installationsbranschen. Elecosoft (2017) har utvecklat Bidcon utifrån erfarenhetsåterföring
under 25 år. Programmet sitter på en stor databas med uppslagsböcker vilket gör det möjligt för
att nå upp till kunder- och marknadens krav på bästa sätt. En fördel med att använda Bidcon är
att det är möjligt att importera färdiga mängduppgifter direkt från Bluebeam som skapar
möjligheter för en effektiv och säker mängdberäkning. Bluebeam är ett program för
materialberäkning, kvalitetssäkring, kvalitetskontroll och granskning. Programmet är skapat så
att medarbetare över hela världen kan arbeta med samma projekt vilket skapar möjligheter för
ett bra samarbete med bred kompetens (Bluebeam , 2002-2020).
Brist på tid och kunskap kring Bluebeam gjorde att studenten valde AutoCAD. Valet av att
använda BM 1.0 medförd att mängdberäkning gjord i AutoCAD fördes in manuellt, vilket
skapade en viss osäkerhet i resultatet. Ytterligare nackdel med att använda sig av BM 1.0 är att
16
det är ett relativt nytt miljöberäkningsvertyg på marknaden. Bidcon sitter på en mer omfattade
databas med uppslagsböcker vilket ger större noggrannhet i resultatet.
3.2.3 Den studerade betongstommens totala klimatpåverkan
Vid beräkning av stommens totala klimatpåverkan, kg CO2e, på både befintlig betongstomme
och alternativ betongstomme multiplicerades BTA med det totala utsläppet CO2e per m2. Detta
för att se vilken besparing som har gjorts genom att behålla den befintliga betongstommen samt
vilken miljöpåverkan alternativ betongstomme genererar.
3.2.4 Känslighetsanalys
Sist kontrollerades påverkan på förhållandet mellan betong och armeringen genom ett pålägg
på 20 % på mängd armering. Det vill säga vilken betydelse det får för resultatet ifall att
mängdberäkningen har en stor felmarginal. Kontroll gjordes enbart på förhållandet mellan
armering och betong då dessa ansågs ha en markant betydelse för stommens klimatpåverkan.
17
4 Resultat
Nedan redovisas resultatet från klimatanalys gjord i BM 1.0 på befintlig stomme samt den
alternativa miljövänligare stommen. Redovisningen är uppdelad i klimatpåverkan från den
sammantagna stommes klimatpåverkan, klimatpåverkan från ingående enskilda byggresurser
och till sist redovisas den genomförda känslighetsanalysen.
4.1 Klimatredovisning av befintlig- och alternativ betongstomme
Nedan redovisas klimatpåverkan för byggskedet (A1-5.1) i kg CO2e per m2 för Biologihuset
(generiska data) med klimatdata från IVL:s egen databas baserade på byggresurser framtagna
från underlag givet av Akademiska hus. Även redovisas alternativ betongstomme (specifika
klimatdata) med data taget från eget valda EPD:er för utvärderingen av ett miljövänligare
alternativ till betongstomme, se figur 6.
Figur 6, Mängden koldioxidekvivalenter per 𝑚2. Uppdelat i produktskede (A1-3), transport (A4), bygg- och
installationsprocessen (A5), samt summerad klimatpåverkan (Totalt).
Vi ser i klimatanalysen att största klimatpåverkan representeras av produktionsskedet (A1-3).
Denna del står för 85 % av stommens totala klimatutsläpp på generiska klimatdata och 80 % på
18
specifika klimatdata. Transporten står för 10 % på generiska klimatdata respektive 15 % på
specifika klimatdata. Bygg- och installationsprocessen ligger för de båda stommarna på
resterande 5 % av total klimatpåverkan.
Befintlig stomme visar att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e och alternativ
betongstomme ca 684 000 kg CO2e. Detta resultera i en total minskning med 36 %.
Tas valet att riva och bygga nytt blir klimatbesparingen mindre i och med att redan inbyggd
koldioxid i den befintliga stommen redan har påverkat klimatet. Vid val att bygga nytt i enlighet
med den alternativa miljövänligare betongstommen, belastas klimatet ytterligare med ca 684
000 kg CO2e. Klimatbelastning vid valet att bygga nytt i enlighet med de materialval denna
studie behandlar blir därmed ca 1 751 000 kg CO2e, dvs en ökning med ca 64 %.
4.2 Klimatredovisning för enskilda byggresurser
Nedan redovisas resultat på klimatpåverkan, kg CO2e per m2 på befintlig stomme med generiska
data samt det miljövänligare alternativet till betongstomme med specifika data, se figur 7.
Redovisningen är för alla enskilda byggresurser baserat på livscykelmodulerna A1-
5.1(inklusive spill). Figur 7 visar även varje byggresurs andel i relation till stommens totala
klimatpåverkan.
19
.
Figur 7, Mängd koldioxidekvivalenter per 𝑚2. Samt varje byggresurs andel i relation till stommens totala
klimatpåverkan. Representerat för både generiska data och specifika data.
Den största klimatpåverkan hade betongen som stod för hela 97 % av stommens ingående
byggresurser klimatpåverkan, följt av cellplast på 2 % och armering på 1 %.
Efter specifika data från EPD:er inmatade i BM 1.0 minskade klimatpåverkan från armeringen
med 89 % och betongen minskade med 34 %. Ingen större skillnad blev det på lättbetong och
cellplast.
4.3 Känslighetsanalys
Nedan redovisas klimatpåverkan kg CO2e per m2 för alla de enskilda byggresurserna efter ett
pålägg på mängd armering med 20 %, se figur 8. Figur 8 visar även varje byggresurs andel i
relation till stommens totala klimatpåverkan.
20
Figur 8, Mängd koldioxidekvivalenter per 𝑚2. Samt varje byggresurs andel i relation till stommens totala
klimatpåverkan. Representerat för både generiska data och specifika data med ett pålägg på mängd armering
med 20 %.
Efter justering ser vi att ett pålägg på 20 % kilogram på armering i klimatanalysen inte visar på
att förhållandet mellan betong och armering ändras och att dess klimatpåverkan stannar så gott
som densamma. Se figur 8 i jämförelse med figur 7 för skillnad i procentansats av de olika
byggresurserna samt ökningen i koldioxidutsläpp från armeringen.
21
5 Diskussion och slutsats
Detta kapitel innehåller diskussion och slutsatser kring frågeställning kopplade till delresultat
och litteraturstudie.
5.1 Klimatpåverkan av de studerade betongstommarna
Då en klimatdeklaration är så pass omfattande kan denna studie inte klassificeras som en
klimatdeklaration utan liknar mer en klimatanalys i linje med certifiering enligt indikator 15 i
Miljöbyggnad 3.0. Detta då studien endast beaktar delar av stommen samt att analysen inte
innefattar alla delar som Boverket har med i förlaget för en fullständig klimatdeklaration. Vid
ett fullständigt underlag hade det varit möjligt att göra en bredare klimatanalys med ett säkrare
resultat av byggnadens klimatpåverkan.
Det egna valet av EPD:er vid klimatanalys på det miljövänligare alternativet till betongstomme
har inte medfört att den alternativa betongstommen har nått upp till Akademiska hus mål i linje
med Fossilfritt Sverige, med att nå ett netto nollutsläpp av växthusgaser till år 2045. Detta då
den alternativa betongstommen enbart innebär en minskning i koldioxidutsläpp med 36 %,
vilket i sin tur är den ökning det hade inneburit vid valet att bygga nytt. Det reducerade
koldioxidutsläppen visar dock på en säker minskning av utsläpp vid nybyggnation. Med aktiva
val kan man därför med stor möjlighet nå målet att till 2025 som visar en tydligt minskande
trend av utsläppen av växthusgaser.
I denna studie, på det studerade referensobjektet behöver fokus riktas på att minska betongens
klimatpåverkan då betongen endast minskat sin klimatpåverkan med 34 %. Armeringen visade
däremot en minskning på 89 % vilket innebär att valet av armering klarat målet Fossilfritt
Sverige satt upp till 2040 med 75 % minskade utsläpp av växthusgaser.
På grund av Biologihusets ålder är klimatpåverkan från den befintliga betongstommen med stor
sannolikhet större än vad siffrorna i resultatet visar. Detta antas då det har arbetats en hel del
med att minska klimatpåverkan från betongindustrin. Fagerlund (2010) menar att bland annat
genom att tillsätta reaktiva restmaterial och minska mängden cement minskar klimatpåverkan.
Vilket i detta fall var tillsatt slagg (GGBS).
5.2 Känslighetsanalys
På grund av att mängdberäkning är gjord på bristande underlag och felprioritering av
disponering av tid vid utförande av studien, tillkom viss osäkerhet i det framtagna resultatet.
Brister i underlag beror bland annat på, gamla ritningar från uppförande av byggnaden år 1961
och att de vitala sektionerna för beräkningar inte fanns med i underlaget för bedömning av
mängd och typ armering. På grund av de svårtydda och svårmätta armeringsritningar utgick
22
klimatanalysen från att armering var densamma genomgående i grunden, i väggarna och i
bjälklaget vilket resulterade i ett stort bortfall av armering i bjälklagen runt de rivna
betongpelarna, i trappor, grundkonstruktion och väggar. Problem vid mängdberäkning av
armering i detta projekt kan i många andra analyser undvikas. I dagsläget uppförs
armeringsförteckningar vid projektering av nya byggnader vilket betyder att mängder finns
färdiga och kan på så sätt föras in i miljöberäkningsvertyg med en stor säkerhet på mängder.
För att se vilken påverkan fel vid mängdberäkningen hade på resultatet, gjordes därför
känslighetsanalysen i BM 1.0 med ett pålägg med 20 % av mäng armering. I resultatet syns att
armeringens klimatpåverkan i förhållandet till betongens klimatpåverkan inte har stor betydelse
av stommens totala klimatpåverkan. Osäkerheten i mängdberäkningen på både betong och
armering visar sig därmed i den här studien inte ha inte ha en större betydelse för den bärande
stommens totala koldioxidutsläpp.
Hade valet gjorts att använda sig av Bidcon och BlueBeam skulle det med stor sannolikhet ha
medfört ett säkrare resultat vid mängdberäkning. Bidcon som även ligger på en större databas
hade med stor sannolikhet resultat i ett säkrare resultat av koldioxidutsläpp, utarbetade från
flera perspektiv av olika byggresurser.
5.3 Sveriges arbete med cirkulärt byggande
Cirkulära bygg- och rivningsprocesser med välarbetade och nytänkande arbetsmodeller kring
återvinning och återanvändning, är vad jag anser, det som krävs för att främja ett arbete och
engagemang för en utveckling inom hållbar utveckling i byggbranschen. Brattöns återbruk och
Kompanjonen är företag som sitter på en affärsmodell i form av en cirkulär process istället för
en lijär process, med fokus på återbruk. Dessa affärsmodeller tror jag har stor potential till
utveckling för enbredare användning inom större företag. Göteborgs Stad (2020) beskriver att
dess affärsmodeller är avgörande för hållbar utveckling. Danckwardt m.fl. (2019) lyfter även
fram att dessa affärsmodeller framtagna för bygg och rivningsprocesser med återbruk och
återvinning är betydande för att gynna ett cirkulärt byggande.
Vad som utmärker hur byggprocessen gick till vid om- och tillbyggnad av Listerbyskolan i
Ronneby kommun, är det arbete de lade ner på rovisning av inbyggda material. I och med att
detta gjordes för alla ingående byggmaterial, med stor noggrannhet, anser jag att de på så sätt
gynnar ett fortsatt arbete med återbruk och återanvändning efter brukstiden av byggnaden. För
att klara denna arbetsprocess anser jag även att det kräves ett stort engagemang bland
entreprenörer och underentreprenörer. Inte enbart inom detta bygge utan även alla former av
processer som går mot att arbeta mer cirkulärt och hållbart.
Så vad man kan se är utifrån det begränsade antalet projekt och företag som studien beaktar, är
att det idag finns god potential av att ta sig ann ett arbete kring cirkulärt byggande. En noggrann
projektering vid nybyggnation och en noggrann planering vid ombyggnation, kan på så sätt
minimera materialspill och öka återanvändning av material för framtida användning. Vid en
systematisk arbetsgång och väletablerade affärsmodeller anser jag därmed är viktiga byggstenar
23
för att gynna ett framtida arbete med återanvändning och återvinning i en bygg- och
rivningsprocess.
Genom att ställa krav för minskade utsläpp anser jag att det finns stor potential att allt fler ser
nyttan i att bygga om istället för att bygga nytt, vilket i sin tur främjar cirkulärt byggande ur ett
livscykelperspektiv. Då det i dagsläget saknas krav på redovisning av en byggnads
miljöpåverkan anser jag även att det är en av de större faktorer varför inget större ansvar tas i
frågan kring cirkulärt byggande idag.
Slutligen har byggbranschen stora möjligheter att påverka sina koldioxidutsläpp genom aktiva
val. Som Laninge Redlund (2013) och Kellner (2017) framför är engagemang, motivation och
aktiva val vägen till en klimatmässig hållbar utveckling.
24
6 Referenser Akademiska hus. (den 29 Oktober 2015). Akademiska Hus stärker Campus Umeå med ett Medicinskt
Biologiskt Centrum. Hämtat från Akademiska hus:
https://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2015/10/akademiska-hus-starker-campus-
umea-med-ett-medicinskt-biologiskt-centrum/(Hämtad 2020-03-30)
Akademiska hus. (2019). Årsredovisning Akademiska hus- Framtidens kunskapsmiljöer . Akademiska
hus.
Akademiska hus. (u.d.). Samarbeten för hållbarhet. Hämtat från Akademiska hus:
https://www.akademiskahus.se/hallbarhet/samarbeten-for-hallbarhet/(Hämtad 2020-03-30)
Armeringdirekt. (u.d.). armeringdirekt.se. Hämtat från https://www.armeringdirekt.se/(Hämtad 2020-
08-05)
Autodesk. (u.d.). AutoCAD. Hämtat från Autodesk:
https://www.autodesk.se/products/autocad/overview(Hämtad 2018-06-10)
Bluebeam . (2002-2020). Jobba när som helst och var som helst med Bluebeam Revu. Hämtat från
https://www.bluebeam.com/se/landing/work-from-
anywhere?gclid=Cj0KCQjwiYL3BRDVARIsAF9E4GdbCa9GQ30gynHAZnMeGuXhJg5LY
r6lxjA5FE2tgEVjVcVmdma8AuMaAvxZEALw_wcB: https://www.bluebeam.com/(Hämtad
2020-06-10)
Boverket . (2018). Klimatdeklaration av byggnader Förslag på metod och regler . Karlskrona :
Boverket
Boverket. (den 20 Februari 2019). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/(Hämtad 2020-03-30)
Boverket. (den 20 Februari 2019). Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD). Hämtat
från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/miljovarudeklaration-for-
byggprodukter-epd/: https://www.boverket.se/(Hämtad 2020-04-23)
Boverket. (den 20 Februari 2019). Standarder för LCA. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/standarder-for-lca/:
https://www.boverket.se(Hämtad 2020-04-04)
Boverket. (den 20 Februari 2019). Så här görs en LCA. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/sahar-gors-en-lca/(Hämtad 2020-03-30)
Boverket. (den 27 Maj 2019). Vägledning om LCA för byggnader. Karlskrona: Boverket
Boverket. (den 17 Februari 2020). Klimatdeklaration vid uppförande av byggnad. Hämtat från
Boverket: https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration/(Hämtad 2020-04-
23)
Boverket. (den 16 Januari 2020). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtat
från Boverket: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/(Hämtad 2020-04-23)
Bygghemma Sverige AB. (u.d.). Cellplast BEWi EPS S100 Grundskiva. Hämtat från Bygghemma.se:
https://www.bygghemma.se/hus-och-bygg/byggmaterial/isolering/cellplast/cellplast-bewi-eps-
s100-grundskiva/p-
25
612084?gclid=Cj0KCQjwhZr1BRCLARIsALjRVQMUnrYIIf34CgH1wRd_3IyLCorh8ESv7a
H3BodBCTHzlRRbWv9fAp0aAnipEALw_wcB(Hämtad 2020-05-05)
Celsa Steel Service AB. (2016). Steel reinforcement products for concret. Oslo: Celsa Steel Service
AB.
Danckwardt, J., Nyström, J., & Ahlström, S. (2019). Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg-
och rivningsprocessen. Göteborg: Göteborg Stad.
Ellen MacArthur Foundation. (2015). Towards a circular economy: business rationale for an
accelerated transition. ellenmacarthurfoundation.org.
EPS-gruppen . (2015). EPS isolasjon (trykklasse 80). Oslo: Næringslivets Stiftelse for
Miljødeklarasjoner.
Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement . Lund: Lunds tekniska högskola.
Finja Betong AB. (2017). Blokk, Lightweigh Concrete Block. Oslo: The Norwegian EPD Foundation.
Fossilfritt Sverige. (den 28 Mars 2018). FÄRDPLAN FÖR FOSSILFRI KONKURRENSKRAFT. Bygg-
och anläggningssektorn. Hämtat från Fossilfritt Sverige: http://fossilfritt-sverige.se/wp-
content/uploads/2018/04/ffs_bygg_anlaggningssektorn.pdf(Hämtad 2020-03-30)
Gerhardsson, H., Rydling, S.-O., & Loh Lindholm, C. (2019). Framtidsscenario 2030: cirkulär
upphandling i bygg- och rivningsprojekt. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Göteborgs Stad. (2020). Dags att bygga och riva cirkulärt! Göteborg: Götebords Stad.
Haugskott, E. (2020). Krav på klimatdeklaration 2022. Umeå: Umeå Universitet.
Isacson, J. (2010). MBC, Medicinskt Biologiskt Centrum. Om- till- och påbyggnad av befintliga
biologihuset Umeå Universitet . Umeå: Akademiska hus.
IVL Svenska Miljöinstituet. (den 1 Mars 2020). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Hämtat från
IVL Svenska Miljöinstituet: https://www.ivl.se/sidor/vara-omraden/miljodata/byggsektorns-
miljoberakningsverktyg.html(Hämtad 2020-06-04)
IVL Svenska Miljöinstitutet. (den 25 September 2015). Byggsektorn enig om LCA – nu måste
beställarna ta sitt ansvar. Hämtat från IVL Svenska Miljöinstitutet:
https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande---arkiv/2014-06-
12-byggsektorn-enig-om-lca---nu-maste-bestallarna-ta-sitt-ansvar.html(Hämtad 2020-04-23)
Kellner, J. (2017). Klimat Energi Hållbarhet Är byggsektorn en miljöbov? Stockholm: Balkong
Förlag.
Laninge Redlund, M. (2013). Kemisk process gör att betong suger upp koldioxid.
TEKNINK&PRYLAR , s. 1.
Miljödepartementet. (den 12 Juni 2017). Det klimatpolitiska ramverket. Hämtat från
Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-
ramverket/(Hämtad 2020-05-20)
Miljödepartementet. (den 18 December 2019). En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk
handlingsplan Prop. 2019/20:65. Hämtat från Regeringskansliet:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/12/prop.-20192065/ (Hämtad
2020-06-04)
Naturvårdsverket. (u.d.). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Hämtat från
Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-
ramverk/(Hämtad 2020-04-10)
26
Regeringskansliet Finansdepartementet . (2020). Klimatdelkaration för byggnader . Stockholm :
Norstedts Juridik .
Rydh, C. J., Lindahl, M., & Tingström, J. (2002). Livscykelanalys- en metod för miljöbedömning av
produkter och tjänster . Lund: Studentlitteratur AB.
Skanska Industrial Solutions AB. (2019). Grön betong . Stockholm: Næringslivets Stiftelse for
Miljødeklarasjoner.
Sweden Green Building Council. (den 10 Maj 2017). Miljöbyggnad 3.0 Bedömningskriterier för
nyproducerade byggnader. Hämtat från Sweden Green Building Council:
https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Nyproduktion-vers-
170915.pdf (Hämtad 2020-05-10)
Sweden Green Building Council. (2020). Miljöbyggnad, Metodik och Manual ny byggnad. Hämtat
från Sweden Green Building Council:
https://www.sgbc.se/app/uploads/2020/05/Milj%C3%B6byggnad-3.1-Nybyggnad.pdf(Hämtad
2020-06-11)
Svensk Betong. (u.d.). Koldioxidutsläpp. Hämtat från Svensk Betong:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/miljo-och-
hallbarhet/koldioxidutslapp(Hämtad 2020-05-05)
WWF. (den 1 Augusti 2018). Overshoot Day: Jordens resurser slut 1 augusti. Hämtat från WWF:
https://www.wwf.se/nyheter/overshoot-day-jordens-resurser-slut-1-augusti-3005808/(Hämtad
2020-03-30)
